ATT VÅRDAS I ISOLERING
ERIKA GÖRANSSON
HANNAH JOSEPHSON
Akademin för hälsa, vård och välfärd Vårdvetenskap Grundnivå 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp VAE027
Handledare: Helene Appelgren Engström & Anna Brännback
Examinator: Lena-Karin Gustafsson Datum: 2016-05-02
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar patienter i isolering är ofta oroliga för att sprida
smitta vidare och att själva bli smittade. Sjuksköterskor upplevde att hinder kan uppstå i den
vårdande relationen mellan vårdare och patient vid användning av skyddskläder. Det var
viktigt med en god kommunikation mellan arbetskollegor eftersom det är tidskrävande att
vårda patienter i isolering. Problem: Patienter som vårdas i isolering på grund av smittsam
sjukdom kan uppleva många olika känslor. Det är viktigt att sjukvårdspersonal är medvetna
om detta då stor del av patienternas lidande kan lindras vid möten med vårdpersonal.
Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter upplever att vara isolerad under behandling av
smittsam sjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie, kvalitativ ansats med beskrivande
syntes. Resultat: Två teman framkom, ”att känna maktlöshet” samt ”att känna sig
bekräftad”. Patienters känslor av vård i isolering varierade. Patienter upplevde en rädsla över
att smitta andra. Isoleringsvård medförde ensamhet som kan betraktas både positivt och
negativt. Dock uppskattade alla patienter besök från anhöriga. Patienterna uttryckte även att
information om det egna tillståndet gav en känsla av delaktighet. Slutsats: Mer forskning
om att vårdas i isolering bör göras, forskning som finns om patienternas upplevelser av
isoleringsvård är begränsad.
Nyckelord: Anhöriga, delaktighet, ensamhet, information
ABSTRACT
Background: Nurses who care for patients in isolation are often anxious to spread the
contamination further and becoming infected themselves. Nurses felt that obstacles may
arise in the caring relationship between healthcare professional and patient while using
protective equipment. It was important to have good communication between colleagues
because it is time consuming to care for patients in isolation. Problem: Patients cared for in
isolation due to infectious disease can experience many different emotions. It is important
that healthcare professionals are aware of this. Much of the suffering of patients can be
relieved in the interactions with health care professionals. Aim: To describe how patients
perceive to be isolated while treated for infectious disease. Method: Systematic literature
review, qualitative approach with descriptive synthesis. Result: Two themes, "to feel
powerless" and "to feel confirmed". Patients' feelings of care in isolation varied. Patients
experienced fear of infecting others. Isolationcare meant loneliness that can be viewed both
positively and negatively. However, all patients appreciated visits from relatives. Patients also
expressed that information about their condition gave a sense of participation in their care.
Conclusion: More research on care in isolation should be made because the research on
patients' experiences of isolation care is limited.
Keywords: Information, loneliness, participation, relatives.
INNEHÅLL
1 INLEDNING .....................................................................................................................1
2 BAKGRUND ....................................................................................................................1
2.1 Isoleringsvård .......................................................................................................... 2
2.2 Smittsamma sjukdomar .......................................................................................... 2
2.3 Styrdokument och ansvar ....................................................................................... 3
2.4 Teoretiskt perspektiv............................................................................................... 4
2.4.1 Värld ................................................................................................................ 4
2.4.2 Hälsa ............................................................................................................... 4
2.4.3 Vårdande och den vårdande relationen ........................................................... 5
2.4.4 Lidande ............................................................................................................ 6
2.5 Tidigare forskning ................................................................................................... 7
2.5.1 Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i isolering som bär på
smittsam sjukdom ............................................................................................ 7
2.5.2 Sjukvårdspersonalens uppgift att förebygga smittspridning .............................. 8
2.6 Problemformulering ................................................................................................ 9
3 SYFTE ........................................................................................................................... 10
4 METOD .......................................................................................................................... 10
4.1 Urval och datainsamling ........................................................................................11
4.2 Analys och genomförande .....................................................................................12
4.3 Etiska överväganden ..............................................................................................14
5 RESULTAT .................................................................................................................... 14
5.1 Att känna maktlöshet .............................................................................................15
5.1.1 Att känna rädsla över att smitta andra .............................................................15
5.1.2 Att vara ensam mot sin vilja ............................................................................16
5.1.3 Att inte kunna påverka sin situation .................................................................17
5.2 Att känna sig bekräftad ..........................................................................................18
5.2.1 Att känna sig delaktig i sin vård .......................................................................19
5.2.2 Att känna gemenskap .....................................................................................19
5.3 Resultatsammanfattning ........................................................................................20
6 DISKUSSION................................................................................................................. 21
6.1 Resultatdiskussion .................................................................................................21
6.2 Metoddiskussion ....................................................................................................26
6.3 Etikdiskussion ........................................................................................................28
7 SLUTSATS OCH FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING ....................................... 29
7.1 Slutsats ...................................................................................................................29
7.2 Förslag till framtida forskning ...............................................................................30
REFERENSLISTA ............................................................................................................... 31
BILAGA A SÖKMATRIS
BILAGA B KVALITETSGRANSKNINGSFRÅGOR
BILAGA C ARTIKELMATRIS
1
1 INLEDNING
Att vårdas i isolering på grund av en smittsam sjukdom kan väcka många olika känslor. För
att förbättra patienters vårdtid i isolering är det viktigt att sjuksköterskor skapar en relation
till patienter och genom relationen uppmärksammar dessa känslor hos patienter. Vi hoppas
att med detta examensarbete kunna öka förståelsen för patienters upplevelser hos
sjuksköterskor. Att behandlas för en smittsam sjukdom i isolering kan upplevas olika mellan
individer. Det är viktigt att ge sjuksköterskor en förståelse om detta. Vi hoppas att med detta
examensarbete kunna lyfta fram vikten av en positiv relation mellan sjukvårdspersonal och
patienter för att underlätta patienters upplevelse av att vårdas i isolering under behandling av
smittsam sjukdom.
Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) mötte vi många patienter som vårdades i
isolering på grund av smittsam sjukdom. Skyltar som väckte uppmärksamhet satt på
dörrarna in till patienterna. På skyltarna stod det ”Vänligen kontakta personalen innan ni går
in”. Reaktioner över skylten från sjukvårdspersonal och anhöriga var avståndstagande och
rädsla för smitta. Vi har valt att skriva om patienters upplevelser av att vara isolerad under
behandling av smittsam sjukdom och framförallt deras upplevelser av att vårdas i isolering.
Intresseområdet kommer från Viktoriaenheten, Mälarsjukhuset Eskilstuna som har intresse
av att få veta hur patienter upplever att vårdas i isolering på en avdelning på grund av sin
smitta.
2 BAKGRUND
Bakgrunden inleds med en beskrivning av vad isolering innebär därefter ges en beskrivning
av benämningen ”smittsam sjukdom”. Därefter presenteras sjuksköterskans roll och ansvar
med förankring i styrdokument och ansvar samt vårdteoretiskt perspektiv utifrån Katie
Eriksson. Bakgrunden avslutas med en beskrivning av tidigare forskning av sjuksköterskors
upplevelser av att vårda patienter som är isolerade på grund av smittsam sjukdom samt en
problemformulering.
2
2.1 Isoleringsvård
Ericson och Ericson (2009) beskriver konstruktionen av isoleringsrum med sluss som att
slussen är ett förrum till vårdrummet. I slussrummet finns ett tvättställ och förvaring av
skyddsutrustning. Skyddsutrustningen kan innefatta skyddsrockar, plastförkläden, handskar
och munskydd. Det finns även sängkläder placerade i slussrummet. Slussens funktion är att
förhindra luften från vårdrummet att ventilera ut till korridoren. Det är viktigt att tänka på
att vårdrumsdörrarna och korridordörrarna inte ska vara öppna samtidigt.
Att vara isolerad innebär att patienter inte får lämna sitt rum. Isoleringsvård kan delas in i
olika grader, bland annat flerpatientsrum, enkelrum, isoleringsrum med förrum samt
isoleringsrum med luftsluss. Isoleringsrummen är indelade i olika renlighetsgrader.
Flerpatientsrum är den lägsta graden av isoleringsform. Isoleringsrum med luftsluss har den
högsta renlighetsgraden. Den sjukdom eller smitta patienter har avgör vilken form av
isolering patienten bör ha. Patienter med omfattande brännskador eller patienter som av
olika anledningar är infektionskänsliga vårdas i enkelrum med luftsluss. De kan även ha
smittsamma sjukdomar som exempelvis tuberkulos. Patienter som smittar via kontaktsmitta
eller droppsmitta vårdas i enkelrum. Patienter som redan befinner sig i flerpatients rum och
som bär på exempelvis Calicivirus vårdas isolerat i flerpatientsrum. De patienter som vårdats
i samma sal som den smittsamma patienten förblir i samma sal tills samtliga patienter är
friska för att undvika smittspridning (Ericson & Ericson, 2009). Anmälan om sjukdomsfall
enligt Smittskyddslag (2004:168) § 4 skall sjukvårdspersonal vid förekomst av smittsamma
sjukdomar vara uppmärksamma och vid behov vidta åtgärder som krävs.
2.2 Smittsamma sjukdomar
Enligt Socialstyrelsen (2006) delas smittsamma sjukdomar in i samhällsfarliga, allmänfarliga
och övriga smittsamma sjukdomar. Enligt Smittskyddslagen (2004:168) definieras
smittsamma sjukdomar som alla sjukdomar som överförs till och mellan människor.
Smittskyddslagen definierar allmänfarliga sjukdomar som sjukdomar som kan vara
livshotande, innebära långvarig sjukdomstid eller orsaka svårt lidande. Samhällsfarliga
sjukdomar avses enligt lag vara sjukdomar som medför stor smittspridning i samhället.
Smittan innebär allvarlig skada för samhället därför krävs det extraordinära
smittskyddsåtgärder för att kontrollera smittan och motverka smittspridning (Ericson &
Ericson, 2011).
Socialstyrelsen (2006) samt Ericson & Ericson (2011) nämner smittkoppor och svår akut
respiratorisk sjukdom även kallad SARS som exempel på samhällsfarliga sjukdomar.
3
Salmonellainfektion, tuberkulos, fågelinfluensa (HSN1), infektion med meticillinresistenta S.
aureus (MRSA), polio samt HIV-infektion betraktas som allmänfarliga sjukdomar. Övriga
smittspårningspliktiga sjukdomar är legionellainfektion, påssjuka (parotit), röda hund,
mässling och kikhosta. Samtliga smittsamma sjukdomar är anmälningspliktiga (Ericson &
Ericson, 2011).
2.3 Styrdokument och ansvar
Sjukvårdspersonal ska följa Smittskyddslagen (2004:168) § 4 som innefattar att
sjukvårdspersonal ska arbeta för att förebygga smittspridning. Sjukvårdpersonal ska
uppmärksamma förekomsten av smittsamma sjukdomar och vidta de åtgärder som krävs
från smittskyddssynpunkt. Smittskyddsåtgärder skall byggas på beprövad erfarenhet och
vetenskap. Under vårdtiden skall respekt för människans värde och integritet visas. När det
inte längre finns skäl för isolering ska den omedelbart upphöra (Smittskyddslagen,
2004:168).
Sjuksköterskor skall verka för jämlikhet och social rättvisa när det gäller fördelningen av
resurser, tillgång till hälso- och sjukvård och andra vård- och omsorgstjänster.
Sjuksköterskor ansvarar för att patienter skall få korrekt, tillräcklig och lämplig information
på ett anpassat sätt, som grund för samtycke till vård och behandling. En professionell
hållning som uppvisar respektfullhet, lyhördhet och integritet ska hållas. Sjuksköterskor ska
sköta sin hälsa så att förmågan att ge vård inte påverkas så att sjuksköterskor ej kan fortsätta
med sitt arbete under den tid hen bär på smittan. Att sträva efter en hållbar miljö för
patienter är viktigt. Att vara medveten om miljöns betydelse för hälsa anses betydelsefullt
(International Council of Nurses, 2014).
Hälso- och sjukvård bedrivs utifrån krav på basala hygienrutiner. Basala hygienrutiner
används vid patientnärakontakt, undersökningar samt vid olika behandlingar. Hälso- och
sjukvårdspersonal skall använda kortärmade arbetskläder som skall bytas dagligen.
Sjukvårdspersonalens armar ska vara fria från smycken och armbandsur. Före och efter
patientkontakt ska sjukvårdspersonal desinfektera händer och underarmar med
handdesinfektionsmedel, samt före och efter användning av handskar. Om händerna är
synligt smutsiga skall de tvättas med tvål och vatten före användandet av handdesinfektion.
Skyddshandskar skall användas vid kontakt eller risk för kontakt av kroppsvätskor samt tas
av direkt efter smutsigt arbete och bytas ut mellan olika arbetsmoment. Vid risk för att
kroppsvätskor och annat biologiskt material kommer i kontakt med arbetskläder skall
engångsförkläde av plast eller skyddsrock användas (Socialstyrelsen, 2007).
