Årsredovisning 2014
Årsredovisning 2014 för Sparbanken Skaraborg AB enligt lagbegränsad IFRS
Bankens 168:e verksamhetsår, varav det femtonde som aktiebolag ________________________________________________ Årsstämma äger rum fredagen den 24 april 2015 kl. 16.00 i bankens lokal i Skara.
Innehållsförteckning Redovisning för räkenskapsåret ...................................................................................................... 2 Allmänt om bankens verksamhet .................................................................................................... 2 Fem år i sammandrag ..................................................................................................................... 7 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst ............................................................................ 9 Finansiella rapporter: Resultaträkningar .......................................................................................................................... 10 Rapport över totalresultatet .......................................................................................................... 10 Balansräkningar ............................................................................................................................ 11 Rapport över förändringar i eget kapital ........................................................................................ 12 Kassaflödesanalys ........................................................................................................................ 13 Noter till de finansiella rapporterna ................................................................................................ 14 Styrelse ......................................................................................................................................... 54 Revisionsberättelse ....................................................................................................................... 55 Företagsstyrning ........................................................................................................................... 56 Styrelse, revisor, kontorsförteckning, kontorsråd ........................................................................... 57
2
Redovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Skaraborg AB, org.nr. 516401-0141, får här-med avge årsredovisning för bankens verksamhet 2014, bankens 168:e verksamhetsår, varav det femtonde som aktiebolag.
Förvaltningsberättelse
Långsam global återhämtning
Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild
under 2014 där USA visade framfötterna medan
återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse.
Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och
tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjun-
kande energipriser och lägre räntor. Hushållens
konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av
ekonomin, svarade för merparten av tillväxtök-
ningen.
Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade
ned till 2,6 procent det fjärde kvartalet 2014 från
närmare 5 procent i det tredje kvartalet är den
amerikanska centralbanken (Federal Reserv)
positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att
ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Fede-
ral Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styr-
ränta under 2015 för första gången sedan 2007,
även om ett lågt underliggande inflationstryck
reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning.
I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat
där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd
av Ukrainakrisen och sanktionerna gentemot
Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den
europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen
fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk
utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken
(ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05 pro-
cent i höstas.
ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram
av obligationer motsvarande 1 miljarder euros
fram till september 2016 var ett ytterligare ett steg
för att motverka den sjunkande inflationen och
stärka tillväxten. Den okonventionella penningpoli-
tiken från ECB bidrog till att statsobligationsrän-
torna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga ni-
våer. Detta har även satt avtryck på valutamark-
naderna där euron har påtagligt försvagats mot
dollarn.
Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad
utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten
växlade ned ytterligare och i slutet av förra året
var BNP-ökningen 7,3 procent i årstakt vilket är
den lägsta takten på flera decennier. Detta är
dock delvis en medveten strategi för att minska
obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den
brasilianska ekonomin och bristande reformer
drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan
den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av
de strukturreformer som har implementerats.
Hushållen driver svensk ekonomi
Den svenska ekonomin uppvisade en förhållan-
desvis stabil utveckling under 2014 trots inrikes-
politisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP
steg med 2 procent under fjolårets tre första kvar-
tal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där
privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna
svarade för merparten av uppgången. Hushålls-
sektorn stimulerades av låga räntor, stigande
realinkomster och en ökad sysselsättning. Den
inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i
den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3
procent i årstakt under 2014. För svensk exportin-
dustri var utvecklingen den motsatta där den
svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområ-
det, ledde till en fortsatt minskad industriprodukt-
ion och medioker exportutveckling.
Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare un-
der 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna
med 0,2 procent jämfört med 2013. Samtidigt
sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt
låga noll procent. Den låga svenska inflationen,
fallande inflationsförväntningar och ECB:s expan-
siva penningpolitik sätter ytterligare press på
Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska
åtgärder för att på sikt kunna nå inflationsmålet på
2 procent. Riksbankens räntesänkningar samtidigt
som framtida räntehöjningar förskjutits på framti-
den har lett till en svagare krona i synnerhet mot
den amerikanska dollarn men även gentemot
euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindu-
stri.
Allmänt om bankens verksamhet Inlåningen från allmänheten ökade under året
med 4,9 (2,1) procent. De inlåningskonton som
ökat mest är E-sparkonto, företagskonto samt
privatkonto medan fasträntekonto har minskat.
Utlåningen till allmänheten ökade med 6,0 (5,2)
3
procent. Efterfrågan på krediter har ökat främst
vad gäller utlåning till företag. Volymen av förmed-
lade bolån till Swedbank Hypotek AB ökade med
1,8 (4,4) procent.
Fondvolymen som förmedlats till Swedbank Robur
AB ökade med 16,2 (20,5) procent. Ökningen
beror på dels förbättring av värdet på aktierelate-
rade fonder dels ökat nettoinflöde till fonder.
Försäkringsvolymerna hos Swedbank Försäkring
ökade med 18,1 (15,4) procent. Detta har påver-
kat bankens värdepappersprovisioner positivt,
som ökade med 15,5 (22,9) procent. Provisionsin-
täkterna avseende courtage har minskat medan
intäkterna för försäljning av strukturerade produk-
ter har ökat.
Banken flyttar in i mobilen
Mobilbanken blir i allt större utsträckning huvud-
kanal för vardagsekonomin. Fler kunder loggar in
via mobilbanken än internetbanken idag. Utveckl-
ing går snabbt och nya tjänster utvecklas hela
tiden. Swish är en tjänst som introducerades un-
der 2013 som möjliggör överföring av pengar mel-
lan mobilnummer för privatpersoner på ett enkelt
och säkert sätt. Denna tjänst har utvecklats under
2014 till att möjliggöra för företag och föreningar
att ta emot betalningar. Under året har tjänsten
Swish fått riktig fart – nya anslutningar har ökat
med 75 procent jämfört med 2013. Många kunder
har även lagt undan säkerhetsdosan och ersatt
den med Mobilt BankID. Ungefär 40 procent av
kunderna loggar idag in med hjälp av denna
tjänst.
Fler kvalificerade kundmöten
I en allt mer digitaliserad värld är det viktigt att
värna om det personliga mötet. De stora viktiga
besluten vill kunderna helst diskutera öga mot
öga. Idag har banken närmare 70 rådgivare på
privat- respektive företagssidan på fem kontor
som finns tillgängliga för att diskutera affärer med
kunderna. Under året har många personliga
kundmöten genomförts.
