LLÄÄRRAARRUUTTBBIILLDDNNIINNGGEENN EExxaammeennssaarrbbeettee,, 1188 hhpp

Elevers motivation och lärande tillkunskap i matematik

Patrik Johansson

AAnnssvvaarriigg iinnssttiittuuttiioonn:: Institutionen för Pedagogik HHöösstttteerrmmiinn 22000088

HHaannddlleeddaarree:: Per-Erik Nilsson

GGOOXX--kkoodd:: OOXXAA229999

SAMMANFATTNING

Patrik Johansson

Elevers motivation och lärande till kunskap i matematik

Pupils motivation and learning to knowledge in mathematics

Antal sidor: 28

Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lära sig och ta till sig kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i åldrarna 15-16 år och eleverna gick i år 8 och 9. Undersökningen grundar sig på en enkät som jag lämnade ut till eleverna där de fick svara på tre frågorna, ”Vad har du lärt dig?", ”Hur har du lärt dig?” och ”Villkor/förutsättningar för detta lärande”. Det man kan utläsa av examensarbetet är hur elever motiveras till lärande och ta till sig kunskap. Det visar sig att det inte finns någon direkt rak väg att gå för att göra så att eleven motiveras och lär sig och tar till sig den kunskap, utan det är väldigt unikt för var och en. Men däremot finns det likheter där man som lärare får balansera mellan för att skapa en så god motiverande, lärande och kunskaps miljö som möjligt för att eleverna ska få en så bra grund som möjligt inför det kommande vuxenlivet där deras kunskap kommer att fortsätta att utvecklas i evighet.

Sökord: Kunskap, lärande, motivation

INNEHÅLL

BAKGRUND.........................................................................................................................3

SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING ...........................................................................5

FRÅGESTÄLLNING.............................................................................................................5

TEORI ...................................................................................................................................6

Motivation ..........................................................................................................................6

Lärande...............................................................................................................................9

Kunskap............................................................................................................................12

METOD ...............................................................................................................................14

Urval ................................................................................................................................14

Genomförande ..................................................................................................................14

Bearbetning ......................................................................................................................15

Etiskt förhållningssätt .......................................................................................................15

Reliabilitet ........................................................................................................................15

Validitet............................................................................................................................15

Metodkritik.......................................................................................................................16

RESULTAT .........................................................................................................................17

ANALYS .............................................................................................................................22

DISKUSSION......................................................................................................................23

LITTERATURFÖRTECKNING ..........................................................................................27

BILAGA………………………………………………………………………………………28

3

BAKGRUNDEnligt Skollag (1985:1100) ”eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattning och utformning av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad”.

Vad jag vill ha ut av Utbildningsdepartementet (1985), är att det finns en förmån att få vara med och se hur eleverna utvecklas under deras studietid och att få följa en hel klass och se deras utvecklingsform. Att från år 12 - 16 kunna se skillnaden i deras mentalitet ochinlärningsförmåga. Att få vara med om denna utveckling och se att jag som lärare kan påverka deras sätt att ta till sig kunskap, det är en del av det som jag tycker stärker mig som lärare, att lyssna och vidareutvecklas pedagogiskt båda för mig själv och elevernas del.

Det som intresserar mig i att göra detta examensarbete är hur man kan få undervisningen bättre inte bara i matematiken utan även i andra ämne. När jag arbetade som lärare på IV-programmet på gymnasiet i Huskvarna så väcktes det många tankar kring hur eleverna tar till sig kunskap. På IV-programmet mötte jag flera elever med koncentrationsvårigheter och med olika sociala bakgrunder. Av dessa var många skoltrötta och hade inte den gnistan som vill driva dem framåt. Anledningar till skoltrötthet kan vara många, men om jag ska utgå från skolans värld har de möjligen inte fått det stöd som de behövt för att kunna utvecklas, vilket kan leda till att eleven tappar intresset för studier och kommer därför att få det svårare ute på arbetsmarknaden. Deras självkänsla för att finna studierna som en självklar del kan ha försvunnit, men någonstans vet eleven att de måste studera vidare för att kunna konkurrera ute på arbetsmarknaden. Denna ställning kan leda till stress och andra jobbiga situationer i livetoch gör att de lättare ger upp sina studier. Därför söker många av dessa elever till IV-programmet för att få behörighet i grundämnen och samtidigt göra praktiskt arbete vilket gör att man kan överbrygga de motgångar som funnits under deras tid i grundskolan. Deras kunskapsnivå är mycket varierande. Där fanns exempelvis elever som inte uppnått betyget godkänt i något av följande ämne, matematik, svenska eller engelska. Elevernas sociala bakgrund är också mycket varierande. Jag tänker här på familjesituationen och elevernas kontakt med sina föräldrar. Med erfarenhet kan jag påstå att flera elever som jag undervisat har föräldrar som har ett destruktiv beteende, bland annat missbruk. De elever som har en dålig familjesituation antar jag inte har den stöttning eller uppbackning från familjen och är kanske inte är så motiverade att ta till sig kunskap eftersom de inte får den hjälp av föräldrar som behövs. Men om de bara får det stöd och man kan bygger upp en vilja och motivation hos dem så kan de klara av det. Från mina tidigare arbetslivserfarenheter från högstadiet är att elevernas sociala bakgrund är bättre än eleverna på gymnasiets IV-program. Eleverna på högstadieskolan har själva valt tillsammans med föräldrarna att gå på skolan. Privata skolor är under uppbyggnad och på dessa skolor finns för det mesta inte lika stort antal elever, vilket leder till att eleverna får lättare syns medan det kan vara svårt att få den hjälp men behöver på en större skola med fler elever. Eleverna på mindre skolor syns deras problem lättare för lärarna och de kan därför ingripa fortare. Det som intresserat mig som lärare är på vilket sätt elever tar till sig kunskap och vilken betydelse arbetsmiljön har i detta fall. Jag anser att det är

4

viktigt för eleverna och deras lärande att de har något att ”hänga upp” sina kunskaper på, dvs. att de kan koppla de nya kunskaperna med sina egna erfarenheter. Vilket gör att det blir en mer lättbegriplig undervisning i deras ögon.

5

SYFTE OCH PROBLEMFORMULERINGMitt syfte med denna undersökning är att få en kunskap av hur elever i år 8 och 9 tar till sig kunskap, blir motiverade och hur lärandet kan gå till i matematik. Med mina studier tar jag hänsyn till och försöker kartlägga elevers lärande i matematiken. Syftet är också att se om där finns någon rak linje i hur elever lär sig matematik och i så fall vad det är som gör att det just är den inlärningsmetoden som fungerar.

FRÅGESTÄLLNINGVad är det som får eleverna att bli motiverade att lära matematik?

Hur tar eleverna till sig kunskapen i matematik?

På vilka olika villkor/förutsättningar bedrivs matematikundervisningen för att uppnå resultat i lärandet i matematik?

6

TEORI

MOTIVATION

Förklaring av ordet motivation och motivationsarbete enligt Jenner (2004) är ”Vad är vilja att lära? och Vad är vilja till förändring? Ordet motivation kommer från ett latinskt ord movereoch betyder att röra sig och om översätter man den svenska betydelsen av att röra sig till engelska betyder det move. Forskningen om ordet motivation formuleras som, Vad är det som får människor att röra sig?” (s. 18).

Enligt Jenner (2004) beskriver han ordet motivation med att det är ”En grundläggande tanke är alltså att motivation inte i första hand har att göra med egenskaper – eller om en ”vilja” som finns eller saknas – utan om bemötande. Motivation är den tolkning man gör av den andres beteende påverkar hur det fortsatta samspelet kommer att utvecklas. Det här för över till den andra frågan, nämligen hur vi tolkar vad som sker” (s. 18).