4
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) innebär skyldighet att främja en god och säker vård
vilket innefattar att vården ska ha en hög kvalitet och goda hygieniska rutiner ska följas.
Vården skall även se till patienters behov och därigenom skapa en trygghet vid vård och
behandling. Detta innefattar även att vården ska vara lättillgänglig. Sjukvårdspersonal ska se
till att en god kontakt finns mellan patienter och sjukvårdspersonal. Patienters behov ska
även tillgodoses kontinuerligt för att skapa säkerhet i vårdandet. Hälso- och
sjukvårdspersonal ska ge god vård till alla människor (hälso- och sjukvårdslag, 1982:763).
Patientlagen (2014:821) benämner i kap 3 § 1 att patienter har rätt att få information om sitt
hälsotillstånd, metoder som finns för undersökningar, behandling samt vård. Patienter ska
även få information om vilken tidpunkt patient förväntas få vård samt det förväntade vård-
och behandlingsförloppet. Patienter ska även få exempel på olika metoder som hjälper för att
förebygga sjukdom. Enligt kapitel 5 i patientlagen (2014:821) har patienter rätt till att
tillsammans med sjukvårdspersonal utforma sin egen sjukvård. Patienter ska utifrån sin
förmåga kunna ge önskemål över vård och behandlingsåtgärder. Patienter ska medverka i
genomförandet av vården i så stor utsträckning patienten klarar av.
2.4 Teoretiskt perspektiv
Vårdteoretikern Katie Erikssons teori beskriver bland annat begreppen värld, hälsa,
vårdande relation och lidande. Dessa begrepp anses vara relevanta vid beskrivning av
patienters upplevelser av att vårdas i isolering under behandling av smittsam sjukdom.
2.4.1 Värld
Enligt Katie Eriksson används begreppen miljö och omgivning för att beskriva världen.
Miljön och omgivningen representerar den fysiska världen. Hon menar även att världen
består av tre delvärldar: omvärlden, medvärlden och egenvärlden. Omvärlden representerar
levnadsvärlden, där allt materialistiskt finns. Relationer och möten skapas i medvärlden.
Egenvärlden är människans privata sfär, där människan söker sitt inre jag. Människan lever i
alla tre världar samtidigt och varje värld påverkar människan olika (Eriksson, 1987).
2.4.2 Hälsa
Eriksson (2000) beskriver att hälsa är en naturlig del av människan. Hälsa upplevas
kroppsligt eller själsligt hos varje individ, dock kan hälsa uppfattas olika av individer.
Kroppslig hälsa handlar om välbefinnande medan den själsliga hälsan handlar om en inre
balans och jämvikt mellan relationer och individer. Sundhet och välbefinnande utgör
5
grunden för hälsa och människans inre stöd. För att kunna växa behöver människan tro,
hopp och kärlek. Eriksson (1987) menar även att människan måste våga skapa sin egen hälsa
och vara den person man är ämnad att vara. I skapandet träder den innersta människan fram
och de innersta begären visar sig. Eriksson (2014) menar att hälsa inte kan ”ges bort” till
någon annan individ men människan kan stötta den andra till att vara i hälsa. Eriksson
(2000) menar att hälsa innebär att förstå människans hälsa som en del av livet som helhet.
Hälsan är relativ till människans uppfattning av livet. Hälsa är hela tiden föränderlig.
Eriksson (2000) beskriver sin teori om vårdandets kärna som utgår från Caritas kärlek och
barmhärtighet. Med detta menas att sjukvårdspersonal ska visa omtanke och respekt för
patienters integritet då det gynnar hälsan.
För att hälsan hos en individ ska utvecklas behöver människans liv innefatta både lidande
och kärlek (Eriksson, 1994). Eriksson (2000) pratar om hälsans olika dimensioner.
Dimensionerna är: den kroppsliga, den själsliga och den andliga dimensionen. Den
kroppsliga dimensionen handlar om friskhet medan den själsliga dimensionen handlar om
att finna en inre balans och jämnvikt i sitt eget liv och tillsammans med andra människor.
Den andliga dimensionen handlar om människans förmåga att finna djupare värden i livet.
Dessa värden skapar mening och utveckling.
2.4.3 Vårdande och den vårdande relationen
Relationen till den konkreta andra är en relation mellan människa och människa. Denna
relation kan formas olika och kan innehålla vad som helst. Vårdrelationen är grunden till
vårdandet. Katie Eriksson uttrycker att i relationen mellan patient och vårdare så ska
patienten få utrymme att ge uttryck för sina begär, behov och problem. Vårdrelationen pågår
kontinuerligt och vilar på en ömsesidig grund. Det är viktigt att vårdaren låter relationen ta
tid och inte påskyndar den vårdande relationens process. Ansa, leka och lära utgör alla olika
aspekter av vårdandet, dessa utgör även vägar till hälsa (Eriksson, 2014).
Eriksson (1987) menar att sjukvårdspersonal ska genom ansande, lekande och lärande
åstadkomma ett tillstånd av tillit mellan patient och vårdare, tillfredställelse hos patienter
samt kroppsligt och andligt välbefinnande. Att ansa betyder att ta hand om det kroppsliga
och det själsliga, att tillgodose de basala behoven så som hygien och välmående. Att leka
innebär att skapa tillit i relationen mellan patient och vårdare. Att lära betyder att skapa en
utveckling hos patienter som leder till självständighet och mognad. Alla dessa begrepp är
knutna till varandra och skapar en grund i den vårdande relationen (Eriksson, 1987).
6
2.4.4 Lidande
Eriksson (1994) beskriver lidande som något som hör livet till. Det är människans unika sätt
att uppfatta sitt lidande som avgör om lidandet har någon mening eller om lidandet är
meningslöst. Är livet tillskrivet en mening är även lidandet det. Lidandet beskrivs som en
kamp mellan det onda och det goda i livet. Kärnan i allt liv är lidande, lust, liv och död. Utan
kärnan skulle livet vara tomt och stillastående. Lidandet är en kamp för människans
värdighet men även en kamp för människans frihet att vara sig själv. Varje gång en person
lider tas någonting definitivt ifrån personen i konkret eller symbolisk mening. I lidandet finns
en sorg över det vi förlorat eller håller på att förlora.
Eriksson (1994) pratar om lidandes former sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande.
Katie Eriksson menar att sjukdomslidandet är ett lidande som uppstår på grund av sjukdom
och behandling, detta kan orsaka lidande både kroppsligt och själsligt för patienten. Det
kroppsliga lidandet uttrycks oftast till en bestämd del av kroppen vilket upptar all fokus hos
människan. Den kroppsliga smärtan kan påverka människan så kraftigt att det kan driva
människan till ett själsligt lidande. När människan upplever känslor som förnedring, skam
och skuld i relation till sin sjukdom uppstår ett själsligt och andligt lidande.
Vårdlidande är när människan på något vis blivit lidande på grund av vård eller utebliven
vård. Det kan exempelvis vara en kränkning av patientens värdighet, maktutövning eller en
skada som uppkommit i samband med vård. Livslidande innebär ett lidande som innefattar
hela människan livssituation. Ett livslidande kan vara när närstående blir sjuk eller hastigt
går bort men kan även innefatta en skilsmässa (Eriksson, 1994)
Lidandet har tre olika nivåer, att ha lidande, att vara i lidandet och att varda i lidandet. Att ha
ett lidande innebär att människan känner sig främmande gentemot sig själv. Att vara i
lidandet innebär att människan söker en mening med lidandet. Människan försöker lindra
sitt lidande genom att försöka tillfredsställa olika behov som att äta mycket eller sova.
Människan känner dock alltid en oro då lidandet inte upphört och tillfredsställelsen endast
varar en kort period. Att varda i lidandet är en kamp mellan hopp och död. I detta stadium
kan människan finna en orsak till sitt lidande och tillslut även acceptera sitt lidande
(Eriksson, 1994)
Ensamhet förknippas ofta med lidande. Ensamhet kan uppfattas på många olika sätt.
Ensamhet förväntas oftast vara negativ men kan även upplevas positiv om den är självvald.
Människor som ofta är fysiskt ensamma behöver nödvändigtvis inte känna sig ensamma till
skillnad från människor som ofta har andra runt sig i sin fysiska omgivning som kan känna
sig väldigt ensamma (Eriksson, 1994).
7
2.5 Tidigare forskning
Tidigare forskning är uppdelat i två underrubriker. Först presenteras sjuksköterskors
upplevelse av att vårda patienter som ska vårdas i isolering under behandling av deras
smittsamma sjukdom. Därefter presenteras sjukvårdspersonals uppgift att förebygga
smittspridning.
2.5.1 Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i isolering
Tidigare forskning visar att sjuksköterskor anser att isoleringsvård är bra vid arbete för att
förhindra spridning av smitta och sjukdom. Vissa sjuksköterskor anser dock att isolering är
dåligt vid kritiska patientsituationer då smittskyddsrutiner fortfarande behöver följas vilket
kräver förberedelser som tar lång tid. Den extra tiden kan orsaka onödigt lidande hos
patienten (Lindberg, Carlsson & Skytt, 2014). Cassidy (2006) beskriver sjuksköterskors
konflikt i balansen mellan vård av isolerade patienter och patienters individuella behov
samtidigt som de arbetar för att förebygga smittspridning. Enligt Guillemin et al. (2015)
beskriver sjuksköterskor att de visar en förståelse för patienters fysiska och psykiska
påfrestningar av att vårdas i isolering. För många sjuksköterskor är det en börda fysiskt och
det strider mot deras moral att vårda patienter som är isolerade på grund av sin smittsamma
sjukdom.
Godsell, Shaban och Gamble (2013) och Wong, Wong, Cheung och Griffiths (2012) beskriver
att sjuksköterskors handlingar motiveras av deras känsla av plikt gentemot sina patienter och
deras anhöriga. Wong et al. (2012) betonar vikten av att fortsätta arbeta trots smittorisken
som sjuksköterskor kan utsättas för. De menar även att sjukvårdspersonal måste vara
beredda på att tuffa tider kan inträffa vid arbete inom sjukvården. Det tar längre tid att vårda
patienter som är isolerade, det är därför extra viktigt att ha en god dialog med sina kollegor
för att övriga patienters vård inte ska komprimeras. Att ge samma omvårdnad till en patient i
isolering som en patient som inte vårdas i isolering är en utmaning eftersom det tar längre
tid. Sjuksköterskor går inte in till isolerade patienter lika frekvent som de gjorde om de inte
vårdas i isolering eftersom de tidskrävande rutinerna kändes omständiga (Seibert, Gabel
Speroni, Kyeung, Devoe & Jacobsen, 2014). Undersökningsinstrument som stetoskop
används hos flera patienter. De kan vara svåra att få ordentligt rena och sjuksköterskor är
därför oroliga att sprida smitta vidare via exempelvis undersökningsinstrumenten (Cassidy,
2006).
Sjuksköterskor beskriver utmaningar när det gäller närkontakt vid vårdsituationer med
patienter som vårdas i isolering (Seibert et al., 2014). Tidigare forskning visar att
sjuksköterskor drar sig från att gå in till patienter med smittsamma sjukdomar.
8
Sjuksköterskor upplever att de få besöken ledde till att sjukvårdspersonal och patient fick en
sämre relation till varandra (Cassidy, 2006). Sjuksköterskor upplever ofta hinder i relation
med patienter vid isolerings vård. Skyddskläder är en barriär i vårdrelationen mellan
sjuksköterskor och patienter. Skyddskläderna upplevs ofta vara i vägen, speciellt vid
patientnära arbete då personalen kan ha svårt att uttrycka ansiktsuttryck eller svårigheter att
tala tydligt. Många sjuksköterskor försöker bygga en relation med patienter men att bära
skyddsmask hindrar patienter från att se sjuksköterskors ansiktsuttryck och det kan bli svårt
för patienterna att höra dem, det påverkar sjuksköterskors och patienters relation negativt.
Det minskar känslan av en personlig kontakt. Detta skapar ett hinder när det gäller att bygga
upp en tillit hos patienter. Eftersom skyddsutrustning kan påverka vårdrelationen negativt
försöker sjuksköterskor underlätta den vårdande situationen genom att använda humor, be
om ursäkt eller förklara varför de bär skyddsutrustning. De försöker även att prata med
patienter mer när de är inne hos dem. Trots detta upplever sjuksköterskor att de inte kan ge
patienter tillräckligt med psykologiskt stöd (Godsell et al., 2013).
