Utrota hungern fördjupning

medlem av

www.svenskakyrkan.se/agera

ge en gåva! PG 90 01 22-3BG 900-1223

223540_SK14325_kampanjbroschyr_A5.indd 1 2014-12-01 16:10

Hunger behöver inte vara en del av vardagenDet är år 2015 och fortfarande är hunger ett av världens stora problem. Parallellt med vår verklighet, lever åttahundra miljoner människor som inte kan äta sig mätta. Människor som varje dag måste oroa sig över att maten inte räcker till. Föräldrar som inte kan ge sina barn tillräckligt att äta. Barn som dör på grund av närings - brist. Det är varken rättvist eller acceptabelt, speciellt inte när vi vet att det finns resurser på jorden som skulle kunna räcka åt oss alla. Det är dags att agera. Det är tid att utrota hungern!

Människorna i byn Robbit i Etiopien vet att hunger inte behöver vara en del av vardagen. De vet också vikten av att få ta till vara sina rättigheter och använda sin egen kraft att förbättra livet. Genom kvinnogrupper har många människor kunnat föda upp djur, starta grönsaksodlingar och på andra sätt förbättra tillgången på mat. Brunnar har borrats för rent vatten och jordbrukare har fått lära sig att odla ekologiskt hållbart. Det har gett trygghet. Samtidigt är klimat förändringarna ett hot som gör livet sårbart. Här i vår del av världen behöver vi ta vårt ansvar och ge dem som drabbas hårdast vårt stöd.

Erik Lysén Internationell chef, Svenska kyrkan

223540_SK14325_kampanjbroschyr_A5.indd 2 2014-12-01 16:10

3

Klimatförändringar försvårar kampen mot hungernHunger är en del av fattigdom, utsatt-het och maktlöshet. Det är också ett problem som kan lösas. Moges Alemy arbetar som klimatexpert i Svenska kyrkans internationella arbetes utveck-lingsprojekt i Tisabalima, Etiopien. Han har sett hur bränslesnåla vedspisar, kvin-nornas spargrupper, djuruppfödning och grönsaksodlingar ger människor möjlig-het att själva förbättra sina liv. Han har sett stoltheten när människor kan ge sina barn mat och sett hur självkänslan växer. Men han vet också att framtiden är skör:

– Klimatförändringar är något som pågår just nu och är en del av männ-iskors liv här. Det är det största hotet mot utvecklingsarbetet och människors överlevnad. Tidigare visste vi att det

kommer torka var tionde år, idag kan vi inte förutsäga vädret. Torkan kommer med kortare intervaller och mer oregel-bundet. Det regnar allt oftare fel i våra växtcykler, vilket förstör skördar.

– Min största rädsla är att om människor inte ser vad som händer med klimat förändringarna, hur de påverkar vårt samhälle och hela vår civilisation, kommer allt vi har att kollapsa. Det räcker inte med konferenser som media rapporterar om, och som sedan glöms bort. Klimatförändringarna berör oss alla, och vi borde alla vara medvetna om dem varje dag. Då går det att göra något åt dem. För det finns saker vi kan göra – om vi hjälps åt.

Moges Alemy, klimatexpert i Svenska kyrkans samarbetsorganisation Mekane Yesus i Etiopien.

foto

: mag

nus

aron

son/

ikon

223540_SK14325_kampanjbroschyr_A5.indd 3 2014-12-01 16:10

4

Vart fjärde barn är undernärt – varför är det så?800 000 000. Åttahundra miljoner människor lever med hunger trots att det produceras mer än tillräckligt med mat för att alla ska kunna äta sig mätta. En av nio människor hungrar. Bland små barn är siffrorna ännu värre. Ett av fyra barn i världen under fem år är undernärt och får kanske aldrig uppleva sin femte födelsedag. Så borde det inte vara och så behöver det inte vara!

Hunger och undernäring är ett fruktansvärt lidande och en kränkning av varje människas rätt till mat. Hung-er är också ett utvecklingshinder. Om människor får tillräckligt med näringsrik mat blir de friskare. Barnen utvecklas och lär sig mer i skolan, människor kan arbeta mer och satsa framåt. Det gynnar inte bara de enskilda familjerna, utan bidrar till hela samhällets utveckling.