Trygghetsfrågan allt viktigare för våra kunder
Försäkringsrådgivningar som banken kallar
Trygghetskollen blir en allt viktigare del i bankens
verksamhet. Banken ser ett tydligt behov hos
kunderna att vilja göra en ordentlig genomgång av
sitt försäkringsskydd. Under 2014 har banken
förmedlat en bit över 2 300 nya försäkringar inom
både sak- och trygghetsförsäkringar.
Spara- och pensionsaffären
Försäljning av Garantums produkter ökade. De
flesta kunderna anser att Garantum är ett bra
komplement till sina övriga sparaprodukter. För-
säljningen av Folksams Traditionella Livförsäkring
tog fart både när det gäller större placeringar och
mindre månadsavsättningar. Försäljningen av
fasträntekonton fortsätter att minska. Traditionell
aktiehandel fortsatte att minska i banken, varför
bemanningen vid handlarbordet drogs ned och
ompositionering till fler Kapitalrådgivare genom-
fördes. I december gjordes ett utskick till kunder
som har pensionssparande i någon form där ban-
ken informerar om det politiska beslutet att minska
avdragsrätten för 2015 för att sedan försvinna helt
2016. Intresset för en pensionsrådgivning var stort
vilket gör att bankens medarbetare startar året
med mycket välfyllda kalendrar.
Populära kundevent
För tredje året i rad genomfördes Nyckelkundsbio
med fyra fullsatta visningar på biograferna i Skara,
Vara, Götene och Nossebro.
Vårens Kundgolf på Lundsbrunns GK var fullbo-
kad med 120 startande.
För tredje gången var vi med på ”På Landet-
mässan” i Axvall som hade närmare 9 000 besö-
kare under två dagar. Nästan 1 000 personer var
med och tävlade om fina priser i bankens monter.
Traditionsenligt arrangerades bussresor till Bor-
geby Fältdagar och Elmia Lantbruk. Båda med
mycket stort deltagande av bankens lantbruks-
kunder. Även träffen med tema Ägarplanering och
generationsskifte för jord- och skogsbruksfastig-
heter lockade många deltagare.
Den årliga Spardagen som arrangeras under ok-
toberlovet var uppskattad av både barn och för-
äldrar. Temat denna gång var ”läsning”.
Kontinuerligt miljöarbete
Banken är sedan 2007 miljöcertifierad enligt ISO
14001. Miljöarbetet har under verksamhetsåret
fortsatt enligt dessa riktlinjer i syfte att bidra till en
hållbar utveckling.
Fokus under 2014 har varit de digitala tjänsterna
Mobilt BankID, Mobilbanken och Swish, tjänster
som bidrar till en minskad miljöbelastning. I slutet
av året anordnades en kontantsmarttävling, där
det gällde att använda sitt kort och inte ta ut kon-
tanter i kassa eller bankomat under december
månad samt skriva en slogan på temat kontants-
mart.
Ett av miljömålen 2014 var att vid intern och ex-
tern representation bjuda på lokalt och/eller eko-
logiskt producerad mat. Engagemanget för detta
miljömål har varit stort bland personalen och är en
naturlig del av bankens hållbarhetsarbete.
Under året har två miljörevisioner gjorts avseende
bankens miljöarbete och glädjande nog hade ing-
en av revisorerna något att anmärka på.
4
Fastigheter och kontorslokaler
Den största åtgärden på bankens fastigheter un-
der året var omläggning av tak och terrass på
fastigheten i Vara. På fastigheterna i Skara och
Nossebro har mindre reparationer utförts.
Personal
Vid årets slut var det 111 anställda i banken,
varav 104 banktjänstemän. Av dessa var 67 kvin-
nor och 37 män. Den totala årsarbetstiden för
banktjänstemännen uppgick till knappt 94 heltids-
tjänster. Medelåldern i banken var 48,6 år, vilket
är något lägre än föregående år.
Under året har två nya tjänster inrättats, Familjeju-
rist samt Affärschef Företag. Totalt har sju nya
medarbetare börjat och lika många har slutat.
Det är sedan tidigare beslutat att all personal som
utför kvalificerade rådgivningar i banken ska in-
neha Swedsec-licens. Det är ett led i att upprätt-
hålla allmänhetens förtroende för personalens
kompetens. För att erhålla denna licens ställs
därför höga krav på lämplighet, yrkeserfarenhet,
kunskap och förmåga att följa det regelverk som
gäller på värdepappersmarknaden. För att tydlig-
göra detta har banken beslutat om riktlinjer för
Swedsec-licensiering, vilket b l a innebär att ny-
anställd personal ska genomföra sin licensiering
inom provanställningstiden.
Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning
2014 i sammandrag
(2013 inom parentes)
Rörelseresultatet ökade till 208,3 mkr (201,1)
Räntenettot minskade till 182,7 mkr (187,1)
Provisionsnettot ökade till 72,5 mkr (67,6)
Summa kostnader före kreditförluster ökade
till 124,2 mkr (121,6)
Kreditförluster minskade till 2,9 mkr (4,3)
In- och upplåningen ökade till 6.816,4 mkr
(6.498,5)
Utlåningen ökade till 5.963,7 mkr (5.625,5)
Affärsvolymen ökade till 24.902,7 mkr
(23.361,4)
Bankens resultat
Rörelseresultatet för 2014, 208,3 mkr, är en ök-
ning med 3,6 procent jämfört med föregående år.
Räntenettot minskade med 2,4 procent till 182,7
mkr. Erhållna utdelningar uppgick till 65,8 mkr
(62,3 föregående år). Provisionsnettot ökade med
7,3 mkr till 72,5 mkr. De allmänna administrat-
ionskostnaderna ökade med 3,6 mkr till 112,2
mkr. Kreditförlusterna netto uppgår 2014 till 2,9
mkr.
Bankens ställning
Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till
9.820,0 mkr, en ökning med 5,6 procent. Utlå-
ningen ökade till 5.963,7 mkr, en ökning med 6,0
procent. Volymstocken av förmedlade lån till
Swedbank Hypotek AB ökade till 4.564,2 mkr, en
ökning med 1,8 procent.
