Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 1
Master of Science Gestalt in Organisations
FÄLT & SYSTEM antingen eller – eller både och?
En studie i hur gestaltkonsulter och gestaltlitteraturen ser på begreppen
Karin Grönberg O18
Dissertation 29 januari 2008 Handledare: Dr. Sari Scheinberg
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 2
ABSTRACT
S Y F T E: Som konsult har jag observerat och reflekterat över att vi utvecklar olika koncept
och idéer som blir viktiga för att hjälpa oss skapa mening. Två ord som jag upplever mycket
kraftfulla - och inte alltid så tydliga - är Fält och System. För mig har dessa ord blivit viktiga
metaforer i arbetet med grupper och jag har velat utforska dem ytterligare.
Min övergripande forskningsfråga har varit: Vilka likheter och skillnader finns mellan
begreppen Fält och System?
M E T O D: Jag har valt en kombinerad empirisk, kvalitativ studie och en litteraturstudie.
Jag har intervjuat gestaltkonsulter samt undersökt gestaltlitteraturen.
För att förstå betydelsen av, samt hur dessa begrepp beskrivs i litteraturen, har jag valt ett
ontologiskt förhållningssätt. För att förstå hur begreppen definieras och används av
gestaltkonsulter, har jag valt ett fenomenologiskt förhållningssätt.
R E S U L T A T: De beskrivna skillnaderna är flera än likheterna. Det gäller både definition
och användning av begreppen. Fältteorin och systemteorin har samma ursprung men bygger
på olika ontologier.
Fält definieras som sammanhanget nu. Fältet definieras av individen, har fokus på individen i
relation till sin omgivning och växlar ständigt. Att förhålla sig till fältet betyder för konsulten
att upptäcka och uppmärksamma krafter som finns men inte syns. Fältteorin anses ha en
djupare förståelse för människan men saknar instrument.
System definieras som en helhet vars delar är beroende av varandra och interagerar med
varandra. Denna helhet är något annat än de samverkande delarna tillsammans. Ett system
är någorlunda stabilt över tid.
Systemteorin används av konsulterna för att ställa diagnos och se hierarkier i en
organisation. Den har ett förklaringsvärde.
Det finns olika uppfattningar om hur resan in i gestalt sett ut för de båda begreppen samt
om och hur teorierna går att förena i de gestaltteoretiska ramarna.
De resultat jag funnit visar på att litteraturen speglar praktiken.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 3
Tack
Till min handledare Sari Scheinberg, för inspiration, kreativitet,
utmaningar, professionalitet och engagemang. Jag kommer att sakna
våra möten.
Till de intervjuade konsulterna som bidragit med sina erfarenheter
och kunskap.
Till Gestaltakademin, Ami Norén och Maria Grudin, som låtit mig
använda arkiv och litteratur.
Till min Mastergrupp: Kim, Gunnar och Annette för samskapande och
kontinuitet.
Till min mamma, Lena Grönberg för korrekturläsning och kloka synpunkter.
Till Hasse, för ditt helhetstänkande och för att du alltid finns där.
Till min älskade Isak, för din delaktighet: ”Mamma, du har väl inte mer
än 18 000 ord nu?”
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 4
INNEHÅLL
1 INLEDNING 6
1.1 Uppsatsens disposition 10
2 ÖVERGRIPANDE FORSKNINGSFRÅGA 11
3 METOD 12
3.1 Metodologi 12
3.2 En kombinerad empirisk, kvalitativ studie och en litteraturstudie 12
3.3 Planering och genomförande av studien 13
4 DEN EMPIRISKA STUDIEN 15
4.1 Metod 15
4.2 Urvalskriterier 16
4.3 Urvalsprocess 16
4.4 Slutgiltigt urval 17
4.5 Metod för insamling av data 18
4.6 Etiska överväganden 20
4.7 Validitet och reliabilitet 21
4.8 Avgränsningar och begränsningar 22
4.9 Strategi och metod för analys av data 22
4.10 Resultat 30
5 LITTERATURSTUDIEN 47
5.1 Metodologi 47
5.2 Urvalskriterier 47
5.3 Urvalsprocess och metod för insamling av data 48
5.4 Källor, avgränsningar och begränsningar 48
5.5 Etiska aspekter, validitet och reliabilitet 49
5.6 Metod för att analysera data från litteraturen 49
5.7 Slutgiltigt urval, analys och resultat 51
5.8 Övrig forskning kring fält och system 62
6 DISKUSSION 64
7 SLUTSATSER 74
Litteraturförteckning och referenser 79
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 5
BILDER
Figur 1: Uppsatsens disposition. 10
Figur 2: Disposition av den empiriska studien. 15
Figur 3: Fokusområden för intervjun. 19
Figur 4: Disposition av litteraturstudien. 47
Figur 5: A positive central field of forces corresponding to a positive valence. 53
Figur 6: A negative central field of forces corresponding to a negative valence. 53
Figur 7: Individen definierar fältet och dess gränser. 65
Figur 8: Systemets gränser definieras gemensamt. 65
Figur 9: Systemet är stabilt över tid. 67
Figur 10: Fältet växlar ständigt. 67
Figur 11: I systemteorin finns ett fokus på relationerna mellan delarna samt mönstren i dessa relationer. 69
Figur 12: I fältteorin är det den dynamiskt strukturerade grunden som skapar mening åt figurerna. 69
Figur 13: Händelser som påverkat utvecklingen av fältteorin, systemteorier och gestalt. 70
Figur 14: Systemet består av flera nivåer. 72
Figur 15: Fältet finns överallt. 72
Figur 16: Systemet känns igen. 72
Figur 17: Fältet ändrar skepnad. 72
Figur 18: Cycle of experience. 77
TABELLER
Tabell 1: Slutgiltigt urval - Gestaltkonsulter. 17
Tabell 2: Exempel på färgkodning av transkribering. 25
Tabell 3: Exempel på färgkodade frågor och svar. 26
Tabell 4: Exempel på meningskoncentrat. 27
Tabell 5: Exempel på Essens/Meningstolkning. 28
Tabell 6: Exempel på dokument med meningstolkningar. 29
Tabell 7: Resultat och teman. 31
Tabell 8: Fält och System – gemensamma teman. 32
Tabell 9: Polariteter. 74
BILAGOR
1 Inbjudan till fokusgrupp/FGO
2 Fältteorin i gestaltlitteraturen
3 Om systemtänkande
4 Om Kurt Lewin
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 6
1 INLEDNING
Betydelse av begrepp
Hösten 2003 gick jag mitt andra år på Gestaltakademins organisationslinje. Utrikesminister
Anna Lind var mördad och rättegången mot Mijajlo Mijajlovic pågick. En eftermiddag
lyssnade jag på en radiointervju med överåklagare Agneta Blidberg. Samtalet handlade om
bevisningen mot Mijajlovic. Skulle han bli fälld?
”Vad är ett bevis?”, frågade journalisten.
”När tillräckligt många tror att något är sant”, svarade åklagaren.
Hennes svar förvånade mig. Ordet bevis har för mig alltid haft likhetstecken med sanning.
Bevis betyder skarpt läge och svart eller vitt. Eller?... Intervjun satte igång en mängd frågor
hos mig. Vad är sanning? Ja, det beror ju på vilket paradigm vi lever i. Vad betyder
”tillräckligt många” i det här sammanhanget? I relation till vad? Vad är det som påverkar
dessa ”tillräckligt många” att bli övertygade om att något är sant i en rättegång?
Jag började fundera på begrepp vi använder i samhället och att vi på något sätt utgår ifrån
en underförstådd betydelse, som om det är självklart att vi menar samma sak.
Gestaltbegrepp
Samma höst skulle vi ha en muntlig tentamen på Gestalts rötter, vilket gjorde att jag började
ta en del kontakter med fältteorin. Det var både svårt och lätt. Allting var ju en del av fältet!
Ordet system började också dyka upp under utbildningsveckorna och det begreppet hade jag
kommit i kontakt med några år tidigare, innan jag började på Gestaltakademin. Men
beskrivningen av system lät ju ungefär som beskrivningen av fält! Helhet, sammanhang och
ömsesidig påverkan, bland annat.
Min klass O18 på gestaltutbildningen tilltalades ibland som fältet O18 och ibland som
systemet O18. Fält i ena stunden och system i nästa. Definitionen av begreppen berodde på
vem jag frågade. Jag var onekligen förvirrad när jag såg mig omkring och lyssnade på mina
blivande kollegor som använde begreppen så självklart. ”Det märks i fältet”, vet du. En norm
att vara smart utvecklades i klassen. Det kanske bara var jag som inte förstod? Känslan av att
”alla andra” hade teorierna klara för sig, gjorde det svårare för mig att fortsätta fråga.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 7
Påverkades jag av fältet eller systemet? Återigen den underförstådda betydelsen att vi
menar samma sak.
När jag ändå ställde mina frågor märkte jag motstånd: ”Varför är det så viktigt för dig vilken
teori vi använder? Var och en måste som konsult ha rätt att använda vad han eller hon vill”,
var kommentarer jag fick.
Gestalt i samhället
Kännedomen om gestalt är generellt sätt dålig. Och då menar jag generellt i samhället. Vi i
gestaltvärlden har svårt att marknadsföra vårt ”varumärke” på ett bredare plan och att få en
akademisk status. Kan det ha att göra med de många rötterna och oklarheten kring
begreppen? Jag har under åren på organisationslinjen önskat en tydligare, gemensam
definition och att sätta ner foten: ”Det här är gestalt.” Punkt slut. Det är som om meningen
inte blir fulländad utan tillägget: … ”för mig”.
Laura Perls var inte intresserad av en fixerad gestalt i form av definition och organisation,
eftersom detta skulle bromsa utvecklingen (Lindner 2005). Kanske lever vi med det arvet.
Grundarna av gestaltterapin visade lite intresse för det skrivna ordet och var motståndare till
objektivistiska orsakssamband och traditionell forskning, vilket ledde till att gestaltterapi inte
fick något inflytande vid universiteten (Melnick, Gestalt Review 2008). Sammanblandningen
av begrepp och vad de egentligen betyder har funnits med historiskt. Gestaltpsykologi,
gestaltteori, gestaltterapi eller bara gestalt? Janie Rayne tar upp problemet med att som
gestaltterapeut inte uppfattas som akademisk. När hon presenterades som ”gestaltist” fick
hon frågan: ”Which kind of Gestaltist? The right kind or the wrong kind?” (Gestalt Journal,
vol.3 1980:76).
Kan det finnas ett samband mellan följande tre aspekter: oklarheter kring hur vi använder
gestaltbegreppen, otydlig teoribildning historiskt och svårt att få akademisk acceptans?
Syfte
I takt med min ökande nyfikenhet kring fält- och systemteori/er, började jag på djupet
fundera över varför detta är viktigt för mig att ”reda ut”. Jag använder själv teorierna och är
inte helt klar över varför jag i stunden väljer den ena eller den andra när jag genomför ett
uppdrag. Varför är det viktigt över huvud taget att använda en teori? Är det för att ”ha något
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 8
på fötterna” inför dem jag jobbar med, eller är det så att användandet av en teori faktiskt
gör nytta i praktiken? ”Det finns inget så praktiskt som en god teori”, yttrade Kurt Lewin
(1999:336).
Som konsult har jag observerat och reflekterat över att vi utvecklar olika koncept eller idéer
som blir viktiga för att hjälpa oss att skapa mening, för att värdera och för att förmedla olika
budskap. Allt detta för att lättare förstå den värld vi lever i. Ibland tar begreppen över och
blir ytliga. Något slags ”låtsassmarthet” infinner sig, vilket jag ofta reagerar mot.
Begreppen fält och system blir väldigt kraftfulla och ibland diffusa och oklara.
Hur definierar, förstår och använder gestaltkonsulter begreppen fält och system? Hur lever
begreppen just nu? Ur ett professionellt perspektiv vill jag tydligare förstå skillnaden mellan
dessa teorier för att använda dem på ett meningsfullt sätt och som också påverkar de
interventioner jag gör som gestaltisk organisationskonsult. Kan teorierna avgränsas mot,
eller komplettera varandra? Vilka är de viktiga skillnaderna och likheterna? Hur och när
använder gestaltkonsulter begreppen? Och vilken nytta ser de? Vilka är egentligen
ursprungsteorierna i gestalt och hur har den historiska resan för fält och system in i gestalt
sett ut? Vilka är nyckelpersonerna som har påverkat utvecklingen och utvidgat teorierna?
Av utrymmesskäl kommer jag att avgränsa utforskandet av gestalts teoribildning till
fältteorin och systemteorin eftersom det i huvudsak är där min nyfikenhet ligger. Jag är
medveten om att systemteorin inte är en utav rötterna till gestaltterapin. Likväl används
den i undervisningen.
Med denna uppsats har jag en önskan om att bidra med ökad tydlighet och medvetenhet
kring teoribildningen på Gestaltakademins organisationslinje. Jag har en förhoppning om
fortsatt fördjupning av teori på utbildningen, då jag tror att konsekvenserna av att använda
begrepp vi inte gemensamt har definierat leder till otydlighet och minskat lärande. Gestalt
handlar ju mycket om att öka sin medvetenhet kring vilka val vi gör. Det gäller även vilken
teori jag väljer i stunden.
Tillbaka till rättegången och bevisningen. Skulle jag få olika svar om jag frågade: ”Hur
påverkas rätten av fältet under en rättegång?” eller ”Hur påverkas rätten av systemet under
en rättegång?” Förmodligen skulle det bli en skillnad, men vilken?
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 9
För vem skriver jag?
Jag tänker mig att du som läser den här uppsatsen har någon anknytning till gestalt och är
intresserad av teoribildningen. Därför gör jag ett antagande att du känner till grundläggande
gestaltbegrepp. När jag i uppsatsen använder ordet gestalt menar jag metoden och
synsättet som helhet, inkluderande historia, teori och praktik.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 10
1.1 Uppsatsens disposition:
Figur 1: Uppsatsens disposition.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 11
Det finns många begrepp inom gestalt som är relevanta för en gestaltkonsults arbete. Jag
har emellertid valt att utforska två av dem – Fält och System – och teorierna bakom dessa.
Jag kommer att dra nytta av både litteraturen och praktisk erfarenhet när jag utforskar
området.
2 ÖVERGRIPANDE FORSKNINGSFRÅGA
Vilka likheter och skillnader finns mellan begreppen Fält och System?
A. Hur förstår, definierar och använder gestaltkonsulter begreppen fält
och system?
B. Hur förstår och definierar vissa nyckelförfattare begreppen fält och system?
C. Hur har resan in i gestalt sett ut för de båda begreppen?
Med förståelse, definition och användning menar jag här hur personerna skapar mening
av begreppen samt tillämpar dem.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 12
3 METOD
3.1 Metodologi
Jag har valt att utforska begreppen Fält och System – likheter, skillnader och samband.
Eftersom min nyfikenhet handlar om definitionen, förståelsen och användningen av
begreppen, har jag valt både en empirisk studie i form av intervjuer samt en litteraturstudie.
För att förstå betydelsen av, samt hur dessa två begrepp beskrivs i litteraturen, har
jag valt ett ontologiskt förhållningssätt: ”An ontological position described as
constructionist, which implies that social properties are outcomes of the interactions
between individuals, rather than phenomena ”out there” and separate from those
involved in its construction” (Bryman 2004:266).
För att förstå hur begreppen definieras och används av gestaltkonsulter har jag valt
ett fenomenologiskt förhållningssätt.
Genom det fenomenologiska förhållningssättet försöker jag förstå fenomenen utifrån
intervjupersonernas egna perspektiv och beskriva världen så som den upplevs av
personerna själva. Jag förutsätter att den relevanta verkligheten är vad personerna
jag intervjuar uppfattar att den är. ”Fenomenologin intresserar sig för att klargöra
både det som framträder och på vilket sätt det framträder.” (Kvale 1997:54).
3.2 En kombinerad empirisk, kvalitativ studie och en litteraturstudie
För att på bästa sätt kunna besvara min frågeställning, som både handlar om teori beskriven
i litteraturen och praktisk användning av teorierna, har jag valt att göra en kombinerad
empirisk, kvalitativ studie och en litteraturstudie. Jag hade i åtanke att göra en
enkätundersökning när det gäller den empiriska studien för att få ett brett underlag, men
återvände till den kvalitativa intervjun för att ha möjlighet att ställa fördjupande frågor i
samtalet, kunna klargöra det personen avser samt att under samtalets gång verifiera mina
tolkningar av det intervjupersonen berättar. ”Kvalitet syftar på arten, på beskaffenheten av
något. Kvantitet syftar på hur mycket, hur stort, mängden av något” (Kvale 1997:67).
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 13
3.3 Planering och genomförande av studien
Jag kommer att använda ett liknande upplägg i utforskandet av såväl den empiriska,
kvalitativa studien som litteraturstudien. Jag har planerat och utfört studien enligt följande:
Urvalskriterier
A Empirin: Jag har valt ut externa och interna gestaltkonsulter som för närvarande använder
begreppen fält och system.
B Litteraturen: I huvudsak har jag valt gestaltlitteratur för att söka efter beskrivningar av fält
och system samt litteratur kring olika systemteorier, för att på bästa sätt ge förklaringar till
dessa begrepp.
Utformning av metod för att ställa samma frågor till litteraturen och empirin
A Den empiriska datainsamlingen: För att utforska gestaltkonsulternas erfarenheter, valde
jag den kvalitativa intervjun som metod. Inför intervjuerna utformade jag en intervjuguide.
B Data från litteraturen: För att utforska litteraturen utformade jag en speciell frågeguide.