Sjuksköterskor känner ansvar gentemot patienter men uttrycker samtidigt en rädsla för att
jobba med smittsamma patienter. De känner en rädsla för att själva bli smittade och en
rädsla för att smitta andra. Att gå in till patienter ofta medför en större risk att bli smittad
varje gång de går in till patienter. En sjuksköterska uttrycker: “…when you hear that some
people are in isolation, the first thing that comes into your head is what have they can I catch
it?… Is it contagious ah?” (Cassidy, 2006, p. 1250). Rädslan över att själv bli smittad gjorde
att sjukvårdspersonal ofta använder överdrivna åtgärder. De upplever att det inte räcker med
att tvätta händerna med tvål och vatten. En sjuksköterska uttrycker att hon ville använda
blekmedel för att känna att de faktiskt fick bort alla bakterier. Sjuksköterskor kan använda
samma smittskyddsrutiner hos alla patienter trots att det inte är nödvändigt. Några
sjuksköterskor undviker att i så stor utsträckning som möjligt att gå in till patienter som
vårdas i isolering (Cassidy, 2006).
2.5.2 Sjukvårdspersonalens uppgift att förebygga smittspridning
Sjuksköterskor tänker ofta på att det är viktigt att både sjukvårdspersonal och anhöriga till
patienter följer smittskyddsrutiner för att hindra smittspridning. Sjuksköterskor berättar att
hygien- och isolerings rutiner är effektiva så länge alla följer dessa och de behöver då inte
vara oroliga för att själva bli smittade eller för att sprida smittan vidare till andra.
Sjukvårdspersonal får lära sig hur försiktighetsåtgärder ska vidtas för att inte sprida smitta
vidare. Hur de ska bete sig för att inte få med sig smittan ut ur isoleringsrummet och
kontaminera saker eller andra människor. Att tvätta händerna ofta, både innan och efter de
besöker en smittad patient anses vara viktigt (Guillemin et al., 2015).
9
Sjukvårdspersonal begränsar antalet besökare som får hälsa på och hur ofta de får hälsa på.
Detta begränsas för att minska risken för att föra smitta vidare. På grund av
försiktighetsåtgärderna tar det längre tid för sjuksköterskor att vårda patienter i isolering än
de patienter som inte vårdas i isolering. Att använda plastförkläde och handskar är den
försiktighetsåtgärd vid isoleringsvård som är besvärligast, främst för att det tar lång tid att ta
på sig skyddskläderna. Sjukvårdspersonal upplever även att skyddskläder känns begränsande
(Guillemin et al., 2015). Många sjuksköterskor beskriver att de får en klaustrofobisk känsla
när de använder skyddskläder. De beskriver även att det är väldigt varmt att ha skyddskläder
på sig men att de använder dessa eftersom de vet att de annars kan bli smittade (Godsell et
al., 2013). Det krävs noggrann planering utav av dagen då det krävs lång tid vid förberedelser
och patientnära vård (Guillemin et al., 2015).
Sjuksköterskor känner att det är deras ansvar att hindra smittspridning och att de behöver
kunskap om hur smitta sprids för att kunna hindra det. De behöver även viljan att arbeta på
ett sätt som förebygger smittspridning. Sjuksköterskor beskriver allvaret med
smittspridningen och att de är rädda för att sprida smittan vidare på arbetsplats och ta med
sig smittan hem (Seibert et al., 2014). Hygienrutiner följs noga. Många sjuksköterskor är
medvetna om smittvägar och är extra noga med hygienen för att hindra smittspridning.
Hygienrutiner som förekommer på vårdavdelningar gäller inte när något är smutsigare eller
mer infekterat än vanligt, extra åtgärder krävs då (Jackson, Lowton & Griffiths, 2014). Gould,
Drey, Moralejo, Grimshaw och Chudleigh (2008) nämner vikten av handhygien som är en
faktor för att minska smittspridning.
Flera sjuksköterskor uttrycker hur viktigt det är att tala om för anhöriga och visa hur de på
ett säkert sätt kunde ta på och av skyddskläder. Dock menar sjuksköterskor att det tar lång
tid att undervisa anhöriga. Skriftlig information eller material som kan användas för att visa
hade underlättat för att få anhöriga att förstå hur skyddskläderna hindrar smittspridning och
varför det är viktigt att ta av skyddskläderna på ett korrekt sätt (Godsell et al., 2013).
2.6 Problemformulering
Enligt lagar och författningar så skall sjukvårdspersonal ge vård på lika villkor till alla
individer. Det innefattar även patienter som vårdas i isolering. Patienter har enligt lag rätt till
att få utforma sin egen sjukvård tillsammans med sjukvårdspersonal. De har även rätt till att
få information om sitt hälsotillstånd och behandlingsalternativ. Tidigare forskning visar att
det finns en rädsla hos sjuksköterskor för att gå in till patienter som bär på smittsamma
sjukdomar. Rädsla uttrycks dels som oro att sprida smittan vidare till andra patienter men
även att själva bli smittade. Många sjuksköterskor har kunskap om isoleringsvård, den är
10
dock bristfällig i sjuksköterskors förhållningssätt till patienter. Trots att många
sjuksköterskor känner ansvar för att hindra smittspridning och samtidigt ge god vård drar de
sig från att gå in till patienter som vårdas i isolering. Sjuksköterskor bör se patienter som
individer så att en vårdande relation kan uppstå. Spridning av smittsamma sjukdomar har
ökat kraftigt på senare tid. Åtgärder har vidtagits för att smittspridning ska hindras, isolering
är en viktig del för att hindra smittspridningen. Vid isoleringstillfället kan personen bakom
sjukdomen bli bortglömd av sjukvårdspersonal och anhöriga då de enbart ser sjukdomar och
patienter som en eventuella smittspridare. Sjuksköterskor förklarar utmaningar när det
gäller närkontakt med patienter som vårdas i isolering. Att vara isolerad kan skapa problem
för relationer och kommunikation mellan vårdare och patient. På så vis blir patienters
emotionella behov påverkade och patienters hälsoprocesser kan påverkas till det negativa.
Vårdteoretikern Katie Eriksson menar att genom en god vårande relation kan patienters
hälsa och värld påverkas till det positiva, samtidigt som lidandet lindras. Med hjälp av den
vårdande relationen kan sjuksköterskor se till patienter som en helhet och patienters
kroppsliga och själsliga behov möts. När patienters kroppsliga och själsliga behov möts
underlättas vårdtiden i isolering för patienter. Då det redan finns bra rutiner för
isoleringsvård behövs mer forskning om patienternas syn och upplevelse av isoleringsvård
vid behandling av smittsam sjukdom och därmed minska onödigt lidande hos patienter.
3 SYFTE
Syftet är att beskriva hur patienter upplever att vara isolerad under behandling av smittsam
sjukdom.
4 METOD
Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Grunden till en litteraturstudie är
bearbetat material. Examensarbetet grundar sig på en kvalitativ metod, som är lämplig för att
få en djupare förståelse av patienters upplevelser av ett fenomen (Friberg, 2012). Metoden är
lämplig då syftet till examensarbetet är att beskriva patienters upplevelse av att vårdas i
isolering under behandling av smittsam sjukdom.
11
4.1 Urval och datainsamling
Databaser som innehöll vårdvetenskapliga artiklar valdes då det var relevanta för
examensarbetet, de databaser som valdes var Cinahl Plus, Pubmed och Discovery.
Sökbasen Svenska MeSH användes för att översätta svenska termer till engelska begrepp som
används inom vårdvetenskapliga artiklar. MeSH termer användes för att få fram relevanta
begrepp för examensarbetets syfte. Trunkeringar användes för att böja det valda grundordet.
Exempel på trunkeringstecken är: ””och *. ”” användes för att söka på hela meningar eller
större sammanhang. Till exempel ”patient isolation” menar att databasen endast tog fram
artiklar där orden patient och isolation står i följd av varandra. * användes till ordböjelser till
exempel nurse* som då blir nurses eller nursing och så vidare. Booleska operatorer användes
för att underlätta sökningar av större sammanhang av fenomenet som undersökts i
examensarbetet. Operatören som använts är: AND. Andra operatörer som finns är OR och
NOT. Dessa kan användas för att begränsa sökningar, till exempel ”Nurse NOT Nursing” eller
”Child OR Children”. Dessa har inte använts i examensarbetet då de inte gav fler träffar än
när endast AND användes. AND användes för att få med alla ord i sökningen, annars
särskildes inte orden utan söktes som en hel mening. Sökord som svarade an på
examensarbetets syfte valdes för att sökorden skulle vara relevanta. Exempel på sökord som
användes på databasen CINAHL Plus var: ”psychosocial factors” AND ”SARS” AND
”isolation”. Exempel på sökord som användes på databasen Discovery var: MRSA AND
nurse* experience AND patient.
Därefter valdes inklutions- och exklutionskriterier för att få fram relevanta artiklar. Till en
början söktes endast artiklar skrivna mellan 2010-2015. Rubrikerna till artiklarna som
uppkom vid sökningen lästes. Då urvalet av artiklar med valt tidsspann endast blev 7 stycken
ökades tidsspannet till år 2005-2015 för att fler artiklar skulle framkomma. Det framkom då
ytterligare 2 artiklar. Tidsspannet ökades sedan ytterligare till år 2000-2015, ytterligare 3
artiklar framkom. Majoriteten av urvalet av artiklarna var mellan år 2010-2015, därmed kan
examensarbetets resultat grundas på aktuell forskning. Andra inklutionskriterier var full text,
peer reviewed samt att författarna till artiklarna använt intervjuer som datainsamlingsmetod.
Med fulltext menas att artiklarna var publicerade i fullt format, det gick alltså att läsa hela
artikeln. Peer reviewed innebar att artiklarna var granskade av utomstående med kunskap av
ämnet. Datainsamlingsmetoder för forskning med kvalitativ ansats kan vara exempelvis
enkäter och intervjuer av olika slag. Då intervjuer ger en djupare förståelse av patienters
upplevelse, har artiklar där datainsamlingsmetoden var intervjuer använts.
Exklutionskriterier var exempelvis publikationsår tidigare än år 2000 och artiklar där
datainsamlingsmetoden var av kvantitativ ansats, exempelvis enkäter. Alla sökningar av de
valda artiklarna presenteras i bilaga A.
12
När sökningar gjorts lästes rubrikerna på de artiklar som utgjorde sökresultatet. De rubriker
som var intresseväckande och eventuellt kunde svara an på examensarbetets syfte lästes. De
delar som lästes var abstract, syfte och metod. Om artiklarna var av kvantitativ ansats, ej
behandlade patienters upplevelser av att vårdas i isolering exkluderades dessa. Om artiklarna
svarade an mot examensarbetets syfte och där datainsamlingsmetoden som författarna till
artiklarna använt var intervjuer, lästes hela artikeln. När artiklarna lästes utgick författarna
till examensarbetet efter Fribergs (2012) kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar, se bilaga
B. Totalt användes 12 stycken artiklar till examensarbetets resultat. Dessa finns presenterade
under bilaga C.
4.2 Analys och genomförande
Dataanalysen som använts är en systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002).
Analysmetoden är uppdelad i fyra steg. Första steget var att samla data samt sortera data och
utgå ifrån relevans utifrån studiens syfte. För att få en djupare förståelse och kunna se
sammanhang är det viktigt att relevanta artiklar med hög trovärdighet för studiens syfte
hittas. Data samlades in via sökningar i databaser (se bilaga A). Kvalitetsgranskning
genomfördes enligt Friberg (2012) (se granskningskriterier i bilaga B).
Under steg två lästes hela artikeln ett flertal gånger för att få en helhetsbild av det insamlade
materialet för att på så sätt kunna uppmärksamma detaljer, dock låg fokus på resultatdelen.
Nyckelfynd är meningar i materialet som svarar på examensarbetets syfte. Nyckelfynd
samlades från samtliga artiklar och sammanställdes sedan (Evans, 2002). Artiklarna lästes
individuellt av examensarbetets båda författare. Nyckelfynd som ansågs besvara
examensarbetets syfte plockades ut ur artiklarnas resultat. Författarna till examensarbetet
jämförde sedan nyckelfynden från varje enskild artikel för att se likheter och skillnader
mellan de separata analyserna. Författarna av examensarbetet sorterade nyckelfynden
utifrån likheter och skillnader genom att markera dessa nyckelfynd med olika färger.
Nyckelfynd som liknade varandra markerades med samma färg, tillexempel nyckelfynd som
handlade om ensamhet markerades med färgen grön.
Under steg tre kategoriserades nyckelfynden efter likheter och skillnader i en tabell, detta för
att få en överblick och en bättre struktur. När nyckelfynden hade sorterats valdes teman.
Nyckelfynden delades in i två teman. Tema ett är ”Att känna maktlöshet”. Tema två är: ”Att
känna sig bekräftad”. Dessa teman speglar nyckelfyndens skillnader. Efter detta valdes
subteman som svarade an mot examensarbetets syfte. Subteman utformades för att få en
bredare förståelse av varje enskilt tema (Evans, 2002). Totalt identifierades fem subteman,
subteman till det första temat var: ”Att känna rädsla över att smitta andra”, ”Att vara ensam
13
mot sin vilja” och ”Att inte kunna påverka sin situation”. Subteman till det andra temat var: ”
Att känna sig delaktig i sin vård” och ”Att känna gemenskap”.