In- och upplåning från allmänheten ökade med 4,9
procent till 6.816,4 mkr. Vidare har banken för-
medlat fondsparande via Swedbank Robur AB till
ett värde av 3.626,2 mkr, en ökning inklusive vär-
deförändring med 16,2 procent. Förmedlade för-
säkringar via Swedbank Försäkring AB uppgick till
996,5 mkr, en ökning inklusive värdeförändring
med 18,1 procent.
Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank,
fasträntekonto, räntebärande värdepapper, fonder
och strukturerade produkter. Placeringsportföljen
uppgick per balansdagen till 2.117,2 mkr. Banken
har beviljad kreditlimit hos Swedbank på 500 mkr.
Per den 31 december uppgår bankens totala akti-
einnehav i Swedbank AB (publ) till 6.700.000 ak-
tier. Under året har banken förvärvat 300.000
aktier. Det totala innehavet hade vid årsskiftet ett
marknadsvärde på 1.309,9 mkr (anskaffningsvär-
de 321,1 mkr). Utdelningen på bankens aktiein-
nehav i Swedbank AB (publ) har under de sen-
aste 10 åren uppgått till 256,2 mkr.
Bankens kapitalbas uppgår till 1.283,9 mkr per
2014-12-31. Detta ger en kärnprimärkapitalrelat-
ion på 18,7 procent.
Ägarförhållanden
Sparbanken Skaraborg AB bedriver verksamhet
som fristående sparbank. Banken är ursprunglig-
en grundad 1847 som Skaraborgs läns allmänna
sparbank. Ombildningen till aktiebolag genomför-
des år 2000. Bankens verksamhetsområde omfat-
tar Skara, Vara, Essunga och Götene kommuner.
Sparbanksstiftelsen Skaraborg är ensam ägare till
banken och genom utdelning från banken kan
stiftelsen lämna bidrag som främjar sparbankens
och bygdens utveckling. Fram till och med 2014
har stiftelsen beviljat bidrag till olika projekt med
ca 126 mkr, fördelat över bankens verksamhets-
område.
5
Risker och osäkerhetsfaktorer
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av
finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likvidi-
tets- och operativa risker. I syfte att begränsa och
kontrollera risktagandet i verksamheten har ban-
kens styrelse, som är ytterst ansvarig för den in-
terna kontrollen i banken, fastställt policies och
riktlinjer för ovanstående risker. Verkställande
direktören ansvarar för den löpande förvaltningen
enligt styrelsens riskpolicy. För att få en tillfreds-
ställande riskhantering i banken har banken en
oberoende riskkontrollfunktion. Med riskkontroll
avses alla aktiviteter för att mäta, rapportera och
följa upp risker, oberoende från de risktagande
enheterna. Riskkontrollfunktionen rapporterar
muntligen och skriftligen till styrelsen kvartalsvis.
Verksamheten präglas av riskmedvetande och
bankens medarbetare har en god förståelse för
den egna verksamheten och de risker som är
förknippade med den. De övergripande målen för
bankens hantering av risker är att i förväg identifi-
era riskerna så att dessa kan undvikas eller kon-
trolleras på ett effektivt och affärsmässigt sätt.
Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för
regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att Verk-
ställande direktören ansvarar för att fastställa
rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regel-
verket och att verksamheten är ändamålsenligt
organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens
funktion för regelefterlevnad (compliance) ansva-
rar för samordning och rapportering i frågor som
rör regelefterlevnad. Arbetet med regelefterlevnad
präglas av ett proaktivt arbetssätt och bidrar till att
upprätthålla och förstärka bankens förtroende och
anseende, samt verkar för att risken för legala
sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande
regelefterlevnad reduceras. Funktionen rapporte-
rar muntligen och skriftligen till styrelsen halvårs-
vis.
Banken har en diversifierad kreditportfölj för att
motverka fluktuationer, samt låga finansiella och
operativa risker.
Bankens resultat påverkas även av omvärldsfak-
torer som banken inte själv råder över. Den
största inverkan har det allmänna ränteläget, för-
ändringar på börsen och det allmänna konjunktur-
läget.
Mer information om risker finns under not 3.
Bankens kapitalbas uppgår till 1.283,9 mkr, vilket
ger en kärnprimärkapitalrelation på 18,7 procent.
Bankens riskbuffert är därmed klart över legala
minimikravet, vilket innebär en god motståndskraft
mot negativa händelser och störningar. De stress-
tester som görs i den interna kapitalutvärderingen
visar att motståndskraften i bankens balansräk-
ning är stor.
Principer och processer för ersättningar och
förmåner till ledningen
Ersättning till verkställande direktören beslutas av
styrelsens ordförande och vice ordförande. Er-
sättning till andra ledande befattningshavare bes-
lutas av verkställande direktören. Ytterligare in-
formation finns i not 10.
Händelser efter balansdagen
Inga väsentliga händelser som inträffat efter ba-
lansdagen har haft någon påverkan på bankens
resultat- och balansräkning.
Framtida utveckling
Ett spännande och händelserikt år väntar under
2015. Västvärldens olika centralbankers räntor är i
många fall på räntenivåer de aldrig tidigare varit
på.
Detsamma gäller i Sverige som, sedan Riksban-
kens beslut i februari 2015, nu har en negativ
styrränta på -0,1 procent. Dessutom kommer Sve-
riges Riksbank att köpa statsobligationer med
löptid 1-5 år under februari-mars för 10 miljarder.
Detta kommer att medföra ett tryck nedåt även på
de längre räntorna. Den svenska kronan har un-
der de senaste åren försvagats mot många av
Sveriges exportländers valutor, vilket är viktigt för
att trygga Sveriges viktiga export.
Under våren kommer även Europeiska Central-
banken (ECB) att påbörja köp av statspapper med
60 miljarder euro i månaden. Deras program skall
pågå till september 2016. Hur eurokursen kommer
att reagera om alla dessa köp genomförs återstår
att se. Frågan är om euron kommer att försvagas
kraftigt mot exempelvis den svenska kronan och
vad det i sådana fall kommer att krävas för insat-
ser från den svenska Riksbanken för att bibehålla
den svaga kronkursen.