Viktiga styrfaktorer i motivationsarbetet är i ett mänskligt beteende de tankar, förväntningar och uppfattningar som eleven har om framtiden. De tankar och funderingar som eleven har är det mänskliga beteendet som ses målorienterat och är i grunden medvetna avsikter. Vid olika val av mål och önskan att nå det särskilda målet finns det olika faktorer som inverkar. EnligtJenner (2004) är Kurt Lewin, en av de tidigaste och mest framstående forskarna inom det härfältet, han har formulerat en sats som numera anses klassisk, och säger: ”Målets värde är lika med uppnåendets värde gånger uppnåendets sannolikhet minus misslyckandets värde gånger misslyckandets sannolikhet” (s. 40). Bildligt visas det enklast med hjälp av en våg där man lägger uppnåendets värde i en vågskål och misslyckandet i den andra skålen. Enligt Skolverket (1994) ”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande” (s. 6). Skolverket beskriver mer om målet i livet som pedagogen ska framföra Skolverket (1994) ”Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas” (s. 6).

Enligt Jenner (2004) tar han upp om utvecklade konflikt- eller balansteorier. De påstår att det finns ett antagande om att den psykologiska drivkraften är en strävan för att kunna lösa konflikter mellan handlingar och med detta kan man skapa en kognitiv balans. De delar in de i fyra olika handlingar, dvs.

1. Närmande - närmande: Detta gäller de fall när man blir tvungen att välja mellan tvåattraktiva och önskvärda alternativ. Närmande – närmande brukar inte bli någon konflikt utan eleven når ett val.

2. Undvikande – undvikande: Detta alternativ gör så att eleven ställs inför två obehagliga och oönskade alternativ uppgifter. Lewin påstår att det enklaste att lösa denna konflikt är att undfly och eleven undviker konflikten.

7

3. Närmande – undvikande: Detta är att man når målet men man har en rädsla för att nådet.

4. Närmande – undvikande: Närmande av målet blir en konflikt för eleven eftersom denna är medveten om att man kan förlora något annat.

Jenner (2004) påstår att det finns definitioner som förklarar att motivation består av tre samverkande faktorer.

1. Motivation som en inre faktor. Jenner (2004) tänker sig att det är ”något” som drar igång processen i beteendet eller handlandet. Definitionen mellan beteende och handling säger att beteendet är en avsikt/intention och är därmed reflexmässig drivkraft. Skillnaden mellan motivation och drivkraft genom att förklara att drivkraften finner man när man t.ex. får en fråga ”Är du motiverad?” och för att svara ställer man en åter fråga som t.ex. ”Motiverad för vadå?” Det vill säga att man kan vara motiverad för något men drivkraften är inte tillräcklig för att nå målet.

2. Målsträvan hos eleven, handlandet är riktat mot något. Det kan röra sig om yttre mål och belöningar; höga betyg, pengar, ”status” andra människors uppskattning. Eller kan det gälla inre, glädje, stolthet, känsla av självförverkligande. Målen är sällan renodlade, men forskare anser sig ändå ha kunnat visa att yttre respektive inre mål påverkar beteendet på olika sätt. Frågan känns igen från skoldebatten. Om tyngdpunkten ligger på yttre mål om det t.ex. bara är betyg som räknas, så blir individen i sitt ”pluggande” framför allt inriktad på att skaffa sig sådana kunskaper som premieras i form av höga betyg. I Skolverket (1994) står det ”Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas” (s. 6). Inre mål som t.ex. att stilla sin bildningstörst, att få aha-upplevelser och intellektuell tillfredsställelse kommer i skymundan.

3. Den sista aspekten som påverkar eleven är drivkraften och målen som är förknippademed elevens självförtroende. Jenner (2004) beskriver det med följande förklaring ”En inre drivkraft, grundad i behov, önskningar eller förväntningar utlöser beteende eller handlingar riktade mot vissa mål, som kan vara yttre eller inre. Vare sig målen uppnås eller inte, så blir resultatet en modifiering eller förstärkning av den inre drivkraften” (s. 42).

Det finns andra orsaker som påverkar motivationen hos en elev enligt Jenner (2004) skriver att till individ faktorer räknas personlighetsdrag, värderingar, tidigare upplevelser. Till sociala faktorer är t.ex. relationer, andras förväntningar, organisationsförhållanden. Och påverkar elevens motivation.

8

Som en mer specificerad definierad förklaring om motivation och dess process tar Jenner(2004) upp tre faktorer.

1. Målet dvs. om målet ligger inom synhåll och är möjlig att uppnå. D.v.s. har man inte målet inom synhåll, t.ex. önskan om att bli president eller något annat liknande påverkas inte motivationen om eleven inte uppnår detta. Men om man kan nå målet och eleven ser en massa hinder för att nå detta mål, dessa hinder är så att säga ”normala” hinder och eleven kan klara dem men med lite energi och arbete. För pedagogen i detta falla så gäller det enligt Jenner (2004).

Visa att verkligheten överkattas och försöka sänka målen tillsammans med eleven.

Visa att möjligheter att lyckas underskattas, höja målen tillsammans med eleven.

Det finns vissa risker med att sätta för låga respektive för höga mål, dvs. Enligt Jenner (2004).

Eleven kan komma i konflikt med sina önskningar och kan sätta anspråksnivån för högt men på samma gång hålla anspråksnivån så låg för att undvika ett misslyckande.

Anspråksnivån är en mekanism för att skydda sig och därmed kunna anpassa sig efter sin egen nivå för att undvika fler misslyckande och minskad självtillit.

Som Jenner (2004) skriver ”Hjälpa eleven/klienten att bestämma realistiska mål. Det gäller då att vara medveten om att låga mål inte behöver vara ett tecken på bristande vilja eller ambitioner, utan kan vara ett sätt att skydda sig mot misslyckande” (s. 45). Motivation påverkas även av avståndet till det specifika målet och då behövs det del mål för att kunna nå målet, detta underlättar för eleven för att kunna känna att man lyckas att nå målet genom preciserade delmål att uppnå och är mer stimulerande för eleven.

Enligt Malmer (2002) finns det orsaker till att elever har svårigheter i matematik. Detta kan enligt henne bero på att undervisningen och lärarna lägger sig på en för hög abstraktionsnivå, tiden som varje elev behöver för att lära sig de grundläggande begreppen inom matematiken.Eleven kan enkelt dölja sin svårighet/svårigheter i matematik dels för att läraren inte följer upp och kontrollerar elevens kunskap och utveckling och dels för att läraren inte kontrollerar om eleven/eleverna verkligen följer med i undervisningen. Enligt Malmer (2002) poängterar hon att läraren ska ägna mer tid åt de grundläggande begreppen så att eleven/eleverna verkligen förstår det de håller på med, annars kan det leda till att de lär sig mönster och rutiner utan att de egentligen vet vad de håller på med. Som leder till ett större reparationsarbete längre fram och för stort resurskrävande. Malmer (2002) tar upp ”Man måste då också väga in den urholkning av självförtroende som successivt bryter ner elevens motivation” (s. 45). Fortsatt enligt Jenner (2004).

2. Uppnåendets värde – är målet eftersträvansvärt. Uppnåendets värde är elevens egna mått på hur värdefullt det är med det uppsatta målet. Hur gärna vill eleven till målet och hur är eftersträvan för eleven att nå målet. Eftersträvansmålet betecknas som ett

9

subjektivt mål och bedöms för egen del. Som Jenner (2004) skriver strävar eleven hela tiden efter att få motivation till att lära sig och vill ha någon sort av mening till att lära sig. Eleven frågar läraren om varför man ska lära sig vissa saker och då gäller det för läraren att motivera och återkoppla teori med praktiska saker som just den specifika eleven är intresserad av. Som Malmer (2002) skriver ” Det idealiska vore om vi alltid kunde knyta samman teori och praktik och på det sättet legitimera de olika momenten i matematikundervisningen. Det kunde nog i varje fall göras oftare än vad som sker. När eleverna får ta egna initiativ och påverka arbetet visar de i de flesta fall ett helt annat engagemang i aktiviteterna. På det sättet upptäcker de också mera påtagligt hur viktig matematiken faktiskt är och det stärker motivationen” (s. 191).