Under steg 4, sammanställdes resultatet utefter identifierade teman och subteman. Dessa
visades i text och resultatet stärktes av citat från artiklar, se exempel i tabell 1 för att få en
överblick över hur teman och subteman grupperades efter de identifierade nyckelfynden.
Citat ur artiklarna användes för att stärka tillförlitligheten (Evans, 2002).
Tabell 1: Exempel på hur tema och subtema bygger på nyckelfynd
Nyckelfynd Tema Subtema
“I felt I was a walking focus
of infection and that I was
very dangerous.”
“The hardest part was the
imprisonment. Well, there
were also periods when I
was sick, or were I wasn’t
well, but the
imprisonment… let say I
was totally depressed after,
I had to get out.”
“There are limitations, no
doubt.”
Att känna maktlöshet
Att känna rädsla över att
smitta andra
Att vara ensam mot sin
vilja
Att inte kunna påverka
sin situation
14
4.3 Etiska överväganden
Examensarbetet grundas på vårdvetenskapligt datamaterial. Vårdvetenskapliga artiklar har
använts vid insamling av datamaterial till examensarbetets resultat då artiklarna som
använts vilar på evidensbaserad forskning. Den etiska koden CODEX (2015) har följts i detta
examensarbete. Den etiska koden menar att det inte är tillåtet att förvränga en text eller säga
att någon annans text är sin egen. Polit och Beck (2012) uttrycker vikten av kontinuerlig
återkoppling till originaltexten för att undvika felskrivningar och för att texten ska återges så
korrekt som möjligt. Ingen etikprövning gjordes eftersom ingen ny data införskaffades
(Centrala etikprövningsnämnden, 2007).
5 RESULTAT
Två teman framkom under analysen. Det första temat var ”Att känna maktlöshet”, subteman
till det till första temat var ”Att känna rädsla över att smitta andra”, ”Att vara ensam mot sin
vilja” och ”Att inte kunna påverka sin situation”. Det andra temat som framkom under
analysen var ”Att känna sig bekräftad”. Subteman till detta tema var ”Att känna sig delaktig i
sin vård” och ”Att känna gemenskap”. En överblick av examensarbetets tema presenteras i
tabell 2.
Tabell 2: Tabellen visar en översikt över valda teman och subteman.
Tema Subtema
Att känna maktlöshet Att känna rädsla över att smitta andra
Att vara ensam mot sin vilja
Att inte kunna påverka sin situation
Att känna sig bekräftad
Att känna sig delaktig i sin vård
Att känna gemenskap
15
5.1 Att känna maktlöshet
Under detta tema presenteras tre subteman. ”Att känna rädsla över att smitta andra”, ”Att
vara ensam mot sin vilja” och ”Att inte kunna påverka sin situation”.
5.1.1 Att känna rädsla över att smitta andra
Patienter beskrev att de kändes som att de var smittade av pesten eller att de hade spetälska
(Andersson, Lindholm & Fossum, 2011; Lindberg, Carlsson, Högman & Skytt, 2014; Skyman,
Sjöström & Hellström, 2010). Många patienter beskrev även att de kände sig smutsiga
(Webber, Macpherson, Meagher, Hutchinson & Lewis, 2012). En patient uttryckte: “It is that
feeling again, that I have got the plague that I am a danger to my surroundings” (Andersson
et al., 2011, p. 51). Patienter beskrev att de kunde känna en förståelse över hur andra
patienter som är smittade med HIV kände sig. De kände att de kunde identifiera sig med dem
då de kände att de hade fått en stämpel (Lindberg et al., 2014).
De hängde en skylt på flera patienters dörrar med en uppmanande varnande text som
medföljde att de kände sig annorlunda mot andra patienter (Webber et al., 2012). Många
patienter uttryckte att de var ledsna då de upplevde att de spred skräck i omgivningen
(Skyman et al., 2010). De kände även att de var ett hot mot omgivningen eftersom de kunde
sprida en smitta vidare (Andersson et al., 2011). Eftersom de kände att de spred skräck i
omgivningen så kände dem att de inte var socialt accepterade. Många patienter berättar att
de var oroliga över hur deras vänner och arbetskollegor skulle reagera om de fått reda på att
de vårdats i isolering eftersom de skämdes över sin sjukdom och sin situation (Andersson et
al., 2011; Cava, Fay, Beanlands, McCay & Wignall, 2005; Lindberg et al., 2009; Skyman et
al., 2010). Därför var det få som hade berättat för vänner och kollegor att de vårdats i
isolering (Andersson et al., 2011).
Flera patienter var oroliga över hur de skulle hälsa på sina anhöriga när de kom och hälsade
på. Anhöriga ville ofta ge dem en kram eller en puss men många patienter tog hellre avstånd
än riskera att smitta någon annan. Patienter berättar att de kände en rädsla för sina anhöriga
och deras välbefinnande (Barratt, Shaban & Moyle, 2011).
Patienter berättade att de var oroliga över att de kunde ha fört smitta vidare till sina nära och
kära samt till omgivningen innan de placerades i isolering (Andersson et al., 2011; Barratt et
al., 2011; Cava et al., 2005; Guillemin et al., 2014; Lindberg et al., 2009; Webber et al., 2012).
Patienter uttryckte att det var jobbigt och svårt att känna att de kunde utsätta sina nära och
kära för fara (Andersson et al., 2011; Maunder et al., 2003). Många patienter tog därför
avstånd och backade undan när anhöriga kom nära. En patient berättade:
16
When they come in they want to give a kiss or a hug … I would say ’No, no you can’t touch me
cause I might be contaminated or contagious’… and so I wasn’t sure how much of that they
could do (Barratt et al., 2011, p. 57).
Att bära på en smitta gjorde att flera patienter kände att de var en börda för
sjukvårdspersonal eftersom deras sjukdom var så smittsam (Barratt et al., 2011; Guillemin et
al., 2014).
Flera patienter berättade att de upplevde att sjukvårdspersonal slarvade med att ha på sig
skyddskläder vid patientnära vård (Barratt et al., 2011). Detta väckte känslor som ilska och
frustration främst för att smitta kunde ha spridits till andra patienter och möjligtvis även
smitta sjukvårdspersonal (Guillemin et al., 2014; Maunder et al., 2003). Patienter kände att
de inte hade någon kontroll över situationen (Barratt et al., 2011).
Eftersom flertalet patienter inte kunde påverka sjukvårdspersonals handlingar upplevde de
en stor oro när smittskyddsrutiner inte följdes som det skulle (Andersson et al., 2011). En
patient uttryckte:
Some nurses had a protective apron, but some didn’t; they just put on the gloves. I noticed it,
but I was ashamed to ask, aren’t you going to wear an apron, but then I thought they must
know what they are doing, who am I to tell them how to perform their job?... (Andersson et al.,
2011, p. 50).
Flertalet patienter uttryckte att de var oroliga över sjukvårdspersonals brist på kunskap då de
kunde föra smitta vidare om de till exempel inte visste hur de skulle tvätta händerna på ett
korrekt sätt (Andersson et al., 2011). Patienter nämnde att de hade uppskattat om
sjukvårdspersonal tog smittskyddsrutiner på allvar eftersom det hindrar smittspridning
(Barratt et al., 2011). Sjukvårdsvårdpersonal som följde isoleringsrutiner konsekvent
uppfattades enligt patienter som omtänksamma och som att de brydde sig om smittrisken
(Webber et al., 2012).
5.1.2 Att vara ensam mot sin vilja
Patienter upplevde en större ensamhet i isolering då uppmärksamhet från sjukvårdspersonal
var bristfällig (Newton, Constable & Senior, 2001). Att ofrivilligt bli lämnad ensam i ett
vårdrum upplevdes som en känsla av maktlöshet. Sjukvårdspersonal gjorde inte spontana
besök utan besökte bara patienter när en specifik uppgift skulle utföras (Skyman et al., 2010).
En patient uttryckte: “It was so dull, because they only came when they were going to clean or
bring food” (Skyman et al., 2010, p. 103). Brist på uppmärksamhet från sjukvårdspersonal
visade sig genom få besök (Ward, 2000). Flera patienter upplevde att isolering påverkade
deras relation med sjukvårdspersonal och att deras vård därmed blev sämre (Barratt et al.,
17
2011). Bristfällig vård och få besök ledde till att patienter kände sig som fångar i sitt rum
(Barratt et al., 2011; Guillemin et al., 2014).
Patienter uppfattade att anhöriga var rädda för att bli smittade och att deras anhöriga därför
tog avstånd (Pacheco & Spyropoulos, 2010). Patienters besök var därför få vilket påverkade
dem negativt och isoleringen upplevdes därför som en stor ensamhet (Pacheco &
Spyropoulos, 2010; Skyman et al., 2010). En patient uttryckte: “They won’t even come in the
room… they are afraid of catching something. They don’t want to understand, they just don’t
want to catch anything” (Barratt et al., 2011, p. 56). Många patienter berättar att de kände sig
ledsna och nedstämda under vårdtiden i isolering då bristen på besök från nära och kära var
stor (Maunder et al., 2003). Det upplevdes tråkigt att vara ensam i ett rum under en längre
tid (Pacheco & Spyropoulos, 2010). Patienter uttryckte att de kände sig sårade och övergivna
när familj och vänner inte kom och hälsade på (Barratt et al., 2011). Många patienter
uttryckte att de kände sig deprimerade när de var ensamma (Guillemin et al., 2014; Webber
et al., 2012).
5.1.3 Att inte kunna påverka sin situation
Det uppmärksammades att många patienter inte fått någon eller väldigt lite information
under den tid de vårdades i isolering (Skyman et al., 2010). Flera patienter fick varken
skriftligt eller muntlig information (Burnett et al., 2010). Patienter rapporterar att den lilla
mängd information de fick kom från många olika informanter vilket gjorde informationen
otydlig. Detta ledde till att patienter inte kunde ta information till sig och blev förvirrade
(Skyman et al., 2010). På grund av utebliven information visste de inte hur de blivit smittade
(Skyman et al., 2010) eller varför de skulle vårdas i isolering (Newton et al., 2001). En patient
uttryckte: “Nobody ever put any energy to tell me anything about this. Therefore my
knowledge of the disease is the same now as before – nothing. It is that simple” (Skyman et
al., 2010, p. 104).
Många patienter kände ilska och frustration över att inte veta vad som skulle ske under dagen
då de inte hade fått någon information (Andersson et al., 2011; Barratt et al., 2011; Cava et
al., 2005). En patient uttryckte: “Most of the time I didn’t know what was happening”
(Burnett et al., 2010, p. 44). Då många patienter inte hade vetskap om vad som skulle ske
kände de att de ej var delaktiga i sin vård (Skyman et al., 2010).
Många patienter kände att de inte hade tillräckligt med information för att kunna vara med
och påverka sin vård. Flera patienter beskrev att information hade förbättrat upplevelsen av
att vårdas i isolering, de hade då själva kunnat läsa om sin situation eftersom de kände sig
förbisedda och ignorerade när de inte fick information (Ward, 2000).
18
En annan känsla som uppkom vid brist på information var rädsla. Rädslan symboliserade en
ovisshet om vad som skulle hända under deras tid i isolering. Detta skapade en oroskänsla
både hos patienter och deras anhöriga (Pacheco & Spyropoulos, 2010).
Flertalet patienter berättar att varken de eller deras anhöriga fått tillräckligt med information
om varför de vårdas i isolering. Eftersom anhöriga inte fått information kände de inte till
vilka smittvägar som fanns och vad de kunde göra för att skydda sig från att bli smittade vid
besök. Detta hade en ogynnsam effekt på patienters upplevelse av att vårdas i isolering på
sjukhus. Patienter upplevde att bristen på information till anhöriga ledde till att deras
anhöriga besökte sällan eller bara besökte korta stunder åt gången. Patienter trodde att detta
berodde på att deras anhöriga var rädda för att bli smittade. Flera patienter trodde att deras
anhöriga hade stannat längre eller besökt oftare om de fått ordentligt med information
(Ward, 2000).
Många patienter rapporterar att de upplevde att kommunikationen mellan dem och
sjukvårdspersonal var dålig överlag. Patienter beskrev att den bristande kommunikationen
gjorde att de kände sig begränsade och kränkta när de inte var delaktiga i sin vård (Skyman et
al., 2010).
Många patienter vågade heller inte ställa frågor till sjukvårdspersonal. Att ställa frågor om
sin isolering eller sin sjukdom fick patienter att känna sig mer avskilda från andra patienter
än vad de redan gjorde (Burnett et al., 2010). En patient uttryckte: “When i did speak up, the
nurse took a grudge against me” (Burnett et al., 2010, p. 44). Detta tillsammans med dålig
kommunikation ledde till känslor som frustration och instängdhet (Ward, 2000).