Utformning av analysmetod
A Analys av den empiriska datainsamlingen: Jag har valt en strukturerad och fenomenologisk
metod för att analysera data från intervjuerna med de sju konsulterna. Jag har använt
intervjuguiden och förhållit mig systematiskt till svaren på frågorna samt att
fenomenologiskt stanna vid de intervjuades berättelser. Analysen har skett i tolv steg:
1. Anteckningar av mina reflektioner efter varje intervju.
2. Transkribering.
3. Anteckningar av mina reflektioner efter varje transkribering.
4. Sortering av svaren på mina frågor i varje intervju/transkribering.
5. Färgkodning av de textavsnitt som representerar svaren i respektive intervju.
6. Genomgång av återstående text.
7. Sortering av svar från de olika intervjuerna i nya dokument.
8. Tabeller för respektive fråga med meningskoncentrat.
9. Godkännande av transkribering och meningskoncentrat från respektive konsult.
10. Essens/meningstolkning.
11. Sortering av meningstolkningar under respektive frågeställning.
12. Underrubriker/teman av meningstolkningarna. Upptäckande av mönster.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 14
B Analys av data från litteraturen: Jag har genom en medveten urvalsprocess av
gestaltlitteratur analyserat litteraturen i sex steg:
1. Hur beskrivs rötterna till gestalt i gestaltlitteraturen?
2. Hur ser Perls på begreppen och teorierna?
3. Vilka författare inom gestaltlitteraturen behandlar fältteorin?
4. Vilka författare tar upp någon systemteori?
5. Utav de författare som beskriver fältteorin har jag valt ut fem och låtit dem definiera
begreppet fält.
6. Jag har valt två författare och låtit dem definiera begreppet system.
Jag kommer att starta med redovisningen av den empiriska undersökningen. Därefter följer
redovisningen av litteraturstudien.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 15
Figur 2: Disposition av den empiriska studien.
4 DEN EMPIRISKA STUDIEN
4.1 Metod
Jag har valt en kvalitativ metod i form av fokusgrupper samt forskningsintervjuer med nu
verksamma gestaltkonsulter. Jag valde fokusgruppen för att deltagarna har möjlighet att
”… beskriva sin livsvärld och sociala värld – utifrån sina egna erfarenheter, reaktioner och
upplevelser. Det empiriska materialet från fokusgruppen utformas så att den berättelse som
växer fram genom samtalet av deltagarna upplevs som rättvisande för vad man vill berätta”
(Samarbetsdynamik 2007).
För att komplettera fokusgruppen valde jag intervjuer. Den kvalitativa forskningsintervjun
definieras som ”en intervju vars syfte är att erhålla beskrivningar av den intervjuades
livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna fenomenens mening” (Kvale 1997:13). Med livsvärlden
avses i den här uppsatsen den professionella världen, där personen verkar.
Jag har intervjuat gestaltkonsulter för att utforska deras definition, förståelse och
användning av begreppen fält och system. Fokusgruppen samt intervjuerna med respektive
konsult har genomförts vid ett tillfälle.
Såväl fokusgruppen som de individuella intervjuerna har skett som halvstrukturerade
intervjuer.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 16
4.2 Urvalskriterier för fokusgruppen/intervjuerna med gestaltkonsulter
A Personer som har examinerats från Gestaltakademins organisationslinje.
B Personer som undervisar på Gestaltakademins organisationslinje.
C Personer som är aktiva som gestaltkonsulter, såväl externa som interna i organisationer.
4.3 Urvalsprocess
Jag ställde mig frågan var jag bäst hittar gestaltiska organisationskonsulter och kom fram
till två vägar:
A I Sverige finns föreningen FGO - Föreningen Gestalt i Organisation.
”FGO är en mötesplats för personer som är diplomerade vid Gestaltakademins 4-åriga
organisationslinje, med den gemensamma bakgrunden att leva och utveckla ett gestaltiskt
förhållningssätt i organisationer, som konsulter, ledare, personalutvecklare m.fl” (FGO 2007).
Föreningen har 104 medlemmar.
Urvalsprocessen med FGO:
1. För att nå ut till flera gestaltkonsulter samtidigt valde jag att gå via
Föreningen FGO. Jag tog kontakt med föreningens ordförande och
berättade om mitt syfte. Han godkände min önskan om att skicka ut en
inbjudan till FGO:s medlemmar.
2. Jag skrev en inbjudan till fokusgruppsintervju med ett i förväg bestämt
datum (bilaga 1). Brevet mailades ut till föreningens medlemmar, via
ordföranden.
3. Jag fick svar med visat intresse från 3 personer, varav 2 personer kunde
delta det utsatta datumet.
Reflektion: Utskicket gick via ordföranden och jag hade inte kontroll
över vilka personer som fått mailet. Med tanke på de få svar jag fick
utifrån det omfattande utskicket, tog jag kontakt med en medlem jag
känner och som inte svarat. Hon hade ett vagt minne av att hon fått ett
mail om detta.
4. Jag skickade ut en påminnelse 1 månad senare, även denna gång via
FGO:s ordförande.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 17
5. Ytterligare 2 personer hörde av sig med intresse av att delta, varav 1
kunde delta det utsatta datumet.
Reflektion: Eftersom endast 3 personer som kunde delta det planerade
datumet, valde jag att gå via mina personliga kontakter för att finna
ytterligare personer till intervjuerna.
6. Jag tog kontakt med en av FGO:s medlemmar som visat intresse att
delta i fokusgruppintervjun men som inte kunde delta det utsatta
datumet.
B Mina personliga kontakter
7. Jag valde ut tre av lärarna på Gestaltakademin som undervisar i teori
och kontaktade dem via mail, med samma information som i brevet till
FGO-medlemmarna.
8. Alla tre samtyckte och en utav lärarna rekommenderade dessutom
en kollega.
4.4 Slutgiltigt urval – Gestaltkonsulter
Person 1
Man
Konsult
Extern konsult
Person 2
Man
Konsult
Extern konsult
Person 3
Kvinna
Konsult
Intern konsult
Person 4
Man
Konsult och lärare
Extern konsult
Person 5
Man
Konsult och lärare
Extern konsult
Person 6
Kvinna
Konsult och lärare
Extern konsult
Person 7
Man
Konsult och lärare
Extern konsult
Tabell 1
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 18
Varje person fick före intervjun ett mail, i vilket jag bad dem förbereda sig genom att fundera
på hur de förstår och definierar respektive begrepp samt ge exempel på situationer där de
använder begreppen och vilken nytta de ser med dem.
4.5 Metod för insamling av data
Jag använde två metoder för datainsamlingen för den empiriska studien:
A Fokusgrupp
1. Fokusgruppsamtalet har skett som en halvstrukturerad intervju. Den
halvstrukturerade intervjun ”omfattar en rad teman och förslag till relevanta frågor.
Men på samma gång finns möjlighet att göra förändringar vad gäller frågornas form
och ordningsföljd om så krävs, för att följa upp svaren och berättelserna från den
intervjuade”. (Kvale 1997:117). Personen/personerna har fått välja hur han eller hon
vill börja berätta. Mitt syfte med denna intervjuform har varit att i största möjliga
mån låta personen/personerna själv välja vad han eller hon vill berätta kring dessa
begrepp. Mot slutet av intervjun har jag stämt av med min frågeguide (se nedan) för
att se att jag fått svar på mina frågor.
2. Utformning av frågeguide
För att utforska forskningsfråga A: Hur förstår, definierar och använder
gestaltkonsulter begreppen fält och system? utformade jag en frågeguide:
Hur definierar du fält och system?
I vilka sammanhang eller situationer använder du fältteorin?
I vilka sammanhang eller situationer använder du systemteorin?
Hur använder du de respektive begreppen? Ge exempel.
När blir ett fält ett system?
När blir ett system ett fält?
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 19
3. Genomförande av fokusgruppen
Fokusgruppintervjun tog ca 3 timmar.
I början av samtalet berättade jag om upplägget och ritade upp 3 cirklar på
whiteboarden för att personerna skulle ha mina fokusområden synliga
(figur 3).
Samtalet spelades in.
Efteråt skrev jag ner mina reflektioner från samtalet.
Figur 3: Fokusområden för intervjun
Reflektion: Endast två av tre personer kom till fokusgruppen, vilket gjorde att jag beslutade
mig för att lägga till en intervju (se slutgiltigt urval).
B Intervjuer
Jag använde samma halvstrukturerade intervjuform som vid fokusgruppen och även
samma frågeguide.
Genomförande av respektive intervju tog ca 1 timme.
Varje intervju spelades in.
Min förförståelse inför intervjusituationen och fokusgruppen: Vissa personer av dem
jag intervjuat, har jag känt ganska väl, andra har jag känt till. För att vara medveten
om min egen process har jag efter varje intervju antecknat min upplevelse av
intervjun. Detta har varit viktigt för att ha möjlighet att se mönster hos mig själv,
bland annat egna kontaktstilar och reflektera över hur de kan påverka resultaten.
Reflektioner efter fokusgruppsamtalet och intervjuerna:
Jag upplevde varje samtal som engagerat och dynamiskt. Min känsla är att det är angelägna
begrepp att prata om och att inga svar är helt självklara eller enkla. Jag kände mig bekräftad
i att det finns förvirring kring dessa områden. Många polariteter dök upp i mitt huvud, t.ex
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 20
konkret/abstrakt och introvert/extrovert, och jag får lust att visualisera de resultat jag
kommer fram till.
4.6 Etiska överväganden
Är det ur en etisk synvinkel skillnad mellan en intervju som handlar om personliga
upplevelser av en situation och en intervju som handlar om förståelse och tillämpning av
en teori? När jag i början av denna process övervägde om jag ville vara öppen med vilka
konsulter som deltog eller om jag skulle låta dem vara anonyma, var det denna fråga jag
ställde mig. Jag resonerade kring att det kunde vara bra att ha med mig ett antal konsulter
som offentliga medforskare för att vara helt öppen med resultaten och därmed ge läsaren
möjlighet att gå tillbaka till källan. Efterhand kom jag dock fram till att gestaltvärlden är en
liten värld och en risk med att vara offentlig är att det skulle kunna skapa prestationskrav på
personen jag intervjuade i fråga om kunskap eller säkerhet inom de båda teoribildningarna.
En annan aspekt är att jag vill undvika att läsaren tänker: ”ja, det vet man ju vad hon tycker
om systemteorin”, eftersom det kan leda till fokus på personen i fråga och därmed skugga
helhetsuppfattningen av uppsatsen. Jag har också en hypotes om att deltagaren känner sig
friare i samtalet om han eller hon får vara anonym i sin berättelse av den egna förståelsen
eller eventuella förvirring av begreppen. Deltagandet har naturligtvis varit frivilligt.
Ett centralt begrepp inom gestalt är kontakt. För att skapa förutsättningar för så öppen
information som möjligt har jag strävat efter en god kontakt mellan mig och
intervjupersonen/intervjupersonerna. Jag har ansett det viktigt att intervjusituationen har
präglats av ömsesidig respekt och tillit och att det varit tillåtet att visa sin eventuella
förvirring eller okunskap kring begreppen.
Mot bakgrund av ovanstående argument blev mitt beslut att behandla varje intervju
konfidentiellt. Jag har varit noga med att vid presentation av analysen och de exempel jag
där ger, ta bort namn, platser eller tidpunkter som kan leda till en speciell person.
Intervjuerna har spelats in med deltagarens godkännande. Jag har informerat om processens
olika steg och tidsplanen för uppsatsen. Varje intervjuperson har godkänt steg 9 i
analysfasen (se analysavsnittet, s. 28), vilket betyder att de godkänt mina
meningskoncentrat av hur de svarat på frågorna.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 21
4.7 Validitet och reliabilitet
Validitet – Mitt urval består av personer – gestaltkonsulter - som använder Fält och System
som begrepp i sitt arbete. De som tackat ja till att medverka är alla engagerade i gestalts
teoribildning. Jag beskriver de olika stadierna i processen, både planering och genomförande
och jag redovisar och motiverar de metoder jag använt, såväl under insamlingen av data
samt de olika stegen i analysfasen. Detta för att du som läsare och de intervjuade
personerna ska kunna följa hela processen och bilda sig en egen uppfattning.
Intervjupersonerna har läst och godkänt transkriberingen samt meningskoncentraten. Min
strävan är att intervjupersonerna ska känna igen sig i de i uppsatsen beskrivna fenomenen
under respektive frågeställning. Validiteten handlar också om hur självreflexiv jag är, dvs. på
vilket sätt jag diskuterar min egen roll och position i forskningsprocessen och hur kunskapen
produceras i fältet – eller är det systemet?
Bryman (2004) skriver om olika kriterier för autenticitet. Under hela forskningsprocessen har
jag strävat efter autenticitet, att låta olika åsikter och röster höras.
En annan aspekt av studien och intervjuerna är förhållandet lärare/student. Skulle det på
något sätt kunna påverka intervjusituationen och resultaten att en elev intervjuar en lärare?
Eventuella prestationskrav kring att kunna mycket om teorierna, att visa sig som en
kompetent lärare, är en hypotes jag har haft. För att undvika detta har jag varit öppen med
mina funderingar under intervjuerna och efteråt antecknat mina reflektioner kring
samspelet och hur jag själv agerat. Under intervjutillfället uppfattade jag läraren mer som en
kollega.
Reliabilitet – Reliabiliteten av intervjuresultaten fastställer om de är generaliserbara (Kvale
1997:85) På grund av det smala urvalet av personer finns risken att resultaten inte är
generaliserbara. Flertalet av de intervjuade konsulterna är, som jag tidigare skrev,
engagerade och aktiva i att undervisa teori.
Intern reliabilitet fastställs när mer än en person bekräftar vad hon ser och hör (Bryman
2004). Detta gäller mig och min handledare under processens gång.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 22
Reflektion: Min hypotes är att de som inte svarat på mailutskicket antingen 1) Inte har sett
mailet. 2) Inte använder begreppen. 3) Tycker att det är svårt. 4) Inte tycker det är tillräckligt
intressant.
4.8 Avgränsningar och begränsningar
Avgränsningar - Datainsamlingen har genomförts i Sverige och inom ramen för svensk
verksamhet. Ett par av konsulterna har uppdrag utomlands men jag kommer inte att jämföra
olika länders användning av begreppen fält och system. En annan avgränsning är att denna
studie genomförs inom ramen för Gestaltakademin i Skandinavien.
Begränsningar - Risken med resultaten är, som jag nämnt, att de inte är generaliserbara. Jag
har intervjuat ett litet antal konsulter som verkar i gestaltvärlden och med tanke på min
egen erfarenhet av att gestalt står för individuella upplevelser av fenomen, även kring
begrepp och teorier, hade resultaten eventuellt blivit annorlunda om jag intervjuat sju helt
andra konsulter. En annan risk är att intervjupersonerna kanske har en ambition att visa sin
kunskap inom området och inte velat visa en eventuell osäkerhet kring begreppen. Det kan
också vara så att vissa konsulter har avstått från att delta, just för att begreppen är svåra och
diffusa. Detta är dock en hypotes från min sida.
4.9 Strategi och metod för analys av data
För att förstå och analysera de data jag har från intervjuerna har jag valt en kombination av
ett fenomenologiskt förhållningssätt, för att förstå erfarenheten och meningen av
berättelserna från intervjuerna och
direkta svar på de frågor jag ställt för att ha möjlighet att besvara min
forskningsfråga
Med det fenomenologiska förhållningssättet är jag öppen för den intervjuades livsvärld och
upplevelser, jag prioriterar beskrivningarna och försöker sätta mina förkunskaper inom
parentes. Inom fenomenologin är det viktigare att beskriva det givna så exakt och
fullständigt som möjligt, snarare än att förklara och analysera (Kvale 1997). För att förhålla
mig fenomenologiskt till materialet från intervjuerna, har jag försökt att inte tolka det
personerna säger, utan att stanna vid deras ord och meningen av orden.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 23
Med de specifika frågorna vill jag, utifrån det som kommer fram genom det fenomenologiska
förhållningssättet, försäkra mig om att jag får svar på mina specifika forskningsfrågor.
Analysstrategi
Jag kommer att presentera min analysmetod i 12 steg. Vid varje fas kommer jag att beskriva
hur jag gick tillväga för att analysera materialet i just den fasen. Jag kommer också ge
exempel på de resultat jag kom fram till.
De olika faserna
1. Efter varje intervju skrev jag ner mina reflektioner och känslor. Hur jag uppfattat mig
själv under intervjun och hur jag uppfattat vårt samspel. Jag har också tittat på mina
kontaktstilar och mönster.
Exempel:
Några reflektioner utifrån kontaktcirkeln: Vi hade en kort awareness-fas som gick
över i mobiliseringsfasen. Där var vi en bra stund. Jag tappade lite av stukturen i och
med att inte X dök upp. Det var precis som att jag tillät oss alla att prata på och hade
inte lika mycket koll på klockan. Jag styrde heller inte så mycket och just nu vet jag
inte om det var bra eller dåligt. Det bara kändes som om det tog lång tid innan vi kom
till skott, eller hittade figuren. Samtalet hade en hög abstraktionsnivå och jag märkte
mitt mönster med att ställa förklarande frågor för att förstå.
Under mobiliseringsfasen rörde sig samtalet mycket kring att citera olika författare.
Övergången till action kom när de började prata om användning av begreppen.
Kontakt uppstod när vi pratade om själva nyttan och meningsskapandet.
Jag var frustrerad under mobiliseringsfasen och märkte att jag retroflekterade: ”Vad
pratar vi om egentligen? Är mina frågor tillräckligt bra? Vad ska jag göra för att
komma vidare? Får jag ut något av detta?”
Min egen process pågick parallellt. Jag höll tillbaka och försökte bli klok på vad som
hände. Kanske pågick en parallellprocess mellan oss avseende det abstrakta och
luddiga kring fält och system.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 24
2. Efter de inspelade intervjuerna har jag transkriberat dem i den ordning jag genomfört
dem. Vid transkriberingen har jag tagit med pauser och ord som t.ex: ”eh….” och
njaa….”. Syftet med detta har varit att upptäcka eventuella mönster vid tvekan. Jag
har även tagit med mina egna frågor.
3. Efter varje transkriberad intervju har jag antecknat mina reflektioner i process-
dagboken eftersom jag upplevt nya saker när jag lyssnat på intervjuerna i hörlurarna.
4. När jag färdigställt en transkribering har jag läst igenom den och noterat mina
spontana reflektioner kring materialet. Därefter har jag mer noggrant läst igenom
texterna och tittat på vilka svar jag fått på de frågor jag ställt samt hur personerna
har svarat.
