Download pdf - Rapport: Plats för välfärd 2020 · Plats för välfärd 2020 – Möjligheternas arena 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 4 UPPDRAGET 5 ARBETSGRUPPENS LIVSCYKEL 5 ARBETETS

Rapport: Plats för välfärd 2020

Plats för välfärd 2020 – Möjligheternas arena

2

Våren 2013 tillsatte Johan Dabrosin Söderholm (Dekanus, Hälsouniversitetet), Henrich

Wilander (Närsjukvårdsdirektör), och Nina Nelson (Chefläkare) en arbetsgrupp som bestod av

personer med olika erfarenheter och kompetenser. Det övergripande syftet för gruppen var att

diskutera fram ett koncept för hur framtidens välfärd skulle kunna se ut 2020. Arbetsgruppens

rapport är tänkt att utgöra ett underlag för vidare arbeten.

Arbetsgruppen och tillika rapportens författare: Karin Axelsson (Professor i Informatik), Karin Enander (Docent i molekylär fysik), Mats Eriksson (Docent), Viktor Hallström (Sjuksköterska), Tiny

Jaarsma (Professor i omvårdnad), Oskar Lyding (Läk stud, fd. kårordf.), Emma Nilsing (Sjukgymnast, Med. Dr), David Olander (Läk stud, vice kårordf.), Michael Peolsson (Fil. Dr Kommunikation, Civilingenjör medicinsk teknik, Sjuksköterska), Erik Sundvall (Tekn. Dr, Medicinsk informatik)


3

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING 4

UPPDRAGET 5

ARBETSGRUPPENS LIVSCYKEL 5

ARBETETS RESULTAT 6

ÖVERGRIPANDE TANKAR 6

MÅL FÖR PLATS FÖR VÄLFÄRD, OCH VERKTYG FÖR ATT NÅ DIT 10

SCENARIO 1: SPORADISKA BESÖK 10

SCENARIO 2: LÅNGVARIG KONTAKT MED LÅGFREKVENTA BESÖK 11

EXEMPEL: HUR KAN GÖSTA FÅ HJÄLP I FRAMTIDENS VÄLFÄRDSARENA? 11

SCENARIO 3: LÅNGVARIG KONTAKT MED HÖGFREKVENTA BESÖK 12

ORO OCH BEHOV AV STÖD 12

ETT SALUTOGENT PERSPEKTIV 13

TEAMBASERAD VÅRD 13

PLATS FÖR VÄLFÄRD - TANKAR OM DEN FYSISKA UTFORMNINGEN 15

BILAGOR 18

EXEMPEL PÅ FUNKTIONER I VÅRDDELEN AV PLATS FÖR VÄLFÄRD 18

EXEMPEL PÅ FUNKTIONER FÖR HÄLSO- OCH PREVENTIONSDELEN I PLATS FÖR VÄLFÄRD 21

EXEMPEL PÅ FUNKTIONER FÖR OMSORGSDELEN I PLATS FÖR VÄLFÄRD 22

EXEMPEL PÅ FUNKTIONER FÖR SOCIALDELEN I PLATS FÖR VÄLFÄRD 23

BESLUTSSTÖD I VÅRDSITUATIONER 24

REGELBASERADE STÖD 24

STATISTIKBASERADE STÖD 24

KOMBINATIONER 25

ALLMÄNHET OCH PATIENTER ANVÄNDER DET REDAN – OCH MER LÄR DET BLI 25

UTBILDNING OCH SAMVERKAN 26

EN ”VERKTYGSLÅDA” AV MÖJLIGHETER 27


4

Sammanfattning Denna rapport från arbetsgruppen för Plats för Välfärd innehåller fyra delar: övergripande tankar utifrån

vårt uppdrag, en ”verktygslåda” av möjligheter att tillämpas i framtidens välfärdsarena, tre

framtidsscenarier där vi konkretiserar ett antal lösningar ur verktygslådan, samt ett koncept för

uppbyggnaden av välfärdsplatsen. Vår utgångspunkt i diskussionerna har varit att individer behöver ett

individualiserat stöd. Får man inte rätt stöd för rätt behov i rätt tid uppsöker man istället sjukvårdens olika

“väntrum”, ofta i onödan. Plats för Välfärd vill därför ta ett helhetsperspektiv på individens behovsbild.

Plats för Välfärd består av fyra integrerade enheter: vård, omsorg, hälsa/prevention och socialenhet som

knyts samman i ett övergripande organisatoriskt lotssystem. Vi tänker oss att individer som söker vård får

en dörr in; ”one-stop-wellbeing”. Väl inne leds individen av lotsar för att minska ”care-shopping”.

Framtidens brukare/patient befinner sig i “den nära jämlika vården”, där individer både är i centrum och

delaktiga i sin egen vård. ”I centrum” innebär att framtidens vård och omsorg kommer till individen i

större utsträckning än i dagens väntrumsbaserade vård. ”Delaktig” betyder nya möjligheter att ta ett större

eget ansvar för sin sjukdom där så är möjligt. Nya mobila IT och kommunikationssystem som aktivt

stödjer egenvård kombineras med patientutbildningar. En ökad delaktighet förutsätter också en hög

tillgänglighet. Detta kan realiseras genom digitalt uppkopplade distansmöten, telefon- och

internetbaserade tjänster, mobila team och aktiva uppsökande tjänster som följer riskpatienter. Vård och

omsorg i hemmiljö och mobila monitoreringslösningar blir därför ett viktigt inslag i Plats för Välfärd.

Vi ser en rad nya funktioner i syfte att erbjuda rätt stöd vid rätt tillfälle. Vi tror att insatser för att fånga

upp riskpersoner är välinvesterade insatser. Framför allt tror vi att detta gäller människor som lever med

kroniska sjukdomar, multisjuka äldre med komplexa vårdbehov och människor som lever i sammansatta

livssituationer. Här ser vi insatser från specifika kompetenser som coacher, mentorer, nurse/physioterapy

practitioners och mobila multiprofessionella team som kompletteras med digital bakjoursplattform via

specialistmottagningar och annan expertis. Vi tror vidare att distribuerade arbetsprocesser ligger i

framtiden, där någon annan än vårdpersonal utför tjänster på uppdrag av vården. Kommunal hemtjänst,

frivillig- och studentinsatser eller insatser från näringslivsaktörer ser vi här som möjliggörare. I Plats för

Välfärd arbetar man i en integrerad multiprofessionell teammiljö. Vi ser nya typer av cross-over

professioner, nya utbildningar som kombinerar flera områden (t.ex vård/teknik/beteendevetenskap/

äldrekunskap), nya lärarroller (t.ex vårdlärarledda patientutbildningar), ”nya” studentroller (t.ex

studentdriven vård och omsorg), beteendevetenskaplig kompetens, nya tekniska

underhålls/implementeringsroller, vidareutbildning av undersköterskor mot teknik, etc.

Plats för Välfärd ska också vara en akademisk evidensbaserad process som ständigt uppdateras och

utvecklas inom ramen för forskningsprojekt. En forskningsarena som välkomnar samtliga fakulteter och


5

tar en roll av levande utvecklingsmiljö, där nya metoder, teknik och brukar/patientcentrerade

medverkansprocesser testas, utvärderas och valideras. Då Plats för Välfärd är en ny verksamhet föreslår vi

också att verksamhetsutvecklingsforskning (med s.k. följeforskare) initieras.

Arbetsgruppen anser att en bra välfärd bygger på följande värden: trygghet, flexibilitet, delaktighet,

självständighet, kontinuitet och tillgänglighet. För att uppnå dessa har vi skapat en ”verktygslåda” där vi

presenterar några av verktygen. Vi har också formulerat tre scenarion utifrån vad vi tror om framtidens

vårdkonsumtionsmönster: sporadiska besök, långvarig vårdkontakt med lågfrekventa besök, långvarig

vårdkontakt med högfrekventa besök. Den moderna fysiska uppbyggnaden av välfärdsplatsen inrymmer

ett helhetscentrum av vård, omsorg, prevention/ hälsa och socialtjänst med tillhörande fasta och mobila

enheter runt om i Östergötland. Den är också både en fysisk och en digital struktur.

Uppdraget Våren 2013 identifierades ett behov av att ta ett helhetsgrepp på den nära vården i framtiden. På initiativ

av Johan Dabrosin Söderholm (Dekanus, Hälsouniversitetet), Nina Nelson (Chefläkare) samt Henrich

Wilander (Närsjukvårdsdirektör) tillsattes en arbetsgrupp, med uppdraget att ta fram ett koncept för hur

den nära vården kan se ut i framtiden. Gruppen ombads att tänka fritt och arbeta självständigt, men

samtidigt förhålla sig till följande:

1. Hur får vi den nära vården (i hemmet, kommunen, vid vårdcentralen) att vara:a) modern och uppdaterad, b) säker och vetenskapligt baserad, c) utbildningsaktiv?

2. Hur ändrar vi våra arbetssätt för att ta ny teknik i bruk på ett patienttillvänt och användarvänligt men effektivt sätt?

3. Hur kan teknik bli en glädjekälla för personal och patienter i det gemensamma arbetet för individens kontroll och utveckling mot en bättre hälsa?

4. Hur kan vi få en mer individanpassad vårdkontakt? 5. Hur kan vi ta vara på olika studerandekategorier i patientmötet? 6. Hur kan vi förtäta den vetenskapliga basen i framtidens vård nära patienten?

Arbetsgruppens livscykel Sedan maj 2013 har arbetsgruppen haft 8 träffar, varav en längre från lunch till lunch. Arbetsprocessen

har karaktäriserats av diskussioner kring utmaningar vi ser inför 2020 och, utifrån dessa, tänkbara

möjliggörare. Arbetet har influerats av ett antal kvaliteter som ses som mål för framtidens vård och

omsorg. Dessa kvaliteter är trygghet, flexibilitet, delaktighet, självständighet, kontinuitet, samt

tillgänglighet. Arbetsmaterial har framförallt varit den kompetens och erfarenhet som redan finns i

gruppen, men processen har också bland annat tagit intryck av landstingets brukardialoger, landstingets


6

verksamhetsplan och strategi, Socialdepartementets rapporter ”Långsiktig Efterfrågan på

Välfärdstjänster” (LEV), händelser i media, samt inbjudna gäster.