Centralbankerna är beredda att vidta kraftfulla
åtgärder för att få igång den som de anser viktiga
inflationen och därmed en förbättring i konjunktu-
ren. Detta samtidigt som råvarupriser sjunkit kraf-
tigt, inte minst oljepriset vilket motverkar en ökad
inflation. Tidigare har Sveriges Riksbank använt
argumentet att hushållens skuldsättning är oro-
väckande hög och ökar alltmer om räntan sänks.
Det ansvaret förfaller de nu lämnat över till politi-
kerna och Finansinspektionen.
Den svenska konsumtionsökningen har de sen-
aste åren till stor del skett hos hushållen medan
industrin uppvisat en lägre investeringstakt. För-
6
hoppningen är att det sker en större uppgång i
näringslivets investeringar under 2015.
De låga räntenivåerna förväntas bestå under 2015
och en stor del av 2016 samtidigt som den
svenska bruttonationalprodukten förväntas öka
med strax över 2-procentsnivån 2015, vilket är en
förbättring jämfört med 2014.
Under 2015 har banken som målsättning att ytter-
ligare profilera banken som kundens lokala spar-
bank. Detta ska ske genom att banken blir mer
aktiva för att få till personliga möten med våra
kunder. Något som bankens kundundersökningar
visar att kunden uppskattar. Samtidigt ska banken
för de kunder som önskar, kunna erbjuda tekniska
lösningar som ligger i framkant. Inom detta om-
råde, som brukar kallas digitalisering, kommer det
hela tiden ske en snabb utveckling.
Förväntningar för 2015 är att investeringstakten
och därmed lånebehovet skall öka inom näringsli-
vet. Det låga ränteläget kommer innebära en fort-
satt höjning av börskurserna, vilket lockar många
till ett ökat fond- och försäkringssparande.
I detta låga ränteläge kommer banken även be-
höva fokusera på kostnaderna för att kunna nå ett
bra resultat. Trots det bedömer banken i dagslä-
get att 2015 kommer att innebära ett lägre resultat
än det som uppvisas i bokslutet för 2014.
Fem år i sammandrag
Nyckeltal
2014 2013 2012 2011 2010
VOLYM
Affärsvolym ultimo, Mkr 24 903 23 361 21 707 21 101 21 087
förändring under året, % 6,6 7,6 2,9 0,1 6,7Av sparbanken förvaltade och förmedlade
kundvolymer, inklusive beviljad ej utnyttjad kredit
KAPITAL
Summa riskvägt exponeringsbelopp 6 863 782 6 522 325 6 267 750 5 858 887 5 466 537
För år 2-5 redovisas exponeringsbelopp enl
tidigare regelverk
Kärnprimärkapitalrelation 18,7 2,2 2,1 2,0 1,9
Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp
För år 2-5 redovisas kapitaltäckningskvot enl
tidigare regelverk
Primärkapitalrelation 18,7 - - - -
Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp
Total kapitalrelation 18,7 - - - -
Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp
RESULTAT
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO 1,9 2,1 2,4 2,5 2,1
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av
genomsnittlig affärsvolym 1,4 1,5 1,4 1,3 1,1
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,9 0,9 0,8 0,6 0,5
Avkastning på totala tillgångar
Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning 2,2 2,2 2,1 1,6 1,3
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt i % av
genomsnittligt eget kapital 6,4 7,3 7,3 6,0 5,0
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom i
relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,37 0,37 0,39 0,44 0,54
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom i
relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,38 0,39 0,44 0,56 0,58
OSÄKRA FORDRINGAR
OCH KREDITFÖRLUSTER
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Reservering för sannolika förluster i % av
osäkra fordringar brutto 81,19 50,56 70,62 51,26 54,58
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning
till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,21 1,05 0,46 1,40 0,74
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning
till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,05 0,08 0,28 0,59 0,16
ÖVRIGA UPPGIFTER
Medelantal anställda 99 97 98 99 99
Antal kontor 5 5 5 5 6
7
Fem år i sammandrag
Resultat- och balansräkningar, mkr
RESULTATRÄKNINGAR 2014 2013 2012 2011 2010
Räntenetto 182,7 187,1 199,5 191,1 152,1
Provisioner, netto 72,5 67,6 64,8 62,4 61,0
Nettoresultat av finansiella transaktioner 8,8 5,0 6,8 -2,0 5,4
Övriga intäkter 71,4 67,3 36,9 28,5 5,0
Summa intäkter 335,4 327,0 308,0 280,0 223,5
Allmänna administrationskostnader -112,2 -108,6 -104,5 -104,0 -103,2
Övriga rörelsekostnader ¹ -12,0 -13,0 -15,7 -18,3 -17,4
Kreditförluster -2,9 -4,3 -15,7 -35,1 -9,1
Summa kostnader -127,1 -125,9 -135,9 -157,4 -129,7
Rörelseresultat 208,3 201,1 172,1 122,6 93,8
Bokslutsdispositioner, netto 0,2 34,4 -34,7 0,1 -0,2
Skatter -31,7 -37,3 -27,2 -28,8 -24,7
Årets resultat 176,8 198,2 110,2 93,9 68,9
BALANSRÄKNINGAR
Kassa 8,7 10,9 38,0 35,5 37,6
Utlåning till kreditinstitut 324,6 230,8 228,6 499,3 445,6
Utlåning till allmänheten 5 963,7 5 625,5 5 346,7 5 351,6 5 726,7
Räntebärande värdepapper 2 117,2 2 166,8 2 185,2 1 444,8 686,2
Aktier och andelar 1 311,8 1 160,8 793,4 556,7 592,2
Materiella tillgångar 55,2 58,6 60,8 63,8 68,8
Övriga tillgångar 38,8 44,4 48,4 46,4 45,0
Summa tillgångar 9 820,0 9 297,8 8 701,1 7 998,1 7 602,1
Skulder till kreditinstitut 232,3 292,9 309,2 172,6 386,5
In- och upplåning från allmänheten 6 816,3 6 498,5 6 366,7 6 002,8 5 474,9
Emitterade värdepapper 0,0 0,0 0,0 200,0 200,0
Övriga skulder 75,3 67,9 82,7 67,9 41,1
Avsättningar 12,0 11,4 11,5 7,9 8,0
Summa skulder 7 135,9 6 870,7 6 770,1 6 451,2 6 110,5
Obeskattade reserver 1,6 1,8 36,3 1,6 1,7
Eget kapital 2 682,5 2 425,3 1 894,7 1 545,3 1 489,9
Summa skulder, obeskattade reserver och
eget kapital 9 820,0 9 297,8 8 701,1 7 998,1 7 602,1
¹ inkl. avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
8
9
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst
Årets resultat enligt balansräkningen utgör 176.820 tkr.