5. Därefter färgkodade jag de textavsnitt i respektive intervju som jag tycker speglar
svaren. Jag har varit noga med att markera hela avsnittet så att texten ska förstås i
sitt sammanhang. Vissa avsnitt kan i en mening handla både om fält och system och
då har jag lagt in samma stycke (kopierat) under respektive fråga. Se tabell 2 för val
av färger för respektive frågeställning.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 25
Tabell 2: Exempel på färgkodning av transkribering
Frågor och färgmarkeringar Hur förstår och definierar du fält? Hur använder du fält? Vilken är nyttan för dig att använda fält? Hur förstår och definierar du system? Hur använder du system? Vilken är nyttan för dig att använda system? Tillfällen då fältet övergår i system eller tvärtom?
X: Så för mig är fältteorin en hållning som genomsyrar gestaltterapin. Så kan man säga. Som Ler och Långhalm. Det hänger ihop. Sen tror jag att vi har pratat väldigt mycket om fältteorin men vi har inte benämnt det vid dess rätta namn utan sagt systemteori istället. När jag säger vi så menar jag mig själv och kolleger, många gestaltare jag känner. K: Vad tänker du kring hur du använder fältteorin? X: Min utgångspunkt är ”the organism and environment field”. Att inte se individen eller organismen som separata enheter. Han finns i ett fält. Ibland kan jag använda det för att få en person att förstå. Handledning kan jag ta som exempel. En VD hade bestämt nånting som hade skapat problem. Så fanns det en underchef och så den här personen. De var ute och jobbade med XXXXXXXXXX. Och så ville de inte längre vara arbetsmiljöansvariga. Och så returnerade de till henne för den här VDn vägrade betala räkningar från XXXXXX. Och så gick hon och hade konflikt med sin chef. Då beskrev jag systemet: ”Hur ser du det här då?” Jag visade de olika nivåerna. Jag frågade henne, ”vad är det som gör att du vill träffa din chef? Nä, vi borde ju båda träffa VD. Det är ju han som bidragit till det här. Alltså, då kunde jag använda mig av de här nivåerna. Lite principer som kan användas på en bild. Det var en vanlig organisationsskiss jag gjorde. För att få henne att se det sammanhang som hon fanns i. Men sen går jag över i att jobba mer gestaltiskt. X: Då beskrev du tycker jag, ”phenomena are determined by the whole field”. Om jag jobbar med en grupp och så börjar de berätta om en annan avdelnings chef eller påverkan på dem, så är det ju så att det avgör ju också faktiskt vad de själva kan göra. Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet.
6. När jag färgkodat de texter som jag tycker svarar på frågorna har det funnits en
återstående text som ”blivit kvar” och som är svartmarkerad. Jag har läst den igen
och även läst de texter som nu finns under varje frågeställning. Jag har ställt mig
frågan: Vilken ytterligare information får jag av texten? Vilka frågor har jag inte ställt,
där berättelsen ändå kan vara viktig för min forskningsfråga? Vilken information får
jag som är viktig utifrån det jag utforskar, dvs. hur förstår och definierar
gestaltkonsulter begreppen fält och system? Om den återstående texten har sagt mig
något, har jag färgkodat även den och lagt in under respektive fråga.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 26
Reflektion: Vid det här stadiet av analysen märkte jag att det fanns
sammanblandningar av begreppen, olika värderingar och berättelser om
Gestaltakademins förhållande till begreppen. Dessa delar av intervjun gav inte direkta
svar på mina frågor, men jag ville ändå ta med dem.
7. När jag färgkodat transkriberingarna, har jag sorterat svaren på mina frågor i nya
dokument, t.ex ett som handlar om definition och förståelse av fält och nästa som
handlar om användningen av fält (tabell 3).
Tabell 3: Exempel på färgkodade frågor och svar
Hur använder du fält? Exempel på svar på frågan, sorterat i dokument med enhetliga färger.
Jo, men det är väl själva poängen. Fältteorin är ju ett sätt att förhålla sig till. Att närma sig en människa eller eller en grupp eller en organisation. Så det är ditt förhållningssätt som är grejen. Och på vad sätt förhåller jag mig då? Ja t ex genom min grundsyn på människan. Och där kommer det här existentiella in. Hur jag ser på dig som människa. Ska jag tro på att människan kan och vill. Att människan är en fri varelse, tar eget ansvar… Så förhåller jag mig. Och när jag ser på människan försöker jag ju hjälpa till att få ihop det. Inte separering eller splittring. Och då har vi hjälp av polaritetstänkandet. Istället för en polarisering försöker jag få ett flyt istället. ……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….. K: Pratar du om ordet fält med dem du jobbar? Ja, om jag ritar. Förr så beskrev jag allt det där som system. Innan jag började tänka om. ……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… X: Då beskrev du tycker jag, ”phenomena are determined by the whole field”. Om jag jobbar med en grupp och så börjar de berätta om en annan avdelnings chef eller påverkan på dem, så är det ju så att det avgör ju också faktiskt vad de själva kan göra. Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 27
Vilken är nyttan för dig att använda system? Exempel på svar på frågan, sorterat i dokument med enhetliga färger.
T.ex så här: Jag jobbar med den här gruppen och så pratar vi om våra olika systemnivåer. Det här är en systemnivå, det som händer inom skinnet på en person. Och så det som händer mellan två. Det vi kallar för dyad. Sen kan man prata om subgrupp och sen hela gruppen. Det här beskriver man utifrån systemteori som olika systemnivåer. Det har man ju nytta av när man står framför den här gruppen. Så börjar folk agera utifrån det här. ……………………………………………………………………………………………………………………………………… Och så börjar då den här och den här personen en diskussion. Drar igång nånting. Då är det ju en process pågåendes där. Men den processen påverkar ju de andra också. Så plötsligt börjar ju den här lägga sig i där (X ritar under tiden han pratar). Då kan jag som konsult be den här personen: Vänta lite grand… låt dem få göra färdigt sitt. Jag tänker på energicykeln. Annars går vi härifrån om tre timmar med ett antal bollar i luften som inte har fått landa.
8. I denna fas har jag lagt in textavsnitten som svarar på frågorna i en tabell med tre
kolumner (för respektive intervju). Textavsnittet från transkriberingen monterade jag
in i den vänstra spalten. I mittenspalten har jag gjort meningskoncentrat av texten
från ursprungstranskriberingen (tabell 4).
Tabell 4: Exempel på meningskoncentrat
Hur använder du fält? Meningskoncentrat
Då beskrev du tycker jag, ”phenomena are determened by the whole field”. Om jag jobbar med en grupp och så börjar de berätta om en annan avdelnings chef eller påverkan på dem, så är det ju så att det avgör ju också faktiskt vad de själva kan göra. Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet.
Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 28
Vilken är nyttan för dig att använda system? Meningskoncentrat T ex så här: Jag jobbar med den här gruppen och så pratar vi om våra olika systemnivåer. Det här är en systemnivå, det som händer inom skinnet på en person. Och så det som händer mellan 2. Det vi kallar för dyad. Sen kan man prata om subgrupp och sen hela gruppen. Det här beskriver man utifrån systemteori som olika systemnivåer. Det har man ju nytta av när man står framför den här gruppen. Så börjar folk agera utifrån det här.
Jag jobbar med den här gruppen och så pratar vi om våra olika systemnivåer Det här beskriver man utifrån systemteori som olika systemnivåer. Det har man ju nytta av när man står framför den här gruppen. Så börjar folk agera utifrån det här.
9. Detta dokument samt transkriberingen, har jag sedan skickat för godkännande till
respektive konsult, för att stämma av att jag inte övertolkat något han eller hon har
sagt, eller att jag missat något. Samtliga intervjupersoner har godkänt denna fas
innan jag gått vidare.
10. Efter godkännande har jag tagit ut essensen, dvs. meningstolkningen av det personen
sagt. Här lägger jag in mitt eget perspektiv på meningskoncentratet och tolkar det
utifrån det jag undersöker (tabell 5).
Tabell 5: Exempel på Essens/Meningstolkning
Hur använder du fält? Meningskoncentrat Essens/Meningstolkning
Då beskrev du tycker jag, ”phenomena are determened by the whole field”. Om jag jobbar med en grupp och så börjar de berätta om en annan avdelnings chef eller påverkan på dem, så är det ju så att det avgör ju också faktiskt vad de själva kan göra. Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet.
Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet.
För att se hur vi påverkar varandra och blir påverkade av det som finns runtomkring.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 29
Vilken är nyttan för dig att använda system? Meningskoncentrat Essens/Meningstolkning
T ex så här: Jag jobbar med den här gruppen och så pratar vi om våra olika systemnivåer. Det här är en systemnivå, det som händer inom skinnet på en person. Och så det som händer mellan 2. Det vi kallar för dyad. Sen kan man prata om subgrupp och sen hela gruppen. Det här beskriver man utifrån systemteori som olika systemnivåer. Det har man ju nytta av när man står framför den här gruppen. Så börjar folk agera utifrån det här.
Jag jobbar med den här gruppen och så pratar vi om våra olika systemnivåer Det här beskriver man utifrån systemteori som olika systemnivåer. Det har man ju nytta av när man står framför den här gruppen. Så börjar folk agera utifrån det här.
Att se och beskriva en grupp i olika nivåer. Från individnivå, dyad, sub-grupp till grupp. Pedagogisk modell för att klargöra för klienten. Och visa olika handlingsalternativ för klienten.
11. Essensen från varje frågeställning och varje intervju har jag sedan klippt ut och
sorterat i nya dokument (tabell 6).
Tabell 6: Exempel på dokument med meningstolkningar
Hur använder du fält? Essens/Meningstolkning
FOK 34
Som ett verktyg för att stämma av hur jag själv som konsult reagerar och blir påverkad.
FOK 35
För att se hur vi påverkar varandra och blir påverkade av det som finns runtomkring.
FOK 36
Tänker fält men nämner aldrig ordet. Fältet är ett verktyg för att se vad som är figur mot en bakgrund.
FOK 37
Fältet är den skola jag jobbar med. Fältet är även det rum vi sitter och jobbar i. Och fältet är även påverkan från de personer som finns på skolan, t.ex rektorn och andra lärare, som inte finns i rummet just då.
FOK 38
Det är utifrån fältet som förhållningssätt jag närmar mig människor.
Vilken är nyttan för dig att använda system? Essens/Meningstolkning
FOK 72
Att se en grupp i olika nivåer. Från individnivå, dyad, sub-grupp till grupp.
FOK 73
Pedagogisk modell för att klargöra för klienten, t ex olika nivåer. Och visa olika handlingsalternativ för klienten.
12. Jag har därefter klippt isär alla enskilda essenser/meningstolkningar från respektive
intervju och blandat dem. Det är essensen/meningstolkningen jag utgår från när jag
arbetar med vilka mönster jag ser. Vid varje huvudfråga, t.ex ”Hur använder du
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 30
system?” har jag lagt in underrubriker/teman. Dessa har hjälpt mig att leta efter
mönster.
Kodningen, t.ex FOK 73, har varit till hjälp när jag har tittat på om denna
meningstolkning gäller för alla intervjuerna, en majoritet eller minoritet.
4.10 Resultat
Jag har nu kommit fram till presentationen av resultaten. Min ambition och min uppfattning
är att jag har analyserat materialet tillräckligt för att se viktiga strukturer och innebörder. Jag
kommer först att ge en överblick över teman jag har funnit utifrån mönstren från analysfas
12 (tabell 7 och 8). Ett tema innebär inte nödvändigtvis att resultaten är likartade. Ett
exempel är temat värderingar, där min upptäckt är att det finns värderingar kring fält och
system och att de kan stå emot varandra. Efter överblicken jag i efterföljande kapitel att
utveckla respektive tema.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 31
Tabell 7: Resultat och teman Frågeställningar/färg och teman/svart
Definition och förståelse av fält
Definition och förståelse av system
Definition av fält
Fältets innehåll och beståndsdelar
Nuet och det som sker i stunden
Fältet och individen
Fältet och sammanhanget
Fält som syns och fält som inte syns
Definitioner av system
Olika systemteorier och system kontra systemisk
System och organisation
Användning av fält
Användning av system
Att uppmärksamma för mig själv
Verktyg för utforskande
Att uppmärksamma för andra
Kraftfältsanalys
Instrument för att ställa diagnos och att se strukturer
Att se nivåer, förklara och beskriva
Nyttan av fält
Nyttan av system
Upptäckandet av krafters påverkan
Att tydligt se individen i sitt sammanhang
Att förstå och förklara
Att se nivåer och hierarkier i en organisation
Övergångar från fält till system
Övergångar från system till fält
Övrigt kring fält
Övrigt kring system
Fältteori och Gestalt
Fältteori och Gestaltakademin
Fältteori och Gestaltpsykologi
Fältteorins historik
Fältteori och Fenomenologi
Fältteorin – teori eller förhållningssätt?
Systemteorins ursprung och historik
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 32
Tabell 8: Fält och System – gemensamma teman
Skillnader
Likheter
Värderingar
Otydligheter
Lätt, eller svårt och besvärligt
Presentation av resultaten kopplat till teman
Jag kommer inom varje tema redovisa resultaten. Resultaten är en presentation av de
meningstolkningar jag gjort utifrån meningskoncentraten. För att ge exempel på ett tema
lägger jag ibland in citat av intervjupersonerna. Efter det presenterade resultatet vid varje
tema, delar jag med mig av mina reflektioner.
Definition och förståelse av fält
Sex av de sju intervjuade konsulterna använder fältteorin i sitt arbete.
Definition av fält
Fältet definieras och avgränsas av individen och individen definierar konstellationen
människor i fältet och sätter fältets gränser. I fältet sker påverkan över avstånd. Fältet är en
bärare av påverkan och definieras som sammanhanget nu.
Reflektion: När jag läser detta, blir jag först förvånad. Var det bara detta? Var det inte mer?
Är detta definitionen? För att göra ännu en kontroll, läser jag igenom alla transkriberingar
ytterligare en gång. Nej, fältet blir inte mer definierat än så. Jag tänker på att jag ändå vid
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 33
varje intervju känt en tillfredsställelse över att ha fått svar på mina frågor. Dessa begrepp
är svåra att prata om. Vad är egentligen definition och vad är något annat?
Fältets innehåll och beståndsdelar
Fältet innehåller människors värderingar, förhållningssätt, koncept och förförståelse, det har
fyra av intervjupersonerna varit inne på. Fältet består av nuet, individens tidigare upplevelser
och förväntningar på framtiden. Hur du tolkar människor och hur människor tolkar dig, beror
på dina tidigare erfarenheter av just det sammanhang du befinner dig i. En persons närvaro
påverkar fältet.
Samtidigt som fältet innehåller värderingar är fältet icke värderande i sig.
De sex personer som använder fältteorin har varit inne på att fältet består av krafter som
kan vara hindrande eller stödjande. Alla krafterna i fältet har ett ursprung och krafterna rör
sig ständigt, möts och sätts i spel.
Reflektion: Temat kring fältets innehåll verkar ha varit lättare att prata om. Här har jag hittat
mer material. Jag märker här den första kopplingen till system, då två av personerna pratar
om att fältet påverkas av systemiska krafter.
Nuet och det som sker i stunden
I fältteorin finns ett fokus på nuet. Fyra av de sju intervjupersonerna betonar nuet. De
krafter som verkar, möts i varje stund. Som konsult handlar det om att förstå en persons
beteende och psykologi i stunden. Fältet är där du och jag beter oss just nu och fältet är allt
annat än stabilt. Det växlar ständigt. Som konsult blir jag också en del av det som är
gemensamt i stunden.
Reflektion: Det finns ingen tvekan kring fält kopplat till nuet hos de personer som
betonar det.
Fältet och individen
Fem av de sju intervjupersonerna pratar om fältteorins fokus på individen och att fältteorin
är inifrånägd. Två av dem hänvisar till Perls och gestalts tradition av individcentrering. En av
personerna menar att ”fältet täcker oss bägge två, medan life-space täcker individen i fältet”.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 34
Life-space definieras som allt jag som individ i stunden uppfattar som väsentligt och som
påverkar mig.
Två av personerna tycker att vi inom gestalt jobbar mycket med Du-och-Jag-Relationen men
glömmer det andra, uppdraget, uppgiften, det som är bakgrunden.
Reflektion: I detta sammanhang funderar jag på skillnader mellan T-linjen och O-linjen.
Räcker fältteorin för oss på organisationslinjen?
Fältet och sammanhanget
Även om fältteorin har fokus på individen är det individen i relation till sin omgivning som
räknas. Av samtliga sex personer som använder fältteorin definieras fält som sammanhanget
NU. I fältet sker interaktion och ömsesidig påverkan. Personerna använder i intervjuerna ord
som samskapande, möte och relation. Individen kan inte förstås som en isolerad enhet utan
behöver förstås i ett sammanhang. För att förklara allt som i stunden är väsentligt för en
person, behöver man titta på personens sammanhang. Vi människor ingår alltid i, och
interagerar i ett fält. Det viktiga är dock att det är individen som definierar det
sammanhanget.
Reflektion: Det är individen som har tolkningsföreträde, som definierar fältet. Här används
ordet sammanhang synonymt med fält.
Fält som syns och fält som inte syns
Fyra av personerna beskriver att ett fält kan vara samma sak som en organisation. Fält kan
alltså definieras som synliga och osynliga. De synliga fälten kan vi vara överens om, t.ex en
skola eller organisatoriska enheter med olika mål. Fältet kan också vara det rum vi jobbar i,
t.ex ett klassrum. I det synliga fältet som i det här fallet är klassrummet påverkas vi av
personerna i rummet och även personer som inte är i rummet i stunden, t.ex rektorn eller
andra lärare.
Reflektion: De synliga fälten skulle här kunna ersättas med system. Här sker
överlappningarna mellan begreppen och min hypotes är att detta skapar förvirring.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 35
Användning av fält
Att uppmärksamma för mig själv
De sex konsulter som använder fältteorin ser den som ett verktyg för att märka hur jag själv
som konsult reagerar och blir påverkad. Ett fälttänkande hjälper konsulten att fokusera på
nuet. Fältet är intressant för att det är där jag ser individerna och hur de påverkar.
Fältteorin förbereder konsulten på att uppmärksamma de krafter som finns men inte syns.
Den hjälper konsulten att ha fokus på drivande och återhållande krafter. Det är utifrån ett
fälttänkande som konsulterna närmar sig människor och genom att använda fältteorin ökas
medvetenheten om att jag tolkar det jag ser och det jag inte ser, men märker på andra sätt.