Arbetets resultat Arbetets mångfasetterade möjligheter har resulterat i att arbetsgruppen fokuserat på tre scenarier med

tillhörande verktygslåda. Dessa tre scenarier utgår från tänkbara vårdkonsumtionsmönster: sporadiska

besök, långvarig vårdkontakt med lågfrekventa besök samt långvarig vårdkontakt med högfrekventa

besök. Rapporten avslutas med ett förslag på en konkretiserad konceptskiss som kan möta dessa scenarier

i framtiden.

Övergripande tankar Utifrån uppdragets omfattning har vi valt att inledningsvis sammanfatta några övergripande tankar som

återkommit och som skulle kunna ses som övergripande mål för arbetet.

• Definition av välfärd: Begreppet välfärd används ofta som ett samlingsbegrepp på människors levnadsförhållande, som ofta bygger på en redogörelse för deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden etc. I Sverige talar vi ofta om allmän välfärd, vilket innebär att alla i samhället garanteras en viss nivå av grundläggande välfärdstjänster som skydd, säkerhet, mat, sjukvård och utbildning. Begreppet välfärd i denna rapport, och som Plats för Välfärd i första hand förhåller sig till, gäller de skattefinansierade tjänster och transfereringar som stat, landsting och kommun tillhandahåller i syfte att säkra individens trygghet vid bland annat barndom, sjukdom, arbetslöshet, funktionsnedsättning och ålderdom.

• Vår utgångspunkt i diskussionerna har varit att individer med behov av stöd är en heterogen grupp människor som behöver individualiserat stöd (personalised health and care), http://www.pfizer.ie/personal_med_video.cfm. Vi tror att individer som inte får rätt stöd för rätt behov i rätt tid istället uppsöker sjukvårdens olika medicinska “väntrum”, ofta i onödan. Vi tror framför allt att psykisk ohälsa är en mycket stor bidragande faktor till en ineffektiv ingång i olika vårdprocesser. Framtidens vård och omsorg arbetar därför med att ta ett helhetsperspektiv på en sökt behovsbild. En arena som fångar in, och tar ansvar för individens hela hälsa. Vård, omsorg, socialtjänst, hälsoprevention, företags- och skolhälsovård är integrerade och samverkande enheter förenade genom ett lotssystem. Ett koncept som konkretiserar dessa tankar är “one-stop-government”. Detta begrepp används inom området elektronisk/digital förvaltning, där fokus är att med hjälp av informationsteknik förbättra offentlig sektors interaktion med individer. Grundtanken med “one-stop-government” är att individen erbjuds EN dörr in till förvaltningen. Detta innebär att individen enkelt kan få kontakt med rätt kompetens utifrån behov, utan att själv


7

behöva veta vilken enhet eller person som är ansvarig. Som ett resultat av detta arbete blir en anpassad formulering av detta begrepp ”one-stop-wellbeing”.

• En annan tanke som kopplar till ovanstående är nya funktioner i form av individualiserat stöd. Vi ser åtta olika stödfunktioner som agerar enskilt och vid behov i samverkan som stödjer individen: lots, koordinator/samordnare, coach, mentor, nurse/physioterapy practitioner, studenter, frivilliginsatser och mobila team. Ytterligare ett system som stödjer personal är av teknisk art: digital bakjour via specialistmottagningar eller annan expertis.

• I Plats för Välfärd tänker vi oss att man arbetar med “den nära jämlika vården”, där individer både är i centrum och delaktiga. ”Nära” kopplar till såväl tillgänglighet, mobilitet, flexibilitet, delaktighet som fysisk distans. ”I centrum” kan innebära ett skifte mot ett mer ”individanpassat” arbetssätt jämfört med dagens professionsorienterade. ”Vården” kommer i större utsträckning till ”världen” än dagens väntrumsbaserade vård. Flexibla tider för tillgänglighet, uppkopplade distansmöten, telefon- och internetbaserade tjänster, mobila team, dynamiska öppna bokningssystem, aktiva uppsökande tjänster som följer riskpatienter är några exempel på förändrade processer. ”Delaktig” betyder bland annat möjligheter att ta ett större eget ansvar för sin sjukdom där så är möjligt. Nya mobila IT och kommunikationssystem som aktivt stödjer egenvård men också utvidgad egenvård i samband med kroniska sjukdomsprocesser och stöd för multisjuka individer genom hembaserad monitorering, tror vi är en stor möjliggörare för effektiva vård- och omsorgsprocesser. Teknik är en dellösning men också att nya typer av stödpersoner integreras. Här är studenter och frivilliga viktiga framtida resurser.

• Distribuerade arbetsprocesser och tjänster tror vi är ett effektivitetshöjande incitament för den nära vården. Distribuerade arbetsprocesser handlar om att flytta arbetsprocesser från det fysiska sjukhuset/vårdcentralen till individens fysiska närmiljö med hjälp av digitala system. Distribuerade tjänster står för att någon annan än sjukhuspersonal utför tjänster på uppdrag av sjukhuset. Det kan vara frivilliginsatser, studentinsatser eller insatser från näringslivsaktörer. Distribuerade lösningar står då för ett nätverk av lösningar med potentiellt olika tjänsteutförare men med det medicinska ansvaret kvar på sjukhuset/vårdcentralen. I det distribuerade nätverket är individen själv delaktig, har och tar ett eget ansvar; något som vi ser som ”vidgad egenvård”. I det sammanhanget är det viktigt att säga att alla självklart inte kan eller vill ta det ansvaret. Snarare tänker vi att om 20- 30% av patienterna får möjlighet till utökad egenvård frigörs resurser till annat.

• Den moderna fysiska byggnationen för Plats för Välfärd tror vi innehåller både fasta och mobila stödenheter. Den är också är både fysisk och digital. Den fysiska byggnationsstrukturen inrymmer ett helhetscentrum av vård, omsorg, prevention/ hälsa och socialtjänst med tillhörande satellitenheter runt om i Östergötland (både fasta och rullande enheter). Sociala utrymmen och friskaktiviteter bör finnas integrerade.


8

• I Plats för Välfärd arbetar man i en integrerad multiprofessionell teammiljö. Utifrån de scenarier vi skissat på finns olika typer av professioner. I syfte att erbjuda rätt insats vid rätt tillfälle tror vi att när det gäller att fånga upp riskpersoner fyller olika typer av lots och coach lösningar en viktig roll. När det gäller långvarigt sjuka har vi diskuterat i termer av coach och teambaserade insatser. Lots, koordinator/samordnare, coach, mentor samt nurse/physioterapy practitioner. Ett exempel på nurse practitioner skulle kunna vara stöd för multisjuka äldre individer med komplexa vårdbehov (I Östergötland känt som ALMA-patient/ALMA-team). Stödfunktionerna skulle också regelbundet kunna kompletteras med studenter från de senare terminerna på sjuksköterskeprogrammet, och andra vårdrelaterade utbildningar. ALMA vård- och omsorgen skulle kunna vara kopplat till ett fysiskt mobilt team med bas i primärvården, vars syfte är att ge stöd och vård till de svårast sjuka. Sammantaget ser vi att dessa funktioner fungerar både som en serie servicefunktioner för att ge rätt insats vid rätt tillfälle, ökad trygghet, kontinuitet- och ökad kvalitet i vårdprocesser, se nedan under scenarier respektive verktyg.

• Vi har arbetat med nytt och förändrat arbetsinnehåll för olika professioner, s.k. cross-over professioner. Här har vi tänkt utifrån såväl vidgade ansvarsområden med vidareutbildning inom befintliga yrkesroller (t.ex nurse practitioners) som nya roller på en ny marknad t.ex. kommunikatörer, beteendevetenskaplig kompetens på akutmottagning, nya tekniska roller, nya studentroller (t.ex studentdriven friskvårdsmottagning), coacher, lärare etc. (se nedan). Nya utbildningar som kombinerar flera kärnområden (vård/teknik/beteendevetenskap/äldrekunskap/ kommunikation, etc.). Vi ser integrering och formerande av team ur ett professionsunderlag som t.ex. studenter, tekniker, frivilligarbetare/organisation, patientorganisationer, beteendevetare, socionomer, psykologer, psykiatriker, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, practitioners, forskare, specialister, omsorgspersonal, kommunikatörer, lotsar, coacher, mentorer för att nämna några.

• Den akademiska och kunskapsuppdaterade välfärden. Vi tänker oss en miljö som baseras på evidensbaserad kunskap. Evidensbaserad kunskap är något som förvärvas över tid. Vi ser därför Plats för Välfärd som en forskningsarena som välkomnar samtliga fakulteter. Som en del i en akademisk vårdcentral där studentintegrerad praktik, forskarstuderande och forskare utgör möjliggörare för kvalitetssäkring av verksamheter. Plats för Välfärd kan dessutom ta på sig en roll av levande demonstrations-, test- och referensmiljö där nya metoder, teknik och patientmedverkan kan valideras, ständigt utvecklas och testas. Verksamhetsutvecklingsforskning (även kallad följeforskning) kan med fördel vara en fortlöpande aktivitet vid implementering av en ny verksamhet.

• Beslutsstöd i vårdsituationer. När kunskapsmängden växer snabbare än vad enskilda människor kan följa och överblicka på egen hand så kommer datorbaserade beslutsstöd att behövas i många situationer för att stödja en evidensbaserad vård. Beslutsstöd baserade på logikbaserade regler, statistiska metoder, semantik och kombinationer av dem har olika krav och användningsområden som personal inom framtidens vård och omsorg behöver fördjupa sig i och relatera till. Vårdens bredd och svårigheten att smidigt fånga ledtrådar hos patienter i ett datorbegripligt format utgör idag komplexa utmaningar om man tänker sig ett brett beslutsstöd för vård och omsorg. Oavsett hur vården ställer sig till beslutsstöd internt så kommer allmänhet och patienter använda sig av


9

datoriserade beslutsstöd i takt med att konsumentmarknaden växer och erbjuder allt mer sofistikerade kunskapssystem (t.ex. appar med beslutsstöd). Vården och vårdutbildningarna kommer därför att behöva engagera sig djupare i digitala beslutsstöd. Ett fördjupat resonemang kring detta förs i rapportens bilaga.