3. Misslyckandets sannolikhet – elevens egen bedömning för att lyckas/misslyckas.Misslyckandets sannolikhet är hur eleven ser sina möjligheter till att misslyckande är sannolikt eller inte ur en subjektiv mening. Elever och individer gör någon sorts kalkyl över misslyckande och vice versa för att se sina chanser om man ska våga satsa på något speciellt en vinst-förlust-kalkyl. Hur eleven gör bedömningen påverkas av hurman har lyckats innan och har i bagaget sedan tidigare. Enligt Jenner (2004) är ”Motivation är inte bara en fråga om vilja. Chansen att få uppleva framgångar och slippa misslyckande är lika viktiga – det är viljans grogrund!” (s. 49).

LÄRANDE

Enligt Kjellin (2004) definieras lärande som en process som pågår under en livstid och inte bara i skolan. Skolan är bara en liten del av en individs lärande. Lärandet är en utveckling av eleven, att eleven kan använda sin kunskap i olika situationer och utbyta kunskap med andra individer/elever som ger utveckling av elevens lärande.

Enligt Marton (2000) finns det en studie från Säljö, där undersöktes hur elever uppfattar lärande. Det finns två kategorier, den första att eleven förknippar lärandet med uppgifterna för att hitta fakta för att sedan förknippa det till något tillfälle. Den andra är eleven finner en mening med uppgifterna och att det finns en mening i uppgifterna, dessa elever ser saker i ett nytt ljus och relaterar uppgifterna till saker som de har upplevt och att de ser lärandet till något som kan förändra dem på något sätt. Enligt Marton (2000) finns det en undersökning på hur elever erfar lärande mellan åldrarna 12 – 18 år. Studien kategoriserar två dimensioner av lärande: tidsdimension och djupdimension. Tidsdemensionen innebär att eleverna erfarlärande i tre tidsaspekter, förvärvande-, kunnande- och användar-fasen. Tidsdimensionen inriktar mot lärarandetsfaser. Djupdimensionen är att man knyter ihop lärarndeaspekterna, lärandets agent, lärandeakten och lärandets objekt, dessa inriktas främst mot vad som krävs för att lära sig. De fyra olika djupdimensionerna för att förklara syftet till lärandet:Förklaring till bild nedan (Lärandets utfallsrum). De två första Att lära sig utantill (ord) och Att lära sig utantill (mening) har inget gemensamt med de två sist nämnda djupdimensionerna. Skillnaden är att den tredje och fjärde dimensionen är lärandets objekt och är mer koncentrerad till beståndsdelarna i innehållet, innehållets mening.

10

Lärandets utfallsrum enligt Marton (2000, s. 66).

Djupdimension /Tidsdimension

Förvärvande Kunnande Användande

Att lära sig utantill (ord)

Memorera (ord) Komma ihåg (ord)

Återge (ord)

Att lära sig utantill (mening)

Memorera (mening)

Komma ihåg (mening)

Återge (mening)

Förståelse (mening)

Erhålla förståelse (mening)

Ha förståelse (mening)

Att kunna gör någonting. Att kunna göra någonting på ett annat sätt. Att kunna göra något annat.

Förståelse (fenomen)

Erhålla förståelse (fenomen)

Ha förståelse (fenomen)

Relatera (fenomen)

Enligt Kjellin (2004) ska skola och lärare fokusera på ordet vad eleverna lär sig. Ordet fokuserar inte på nya kunskaper utan kunskapen som eleverna skapar för att bygga upp arbetsmetoder och arbetssätt som eleven bygger upp för att göra sig redo för att bli en samhällsmedborgare och möta samhällsförändringar. För att eleven ska få förutsättningar att tillägna sig lärande modeller, kunna lära sig att möta olika situationer i livet som eleven kommer att ställas inför, dessa är redskap som eleven bygger upp och möter i skolan och i samhället. Denna kunskap och färdigheter bidrar till ett livslångt lärande. Att tillsammans i grupper eller också enskilt att låta elever reflektera över egna och andras tillvaro men också händelser i samhället, detta skapar nya kunskaper. Med att reflektera över dessa händelser ger detta en medvetenhet om att individer kan ha olika tänkade och vi som individer kan uppfattas på olika sätt i vårt tänkade och förklaringar till olika situationer. Eleverna lär sig att hitta kunskap och vara källkritiska, relatera till fakta, söka information osv. detta är viktiga redskap som rustar eleven för kommande situationer i framtiden.

Kjellin (2004) tar även upp synen på lärandet, det finns två synsätt för att skilja på lärandet, behavioristiska och konstruktivistiska synsättet. Det behavioristiskasättet utgår från att eleven får en färdighet, viss bestämd kunskap och detta ger eleven en inre, inlärd kunskapsbank av fakta. Det kontruktivistiska lägger eleven till nya kunskap till den ”gamla” kunskap som eleven redan kan och lärt sig. Det som lärandet utgår från enligt Kjellin (2004):

Tidsdimension

Djupdimension

11

”Lärandet sker inom individen Nya kunskaper läggs till personens tidigare erfarenheter, kunskaper och upplevelser

Denna process förutsätter ett socialt samspel där dialogen har stor betydelse. I dialogen ställs tanke mot tanke och åsikt mot åsikt, en variation skapas. Och just denna variation, i samspel med andra människor, menar vi leder till lärande” ( s. 17).

I Skolverket (1994) står där ”Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan skall förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Eleverna skall också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna skall träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ” (s. 5). Fortsättningsvis i Skolverket (1994) ”Skolan kan inte själv förmedla alla de kunskaper som eleverna kommeratt behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Därvid skall skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld eleven möter i skolan och det arbete eleven deltar i skall förbereda för livet efter skolan” (s. 6). I Skolverket (2000) står det att det livslånga och livsvida lärandet inte är lika med återkommande utbildning i det formella utbildningssystemet. Med livslångtlärande menas att individen lär under hela livet i en ständigt fortgående process. Det livslånga lärandet betyder att det inte bara finns formellt sanktionerat lärande, utan också ett ickeformellt och informellt lärande. Arbetsmarknadsutbildningar, personalutbildningar, kompetensutveckling, folkbildning och annan kursverksamhet är exempel på ickeformelltlärande, medan informelltlärande sker i familjen, vardagen och föreningslivet. Detta innebär att utbildningspolitiken, arbetsmarknadspolitiken, arbetsplasterna och det civila samhället involveras därför i det livslånga och livsvida lärandet. Det formella utbildningsystemet dvs. skolan är viktigt, eftersom grunden till det livslånga lärandet sker inom detta. Enligt Marton (2000) finns det en viktig faktor för att kunna börja ”lära sig” och det är skolmiljön. Det första som eleven möter är just miljön där eleven ska ”lära sig” och det är då viktigt att eleven känner sig trygg och bekanta sig med miljön i skolan.

Hur läraren bör lära elever skriver Marton (2000) att som lärare finns det inga direkta bestämmelser hur läraren ska agera vid lärandet, utan som lärare måste man ha en struktur och ett mönster av dimensioner och variationer om man som lärare ska lyckas i sitt lärande. Det finns därför inga generella utsagor om lärande, det finns inget direkt sätt att lära ut på. Däremot exempel på hur man kan lära ut, detta utvecklas av läraren under sitt ”livslånga lärande” för att lära ut till elever. Fortsatt enligt Marton (2000) kan läraren låta eleven tänka och fundera, läraren kan förklara utan att ge färdiga svar, vara återhållsam och låta eleven få tänka. Det andra sättet är att läraren kan ge instruktioner genom att tala om exakt hur man ska gå tillväga och bete sig på ett visst sätt, i detta fall behöver eleven inte tänka själv utan det blir en produktiv verksamhet och eleven gör förhoppningsvis inga misstag.