De personer som använder fältteorin ser den som ett verktyg för att upptäcka vad som är
figur mot vilken bakgrund. De brukar inte använda ordet fält i samband med uppdrag och
ber inte heller någon annan, t.ex en uppdragsgivare att ”beskriva fältet”. En av personerna
vill hellre använda ordet ”sammanhang”. Det fältteoretiska förhållningssättet är viktigare
som vägledning för konsulten själv än att uttala för andra. Fältteorin används som verktyg
för att medvetandegöra sig själv i mötet med andra kulturer.
En av konsulterna kopplar ihop fältteorin med kreativitet och att han genom fältteorin
lättare blir sitt eget instrument. ”Fältteorin blir som en mall, för att ha koll på vad jag gör och
som konsult väljer i stunden”.
En av konsulterna ser fältteorin som ett viktigt verktyg för utforskande. Frågor han ställer sig
själv under ett uppdrag är: ”Vad rör sig, vad är det som pågår, vilka krafter strider mot
varandra?
Genom fältteorin får konsulten ett inifrånperspektiv. Fältteorin hjälper också konsulten att
se utanför de egna erfarenheterna, att separera fakta och möjligheter från den egna
personen. Fältteorin representerar idén om att använda sig själv som instrument.
Reflektion: Det centrala i det här temat är inifrånperspektivet, att som konsult
medvetandegöra sig själv om processen.
Att uppmärksamma för andra
Fältteorin har inga instrument, anser två av konsulterna. Det är den egna perceptionen,
inifrånperspektivet och delandet med andra, av det i stunden upplevda som är fältteorins
styrka, anser tre av konsulterna. Fältteorin används också för att skapa awareness hos andra
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 36
kring vilka krafter som rör sig. Att använda fältteorin är också att kunna sätta fingret på
något som är svårt, något annat än det funktionella i en organisation.
Fältteorin är en hjälp att presentera tankar, inte förklaringar.
En av konsulterna beskriver en typisk life-space-fråga som ”hur ser du din situation? Hur
betraktar du din möjlighet att göra det jobb du vill göra utifrån den omgivning du får göra
det i?”
Reflektion: Att visa på något, att uppmärksamma utan att förklara, blir centralt vid det
här temat.
Kraftfältsanalys
Ett tydligt och känt användningsområde är kraftfältsanalysen. Fyra av personerna nämner
att de använder ordet kraftfältsanalys i samband med uppdrag men inte ordet fält enskilt.
Tre av dem tycker också att det är lite synd att Kurt Lewin mest är känd för
kraftfältsanalysen, när fältteorin kan användas så mycket mer.
Reflektion: Även om jag inte har frågat, inser jag att ingen av de konsulter som använder
fältbegreppet berättat varför de inte använder ordet fält i samband med uppdrag.
Nyttan av fält
Upptäckandet av krafters påverkan
En av konsulterna tycker att han har nytta av fältteorin vid interventioner, för att påverka en
kraft i någon riktning. Den används också för att se mönster bland olika krafter och för att
förstå skeenden, t.ex för att hitta vilken kraft som behövs för att skapa jämvikt.
Att tydligt se individen i sitt sammanhang
Fältteorin skapar möjligheter att se nya helheter. ”Är individen ensam om en handling eller
är större krafter i rörelse?” Den hjälper till att jobba med komplexa sammanhang. Fältteorin
gör att konsulten blir medveten om att det är omöjligt att veta vad som finns runt en annan
människa. När en persons life-space förändras, händer någonting i hela fältet, som påverkar
alla. Nya krafter sätts i spel.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 37
I mötet med t.ex en annan kultur, blir konsulten medveten om att det kan finnas större
krafter, en kollektiv kultur, bakom individens svar. Fältteorin gör konsulten medveten om att
göra avstämningar utifrån att vi kanske har olika referensramar.
Att tänka fältteoretiskt gör konsulten mer nyfiken. Att ställa fler utforskande frågor.
Reflektion: Det är någonting i beskrivningarna av nyttan med fältteorin som påminner om
den beskrivna nyttan med systemteorin: Att förstå och se mönster.
Definition och förståelse av system
Definitioner av system
En intervjuperson beskriver ett system som ”en godtyckligt avgränsad enhet, vars delar är
beroende av varandra och interagerar med varandra”. En del av ett system kan t.ex vara ett
lokalkontor. En annan person säger: ”Ett system är en helhet som är något annat än de
samverkande delarna tillsammans”.
Typiskt för ett system är lagbundenheten och att det är någorlunda stabilt över tid.
Ett system består av olika nivåer. Typiskt för systemteorin är att använda hypoteser.
Olika systemteorier och system kontra systemisk
Så gott som alla konsulterna beskriver att det finns olika typer av systemteorier1.
Gregory Bateson står för mentala samband för att skapa mentala bilder och
gemensamma gestalter. Peter Senge står för fysiska samband och är mer en
företrädare för det sociotekniska tänkandet.
Skillnaden mellan de olika systemteorierna beror på hur mycket mjukvara man lägger
in i dem, tycker en konsult. Bertalanffy’s General Systems Theory, beskriver t.ex olika
nivåer i systemet men inte individer av kött och blod.
Den typ av systemteori som kommer från systemisk terapi och som i sin tur kommer
från Bateson’s tankar passar ihop med gestalt. Det systemtekniska synsättet kom från
cybernetiken, ett synsätt som objektifierar organisationer.
1 Personerna/teorierna refereras till utan litteraturhänvisningar eftersom det är personer som konsulterna pratat om under
intervjuerna. Punkterna representerar olika ståndpunkter hos konsulterna.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 38
Systemteknik handlar om den yttre, tekniska världen och systemiskt tänkande om
mänskliga system, hur vi skapar mening tillsammans.
En systemisk konsult vill påverka funktionerna i en organisation så att samspelet dem
emellan förändras. Att tänka systemiskt är att tänka hur det skulle kunna vara om
det var optimalt. Systemisk familjeterapi har blivit ett framgångsrikt sätt att använda
systemtänkande. Den kommer från den psykodynamiska skolan, som kommer från
psykoanalytisk teori.
En yrkesidentitet är en systemisk identitet.
Att jobba systemiskt är att ha ett instrumentellt förhållningssätt. Att se
organisationen som en maskin och vara mer resultatinriktad. Där finns värderingar
kring vad som är bra och dåligt, vilket inte finns i fältteorin.
En systemisk konsult ser allting som en helhet, allt relaterar till allt och allt förändras.
Fem av sju personer pratar om hellre om systemiskt tänkande än systemtänkande.
Reflektion: På något sätt verkar det vara mer ok inom gestalt att vara systemisk än att
använda ett systemtänkande. Det systemiska anses ligga närmare fältteorin och det
gestaltiska, dvs. att observatören är en del av det hon observerar.
System och Organisation
Ytterligare två begrepp som används på liknande sätt är system och organisation. En person
använder organisation synonymt med system. En annan person använder organisation i
samband med organiserandet av enheter och hur man format dem. En tredje person
beskrev skillnaden mellan organisation och system: ”Du ingår i systemet GA men inte i
organisationen GA”.
”En organisation som system är de funktioner som finns och som skapar den verksamhet
som företaget bedriver. Det är hur dessa funktioner agerar gentemot varandra som är
intressant”, säger en av konsulterna.
Reflektion: Här finns fler begrepp som vi inte gemensamt har definierat.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 39
Användning av system
Instrument för att ställa diagnos och se strukturer
Systemteorin hjälper oss att ställa diagnoser i en organisation, t.ex hierarkiskt. Det är också
ett sätt att ta reda på fokus i en given struktur. Systemtänkandet bidrar i gestalt med
struktur och möjlighet att diagnosticera och beskriva. Systemtänkandet behövs för att skapa
bakgrunder till det som är figur, att kunna förklara vad som är bakgrunden och vad som är
figur i relation till vad. Systemteorin hjälper oss på O-linjen att ta oss från den terapeutiska
världen. Systemteorin har instrumenten och ger oss helikopterperspektivet, uppifrån- och
utifrånperspektivet. Över tid.
Systemtänkandet ger ett utifrånperspektiv. Att se men inte bli påverkad av helheten.
Utforskandet och paradoxala interventioner kommer från systemtänkandet.
Reflektion: Systemteorin gör det möjligt att definiera och förklara gemensamma bakgrunder.
Att se nivåer, förklara och beskriva
Systemteorin ger redskap för att se på vilka nivåer olika problem ligger. Systemtänkandet
hjälper oss att förflytta oss mellan olika nivåer i en organisation. Genom systemtänkandet
kan man arbeta på olika nivåer och röra sig mellan nivåerna. Genom att tänka i system är det
lättare att beskriva olika nivåer för en grupp man jobbar med. Ett användbart systemverktyg
är parallella processer.
Ett system går att rita, de olika avdelningarna, rollerna och kunderna.
Användandet av systemteorin har ett förklaringsvärde. Personen kan lättare se det
sammanhang hon befinner sig i.
Reflektion: Ordet synlig blir figur för mig.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 40
Nyttan av system
Förklara, förstå
Systemteorin behövs då den är mer övergripande och tydligt kan förklara skeenden och
samband, i förlängningen att förstå hela världen. Systemtänkandet är bra som ett
utifrånperspektiv. Att se utan att bli påverkad.
En av konsulterna uttrycker en skillnad mellan att jobba systemiskt och att förklara
systemiskt.
Reflektion: Jag inser att jag inte själv fått skillnaden förklarad mellan att jobba systemiskt
och att förklara systemiskt.
Nivåer, hierarkier och sammanhang
På Gestaltakademins organisationslinje behöver vi titta på alla nivåerna, från individ, dyad,
subgrupp, grupp till organisation - de olika sammanhangen, och inte bara stanna på
individnivån.
Eftersom vi på O-linjen arbetar i organisationer behöver vi systemteorin.
Nyttan är att kunna se gränserna i organisationen och hur den fungerar. Systemteorin ger en
pedagogisk modell för att klargöra för klienten, t.ex olika nivåer och hierarkier. Samt att visa
olika handlingsalternativ för klienten.
Reflektion: Det finns något enkelt med systemtänkandet och jag undrar om det har att göra
med det gemensamt observerbara?
Övergångar fält/system, system/fält
Fältet handlar om individens upplevelse i stunden, medan systemet alltid finns runtomkring.
I individens upplevelse i stunden ingår erfarenheten av just det speciella sammanhanget och
de behov som sammanhanget väcker.
De båda teorierna kan samspela i användandet i en organisation.
Systemet består även om du byter personal, men fältet förändras.
Systemet påverkar fältet i stunden.
När ett system flyttar till en ny plats skapas ett nytt fält. Systemet är dock detsamma.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 41
Arbetsplatsen, jobbet är systemet men mötet jag är på, (där det kan delta personer utanför
systemet) är fältet, som påverkas av systemet. Systemet över tid. Fältet i varje stund.
Ett system som har en subgrupp med män och en subgrupp av kvinnor består, även om vissa
av männen eller kvinnorna byts ut. Men fältet ändras.
Fältet är de dynamiska krafterna av systemet i stunden. Den stunden försvinner så fort du
ser den. Fältet är instabilt.
Reflektioner: Det här blir tydligt! Skillnaden mellan fält och system och hur de kan samspela.
Uttryckta skillnader Fält och System
Fem av de sju intervjupersonerna pratar om fält- och systemteoriernas olika rötter och att
de kommer från olika världar. De är oförenliga för att de bygger på olika ontologier. Tre av
personerna anser att teorierna har olika förståelsehorisonter, där systemteorin är mer
övergripande och kan förklara en större helhet. De tycker också att fältteorin har en djupare
förståelse för människan än vad systemteorin har. Därför är den viktig att hävda inom
gestalt.
Fältet organiserar sig själv när krafterna börjar uppnå ett slags jämvikt och kan mäta sig mot
varandra, vilket är något helt annat än ett system, hävdar en person.
Fältteorins storhet är att inget utesluts. I och med att allt är med hela tiden, finns också
otydligheten. Det finns en brist på struktur i fältteorin som kan kompenseras av
systemteorin, menar tre av personerna. Behovet att kunna förklara tillgodoses inte
inom fältteorin.
Systemteorin står för ömsesidig påverkan, men inte ett ömsesidigt psykologiskt
samskapande här och nu.
De olika teorierna lånar begrepp från varandra. Systemteorin är konkret. Fältteorin är
abstrakt. ”Därför tycker folk att den är flummig”.
Konsulten är en del av fältet men inte en del av systemet man jobbar med.
Systemet är stabilt över tid. Fältet växlar ständigt.
Två av konsulterna uttrycker att de utifrån ett systemiskt tänkande tittar mer på helheten.
När de arbetar utifrån fältet ser de individen i första hand.
En annan skillnad är: ”jag är fält men jag är inte system”.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 42
Fältteorin – teori eller förhållningssätt? Frågan om vad som är en teori och vad som inte är
det, kom upp i flera av intervjuerna. Ingen av konsulterna ifrågasatte huruvida systemteorin
är en teori eller inte. Däremot kom det upp i samtalen kring fältteorin.
Tre av personerna uttrycker att man nog inte kan förstå fältteorin som man kan förstå
systemteorin. En teori ska man kunna förstå.
En av personerna anser att fältteorin som teori är oanvändbar eftersom man inte kan
resonera sig fram till interventioner eller diagnosticera. En teori ska ha ett förklaringsvärde.
För honom kan fältteorin användas som metafor. En annan person ser fältteorin mer som en
metateori än en teori. Fyra av konsulterna tycker att fältteorin är mer ett förhållningssätt än
en teori. Den är ”ett sätt att leva”.
En av personerna vill ha bort fältbegreppet som en del i teori- och metodikdiskussionerna
och tycker att vi kan använda begreppet som en metafor.
Reflektion: Det finns något paradoxalt i att fältteorin anses som grundbulten i gestalt och
den viktigaste teorin, samtidigt som den inte anses som en teori i klassisk bemärkelse.
Uttryckta likheter Fält och System
Fält- och systemteorin liknar varandra med det holistiska tänkandet. Tre av personerna
tycker att det skapas en förvirring därför att definitionerna är slående lika. En annan likhet är
tanken om den ständigt pågående förändringen. En av personerna påpekar Kurt Lewins
påverkan av naturvetenskapen och menar att rötterna till de olika teorierna kanske är mer
lika än olika. Han gillar Malcolm Parlett’s beskrivningar av faktorer inom fältbegreppet men
för honom är det systemteori Parlett beskriver. Att uttrycka sig systemiskt låter likadant som
att uttrycka sig fältteoretiskt.
Både fältteorin och systemteorin har ett cirkulärt tänkande. Därför påminner de om
varandra.
Värderingar av Fältteorin och Systemteorin
Under intervjuerna uttrycks tydliga värderingar för eller emot fältteorin. De sex konsulter
som använder fältteorin, anser att den är viktig och behövs. Fältteorin har en djupare
förståelse för människan än vad systemteorin har. Två av konsulterna anser att vi tagit till
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 43
oss systemteorin för att fältteorin är svår att förklara. Det är för att fältteorin är ”besvärlig”
som vi letar efter ”grönare gräs på andra sidan”. Risken är att vi tappar det som är vårt eget.
Den konsult som inte använder fältteorin är förundrad över att fältbegreppet kommit in så
starkt i gestalt men kan delvis se en användbarhet för fältbegreppet som ett
samlingsbegrepp för påverkansfaktorer vi inte kan sortera ut.
Att jobba med det systemiska i en organisation, dvs. med hypoteser och det kognitiva,
kolliderar med känslorna i gestalt. En av personerna känner sig obekväm om han jobbar
systemiskt. Märker att han drar sig undan.
Risken inom gestalt är att vi jobbar för lite med sammanhanget och systemet som personen
befinner sig i och för mycket med individens relation till sig själv och sin historia, anser två av
konsulterna.
Den linjära systemteorin är värderande. Den dynamiska, icke-linjära systemteorin är inte
värderande. Den är mer lik fältteorin, anser en av konsulterna.
En person tycker att fältteorin är mer användbar än systemteorin därför att den är mer
flexibel. En annan person tycker att fältteorin är en sämre modell för att skapa förståelse än
systemteorin.
Reflektioner: Det som framträder är värderingar kring vad som ska finnas inom de
gestaltteoretiska ramarna, vilka teorier som är ok.
Otydligheter
Två av personerna anser att fältet är det övergripande och inom fältet kan det sedan finnas
olika system. En person uttrycker: ”jag påverkas av vad som finns i mitt fält eller system i
stunden” och ”systemverktyg i fältet”. Inom gestalt pratar vi om systemteori men vi menar
fältteori, säger två av konsulterna. Det finns också otydligheter kring vilken fältteori som
gestalt tagit till sig, den som är kopplat till fysiken och går att mäta, eller den som är mer
som en metafor. De olika teorierna möts utan tydlig kontaktyta inom Gestaltakademin.
Systemteorin togs in utan att vi pratade om det. Ur ett vetenskapligt perspektiv blir
fältteorin flummig. Påverkan sker via fältet men är oförklarlig. Det är det omätbara som
skapar flummigheten och om allt är fältet, vad är då inte fältet? En annan konsult berättar
att den dynamiska systemteorin är ett sätt för honom att vara systemteoretiker och använda
fältteorin.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 44
Två av konsulterna tycker själva att de inte är tydliga med definitionerna.
Fältteorin är ett förhållningssätt som man kan ladda med vad som helst utifrån det man tror
på, säger två av personerna.
En av konsulterna säger att han förklarar utifrån ett systemtänkande men har ett
fältteoretiskt förhållningssätt.
Två av konsulterna säger sig använda nivåerna i systemteorin med ”fältteoretiska ögon”.
Lätt, eller svårt och besvärligt
Fältteorin tar tid att lära sig och är svår att ta till sig, uttrycker fyra av sju personer. Kurt
Lewins egna texter kan vara svåra. Det är knepigt med både fält och system för att
begreppen innehåller så många dimensioner. Kurt Lewin bidrog själv till förvirringen av
begreppen fält och life-space, eftersom han mot slutet av sitt liv började se fältteorin som en
metateori, dvs. ett sätt att teoretisera kring beteenden.