Patienter berättar även att de upplevde att sjukvårdspersonal var dåliga på att lyssna, främst
läkare som inte tog sig tid att lyssna på vad patienten hade att säga. Läkare använde ord som
många patienter inte förstod. Detta gjorde att patienter kände att sjukvårdspersonal inte
uppmärksammade dem och detta ledde till att många patienter kände sig frustrerade och att
de inte togs på allvar (Ward, 2000).
5.2 Att känna sig bekräftad
Under detta tema presenteras två subteman: ”att känna sig delaktig i sin vård” samt ”att
känna gemenskap”.
19
5.2.1 Att känna sig delaktig i sin vård
De patienter som fått information om sin sjukdom och anledningen till varför de vårdades i
isolering kände sig mer insatta i sin situation och i sin egen vård (Ward, 2000). De hade
förståelse för vilka konsekvenser som hade kunnat uppstå om de smittat andra och insåg
därför varför det var viktigt för dem att vårdas i isolering (Skyman et al., 2010). En patient
uttryckte: “… its only common sense that if you have got something that you can pass on,
which can cause say half a dozen more to get sick, … to be on your own till its cured” (Barratt
et al., 2011, p. 56). Patienter som fått information upplevde att de var mer delaktiga i sin vård
då de hade kunskap och förståelse för sin situation. Flera patienter uttryckte många fördelar
med att få information om sin isolering och sin sjukdom, bland annat tyckte patienter att de
kunde påverka sin situation mer. Några patienter beskrev att de upplevde att tiden de
vårdades i isolering underlättades när de förstod anledningen till deras isolering. De
patienter som hade tidigare erfarenhet av att vårdas i isolering på grund av sin smittsamma
sjukdom hade lättare att acceptera sin situation eftersom de upplevt liknande situationer
tidigare (Barratt et al., 2011). Ward (2000) menar att patienter som har en förståelse för sin
sjukdom och sin situation upplever mindre ångest och andra negativa känslor som annars
kan förknippas med att vårdas i isolering.
5.2.2 Att känna gemenskap
Många patienter beskrev vikten av att få stöttning av sina nära och kära under vårdtiden i
isolering (Cava et al., 2005; Ward, 2000). Besök från anhöriga var något de flesta patienter
såg fram emot. Tid tillsammans med sina anhöriga ansågs viktig och värdesattes. I samband
med besök från patienters nära och kära kände sig de flesta patienter bekräftade. Besök
ansågs vara viktiga för att klara av vårdtiden. Besök gjorde att många patienter upplevde
ensamhet, som var en följd av att vårdas i isolering, mindre jobbig och tråkig (Ward, 2000).
Patienter uttryckte att besök från familj och vänner hjälpte dem att fördriva tid (Barratt et al.,
2011). Dock fick patienter inte träffa sina anhöriga så ofta som de ville (Webber et al., 2012).
En patient uttryckte: “But I truly don’t like being in a room like this, I like being with people…
I do like the company… just someone else in the room” (Barratt et al., 2011, p. 56).
Patienter kunde genom stöttning av familjemedlemmar sätta sin sjukdom i perspektiv,
patienter kunde i och med det reflektera över sin situation (Ward, 2000). Flera patienter
menar att det var lättare att uthärda isoleringen om de fick kontinuerliga besök av nära och
kära, särskilt de patienter som vårdades i isolering under en längre tid (Webber et al., 2012).
Under de stunder många patienter var själva på rummet kunde de tänka tillbaka på tidigare
besök eller längta till nästa besök. Det hjälpte de flesta patienter i stunder de kände sig extra
ensamma (Ward, 2000). Fri tillgång till telefon uppskattades av patienter då de kunde ringa
20
och prata med sina anhöriga så ofta de ville. Patienter kunde prata med sina anhöriga och
lugna ner sig vid situationer där de kände uppgivenhet. Även anhöriga kunde kontakta
patienter vilket ingav en känsla av bekräftelse hos många patienter. Telefonsamtal var
särskilt viktiga de dagar då deras anhöriga inte kunde komma på besök. Patienter kände att
trots bristen på besök fanns de ändå i deras anhörigas tankar (Barratt et al., 2011; Ward,
2000; Webber et al., 2012).
Rummets utformning var viktigt för de flesta patienter. Att ha ett fönster uppskattades då det
var viktigt för många att kunna titta ut, främst att kunna se solen och parken. En utblick
utanför isoleringsrummet gjorde att många patienter kände sig mindre isolerade och de
kunde därmed känna att de var en del av omvärlden (Barratt et al., 2011; Ward, 2000;
Webber et al., 2012). En patient uttryckte: “If you have got something to look at and the sun
is shining, that is 100% great… If you have got a view it does not do any harm on their own”
(Barratt et al., 2011, p. 57). Att kunna se andra människor gå förbi, se bilar och att kunna
fantisera om andras liv och vad som skedde i omvärlden ökade känslan av välmående och
välbefinnande hos många patienter (Guillemin et al., 2014).
Många patienter uppskattade att ha bakgrundsljud från exempelvis radio eller tv. Att ha ljud i
rummet hjälpte många patienter att tänka på annat, de slapp tänka på sin situation vilket
ledde till ett ökat välmående. När de hade ljud i bakgrunden i form av TV eller radio upplevde
de isoleringen som en positiv, avslappnad miljö där de kunde vila och koncentrera sig på att
tillfriskna (Ward, 2000). De kunde se nyheterna och vara väl medvetna om vad som skedde i
”välden utanför”. Detta gjorde att de kände en samhörighet med omvärlden även om de inte
fick lämna sitt rum och trots att de var ensamma på rummet en stor del av dagen (Barratt et
al., 2011; Ward, 2000; Webber et al., 2012).
5.3 Resultatsammanfattning
En sammanfattning av resultatet visade att många patienter upplevde maktlöshet.
Maktlöshet visade sig på olika sätt. Många patienter uttryckte att de upplevde en rädsla över
att smitta andra. De beskrev att de kändes som om de var smittade av pesten. Många
patienter uppmärksammade att viss sjukvårdspersonal slarvade med smittskyddsrutiner
vilket ledde till att de flesta patienter blev oroliga för att sjukvårdspersonal skulle sprida
deras smitta vidare till andra patienter, till sina kollegor och till sig själva. Eftersom
sjukvårdspersonal slarvade med skyddsrutiner ökade patienters känslor av skuld och skam
då de var oroliga över att sjukvårdspersonal spred deras smitta vidare. Flera patienter
uttryckte att de var oroliga över att ha smittat sina anhöriga innan de placerades i isolering.
Många patienter upplevde att uppmärksamhet från sjukvårdspersonal var bristande under
21
den tid de vårdades i isolering, patienter upplevde då att de blev ensamma. Bristande
uppmärksamhet ledde till att patienter upplevde att de inte fick tillräckligt med adekvat
information vilket ledde till att många patienter upplevde att de inte kunde påverka sin
situation. Resultatet visade även att patienter upplevde att de kände sig mer delaktiga i sin
vård om de fick information om sin situation. Patienter uttryckte att besök från deras
anhöriga hjälpte dem att klara av situationen. Att kunna prata i telefon hjälpte patienter att
känna en gemenskap med världen utanför. Många patienter uppskattade även att kunna se ut
genom ett fönster, kunna titta på tv eller att lyssna på radion.
6 DISKUSSION
Diskussionen inleds med en diskussion av examensarbetets resultat, följt av en diskussion av
metoden som används i examensarbetet och avslutas med en etisk diskussion.
Resultatdiskussionen inleds med att examensarbetets resultat diskuteras i förhållande till ett
vårdteoretiskt perspektiv och bakgrunden till detta examensarbete. Det resoneras även kring
hur resultatet svarar an mot examensarbetets syfte.
6.1 Resultatdiskussion
Två teman framkom under analysen. Det första temat var ”Att känna maktlöshet”, subteman
till det till första temat var ”Att känna rädsla över att smitta andra”, ”Att vara ensam mot sin
vilja” och ”Att inte kunna påverka sin situation”. Det andra temat som framkom under
analysen var ”Att känna sig bekräftad”. Subteman till detta tema var ”Att känna sig delaktig i
sin vård” och ”Att känna gemenskap”. Då examensarbetets syfte var att beskriva patienters
upplevelser vid vård i isolering under behandling av smittsam sjukdom så anses
examensarbetets syfte vara besvarat då många känslor har påvisats.
Under temat ”Att känna maktlöshet” framkom under det första subtemat ”att känna rädsla
över att smitta andra” att många patienter upplevde att de kände sig smutsiga och flera
patienter beskrev att de kände sig som att vara smittade av pesten. Många patienter var
rädda för att smitta anhöriga och sjukvårdspersonal. Patienter uppmärksammade att viss
sjukvårdspersonal inte följde isoleringsrutiner. Detta väckte känslor som ilska och frustration
över att sjukvårdspersonal kunde sprida smitta vidare till andra patienter, sig själva och sina
kollegor. Tidigare forskning visar att sjukvårdspersonal drar sig från att gå in till patienter ”i
22
onödan” eftersom de är oroliga att själva bli smittade. Sjukvårdspersonal anser att ju fler
gånger de går in till patienter desto större är risken att bli smittad, därför undviker de att
besöka patienter flera gånger än nödvändigt (Cassidy, 2006). Det går att se samband mellan
examensarbetets resultat och tidigare forskning. Sjukvårdspersonals rädsla över att bli
smittade vid patientnära kontakt bekräftar patienters oro över att sprida smitta vidare.
Sjukvårdspersonals rädsla skapar ett onödigt lidande hos patienter. Ett vårdlidande enligt
Eriksson (1994) är när en patient lider på grund av vård eller utebliven vård. Det kan även
vara att patienter känner sig exempelvis kränkta i en vårdsituation. Patienter upplevde ett
lidande när de var rädda för att smitta andra kan det ses som ett vårdlidande. Ett vårdlidande
går att förhindra med hjälp av god kommunikation och en god vårdande relation. Tidigare
forskning visar även att trots deras rädsla över att bli smittade tog sjuksköterskor sin
profession på allvar. De förstod allvaret med smittspridning och vill därför införskaffa mer
kunskap om smittspridning för att på så vis upprätta rutiner för att hindra smittspridning.
Sjuksköterskor känner att det är deras ansvar att hindra smittspridning. De har viljan att
arbeta på ett smittförebyggandet sätt (Guillemin et al., 2015). Sjukvårdspersonal lär även de
anhöriga metoder för att ta på och av skyddsutrustning på rätt sätt (Guillemin et al., 2015).
Enligt International Council of Nurses (2014) ska sjuksköterskor sköta sin hälsa så att
sjuksköterskors förmåga att arbeta inte påverkas negativt. Det är därför viktigt att
sjuksköterskor arbetar med smittskyddsrutiner kontinuerligt.
Det andra subtemat ”att vara ensam mot sin vilja” visade även att många patienter upplevde
en ensamhet i isoleringen då uppmärksamheten från sjukvårdspersonal var bristfällig.
Sjukvårdspersonal gjorde inte spontana besök utan besökte bara patienter när en specifik
uppgift skulle utföras. Att ofrivilligt bli lämnad ensam i ett vårdrum upplevdes som en känsla
av maktlöshet. Brist på uppmärksamhet från sjukvårdspersonal visade sig genom få besök.
Detta går att koppla ihop med hälso- och sjukvårdens mål för en god vård på lika villkor för
hela befolkningen (hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763). I och med brist på besök och
sjukvårdspersonals inställning till att vårda patienter i isolering bedrevs ej en god vård. Vård
skall även bygga på respekt för människors lika värde (hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763),
vilket examensarbetets resultat visade att sjukvårdspersonal inte gjorde. Enligt International
Council of Nurses (2014) ska sjuksköterskor uppvisa professionella värden såsom
respektfullhet, medkänsla och integritet. Enligt tidigare forskning beskriver sjuksköterskor
att det strider mot deras moral att vårda patienter i isolering (Guillemin et al., 2015). Enligt
International Council of Nurses (2014) ska sjuksköterskor ej blanda in egna värderingar utan
ska ha en professionell hållning. Sjuksköterskor som uttrycker att vård av specifika patienter
strider mot deras moral följer därmed inte ICNs kod.
23
En stor del av det andra subtemat visade att de flesta patienter upplevde ensamhet under sin
vårdtid i isolering. Detta berodde på att de under stora delar av dagen var ensamma.
Sjukvårdspersonal besökte endast patienter när till exempel en uppgift skulle utföras. Enligt
tidigare forskning anser sjukvårdspersonal att det tar för lång tid att ta på och av
skyddskläder. Besöken anses då bli långa och omständliga (Seibert et al., 2014).
Examensarbetets resultat visade att många patienter uttryckte att de upplevde att de var en
börda för sjukvårdspersonal då smittskyddsrutiner var tidskrävande. Många patienter
upplevde att sjukvårdspersonal inte tog sig tiden att besöka patienter ofta utan gjorde så
många uppgifter som möjligt när de väl var inne hos patienter. En vårdande relation enligt
Eriksson (2014) hade kunnat möjliggöras om sjukvårdspersonal tagit sig tid att besöka
patienter oftare. Människans hälsa kan upplevas kroppsligt eller själsligt hos varje individ.