Sambanden bakom människors lidan-de är ofta komplexa men inte värre än

att vi kan göra något åt situationen. Vi måste bara bestämma oss. Världen har blivit bättre på många sätt de senaste åren. Färre människor är undernärda och fler får utbildning. Flera sjukdomar minskar och de allra flesta har fått bättre levnadsförhållanden. Alla får dock inte ta del av denna positiva utveckling. Ojämlikheten ökar och för många blir tillvaron alltmer otrygg. Orättvisa makt-strukturer marginaliserar fortfarande många människor. Krig och konflikter försvårar alla framsteg i många regioner.Sedan länge vet vi att det produceras mer än tillräckligt med mat för att alla människor ska kunna äta sig mätta. En tredjedel av all mat äts inte. Mycket av maten produceras på ett ohållbart sätt och maten finns inte alltid där hung-ern finns. Ytterst beror möjligheten att kunna äta sig mätt på vilken makt och ställning du har i samhället.

foto

: sim

on st

anfo

rd/i

kon

� För ett par år sedan förlorade Nosiphelo Luthuli från Sydafrika sin sex månader gamla son på grund av svält. Hennes man hade förlorat sitt arbete och övergivit familjen, så Nosiphelo stod utan försörjning för sig och sina barn. Tack vare projektet Philani fick hon stöd att regis-trera sina barn och få tillgång till barnbidrag. Idag har hon fått igång sin köksträdgård och har skapat sig ett tryggare liv.

223540_SK14325_kampanjbroschyr_A5.indd 4 2014-12-01 16:10

5

Jordbruk och jämställdhetJordbruket utgör grund för miljarder människors försörjning och ger oss alla mat. Det är inte alltid lätt att försörja sig på jordbruk. De flesta människor som har för liten tillgång till mat är jordbru-kare eller lantarbetare. Flickor och kvin-nor drabbas värst. Arbetet för att minska hungern i världen handlar till stor del om jordbruk och om jämställdhet.

I nästan alla länder, även Sverige, har en bred ekonomisk utveckling startat på landsbygden. När produktionen från jordbruket ökar får bönder möjlighet att investera och köpa varor från andra näringar. Det ger ringar på vattnet i hela samhället. Därför gynnar utveckling i jordbruket breda befolkningsgrupper. Jordbruket är en nyckel till utveckling.

En stor del av all mat produceras av småskaliga odlare. Småskaligt odlade marker ger mer mat och fler arbetstill-fällen jämfört med storskaligt odlade. Småskaliga odlare får alltför lite stöd, särskilt kvinnorna. Ofta satsar både regeringar, företag och biståndsorgan mest på det storskaliga jordbruket. Småskaliga odlare behöver kunskap om förbättrade odlingsmetoder, bättre vägar, möjligheter att spara och låna och bättre möjligheter att sälja sina produkter. Tillgång till bra skolor och hälsovård på landsbygden är också nödvändigt.

Bristen på jämställdhet mellan män och kvinnor förvärrar fattigdom och undernäring. Flickor och kvinnor är mer utsatta för hunger eftersom de i många kulturer äter efter männen och pojkarna. Kvinnliga bönder får mindre stöd i form av exempelvis rådgivning och krediter än manliga bönder. Det finns fortfarande länder där kvinnor inte får ärva och äga mark.

Att verka för flickors och kvinnors rättigheter är att verka för allas rätt till mat. Kvinnor som får utbildning och som har möjlighet att själva besluta om när de ska föda barn har större förutsätt-ningar att ge sina barn tillräckligt med näringsrik mat.

Svenska kyrkan stödjer projekt för ökad jämställdhet som i sin tur leder till bättre förutsättningar för hållbar försörjning. I Tanzania driver svenska kyrkan ett ko-kalvprojekt, kvinnan i en familj utbildas i djurskötsel och familjen tilldelas en dräktig kviga. Den första kalv som föds måste familjen lämna till andra behövande familjer. Överskottet av mjölken säljs, en inkomst som kvin-nan i familjen står för, vilket ger henne en viktig roll som försörjare i en kultur där kvinnan sällan får tjäna pengar.