Elektromagnetiska fält och gravitationsfält kan man mäta men fält i det här sammanhanget
går inte att mäta. Det är också besvärligt att beskriva skillnaden mellan life-space och fält,
men det är viktigt att förstå skillnaden, för att kunna förstå beteenden i en organisation,
anser en av intervjupersonerna.
Systemteorin är lätt och verklig at ta till sig, tycker tre av konsulterna. Den är bekväm att
använda när man ”går utanför rummet”.
Två av konsulterna tycker att det är komplicerat med systemteorin, då de ska tänka på vilken
nivå de befinner sig och var problemet ligger, t.ex i form av en avdelning, klinik eller sjukhus.
Det igenkännbara är systemiskt.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 45
Övrigt kring fält
Förutom de redovisade resultaten, har jag funnit kopplingar mellan fältteorin och övriga
gestaltteorier:
Fältteori och Fenomenologi
Två av konsulterna nämner ett flertal gånger fältteorins länkar till fenomenologin. De ser
fenomenologin som en förutsättning att kunna ta till sig fältteorin.
Fältteori och Gestaltpsykologi
Fältteorins rötter finns att hämta hos gestaltpsykologerna och Kurt Lewin. Två av
konsulterna kommer in på fältteorins rötter i gestaltpsykologin och den utvidgning av
gestaltpsykologin som fältteorin stod för, med fokus på individen.
Fältteori och Gestalt (generellt)
Inom gestalt är vi dåliga på att argumentera varför fältteorin behövs, anser två av
konsulterna. Vi har heller inte fördjupat oss i fältteorin tillräckligt mycket. Ändå är fältteorin
det kitt som håller ihop gestalt, anser de. ”Fältteorin är inte bättre än systemteorin men den
är gestalts själ.” Vi behöver inte leta efter andra teorier då allt finns inom gestalt.
Fältteori och Gestaltakademin
Fältteorin har tidigare haft en undanskymd roll på utbildningen. Teorierna har växlat. Det är
som om Gestaltakademin är osäker på sin teoretiska bakgrund. Tidigare tog systemteorin
stor plats på utbildningen medan fältteorin skymtade förbi. Då Gestaltakademin kämpar för
sin akademiska status tycker tre av konsulterna att vi inte ska ”leta efter annat” utan
fördjupa oss i det vi har, dvs. fältteorin. Den är hittills inte integrerad i Gestaltakademin.
Två av konsulterna uttrycker en polaritet, nämligen att Gestaltakademin har varit sluten och
ovillig att ta in andra influenser. Det finns också en kritik mot utbildningen att inte ha
”tillräckligt på fötterna” teoretiskt, när man ska ut och jobba.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 46
Fältteorins historik
Det finns diametralt motsatta meningar konsulterna emellan, kring hur fältteorin kom in i
gestalt. Å ena sidan nämns fältteorin som det ursprungliga i gestalt och en av de viktiga
rötterna. Å andra sidan anses fältbegreppet ha haft en undanskymd roll i utvecklingen av
gestalt.
Ingen av konsulterna uttrycker helt klart hur fältbegreppet kom in i gestalt. Det tydligaste
som beskrivs är att Laura Perls väl kände till Kurt Lewins arbete och att Fritz Perls tog in
fältteorin genom holismen och Jan Smuts i Sydafrika.
En av konsulterna ger sin förklaring till varför fältteorin blev populär: Att ta in fältteorin var
en reaktion mot de strömningar inom organisationsteorin på 1980-talet, då man försökte
föra in det systemtekniska ingenjörstänkandet i organisationer, istället för det systemiska
tänkandet.
Övrigt kring system
Ursprung och historik kring systemteorin
Tre av personerna nämner Ludwig von Bertalanffy som den som skapade systemteorin.
Systemtänkandet har rötter från industrin, bland annat med feed back-processer och
cybernetiken. Från början fanns en teknisk och naturvetenskaplig syn på system.
En person uttrycker osäkerhet kring de kronologiska kopplingarna mellan fält och system,
men anser att det inom systemteorin inte spelar någon roll vem det handlar om, det är vad
det handlar om som är viktigt.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 47
Figur 4: Disposition av litteraturstudien
5 LITTERATURSTUDIEN
Jag har redovisat den empiriska undersökningen och har nu kommit till redovisningen av
litteraturstudien. I samband med att gestaltkonsulterna under intervjuerna refererade till
olika författare blev jag nyfiken på hur dessa nyckelförfattare tolkat fält- och
systembegreppen. Finns det oklarheter historiskt, som idag påverkar vår förståelse och
användning av begreppen? Syftet med denna litteraturstudie är att svara på
forskningsfrågorna nedan och att komplettera resultaten från intervjuerna. Jag vill också
bidra till en fortsatt teoridiskussion på Gestaltakademins organisationslinje.
Forskningsfråga B: Hur förstår och definierar vissa nyckelförfattare begreppen
Fält och System.
Forskningsfråga C: Hur har resan in i gestalt sett ut för de båda begreppen?
5.1 Metodologi
Jag har valt att utforska begreppen Fält och System – likheter, skillnader och samband.
För att förstå betydelsen av dessa begrepp och hur de beskrivs i litteraturen, har jag valt ett
ontologiskt förhållningssätt.
5.2 Urvalskriterier
Rötterna är snåriga och jag behövde ta ställning till hur jag skulle förhålla mig till denna
djungel av litteratur inom system-, fält- och gestaltområdet. Mina urvalskriterier har varit:
Personer/litteratur som de intervjuade gestaltkonsulterna refererar till.
Litteratur som refereras till på Gestaltakademins organisationslinje.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 48
5.3 Urvalsprocess och metod för insamling av data
För att utforska litteraturen enligt kriterierna ovan och finna några nyckelförfattare,
utformade jag en speciell frågeguide under sökprocessen:
1. Hur beskrivs rötterna till Gestalt?
2. Hur ser Perls på begreppen och teorierna?
3. Vilka författare inom gestaltlitteraturen behandlar fältteorin?
- Finns ordet fält (separat eller i kombination med -teori) i registret?
- I de fall där svaret är JA, har jag läst dessa kapitel/sidor.
- I de fall där svaret är NEJ, har jag bläddrat igenom boken för att se om jag missat
någon rubrik som verkar handla om fält.
4. Vilka gestaltförfattare tar upp någon systemteori?
- Finns ordet system (separat eller i kombination med -teori) i registret?
- I de fall där svaret är JA, har jag läst dessa kapitel/sidor.
- I de fall där svaret är NEJ, har jag bläddrat igenom boken för att se om jag missat
någon rubrik som verkar handla om system.
I de böcker som saknar register/referenser, har jag ögnat igenom texten för att se om orden
fält/system ändå finns med samt beskrivningar av dessa.
Jag har också ”scannat” böckerna utifrån kapitelindelningen, som en extra kontroll,
t.ex om teman på system eller fält skulle finnas insprängt i kapitelindelningen.
5.4 Källor, avgränsningar och begränsningar
För att inför denna studie få en överblick över området system- och fältteori har jag läst
litteratur och sökt artiklar på:
- Gestaltakademins referensbibliotek och arkiv: Ursprungslitteratur inom gestalt
samt aktuell kurslitteratur och historik.
- Olika gestaltlänkar, t.ex Gestalt Review, Gestalt Journal, Gestalt International
Journal: Aktuella gestaltartiklar.
- Libris nationella bibliotekssystem – de vetenskapliga bibliotekens katalog:
Sökning av litteratur om fält- och systemteorier.
Avgränsningar: Litteraturen jag läst är skriven av svenska, tyska, engelska eller amerikanska
författare, på svenska eller engelska.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 49
Den litteratur jag läst om systemteorier har behandlat dess ursprung samt påverkan på
organisationsutveckling.
Den litteratur jag läst om fältteorin har sitt ursprung hos Kurt Lewin och hans påverkan på
gestalt. Jag gör dock inte anspråk på att teckna Kurt Lewins liv och gärning. Det är hans
definition av fält och kopplingarna till hur vi använder fältteorin i gestalt som jag utforskar.
Jag berör inte andra gestaltrötter som existentialismen, fenomenologin eller
gestaltpsykologin.
Begränsningar: Frågeguiden kan i sig vara en begränsning (se 5.3) för resultatet, då jag i
litteraturen sökt på orden system och fält och de kapitel som handlar om dessa begrepp. Jag
gör inte anspråk på att ha läst all gestaltlitteratur och ger här endast en bild av hur ett litet
urval författare förstår och definierar de respektive begreppen.
5.5 Etiska aspekter, validitet och reliabilitet
I den här studien tolkar jag vad andra personer skrivit. Min avsikt är vara tillräckligt påläst för
att göra de utvalda författarna rättvisa. Den litteratur jag valt, finns med för att jag har funnit
den relevant för min forskningsfråga. Jag har inte medvetet undvikit litteratur som skulle
kunna vara relevant.
Som läsare ska du kunna lita på att jag läst litteraturen tillräckligt noga för att kunna göra en
analys. Objektivitet är omöjlig men min ambition är att vara tydlig med vad som är
författarens åsikter och vad som är mina egna tolkningar och åsikter. Jag kommer därför,
precis som vid presentation av resultaten i den empiriska studien, dela med mig av mina
reflektioner.
5.6 Metod för att analysera data från litteraturen
Nedan presenterar jag ett sammandrag av mina resultat utifrån frågeguiden (5.3).
Dessa första resultat kan också ses som en ”bruttolista” att utgå ifrån för att besvara mina
forskningsfrågor: B: Hur förstår, definierar och använder vissa nyckelförfattare begreppen
fält och system? C: Hur har resan in i gestalt sett ut för de båda begreppen?
En utförligare redovisning presenteras i bilaga 2.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 50
1. Hur beskrivs rötterna till Gestalt?
Mitt svar på den frågan är: Det beror på vem som skrivit litteraturen och vid vilken
tidpunkt. I den tidiga gestaltlitteraturen finns inte fältteorin nämnd som en utav
rötterna (bilaga 2). Det var på 1990-talet som fältteorin ”upptäcktes” av författare
som Gordon Wheeler, Gary Yontef och Malcolm Parlett.
I gestaltakademins arkiv har jag studerat utskick och kurslitteratur (både från O- och
T-linjen), det mesta tyvärr odaterat. Det som varit daterat har varit från mitten av
1980- talet till mitten 1990-talet och fältteorin finns inte nämnd som en utav
gestaltrötterna. I dessa dokument beskrivs systemteori som en del av kursinnehållet.
I programbeskrivningarna hittar jag mer om systemteori än om fältteori. Jag gör dock
inte anspråk på att ha gått igenom all dokumentation, då rektorn förklarat att arkivet
finns utspritt hos olika personer.
2. Hur ser Perls på begreppen och teorierna?
Jag har i litteraturen följt en debatt om Fritz Perls kännedom och kunskap om Lewins
arbete (Clarkson & Mackewn 1989 och Wheeler 1991). Perls skriver själv (1969:62-
63): ”My relation to the gestalt psychologists were a peculiar one. I admired a lot of
their work, especially the early work of Kurt Lewin. I could not go along when they
became logical positivists. I have not read any of their text books, only some papers
of Kurt Lewin, Wertheimer and Köhler” (bilaga 2).
3. Vilka författare inom gestaltlitteraturen behandlar fältteorin?
Exempel på gestaltförfattare som skriver om fältteorin är: Petruska Clarkson &
Jennifer Mackewn (1993), Joel Latner (1983), Malcolm Parlett (2005), Peter
Philippson (2006), Frank-M. Staemmler (2005), Gordon Wheeler (1991), Gary Yontef
(1993).
I den tidiga gestaltlitteraturen nämns inte fältteorin som teoretisk grund men
däremot holismen (bilaga 2).
4. Vilka gestaltförfattare tar upp någon systemteori?
Få av gestaltförfattarna har skrivit något om systemteorier (bilaga 2).
Litteratur om systemtänkande som används på organisationsutbildningen är t.ex:
Bo Ahrenfelt (2001), Gregory Bateson (1998), Peter Senge (1990) och Lars Wiberg
(1999).
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 51
5.7 Slutgiltigt urval, analys och resultat
Hur ser då mitt slutgiltiga urval av nyckelförfattare ut, vilka jag kommer låta definiera
begreppen fält och system? Under processen med att finna nyckelförfattare för att svara på
min forskningsfråga B, har jag parallellt fått svar på fråga C, om hur resan in i gestalt sett ut
för begreppen.
För att definiera FÄLT har jag valt fem författare som ofta refereras till i såväl nutida
gestaltartiklar som i övrig gestaltlitteratur och som haft betydelse för utvidgningen av
fältbegreppet. Att en av dem är Kurt Lewin är kanske inte helt oväntat. De andra är Joel
Latner, Malcolm Parlett, Gordon Wheeler och Gary Yontef.
Det var svårare att välja ut SYSTEMförfattare. Eftersom systemteorin inte är en av rötterna
till gestalt, har jag gått utanför gestaltvärlden för att definiera system.
Peter Senge är en person som genom att översätta abstrakta idéer om systemtänkande,
skapat bättre förståelse för ekonomisk och organisatorisk förändring (SoL 2008)
Av utrymmesskäl faller mitt slutliga val av systemförfattare på Ludwig von Bertalanffy,
skapare av General Systems Theory samt Gregory Bateson som starkt påverkat utvecklingen
av familjeterapi samt organisationsutveckling med sitt systemiska sätt att se på system.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 52
Jag inleder med att låta författarna definiera FÄLT:
Kurt Lewin
Lewins definition av fält2
Lewin förespråkade vad han kallade ett galileiskt snarare än aristoteliskt angreppssätt på
psykologiska problem, dvs. en inriktning på funktion snarare än struktur.
Grundläggande för fältteorin är: A) Allt beteende kommer från det totala antalet
samexisterande fakta. B) Dessa fakta har karaktären av ett dynamiskt fält, på så sätt att varje
del i fältet är beroende av vilken annan del som helst i fältet (1997:187). Man behöver också
ta hänsyn till mångfalden och de inbördes förhållanden som finns representerade i den
psykologiska rymd, också kallad individens ”life-space”.
Allt beteende, inklusive handling, tanke, önskningar, värderingar, strävanden, gärningar etc.,
kan formuleras som en förändring i ett fält vid en given tidsenhet (1997:161).
En grundläggande princip i fältteorin är: “Any behavior or any other change in a
psychological field depends only upon the psychological field at that time”. (1997:201)
Fältet definieras som: “the totality of coexisting facts which are conceived of as mutually
interdependent” (Lewin, 1951; ref. i Marrow 1969:207).
Karaktäristika för fältteorin:
”The use of a constructive rather than classificatory method; an interest in the dynamic
aspects of events; a psychological rather than physical approach; an analysis which starts
with the situation as a whole; a distinction between systematic and historical problems;
a mathematical representation of the field” (1997:212).
Användning av fältteorin
Kurt Lewin anser att fältteori inom socialvetenskaperna bäst karaktäriseras som en metod
för att analysera orsaksmässiga relationer och för att bygga vetenskapliga begrepp. I sin
forskning använde han fältteorin och dess matematiska beräkningar för att studera t.ex
begreppet spänning (tension).
Lewin skriver också om vikten av att kunna förklara sina experiment (1997).
2 Artiklarna jag refererar till är originalartiklar skrivna åren 1935-1947 och sammanställda av Gertrud Weiss Lewin (1997).
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 53
Life Space
För att hantera en individs psykologi, måste man ta hänsyn till individens life-space, vilket
består av personen och den psykologiska omgivning/sammanhang (environment) som
existerar för honom eller henne.
Lewin kom fram till att avgörande faktorer för att förstå mänskligt beteende finner man i ett
ömsesidigt beroende fält. Enligt fältteorin kan det aktuella beteendet relateras till en kraft
som riktas mot personen i just det ögonblicket. Därför är det mycket viktigt att ta reda på
vilka andra krafter som kan verka i det ögonblicket.
Kurt Lewin ville inte utveckla en modell, utan istället visa den dynamiska relationen mellan
psykologiska fakta med hjälp av matematiska begrepp (1997).
Krafter och kraftfält
Vilken förändring som faktiskt inträffar beror på konstellationen och strukturen av de
psykologiska krafterna. Begreppet kraft karaktäriseras vid ett givet ögonblick av ”life space”
samt riktningen och styrkan av förändringstendensen. Begreppet innefattar inte antaganden
om orsakerna till denna tendens. Kombinationen av antalet krafter som samspelar ett givet
ögonblick kallas för the resultant force (1997:349).
Figur 5 Figur 6
Figur 5: A positive central field of forces corresponding to a positive valence (1997:349).
Figur 6: A negative central field of forces corresponding to a negative valence (1997:350).
Reflektion: Jag får ett sympatiskt intryck av Kurt Lewin, men hans fältteoretiska texter är
svåra. Ibland flyr jag till böcker om Kurt Lewin, där andra tolkar fältteorin…
Lewin använde fältteorin för att för att förklara experiment, vilket får mig att fundera över
konsulterna som inte tycker att fältteorin är en bra förklaringsmodell.
Har vi tappat något på vägen?
Lewin presenteras utförligare i bilaga 4.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 54
Joel Latner
I sin bok från 1972 nämner Latner varken Kurt Lewin eller fältteorin. Däremot finner jag
centrala gestaltbegrepp som figur/grund, holism och kontakt.
1983 skriver han en artikel I the Gestalt Journal: This is the Speed of Light: Field and Systems
Theories in Gestalt Therapy.
”In Gestalt Therapy, there are two major strains of theoretical assumptions about how
things – the universe, people, we individually and in relation – are related to each other.
One is derived from classical physics and is called systems theory; the other is derived from
modern physics and is called field theory” (1983:72).
Fält- och systemteori är två skilda sätt att förstå och beskriva hur olika saker länkar till
varandra, anser Latner. Var och en av dem utvecklades först inom fysiken för att förklara
fysiska fenomen. Latner beskriver skillnaderna: den klassiska fysiken, från vilken
systemteorin kommer, beskrev tid och rum som absoluta. ”All actions were determined by
those preceding them” (1983:73). Subjekten, t.ex planeter, växter, djur och människor, fanns
”där ute”, oberoende av oss. Att vi tittade på dem hade ingen effekt på dem. Systemteorin
är ett sätt att se hur tekniska och mänskliga saker relaterar till varandra:
”A system may be defined as an organized or complete whole; an assemblage or
combination of things or parts forming a complex or unitary whole” (Cleland & King,
1968; ref. i Latner, 1983:74).