Till bolagsstämmans förfogande står:
- balanserad vinst 996.698 tkr
- fond för verkligt värde 1.008.279 tkr
- årets resultat 176.820 tkr
Summa 2.181.797 tkr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
- till aktieägare utdelas 20.000 tkr
- i ny räkning balanseras
varav fond för verkligt värde
2.161.797 tkr
1.008.279 tkr
Förslaget till utdelning, som utgör 0,7 procent av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels
reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrö-
relse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen.
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha
en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa
risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare risker i verksamheten i enlighet med bankens interna
kapitalutvärderingspolicy. Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgår till 18,7 procent (2013-12-31 kapi-
taltäckningskvot 2,24). Kapitalbasen uppgår till 1.283,9 mkr (1.170 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 549
mkr (522 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.
Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra
sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort
i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hän-
visas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
Resultaträkningar
1 januari - 31 december Not 2014 2013
tkr
Ränteintäkter 228 675 260 928
Räntekostnader -45 975 -73 783
Räntenetto 4 182 700 187 145
Erhållna utdelningar 5 65 769 62 335
Provisionsintäkter 6 85 837 79 695
Provisionskostnader 7 -13 330 -12 125
Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 8 803 4 981
Övriga rörelseintäkter 9 5 645 4 960
Summa rörelseintäkter 335 424 326 991
Allmänna administrationskostnader 10 -112 196 -108 552
Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 20 -4 544 -4 741
Övriga rörelsekostnader 11 -7 442 -8 301
Summa kostnader före kreditförluster -124 182 -121 594
Resultat före kreditförluster 211 242 205 397
Kreditförluster, netto 12 -2 894 -4 338
Rörelseresultat 208 348 201 059
Bokslutsdispositioner 13 220 34 469
Skatter 14 -31 748 -37 341
Årets resultat 176 820 198 187
Rapport över totalresultat
1 januari - 31 december 2014 2013
tkr
Årets resultat 176 820 198 187
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat
Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 100 949 350 431
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14 -552 -1 006
Poster som inte kan omföras till årets resultat 0 0
Årets övrigt totalresultat 100 397 349 425
Årets totalresultat 277 217 547 612
10
Balansräkningar
Per den 31 december Not 2014 2013
tkr
Tillgångar
Kassa 8 665 10 935
Belåningsbara statsskuldförbindelser 15 202 644 0
Utlåning till kreditinstitut 16 324 591 230 831
Utlåning till allmänheten 17 5 979 226 5 636 669
Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring -15 509 -11 150
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 1 914 595 2 166 754
Aktier och andelar 19 1 311 813 1 160 797
Materiella tillgångar 20
- inventarier 4 943 7 175
- byggnader och mark 50 289 51 426
Aktuell skattefordran 916 0
Övriga tillgångar 21 3 267 7 244
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 34 569 37 138
Summa tillgångar 9 820 009 9 297 819
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 23 232 318 292 872
In- och upplåning från allmänheten
- inlåning 24 6 804 226 6 485 588
- upplåning 25 12 140 12 953
Aktuell skatteskuld 0 5 834
Övriga skulder 26 53 836 41 103
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 21 412 20 977
Avsättningar
- avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 28 885 635
- uppskjuten skatteskuld 14,28 11 078 10 739
Summa skulder 7 135 895 6 870 701
Obeskattade reserver 29 1 623 1 844
Eget kapital 30
Bundet eget kapital
Aktiekapital (4.000.000 st aktier, kvotvärde 100) 400 000 400 000
Reservfond 100 694 100 694
Fritt eget kapital
Fond för verkligt värde 1 008 279 907 882
Balanserad vinst 996 698 818 511
Årets resultat 176 820 198 187
Summa eget kapital 2 682 491 2 425 274
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 9 820 009 9 297 819
Poster inom linjen
Ställda säkerheter inga inga
Ansvarsförbindelser 31
- Garantier 229 736 233 895
Åtaganden
- Övriga åtaganden 1 076 136 1 095 226
11
Rapport över förändringar i eget kapital
Totalt
eget kapital
Tkr
Aktie-
kapital
Reserv-
fond
Fond för verk-
ligt värde
Verkligt
värde
reserv
Balanserad
vinst eller
förlust
Årets
resultat
Ingående eget kapital
2014-01-01400 000 100 694 907 882 818 511 198 187 2 425 274
Årets resultat 176 820 176 820
Årets övrigt totalresultat 100 397 100 397
Årets totalresultat 100 397 176 820 277 217
Vinstdisposition 178 187 -178 187 0
Utdelning -20 000 -20 000
Utgående eget kapital
2014-12-31 400 000 100 694 1 008 279 996 698 176 820 2 682 491
Totalt
eget kapital
Tkr
Aktie-
kapital
Reserv-
fond
Fond för verk-
ligt värde
Verkligt
värde
reserv
Balanserad
vinst eller
förlust
Årets
resultat
Ingående eget kapital
2013-01-01400 000 100 694 558 457 725 309 110 202 1 894 662
Årets resultat 198 187 198 187
Årets övrigt totalresultat 349 425 349 425
Årets totalresultat 349 425 198 187 547 612
Vinstdisposition 93 202 -93 202 0
Utdelning -17 000 -17 000
Utgående eget kapital
2013-12-31 400 000 100 694 907 882 818 511 198 187 2 425 274
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
12
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
1 januari - 31 december
tkr 2014-12-31 2013-12-31
Den löpande verksamheten, tkr
Rörelseresultat 208 348 201 059
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
- förändring av upplupet anskaffningsvärde (+/-) 7 289 4 012
- orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner (+/-) -7 200 -1 074
- avskrivningar (+) 4 544 4 741
- kreditförluster (+) 2 894 4 338
- övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -329 -39
Betald inkomstskatt (-) -38 708 -30 578
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital 176 838 182 459
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) -341 093 -283 165
Ökning/minskning av värdepapper (-/+) -27 316 -27 783
Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 317 825 131 846
Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -60 554 -16 328
Förändring av övriga tillgångar (+/-) 5 631 -944
Förändringar av övriga skulder (+/-) 7 334 -16 359
Kassaflöde från den löpande verksamheten 78 665 -30 274
Investeringsverksamheten
Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) 34 000 25 000
Försäljning av materiella tillgångar (+) 0 23
Förvärv av materiella tillgångar (-) -1 175 -2 587
Kassaflöde från investeringsverksamheten 32 825 22 436
Finansieringsverksamheten
Inlösen av räntebärande värdepapper (-) 0 0
Utdelning Sparbanksstiftelsen Skaraborg (-) -20 000 -17 000
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -20 000 -17 000
Årets kassaflöde 91 490 -24 838
Likvida medel vid periodens början 241 766 266 604
Likvida medel vid periodens slut 333 256 241 766
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:(jmf även med sid 28 bankens övriga likvida tillgångar)
Kassa 8 665 10 935
Utlåning till kreditinstitut 324 591 230 831
Summa 333 256 241 766
Erhållen ränta 234 638 260 113
Betald ränta -48 448 -76 218
Erhållen utdelning 65 769 62 335
Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande
verksamheten
13
14
Noter till de finansiella rapporterna
Not 1 Uppgifter om banken
Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Sparbanken Skaraborg AB med säte i Skara,
bankens 168:e verksamhetsår, varav det femtonde som aktiebolag. Adressen till huvudkontoret är Skara-
borgsgatan 21, Box 163, 532 22 Skara.