223540_SK14325_kampanjbroschyr_A5.indd 5 2014-12-01 16:10

6

Klimat, mat och hållbarhetFör människorna i byn Robbit i Tisa-bilima, Etiopien har det alltid varit en utmaning att få jorden att föda hela familjen. Till bland annat svårigheten att få marken att försörja en växande befolkning och att kunna sälja sina produkter till ett bra pris, kommer nu den globala uppvärmningen. Regnen är inte så pålitliga som de har varit och när de väl kommer är de oftare häftigare och leder till översvämningar.

I FN:s senaste klimatrapport skriver forskarna att klimatförändringarna påverkar jordbruket i olika delar av värl-den och att påverkan oftare är negativ än positiv. De utsläpp av växthusgaser som människan orsakar ligger sannolikt bakom ökningen av värmeböljor och extrema väderhändelser. Klimatföränd-ringarna drabbar dem som redan lever i stor utsatthet och fattigdom särskilt

hårt. När klimatet blir varmare och extremt väder vanligare, hotas på sikt jordbruks produktionen och de miljarder människor som lever av jordbruk. Konkurrensen om mark och vattenre-surser ökar. Då behöver de småskaliga odlarnas rätt till naturresurser försvaras.

För att kunna hejda den globala uppvärmningen måste vi arbeta på flera fronter. Ett viktigt sätt att komma vidare på är att besluta om ett globalt klimat-avtal som förpliktigar nationer och reger-ingar världen över att ta större ansvar för den gemensamma skapelsen genom att minska utsläppen av växthusgaser. För globala problem krävs globala lösningar, därför jobbar Svenska kyrkan och våra partners i ACT-alliansen för att influera de stora processerna i EU och FN.

Jordbruket är inte bara ett offer för klimatförändringar, det bidrar också till

foto

: mag

nus

aron

son/

ikon

I oktober 2014 skulle regnperioden vara slut och skörden mogen i byn Robbit i Etiopien. Men ändå regnade det och skörden riskerade att ruttna.

223540_SK14325_kampanjbroschyr_A5.indd 6 2014-12-01 16:10

7

klimatutsläpp, bland annat genom ut-släpp från gödslade marker och från kor och annan idisslande boskap. Delvis kan klimatförändringarna hanteras genom att ändra odlingsmetoder. Ekologiskt hållbara metoder är bra för klimatet. De bidrar till att marken binder mer kol och att utsläppen minskar. Det leder också till ökade skördar och en större trygghet för bönderna. Svenska kyrkan arbetar tillsammans med sina lokala partners för ett ekologiskt hållbart jordbruk, med en större variation av grödor, kompos-tering och olika former av markvård. Genom att kombinera nya och gamla kunskaper och använda lokala resurser minskar behovet av externa insatsmedel. Det förbättrar jordmånen och gör att marken kan bevara mer av regnvattnet.

Genom att äta mer grönt och säsongs-anpassat och genom att välja ekolo-giskt, kan vi alla bidra till att begränsa jordbrukets klimatutsläpp. Vi hjälper samtidigt till att sprida användningen av ekologiskt hållbara jordbruksme-toder och minskar vår förbrukning av ändliga resurser.

Du kan också vara med och påverkaFram till det viktiga klimatmötet i Paris i december 2015 kan du vara med och göra din röst hörd. I kampanjen ACT now for climate justice skriver du, tillsammans med människor från hela värden, under med ditt namn på att du vill se ett ambitiöst klimatavtal och att människor som drabbas av klimatförändringar ska få de stöd till anpassning som de har rätt till.

Gå in på www.svenskakyrkan.se/agera och skriv under!