“Any system which can be investigated in its own right must have boundaries, either
special or dynamic”. De mänskliga systemen karaktäriseras av “activity, tension,
homeostasis, boundaries”( Bertalanffy, 1968; ref. i Latner 1983:74).
Latner definierar sedan fältet:
”Body A creates a field in every direction around it and body B experiences the field
that exists at its position. The field is thus a “middleman” for transmitting forces… A
body experiences the force due to a given field only if the body itself is also a source
of that kind of field” (The Columbia Encyclopedia, 1975; ref. i Latner, 1983:75).
“A field is a dynamic whole. The organization of the items of experience in to
articulated forms can sometimes be understood if the material are regarded as being
shaped by interacting field forces or by a field or force which acts in a manner
analogous to a magnetic or electrical field’s action” (Boring 1950; ref. i Latner,
1983:75).
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 55
“it has become apparent that the true solution… can not be a machine theory based
on a sum of independent sensory processes, but must be a thoroughly dynamic
theory in which the processes organize themselves under the prevailing dynamic and
constraining conditions” (Koffka, 1935; ref. i Latner, 1983:75).
Latner menar att man kan beskriva skillnaden mellan fält -och systemteorierna genom att
prata om ”space”. I systemteorin är ”space” tomt, med fokus på kollisionerna, eller
interaktionerna mellan delarna, medan ”space” i fältteorin inte är tomt.
Fältet i gestalt är ”the total of the figure and background”.
En annan beskrivning av fältet är: ”The field is what is happening”, not ”things are happening
in the field” (1983:78).
Latner anser att användandet av både fältteorin och systemteorin inom gestalt kolliderar,
eftersom fält och system bl.a har olika antaganden och ramverk. Han förespråkar fältteorin
framför systemteorin. Man lämnar det holistiska synsättet om man går över till ett
systemtänkande eftersom kontaktgränserna då blir som biljardbollar som möts i ett tomt
”space”. Fältkonceptet i gestalt är fenomenet med figur/grund som organiserar ”the
organism/environment field” (1983:81).
Reflektion: Latner verkar ha satt igång en teoretisk diskussion med sin artikel i ”the Gestalt
Journal”, vilken han skrev ett knappt decennium före ”återupptäckandet” av fältteorin. Flera
personer refererar till artikeln, t.ex Yontef (1993) och Wheeler (1991).
Gordon Wheeler
Wheeler definierar fältet som grunden eller omgivningen för ett varseblivande subjekt.
Denna grund är organiserad och skapar mening åt figurerna (1991).
Enligt Lewin måste ”the cause and meaning of present behavior be sought in present
dynamics, with the past as reference, but not as unmediated cause” (Wheeler 1991:95).
Huvudidén i Perls/Goodmans kontaktmodell är att den är figurbunden. Men för att helt
kunna förstå t.ex dysfunktioner hos en person eller system, måste man ta större hänsyn till
”the underlying, dynamically structured ground”(1991: 54).
Wheeler påpekar vid ett flertal tillfällen att Perls och Goodmans gestaltterapimodell till för
stor del baseras på de tidiga gestaltpsykologernas forskning i laboratorierna och för lite på
Lewins och Goldsteins mer holistiska utvidgning.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 56
Wheeler ser Goodman som den som utvecklat den gestaltiska modellen och som står bakom
teoribildningen, medan Perls är den som inspirerat Goodman.
Revisionen av gestaltmodellen, med fokus på grunden istället för figuren, bidrar till att man
nu lättare kan använda modellen i organisationsvärlden.”The Gestalt Model is not
everywhere supported by theory, but is forced to make certain habitual leaps, unexplained
reversals, or fuzzy connections. This is all very well if you know what you are doing, but it is
very hard to teach!” (1991:8).
Hela omgivningen är för subjektet mer än en passiv eller neutral grund för formandet av
perceptuella ”figurer”. Det underliggande budskapet är att hela fältet, eller grunden, är
organiserad. Det varseblivande subjektet måste ordna fältet i mentala beteendekartor som
skapar mening åt subjektets egna mål i fältet. Det är denna figur, denna gestalt eller karta,
och inte ett odefinierat fält som skapar grunden för varierade figurer över tid.
Lewin sa att ”The need organizes the field” (Lewin cit. i Wheeler, 1991:28).
Reflektion: För Wheeler blir grunden figur och fältteorin mindre individorienterad.
Gary Yontef
Med tanke på fältteorins betydelse inom gestalt, har det funnits få genomtänkta och tydliga
diskussioner om fältteorin i gestaltlitteraturen, anser Yontef (1993).
Att skriva och prata om fältteorin är svårt, eftersom det fältteoretiska sättet att tänka är
väldigt abstrakt. Fältteorin handlar om hur vi tänker, menar Yontef. Den hjälper oss att
fokusera på vad som är viktigt och vad vi gör med sådant som är perifert.
Yontef pratar om fältteorins begränsningar, t.ex att den är svår att diskutera. ”Frankly I think
I am clearer when I discuss phenomenology or Gestalt psychology”(1993:290). Han vill
begränsa användandet av fältteorin som ”ett slags religion” eller validitet för olika mystiska
idéer.
Definition: ”Field is a Systematic Web of Relationships”(1993:295).
”I define field as: a totality of mutually influencing forces that together form a unified
interactive whole” (1993:295).
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 57
Han skriver vidare att det fältteoretiska förhållningssättet är holistiskt. Lewins princip om
relatedness slår fast att en händelse alltid är resultatet av en interaktion mellan två eller
flera fakta (1993:295).
Characteristics of Fields (1993:295):
A field is a systematic web of relationships.
A field is continuous in space and time.
Everything is of-a-field.
Phenomena are determined by the whole field.
The field is a unitary whole: everything effects everything else in the field.
Därefter går han vidare med “Additional Field Theory Attitudes”:
Perceived reality is configured by the relationship between the observer
and the observed.
The Principle of Contemporaneity.
Process: everything is becoming.
Insight into genotypic invariants.
Nyttan med fältteorin och organiserandet av fältet är att genom awarenessarbetet bli
medveten om hur fältet är organiserat. Fältet har en struktur. Att komma till insikt (aware),
är att bli medveten om denna struktur.
Reflektion: I Yontef’s beskrivning av fältet känner jag igen det systemiska: ”…the relationship
between the observer and the observed”.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 58
Malcolm Parlett: Gestalt Therapy, History, Theory and Practice (2005)
De första årtiondena efter grundandet av gestaltterapin fanns ett fokus på praktiska
experiment snarare än på utveckling av teorin. Laura Perls ansåg att det var bra att
gestaltterapeuterna tog med sig lite av varje och gick sina egna vägar, så det kanske inte är
så konstigt att teoribildningen har sett olika ut vid olika tidpunkter. För 20 år sedan var det
inte självklart att fältteorin var en del av gestalts teoribildning, skriver Parlett.
Begreppet fält är numera är ett av de mest frekventa i nutida gestaltlitteratur och Parlett
anser att fältteorin är kärnan i dagens gestaltterapiteori. Även om begreppet fält är mycket
svårt att definiera har det blivit både oumbärligt, centralt och nödvändigt när det gäller
samspelet mellan människor och deras erfarenheter, skriver Parlett.
Fältet är situationen som helhet. Det skapas och omskapas ständigt. Som människor
existerar vi i flera fält samtidigt men det är svårt att separera dem.
När vi t.ex pratar om att atmosfären förändras, pratar vi om fältet (2005:43). Det som
försvårar fältbegreppet är att det kan användas med olika mening och innebörd i samma
artikel, menar Parlett.
I sin definition av fältet refererar Parlett till Yontef: ”The field in Gestalt therapy can be
defined as a totality of mutually influencing forces that together form a unified interactive
whole”(2005:47). Hur fältet definieras beror på vilket syfte du har i stunden, skriver Parlett.
Några exempel:
Fältet inkluderar dem som studerar eller observerar det. Det går aldrig att utforska
fältet utifrån. Man måste vara i det.
Gestaltterapeuten arbetar ”här och nu” och utforskar därmed det omedelbara fältet.
Gestaltterapeuter lär sig att bli skickliga i att observera en situation som en helhet, att lägga
märke till processen och hur fältet är organiserat. Detta betyder t.ex att man inser när tiden
är mogen för en intervention. Observationerna känns eller märks, snarare än arbetas fram
och kommer inte från tillämpning av en regel eller teori.
Parlett skriver vidare att ”Gestalt is a field approach”. Det finns ingen ”rätt väg” för
interventioner, vilket inte betyder att alla interventioner är rätt. Allt beror på fältets
egenskaper och förhållanden i stunden.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 59
Parlett frågar sig också om vi har kommit närmare en djupare förståelse av fältet. Många
frågor är fortfarande obesvarade, anser han. T.ex om fältet bara är en metafor, ett
användbart begrepp som kommer från vetenskapen, eller om det faktiskt finns något där?
Något i form av ett energifält.
Reflektion: Parlett uppmärksammar otydligheten i gestalts teoribildning historiskt och ser det
fältteoretiska förhållningssättet som centralt för gestalt.
En gestaltterapeut gör observationer och ”känner” när tiden är mogen för en intervention
(Parlett 2005). En systemisk terapeut planerar noggrant interventionen (Tomm 2003).
Och i organisationsvärlden?
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 60
SYSTEM
Ludwig von Bertalanffy och General Systems Theory
Generell systemteori uppmärksammades på 1950-talet för att den gav ett alternativ till
reduktionistisk vetenskap. Genom att se på saker som system kan vi skrida över gränserna
mellan olika discipliner (Midgley 2003, vol. 1). Ludwig von Bertalanffy anses vara grundaren
av Generall Systems Theory.
General Systems Theory, i fortsättningen förkortad GST, föreslog att system av alla slag delar
samma karaktäristik och kan beskrivas genom matematik eller genom vårt vanliga språk .
Bertalanffy (1968) ansåg det nödvändigt att inte bara studera isolerade delar och processer
utan även de organiserade relationer som är resultatet av en dynamisk interaktion.
De teorier som fanns var otillräckliga för att hantera problem, ansåg han. Speciellt inom de
biosociala vetenskaperna. Systemtänkandet är nödvändigt och GST är en vetenskap om
helhet.
Gestaltpsykologen Köhler, kollega till Kurt Lewin, arbetade med GST. Dock inte tillräckligt
generellt, ansåg Bertalanffy (1968), eftersom han riktade sin forskning mot fysiken.
“A system may be defined as a set of elements standing in interrelation among themselves
and with environment” (Bertalanffy 2008).
Han beskriver fem mål med GST (1968:38):
1. There is a general tendency towards integration in the various sciences, natural and
social.
2. Such integration seems to be centred in a general theory of systems.
3. Such theory may be an important means for aiming at exact theory in the
nonphysical fields of science.
4. Developing unifying principles running “vertically” through the universe of the
individual sciences, this theory brings us nearer to the goal of the unity of science.
5. This can lead to a much-needed integration in scientific education.
Skillnaden mellan öppna och slutna system är att ett öppet system interagerar med andra
system medan ett slutet system är isolerat från sin omgivning.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 61
Reflektion: I systemet handlar det om ”organiserade relationer som resultatet av en
dynamisk interaktion (Bertalanffy)”. I fältet handlar det om ”the dynamically structured
ground” (Wheeler 1991).
Är det en skillnad som gör skillnad, mellan system och fält?
Gregory Bateson
Gregory Bateson, zoolog, biolog och antropolog inspirerades av cybernetiken och upptäckte
att feed back-mekanismer verkade förekomma i många olika sammanhang, bl.a i levande
organismers beteenden (1995). Den sorts system som Bateson kallar ande (mind),
kännetecknas av att kunna ha mål och mening tack vare sina möjligheter till självkorrigering
(Bateson 1995).
Kännetecknen för ett sådant system är (1998:73):
1. Systemet ska arbeta med och genom skillnader. Det är bara ett fåtal skillnader som
verkligen gör skillnad, enligt Bateson. Denna skillnad kallar Bateson för information.
2. Systemet ska bestå av slutna öglor eller nätverk av banor längs vilka skillnader och
transformer av skillnader blir vidarebefordrade.
3. Mycket av det som händer inom systemet ska få sin drivkraft av den svarande parten
snarare än genom inverkan av den utlösande parten.
4. Systemet ska kunna korrigera sig själv i riktning mot homeostas och/eller i riktning
mot en skenande utveckling. Självkorrigering förutsätter trial-and-error, att kunna
pröva sig fram.
Bateson pratade om likheterna mellan levande system, om homologi, vilket han definierar
som ”en likhet i form mellan två organismer sådan att relationerna mellan vissa delar av A
liknar relationerna mellan motsvarande delar hos B” (Bateson; ref. i Ahrenfelt 2001:148)
Bateson upptäckte att ett system löper amok när feed back och självkorrigering inte
fungerar. Denna upptäckt blev mycket viktig för Bateson som utvecklade teorin om ”double
binds” utifrån studier av schizofrenas beteenden. Han ville studera personen i dess miljö
istället för individuellt. I familjekontexten med spel och nätverk av relationer kunde det
schizofrena beteendet förefalla både adekvat och funktionellt. ”En relation är alltid en
produkt av en dubbel beskrivning” (Bateson 1998:187).
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 62
Det är mönstren som binder samman. Ingenting har mening utom uppfattat i ett
sammanhang, vilket visas om man bryter mönstret som binder samman delarna (Bateson
1995).
Bateson kom fram till att kommunikation innehåller två nivåer av mening: En relationsnivå
och en innebörds/innehållsnivå. De två nivåerna har en hierarkisk organisation där
relationsnivån formar sammanhanget för att tolka innebördsnivån (Foerster 1979).
Bateson hade en stor påverkan på Milanogruppens arbete (Tomm 2003). De började
betrakta system som varande i utveckling snarare än homeostatiska (strävan efter jämvikt).
Milanogruppen arbetade systemiskt. De såg familjer och individer som observerande
system, där terapeuten bidrar till de uppfattningar som utvecklas inom det terapeutiska
systemet. Terapeuten, eller betraktaren, blir själv en del av helheten.
Reflektion: Det är mönstren som binder samman i ett system. Binder något samman det
dynamiskt strukturerade fältet som ständigt växlar?
5.8 Övrig forskning kring fält och system
Det finns enormt mycket litteratur och forskning om systemteorier. När jag söker på Systems
Theory på Libris nationella bibliotekssystem (2007) får jag 611 träffar. På ordet Field Theory
får jag 1284 träffar. Det mesta som finns skrivet om fält handlar om elektromagnetiska fält
och statistik.
Jag har letat efter studier som jämfört de båda teorierna men förutom Latners artikel (1983),
har jag inte funnit någon forskning utifrån mitt perspektiv, att utforska likheter och skillnader
mellan fält och system mot bakgrund av gestalts teoribildning.
Då jag utforskat fältteorin, vore det oansvarigt av mig att inte nämna Kurt Lewins forskning.
Lewin använde fältteorin för att förstå och beskriva sina experiment. Experimenten använde
han för att utveckla fältteorin. Några exempel (Lewin 1999):
Intention, Will and Need (1926) – Lewin använder fältteorin för att förklara
intentional acts.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 63
Two Fundamental Types of Life Processes (1929) – här utvidgar Lewin gestaltteorin
från perception till action.
Levels of Aspiration (1944) – mycket i denna artikel ägnas åt fältteoretiska
tolkningar.
Ett flertal personer har skrivit om fältteorin kopplat till gestalt, t.ex Malcolm Parlett
(2005), Gordon Wheeler (1991) och Gary Yontef (1993). Joel Latner (1983) skrev om fält-
och systemteorin, vilket satte igång en debatt kring gestalts teoretiska ramar. Det
gemensamma för dessa personer är att de oftare beskriver relationen mellan terapeut
och klient än mellan konsult och organisation.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 64
6 DISKUSSION
Jag kommer nu att diskutera de resultat jag presenterat. Fokus för diskussionen är mina
forskningsfrågor, vilka jag här kommer att besvara.
Övergripande Forskningsfråga:
Vilka likheter och skillnader finns mellan begreppen Fält och System?
A. Hur förstår, definierar och använder gestaltkonsulter begreppen fält och system?
B. Hur förstår och definierar vissa nyckelförfattare begreppen fält och system?
C. Hur har resan in i gestalt sett ut för de båda begreppen?
Jag startar med en diskussion om gestaltkonsulternas förståelse, definition och användning
av begreppen för att därefter gå över till de utvalda författarnas förståelse och definition
samt hur de respektive teorierna kom in i gestalt. Slutligen diskuterar jag likheter och
skillnader.
Reflektion: Under arbetet med resultaten har bilder på system och fält vuxit fram. Hur ser
begreppen ut? Syftet med illustrationerna är att visualisera skillnader mellan begreppen.
Och syftet med att visa skillnader är att öka möjligheten att som gestaltisk
organisationskonsult göra medvetna teorival i stunden.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 65
Gestaltkonsulternas förståelse och definition av FÄLT
Jag har upplevt att konsulterna hellre pratar om vad fältet innehåller än att definiera det.
Resultaten visar att det är individen som definierar fältet = Sammanhanget nu.
Fältets innehåll är något annat. Exempel på vad ett fält innehåller är värderingar,
förhållningssätt, tidigare upplevelser och förväntningar på framtiden, vilka har en betydelse
för nuet. Fältet kopplas alltid till nuet – sammanhanget nu - och består av krafter som kan
vara stödjande eller hindrande.
Fältteorin fokuserar på individen och är inifrånägd. Bara en av konsulterna har pratat om
life-space.
Fältteorin är individorienterad men det individen i relation till sin omgivning som är det
viktiga: individens definition av relationen till omgivningen. I fältteorin har individen
tolkningsföreträde (figur 7).
Figur 7: Individen definierar fältet och dess gränser. Figur 8: Systemets gränser definieras gemensamt.