Not 2 Redovisningsprinciper
a) Överensstämmelse med normgivning och lag
Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-
persbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS
2011:54 och FFFS 2013:2, FFFS 2013:24, FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekom-
mendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med
detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och
FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för
årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 16 mars 2015.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i
de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är
redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till
verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som
värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella
tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella till-
gångar som kan säljas.
c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.
Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör
bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinci-
perna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och an-
tagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållan-
den synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma
de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga
utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period
ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida
perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansi-
ella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansi-
ella rapporter beskrivs närmare i not 33.
e) Ändrade redovisningsprinciper
Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2014 har inte föranlett några ändringar av ban-
kens redovisningsprinciper.
15
f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstilläm-
pats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kom-
mande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas.
IFRS 9 Financial Instruments kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering.
IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt ”paket” av förändringar avseende redovisning av finansiella in-
strument. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en
framåtblickande nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder i
kraft 1/1 2018 och tidigare tillämpning är tillåten givet att EU antar standarden. EU planerar att godkänna
standarden under 2015. Banken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av dessa ändringar och
har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom ändringarna ännu
inte godkänts av EU.
Övriga nyheter som inte beskrivs i detta avsnitt beräknas inte få någon effekt på bankens finansiella rappor-
ter.
g) Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella
valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk
valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakurs-
differenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effek-
tivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbe-
talningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skul-
den. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna av-
gifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra
skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv-
räntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning
- Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen
- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument. För räntederivat som säkrar finansiella
tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansi-
ella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat
redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).
Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
i) Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt
att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, färdigställan-
degraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter
som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det
verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Banken erhåller avgifter och provisioner för
utförda tjänster om intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
(i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan
som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; upplägg-
ningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall
som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
16
(ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt
att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa
avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör
också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till
annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till
en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning
för kreditförlust.
(iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning,
aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker
sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd trans-
aktion redovisas omedelbart som intäkt.
j) Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för
clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av
den effektiva räntan redovisas inte här.
k) Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändring-
ar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består
av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för
handelsändamål.
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas via
resultaträkningen (fair value option)
- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verk-
ligt värde
- Valutakursförändringar
l) Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskost-
nader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-,
telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.
m) Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.
n) Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat i resul-
taträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid till-
hörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser
som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig
till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan
redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
17
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas
bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skattereg-
ler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas
endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skatteford-
ringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
o) Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.
(i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets
avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för
motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget
förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från
balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en
finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen
endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna
med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken för-
binder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar
redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat
lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras
redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finan-
siera lånet.
(ii) Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader
förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde
via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instru-
ment klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också
utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas
efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Inbäddade derivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som
övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska
egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om
det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga
kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finan-
siell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet
värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning
inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av
reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där
säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på deri-
vatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
18
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsända-
mål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair
Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeföränd-
ringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med
undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.
Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Ban-
ken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till
att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att
värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fast-
ställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet
anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid an-
skaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag
för osäkra fordringar.
Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att in-neha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon
annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Även in-
nehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovi-
sas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar
redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget
kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valuta-
kursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebä-
rande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För
dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för
första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till
dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust,
som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde
Denna kategori består av finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål. I denna kategori ingår
bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt
säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna
värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Till vilken kategori bankens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar
och skulder.
(iii) Finansiella garantier
Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en
förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med
ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren er-
hållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den fi-
19
nansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser
och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ack-
umulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
p) Derivat och säkringsredovisning
Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som ban-
ken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig
koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att
säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning
får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effek-
tivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är
uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt ban-
kens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska
säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad
tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning
innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade pos-ten på olika sätt enligt nedan. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken i ovanstående post är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.
(i) Säkring av verkligt värde (portfölj)
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i
balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den
säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast
ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsam-
mans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av fi-
nansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland
Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäk-
terna.
För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att
lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tids-
spann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de
anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av
säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med för-
ändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för föränd-
ring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av vär-
det på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräk-
ningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit
effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfa-
rande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda
värdejusteringar.
Avbrott av säkringsredovisning Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfall-otidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart.
(ii) Fordringar och skulder i utländsk valuta
För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valu-
tarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom
20
att den underliggande fordran eller skulden redovisas till balansdagens kurs och säkringsinstrumentet redo-
visas till verkligt värde, vilket beräknas genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskur-
sen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Valuta-
kursförändringen redovisas över resultaträkningen.
q) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument
(i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell till-
gång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändel-
ser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inver-
kan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg
för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara upp-
gifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:
a. betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
b. ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
c. beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens eko-
nomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
d. det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
e. upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter.
Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på
möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga
värdet för en investering i en finansiell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individu-
ellt.