Den själsliga innefattar att uppnå en jämvikt mellan relationer och individer medan den
kroppsliga innefattar ett välbefinnande. Om den vårdande relationen inte fungerar så
påverkas människans själsliga hälsa. Enligt Eriksson (2014) får den vårdande relationen ej
påskyndas. Den måste få ta den tid den behöver för att växa. Om den vårdande relationen
hade vuxit fram hade detta skapat en trygghetskänsla hos patienter som förmodligen hjälpt
dem att klara av den tid de vårdas i isolering och upplevelsen hade varit mindre negativ
(Eriksson, 1987). Det upplevdes ofta att skyddskläder byggde hinder i relationen mellan
patient och sjukvårdspersonal. Enligt tidigare forskning påverkas tal och ansiktsuttryck
negativt när sjukvårdspersonal använder munskydd. Därmed kunde de ej ge den tröst som de
upplever att vissa patienter behöver (Godsell et al., 2013). Eriksson (1994) beskriver att
människan behöver tröst i sitt lidande. Bristande kontakt från sjukvårdspersonal gentemot
patienter leder till att patienters själsliga behov ej tillgodoses. Detta kan utgöra ett hinder i
det Eriksson (1987) kallar för lekandet i vården. När lekandet i vården hindras så hindrar det
förmågan till utveckling hos patienter. Den vårdande relationen behövs då den ger patienter
utrymme för att delge sina känslor och få dessa bekräftade. Relationen ger även utrymme för
patienter att ge uttryck för sina begär, behov och problem (Eriksson, 1994).
Resultatet visade att besöken från patienters anhöriga var få. Många patienter upplevde att
deras anhöriga inte hade fått tillräckligt med information för känna sig trygga att hälsa på.
Om de anhöriga hade känt sig trygga med situationen kunde de i sin tur hälsa på oftare.
Genom att ge anhöriga tillräckligt med adekvat information om olika smittvägar som fanns
och vad de kunde göra för att skydda sig kunde det öka trygghetskänslan hos patienters
anhöriga. Sjukvårdspersonal förebygger därmed känslan av ensamhet som uppkommer hos
de patienter som vårdas i isolering i samband med bristande besök från anhöriga. Bristen på
besök från nära och kära gjorde att många patienter kände sig övergivna och sårade. Många
patienter beskrev att deras anhöriga drog sig från att komma på besök då de var oroliga över
att själva bli smittade. Detta bidrog till att de flesta patienter kände sig ensamma. Eriksson
24
(1994) beskriver lidande i tre former, sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.
Sjukdomslidandet beskrivs som ett lidande som uppstår på grund av en sjukdom och dess
behandling. Isolering var en del av patienters behandling av den smittsamma sjukdomen och
kan i och med det betraktas som ett sjukdomslidande då isoleringen uppgav känslor som
ensamhet och övergivenhet. Enligt Eriksson (1987) består människans värld av tre
delvärldar. Människan lever i dessa tre samtidigt då de hör ihop. I och med känslan av
ensamhet påverkas egenvärlden negativt. I och med att egenvärlden påverkas negativ kan
även medvärlden påverkas negativt eftersom de är sammankopplade. Eftersom relationer
mellan människor byggs upp i medvärlden påverkas i sin tur vårdrelationen. Om den
vårdande relationen påtvingas eller inte existerar påverkas medvärlden negativt. Den positiva
relationen mellan sjukvårdspersonal och patient kan bidra till att skapa balans i människans
världar. Detta leder till att vårdtiden i isolering blir bättre. I och med att miljön runt om
patienter är behaglig påverkas hälsan till det positiva. Eftersom hälsan är föränderlig
(Eriksson, 2000) behöver sjukvårdspersonal vara medvetna om hur miljön påverkar hälsan
positivt och negativt.
Det tredje subtemat ”att inte kunna påverka sin situation” visade att flera patienter beskrev
att de inte hade förståelse för sin sjukdom, de förstod inte varför de skulle vårdas i isolering.
Detta ledde till att många patienter upplevde sin isolering jobbig och de kände sig kränkta.
Resultatet går att koppla samman med Erikssons (1994) teori om att befinna sig i ”att ha
lidande”. Eriksson (1994) beskriver lidande i både former och nivåer. De tre olika nivåerna är
”att ha lidande”, ”att vara i lidande” och ”att varda i lidande”. Eftersom många patienter inte
blivit informerade om sitt tillstånd kunde de inte få en förståelse och kunde därmed inte
acceptera sin situation. De patienter som fått information befann sig i ”att varda i lidande”
enligt Erikssons (1994) teori. De patienter som befann sig på den nivån hade fått information
om sin situation och dess isolering och det underlättade förståelsen till isoleringen. I och med
förståelsen kunde en början till acceptens av situationen påbörjas. Resultatet visade även att
patienter uttryckte att de upplevde att kommunikationen mellan sjukvårdpersonal och
patienter var dålig överlag. Sjukvårdspersonal upplevdes som dåliga lyssnare, detta ledde till
att flera patienter kände att sjukvårdspersonal inte uppmärksammade dem. Patienter kände
sig i och med detta frustrerade och de kände att de inte togs på allvar. Eriksson (1994) menar
att en viktig del av vårdandet är att ge information till patienter. Utebliven vård kränker
människans värdighet som i sin tur skapar ett vårdlidande. Ett vårdlidande enligt Eriksson
(1994) är när en person lider på grund av vården eller utebliven vård. Information räknas
som en del av vårdandet och brist på information kan därför ses som brist på vård som är ett
vårdlidande. Ett vårdlidande kan även vara till exempel när en person känner sig kränkt.
Resultatet visade att patienter kände sig kränkta och smutsiga i och med deras isolering.
Detta kan betraktas som ett vårdlidande.
25
Under det andra temat ”att känna sig bekräftad” framkom under det första subtemat ”att
känna sig delaktig i sin vård” att patienter som blivit tilldelade information om sin sjukdom
och anledningen till deras vård i isolering beskrev att de kände sig mer delaktiga i sin vård.
Eriksson (2014) menar att patienter ska vara delaktiga i sin vårdprocess. Enligt patientlagen
(2014:821) har patienter rätt till att tillsammans med sjukvårdspersonal utforma sin egen
sjukvård. Patienter ska utifrån sin förmåga kunna ge önskemål om vård och
behandlingsåtgärder. Patienten ska medverka i genomförandet av sin omvårdnad i så stor
utsträckning patienten klarar av. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) så ska
sjukvården bedrivas på patienters självbestämmande som även Eriksson (2014) nämner.
Genom att ha en god informationsförmåga samt rätt kommunikationsteknik kan känslan av
oro och ångest hos patienter på grund av att vårdas i isolering undvikas. Enligt International
Council of Nurses (2014) ska sjuksköterskor ansvara för att patienter får korrekt, tillräcklig
och lämplig information på ett individuellt anpassat sätt. Detta kan jämföras med
examensarbetets resultat där patienter uttryckte att de ej fått information om sin sjukdom
eller om sin vårdtid i isolering. Patientlagen (2014:821) benämner i kap 3 § 1 att patienter har
rätt till att få information om sitt hälsotillstånd, metoder som finns för undersökningar,
behandling samt vård. Patienter ska även få information om vilken tidpunkt de förväntas få
vård samt det förväntade vård- och behandlingsförloppet. Patienter ska även få exempel på
olika metoder som hjälper för att förebygga sjukdom. Brist på information från
sjukvårdpersonal till patienter som visades i resultatet för examensarbetet kan tolkas som
utebliven vård enligt beskrivningen av patientlagen.
Det framkom under det andra subtemat ”att känna gemenskap” att patienter uppskattade att
ha tillgång till tv att se på och radio att lyssna på. Många patienter uppskattade även att ha ett
fönster de kunde titta ut genom. Det var viktigt för många patienter att kunna se solen och
parken. Utifrån Erikssons (1987) teori kan isolering uppfattas som människans omvärld då
isolering är människans levda, fysiska miljö. Enligt International Council of Nursing (2014)
så ska sjuksköterskor arbeta för en hållbar miljö och vara väl medvetna om miljöns betydelse
för hälsans utveckling. En hållbar miljö är en miljö där patienter känner sig fria och kan göra
det hen vill i så stor utsträckning som möjligt. Att ha en trivsam miljö påverkar patienters
hälsoprocess positivt. Det är viktigt att uppmärksamma för sjukvårdspersonal hur miljön
påverkar människans hälsoprocess. Författarna till examensarbetet kan se likheter mellan
tidigare forskning och examensarbetets resultat då sjukvårdspersonal kunde ha en negativ
inställning till isoleringsvård. I och med sjukvårdspersonals negativa inställning påverkades
patienters inställning mer negativt vilket ledde till en dålig upplevelse av vården i isolering på
sjukhus. Med hjälp av Erikssons teori (1987) ansa, leka och lära hade detta kunnat undvikas.
Närhet och värme beskriver innebörden av ansa enligt Erikssons teori (1987). Patienter i
isolering känner sig ofta ensamma och kan då vara i behov av extra uppmärksamhet. Genom
26
ansning hade sjukvårdspersonal kunnat underlätta känslan av ensamhet. Patienter hade
kunnat uppleva välbehag. Sjukvårdspersonal hade med små handlingar som att hålla
patienters händer kunnat bygga upp tillit hos patienter.
6.2 Metoddiskussion
Examensarbetets syfte var att beskriva patienters upplevelse av ett fenomen, upplevelser av
att vårdas i isolering under behandling av smittsam sjukdom. Därför ansågs en kvalitativ
ansats vara lämplig för detta examensarbete. Att använda en kvalitativ metod för
examensarbetet kan ge läsarna en djupare förståelse för patienters upplevelse av att vårdas i
isolering. Eftersom den kvalitativa metod som använts i de valda artiklarna var intervjuer var
det lätt att urskilja patienters olika känslor och upplevelser av att vårdas i isolering. Hade en
mixad studie, där både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserats använts, hade
perspektivet varit mer spritt och resultatet kunde därmed varit svårare att urskilja och
sammanställa.
Metoden som använts för dataanalysen var en litteraturstudie enligt Evans (2002). Evans
(2002) metod utgår ifrån att analysera kvalitativt bearbetat material. Med detta menas att
författarna till examensarbetet endast läst artiklar av kvalitativ ansats för att få fram ett
resultat. Analysen delades in i klara och tydliga steg. Att plocka ut nyckelfynd ur artiklarnas
resultat var ett steg i analysen som minskade risken för att författarna av examensarbetet inte
skulle lägga egna tolkningar i resultatet. En kvalitetsgranskning enligt Friberg (2012) har
utförts. Friberg (2012) har en väldigt detaljerad beskrivning av hur en kvalitetsgranskning
går till (se bilaga B). I och med kvalitetsgranskningen anses examensarbetet ha en hög
kvalitet på de artiklar som använts då de uppfyller kvalitetskraven för en vårdvetenskaplig
artikel. Analysmetoden enligt Evans (2002) anses vara tydligt beskriven. Styrkor med analys
metoden är att den delas upp i steg vilket underlättade för hur analysen skulle utföras.
Datainsamlingsmetoden för artiklarna som använts till detta examensarbete har varit
intervjuer. Detta kan anses som en styrka för examensarbetes resultat då intervjuer kan ge en
djupare förståelse av patienters upplevelser än vad enkäter skulle ha gjort, av att vårdas i
isolering under behandling av smittsam sjukdom.
Andra datainsamlingsmetoder hade kunnat användas för detta examensarbete. Exempelvis
hade en empirisk studie kunnat genomföras. Detta hade då innefattat att författarna till
examensarbetet utfört intervjuer med sjuksköterskor. Om denna metod använts hade
examensarbetets syfte behövts ändrats till utifrån ett sjuksköterskeperspektiv, inte ett
patientperspektiv. Då hade innebörden av det författarna till examensarbetet ville beskriva
gått till spillo eftersom de ville skriva utifrån ett patientperspektiv. Om denna metod använts
27
hade endast sjuksköterskor i Västerås intervjuats. Detta hade lett till att examensarbetet haft
ett litet geografiskt område. Författarna har valt att ej begränsa valda artiklarna till
examensarbetets resultat inom Sverige. Artiklar från olika länder användes även för att få en
bredare grund och ett bredare perspektiv för examensarbetet. Om studien endast utförts i
Västerås kan studiens resultat ej överföras till andra individer utanför det geografiska
området. Överförbarhet (transferability) enligt Polit och Beck (2012) betyder att studien ska
stämma in på fler än de som deltog i studien. Tillförlitlighet (dependability) menar att
resultatet på studien skulle kunna göras om, av andra människor, på en annan plats (Polit &
Beck, 2012). Eftersom författarna till examensarbetet har använt sig av publicerade artiklar
skulle andra kunna få fram ett liknande resultat. Artiklarna som använts till examensarbetet
är skrivna på engelska vilket gör att även människor från andra länder skulle kunna läsa dem
och få fram ett liknande resultat. Sökprocessen samt de valda artiklarna finns presenterade i
bilagorna A och C.