Gestaltkonsulternas förståelse och definition av SYSTEM
Till skillnad mot definitionen av fält, fann jag hos konsulterna tydligare definitioner av
system. Ett system definieras som En helhet vars delar är beroende av varandra och
interagerar med varandra. Denna helhet är något annat än de samverkande delarna
tillsammans. Ett system har tydliga gränser (figur 8), olika nivåer och är någorlunda stabilt
över tid. Typiskt för ett system är lagbundenheten.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 66
Att vara systemisk konsult ligger närmare det gestaltiska än att använda systemteorin
generellt.
Gestaltkonsulternas användning av FÄLT
Sex av de sju intervjuade konsulterna använder fältteorin i sitt arbete.
De använder den som ett verktyg för att märka hur de som konsulter reagerar och blir
påverkade av det som händer. Det fältteoretiska förhållningssättet hjälper konsulten att
fokusera på nuet, både hos sig själv och andra samt att skapa uppmärksamhet (awareness)
kring vad som pågår. Att förhålla sig till fältet betyder för konsulten att vara beredd på, och
uppmärksamma krafter som finns men inte syns. Fältteorin är ett verktyg för att upptäcka
vad som är figur mot vilken bakgrund. Det fältteoretiska förhållningssättet är viktigare som
vägledning för konsulten själv än att uttala för andra. Fältteorin behövs inom gestalt för att
den har en djupare förståelse för människan än systemteorin. Den saknar de instrument som
systemteorin har men konsulten blir sitt eget instrument genom fältteorin.
Orden fält och krafter används i samband med kraftfältsanalyser, annars används inte dessa
ord utanför gestaltkretsar.
Gestaltkonsulternas användning av SYSTEM
Systemteorin hjälper konsulten att ställa diagnos och se hierarkier i en organisation. Den
bidrar med struktur och möjlighet att se och röra sig mellan olika nivåer och upptäcka
på vilken nivå ett problem ligger. Systemtänkandet behövs om vi ska arbeta med och i
organisationer för att kunna förklara vad som är bakgrunden och figur i relation till vad.
Exempel på systemverktyg är parallella processer, paradoxala interventioner och att
använda hypoteser. Systemteorin ger konsulten ett helikopterperspektiv, uppifrån- och
utifrånperspektivet och den har ett förklaringsvärde.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 67
Gestaltkonsulternas syn på när ett system övergår till att bli ett fält och hur de olika
begreppen kan samspela
Fältet är de dynamiska egenskaperna av ett system i stunden. En individ på en arbetsplats
har alltid systemet runtomkring sig och är en del av systemet. Systemet är stabilt över tid
(figur 9). Men på t.ex ett sammanträde övergår systemet till att bli ett fält som återskapas
nu. Nu. Nu och nu (figur 10). I individens upplevelse i stunden ingår erfarenheten av just det
speciella sammanhanget och de behov som sammanhanget väcker. På sammanträdet, dvs. i
just det fältet kan också andra personer ingå, t.ex en konsult. Konsulten ingår däremot inte i
systemet.
Ett system som har en subgrupp med män och en subgrupp med kvinnor består, även om
vissa av männen eller kvinnorna byts ut. Men fältet förändras.
Min arbetsplats är systemet men mötet jag är på är fältet, som påverkas av systemet.
Figur 9: Systemet är stabilt över tid. Figur 10: Fältet växlar ständigt.
Litteraturen och de utvalda författarnas definition av FÄLT
Jag kommer här att ge varje författares definition av fält. Vid citat använder jag engelskan
oöversatt.
Fält enligt Lewin: ”The totality of coexisting facts which are conceived of as mutually
interdependent” (Lewin, 1951; ref. i Marrow 1969:207). “Any behavior or any other change
in a psychological field depends only upon the psychological field at that time”. (Lewin
1997:201).
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 68
Fält enligt Latner: Latner definierar fältet genom de tidiga gestaltpsykologerna, bl. a Koffka
(1983:75). Han ägnar mer tid åt att beskriva fältet. Fältet i gestalt beskriver Latner som ”the
total of the figure and background”. Och: ”The field is what is happening”, not ”things are
happening in the field”.
Fält enligt Wheeler: Wheeler definierar fältet som grunden eller omgivningen för ett
varseblivande subjekt. Denna grund är organiserad och skapar mening åt figurerna. Han
betonar ”the underlying, dynamically structured ground”(1991:54). Hela omgivningen är för
subjektet mer än en passiv eller neutral grund för formandet av perceptuella ”figurer”.
Fält enligt Yontef: ”Field is a Systematic Web of Relationships” och: “A totality of mutually
influencing forces that together form a unified interactive whole” (1993:295).
En reflektion jag gör är att i sina definitioner av fältet är Kurt Lewin den som nämner
tidsaspekten.
Fält enligt Parlett: I sin definition av fält refererar Parlett till Yontef (se ovan). Hur fältet
definieras beror på vilket syfte du har i stunden, skriver Parlett.
Litteraturen och de utvalda författarnas definition av SYSTEM
System enligt von Bertalanffy: “A system may be defined as a set of elements standing in
interrelation among themselves and with environment”(2008).
System enligt Bateson: Bateson inspirerades av cybernetiken med självkorrigerande system
genom feed back. Det är mönstren som binder samman och en relation är alltid en produkt
av en dubbel beskrivning. Ett system ska arbeta med och genom skillnader. En skillnad som
gör en skillnad är information. Bateson införde det systemiska sättet att se på en
organisation (Bateson 1995, 1998).
Begreppens ursprung
Även om fältteorin är en psykologisk teori har båda teorierna sitt ursprung i fysiken.
Teorierna har emellertid olika ontologier. Systemteorin kommer från den klassiska fysiken
och fältteorin har sitt ursprung i modern fysik (Latner 1983). I den klassiska fysiken är
”space” tomt med fokus på interaktioner mellan delarna. I den moderna fysiken är ”space”
fyllt (figur 11 och 12). Enligt Aristoteles, som får representera den klassiska fysiken, berodde
en rörelse på objektets inneboende krafter. Enligt Galilei, som inspirerade den moderna
fysiken, är objektets rörelse resultatet av olika typer av påverkan (Staemmler 2005). Kurt
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 69
Lewin förespråkade det galileiska angreppssättet snarare än ett aristoteliskt angreppssätt,
dvs. en inriktning på funktion snarare än struktur.
Figur 11: I systemteorin finns ett fokus på relationerna mellan delarna samt mönstren i dessa relationer. Figur 12: I fältteorin är det den dynamiskt strukturerade grunden som skapar mening åt figurerna.
Resan in i gestalt
Det finns olika uppfattningar, både i litteraturen och hos gestaltkonsulterna om hur
fältteorin kom in i gestalt. Perls var inspirerad av de tidiga gestaltpsykologerna med fokus på
individens skapande av figurer, snarare än den dynamiskt strukturerade grunden (Parlett
2005, Wheeler 1991). Därför var gestaltterapin från början individcentrerad. Perls skriver
själv (1969) att han inte kände till Lewins arbete speciellt väl.
När organisationslinjen startades fanns ett behov att ta sig från den terapeutiska världen
med fokus på individen. Därav systemtänkandets inträde på O-linjen. Ett par av konsulterna
anser att systemteorin togs in i gestalt för att fältteorin är besvärlig och svår att förklara.
I gestaltakademins kursbeskrivningar från 1980-talet finns inte fältteorin nämnd som en av
gestalts rötter. Däremot beskrivs kurserna innehålla systemteoretiska studier.
1983 skrev Latner en artikel i ”the Gestalt Journal” om system och fält, två teoribildningar
inom gestalt som han ansåg krockade med varandra. Han tog där aktivt ställning för
fältteorin som han ansåg stå mer för en holistisk människosyn än systemteorin.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 70
Från och med 1990-talet anses fältteorin vara hjärtat i gestalt. Den är både oumbärlig och
central, anser Parlett (1991).
Jag visar här en tidsaxel med exempel på händelser som påverkat utvecklingen av fältteorin,
systemteorier och gestalt (figur 13).
Figur 13: Händelser som påverkat utvecklingen av fältteorin, systemteorier och gestalt.
Reflektion: Både Kurt Lewin och Gregory Bateson deltog i de tvärvetenskapliga Macy-
konferenserna på 1940-talet . I Svedbergs Gruppsykologi (2003:46) beskrivs fältteorin som en
del av systemteorin. I Midgley’s tre volymer om systemtänkandets historia och utveckling
(2003) finns inte Kurt Lewin eller fältteorin nämnd .
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 71
Likheter och sammanblandningar
”Field is a Systematic Web of Relationships”, skriver Yontef (1993:295), vilket skulle kunna
passa som beskrivning av ett system.
Att ha ett fältteoretiskt förhållningssätt liknar det systemiska förhållningssättet på så sätt att
konsulten är ”en del av fältet” med fältteoretiska ögon och ”en del av helheten i de
observerande systemen” med systemiska ögon. Det är i samband med interventioner som
det fältteoretiska, respektive det systemiska förhållningssättet skiljer sig, då
gestaltterapeuten/konsulten med fältteoretiska ögon inser när tiden är mogen att
intervenera. Observationerna känns eller märks, snarare än arbetas fram (Parlett 1991). Med
det systemiska förhållningssättet planeras interventionerna noga, t.ex i familjesystem
(Tomm 2003).
När konsulterna pratar om fält som syns (t.ex en organisation eller en avdelning) och fält
som inte syns (det som individen själv definierar) är min hypotes att vi som konsulter bidrar
till en begreppsförvirring.
Både fältteorin och systemteorin har ett cirkulärt tänkande. Därför påminner de om
varandra. ”Hönan-eller-ägget”-metaforen framträder när det gäller vad som kom först, fält
eller system. Hos konsulterna finns det olika uppfattningar huruvida fältet är det
övergripande eller om det att vi alla ingår i system som är det övergripande.
Skillnader
Nationalencyklopedins definition av ”teori” lyder: “En grupp antaganden eller påståenden
som förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap om dem” (1995).
Varken hos konsulterna eller i litteraturstudien finner jag någon tvekan om huruvida
systemteorier är teorier eller inte. Det finns däremot olika uppfattningar i båda studierna,
om fältteorin är en teori, ett förhållningssätt, en metod, en metafor eller en metateori.
De sex konsulterna som använder fältteorin tycker att den har en djupare förståelse för
människan än systemteorin, vilket även Joel Latner (1983) anser. Hos de andra författarna
har jag inte hittat några jämförelser.
Ett system består av flera nivåer (figur 14). Styrkan med systemteorin är att man kan röra sig
mellan dessa nivåer för att upptäcka parallellprocesser. Fältet definieras av individen och
finns överallt (figur 15).
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 72
Figur 14: Systemet består av flera nivåer. Figur 15: Fältet finns överallt.
Behovet att kunna beskriva och förklara tillgodoses i systemteorin men inte i fältteorin.
Konsulterna saknar struktur i fältteorin medan litteraturen beskriver fältet som dynamiskt
strukturerat.
Systemteorin är konkret. Fältteorin är abstrakt. Storheten i fältteorin är att inget utesluts.
Ett system består över tid och är någorlunda stabilt medan fältet ständigt växlar(figur 16 och
17).
Figur 16: Systemet känns igen. Figur 17: Fältet ändrar skepnad.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 73
Passar systemteorin i de gestaltteoretiska ramarna – går de två teorierna att förena?
Fältteorin är numera centralt för gestalt, det anser de sex konsulter som använder fältteorin
samt de författare jag studerat i litteraturstudien. Samtidigt - inom ramen för fältteorin som
gestalts själ - finns två motsatta uppfattningar:
Den ena är att fältteorin täcker det vi som konsulter behöver: ”Systemteorin har vi
tagit till oss för att fältteorin har varit svår att förklara. Risken är att vi tappar det som
är vårt eget. Vi behöver inte leta efter annat utan fördjupa oss i det vi har”.
Den andra är att vi behöver systemteorin också. Som organisationskonsulter saknar
fältteorin de instrument och verktyg som systemteorin har.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 74
7 SLUTSATSER
Tillbaka till forskningsfrågorna: Har jag svarat på vilka likheterna och skillnaderna är mellan
begreppen Fält och System? Är de oklarheter jag startade med mindre oklara nu?
Mitt svar är ja. Gestaltkonsulternas och litteraturens definition och användning av
begreppen fält och system är tydligare nu, vilket jag visar nedan (tabell 9).
Jag har också följt begreppens resa in i gestalt.
Polariteter Tabell 9
F Ä L T S Y S T E M
Teori? Teori
Abstrakt Konkret
Instabilt Stabilt
Nu Över tid
Jag definierar Du och jag definierar
Space är fyllt Space är tomt
Inifrån Utifrån
Jag är instrument Jag har instrument
Överallt Gränser
Osynligt Synligt
Svårt Lätt
Upptäcka Förklara
Figur mot Bakgrund Figur och bakgrund i relation till…
Dynamisk struktur Lagbundenhet
Oförutsägbart Förutsägbart
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 75
Likheter och gemensamt använda ord
Krafter
Fysiken
Sammanhang
Dynamik
Komplexitet
Relation
Process
Helhet
Ömsesidighet
Påverkan
Självorganisering
Beroende
Interaktion
Organisering
Bidrag till teorin
Jag har i denna uppsats jämfört och analyserat fältteorins och systemteorins
respektive roller i gestalt. Jag har visat hur fältteorin utvecklats över tid och att den i
gestalts linda inte var en självklar del av den teoretiska grunden.
Jag har skapat en användbar struktur för att förstå begreppen fält och system, både
på ett intellektuellt och praktiskt plan, genom att utforska definitioner, förståelse och
mening samt tillämpning av begreppen.
Jag har genom dessa undersökningar skapat klarhet kring två begrepp som inom
gestalt har använts luddigt och utan tydlig kontakt. Uppsatsen kan användas som
underlag för fortsatt dialog på Gestaltakademin kring teoribildning och litteraturval.
Jag har visat att litteraturen och praktiken speglar varandra, framförallt genom
abstrakta och svåra definitioner.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 76
Bidrag till praktiken
Jag har analyserat fält- och systemteorin i gestalt och bidragit med idéer kring
användning och tillämpning. Jag önskar en fortsatt dialog och erfarenhetsutbyte kring
definition och användning.
Fältteorin är numera central i gestalt och jag anser att vi som gestaltkonsulter vid
arbete med och i organisationer behöver ett systemtänkande – också. Just för att vi
behöver röra oss mellan olika nivåer och perspektiv. Att vara i fältet. Att se systemet.
För egen del har jag som konsult börjat använda teorierna tydligare och mer
medvetet. Att hitta polariteterna (tabell 9) har hjälpt mig i praktiken.
Jag vill att lärare på organisationslinjen skapar tid för teoridiskussioner och
tillämpning av teori med syfte att öka medvetenheten.
Jag vill att elever ställer högre krav på definitioner och tillämpning av teori i samband
med praktisk träning.
Framtida forskning - idéer
Undersöka andra länders förståelse, definition och användning av begreppen fält och
system. Finns det några kulturskillnader?
Göra en fördjupad studie i hur litteratur och praktik speglar varandra.
Utforska hur systemiska konsulter utan gestaltbakgrund definierar begreppen fält
och system.
Undersöka fenomenologins betydelse för fält- respektive systemteorin.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 77
Figur 18: Cycle of experience
Vilka erfarenheter har jag fått? Vad har jag lärt mig?
Jag är glad över att ha valt ett ämne som under hela processen engagerat mig. Jag har fått
möjlighet att fördjupa mig på ett professionellt och personligt plan. Jag har utforskat min
uthållighet och energin att stanna kvar och fördjupa.
Jag har fått kontakt med gestalts ursprung. Jag har gjort mentala resor och hälsat på i
laboratorierna hos gestaltpsykologerna i Berlin, deltagit i experiment med Kurt Lewin och
lärt mig vad topologi är. Jag har dansat med Laura Perls, fnissat med Fritz, balanserat the
West Coast mot the East Coast och landat i Cleveland. Jag har smakat på skillnader som gör
skillnad och känt formerna på ”the cycle of experience”.
Och jag har jag haft spännande, inspirerande möten med nu verksamma gestaltkonsulter
och lärare på Gestaltakademin. Tack.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 78
A V S L U T N I N G
“This time I am going to write about me.
Rather: whenever anybody writes,
she writes about herself – more or less.
Of course, one can write about so-called objective
observations or about concepts and theories,
but the observer one way or another is
part of those observations.
Or she selects what she is observing.”
Fritz Perls
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 79
Litteraturförteckning och Referenser
Ahrenfelt, Bo (2001). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur.
Bateson, Gregory (1995). Ande och Natur, En nödvändig enhet. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings
Bokförlag Symposion AB.
Bateson, Gregory (1998). Graffman, Erik (red.) Mönstret som förbinder. Stockholm: Bokförlaget
Mareld.
Bertalanffy, Ludwig von (1968). General Systems Theory, Foundations, Development, Applications.
New York: George Braziller, Inc. Fourth Printing April 1973.
Bertalanffy, Ludwig von (2008). http://www.panarchy.org/vonbertalanffy/systems.1968.html, 4/1.
Bryman, Alan (2004). Social Research Methods, Second Edition. Oxford: Oxford University Press.
Clarkson, Petruska (1995). Gestalt Counselling in Action. London: Sage Publications Ltd.
Clarkson, Petruska & Mackewn, Jennifer (2002). Fritz Perls. London: Sage Publications Ltd.
Fagan, Joen and Shepherd, Irma L. (1971). Gestalt Therapy Now. New York: Harper & Row, Inc.
Foerster, Heinz von (2003). Cybernetics of cybernetics. (s. 1-4). Midgley, Gerald (red.)
Systems Thinking, Volume III, Second Order Cybernetics, Systemic Therapy and Soft Systems Thinking.
London: Sage Publishing Ltd.
Föreningen Gestalt i Organisation FGO (2007). http://www.fgo.se/home/index.asp?sid=664&mid=1,
5/12.
Gaffney, Seán, (1995). Gestaltterapins vidareutveckling i praktik och teori. (s. 35-63).
Mannerstråle, Inger (red.) Gestaltterapi på svenska. Stockholm: Gestalt-Akademin i Skandinavien.
Korb, Margaret, P., Gorrell, Jeffrey, Van De Riet, Vernon (1989). Gestalt Therapy, Practice and Theory,
Second Edition. Needham Heights, MA: Simon & Schuster, Inc.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Latner, Joel (1973). The Gestalt Therapy Book. New York: Julian Press, Inc.