12

KUNSKAP

Enligt Skolverket (1994) definierar de kunskap som ” Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra” (s. 6). Enligt Gustavsson (2002)skriver han att kunskap är ”kunskap kännetecknar människans strävan att överleva och skaffa sig ett bättre liv både individuellt och kollektivt och att kunskap funnits och utövats i olika verksamheter genom hela människans historia” (s. 11). Fortsättningsvis skriver Skolverket (2000) att eleven tar till sig undervisning som blir till kunskap när eleven tar det till sig ochbearbetat det och förstår det. För att eleven ska förstå undervisningen bör den sättas in i ett sammanhang. Sammanhanget görs om till elevens eget sätt så att säga, man länkar det man tidigare vet till det nya eleven har lärt sig. Men det kan också vara det sammanhang i vilket saker och ting hänger ihop med vartannat. När eleven har tolkat och gjort om undervisningen till sitt eget har eleven förstått undervisningen och gjort det till sin egen kunskap och därmed gjort undervisningen till kunskap.

Som Skolverket (1994) tar upp om elevernas kunskapsutveckling beskriver skolverket att eleverna är beroende att se en möjlighet att skönja ett samband . Skolan och läraren är det redskap där eleverna kan få en förklaring och utveckla sin kunskap samt kunna se ett samband och erfara och tillämpa sina kunskaper. Skolverket (1994) tar upp ordet demokrati i skolan. Demokrati ska bedrivas och det ska finnas en ”röd tråd” genom skolan/ämnena, detta för att eleverna ska aktivt deltaga i samhällslivet och kunna tillämpa demokrati i samhällslivet. Enligt Skolverket får eleven dena syn i skolan, det vill säga om de får vara med i planeringen och utvärderingen. Genom detta utvecklar eleverna sin förmåga att tillämpa inflytande och de får ta ansvar för sin skolgång.

Enligt Platon i Marton (2000) visade han att elever/eleven har redan den kunskap som krävs i det inre tänkandet, det är en kvarleva från tidigare sinnebild, för eleverna visste tidigare inget om ämnet/saken. För läraren blir det en utmaning att ”locka” fram denna kunskap från det inre. Fortsatt enligt Marton (2000) påstår han att när lärandet läggs fram kommer eleven att ta till sig lärandet och kunskapen uppstår därigenom. Kunskapen genomförs av en förändring av världen/omvärlden och den uppfattas olika för olika elever/individen. I det nya sättet att erfara någonting bildas det i en person som medför att värld förhållanden och involverar båda. Pådet sättet försvinner Menos paradox. Vi ställer oss helt enkelt inte frågan: ”Hur erhåller vi kunskap från världen?” Inte heller ställer vi frågan: ”Hur erhåller vi kunskap från djupet av våra odödliga själar?” Person och värld, inre och yttre, de skiljs inte åt. Vi tvingas inte redogöra för hur kunskapen förflyttas från den ena sidan till den andra. Istället för att försöka redogöra för hur en person - värld - relation etableras, slår vi fast var detta förhållande är beläget och studerar hur det förändras under inflytande av tidens gång.

Enligt Marton (2000) har Perry gjort en studie om hur elever anser vad kunskap är under deras utveckling, det första stadiet skriver han att eleverna säger ”kunskap är en samling korrekta svar” som övergår till ”kunskap är helt enkelt olika sätt att se på verkligheten” som övergår till nästa utvecklingsfas där eleverna utrycker sig med ”även om det finns olika sätt att se på verkligheten måste jag ta ansvar för en personlig ståndpunkt, i vetskap om andra

13

möjliga ståndpunkter”. I en undersökning från Entwistsle och Marton från 1994 visar de hur elevernas utveckling i kunskap och hur det delas in i fyra olika kategorier enligt Marton (2000):

1. ”Innehåll i särskilda böcker och föreläsningar.

2. Kunskapsområdets logiska struktur.

3. En egen strukturering av kunskapsområdet.

4. Fenomen som lärandet avser, genom en strukturering av” (s. 205).

14

METODDen metod jag valde är hermeneutisk kvalitativ metod. Examensarbetet avhandlar ”Vad är det som får eleverna att bli motiverade att lära?”, ”Hur och på vilket sätt tar eleverna till sig kunskapen?” och ”På vilka olika villkor/förutsättningar bedrivas matematikundervisningen för att uppnå resultat i inlärningen?” detta gjorde att jag valde denna metod. Enligt Bryman(2001) är metoden att förstå och beskriva förståelsen till att förklara närmare för att kunna få svar på frågan/frågorna. En förutsättning för hermeneutisk forskning är insamlandet av material. Metoden ger mig en mer tillförlitlighet som forskningsgrund och att jag som lärare vill ha ett så bra svar som möjligt för vad, hur och villkor/förutsättningar till elevers lärande. Genom att välja denna metod kan jag få ut mer än ett svar på dessa frågor. För att göra studien så säker som möjligt och möjligen kunna utveckla till fortsatt forskning kan man ställa sig frågan - Vad är det som visar sig och vad är innebörden i just detta med hur elever tar till sig kunskap?

Det enklaste för att få en bild av hur eleverna svarar, var att göra en enkätstudie då jag som ny lärare främst ville få en bred kunskapsbild av elevernas lärande. I enkätstudien skulle eleverna fritt välja ut tre saker/förmågor eller annat som de lärt sig under sin tid på högstadiet. Vidare beskrev de hur de lärt sig och vilka förutsättningar som de anser vara förknippade med sitt lärande i matematiken (bilaga 1). Jag strävar inte efter att studien håller en högre vetenskaplig nivå utan jag gör en undersökning där jag vill få en uppfattning om elevernas lärande i det stora hela. Jag hoppas få en bredare bild av vad de tycker är viktigt i sitt lärande och en inblick utifrån deras perspektiv. Jag har även lämnat ut resultatet till lärare av vad som framkommit i enkäten som eleverna har svarat på.

URVAL

Jag lämnade enkäten till en år 8 och 9 klass. Klassen består av 12 flickor och 10 pojkar. Det är spridning i ålder dvs. eleverna är mellan 14 till 16 år. Anledningen till att jag valde denna klass var att jag själv undervisade dem i matematik. Jag var nyfiken på just dem då jag kände dem bäst och ville veta om det fanns villkor i deras lärande som jag hade påverkat. Jag lämnade ut resultatet av vad som framkom i enkätsvaren från eleverna för kommentar. Dessa lärare undervisar i olika ämne och inte enbart matematik. Anledningen till att jag valde dessa lärare var att de arbetar på en skola som inte är förknippad med skolan där eleverna jag frågade går och kan på så sätt inte identifiera eleverna.

GENOMFÖRANDE

Genomförandet av undersökningen var att eleverna svarar på frågorna. De hade 15 minuter på sig. Eleverna kan därmed lämna fler än ett svar på följande frågor. För att göra en så korrekt och visuellvisning av orden som är kategoriserade använde jag att visa det i diagramform och visningen av diagrammen i relativfrekvens där igenom få en överblick över vad eleverna tycker och vad som har stor påverkan på elevernas lärande. Jag fick in 22 svar från totalt 22 elever. Som innebär att det resultat jag får från eleverna är väldigt bra i just denna klass. Det är också ett intresse från eleverna av att få vara med att kunna påverka sin utbildning och den kunskap som de vill lära sig. Efter enkätundersökningen från eleverna lämnade jag resultatet

15

till fem lärare som inte arbetar på den skolan där eleverna går, för att få lärarnas kommentarer till resultatet. Det som jag förklarade för lärarna var att jag hade gjort en undersökning på elever om: Vad har du lärt dig? Hur har du lärt dig? Villkor och förutsättningar för detta lärande? Jag valde ut fem lärare för att kommentar resultat, av dessa fem lärare fick jag in fem kommentarer.