• Individuella möjligheter för kontakt med hälso- och sjukvård. Vikten av möjlighet till fysiskt möte kan inte nog betonas. Att identifiera behov och kanalisera till rätt insats vid varje tillfälle frigör resurser för individer som är i stort behov av vård på sjukhus. Det fysiska mötet kan också ske på olika sätt. Vissa individer sitter hemma med förkylda barn, andra har fysiskt svårt att ta sig till sjukvård, en tredje grupp är på resande fot eller lever stressade yrkesliv, ytterligare andra kanske inte ens söker vård förrän det är för sent. I detta sammanhang har gruppen diskuterat bankmetaforen. Bankerna har på senare år erbjudit sina kunder ökad tillgänglighet genom självbetjäning via internet- och telefonbank, och på så vis även kunnat omfördela resurser. Utifrån metaforen tänker vi oss större möjligheter till egenvård genom olika tjänster och stöd på distans, men samtidigt ska möjligheter finnas kvar för det individuella mötet. En enkel tankemodell är att om 30% av de som önskar kontakt med vården föredrar digitala medier friställs där igenom resurser till de 70% som är i behov av möte ansikte mot ansikte. Detta fysiska möte behöver inte nödvändigtvis ges av vård- och omsorgspersonal; andra professioner kan fylla en mycket värdefull funktion här, se stödfunktioner och professionsutveckling ovan.

• Utbildning av patient och närstående. Utbildning är angeläget eftersom individer ofta söker information om symptom och sjukdomar via internet och därigenom behöver kunskap för att sortera och värdera den information man läser sig till. Patientutbildning – både enskilt och i grupp – tror vi också är viktigt när det gäller att tidigt upptäcka risksymptom och därigenom förebygga inläggning på sjukhuset. Kvalitetssäkrade fakta och råd ska tillhandahållas av Plats för Välfärd via hemsida, informationstexter för hemskick alt. nedladdningsbara dokument, utbildningsforum, patient- och närståendeskola, men också mentorer (seniora patienter (peer-patients) som tar en roll att stödja nyligen diagnosticerade) och sjukdomsspecialiserade coacher har möjliga funktioner tillsammans med utvidgade tjänster inom 1177.

• Ett kontinuerligt utvecklingsarbete Gruppen har, i återkommande diskussioner, försökt hantera det svåra i att skapa ett koncept och modell för framtidens välfärdsarena. Av denna anledning vill vi betona behovet av kontinuerligt utvecklingsarbete, såväl vad gäller den enskilda enheten som mer omfattande vetenskapliga arbeten som kan kopplas till framtidens verksamheter och processer. Verktyg för detta nämns i bilagan, och omfattar bland annat studenter (i form av vetenskapliga projekt, förbättringsarbeten och mer vardaglig “feedback” till vården) samt forskning ute på vårdenheterna. En levande tvärvetenskaplig forskningsmiljö måste eftersträvas.


10

Mål för Plats för Välfärd, och verktyg för att nå dit Arbetsgruppen anser att en bra vård och omsorg bygger på följande värden: trygghet, flexibilitet, delaktighet, självständighet, kontinuitet och tillgänglighet. För att uppnå dessa har vi skapat en ”verktygslåda” (Bilaga 1). Vi har också formulerat tre scenarion där vi applicerat några av verktygen utifrån vad vi tror om framtidens vårdkonsumtionsmönster.

Scenario 1: Sporadiska besök Detta scenario fokuserar på individer som sällan söker vård. De problem man söker för är mer eller

mindre tillfälliga och sällan relaterade till varandra. Nedan följer två alternativa vägar för hur dessa

människor kan få hjälp i framtiden.

1) Egenvård med potentiellt stöd av 1177. I första hand ska den vanligtvis friska individen kunna välja att hantera sin egen hälsa. Syftet är att spara tid och pengar för såväl hälso- och sjukvård som patient. Kommunikationsforum kring en särskild problematik skulle kunna utvecklas till ett stödforum och innehålla professionsgranskad information och FAQ (dvs. “frequently asked questions”) har börjat utvecklas inom 1177. Vidare kan 1177 definiera relevanta teman som individer kan diskutera och skapa diskussions”trådar” kring, (en ”tråd” syftar på en frågeställning som kan diskuteras av flera deltagare på en specifik hemsida); professionens roll är att övervaka och bidra med kunskap och information vid behov. I detta stödforum ska man också kunna ha kontakt med patient- och frivilligstödgrupper. Dessutom kan det finnas en tvåvägs chattfunktion som utformas som en digital kundtjänst (med svar inom en timme) och som kan användas med eller utan röst- och videosamtal. Dessutom bör stödforumet lista hjälpmedel för egenvård, såsom validerade applikationer (“appar”) inom respektive besvärsområde.

2) 1177 som inkörsport. a) Rådgivningsfunktionen bör bli kompetensmässigt betydligt bredare jämfört med idag. 1177 kan

stödja individer såväl preventivt, prediktivt som reaktivt. 1177 har i denna framtidsvision också bredare kompetens och större möjlighet att göra bedömning och sätta in åtgärd (exempelvis läkemedelsförskrivning, individuella råd från sjukgymnast eller samtalsterapeut).

b) Om behovet är större än vad som kan hanteras på distans, kontaktar 1177 den hälsocentral som bedöms lämpligast. Patienten slussas på ett smidigt sätt vidare till rätt instans inom vården, vilket rent praktiskt fungerar genom att 1177 har koppling till områdesspecifika lotsar (se vidare figur 1). Genom att välfärdsplatsen profileras som givare av såväl friskvård som sjukvård finns möjlighet att redan inneha en etablerad relation med en hälsocentral; vid det aktuella tillfället bör man då ha möjlighet att bli slussad till den befintliga vårdcentral som man har en relation till.


11

c) Vid behov av enklare diagnostisering och/eller behandling har arbetsgruppen en tanke om självbetjäningsrum på offentliga platser (se punkt 4 i bilagans verktygslåda). 1177 ger vid det aktuella tillfället individen access till självbetjäningsrummet; genom att hjälpa individer på detta vis avlasta vården. Självbetjäningsrummet kan med fördel vara lokaliserat vid, och ombesörjas av, apotek. På så vis kan också receptfria och vissa receptbelagda läkemedel erbjudas.

Scenario 2: Långvarig kontakt med lågfrekventa besök Arbetsgruppen tänker sig att detta är en grupp patienter med diagnostiserat långvarigt sjukdomstillstånd,

men där symptomen påverkar dem i lägre utsträckning. Sjukdomen är under kontroll men kräver

uppföljning. Arbetsgruppen anser att med rätt utformat stöd kan man hjälpa dessa personer att

självständigt hantera sin sjukdom.

Följande utmaningar gällande denna kategori kan identifieras:

• Hur integreras prevention i arbetet med dessa patienter? • Hur kan man öka patienters kunskapsnivå kring sin sjukdom? • Hur kan man hjälpa, men samtidigt respektera patientens integritet? • Hur uppmärksammar man tidigt tecken på försämring hos sköra patienter, vilka ofta tillhör en

riskgrupp? • Hur kan primärvården vara en flexibel “sluss” för patienter som även har en långvarig kontakt

med sjukhuset?

Exempel: Hur kan Gösta få hjälp i framtidens välfärdsarena?

Gösta, 52, hypertoni upptäckt via företagshälsovård, medicinerar sedan fem år. Stressigt på jobbet, tidvis

vissa sömnproblem. Fysiskt inaktiv, lätt bukfetma, feströker. Har hittills träffat distriktsläkare regelbundet

1 ggr/år för kontroll av blodtryck. Vid senaste läkarbesöket fick Gösta en fråga om friskvårdsteamet

(dietist, ssk, sjukgymnast, kurator m.fl.) skulle kunna få kontakta honom. Gösta nappade, delvis på grund

av läkarens ögonöppnande kommentar: “Dina barn riskerar att ärva din livsstil”.

Gösta har ett coachande samtal med friskvårdsteamet på framtidens vårdcentral, där han sätter egna mål

samt skriver ett “kontrakt” om hur man ska jobba det närmaste året. Detta är ett ömsesidigt kontrakt där

man bestämmer vad Gösta kan förvänta sig av vården och vad vården kan förvänta sig av Gösta. Familjen

får möjlighet att vara delaktig i kontraktet. Teamet erbjuder fys-test (testcykel med mätningar) i den

studentdrivna friskvårdsmottagningen var 3:e månad initialt, sedan varje år. Gösta vill dock inte in till

friskvårdsmottagningen var tredje månad, så man väljer ett enklare test som han kan göra hemifrån

(kondition/syreupptagning m.m.). Utöver detta får Gösta också hjälp på följande områden:


12

• Digital dagbok: Logg över aktiviteter och upplevd stressnivå (självskattningsformulär), som kopplas till träningsappar etc. Mäter diverse parametrar och ger återkoppling.

• Fysisk aktivitet: Teamet föreslår stavgång, vilket Gösta prövar men tycker att det känns fånigt. Man ändrar detta till långpromenader på helgerna (hustrun går gärna med), samt 20 minuters promenad under minst två lunchraster per vecka. Man kommer också överens om att Gösta ska öka promenadfrekvens och längd successivt. Gösta erbjuds också låna “fysiskt tränande” datorspel, barnen lovar att spela det tillsammans med pappa Gösta.

• Stress: Gösta får låna en bok och erbjuds dessutom nätbaserad hjälp genom kurs om stresshantering (strategier för att kunna hålla “jobbstressen” hemifrån med mera). Får också teststickor för att själv mäta och journalföra kortisol under kurstiden.

• Sömn: Har Gösta problem med apne och snarkning? Gösta och hustrun uppmanas föra bok över sömnbesvär och kan få låna relevanta mätinstrument.

Scenario 3: Långvarig kontakt med högfrekventa besök Arbetsgruppen tänker sig att detta är en grupp patienter med framträdande symptom, stort behov av

regelbunden konsultation samt monitorering av behandling. Variationen är stor och kan gälla allt från

kroniskt och kanske terminalt sjuka, till psykisk ohälsa och olika typer av funktionshinder.

Oro och behov av stöd

Arbetsgruppen ser en av de stora utmaningarna i denna patientgrupp i att hantera oro, vilken är mer eller

mindre kopplad till sjukdomsprocessen. Primärvården bör framförallt fungera som en länk mellan

patienten och alla de olika möjligheter till hjälp som kan och bör finnas; ett förslag är att på respektive

vårdcentral inrätta en primärvårdssamordnare.

Verktyg för att hantera oro kan vara:

• Ett telefon- och internetbaserat region- eller rikstäckande stödsystem där en bredd av professioner finns tillgängliga dygnet runt. Stödsystemet består av tre delar: medicinsk triagering, triagering för psykisk ohälsa och en kontaktytefunktion för ensamma människor som behöver någon att tala med. Inom stödsystemet kan man tänka sig att offentliga och kommersiella tjänster samsas. (Inspiration är Zuidzorgkonceptet i Holland, Trevisokonceptet i Venetoregionen i Italien, BSA konceptet i Barcelona eller NHS24 konceptet i Skottland). Det gemensamma för dessa koncept är att man integrerar olika kompetenser och resurser så att ett helhetsstöd erbjuds individens behov. Systemet kan med fördel knytas till den föreslagna utvecklingen av 1177 (se scenario 1).