Latner, Joel (1983). This is the Speed of Light: Field and Systems Theories in Gestalt Therapy.
(s. 71-90). The Gestalt Journal Vol. 6, No. 2.
Lewin, Kurt (1997). Resolving Social Conflicts & Field Theory in Social Science. Washington DC:
American Psychological Association.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 80
Lewin, Kurt (1999). Gold, Martin (ed). The Complete Social Scientist, A Kurt Lewin Reader. Washington
DC: American Psychological Association.
Lindner, Wolf (2005). DVD: At the Boundary – Lore Perls and Gestalt Therapy. Berlin: DVG – Deutche
Vereinigung für Gestalttherapie e.V.
Marrow, Alfred J. (1969). The Practical Theorist, The Life and Work of Kurt Lewin. London/New York:
Basic Books Inc., Publishers.
Melnick, Joseph (2008). http://www.gestaltreview.com/Default.aspx?tabid=69, 2/1.
Midgley, Gerald (2003). Systems Thinking, Volume I, General Systems Theory, Cybernetics and
Complexity. London: Sage Publishing Ltd.
Midgley, Gerald (2003). Systems Thinking, Volume II, Systems Theories and Modelling. London:
Sage Publishing Ltd.
Nationalencyklopedin (1995, 2005). Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB.
Norstedts uppslagsbok (1982). Stockholm: P A Norstedt & Söners förlag.
Nevis, Edwin C. (1987, 1998). Organizational Consulting, A Gestalt Approach. Cleveland, Ohio:
Gestalt Institute of Cleveland Press.
Parlett, Malcolm (2005). Contemporary Gestalt Therapy: Field Theory (s. 41-63). Woldt, Ansel L. &
Toman, Sarah M. Gestalt Therapy, History, Theory, and Practice. London: Sage Publications Ltd.
Perls, Frederick, Hefferline, Ralph, F., Goodman, Paul (1951). Gestalt Therapy, Excitement and
Growth in the Human Personality. New York: Dell Publishing Co., Inc.
Perls, Fritz (1947). Ego, Hunger & Aggression. New York: Random House, Inc.
Perls, Fritz (1969). Gestalt Verbatim. New York: Bantam Books, Inc.
Perls, Fritz (1969). In and Out the Garbage Pail. New York: Bantam Books, Inc.
Perls, Fritz (1973). The Gestalt Approach & Eye Witness to Therapy. California: Science and
Behavior Books, Inc.
Pilippson, Peter. (2006). Field Theory: Mirrors and Reflections. (s. 59-63). Staemmler, Frank-M. (red.)
British Gestalt Journal Vol. 15, No 2, Festschrift for Malcolm Parlett. London: Gestalt Publications Ltd.
Polster, Erving & Miriam (1999). From the Radical Center. Cleveland, Ohio: Gestalt Institute
of Cleveland Press.
Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 81
Rayne, Janie (1980). Gestalt Psychology/Gestalt Therapy: Forms/Contexts (s.76-84). The Gestalt Journal Vol. 3.
Rosner, Jorge (1987). Peeling the Onion. Toronto: The Gestalt Institute of Toronto.
Samarbetsdynamik (2007). http://www.samarbetsdynamik.se/Omfokus/Fokusquest.html, 28/12.
Senge, Peter M. (1990). Den femte disciplinen. New York: Bantham Doubleday Dell Publishing Group,
Inc.
Society for Organizational Learning (2008). http://www.solonline.org/aboutsol/who/Senge/, 4/1.
Staemmler, Frank-M. (2006). A Babylonian Confusion? – The Term ”Field”. (s.64-83). Staemmler,
Frank-M. (red.) London: British Gestalt Journal Vol. 15, No 2.
Svedberg, Lars (2003). Gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Tomm, Karl (2003). Systemisk intervjumetodik. Stockholm: Bokförlaget Mareld.
Wheeler, Gordon (1991). Gestalt Reconsidered. Cleveland Ohio: Gestalt Institute of Cleveland Press.
Wiberg, Lars (1999). Gränslandet. Stockholm: Nerenius & Santérus Förlag.
Yontef, Gary M. (1993). Awareness, Dialogue & Process, Essays on Gestalt Therapy. New York:
The Gestalt Journal Press, Inc.
Zinker, Joseph (1977). Creative Process in Gestalt Therapy. New York: Random House, Inc.
BILAGOR
Bilaga 1
Stockholm den 20 november 2006
Till Dig som är medlem i FGO
Jag heter Karin Grönberg och genomför nu mitt Masterarbete på Gestaltakademin.
Jag arbetar som konsult sedan 7 år och i mitt jobb funderar jag ofta på ord och begrepp som vi
konsulter använder och hur vi använder dem. Två ord som jag upplever mycket kraftfulla – och inte
alltid så tydliga - är ”fält” och ”system”. För mig har dessa ord blivit viktiga metaforer i arbetet
med grupper och jag vill nu utforska dem ytterligare i min Masteruppsats.
Jag vill utforska dessa begrepp i en liten grupp och undrar om du skulle vilja delta?
Du som får det här brevet har examinerats från Gestaltakademin och arbetar antingen som konsult
eller som chef/ledare med gestalt i organisation. Jag är nyfiken på hur du förstår begreppen fält
respektive system och hur du använder dem i ditt arbete, både praktiskt och intellektuellt. Kanske
har du några exempel?
Maila mig och berätta lite om dig själv: När gick du ut Gestaltakademin, hur länge har du arbetat
som konsult eller ledare, och varför tycker du att detta skulle vara intressant att samtala om?
När Var Hur?
Vi samlas fredagen den 26 januari 2007 klockan 13.00 - 15.30. Adressen är Munkbron 7 i Stockholm
(Gamla Stan). Jag bjuder på fika under tiden samt något att äta och dricka efter vårt samtal.
Nästa steg:
Den 4 december är sista dagen för att anmäla ditt intresse.
Jag kommer att samla en grupp på 5-6 personer och senast den 11 december får du besked.
När det är klart vilka som deltar kommer jag med ytterligare information.
Jag hoppas att du vill ta chansen att delta och bli min medforskare!
Tack på förhand!
Vänliga hälsningar,
Karin Grönberg O18
Gestaltakademin och Derby University
Mail: [email protected] eller telefon: 0733-519550
Fältteorin i gestaltlitteraturen Bilaga 2
Fritz Perls:
I ”Ego, Hunger and Aggression” (1947) refererar Perls till Lewins minnesexperiment i
samband med att han skriver om vanor och principer (s. 101). Han nämner inte fältteorin
men beskriver organismen som en helhet.
I ”In and Out the Garbage Pail” (1969: 62-63) skriver Perls:
”My relation to the gestalt psychologists were a peculiar one. I admired a lot of their work,
especially the early work of Kurt Lewin. I could not go along when they became logical
positivists. I have not read any of their text books, only some papers of Kurt Lewin,
Wertheimer and Köhler. Most important for me was the idea of the unfinished situation, the
incomplete gestalt. The academic Gestaltists of course never accepted me. I certainly was
not a pure Gestaltist. My prominent fantasy was that they were all alchemists looking for
gold, for complete verification, and that I was satisfied to use the less impressive but more
useful products that fell by the wayside. A gestalt is an irreducible phenomenon. It is an
essence that is there and that disappears if the whole is broken up into its components.”
”Gestalt Therapy Verbatim” (1969) redogör för workshops i Esalen och handlar inte mycket
om historiken eller rötterna till Gestalt. Boken återger dialoger i manusform.
Kurt Goldstein var den som först introducerade the organism as a whole, och bröt med
traditionen att kroppens organ kan studeras enskilt. Organismen kan inte separeras från
omgivningen.
I ”Gestalt Therapy Now, Theory, Techniques, Applicatons” (1970) är syftet att sätta Fritz
Perls arbete i ett historiskt fokus samt att berätta om hans senaste tankar. Fältteorin finns
inte nämnd. Inte heller Kurt Lewin.
“The Gestalt Approach & Eye Witness to Therapy” (1973). Perls skriver om
gestaltfundamenten och “The Holistic Doctrine”. Synen på kroppen som en “unified
organism” är ignorerad av de traditionella psykiatri- och psykoterapiskolorna, menar han.
Fältteorin nämns dock inte.
Perls, Hefferline, Goodman: I “Gestalt Therapy, Exitement and Growth in the Human
Personality” (1951) citerar författarna Kurt Lewin i samband med en terapisituation.
För övrigt nämns inte fältteorin.
Laura (Lore) Perls: Dvd: At the Boundary – Lore Perls and Gestalt Therapy (2005) “Utan
psykoanalysen skulle inte Gestalt vara vad det är”, säger hon. ”Så länge gestalt är existentiell
och experimentell, kan vilken teknik som helst användas”.
”Utan oss (Paul Goodman och hon själv) skulle Fritz inte ha skrivit en rad”.
Laura förutsåg att namnet Gestalt skulle skapa problem, vilket också inträffade. De
akademiska Gestaltpsykologerna ratade gestaltterapeuterna och Laura ville hellre döpa
terapin till existentiell terapi. De teorier som är i fokus på dvd:n är existentialismen,
psykoanalysen och gestaltpsykologin. Fältteorin nämns inte som teoretisk grund.
Petruska Clarkson: I “Gestalt Counselling in Action” (1995) skriver Clarkson om de historiska
rötterna: gestaltpsykologi, fältteori och psykoanalys. Hon beskriver att det var från Lewin
som Perls lärde sig att se på psykologiska relationer i form av ett omgivande fält, vilket är
centralt för det gestaltiska förhållningssättet.
Clarkson & Mackewn: ”Fritz Perls” (2002). ”The very essence of Perl’s contribution to the
theory of psychotherapy is the holistic notion that everything is related to everything else;
that all things and beings are mutually dependent upon one another; and that a whole
theory is more than the sum of its individual parts”. Och “… field orientation that Perls
adopted and adapted from the Gestalt Psychologists, especially Wertheimer, and more
indirectly from their associate Kurt Lewin” (s. 40).
Författarna beskriver en debatt som startade på 90-talet mellan Gordon Wheeler, Gary
Yontef och Peter Philippson om hur fältteorin ska tolkas samt Perls kunskap och kännedom
om Lewin’s arbete. Debatten handlar om organiseringen av grunden i figur/grund och hur
Perls har tolkat detta.
Korb, Gorell, Van De Riet: “Gestalt Therapy, Practice and Theory” (1989) beskriver i kapitel
1 de olika gestaltprinciperna: Figure and Ground, Gestalt Formation and Completion,
Emergent Needs, Clarity of Gestalten, Awareness and Attention, Closure, Holism.
Fältteorin finns inte nämnd. Holismen, kopplad till psykologiska teorier och psykoterapi,
beskrivs emellertid i termer som jag känner igen från beskrivningar av fältteorin.
I ”Gestaltterapi på svenska” (1995), redigerad av Inger Mannerstråle, tas fältteorin inte upp
som en utav gestalts rötter.
Seán Gaffney (s. 53): ”Systemtänkande har snabbt vunnit mycket mark, främst men inte
uteslutande bland gestaltorienterade organisationskonsulter”.
”Systemteori behandlas ofta – till och med av gestaltterapeuter och gestaltkonsuler – som
om den var något helt nytt och annorlunda. En möjlig förklaring till denna förvirring kan vara
att en gestaltterapeut och en systemteoretiker tillämpar sina läror på skilda sätt. En
gestaltterapeut brukar agera affektivt, uppmärksam på kroppsliga förnimmelser och känslor;
en systemteoretiker agerar mer kognitivt, med hypoteser, omformuleringar, de s.k. cirkulära
frågorna osv. De grundläggande likheterna mellan gestaltterapi och systemteori är dock
sannolikt mer betydelsefulla än möjliga skillnader mellan de för tillfället aktuella teknikerna”.
Ed Nevis: ”Organizational Consulting, a gestalt approach” (1987). Fältet definieras som
”person and environment” (1987:10). Hur svårt eller lätt en person uppfattar ett problem,
beror på personens upplevelse av fältet.
Om system (s.17): Användningen av gestaltmetodiken har utvecklats från att gälla
”individuals in organizational settings” till att appliceras på stora system, speciellt
organisationer. ”However, a number of people have been impressed with possible linkages
between Gestalt Therapy and Systems Theory (1998:17).
Enligt Gordon Wheeler (1991) är det Ed Nevis som bäst överfört det gestaltiska begreppet till
organisationsvärlden.
Erving & Miriam Polster: ”From the Radical Center” (1999). Fältteorin nämns inte.
Jorge Rosner: ”Peeling the Onion” (1987) tar upp holismen men inte fältteorin.
Joseph Zinker: I ”Creative Process in Gestalt Therapy” (1977) nämner författaren Köhler,
Koffka och Wertheimer, i samband med gestaltpsykologi och figur/grund. Kurt Lewin finns
inte nämnd, vare sig inom gestaltpsykologin eller fältteorin.
Om systemtänkande Bilaga 3
Systemtänkandet utvecklades efter första världskriget utifrån två viktiga drivkrafter.
Den ena var att stötta forskare att överskrida gränserna för den egna disciplinen genom att
ha ett gemensamt synsätt oavsett om man forskar inom det sociala, ekonomiska, fysiska
eller biologiska fältet.
Den andra drivkraften var att inom det sociala och ekologiska fältet hitta hållbara lösningar
och skapa en fredlig värld (Midgley 2003, vol. 1). De som drivit frågorna har velat
åstadkomma en förändring i världen. Övertygelsen har varit att systemtänkande ger en bra
bas för att arbeta med hållbarhet och konflikter. Vissa författare har fokuserat på teorier,
andra har utvecklat metodologier och metoder för att skapa förändring. Syftet har
förändrats från att leverera förutsägbara, storskaliga, sociala förbättringar till att numera
betona hur vi kan öka lärandet genom ansvar, kritiskt tänkande samt etiska reflektioner
inom och mellan organisationer och samhällen.
Cybernetiken
Cybernetiken är en vetenskap om kommunikation och kontroll. Norbert Wiener anses vara
grundaren av cybernetiken (Midgley 2003, vol. 1). Wiener var intresserad av
ändamålsenligheten i självkorrigerande system. Med jämförelser mellan önskat och faktiskt
tillstånd kunde systemen genom feed back korrigera och styra sina beteenden (Bateson
1995). Ett enkelt exempel på detta fenomen är en termostat: Om temperaturen sjunker
under ett visst läge, slås den automatiskt på och höjer den till önskat läge, då den slås av
igen.
Cybernetik är också studiet av organisation av händelser i former och mönster. Hur
förändrings- och stabiliseringsprocesser tillsammans bildar en helhet (Tomm 2003).
Första ordningens cybernetik är de observerade systemens cybernetik: att studera systemen
genom objektiva observationer (Tomm 2003).
Andra ordningens cybernetik är de observerande systemens cybernetik: observatören bidrar
till de uppfattningar som utvecklas (Tomm 2003).
Om Kurt Lewin Bilaga 4
Kurt Lewin (1890-1947) var verksam i Berlin fram till det nazistiska maktövertagandet då han
utvandrade till USA. Han var professor vid State University of Iowa Child Welfare Station och
därefter chef för det gruppdynamiska laboratoriet vid MIT. Lewin var starkt influerad av
gestaltpsykologiska idéer, men utvecklade sitt eget system för beteendeanalys, fältteorin
(Principles of Topological1 Psychology, 1936). Inom fältteorin utvecklade han en rad begrepp,
där livsrymd (life space) intog en central plats. Livsrymden utgör en topologisk beskrivning av
individen och hennes psykologiska miljö. En persons beteende ses som ett resultat av det
aktuella tillståndet hos denna livsrymd.
I sitt empiriska arbete var Lewin en av pionjärerna för aktionsforskning, dvs. forskning som
syftar till förändring av beteende och inte bara till beskrivning. Hans forskning har haft stor
betydelse för utvecklingen av ledarskap och grupprocesser (Nationalencyklopedin 1995).
Lewin, tillsammans med Goldstein, tillhörde andra generationens gestaltpsykologer. De
ansåg att istället för att göra bedömningar av perceptuella scener i laboratorierna, var det
mer konstruktivt att använda perception och bedömningar i verkligheten, i det fält vi ingår i
(Wheeler 1991).
Lewin ansåg att teori ska uppfylla två syften: Dels visa vad som är känt, dels visa riktningen
för att ta till sig ny kunskap. Experiment ska därför utföras med syftet att testa teoretiska
koncept (Marrow 1969).
Metod, förhållningssätt eller teori
Lewin kallar inte fältteorin för teori i ordets vanliga bemärkelse. Han jämför då med
Newton’s lagar och Maxwell’s ekvationer. Fältteorin kan därför inte anses vara korrekt eller
inkorrekt på samma sätt som en vanlig teori. “Field theory is probably best characterized as a
method: namely a method of analyzing causal relations and of building scientific constructs”.
(Lewin 1997:201).
1 Topologi är en gren av matematiken som studerar de egenskaper hos ett matematiskt objekt vilka uteslutande beror på
närhet och sammanhang (Norstedts uppslagsbok 1982).
Analys av det psykologiska fältet
För att ett psykologiskt fält (life-space) ska kunna analyseras vetenskapligt måste man titta
på vad som är relevant för att förklara beteenden.
Följande punkter är viktiga (1997:339):
Objektivitet inom psykologi, ställer krav på att representera fältet korrekt, dvs. som
det existerar för individen ifråga, vid det speciella tillfället.
De sociala aspekterna av den psykologiska situationen är minst lika viktiga som de
fysiska.
För att karaktärisera ett psykologiskt fält måste man beakta såväl specifika faktorer
(t.ex mål, stimulans, behov, sociala relationer) som generella faktorer (t.ex
atmosfären, frihetsgraden). Dessa karaktäristika av fältet som en helhet är lika viktiga
inom psykologin som gravitationen är för den klassiska fysiken.
I det psykologiska fältet ska allt som påverkar beteendet vid en given tidsenhet, vara
representerat i fältet vid den speciella tidpunkten. Det är bara dessa fakta som kan
påverka beteendet, som är en del av det aktuella fältet.
För att undvika onödiga antaganden, kan man visa det psykologiska fältet genom
matematiska formler. Man behöver inte fråga vad som finns bakom fältet.