BEARBETNING

Samlade in de skriftliga svaren från eleverna och fördelade in de huvudord som eleverna använde och kategoriserade dem, vissa ord betyder samma och kan därmed placeras för ett gemensamt ord som har samma betydelse. Svaren kategoriserade jag in och för att sätta dem under samma kategori. (Försöka se en gemensam nämnare för orden och sedan kategorisera in dem). Därefter gjorde jag en översyn och tittade på vilken typ av grupper som hade framkommit. Utav dessa bildade jag olika kategorier där jag sorterade in de olika svarsgrupperna. Detta moment gjorde jag för varje fråga dvs. vad, hur och villkor. Därefter har jag reflekterat över resultatet, litteratur i området och min egen undervisarroll. Jag har efter varje enkätfråga från eleverna, det sammanställda, kopplat kommentarerna från lärarna direkt i anslutning till frågan. Lärarnas kommentarer är direktciterade.

ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Enligt Bryman (2001) är det viktigt att ha ett etiskt förhållningssätt, som utgår ifrån alla människors lika värde, demokrati och solidaritet. En förutsättning är att umgänget skall präglas av respekt för den enskilda eleven och läraren av ett etiskt förhållningssätt. I mittexamensarbete har jag avidentifierat skolan och ort av etiska skäl då det är lätt att identifiera eleverna. I enkätundersökning har eleverna blivit informerade om syftet med enkäten. Enkätundersökningen är anonym och man kan inte urskilja vilket kön, vilket ursprung, socialtursprung som eleverna har. Eleverna, föräldrar till eleverna och rektor har gett sitt samtycke till enkäten och att dessa inte kommer att lämnas ut. Eleverna själva var intresserade av vad de lärt och vilka förutsättningar/villkor och hur de har lärt sig. Detta blir ett arbetsmaterial som kan användas att förbättra pedagogiken i matematik undervisningen och även en utvärdering i syfte att se vad som påverkar eleverna i undervisningen. Skolan är informerad om syftet med enkätundersökningen och har gett sitt medgivande. Skolan är intresserad av vad eleverna lärt sig och vilka förutsättningar/förutsättningar och hur eleverna lärt sig.

RELIABILITET

Bryman (2001) tar upp om att reliabiliteten beskriver hur väl testet mäter det som det mäter. Reliabilitet är tillförlitlighet då man ta ställning till om ett mått är reliabelt. I detta fall är det viktigt att ha i beaktning att reliabiliteten stämmer just för den stunden då eleverna fyllde i enkäten. Reliabiliteten hade varit mer stabil om gruppen gjort enkäten en gång till. Det är mer en interbedömar reliabilitet då det rör sig om subjektiva bedömningar då jag har översatt data till kategorier.

VALIDITET

Enligt Bryman (2001) är validitet ett generellt mått på hur väl man mäter det man vill mäta, dvs. det relevanta i sammanhanget. I detta examensarbete är validiteten tillförlitligheten hos

16

lärarna och eleverna och deras svar på enkätens frågor. Lärarnas validitet är väldigt stark eftersom de är pedagoger med insikt hur eleverna tänker och är därmed specialister på att lära ut och möta elevernas olika tankesätt. Den utsträckning i vilken ett mätinstrument mäter det som man avser att mäta. Denna enkätstudie går ut på att bedöma om de slutsatser som genererats från enkätstudien hänger ihop eller inte. Validiteten från enkätfrågorna stämmeroch går att mätas just vid den studien och tillfället. Validiteten hade varit säkrare om detta hade upprepats vid flera tillfällen och att man kunde se skillnader eller inte. Denna enkätstudie är gjord för ett visst ämne och en tidsbegränsning att fylla i enkäten. Det som måste tas i beaktning är elevernas sinnesstämning just vid denna stund. Utgångsläget är att detta stämmer just för denna stund men som jag tidigare nämnt hade varit mer exakt om detta upprepats vid fler tillfälle.

METODKRITIK

Vid denna enkätstudie var det realistiskt vid utgångsläget och den undersökning jag ville göra. Nu efteråt skulle jag kunnat använda enkäten vid flera tillfällen för att göra en mer säker undersökning av elevernas lärandeprocess. Validiteten hade uppvisat en mer säker mätning om jag hade upprepat men den kunde också påvisa eventuellt större spridning i mätningen. Detta kan jag inte få fram nu efteråt men vid ett annat tillfälle göra om undersökningen under en längre period och med jämna intervaller. Jag skulle kunna göra detta förutsättningslöst och ta reda på elevernas lärande i stort. På det viset kunna få en bredare bild av vad de tycker är viktigt i sitt lärande och en inblick utifrån deras perspektiv. Genom att koppla på kommentarerna från lärare till varje fråga/svar fick jag ett bredare material. Här kunde jag ha förtydligat vilka läraretyper som framkommer i mitt arbete och om de kunde se någon koppling till frågorna till eleverna och i så fall var kommer dessa olika typer av lärare in i undervisningen. De två första frågorna Vad har du lärt dig? och Hur har du lärt dig? är två frågor som eleverna förstod väl. Däremot den sista frågan Villkor/förtutsättningar där fick jag som lärare förtydliga för eleverna men så objektivt som möjligt för att eleverna skulle vara så opåverkade och inte så vägledda av min påverkan på deras svar. Istället för att använda Villkor/förutsättningar kunde jag använda en mer tydlig fråga till eleverna för att underlätta fråga, därmed kunde jag få ett mer korrekt svar från eleverna. Ordet motivation kunde man diskutera med eleverna. Vad menas med detta ord för eleverna, hur mäter man ordet och meningen med ordet i dess sammanhang? Hur tolkas orden hos lärarna, använder man ordet i sin undervisning? Hur kan man påverka sin undervisning så att den blir motiverande för eleverna? Hur tar man till sig ordet och hur mäter man ordet i undervisningen? Ordet motivation kan tolkas och diskuteras med eleverna. Detta ord kan tolkas och mätas med olika metoder, denna metod som jag valde är bara en i mängden bland alla metod. Vid visningen av resultatet genom diagrammen visar det den relativfrekvensen, detta för att det ska visa en mer överskådliga bild över elevernas kunskapsinhämtning. Jag kunde visa diagrammen i frekvens men det skulle bli missvisande samt att det skulle ge en felaktig bild över elevernas kunskap i matematik. Med hjälp av den relativa frekvensen skulle man kunna visa ett ungefärligt Vad, Hur och förutsättningar/villkor för elevernas kunskap i fler ämnen än i matematik.

17

RESULTAT

I resultat som jag kommer att presentera nedan kommer man att kunna se Vad du har lärt dig, Hur har du lärt dig? Och Villkor/förutsättningar för ditt lärande. Resultatet för de olika kategorierna har jag presenterat i diagram för att få det så överskådligt och enkelt för läsaren som möjligt.

Efter varje fråga finns det ett diagram, under diagrammet finns det utförligare kommentarer till vad eleverna menar med de olika kategorierna. Efter varje resultat finns det kommentarer till resultatet från lärare som inte vet vilka eleverna eller vilken skola det handlar om. Under varje kategori för kommentarer av lärare namnger jag varje lärare med lärare A, B, C, D och E. Vid varje underkategori till kommentarerna så har jag logisk följt och skrivit varje lärares kommentar till ovanstående resultat. Jag valde också att benämna varje lärares namn med bokstäver bara för att avidentifiera dem.

Utifrån frågorna har följande resultat framkommit. Jag skriver även flera av elevernas egna ord för att visa exempel på vilka svar jag har valt att sortera in under just denna kategori. Jag har avrundat till hela procentsatser.

Vad har du lärt dig? (29 svar)

Vad har du lärt mig?

0102030405060

Geometri

Ekvati

oner

Aritmetik

Utrustn

ing

Förhå

llning

ssätt

Pro

cen

t

Elevernas egna kommentarer under kategorierna i diagrammet.