• Öka möjligheterna till egenvård, så som beskrivs i scenario 1.


13

• Lots, coach, och mentor. Lotsar leder individen till rätt kompetens. Coacher är personer med kunskap inom oros-och sjukdomsspecifika områden och arbetar med patientnära problematik, medan mentorer utgörs av senior erfarenhet, där t.ex en “senior” ”patient” (”peer patient”) hjälper mindre senior. Exempel på roller som kan nyttjas för dessa funktioner: sjuksköt, nurse practitioner, socionom, kurator, beteendevetare, psykolog, representant för psykiatri, student, frivilligorg, patientförening, jourhavande medmänniska.

• Livsåskådning - ha ett nära samarbete med representanter för olika livsåskådningar och trossamfund samt tolkkontakter

• Teknikstöd för kommunikation mellan patient hemma och professionell på vårdcentralen.

Ett salutogent perspektiv

Kopplat till ovanstående identifierar arbetsgruppen ett stort behov av helhetstänkande och en röd tråd

genom sjukvårdsprocessen. Enkelt att föreslå, men svårare att genomföra, är att hjälpa patienten att

fokusera på det som är bra, exempelvis genom starka kopplingar till vårdcentralens studentdrivna

friskvårdscentral. Vidare är det av största vikt att patienten och vårdcentralen i samråd (likt exemplet med

Gösta i scenario 2) upprättar en plan eller ett avtal för hur man tänker sig processen framåt, och att

patienten förses med verktyg för att uppleva att denne har kontroll över sin situation.

Teambaserad vård

Arbetsgruppen tänker sig att många patienter med kroniska sjukdomstillstånd eller med multisjuklighet

kan vara hjälpta av att det samordnande ansvaret för deras vård flyttas från respektive klinik till

primärvården, men med nära koppling till respektive specialistklinik. Detta för att Plats för Välfärd tar ett

helhetsansvar för patientens behov. För att primärvården ska kunna hantera detta krävs arbete i team

(exempelvis demensteam, team för reumatiska sjukdomar, cancerteam, smärtteam, team för

multisjuklighet, och varför inte med oro kompetens som en röd tråd i många team), vilka har ett nära

samarbete med expertis inom respektive område. Konkret kan det innebära att teamet samordnas av

sjuksköterska på vårdcentralen, att teamet har stöd av en digital bakjour och att specialistläkare på

området kommer ut till vårdcentralen regelbundet. Vidare tror arbetsgruppen att teamet som en fast

kontaktpunkt ger patienten en känsla av trygghet och vetskap om vart denne ska vända sig. Viktigt är

dock att teamen är flexibla och inte statiska i sin sammansättning, då en patient alltid bör tillhöra endast

ett team (även om denne medicinskt kan kvalificera sig i flera). Ett gränsöverskridande arbetssätt är

sannolikt också något som främjar arbetstillfredställelse bland personal. Det gemensamma fikarummets

psykologi skall inte underskattas.


14

Hemsjukvård och hemtjänst i samverkan Vi tänker oss att denna patientgrupp är speciellt lämpad för en

utökad verksamhet hos hemsjukvård en tydlig koppling till hemtjänst och kanske även andra insatser.

Genom ett integrerat arbetslag kan flexibilitet skapas där patientens varierande stödbehov matchas mot

flexibla arbetsinsatser. Inom denna kategori diskuterade vi också kring teknisk support av olika slag. Vi

tror att olika tekniska lösningar som monitorerar tillståndsspecifika parametrar som kopplas till

välfärdsplatsen och mobila teamenheter. I mindre allvarliga fall kanske med hjälp av anhörig eller varför

inte tekniskt vidareutbildad omsorgspersonal.

I likhet med scenario 2 går det även att kontakta vården på traditionellt sätt.


15

Plats för välfärd - tankar om den fysiska utformningen Figur 1. Ett koncept för framtidens välfärdsarena.

Figur 1, ovan ges ett konceptförslag för hur välfärdsplatsen skulle kunna se ut. Grundtanken är att

det mänskliga mötet är centralt. Däremot måste vård och omsorgsgivare av kapacitets-och

effektivitetsskäl hitta nya processer för att möta framtidens vård och omsorgsbehov. Det koncept som

beskrivs ovan tar ett helhetsperspektiv på det behov individen söker för hos Plats för Välfärd. Ett

grundläggande koncept som vi tänker oss som möjliggörare för detta är “one-stop-wellbeing”. Konceptet

har därför centrerats utifrån en grundfunktion som vidgar dagens triagering av individers behov utifrån

grad av livshotande tillstånd till en funktion som så nära som möjligt matchar tillståndets karaktär med

optimal insats. Som bilden ovan visar tänker vi oss fyra olika funktioner: lots, coach, koordinator och

mentor vars primära uppgift är att stödja vård- och omsorgsbehov på distans så länge detta är optimalt.

Lotsar dvs. en grupp kunniga och erfarna individer som sätter sig in i problematiken och leder de

hjälpsökande till rätt instans. Inom konceptet one stop well-being tänker vi oss övergripande

organisatoriska lotsar i kontakt med specifika lotsar inom vård, omsorg, hälso/prevention och sociallots.

Dessa personer har både specifik och organisatorisk kunskap. Dessa lotsar är centrala i Plats för Välfärd

och kan, när det fungerar väl, spara mycket resurser genom att man kan ge rätt hjälp i rätt tid, men kan


16

också utgöra en akilleshäl i organisationen då rollen är svår att utföra optimalt. Möjligen är detta en

professionstyp för framtida specialgjord vidareutbildning. Den centrala lotsfunktionen är placerad i mitten

av modellen och dess funktion utgörs av en “första bred matchning av behov och insats” av det problem

man söker hjälp för. Denna funktion arbetar i sin tur mot områdesspecifika lotsar inom respektive vård,

hälsa, omsorg och socialtjänst. Detta arbetssätt realiserar begreppet “one stop well-being”, genom att föra

samman en sjukvårdenhet (patogent perspektiv), en friskvårdsenhet (salutogent perspektiv), en

socialenhet och en omsorgsenhet. Den fysiska one stop well-being-strukturen innehåller en transparant

korresponderande internetstruktur som kopplar mot varje enhets olika verksamheter. Arbetsgruppen

tänker sig att den centrala lotsfunktionen skulle kunna konkretiseras i form av en stark utökning av dagens

1177 verksamhet, men kan också läggas ut på entreprenad i likhet med Zuidzorgexemplet/veneto/NHS

exemplen tidigare.

Coacher är personer med stor kunskap inom specifika kunskapsområden och arbetar med patientnära

problematik. Det kan vara hjärtsviktskompetens, ångest- depressionskompetens, familjeterapeutisk

kompetens etc. Tanken är att dessa coacher följer personer med stort behov utan att dessa personer

behöver komma till sjukhuset. Istället riktas insatser mot förebyggande verksamheter inom hälso och

preventionsenheten. Dessa coacher är också mobila och gör hembesök eller träffar personer på annan

plats än sjukhuset t.ex ett cafe.

Koordinatorer/samordnare strukturerar och leder individer med multisjuklighet i den logistik som med

nödvändighet uppstår när olika kompetenser behöver samverka kring en och samma person. Det nya är att

vi tänker oss Plats för Välfärd som det fysiska nav där olika kompetenser möter patienter. T.ex. skulle

specialister kunna finnas på plats en dag i veckan för multisjuka patienter. Exempel på professioner som

kan vara lämpliga koordinatorer (kanske med särskild vidareutbildning för dessa funktioner): sjuksköt,

nurse practitioner, socionom, kurator, student, frivilligorg, patientförening, jourhavande medmänniska,

repr för psykiatri, äldrelots. diagnosspecifika lotsar (demenssköterska etc) med flera.

Mentorer utgörs av frivilliga personer med senior erfarenhet av olika tillstånd. Tanken är att en “senior”

patient hjälper en ”junior” ny patient (peer patient). En person som drabbas av depression får kontakt med

en person som har levt/lever med depression, en nyligen diagnosticerad hjärtsviktspatient får kontakt med

en senior hjärtsviktspatinet, ett barn som far illa i skolan eller familjen får kontakt med en vuxen som

erfarit liknande situationer och som vill stötta andra personer.


17

Utbildning/forskning Figur 1 beskriver också specifika övergripande funktioner för varje enhet, som

förutom lotsfunktionen, rubricerats “utbildning/forskning” och “aktiviteter”. Tanken är att genom ett

utbildnings- och forskningsperspektiv bidra med ny kunskap till individer i sina respektive verksamheter,

i syfte att dels öka möjligheter att på ett bättre sätt hantera sin sjukdom och dels integrera ett vetenskapligt

verksamhetsperspektiv. Bilden ska dock inte läsas som att forskning utbildning och aktiviteter är

organiserade i boxar i fysisk mening och utan skall ses som integrerade verksamheter i hela Plats för

Välfärd.


18

BILAGOR

Exempel på funktioner i vårddelen av Plats för Välfärd Figur 2. Fysisk konkretisering av vårddelen i PFV.

Vårdenheten (figur 2), tänker vi oss indelad i tre delar: en digital lots-, råd, och stöddel, och två fysiska

delar: en mottagningsdel och en observationsdel. Mottagningsdelen i sin tur är uppdelad i en fysisk

mottagning och en digital ”mottagning” som möter patienter på distans via en ”skype”-funktion.

Råd och stöddelen är inspirerad av Hollands “Zuidzorg”, en kombination av råd vid symptom (liknande

1177 i sin nuvarande form) samt ett “icke-medicinskt” orosstöd (se bilaga). Den Holländska förebilden

har en personalstab på ca 15 personer med olika professioner med stort inslag av professioner med


19

orosstödjande kompetens. I vår digitala stödenhet ska också domänkompetenta coacher och seniora

mentorer finnas. Vi tänker oss även en ytterligare stödfunktion: uppföljningsstöd av kroniskt sjuka och

multisjuka riskpersoner. Denna del finns inte i Zuidzorg.