De databaser som använts är Cinahl Plus, Pubmed och Discovery. Dessa har använts då de
har ett brett sortiment av vårdvetenskapliga artiklar. Databasen Cinahl Plus har använts mest
då den hade flest artiklar som svarade an på examensarbetets syfte. Sökbasen Svensk MeSH
användes för att få tillförlitliga översättningar av svenska begrepp till engelska inom
vårdvetenskapen. Detta användes för att inte författarna till examensarbetes översättning
skulle vara missvisande i val av sökord. Översättningar från engelska till svenska kan vara
missvisande och innebörden kan därmed förloras även om författarna till detta
examensarbete har använt sig av trovärdiga översättningsmetoder som exempelvis lexikon.
Giltighet (credibility) innebär att den data som presenteras ska gå att lita på (Polit & Beck,
2012). För att säkerställa detta har författarna till examensarbetet skrivit nyckelfynd och citat
på engelska då misstolkningar lätt kan göras om text översätts från engelska till svenska.
Författarna till examensarbetet har inte lagt egna värderingar eller tolkningar i den text som
översatts. Sökord valdes till en början. Då dessa ledde till icke relevanta artiklar valdes
sökord om ett flertal gånger med hjälp av Svenska MeSH.
Artiklar skrivna mellan år 2000-2015 har använts. Artiklar äldre än 2010 användes då
urvalet av artiklar publicerade efter 2010 var begränsade. Flertalet av de artiklar som
framkom under sökningen med inklutionskriterier 2010-2015 var av kvantitativ ansats eller
besvarade ej syftet för examensarbetet och var därav ej relevanta för examensarbetet. Under
granskning av artiklarna uppmärksammade författarna ingen större skillnad på patienters
upplevelser beroende på om artikeln var skriven 2001 eller 2012. De skillnader som
uppmärksammades i artiklarna beroende på vilket årtal de var skrivna var på hur rummet
var utformat och dess miljö och kan ha gett en annorlunda upplevelse. Detta går att koppla
till samhällets tekniska utveckling de senaste åren. Majoriteten av artiklarna som använts i
28
examensarbetet är skrivna år 2010 eller senare. Därmed kan examensarbetets resultat
grundas på aktuell forskning. Nackdelen med att ha så stort årsspann kan vara att sjukvården
har utvecklats mycket under de senaste åren. Även om utvecklingen går framåt anses känslor
upplevas på liknande sätt hos olika individer.
6.3 Etikdiskussion
Den litteratur som har använts till examensarbetets bakgrund var primärkällor för att få
tolkningar skulle förekomma i examensarbetet. Sekundärkällor är tolkningar av text som
andra författare har gjort, dessa har därför ej använts i examensarbetet.
Datainsamlingsmetoden för de valda artiklarna har varit intervjuer eftersom de ger en djup
inblick i patienters upplevelser och innehåller därmed få tolkningar. De artiklar som använts
i detta examensarbete har varit peer reviwed vilket betyder att de blivit granskad av
utomstående med kunskap om ämnet. En kvalitetsgranskning av Friberg (2012) har gjorts av
de artiklar som använts för att säkerställa god kvalitet och därmed ge en hög standard på
examensarbetet. Den etiska koden CODEX (2015) har följts i detta examensarbete. CODEX
(2015) lyfter fram att det inte är tillåtet att förvränga redan skriven text eller hitta på egen
information. Författarna till examensarbetets förförståelse har lagts åt sidan och därmed har
egna tolkningar undvikts i så stor utsträckning som möjligt. Evans (2002) dataanalysmetod
har använts då det är en bra metod som underlättar att undvika egna tolkningar. De
framtagna nyckelfynden, teman samt subteman har bidragit att på ett lättare sätt beskriva en
sammanställning av resultatet. Citat har refererats till på artiklarnas originalspråk för att
undvika egna tolkningar och för att innebörden av meningen ej ska gå förlorad under
översättningsprocessen. APA-stilen har använts vid referering för att tydliggöra vem som sagt
vad i texten. Examensarbetet har skickats till urkund för att säkerställa att arbetet ej är
plagierat.
29
7 SLUTSATS OCH FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING
Under denna rubrik kommer en slutsats att redovisas, efter detta följer förslag till vidare
forskning.
7.1 Slutsats
Det framkom i examensarbetet att patienter upplevde vård i isolering på olika sätt. De flesta
uttryckte isolerings vården som en negativ upplevelse. De upplevde en stor ensamhet då
besök från sjukvårdspersonal och anhöriga var få. De upplevde även att de inte fått tillräckligt
med information. I och med de negativa känslor som väcktes hos många patienter under
deras vårdtid i isolering är det nödvändigt att sjukvårdspersonal förstår de små medel som
kan underlätta uppkomsten av en vårdande relation. Dessa små medel är till exempel att ge
information eller att beröra patienten och där med visa empati.
Andra upplevde vården i isolering positiv. De uppskattade att få vara ensamma, att få ha ett
eget rum. De kände att de hade ett större privatliv. De uttryckte även att de inte behövde
skämmas lika mycket över sin sjukdom och sin situation om de inte behövde träffa andra
människor. Isoleringen var lättare för de patienter som fått adekvat information. Det gjorde
att de förstod orsaken till varför de vårdas i isolering och det var därför lättare för de
patienterna att acceptera sin situation.
Det är viktigt att sjukvårdspersonal vet vikten av att försöka skapa möjligheter för en god
vårdande relation till patienten. En bra relation ger patienten en bättre upplevelse av
vistelsen i isolering. Det är viktigt för sjukvårdspersonalen att vara medveten om vilka krav
som ställs på isoleringsvård utifrån olika lagar och styrdokument.
Flertalet patienter uttryckte bristen på information. Att skapa en broschyr med information
om isolering och dess orsaker kan därför vara bra att för att underlätta för patienter som
vårdas i isolering på grund av smittsam sjukdom. Det kan även underlätta för att ha ett
detaljerat schema över dagen på rummet. På schemat ska det stå vilken tid patienter kan
förvänta sig att få mat, medicin eller rond med läkare. Detta skulle göra att patienter inte
känner den ovisshet som finns beskriven i examensarbetets resultat. I och med det skulle
patienter inte behöva ringa på larm lika ofta för att ställa en fråga och sjukvårdspersonal
skulle i och med det inte behöva ”slösa” på skyddsutrustning.
30
7.2 Förslag till framtida forskning
Det är viktigt för vårdpersonal att förstå hur patienter som vårdas i isolering känner sig. Om
sjukvårdpersonal är medveten om detta kan det ge en ökad möjlighet till en vårdande
relation skapas och därmed en möjlighet att patienters värdighet och privatliv upprätthålls.
Det kan därför vara bra om mer forskning kring detta ämne görs. Vad som kan underlätta
patienters upplevelser av att vårdas i isolering kan vara ett förslag på vidare forskning.
Information om hur patienter upplever att vårdas i isolering på grund av smittsam sjukdom
har varit begränsad. Dock har många studier om antingen sjukdomen eller isoleringen
publicerats. Författarna till detta examensarbete anser därför att det är viktigt med mer
forskning om patienters upplevelse av att vårdas i isolering på grund av smittsam sjukdom.
31
REFERENSLISTA
Andersson, H., Lindholm, C., & Fossum, B. (2011). MRSA - global threat and personal
disaster: patients' experiences. International Nursing Review, 58(1), 47-53.
doi:10.1111/j.1466-7657.2010.00833.x
Barratt, R., Shaban, R., & Moyle, W. (2011). Behind barriers: patient's perceptions of source
isolation for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Australian Journal
of Advanced Nursing, 28(2), 53-59.
Burnett, E., Lee, K., Rushmer, R., Ellis, M., Noble, M., & Davey, P. (2010). Healthcare-
associated infection and the patient experience: a qualitative study using patient
interviews. Journal of Hospital Infection, 74(1), 42-47. doi:10.1016/j.jhin.2009.07.027
Cassidy, I. (2006). Student nurses' experiences of caring for infectious patients in source
isolation. A hermeneutic phenomenological study. Journal of Clinical Nursing, 15(10),
1247-1256. doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01404.x
Cava, M., Fay, K., Beanlands, H., McCay, E., & Wignall, R. (2005). The experience of
quarantine for individuals affected by SARS in Toronto. Public Health Nursing, 22(5),
398-406.
Centrala etikprövningsnämnden (2007). Hämtad den 29 januari, 2016, från
http://www.epn.se/media/1101/cepn_praxis_forskningsbegreppet.pdf
CODEX (2015). Hämtade den 16 september 2015 från
http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml
Ericson, E., & Ericson, T. (2009). Klinisk mikrobiologi. Infektioner, immunologi,
Vårdhygien. Stockholm: Liber.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Liber: Stockholm.
Eriksson, K. (2000). Hälsans idé. Liber: Stockholm.
Eriksson, K. (1987). Pausen: En beskrivning av vårdvetenskapens kunskapsobjekt.
Stockholm: Gotab.
Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen. Liber: Stockholm.
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretative data synthesis of processed data.
Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22-26.
32
Friberg, F. (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Lund: Studentlitteratur.
Godsell, M., Shaban, R. Z., & Gamble, J. (2013). “Recognizing rapport”: Health professionals’
lived experience of caring for patients under transmission-based precautions in an
Australian health care setting. American Journal of Infection Control, 41(11), 971-975.
doi:10.1016/j.ajic.2013.05.022
Gould, D., Drey, N., Moralejo, D., Grimshaw, J., & Chudleigh, J. (2008). Interventions to
improve hand hygiene compliance in patient care. Journal of Hospital Infection, 68(3),
193-202.
Guillemin, I., Marrel, A., Lambert, J., Beriot-Mathiot, A., Doucet, C, Kazoglou, O.,
Luxemburger, C., Reygrobellet, C., & Arnould, B. (2014). Patients’ Experience and
Perception of Hospital-Treated Clostridium difficile Infections: a Qualitative Study.
Patient, 7(1), 97–105. doi: 10.1007/s40271-013-0043-y.
Guillemin, I., Marrel, A., Beriot-Mathiot, A., Doucet, C., Kazoglou, O., Luxemburger, C., &
Arnould, B. (2015). How do Clostridium difficile infections affect nurses' everyday
hospital work: A qualitative study. International Journal of Nursing Practice, 2138-
2145. doi:10.1111/ijn.12166
International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor
(Svensksjuksköterskeförening, Övers. Rev. utg). Hämtat den 29 april 2016 från
http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-
forsjukskoterskor/
Jackson, C., Lowton, K., & Griffiths, P. (2014). Infection prevention as ''a show'': A qualitative
study of nurses' infection prevention behaviours. International Journal of Nursing
Studies, 51(3), 400-408. doi:10.1016/j.ijnurstu.2013.07.002
Lindberg, M., Carlsson, M., & Skytt, B. (2014). MRSA-colonized persons’ and healthcare
personnel's experiences of patient–professional interactions in and responsibilities for
infection prevention in Sweden. Journal of infection and public health, 7(5), 427-435.
doi:10.1016/j.jiph.2014.02.004
Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M., & Skytt, B. (2009). Suffering from meticillin-
resistant Staphylococcus aureus: experiences and understandings of colonisation.
Journal of Hospital Infection, 73, 271-277. doi:10.1016/j.jhin.2009.07.002
Maunder, R., Hunter, J., Vincent, L., Bennett, J., Peladeau, N., Leszcz, M., & Mazzulli, T.
(2003). The immediate psychological and occupational impact of the 2003 SARS
33
outbreak in a teaching hospital. Canadian Medical Association Journal, 168(10), 1245-
1251.
Newton, J., Constable, D., & Senior, V. (2001). Patients' perceptions of methicillin-resistant
Staphylococcus aureus and source isolation: a qualitative analysis of source-isolated
patients. Journal of Hospital Infection, 48(4), 275-280.
Nurminen, M. (2012) . Tid- vårdande tid. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.),
Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Pacheco, M., & Spyropoulos, V. (2010). The experience of source isolation for Clostridium
difficile in adult patients and their families. Canadian Journal of Infection Control,
25(3), 166-174.
Patientlag (2014:821). Stockholm: Socialdepartementet. hämtat 15 februari, 2016, från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Rees, J., Davies, H., Birchall, C., & Price, J. (2000). Psychological effects of source isolation
nursing (2): patient satisfaction...this is the second part of the study, this time focusing
on patient satisfaction. Nursing Standard, 14(29), 32-36.
Seibert, D. J., Gabel Speroni, K., Kyeung Mi, O., DeVoe, M. C., & Jacobsen, K. H. (2014).