Geometri: Pi, prisma, kuber, omkrets, area, cirkelsektor, formler.

Ekvationer: Koordinatsystem och kvadratrötter.

18

Aritmetik: Hastighet, att räkna.

Utrustning: Hjälpmedel form av t ex. gradskiva, mäta med passare.

Förhållningssätt: Lyssna, lära andra.

Kommentar lärare:

Under denna kategori för kommentarer av lärare så namnger jag varje lärare med lärare A, B, C, D och E. Vi varje underkategori så har jag logisk följt och skrivit varje lärares kommentar till ovanstående resultat. Jag valde också att benämna varje lärares namn med bokstäver bara för att avidentifiera dem.

Lärare A ”Ingen kommentar”.

Lärare B ”Jag tycket att det är svårt att uttyda vad siffrorna står för. Kanske tycker 55 % att det var roligast med just geometri, eller så ägnade man extra mycket tid åt det. Intressant att några har nämnt olika förhållningssätt som en del av vad de lärt sig”.

Lärare C ”Bra reflektioner av 2 elever. Detta är också kunskap, vilket många inte tänker på”. (förhållningssätt) Det som lärare C har kommenterar ”Bra reflektion av 2 elever”. Är kommentar till ”förhållningssätt”.

Lärare D ”Konkreta verklighetsnära saker – geometri – ”fastnar” lättare än andra moment”.

Lärare E ”Kanske har geometri ett visst företräde i minnets utrymmen eftersom man visionerar (ser) formerna samtidigt som man räknar”.

19

Hur har du lärt dig? (37 svar)

Hur har du lärt dig?

0

10

20

30

40

50

60

Undervisning Litteratur Nätverk Övrigt

Pro

cen

t

Elevernas egna kommentarer under kategorierna i diagrammet.

Undervisning – lärarledd: Genomgång muntlig – tavla

Litteratur: Matematikboken.

Nätverk: Familj, kompis.

Övrigt: Använda hjärnan, träna själv, lyssna.

Kommentarer lärare:

Lärare A ”Ingen kommentar”.

Lärare B ”Det verkar uppenbarligen som om den lärarledda undervisningen betyder mycket för elevernas inlärning. Om jag ser till mina egna erfarenheter från skolan kan jag tycka att det finns vissa skillnader beroende på vilket ämne man pratar om. I engelska t ex så var det inte lika viktigt för mig med lärarledd undervisning. Man kunde jobba ganska bra och ganska länge på egen hand. I matten är skillnaden den att man (jag och mina vänner) verkligen kunde fastna med någonting som man inte förstod. Då kan det lättare bli att man är beroende av lärarens hjälp”.

20

Lärare C ”Detta visar att lärarledd undervisning är mycket viktig. Barn kan inte enbart inhämta kunskap på egen hand, via litteratur etc utan den muntliga överföringen är för många den bästa”.

”Lärarledd undervisning: Eleverna har högt fokus på genomgångarna/orkar koncentrera sig. Behov av lärarens pedagogik – brist på egen utvecklad studieteknik”

Lärare D ”Läraren är viktigast – leve pedagogiken!”.

Lärare E ”Bra att matteboken kan förklara. Själv har jag alltid haft svårt att läsa mig till kunskaperna i matte”.

Villkor/förutsättningar för detta lärande? (35 svar)

Elevernas egna kommentarer under kategorierna i diagrammet.

Villkor/förutsättningar för detta lärande?

0102030405060

Lära

rens

egen

skap

er

Litt

erat

ur

Om

givn

inge

n/m

iljön

Egn

a fö

rmåg

or

Övr

igt

Pro

cen

t

Lärarens egenskaper: Bra lärare, hjälp av lärare, använder tavlan, bra förklaringar, tydlig, ibland dålig hjälp.

Litteratur: Matematik bok.

Omgivningen/miljön: Nätverk, hemmet, lugn omgivning, kompisar, stökigt, lugnt.

Egna förmågor: Räkna själv, (träna själv/öva), använda hjärnan.

21

Övrigt: Tid, användning för detta, roligt.

Kommentarer lärare:

Lärare A ”Eleverna kan lära sig mekaniskt att lösa olika uppgifter med hjälp av boken och dess exempel. För att lära olika metoder och se likheter och skillnader behövs en lärarledd undervisning som är både i grupp (genomgång) och individuell. Läraren har en viktig roll, men variansen i undervisningen är viktig för elever som har till exempel inlärning via rörelse eller bilder. All undervisning måste tillgodose de olika inlärningsmetoder det finns”.

Lärare B ”Att en lärare bör vara hjälpsam, tydlig och använda sig av diverse hjälpmedel känns ganska naturligt. Även om det kan vara svårt att förstå vad de menar ibland när de skriver saker som ”bra lärare”, är det ändå tydligt att det är viktigt hur en lärare är. Det är positivt att flertalet elever ser till många olika perspektiv och inte begränsar sig till enbart en faktor. Att en del behöver en lugn arbetsmiljö t ex eller det faktum att eleverna lär sig av varandra (vilket enligt mig är en väldigt viktig faktor)”.

Lärare C ”De tycker att läraren spelar en viktig roll i lärandet/kunskapsinhämtningen. Är läraren ”bra” lär de sig bättre”.

Lärare D ”Återigen ett tecken på att eleverna saknar en personligt anpassad/utvecklad studieteknik, och lärarens roll är så avgörande för elevens lärande?? Eller? Vikten av tydliga, konkreta förklaringar. Lite häpnadsväckande att ”inställningen/attityden till matte inte rankas högre (kanske tas för given hos en del?). Ma-bokens låga status hos eleverna för betydelsen till lärande”.

Lärare E ”Alltså viktigt att kunna förklara bra, - att läraren (som kan allt redan) förstår hur det är att inte kunna något”.

Som du har läst i texten har du förstått att resultatet från eleverna och lärarna. Den teori som jag har skrivit under avsnittet teori kan jag nu koppla till ovanstående resultat som kommer under resultat/analys.

22

ANALYSAnalysen av resultatet kommer att ske genom att varje svar från elevernas svar analyseras och direkt efter kommentarerna från lärarna till frågan.

Analys av resultatet av första frågan till eleverna, Vad har du lärt dig? Det som framkommer i undersökningen är att eleverna har förstått syftet av undervisning när det gäller geometri, användning av utrustning som hjälp för att kunna lösa de matematiska uträkningarna. Förhållningssättet för inlärningen framkommer det att eleverna anser att lyssna (koncentration) och handleda andra i sin inlärning. Som Jenner (2004) också nämner hur det finns orsaker som påverkar eleven i sin motivation till att lära sig är att hitta syftet och förmedla detta till eleverna som underlättar inlärningen i matematik. Dessutom enligt Jenner (2004) tar han upp ”hjälpa eleven/klienten att bestämma realistiska mål. Det gäller då att vara medveten om att låga mål inte behöver vara ett tecken på bristande vilja eller ambitioner, utan kan vara ett sätt att skydda sig mot misslyckande” (s. 45).

Analys av lärarnas kommentarer på ovanstående fråga: Framkom det att av två lärare var förhållningssättet en del av inlärningen och att detta är också kunskap. Två andra lärare tar upp om geometri kan vara lättare då eleverna kan visioner bilder i minnet för att kunna göra uträkningen.

Under resultat av andra frågan, Hur har du lärt dig? Eleverna har den lärarledda undervisningen med muntlig genomgång som de anser är en viktig del i lärandet med kompletterande lärobok. Nätverket som bland annat familjen och kompisar kommer före det egna tänkandet och att träna själv. I enlighet med Malmer (2002) säger hon ”Man måste då också väga in den urholkning av självförtroende som successivt bryter ner elevens motivation” (s. 45).