Som ytterligare ett utvecklingssteg skulle man kunna tänka sig att komplettera personalen med en pool av

frivilligarbetare: livsåskådningsrepresentanter, anhörigstödjare, “jourhavande medmänniska“,

patientföreningar, studenter, röda korset. Tanken är att erbjuda korta men stödjande samtal på rätt nivå för

sedan slussa individer vidare om så behövs. En konkret lösning som Hollandinitiativet har är att

primärvården kan ”ordinera” 5 timmars samtal med stödenheten under en månad eller kanske 3 timmar i

månaden i 6 månader beroende på behov. Den genomgående tanken är att individer som lever med oro

eller sorg på något sätt ges en ventil i form av samtal men kanske inte är i behov av psykologsamtal, detta

i syfte att förebygga att man söker sig till primärvårdsmottagningar.

Den traditionella väntrumsmodellen fungerar ungefär som idag med tider som förmedlas genom

lotsenheten. Men man kan också boka själv via ett öppet bokningssystem. Den digitala mottagningen

tänker vi oss som en ny och framtida viktig del i Plats för Välfärd. Ett mål skulle kunna vara att på 2 år

reducera antalet fysiska ”väntrumsbesök” med 30% till förmån för digitala besök.

Med inspiration från Kaiser Permanente (http://xnet.kp.org/future/) (Veneto – Treviso modellen)

bemannas den digitala mottagningen av olika yrkesgrupper, som bland annat har till uppgift att följa upp

enskilda riskpersoners sjukdomsförlopp som står under ”ordinerad” övervakning. På en stor skärm finns

dessa personers observationsdata och trender i parameterövervakning genererade genom mobila

datasamlare/sensorer med individuellt satta larmfunktioner. Vid behov kontaktas, alternativt besöks,

patienten av personal. Denna uppföljande funktion är inte densamma som den digitala stödenheten. Här är

man primärt intresserad av att följa patienter som man vet är t.ex multisjuka i kombination med högt

vårdkonsumtionsmönster. Det kan vara ALMA patienter som inte är i ett skört tillstånd för tillfället men

som ändå bör följas upp med jämna intervall alternativt patienter som själva rapporterat in en instabilitet

som behöver följas. Den digitala stödenheten har ständig kontakt med en digital bakjour på vårdcentral,

specialistmottagningarna och LAH. Uppföljning kan ske via internet eller telefon.

Observationsenheten är tänkt att avlasta akutmottagningen. Här skulle LAH kunna ha en utökad funktion.

ALMA-patienter som befinner sig i en skör fas kan observeras under ett par dygn och sedan monitoreras

vidare i hemmet. Mobila team besöker och behandlar dessa patienter i så stor utsträckning som möjligt i

hemmet. Alla patienter som monitoreras i sina hem övervakas via skärm på övervakningsenheten vid

Plats för Välfärd.


20

I syfte att realisera den likvärdiga vården finns satellitmottagningar. Dessa kan vara placerade på

vårdboenden, i bygdegårdar men också i ”nya” vårdrum på t.ex. Ikea, Apoteket eller ICA eller varför inte

på ett Hotell där landstinget hyr en avdelning för eftervårdspatienter med tillhörande vidareutbildad

hotellpersonal eller ambulerande vårdpersonal. Konceptet innehåller också vårdbussar som trafikerar

glesbygden, men kan också användas i städer där man kör enligt veckoschema i olika bostadsområden

och vårdboenden i syfte att realisera den nära vården samtidigt som man eftersträvar likvärdig vård där så

är möjligt.

Modellen innehåller också hur primärvården alltid står i kontakt med specialistmottagningar och LAH.

Digitala bakjourer är mycket centrala funktioner både när mobila team, satellitmottagningar och

vårdbussar arbetar på fältet men också på den fysiska mottagningen.

Det finns tre horisontaler som löper genom vårdenheten: team, tillvaratagande av verksamhetsdata för

verksamhetsuppföljning, och beslutsstöd. Den teambaserade vård- och omsorgen blir tydligt

konkretiserad i Plats för Välfärd. Personal arbetar ofta i lag kring patienter speciellt när det gäller svårt

sjuka och multisjuka personer. Genom att allt är digitaliserat 2020 kan all data systematiseras för

kontinuerlig verksamhetsutveckling.

Beslutsstöd beskrevs tidigare och är en resurs oavsett var man befinner sig. Se t. ex. http://www.bigdata-startups.com/BigData-startup/addressing-big-data-challenges-real-time-personalized-

medicine-video/

Avslutningsvis finns en tanke att integrera externa aktörer, här exemplifierat genom en nationell

telekomoperatör, som ansvarar för uppkopplade tjänster och stöd mot Plats för Välfärd, och Apotek. Även

stödenheter för oro och icke medicinska samtal skulle kunna lägga på entreprenad. Båda har utarbetade

produkter som möjliggörare för Plats för Välfärd och avlastare för landsting och kommun. Man kan här

tänka mycket brett och även tänka sig ett konsortium av olika typer av tjänster som läggs på entreprenad.


21

Exempel på funktioner för hälso- och preventionsdelen i Plats för Välfärd Figur 3. En fysisk konkretisering av hälso- och preventionsdelen i PFV

Hälso- och preventionsdelen befinner sig fysiskt i samma byggnad som vårddelen. Poängen är att samla

kompetenser inom flera yrkesgrupper. Tanken är att utbildnings-, rehab-, samt coach och mentorstjänster

är samlade inom denna del. Dessa funktioner har både en “klinisk” del och en preventiv

“friskaktivitetsdel”. Här kan man genomföra gruppgympa på distans via TV skärm och “skype” med olika

boenden i länet, med enskild patient i hemmet, men också med gympagrupper på välfärdsplatsen. Olika

aktivitetsspel som Wii och Kinect är delaktiviteter. Utbildnings- samt coach och mentorsträffar kan alltså

hållas såväl på distans som fysiskt på Plats för Välfärd. Apotek skulle här kunna ta en egen roll genom att

genomföra hälsokontroller kombinerat med rådgivning och läkemedelsgenomgångar. Eftersom

vårdenheten ligger fysiskt vägg i vägg med hälso- och preventionsdelen kan Apotek kombinera insatser

som innehåller vitalparameterkontroller. Forskning och utveckling kring olika frisk, preventions- och

rehabiliteringsinterventioner, samarbete med spelutvecklare (serious games) för olika

rehabiliteringsbehov och motiverande program ”appar” (gamification) för egenvård och prevention är

några forskningsfält som enkelt kopplas till denna enhet. Vi har även diskuterat kring problem som

uppstår i sammansatta livssituationer där flera personer och problem är inflätade i varandra. Ofta kan

signaler fångas upp i skol- och företagshälsovård men också när något gått så långt så

ungdomsmottagningar är inkopplade. Dessa situationer involverar inte sällan både somatiska och

psykiska besvär som måste uppmärksammas. De lodräta fälten i figur 3 ovan är strimmor där skol- och

företagshälsovård tillsammans med ungdomsmottagningen har en väg in i både vård- och

frisk/preventionsdelen. Dessa enheter har också sin kompetens kopplad till socialdelen i figur 5 nedan.


22

Exempel på funktioner för omsorgsdelen i Plats för Välfärd Figur 4. En fysisk konkretisering av hälso- och preventionsdelen i PFV

Omsorgsdelen integreras med vårdenheten bland annat genom hemsjukvårdsreformen, omhändertagande

av multisjuka och sköra kroniskt sjuka ofta äldre personer. En tanke som vi haft har handlat om att skapa

en “organisationsobunden” arbetszon där vård och omsorgspersonal kompletterat med andra nya

yrkesroller samarbetar inom paraplyet ”hemsjukvård” oavsett organisationstillhörighet. Istället kan man

tänka sig att arbeta inom olika team som innehåller personal som representerar avancerad hemsjukvård,

basal hemsjukvård och hemtjänst beroende på tillstånd hos individen. Initialt skulle man börja tillämpa ett

sådant arbetssätt med fokus på två grupper individer: svårt sjuka och multisjuka äldre. Tanken är att

snabbt kunna avgöra försämringar och åtgärda. Samtidigt behöver samma personer hemtjänst och basal

hemsjukvård. Tanken är att arbetsgruppen har ett gemensamt ansvar för individen. Ju längre åt höger i

figuren, desto mer vård krävs. Ju längre åt vänster desto mindre vård och mer omsorgsinsatser.


23

Exempel på funktioner för socialdelen i Plats för Välfärd Figur 5. En fysisk konkretisering av socialdelen i PFV

Denna del integrerar arbetsförmedling, försäkringskassa, företagshälsovård, familjecentral, skolhälsovård

och ungdomsmottagning som delar av socialtjänst. De överlappande delarna är representationer för

situationer där individer hamnat i utsatt läge på ett sätt så att problem måste fångas upp av risk för att

utveckla långvariga problem av psykisk ohälsa och/eller fysiska åkommor som en konsekvens. Dessa

ringar är också funktioner dit sociallots/coach eller mentor kan vända sig för att få bedömning av en

problematik. Genom vissa segment av dessa funktioner ligger en psykiatrisk strimma, en tvärgående

kompetens i syfte att fånga in riskpersoner


24

Beslutsstöd i vårdsituationer Kunskapsmängden som kan vara praktiskt relevant för hälso-, sjuk- och egenvård växer mycket snabbare

än vad enskilda människor (inklusive experter) kan överblicka på egen hand. Det finns tecken på att

kunskapsutvecklingen är exponentiell, det växande gapet kommer då bli allt tydligare med tiden.

Datorbaserat beslutsstöd kommer behövas i många situationer om vi ska kunna uppmärksammas på och

applicera aktuell kunskap i en evidensbaserad vård.

Regelbaserade stöd

Gemensamt framtagna riktlinjer och vårdprogram (från lokala till globala) är exempel på generell

kunskap som i många fall kan byggas in i regelbaserade beslutsstödssystem för att t.ex. kan påminna eller

varna. Ett exempel är pilotförsöket inom LiÖ som, när man arbetar med en journal för en patient med

förmaksflimmer, kommer att uppmärksamma eventuella avvikelser från rekommenderad behandling.

Varningssystem för farliga kombinationer och doser av läkemedel är ett annat vanligt område för

regelbaserade beslutsstöd baserade på generell kunskap idag. Beslutsstöd som stöder diagnossättning eller

minskar morbiditet och mortalitet har funnits inom vissa kliniska områden sedan 70-talet. Regelbaserade

system som har tillgång till data med god kvalitet ger vanligen träffsäkert beslutsstöd (t.ex. sällan

falsklarm) där dessutom bakomliggande resonemang är relativt lätta att förstå. Ett av de största hindren

för bredare införande av regelbaserade system är att bristen på någorlunda standardiserad och

datortolkningsbar struktur i många journaler gör det svårt att på ett patientsäkert och resurseffektivt sätt

automatiskt hitta den journalinformation som varningar ska aktiveras av.