Preventing transmission of MRSA: A qualitative study of health care workers' attitudes
and suggestions. American Journal of Infection Control, 42(4), 405-411.
doi:10.1016/j.ajic2013.10.O08
SFS (1982:763). Hälso- och sjukvårdslag. Hämtat 29 april, 2016, från Riksdagen
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
SFS (2004:168). Smittskyddslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtat den 29 april,
2016 från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168#K5
Skyman, E., Sjöström, H., & Hellström, L. (2010). Patients' experiences of being infected with
MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 24(1), 101-107. doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00692.x
34
Socialstyrelsen (2006). Termbank. Hämtat 28 januari, 2016, från
http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?fTid=8
Socialstyrelsen (2007). Basala hygienrutiner. Hämtat 2 februari, 2016, från
http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2007-19
Ward, D. (2000). Clinical. Infection control: reducing the psychologial effects of isolation.
British Journal of Nursing, 9(3), 162-170. doi:10.1016/j.jiph.2014.02.004.
Webber, K. L., Macpherson, S., Meagher, A., Hutchinson, S., & Lewis, B. (2012). The impact
of strict isolation on MRSA positive patients: an action-based study undertaken in a
rehabilitation center. Rehabilitation Nursing, 37(1), 43-50. doi:10.1002/RNJ.00007
Wong, E. L., Wong, S. Y., Lee, N., Cheung, A., & Griffiths, S. (2012). Healthcare workers' duty
concerns of working in the isolation ward during the novel H1N1 pandemic. Journal of
Clinical Nursing, 21(9/10), 1466-1475. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03783.x
1
BILAGA A: SÖKMATRIS
Databas Sökord Antal träffar
Avgränsningar Antal valda
Urval
Discovery
mrsa AND "patient experience"
9 träffar Peer reviewed Publications date: 10 years 2005-2014.
1 st Andersson, H., Lindholm, C., Fossum, B.
CINAHL Plus
staphylococcus aureus infections" and "patient* isolation
23 träffar
Fulltext Publications date: 10 years 2005-2015.
1 st Skyman, E., Sjöström, HT., Hellström, L.
CINAHL Plus
mrsa and "patient isolation" and experience "
7 träffar Peer reviewed Publications date: 10 years 2005-2014.
1 st Webber,K.,Macpherson,S., Meagher, A., Hutchinson,S., Lewis,B.
CINAHL Plus
Methicillin Resistance and "patient isolation"
10 träffar
Full text Publications date: 2005-2015
1 st Barratt, R., Shaban, R., Moyle, W. behind barriers
Disovery MRSA AND nurse* experience and patient
41 träffar
peer reviwed och Publications date: 2009-2016.
1 st Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M., & Skytt,B.
CINAHL PLUS
"Psychosocial factors" AND "SARS" AND "isolation"
4 träffar peer reviwed och Publications date: 2003-2015.
1 st Cava, M., Fay, K.,
Beanlands, H., McCay,
E., & Wignall, R.
CINAHL PLUS
psychological and SARS outbreak and hospital
14 träffar peer reviwed och Publications date: 2000-2015.
1 st Maunder, R., Hunter,
J., Vincent, L., Bennett,
J., Peladeau, N., Leszcz,
M., & ... Mazzulli, T.
2
CINHAL PLUS
methicillin-resistant Staphylococcus aureus and "source-isolated patients"
1 träffar peer reviwed och Publications date: 2000-2016.
1 st Newton, J., Constable,
D., & Senior, V.
CINAHL Plus
Clostridium difficile AND "patient isolation"
38 träffar
Peer reviewed Publications date: 2010-2016
1 st Pacheco, M., &
Spyropoulos, V.
CINAHL Plus
"qualitative studies" and "patient isolation"
32 träffar
Peer reviewed Publications date: 2000-2016
1 st Ward, D.
PudMed “Patients’ Experience and Hospital and Clostridium difficile Infection”
1 träffar Publications date: 5 years
1 st Guillemin, I., Marrel, A., Lambert, J., Beriot-
Mathiot, A., Doucet, C, Kazoglou, O., Luxemburger, C., Reygrobellet, C., & Arnould, B.
CINAHL Plus
Healthcare-associated infection and infection and patient experience
22 träffar
Peer reviewed Publications date: 2010-2016
1 st Burnett, E., Lee, K., Rushmer, R., Ellis, M., Noble, M., & Davey, P.
BILAGA B: KVALITETSGRANSKNINGSFRÅGOR
-Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
-Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?
-Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall
beskriven?
-Vad är syftet? Är syftet klart formulerat?
-Hur är metoden beskriven?
-Hur är undersökningspersonerna eller situationerna beskrivna?
- Hur har data analyserats?
-Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?
- Vad visar resultatet?
-Hur har tolkat studiens resultat?
-Hur argumenterar författarna?
-Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall?
-Finns det en återkoppling till omvårdnadsvetenskapliga utgångspunkter?
- Sker en återkoppling till det praktiska vårdarbetet?
(Friberg, 2012 sid. 126)
1
BILAGA C: ARTIKELMATRIS
Artikel Syfte Metod Resultat Titel: Patients' perceptions of methicillin-resistant Staphylococcus aureus and source isolation: a qualitative analysis of source-isolated patients. Författare: Newton, J., Constable, D., & Senior, V. Tidsskrift: Journal Of Hospital Infection, 48(4), 275-280 6p. Årtal: 2001
Syftet var att undersöka drabbade patienters upplevelser av MRSA och isolering.
Metoden är kvalitativ och datamaterialet är halv strukturerade intervjuer.
Många av deltagarna verkar inte ha en förståelse av MRSA samt isoleringens funktion trots den muntliga informationen till patienterna. Deltagarna uttryckte stor förvirring om konsekvenserna av MRSA-infektion samt behandlingen av MRSA och dess isolering. Andra patienter upplevde en avskildhet och ensamhet var i båda negativa och positiva känslor att vara isolerad samt upplevde brist på uppmärksamhet från vårdpersonal.
Titel: Infection control: reducing the psychological effects of isolation Författare: Ward, D. Tidsskrift: Clinical. Infection control: reducing the psychological effects of isolation. British Journal Of Nursing, 9(3), 162-170 8p. Årtal: 2000
Syftet är att beskriva patienters upplevelser av isolering.
Kvalitativ metod med datainsamling från semistruktuerade intervjuer.
Deltagarna identifierade negativa känslor kring isolering som till exempel, fångenskap, ensamhet och tristess. De fann även positiva känslor som en positiv tystnad, att vara avslappnad och få vara privat. Att få bättre information kring isolering till patienterna och dess anhöriga kunde förbättra isoleringen.
Titel: Patients’ Experience and
Syftet är att beskriva patienters upplevelse
Kvalitativ metod med
Resultatet visade att patienterna kände
2
Perception of Hospital-Treated Clostridium difficile Infections: a Qualitative Study. Författare: Guillemin, I., Marrel, A., Lambert, J., Beriot-Mathiot, A., Doucet, C, Kazoglou,O., Luxemburger,C., Reygrobellet, C., & Arnould, B. Tidsskrift: Patient. Årtal: 2014
av att ha clostridium difficile samt isoleringens påverkan.
datainsamling från semistruktuerade intervjuer.
sig förödmjukade och skämdes för att de hade en smittsam sjukdom samt att de satt i isolering. De kände en stor ensamhet och oro att vårdas i isolering.
Titel:. The experience of quarantine for individuals affected by SARS in Toronto. Författare: Cava, M., Fay, K., Beanlands, H., McCay, E., & Wignall, R. Tidsskrift: Public Health Nursing, 22(5), 398-406 9p. Årtal: 2005
Syftet var att undersöka upplevelsen av isolering under det svåra utbrottet med SARS.
Metoden var en kvalitativ design då datamaterialet var Semistruktuerade intervjuer.
Man fann känslor av osäkerhet som uppkom efter patienternas isolering. De kände även ett behov under och efter isoleringen att få personligt stöd fysiskt och psykiskt från anhöriga.
Titel: MRSA - global threat and personal disaster: patients' experiences. Författare: Andersson, H., Lindholm, C., & Fossum, B. Tidsskrift: International Nursing Review, 58 (1): 47-53. Årtal: 2011
Syftet är att ta reda på patienters erfarenheter av att ha MRSA och att vara isolerad.
Semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor.
Resultatet var att patienterna kände sig smutsiga och de kände sig stressande med att leva med sin sjukdom.
Titel: The impact of strict isolation on MRSA positive patients: an action-based study undertaken in a rehabilitation center Författare: Webber, K., Macpherson, S., Meagher, A., Hutchinson,S., & Lewis,B. Tidsskrift: Rehabilitation Nursing, 43-50. Årtal: 2012
Syftet var att få bättre förståelse av patienternas upplevelse av isolering.
De har valt att genomföra intervjuer.
Resultatet visade att några av patienterna beskriver hur MRSA har påverkat deras rehabilitering och deras förmåga att umgås med deras nära och kära, träffa vårdpersonal och andra patienter. Dem ser deras isolering som ensam och tråkig särskilt som de patienterna är långtidssjuka och har få besök.
3
Titel: Behind barriers: patient's perceptions of source isolation for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Författare: Barratt, R., Shaban, R., & Moyle, W. Tidsskrift: Australian Journal of Advanced Nursing, (2): 53-9 Årtal: 2011
Studien syftar till att undersöka den levda erfarenheter och upplevelser av MRSA isolering på hos inlagda patienter på en akutmottagning.
Metoden är kvalitativ forskningsmetod. De använder sig av en fenomenologisk undersökning.
Resultatet är att vissa kunde se en positiv aspekt av isolering men de flesta ansåg att isolering var något negativt. Då det kunde medföra hinder för uttryck av sin egen identitet och normala interaktioner samt att vårdkvaliten blev sämre.
Titel: Suffering from meticillin-resistant Staphylococcus aureus: experiences and understandings of colonisation
Författare: Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M., & Skytt, B. Tidsskrift: Journal of Hospital Infection, 73(3):271-277 Årtal: 2009
Syftet är att undersöka patienters upplevelse och förståelse av MRSA och isolering.
Intervjuer med patienter.
Deltagarna beskrev känslor av skuld, skam i relation till sin partner för att ha smittat anhöriga. Även känslor av att känna sig oren och att vara smittad var en psykisk påfrestning och oroskänslor.
Titel: The experience of source isolation for Clostridium difficile in adult patients and their families. Författare: Pacheco, M., & Spyropoulos, V. Tidsskrift: Canadian Journal Of Infection Control, 25(3), 166-174 9p Årtal: 2010
Syftet är att utforska isolering upplevelse för Clostridium difficile patienter.
Metoden är en kvalitativ, beskrivande design med semistrukturerade intervjuer.
Resultatet visar tre teman. Ensamhet är ett centralt inslag. Osäkerhet kring sjukdomen uttrycktes. Patienterna uttrycker en misstro mot sjukvårdspersonalen.
Titel: Patients' experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Författare: Skyman, E., Sjöström, HT., & Hellström, L. Tidskrift: Scandinavian Journal of Caring Sciences, (1): 101-7. Årtal: 2010
Syftet är att undersöka patienters upplevelser om att vara isolerade av MRSA.
Metoden är kvalitativ och datamaterialet var djupintervjuer.
Resultatet visade att de isolerade patienterna kände sig kränkta, nekade sina rättigheter enligt svensk lag. De hade även mindre möjligheter att få vård och behandling. De kände sig framförallt en skuld och skam och att de bar på ett ansvar att
4
inte smitta vidare sjukdomen.
Titel: Healthcare-associated infection and the patient experience: a qualitative study using patient interviews. Författare: Burnett, E., Lee, K., Rushmer, R., Ellis, M., Noble, M., & Davey, P. Tidsskrift: Journal of Hospital Infection, 74 (1): 42-7. Årtal: 2010
Syftet med denna studie var att jämföra berättelser från patienter som hade fått diagnosen Staphylococcus aureus.
Metoden är kvalitativ och datamaterialet är djupintervjuer.
Patienterna upplevde att kommunikationen under hela deras sjukhusvistelse var dålig tillexempel begränsad information om patienteras sjukdom.
Titel: The immediate psychological and occupational impact of the 2003 SARS outbreak in a teaching hospital. Författare: Maunder, R., Hunter, J., Vincent, L., Bennett, J., Peladeau, N., Leszcz, M., Sadavoy, J., & Verhaeghe, L. Tidsskrift: Canadian Medical Association Journal, 168(10), 1245-1251 7p. Årtal: 2003
Syftet var att undersöka patienter med SARS upplevelse att vara isolerad.
Kvalitativ metod och datamaterial samlades in genom ostrukturerade intervjuer.
Patienter med SARS rapporterade rädsla, ensamhet, tristess och ilska, och de oroade om effekterna av karantän och smitta på familjemedlemmar och vänner. De upplevde oro feber och effekterna av sömnlöshet.
5
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00
E-post: [email protected] Webb: www.mdh.se