”�Som�kristna�måste�och�vill�vi�verka�för�befrielse�ur�fattigdom�och�för�ett�rättvist�delande.�Det�handlar�om�mer�än�att�fördela�tillgångarna�mellan�människor.�Ett�skapelse-orienterat�synsätt�innebär�att�vi�behöver�inkludera�hela�skapelsen�när�vi�tänker�rättvisa�och�fred.”�Antje Jackelén, Ärkebiskop

foto

: mag

nus

aron

son/

ikon

223540_SK14325_kampanjbroschyr_A5.indd 7 2014-12-01 16:10

8

Rätten till mat

”�Envar�har�rätt�till�en�levnadsstandard,�som�är�tillräcklig�för�hans�egen��och�hans�familjs�hälsa�och�välbefinnande,�däri�inbegripet�föda”.��Deklarationen om mänskliga rättigheter från 1948

Det är en mänsklig rättighet att vara fri från ständig hunger. Regeringar har skyldighet att respektera och skydda människors rätt att försörja sig. De har också skyldighet att uppfylla rätten till mat genom att underlätta för människor att försörja sig. Om människor av något skäl inte har möjlighet att själva skaffa sig mat har regeringarna skyldighet att ge dem mat. Det kan till exempel gälla vid naturkatastrofer, krig eller när människor av olika orsaker är oförmög-na att försörja sig själva.

Flera länder har gjort rätten till mat till nationell lag och sedan 2004 finns FN-riktlinjer för hur rättigheten ska genomföras. Genom att hänvisa till rätten till mat har människor runtom i världen bland annat försvarat sin tillgång till mark och vattenresurser och förmått regeringarna att införa gratis skolluncher och vidta andra åtgärder för att förverkli-ga rätten till mat.

Det är inte bara regeringar som ska respektera de mänskliga rättigheterna.

Vi har alla, enskilda människor, organi-sationer och företag, ett ansvar för att bidra till att rättigheterna förverkligas. I det internationella samarbetet strävar Svenska kyrkan efter att alltid arbeta rättighetsbaserat, vilket innebär att aktivt verka för att mänskliga rättigheter respekteras och förverkligas i den egna organisationen och i samhället i stort.

Direkt ekonomiskt stöd till människor är en viktig del i arbetet för allas rätt till mat. I många fall är kontanta stöd det enda sättet att hjälpa människor som inte kan försörja sig själva. Folkpension och barnbidrag underlättar särskilt sårbara faser i människors liv. De har visat sig minska hunger och ohälsa, förbättra barns möjligheter till skolgång och ge människor en grundläggande ekonomisk trygghet som gör att de vågar satsa på sin och sina barns framtid. Bara om bidragen är gene-rella, tillgängliga för alla, kan man vara säker på att ingen behövande blir utan.

Att bygga upp sociala trygghetssys-tem är ett så omfattande och långsiktigt

� Familjebidraget Bolsa familia som funnits sedan 2003 i Brasilien, når idag nästan 14 miljoner hushåll. Det har bidragit till att fattigdom och undernäring minskat kraftigt i landet det senaste decenniet.

foto

: wilt

on b

ande

iras

/iko

n

223540_SK14325_kampanjbroschyr_A5.indd 8 2014-12-01 16:10

9

arbete att det bara är stater som kan ta ansvar för det. Svenska kyrkans inter-nationella arbete bidrar till utvecklingen genom att hjälpa människor att utnyttja de system som finns, granska eller med-verka i genomförandet av dem och bilda opinion för att införa nya trygghetssys-tem. Vid införande av sociala trygghets-system har det visat sig att:• Fler barn går i skolan när de inte

behöver hjälpa till med familjens försörjning.

• Människor blir friskare. Undernäringen minskar, särskilt hos barnen.

• Människor kan och vågar investera för framtiden.

Du kan lära dig mer! Studiematerialet Världens kurs ger dig möjlighet att tillsammans med andra lära dig mer om hur och varför Svenska kyrkan arbetar med internationella frågor. www.varldenskurs.se

Risbank i Bangladesh, för att säkra att alla i befolkningen har mat även om skörden uteblir.

foto

: rdr

s

223540_SK14325_kampanjbroschyr_A5.indd 9 2014-12-01 16:10

10

Rättvis handel och politikDet räcker inte med att bönder får bra skördar och odlar på ett hållbart sätt. De måste också kunna sälja sina varor och få skäligt betalt för att jordbruket ska kunna ge människor bra försörjning och bidra till landets utveckling. Bönders möjligheter att kunna sälja sina varor påverkas av hur uppköpare, livsmedels-kedjor och andra företag agerar. Genom att gå ihop i kooperativ är det ofta lättare att klara de allt tuffare villkoren på marknaden.