Statistikbaserade stöd

Datorer kan användas för att med statistiskbaserade metoder sovra och hitta mönster i både numerisk data

och naturligt språk, t.ex. i vetenskaplig litteratur och i journalinnehåll (om källorna har tillräckligt god

kvalitet). Dessa mönster kan i sin tur bidra till ny kunskap (t.ex. till forskningsbaserade riktlinjer eller

beslutsregler). När det finns mycket data att tillgå om många individer (”big data”) kan olika fall matchas

mot varandra för att stödja en enskild patients behandling. Statistikstöd möjliggör även comparative

effectiveness research1 som kan ge andra sorters svar än vanliga kontrollerade randomiserade studier.

Statistiskbaserade datorstöd som tar hänsyn även till enskilda patienters genetiska profil m.m. är sannolikt

nödvändiga om man vill närma sig personalized medicine2 som anpassar sig till individens profil snarare

än medeltalet i befolkningen.

1 http://en.wikipedia.org/wiki/Comparative_effectiveness_research 2 http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/nejmp1006304, http://creativedestructionofmedicine.com/ 3 Se t.ex. https://www.ibm.com/watson eller www.ibm.com/se/healthcare/ om Watson, eller ta en titt på ett annat 2 http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/nejmp1006304, http://creativedestructionofmedicine.com/


25

Kombinationer

Lite förenklat kan man jämföra regelbaserade system med den logiska/resonerande delen av hjärnan och

statistikbaserade system med mönsterigenkännande, erfarenhetsbaserade delar. Inom läkekonsten används

ju hjärnans delar kombinerat. Datorsystem har länge varit kapacitetsmässigt överlägsna i enkla

logikbaserade resonemang, nu är teknikutvecklingen på väg förbi människans kapacitet även vad gäller

mönsterigenkänning inom många områden. IBMs Watson-system (som vann den omtalade mästarduellen

i Jeopardy för ett par år sedan) är ett exempel på när man kombinerar dessa delar. IBM arbetar aktivt med

att tillämpa Watson-tekniken mediciniskt, t.ex. för att stödja lungcancerbehandling genom att sovra och

relatera miljontals sidor vetenskapliga publikationer och tiotusentals kliniska fall till en specifik patients

data3.

Vårdens extrema bredd och svårigheten att smidigt fånga tänkbart relevanta ledtrådar hos patienter i ett

datorbegripligt format utgör dock mycket komplexa utmaningar om man tänker sig ett brett beslutsstöd

baserat på det vi idag journalför.

Allmänhet och patienter använder det redan – och mer lär det bli

Oavsett hur vården ställer sig till beslutsstöd internt så kommer allmänhet och patienter använda sig av

datoriserade beslutsstöd av olika slag. Många börjar idag sin egen-diagnos och behandling via

sökmotorer. Om vi tycker att patienter kommer ”välgooglade” idag är detta bara en försmak av vad som

kommer. De patienter som själva har intresse och tid att mata in symptom och andra detaljerade fakta från

journalutdrag och egna mätningar/observationer i mer avancerade stöd (patient-communities, avancerade

sökmotorer, diagnostiserings-appar med mättillbehör etc) kan i gynnsamma fall få tillgång till beslutsstöd

och profilmatchningar som kan vara kraftfullare och mer personligt anpassade än de stöd i vården som

främst har journalanteckningar från korta patientmöten att utgå ifrån. Webbplatser som

http://www.patientslikeme.com/ och http://symptomchecker.isabelhealthcare.com/ är intressanta exempel.

Quantified-Self-rörelsen4 tar datainsamlande till en annan nivå; det är människor som kontinuerligt i

detalj mäter och registrerar saker om sig själva (fysiologiska parametrar, aktivitet, kost, humör m.m.) för

att lära känna sig själva och sina eventuella sjukdomar bättre, och framförallt att skapa verktyg för att

objektifiera personliga reaktionsmönster något som kan vara mycket värdefullt i vårdmöten där

individuella utmejlslingar av läkemedel t.ex. är en delikat uppgift för vårdgivare.

3 Se t.ex. https://www.ibm.com/watson eller www.ibm.com/se/healthcare/ om Watson, eller ta en titt på ett annat intressant system, Isabel: http://www.isabelhealthcare.com/home 4 http://quantifiedself.com/, http://en.wikipedia.org/wiki/Quantified_Self, http://www.idg.se/2.22568/1.492934, http://www.ted.com/talks/gary_wolf_the_quantified_self.html.


26

Om möjligheterna ger patienter informationsöverläge eller förvirring beror givetvis på person, situation

och kontext. Positiva aspekter av dessa “vårdkonsumentbeteenden” skulle i primärvården med rätt

verktyg (på ett validerat sätt) kunna ge effektivitetsvinster samtidigt som patienter stärks i sin

egenvårdssituation. Patientutbildningar som ger stöd i att värdera källor och tolka mätningar kan vara en

pusselbit.

Utbildning och samverkan

För att i framtidens välfärd ansvarsfullt kunna utnyttja potentialen i olika sorters beslutsstödssystem fullt

ut behövs ett aktivt och kontinuerligt arbete med kulturen och strukturen i journalföring samt ett aktivt

underhåll av journalmallar, datoriserade riktlinjer, regler och rutiner. Detta kräver engagerad och

informatikkunnig klinisk personal som kan känna ett tillräckligt ”ägarskap” i frågorna.

Möjligheten för intresserad personal att löpande vidareutbilda och fördjupa sig i datorbaserade beslutsstöd

bör därför ges – utbildningar som går mycket djupare än en del av dagens ”så här använder du System X

och tillämpar kodsystem/klassifikation Y”. Precis som farmakologisk insikt är viktig när man använder

mediciner så blir informatikkunskaper viktiga när verktyg för beslutsstöd blir en allt mer central del av

vården. Inom Linköpings Universitet finns flera olika forskargrupper (vid t.ex. IDA, IMT, IMH och IEI)

som arbetar med olika aspekter av beslutsstöd och medicinsk informatik så möjligheterna till samverkan i

forskning och utbildning är stora. Sjuksköterskeprogrammet innehåller redan informatikdelar och man

kan fråga sig om det inte borde integreras seriöst även i andra vårdrelaterade utbildningar.


27

En ”verktygslåda” av möjligheter Då förutsättningarna för hur mycket som kan implementeras varierar kraftigt avseende exempelvis

geografi, klientel, personal och resurser, har ett av gruppens fokus varit att ta fram en bred verktygslåda

av möjligheter. Tanken är att olika vårdenheter kan välja att plocka, testa och vidareutveckla det som

fungerar bäst utefter de lokala förutsättningarna. Vissa delar av nedanstående är övergripande metoder

och teknikförslag andra är mer på en detaljerad nivå. Delar av verktygen har redan exemplifierats i

rapporttexten, men återges i större detalj och med referenser, nedan. Vi vill betona vikten av att de lokala

verksamheterna ges makt över organisation, flöden och processer när man tillämpar idéerna nedan.

1) Tankar från “One-Stop-Government” det begrepp som vi har som utgångspunkt för one stop well-

being och som flyttats från förvaltning till välfärd och välmående, kan vara mycket användbara som verktyg när man utvecklar framtidens vård och omsorg. Målgruppen för tjänsterna (t.ex. de listade patienterna) ska kunna vända sig till en enda punkt för att få hjälp utan att behöva känna till och navigera mellan olika organisationer. Mycket av inriktningen i 1177 på senare tid kan ses som exempel på ett sådant arbetssätt, landstingets patientinriktade web-information håller t.ex. på att flyttas över till 1177.se nu. För djupare introduktion se t.ex.”One-Stop-Government in Europe: an overview” som nås från http://www.egov.vic.gov.au/pdfs/OneStop.pdf .

2) ZuidZorg-koncept. I Nederländerna driver ZuidZorg (http://www.zuidzorg.nl/) en bemannad ”råd- och stöd” central. Den bemannas av olika professioner fördelat över ca 15 personer som arbetar samtidigt. Den är privat men tjänsterna köps av den offentliga vården. Det nya jämfört med nuvarande form av 1177 är att man kan ”köpa” eller ”få ordinerat” ett antal samtalstimmar i månaden. Hit kan man ringa för att ”prata av sig” även om man inte har något medicinskt bekymmer. Vår tanke är att vidga ZuidZorg konceptet till att omfatta framförallt tre områden:1. som idag råd i samband med symptom, 2. Uppföljning och följande av riskpatienter som lever med kronisk sjukdom eller multisjuka 3. Orosstöd som inspirerats av Zuidzorg men där såväl frivillig personal, coacher och mentorer kan tänkas ingå. Man skulle även kunna tänka sig en 4:de dimension: stöd för personer i sammansatta situationer. Sammanfattningsvis skulle 1177 om denna utvecklas kunna vara basen för ett sådant stödcentrum.

3) Bokningar via 1177. I enlighet med vad som beskrivs i scenario 1, kan man tänka sig att 1177 också blir inkörsporten till primärvården, för dem som inte redan har en kontakt. a) När man via 1177 uppmanas kontakta primärvården kan man behöva köa och dra samma info

gång på gång. Vi hoppas på någon lösning där 1177 kan lämna över ärendet direkt till vårdcentralen. 1177 kan se till att ta reda på och vidarebefordra info om hur/när patienten helst vill bli nådd. I tveksamma fall kan primärvården ringa upp för mer få mer info eller komma med alternativa lösningsförslag, annars kan man föreslå bokning.


28

b) Om det via distans-triagering (exempelvis telefon, web, videokonferens) hos 1177 redan har bedömts att man behöver träffa vårdpersonal så kanske man i många fall (via bokningskod) kan låta patienten själv få välja besökstid utifrån öppna bokningssystem. På så vis kan man själv prioritera mellan snabb tid eller kontinuitet hos ordinarie husläkare/vårdteam.

c) Videosamtal eller fotoöverföring i patientens kontakt med 1177 kan underlätta.