Tre av lärarnas anser att det är viktigt att ha lärarledd undervisning (pedagogiken) en viktig del för eleverna. En lärare tar upp och jämför engelskan där det inte är så stor vikt vid lärarledd undervisning då eleverna själv kan arbeta mer på egen hand. En annan lärare tar upp om mattematikbokens betydelse och den pedagogiska utformningen i läroboken samt komplementet till den lärarledda undervisningen. Lärobokens upplägg gör att eleven själv kan tillgodogöra sig sitt lärande genom att studera exempel i läroboken och kunna arbeta självständigt och inhämta sina egna kunskaper. I överensstämmelse med Malmer (2002) finns det orsaker till att elever har svårigheter i matematik. Detta kan enligt henne bero på att undervisningen och att läraren lägger sig på en för hög abstraktionsnivå, tiden som varje elev behöver för att lära sig det grundläggande begreppen inom matematiken. Fortsatt enligt Malmer (2002) vill hon poängtera att läraren ska egna mer tid åt de grundläggande begreppen så att eleven/eleverna verkligen förstår det håller på med, annars kan det leda till att de lär sig mönster och rutiner att de egentligen vet vad de håller på med.

Analys av tredje frågan, Villkor/förutsättningar för detta lärande? Enligt eleverna är det viktigt att läraren har kunskapen att lär ut på ett pedagogiskt och enkelt sätt. Även här

23

framkommer det att eleverna anser att läroboken är viktig. Eleverna tar även upp att omgivningen/miljön (arbetsmiljön) är en faktor för deras villkor/förutsättningar för sitt lärande. Alla fem lärarna är överens om att den lärarledda pedagogiken är viktig med variationer i undervisningen för elevernas villkor/förutsättningar i sitt lärande. En lärare anser även att litteraturen (matematikboken) har en låg status hos eleverna i undersökningen och att dessa inte kopplar den lärarledda undervisning och litteraturen som ”ett”. En lärare tar upp om behovet av en bra omgivning/miljön som en faktor i elevernas lärande som läraren anser är en viktig faktor. Enligt Marton (2000) tar han upp enligt undersökning tillsammans med Entlwistsle från 1994. Är det viktigt att innehållet i litteraturen och undervisningen är logiskt upplagd för att eleverna ska få en struktur och kunna följa undervisningen på ett så bra sätt som möjligt.

DISKUSSIONEn viktig sak som har kommit fram i teorin är att motivera eleven till att söka kunskap och få eleven att söka den kunskap som eleven behöver i livet. Med motivationsarbetet är det då viktigt att läraren motiverar eller ”vägleder” eleven till rätt kunskap, att få eleven att lyckas med sin kunskapsinhämtning. Eleven bygger upp en värld som kan vara lite ”förvrängd” och därför finns då läraren till hands att hjälpa eleven till andra tankar och funderingar. Som Skolverket (1994) skriver om ”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande” (s. 6). En viktig del i lärandet och kunskapen är att veta bakgrunden till varför det är som det är. Varför är jorden rund och inte platt? Varför använder man ekvationer? osv. Det finns många frågeställningar man kan ställa och för att förstå teori och helhet måste eleven ha en grund att stå på och kunna de bakomliggande faktorerna. En viktig faktor i lärandet är undervisningen enligt elevernas svar på Hur har du lärt dig? (s. 19), i examensarbetet, det beror mycket på läraren och den muntliga tavelgenomgången. Även hur duktig läraren är som pedagog och att hitta, motivera eleverna till lärande och kunskapen i matematik. Är läraren motiverad och engagerar ieleven/elevernas lärande och kunskap så ”finner” läraren eleverna och eleverna blir motiverade till att lära och söka kunskap för ”livet”.

En annan faktor enligt Jenner (2004) tar han upp att en viktig del är bemötandet. Att man som lärare sätter för höga mål och krav på eleven, inte minst elever med olika svårigheter i inlärningen kan bli skrämda och sluta bry sig om skolan tillslut om inte detta finns i åtanke. Med ett bemötande som visar att läraren bryr sig om individen, visar trygghet i sitt kunnande och att eleverna känner att lärare ”kan sin sak” och ämnet. Enligt Malmer (2002) skriver honatt man ska lägga mer tid på de grundläggande begreppen i matematik så att eleven följer med och förstår det som eleven håller på med. Om nu inte eleven har de baskunskaper som krävs för ett visst ämne så finns det risker att eleven inte orkar inhämta den baskunskap som krävs för att gå vidare utan slutar bry sig och därmed slutar kunskapsinhämtningen. Samtidigt somläraren i sin tur bemöter eleven rätt dvs. läraren engagerar sig i elevens ”okunskap” som kan ge eleven motivation att inhämta baskunskapen för att gå vidare. Enligt Jenner (2004) finns

24

det risker för att sätta för höga eller för låga mål. Med att sätta för höga mål eller för låga mål kan detta innebära att eleven inte når sina mål eller att målen är förlångt borta än där det var tänkt att målet skulle vara. Det kan också vara enligt Jenner (2004) att eleven ställer för låga mål på sig bara för att förhindra ett misslyckande. Det är här vi som lärare kommer in och ska fungera som coach och vägleda eleven till att sätta upp realistiska mål, då det gäller som lärare att lära känna eleven och kunna sätta delmål för att underlätta för eleven att komma till det specifika målet. Ett exempel på att hjälpa eleven är att planera väl och planeringsschemat är under en längre period, en höstplanering där läraren specifikt ger eleven/eleverna sidinstruktioner, delprov för att sedan göra ett slutprov. På detta sätt ger man eleven en chans till att fundera kring och att planera sina moment till att lyckas med målet, planeringsschemat ger eleverna struktur i vardagen. Ser man på resultatet från elevernas kommentarer på Hur hardu lärt dig? (s. 19), i exemensarbetet, har majoriteten av eleverna skrivit att en lärledd, muntlig genomgång är viktigt på deras kunskapsinhämtning. Som lärarna kommenterar detta är det påtagligt att lärarledda lektioner är viktiga för elevernas kunskapsinhämtning. Det kan också vara så att det finns en brist på egen studieteknik, enligt lärare C (s. 20). Som lärare C skriver kan ”barn inte inhämta kunskap på egen hand, via litteratur etc utan den muntliga överföringen för många är den bästa”.

I teorigenomgången tar jag upp om hur elever gör för att ta till sig kunskap. Enligt Kjellin(2004) använder eleverna olika metoder för hur de tar till sig kunskapen och lärandet. Först konstateras att lärandet pågår under livets gång, den avtar aldrig och det menas med att man lär sig hela tiden något nytt. Eleverna har och lär sig olika tankebanor för att kunna ta till sig information. Med lärandet menas att det är ett socialt sammanhang, som kan vara informellaoch formella sammanhang, tal och skrift. Med dessa aspekter utvecklas individen och får insikt att den enskilda eleven kan ha olika åsikter och tankebanor när de möts för att diskutera problem. Detta är utvecklande och kunskapen leder till fördjupad förståeelse eftersom man diskuterar med varandra. Fortsätter man att titta på Lärandets utfallsrum i teorin kan man se hur eleven lär. Elevernas lärande beror mycket på tiden och med tiden så blir deras förståelsedjupare, dvs. deras kunskap. Lärandet blir mer förståeligt för dem och tillslut kommer de så långt att de kan relatera till något i verkligheten som eleven har varit med om och det är då deras kunskap utvecklas och de förstår meningen med kunskapen. Meningen är att eleverna ska kunna sätta kunskapen i verkligheten som leder eleven till att de får en mer fördjupad förståelse för ämnet/ämnena. Också Kjellin (2004) tar upp gammal kunskap som eleven har sedan tidigare, hon menar att eleven bygger på kunskapen, erferenheten och upplevelsen med ny kunskap och lärande. Det menas då att eleven har en grundkunskap som de sedan bygger på, men om eleven eller läraren inte motiverade till att söka ny kunskap eller lära ut så byggerinte deras kunskap på mer och eleven stannar i utvecklingen och deras kunskapsnivå förskjuts med tiden. Tittar man på resulatet på hur eleverna anser hur de tar till sig kunskap, många elever svara under kategorien Vad du har lärt dig? (s. 17), i examensarbetet, där tar eleverna upp en särkild kategoeri dvs. geometri, ett ämne där läraren kan använda sig mycket av praktiska moment för att underlätta för elevens lärande, läraren kan enkelt associera i de praktiska momenten/uppgifterna som finns i verkligheten. Även en del i aritmetiken där det finns en del som innehåller hastighet. T.ex. det är många elever som har upplevt hastighet när