Både den egna regeringens och andra länders politik spelar in. Internationella handelsavtal och EU:s stöd till det egna jordbruket påverkar förutsättningarna för bönder i Afrika, Asien och Latin-amerika. Vi i Sverige kan stötta utsatta bönder genom att ställa krav på politiker

och företag och genom att köpa rättvise-märkta varor.

Den kooperativa sektorn i Etiopien omfattar idag över sex miljoner människor. Men kooperativen brottas med en rad problem. De har svårt att nå marknaderna med högkvalitativa pro-dukter som de kan få bra betalt för. De har också svårigheter med att bygga upp en förädling av varor, något som skulle kunna ge kooperativens medlemmar högre inkomster. I samarbete med orga-nisationen Terrafina i Etiopien försöker Svenska kyrkan stärka den kooperativa sektorn i Amhara, vilken idag omfattar 50 000 medlemmar. Vi gör det genom att stärka den organisatoriska kapaciteten och möjliggöra ett större deltagande för kvinnor i kooperativen.

Du kan handla rättvist!Varje gång du handlar rättvisemärkta varor bidrar du till att odlare och anställda kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Svenska kyrkan äger tillsammans med Landsorganisationen aktiebolaget Fairtrade Sverige. Vi är även medlemmar i Föreningen för Fairtrade och i det ekumeniska nätverket Kyrka för fairtrade. www.fairtrade.se

foto

: fai

rtra

de s

veri

ge

� Odling av rättvisemärkta bananer i Honduras.

223540_SK14325_kampanjbroschyr_A5.indd 10 2014-12-01 16:11

11

Självhjälpsgrupp på landsbygden i Etiopien.

foto

: mag

nus

aron

son/

ikon

Du kan stötta SvenSka kyrkans internationella arbete!Tack vare kollekter, anslag och gåvor kan Svenska kyrkan bedriva ett internationellt arbete och ge människor som lever i utsatthet nya möjligheter att ta sig ur fattigdom och hunger. Var med i arbetet för en rättvisare värld! Så här kan du som privatperson ge en gåva:

• SMS:a HUNGER till 72 905 och ge 50 kronor• Swisha valfritt belopp till 900 1223• Ge en gåva via plusgiro 90 01 22-3 eller bankgiro 900-1223

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

223540_SK14325_kampanjbroschyr_A5.indd 11 2014-12-01 16:11

800 000 000 människor kan inte äta sig mätta idag, trots att jordens resurser kan räcka åt oss alla. Varför är det så många som fortfarande hungrar? Och vad kan göras för att utrota hungern?

Sambanden kring mat, klimat och hunger är alltför komplexa att presenteras på 12 sidor – men denna fördjupningsfolder ger en inblick i sådant som Svenska kyrkans internationella arbete möter världen över. Det handlar om jordbruk, jämställdhet, rättvis handel och politik. Det handlar om rättigheter och möjligheter. Det handlar om alla människors lika värde.

Det internationella arbetet bärs av tusentals engagerade i stift och församlingar. Tillsammans kan vi bidra till att allt fler människor får möjlighet att äta sig mätta. Varje handling, varje kampanj, varje insamlad krona och varje kritisk fråga till en makthavare är viktig. Var med och utrota hungern!

Läs mer om Svenska kyrkans internationella arbete: www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

Kontakta oss via e-post info@svenskakyrkan.se eller telefon 018-16 96 00

Svenska kyrkanPostadress: 751 70 UppsalaTelefon: 018-16 96 00 Fax: 018-16 96 00E-post: info@svenskakyrkan.sewww.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

Omslagsfoto: Flicka på lands-bygden i Tisabalima, Etiopien Magnus Aronson/IKON. Grafisk form och produktion: Ineko, 2014-SK14325

223540_SK14325_kampanjbroschyr_A5.indd 12 2014-12-01 16:11