4) Självservice/Appomat/1177-kombi för enklare ärenden och lindrad osäkerhet/oro. Med hjälp av 1177 och patientgenomförd provtagning få bort många enklare “för-säkerhets-skull-besök” ur vårdcentralens kö. a) Gratis eller billigare än vårdcentralbesök b) Jourtider c) Snabbare kontakt än via VC vid enklare ärenden d) Testmaterial (urinprov, salivprov m.m.) till rimligt pris e) Videokonferensutrustning till 1177 inkl detaljkamera/belysning för att se skador f) Om receptbelagd medicin (för max ett par dygn) fås via automat behöver apotekare också

integreras i 1177-tjänsten eftersom de genomför viktig (lagstadgad) manuell dubbelkontroll av recept. Kanske kan distribueras (med eller utan dygnet-runt-automat) precis som postservice vid mack/butik med bra öppettider och lämplig placering?

g) Ett förslag skulle kunna vara att Apoteket tar ett permanent tjänsteleverans vad gäller denna typ avservice paket.

5) Samverkan mellan olika huvudmän. a) Lokaler. Om man vill ha en bred samverkande one-stop-central så kommer det krävas många

olika professioner och organisationer (landsting, kommun, apotek etc) under samma tak. En del av poängen med hemsjukvårdsreformen är att underlätta ett tätt samarbete mellan vård och omsorg/hemtjänst. Vi tänker oss att den fysiska byggnationen inrymmer vård, omsorg, hälsa/prevention och socialtjänst under samma tak. Skol, ungdomsmottagning och företagshälsovård skall finnas integrerade i verksamheten. Det är inte självklart att landstinget ska bygga och äga lokalen om den delas med kommun och andra aktörer; kanske lika gärna kommunen, kanske ett av kommunen och landstinget samägt icke-vinstdrivande bolag, kanske ett privat fastighetsbolag?

b) Att skapa en övergripande tjänsteplattform som baseras på team av personal med olika huvudmän. Denna plattform har det ansvaret för en individ och tillika beslutsauktoritet över oavsett vilken organisation, entreprenör eller liknande som är utförare. Detta för att öka smidighet och effektivitet och att ta bort möjligheten att bolla ansvarsfrågor mellan aktörer. Tjänster mellan primärvård, slutenvård, kommunal omsorg, hemtjänst och hemsjukvård. (T.ex. att kunna be varandra titta till, ta prov eller leverera medicin till patienter oavsett huvudman.)

6) Mobilitet: Framtidens vård och omsorg ska vara mobil. Mobilitet omfattar både tillgänglighet och fysisk mobilitet. Satellitmottagningar, mobila team, vårdbussar, ambulansmotorcykel etc. http://www.economist.com/news/business/21575832-new-ways-make-clinics-more-convenient-medicine-mall. Många tjänster skall utföras genom videokommunikation.


29

a) I t.ex. glesbygd och stadsdelar utan vårdcentral kan man vid utannonserade tillfällen eller regelbundna tider använda sig av lånade lokaler (hembygdsgårdar, skolor, föreningslokaler etc) för att bedriva primärvårdsverksamhet. Detta kan sannolikt få ske utan lokalhyra om lokalsamhället ser positivt på servicen.

b) Bussar, minibussar, och lastbilar kan användas som mobila möteplatser. c) Vårdbuss; en rullande relativt välutrustad vårdcentral som åker runt till

vårdtagare/småorter/bostadsområden eller d) Specialistmottagning på hjul som åker runt till olika vårdcentraler och andra platser. Existerande

exempel: blodgivarbuss, mammografibuss eller motorcyklar http://www.ted.com/talks/eli_beer_the_fastest_ambulance_a_motorcycle.html

e) Cyklar och elcyklar kan användas då avstånd och säsong är rätt både för transport av personal och patienter. Om geografin samt vädret passar och transporter kan diskuteras/beslutas lokalt över organisationsgränser så är det kanske trevligare (och en lägre totalkostnad) att bli skjutsad med en cykeltaxi (med bekväm stol/soffa) eller rullstolsflakcykel än att åka delad färdtjänst (med en massa stopp längs vägen) till/från vård eller friskvård?http://www.ltkronoberg.se/Centrum/Primrehabcent/Hjalpmedelscentral/Fritidshjalpmedel/Fritidshjalpmedel-att-lana/Rullstolscykel-med-flak/http://www.recumbentblog.com/2010/03/04/fahrrad-mit-rollstuhlplattform/

f) Att det som traditionellt betraktats som “sjukhusvård” förflyttar sig nämndes i exemplet med bussar ovan, men kan givetvis göras även utan bussar och mer regelbundet. “Sjukhuspersonal” kan komma regelbundet ut till vårdcentral, t.ex. en hjärtspecialist som följer upp många av vårdcentralens listade hjärtpatienter (som i förväg bokas in då) koncentrerat under vissa dagar i månaden. Detta kan bidra med dubbelriktad överföring av kunskap och personkännedom mellan husläkaren/primärvårdsteamet och hjärtspecialisten. Detta kan göras för ett antal “sjukhusspecialiteter” med lämplig frekvens och kan kombineras med korta personalmöten och bli fortbildningstillfälle samt en möjlighet att diskutera och justera processer och flöden mellan olika vårdspecialiteter.

7) Uppföljning/kontinuitet Viktigt att man som professionell kommer överens med patienten om uppföljningsfrågor, tidpunkt och kontaktväg redan under besöket (kan ingå i “kontrakt”). Logistiksystem används på rutin (t.ex. Strålfors som satsar att nyttiggöra sina lösningar inom e-hälsa). Logistik och kommunikationssystem håller reda på professions och patientens kalendrar. Check-points för egenvård är inlagda och påminnelser automatiseras. Data skickas automatiskt till uppföljningsprotokoll och automat larmar vid avvikelser som vården lägger in. Inte nödvändigtvis vårdpersonal - delvis automatiserat (web/telefon) - eskaleras till vårdprofession vid oväntat/alarmerande svar. Viktig del av kvalitetsarbete - hjälpte vården - sökte man sig vidare - kvarstår problem - kan vi tipsa om friskvård?

8) Arbetsgruppen tänker att det går att visualisera för patienten var man befinner sig i vårdprocessen. Detta för att, i de fall man måste vänta på behandling eller utredning, ska få större förståelse för sin situation. a) “Kontrakt” mellan patient och vårdgivare är ett verktyg som har prövats i t.ex rehabverksamhet

man kommer överens med patienten om vad som förväntas av denne och vad patienten kan


30

förvänta sig av vårdgivaren. Tanken är att bygga ett förtroende som kan åberopas i syfta att öka genomförande av olika program/behandlingsregim (compliance).

9) Tjänsteinnovation. Tjänsteinnovation avser nya sätt att forma tjänster som förändrar en patients/ medborgares situation till det bättre. En tjänsteinnovation fokuserar på användnings situationen, därför att det är då som värde skapas, vilket kan jämföras med en mer traditionell syn på innovation som fokuserar på vad som är nytt, vilka nya egenskaper som innovationen skapat. Istället skapas nya värden med utgångspunkt i patienten/ individen i samverkan med den offentliga vård och omsorgen. Tjänsteinnovation leder till ett smartare, gladare, effektivare, säkrare, mer motiverade patienter/användare. Motiverande tjänstelösningar baserat på spelteorier (gamification) skulle kunna vara en mycket spännande ingrediens i ett sådant utvecklingsarbete. Exempel på egenskapsdominant kontra tjänstedominant syn på innovation: a) Traditionell syn på innovation:

– Fokus på utvecklingen av en ny egenskap, en ny vara, ny medicin-teknisk produkt etc. – Avser hur en ny egenskap har adderats till en tidigare lösning (eller en helt ny lösning). – T ex: en ny teknologi utvecklas av en tillverkare av golfklubbor. I reklamen finns inget fokus på hur denna innovation gör användaren av golfklubborna bättre utan fokus är lagd på vad som är nytt med själva golfklubban.

b) Tjänstesyn på innovation: – Fokus ligger på vad som händer med användaren, dvs hur patienten blir “kunnigare, mer självständig, vågar ta ett större eget ansvar, tryggare, gladare eller varför inte friskare, lever ett mer hälsosamt liv, etc. – Hur patienter/medborgare skapar (nya) värden för sig själva genom användningen av en organisations erbjudande (ofta i kombination med den egna kompetensen/ kunskapen). http://www.koyastudio.se/stop-motion-video-som-berattar-om-tjanstedesign/

c) Tjänstedesign, (servicedesign), är utformningsmetoden aven tjänsteinnovation. Det innebär att man organiserar både människor, infrastruktur, kommunikation kring en tjänst för att förbättra den. Syftet är att förhöja i detta fall patienter/individers upplevelse av tjänsten. Genom att utforma en tjänst efter individers behov blir den användarvänlig, konkurrenskraftig och inte minst relevant. Det kan praktiskt innebära att en befintlig tjänst förändras, en ny tjänst skapas eller att tjänsteleverantören av tjänsten omorganiseras (t.ex. att en näringslivspart, studentkonstellation, frivilliggrupp, etc.). Grundstommen i denna process är att förstå individers beteende och behov, och utifrån denna förståelse skapa tjänster som efterfrågas (t.ex. från brukardialograpporter). Man arbetar ofta med djupintervjuer och etnografiska intervjumetoder, samt beteendevetenskap. På detta sätt är det patient/medborgare som sätter agendan och en patientinsiktsbaserad tjänst skapas

10) Patientutbildning/hälso/preventionsutbildning. Helt nytt koncept i patientutbildning drivet av vårdlärare (i samarbete med olika specialistkompetenser), vårdlärare får en ny roll mot patientutbildning/skolor, sjukdomskunskap, egenvårdsutbildning, utbildning kring aktörer som finns utanför sjukhuset som kan nyttjas, rättigheter, friskvård, praktiska övningar (använda simuleringscentrum? Fiktiva situationer etc.)


31

11) Kontinuerlig utveckling av verksamheter. Plats för Välfärd har en kontinuerlig uppföljning genom patientinflytande, konstruktiv kritik från studenter, personal men också verksamhetsutvecklingsutveckling med hjälp av big data (t.ex Sogeti Visavisystem). Man kan också använda tjänstedesign som utvecklingsverktyg för att skapa framtidens tjänster. Stiftelsen Svensk Industridesign SVID har en undergrupp som heter ”Design och hälsa” och skulle kunna medverka i verksamhetsutvecklingen. Det finns också flera forskargrupper inom universitetet med stor kompetens inom området. Studentbaserade arbetsgrupper är ett annat sätt att arbeta med utvecklingsfrågor.