25

de har åkt bil, åkt buss osv. Nätverket är viktigt, dvs. familj och kompisar. Här ser vi en tydlig sak att eleverna lär sig i det socialasammanhanget, dvs. när de diskuterar och resonerar tillsammans med en eller flera i små eller stora grupper. Fortsätter man och ser på resultatet på Villkor och förutsättningar för detta lärande? (s. 21), i exemensarbetet, tar eleverna även upp detta med Egna förmågor att eleverna kan räkna själv, träna själv/öva, använda hjärnan. Det är viktigt att ge eleverna kunskap som de får utvecklas och tänka själv genom att motiverar dem med uppgifter som är svåra, där det krävs lite tanke bakom för att lösa uppgiften. Detta leder eleverna till andra tankebanor och de får fördjupa sina kunskaper i ämnena/ämnet. Lärare A kommenterar elevernas svar på frågan Villkor och förutsättningar för detta lärandet? (s. 21), i exemensarbetet. Med ”…variansen i undervisningen är viktig för elevenr som har till exempel inlärning via rörelse eller bilder. All undervisningen måste tillgodoses de olika inlärningsmetoder som finns”. Och som jag skrev tidigare, om en elev missar kunskap är det viktigt att läraren ser just den eleven. Läraren ska försöka ge eleverna individuella uppgifter som leder till att eleverna blir sedda och blir därmed motiverade till att lära och söka kunskap.

Som Skolverket (1994) skriver om att ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet” (s. 5). I undervisningen ska det finnas blandade former om hur samhället är uppbyggt, det ska först och främst innehålla kunskap som eleverna kommer att möta i samhället, då syftar jag först och främst på matematiken. Och hur man gör som lärare för att få fram denna kunskap i matematik, lärande och motivation så att eleven lär sig samhällets uppbyggnad och att de får en grund om hur samhället fungerar. Enligt Marton (2000) har eleven redan den kunskap som behövs för att fungera i samhället men det blir en utmaning för läraren att ”locka” fram denna kunskap. Tittar man på diagrammet Hur har du lärt dig? (s. 19), i examensarbetet, med kommentarer från eleverna och lärare ser man tydligt vad eleverna har svarat. Att nära 50 %av eleverna tycker att undervisningen är viktig, dvs. att undervisningen är lärarledd, muntlig genomgång och via tavlan. Vad eleverna tycker så är det viktigt att ha lärarledda genomgångar via tavlan, samt att det är viktigt att läraren är förberedd och är påläst inför varje lektion. För just motivationen är viktig i dessa sammanhang. Vid lärarledda lektioner och genomgång vid tavlan är det läraren som ska hitta alla elever så att alla blir tillfredställda på rätt sätt. Lärarna kommenterar elevernas svar till Hur har du lärt dig? (s. 19), i examensarbetet, Lärare B skriver ” Det verkar uppenbarligen som om den lärarledda undervisningen betyder mycket för elevernas inlärning. Om jag ser till mina egna erfarenheter från skolan kan jag tycka att det finns vissa skillnader beroende på vilket ämne man pratar om. I engelska t.ex. så var det inte lika viktigt för mig med lärarledd undervisning. Man kunde jobba ganska bra och ganska länge på egen hand. I matten är skillnaden den att man (jag och mina vänner) verkligen kunde fastna med någonting som man inte förstod. Då kan det lättare bli att man är beroende av lärarens hjälp”. Lärare B tog hjälp av läraren och kanske också då vid genomgångar vid tavlan för att kunna lösa uppgifterna. Lärare D kommenterar med ”Läraren är viktigaste – leve pedagogiken”. Lärare E kommenterar elevernas svar med ”Bra att matteboken kan förklara. Själv har jag alltid haft svårt att läsa mig till kunskaper i matte”.

26

Matematikboken har fått högre status enligt eleverna också, detta kan bero på att lärare får göra inlägg för att förbättra böckerna i matematik. Man använder sig av mer bilder osv. vilket uppskattas av eleverna dels för att de kan läsa sig till kunskapen mer själv. Detta ger säkert en motivation till eleverna samtidigt genom att visa eleverna att boken är bra och matematik är enklare än vad eleverna tror. Eleverna svarar också på frågan Villkor/förutsättningar för detta lärande? (s. 21), i examensarbetet, med att skriva att lärarens egenskaper är viktig, dvs. bra lärare, hjälp av lärare, använder tavlan, bra förklaringar, tydlig, ibland dålig hjälp. Dessa faktorer som eleverna har skrivit är viktiga egenskaper för att en lärare ska vara bra. Det visar på att läraren är engagerad och är insatt i eleverna olika svårigheter som kan påverka deras motivation, lärande och kunskap. Ibland dålig hjälp skriver någon elev också, en lärare i en klass med en storlek på 30 stycken elever och matematiklektionen är på 45 – 60 minuter lång, det kan vara svårt att se alla elever på en så kort tid.

Ordet motivation är svår tolkat, hur man mäter detta ord i utveckling hos eleverna. Ordet borde tas upp för diskussion bland eleverna och detta kan man göra vid vidare undersökning och undersökning. Ordet är väldigt brett och kan tolkas olika och därmed mätas på många olika sätt.

Motivation, lärande och kunskap, dessa ord kan utvecklas mer för att hitta en mer personlig form av utbildning till den enskilda eleven. Lärarens utveckling och fördjupning av dessa ord kan i sin tur ge en bättre grund för eleven men också för läraren. Läraren bör använda sig mer av motivation än att mer fokusera på resultatet från eleven. Med hjälp av motivation ger det eleven inspiration till att våga göra något nytt för att istället bara vara fokuserad på resultatet som är mer återhållsamt. Mer fokus på hur en lärare lär ut för att få hitta elevers lärande lättare och fördjupa dem mer i sin kunskapsutveckling. Orden kan utvecklas mer och det finns även fler ord som påverkar elevens motivation, lärande och kunskap.

Orden speglar sig säkert över de flesta ämnen i skolan och om jag skulle fortsatt forska i ämnet och orden så kunde man göra en mer allmän undersökning Vad, Hur och villkor/förutsättningar för elevers kunskap överhuvudtaget i skolan. Vad finns det för gemensamt för de olika ämnena/kurserna i skolan. Kan det finnas någon gemensam nämnare och vilka ord gäller det då?

27

LITTERATURFÖRTECKNINGBryman, Alan (2001), Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö, Daleke Grafiska AB.

Gustavsson, Bernt (2002), Vad är kunskap?, Lund, Leanders Grafiska AB.

Jenner, Håkan (2004), Motivation och motivationsarbete, Kalmar, Liber.

Malmer, Gudrun (2002), Bra matematik för alla, Lund, Studentlitteratur.

Marton, Ference m.fl. (2000), Om lärande, Lund, Studentlitteratur.

Skolverket (1994), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94, Ödeshög, AB Danagårds grafiska.

Skolverket (1994), Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94, Ödeshög, AB Danagårds grafiska.

Skolverket (2000), Det livslånga och livsvida lärandet, Stockholm, Liber Distribution.

SFS 1985:1100 (1985), Skollag, Västra Frölunda, Notisum AB.

BILAGABilaga 1

Vad har du lärt dig? Hur har du lärt dig? Villkor/förutsättningar Övriga kommentarer

1

2

3