12) Patientinflytande. Att en patient ska kunna vara delaktig i den egna vården börjar bli vedertaget. Däremot finns det sällan något lokalt forum för invånares verkliga inflytande över primärvården som helhet där man är listad. Att man kan utöva inflytande genom att rösta i landstingsvalet för att påverka den politiska grova inriktningen är givetvis bra, men känns allt för trubbigt för att påverka på det lokala operativa planet. Kanske kan man använda sig av internet och/eller fysiska öppna möten/forum, eller kanske ta en parallell från universitetsvärlden och bilda en lokal “patientkår” (ungefär som studentkår). Konkreta lokala diskussioner där man tänker på upptagningsområdets och de listade invånarnas behov, kan röra t.ex. a) Önskemål om vårdutbud, utbildning, friskvård, stödinsatser - hur och när? b) Hur kan förebyggande arbete bedrivas lokalt inom primärvården och i samverkan med lokala

aktörer (skola, föreningar, …)

13) Konstruktiv kritik från studenter. a) Studentdrivna projekt i förbättringskunskap. Förbättringskunskap är inskrivet i flera av medicin-

och vårdutbildningarnas nationella mål, samt ingår i lärandemålen för samtliga utbildningar vid Hälsouniversitetet i Linköping. Gruppen tänker sig att dylika förbättringsprojekt kan bidra till en kontinuerlig utveckling av Plats för Välfärd.

b) Studentens intryck som ett verktyg för förbättring. Förutom förbättringsprojekt enligt ovan kan det faktum att studenterna, i och med sin förhållandevis korta visit inom Plats för Välfärd, ofta bör kunna identifiera hur förbättringspotential i vardagen utnyttjas. Exempelvis kan man tänka sig att en student på verksamhetsförlagd utbildning av något slag alltid ska ge någonting till sin handledare; 80 % av kommunikationen kanske ska handla om studentens prestation och utveckling, medan resterande 20 % kan handla om förbättringspotentialer som studenten identifierat (studenten kanske nyss har läst ett visst ämne som handledaren tillägnade sig för länge sedan, och som sedan dess har förändrats). Viktigt här är att man som student känner att dessa tankar välkomnas - att man ska ifrågasätta på ett konstruktivt vis.

c) Tidiga studenters intryck som ett verktyg för förbättring. Hälsouniversitetet har en tydlig profil av att man inom utbildningarna får en tidig patientkontakt. Förutom att detta är bra för studenten, kan det utnyttjas genom att studenten - som tidigt i utbildningen fortfarande mest har ett patientperspektiv på hälsa- och sjukvård - ges i uppdrag att ur patientens synvinkel identifiera förbättringspotentialer.


32

14) Flexibilitet och förutsättningar för löpande förändringar. Här behöver det dels uppmuntras till kontinuerligt utvecklingsarbete, dels ges förutsättningar så till vida ett en förändring inte får vara alltför byråkratiskt tungrodd.

15) Studentmedverkan i det löpande arbetet. a) Låta studenter (inte bara från Hälsouniversitetet) hjälpa till med utredningar, enkäter, uppföljning,

forskningsprojekt m.m. b) Studentdriven friskvårdscentral. Här kan studenter från flera olika professionsutbildningar

samverka, under ledning av exempelvis sjukgymnaststudenter och arbetsterapeutstudenter. Även logopeder, psykologstudenter, socionomstudenter, sjuksköterskestudenter och läkarstudenter med flera bör kunna medverka. På sommaren bör centralen kunna hålla öppet genom att sommaranställa de mest intresserade studenterna. Friskvårdscentralen kan komma att utgöra hela, eller delar av, hälsodelen som beskrivs i rapporten.

c) Triage av patienter - Sjuksköterskeprogrammet termin 6. Mycket fokus i rapporten ligger på god och snabb triagering av patienter, något som är mycket viktigt i professionen som sjuksköterska. Gruppen tänker sig därför att en ansvarstagande del i triagering ska finnas på sjuksköterskeprogrammets sista termin (termin 6).

d) Kommunikation och studentsamtal. Oerhört viktigt för blivande vårdprofessionella är konsten att kommunicera, varför detta övas flitigt inom samtliga professionsutbildningar. Gruppen tänker sig att Plats för Välfärd är ett bra forum för att öva sig i kommunikation. Dessa samtal kan, till skillnad från idag, regelbundet utgöra en del av primärvårdens tjänster. Beroende på samtalets karaktär och syfte bör man medvetet välja studenter från olika utbildningar - detta för att studenten och individen ska få ut så mycket som möjligt.

e) Studenttävlingar. Studenter från olika utbildningar får möta 10 olika problem som söker lösning. Grupper sätts samman i tvärkompetens och tävlar om bästa förslag. Förslagen tas sedan vidare.

f) Studentintegrerad praktik och drift

16) En akademisk vård och omsorg. Plats för Välfärd är en enhet som bygger på evidensbaserad kunskap med kopplingar till samtliga fakulteter. Det innebär att studenter och forskare har en arena för såväl praktik, delmoment i kursarbeten, examensarbeten och doktorand- och forskningsprojekt. Ett värdefullt inslag tror vi också kan vara följeforskning. Följeforskning är en flexibel utvärderingsform som löper under projektets gång. Fördelen med följeforskning är att den baseras på ett samspel mellan forskaren som följer utvecklings/uppbyggnadsprocessen och projektägaren eller programansvariga. Det gör att följeforskaren kan återföra de iakttagelser som gjorts till projekten genom dialog under arbetets gång. Frågor av större betydelse tas upp för diskussion i samråd med en utvärderingsgrupp. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:435617/FULLTEXT01.pdf

17) Test och valideringsmiljö. Vi tror också att Plats för Välfärd skulle kunna utgöra en levande visnings-, test- och utvecklingsmiljö för nya lösningar som utvecklar verksamheten. Eftersom tankarna också går inom ramen för vad som tidigare kallades e-hälsa och numer alltmer m-hälsa (mobil hälsa) kopplar detta mycket starkt både mot Nationella strategier (Socialdepartementet), nationella finansiärer (t.ex VINNOVA) och EU Horizon 2020. Det finns också en spännande


33

koppling mellan LiÖ och LiU där ett fokus för samarbete skulle kunna vara Plats för Välfärd som en framtida forsknings- och utvecklingsarena

18) Vetenskaplig aktivitet a) Kontinuerlig vetenskaplig följeforskning b) Forskningsmiljö som kopplar mot LiU samtliga fakulteter c) HU forskning som kopplar mot en mängd kliniska forskningsfrågor d) En plattform för tvärvetenskaplig forskningsmiljö e) Forskningsansvar - varje vårdenhet bedriver minst ett forskningsprojekt - samordna och dela med

sig till övrig vård och omsrog

19) Digitala beslutsstöd som hjälp åt professionella. a) Kliniska beslutsstödssystem som det naturligt språkbaserade IBM - Watson (vilken vann den

omtalade expertduellen i Jeopardy för ett par år sedan) har under det senaste året börjat tillämpas som medicinskt beslutstöd. Den första kommersiella lösningen för Watson gäller lungcancerbehandling. Watson talar inte om vad man ska göra utan presenterar ett antal förslag tillsammans med evidens utifrån drygt 600.000 publikationer, 2 miljoner sidor text, 25,000 kliniska fall under assist av kliniker för att finslipa diagnoser, men uppdaterar ständigt utifrån hur praktiker arbetar i sitt dagliga arbete, se http://www.youtube.com/watch?v=8lGJ0h_jAp8 http://www.youtube.com/watch?v=HZsPc0h_mtM.

b) Ett alternativt system är Isabel http://www.isabelhealthcare.com/home/products. Dessa visar att tekniken är mogen som medicinskt stöd och det finns enighet bland framtidsforskare att dessa system raskt kommer att implementeras med start i USA. Kombinationen av avancerad översikt av alternativa behandlingar och stödfunktion för diagnostik kommer att vara ett kraftfullt sätt att optimera rätt insats vid rätt tillfälle inom Plats för Välfärd. På samma sätt tror vi att patienter i framtiden kommer att använda alltmer sofistikerade beslutstöd. Light-varianter av IBM - Watson kan användas som en metafor. Man ska här inte förringa sociala nätverk som “beslutstöd”. Detta är redan var mans egendom och används enligt studier vid Umeå universitet som “primärkonsultation” vid besvär. Sekundärt används sökmotorer (ex. Google) som “faktabas” utifrån de råd man får via sociala medier.

20) Exempel på teknikstöd i Plats för Välfärd a) Mobile and wireless health – future of medicine

i) http://www.qualcomm.com/solutions/healthcare ii) http://www.ted.com/talks/daniel_kraft_medicine_s_future.html iii) http://www.ted.com/talks/eric_topol_the_wireless_future_of_medicine.html iv) http://www.nbcnews.com/video/rock-center/50582822#50582822

b) Electronic tattoo http://www.youtube.com/watch?v=zVa5apPRdpg

c) Remote devices google glasses and smart watches


34

i) http://www.forbes.com/sites/ptc/2013/11/05/how-google-glass-is-now-being-used-during-surgery/

ii) http://www.smartwatchnews.org/best-apple-iwatch-concept-video-ever/

d) point of care Lab-on-a-chip i) http://www.news.leiden.edu/news-2011/lab-on-a-chip.html

e) Remote rehab http://www.jintronix.com/

f) Biosensors in iphone i) http://www.engadget.com/2013/05/25/iphone-biosensor-cradle-brings-us-one-step-closer-to-

having-tric/ ii) http://www.engadget.com/2013/05/25/iphone-biosensor-cradle-brings-us-one-step-closer-to-

having-tric/

g) Printed electronics PEA.mp4 h) Mobilt ultraljud

i) https://vscan.gehealthcare.com/gallery/vscan-primary-care-video-testimonials

i) Non-invasive multianalysis of urine using iphone i) http://www.youtube.com/watch?v=E1vd_I4A7n4

j) Monitoring chronic diseases: i) http://commonhealth.wbur.org/2012/06/chronic-disease-apps ii) Parkinson http://www.ted.com/playlists/23/the_future_of_medicine.html iii) Chronic Heart failure http://vimeo.com/23090920

21) Framtidens egenvård http://www.ted.com/talks/gary_wolf_the_quantified_self.html

22) Big data and personalized medicine http://www.bigdata-startups.com/BigData-startup/addressing-big-data-challenges-real-time-personalized-medicine-video/

23) Personalized medicine http://www.pfizer.ie/personal_med_video.cfm


35

24)