För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner som är osäkra (d v s betalningar är mer än 60 dagar
försenade) beräknas avsättningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storle-
ken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar ban-
ken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information
om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rappor-
ter, inkomstdeklarationer eller på annan sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som
ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens
låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg
om att lånet är osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till
förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som
nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisa-
des första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkning-
en.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskriv-
ningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp,
eller när värdenedgången varit utdragen. Banken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande
och en period om minst 9 månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas
omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resul-
taträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalre-
sultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av
kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den
finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.
21
Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av
finansiella transaktioner.
(ii) Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det
har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En
nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i en-
lighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster)
redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till
upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en
händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas,
vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det
nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresul-
tat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas,
återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en hän-
delse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.
Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde
En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumen-
tet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.
(iii) Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara
konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag anta-
gits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balans-
räkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster
på resultatraden Kreditförluster netto.
r) Materiella tillgångar
(i) Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida
ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas
på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar
och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller
avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning av tillgången. Vinst eller förlust
som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset
och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas
som övrig rörelseintäkt/kostnad.
(ii) Leasade tillgångar
Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att lea-
singavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden
(iii) Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska
fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet
kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de
uppkommer.
22
(iv) Avskrivningsprinciper
Byggnader och markanläggningar avskrivs planenligt med två procent respektive fem procent på anskaff-
ningsvärdet. Mark skrivs inte av.
Inventarier avskrivs planenligt med 20 – 33 procent på anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från plan
betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och
avskrivning enligt plan.
Banken tillämpar inte komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar. Banken har efter beräkning
kunnat konstatera att komponentavskrivning på rörelsefastigheter jämfört med planenlig avskrivning endast
har marginell effekt på resultatet. För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte finns
några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års
slut.
s) Nedskrivningar av materiella tillgångar
(i) Nedskrivningsprövning
De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indi-
kation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgång-
ens återvinningsvärde (se nedan).
Återvinningsvärdet är det högsta värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av
nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och
den risk som är förknippad med den specifika tillgången.
(ii) Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger
och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En
reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger
det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen ned-
skrivning gjorts.
t) Aktiekapital
Utdelningar
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
u) Ersättningar till anställda
(i) Ersättningar efter avslutad anställning
Pensionering genom försäkring
Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med
Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad
anställning enligt vilka banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon
rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga
tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under inneva-
rande period och tidigare.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än
avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som
omfattar flera arbetsgivare. Banken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar
flera arbetsgivare är tillämplig även för bankens pensionsplan hos SPK. Banken saknar tillräcklig information
för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som av-
giftsbestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad
i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period.
Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not
10.
23
Pensionering i egen regi
Banken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal utfäst till VD att denne kan
avsluta sin tjänstgöring efter 61 års ålder. För den del som inte tryggats genom försäkring görs avsättning i
egen balansräkning. Den oförsäkrade delen utgör ett mindre belopp. Se vidare not 10.
Banken har inte några ytterligare pensionsåtaganden i egen regi.
(ii) Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkt
när banken inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när banken redovisar kostnader för
omstrukturering. Ersättningar som inte förväntas regleras inom tolv månader redovisas till dess nuvärde.
(iii) Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relate-
rade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbe-
talningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av
att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
v) Avsättningar
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller belop-
pets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig
legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av eko-
nomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet
kan göras.
Avsättningar görs med belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befint-
liga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsätt-
ningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar
aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade
med skulden.
x) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och
vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande
som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser
kommer att krävas.
y) Lånelöften
Med lånelöften avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand
bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om hon/han vill ha lånet eller inte. För av banken läm-
nade lånelöften gäller att banken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att
låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall lånelöftet lämnas till en låntagare
där ett nedskrivningsbehov identifierats redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker
långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av
framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna
avgifter för det lämnade lånelöftet.
Not 3 Finansiella risker
I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsris-
ker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens sty-
relse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kre-
ditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instrukt-
ion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till
styrelsen.
24
Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och
att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna beva-
kas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicys och riskhanteringssystem gås igenom
regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt pro-
dukter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för
en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I banken finns en oberoende funktion för oberoende riskkontroll direkt underställd verkställande direktören
vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och
processer.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller
kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också
den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts
betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som
banken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begrän-
sad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en
garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Motparten för bankens derivatinstrument är Swedbank
AB (publ.) med rating A+ (enligt S&P).
Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion
inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditchef rapporterar regelbundet till styrel-
sen.
Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En ge-
nomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i banken normalt fattas av minst två personer. Trots att kredit-
risken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvo-
lym jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geogra-
fiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare
minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra
bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motparts-
risker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och i vär-
depapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Bankens värdepap-
persportfölj motsvarar i all väsentlighet en rating lägst BBB (enligt S&P).
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas
minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassi-
ficering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassifice-
ringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och
risken vid ett eventuellt obestånd.
Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kre-
ditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb
handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av kravsystem som bevakar
och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Riskkontrollfunktionen utför en oberoende kontroll och analys
av bankens kredithantering.
Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt låne-
fordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.
Kreditriskexponering brutto och netto 2014
Total
kreditrisk-
exponering
(före
nedskrivning)
Reservering Redovisat
värde
Värde av
säkerheter
avseende
poster i
balans-
räkningen
Total
kreditrisk-
exponering
efter
avdrag
säkerheter
Krediter¹ mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen² 332 751 332 751 332 751 0
Pb i villa- och fritidsfastigheter³ 772 472 -3 483 768 989 701 765 67 224
Pb i flerfamiljsfastigheter4 470 020 470 020 459 513 10 507
Pb i jordbruksfastigheter 1 538 325 -100 1 538 225 1 529 438 8 787
Pb i andra näringsfastigheter 1 025 828 -1 050 1 024 778 996 541 28 237
Företagsinteckning 639 388 -43 852 595 536 581 922 13 614
Övriga 1 239 615 -6 197 1 233 418 526 854 706 564
varav: kreditinstitut 1 231 1 231 1 231 0
Summa 6 018 399 -54 682 5 963 717 5 128 784 834 933
Värdepapper
Statspapper, andra offentliga organ
AAA 202 644 202 644 202 644
Andra emittenter
AAA 411 703 411 703 411 703
AA 56 010 56 010 56 010
A 369 899 369 899 369 899
BBB eller lägre 265 800 265 800 265 800
utan rating 811 183 811 183 811 183
Summa 2 117 239 2 117 239 2 117 239
Åtaganden
Utställda finansiella garantier 229 736 229 736 99 620 130 116
Summa 229 736 229 736 99 620 130 116
Total kreditriskexponering 8 365 374 -54 682 8 310 692 5 228 404 3 082 288
Övriga åtagande
914 638 914 638
161 498 161 498
Kreditkvalitet
Vid kreditgivning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoring-
modeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande, intern
och extern skötsamhet.
Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom
företag och privatsegmenten.
1
2
3
4inklusive bostadsrättsföreningar
Outnyttjad del av beviljade krediter
Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kredtiåtaganden
utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda
inklusive krediter till stat och kommun
inklusive bostadsrätter
Utställda lånelöften
25
Kreditriskexponering brutto och netto 2013
Total
kreditrisk-
exponering
(före
nedskrivning)
Reservering Redovisat
värde
Värde av
säkerheter
avseende
poster i
balans-
räkningen
Total
kreditrisk-
exponering
efter
avdrag
säkerheter
Krediter¹ mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen² 321 611 321 611 321 611 0
Pb i villa- och fritidsfastigheter³ 811 504 -2 595 808 909 722 868 86 041
Pb i flerfamiljsfastigheter4 415 854 415 854 399 913 15 941
Pb i jordbruksfastigheter 1 319 540 1 319 540 1 293 639 25 901
Pb i andra näringsfastigheter 942 246 -3 950 938 296 916 083 22 213
Företagsinteckning 687 167 -51 114 636 053 620 921 15 132
Övriga 1 188 091 -2 835 1 185 256 557 270 627 986
varav: kreditinstitut 478 478 478 0
Summa 5 686 013 -60 494 5 625 519 4 832 305 793 214
Värdepapper
Andra emittenter
AAA 386 453 386 453 386 453
AA 55 702 55 702 55 702
A 521 964 521 964 521 964
BBB eller lägre 316 053 316 053 316 053
utan rating 886 582 886 582 886 582
Summa 2 166 754 2 166 754 2 166 754
Åtaganden
Utställda finansiella garantier 233 895 233 895 76 572 157 323
Summa 233 895 233 895 76 572 157 323
Total kreditriskexponering 8 086 662 -60 494 8 026 168 4 908 877 3 117 291
Övriga åtagande
969 651 969 651
125 575 125 575
Outnyttjad del av beviljade krediter
Utställda lånelöften
26
Oreglerade och osäkra fordringr
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2014 2013
tkr
Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 20 288 39 391
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 479 11 179
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 2 341 14 582
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 3 503 997
Fordringar förfallna > 360 dgr 1 250 297
Summa 27 861 66 446
Lånefordringar per kategori av låntagare
Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor 22 335 13 819
- företagssektor 3 100 480 3 068 292
- hushållssektor 2 852 970 2 574 565
varav enskilda företagare 2 031 575 1 742 691
- övriga 42 614 29 337
Summa 6 018 399 5 686 013
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar
- företagssektor 25 780 47 324
- hushållssektor 3 825 3 184
- företagssektor 0 0
- hushållssektor 0 0
Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra 0 0
Osäkra lånefordringar
- företagssektor 63 445 116 466
- hushållssektor 3 903 3 184
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar
- företagssektor 51 829 58 051
- hushållssektor 932 856
Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar
- företagssektor 89 87
- hushållssektor 1 832 1 500
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor 22 335 13 819
- företagssektor 3 048 562 3 010 154
- hushållssektor 2 850 206 2 572 209
- övriga 42 614 29 337
Summa 5 963 717 5 625 519
Banken beaktar följande faktorer för att bestämma om tillgången är osäker:
Fordran avseende övertrassering eller avtalat belopp enligt kreditvillkoren som är obetald mer än 60 dagar
efter förfallodagen eller bedömning att kund sannolikt inte kommer att betala enligt avtal utan att säkerhet
tas i anspråk eller banken vidtar annan liknande åtgärd.
Banken har under året ej tagit i anspråk säkerheter för skydd av fordran.
Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och
för vilka ränta intäktsförs
27
28
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella
skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av
att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skul-
der inklusive derivatinstrument har olika löptider.
Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att
placeringar endast görs i likvida värdepapper, d.v.s. värdepapper som handlas på en fungerande marknad.
Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.
I enlighet med FFFS 2010:7 har bankens styrelse fastställt en ny finansierings- och likviditetspolicy för att
möta de ökade krav på uppföljning, mätning och rapportering av likviditet. Bankens styrelse har fattat beslut
om bankens risktolerans utifrån en både kvalitativ och kvantitativ bedömning av för banken lämplig likvidi-
tetsrisk. Styrelsen anger att banken ska ha en god hantering av likviditetsrisker och alltid ha en reserv av
likvida tillgångar att tillgå för att möta perioder med begränsad likviditet samt ha en god finansieringsstruktur.
Banken ska alltid begränsa sin exponering mot likviditetsrisk till måttlig i relation till verksamheten i allmänhet
och möjlighet till finansiering i synnerhet. Banken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likvi-
ditetsrisk. Ofrånkomligen möter banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid
begränsas så de inte riskerar bankens möjligheter att uppfylla sina åtaganden.
Banken ska alltid ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 180 dagar under normala förhållan-
den. Normala förhållanden bedöms som de förväntade kassaflödena under kommande period baserat på
empiriska data om bankens kassaflöden för den senaste 12 månadersperioden. Bankens likviditetsreserv
skall dessutom klara en period av 30 dagar under stressade scenarion. Dessa återspeglas genom att ban-
ken inte längre har tillgång till normal finansiering eller marknaden generellt hamnar i situation där likviditeten
är begränsad och även en kombination av dessa.
Styrelsens krav på likviditetsreservens storlek uppgår per 2014-12-31 till 378,3 mkr (356,4). Bankens likvidi-
tetsreserv som enbart består av högkvalitativa tillgångar uppgår till 917,8 mkr (540,8). Övriga omsättnings-
bara tillgångar uppgår till 1.502,9 mkr (1.850,4). Därutöver har banken en kreditlimit på 500 mkr (500) i
Swedbank AB (publ).
Banken har upprättat en beredskapsplan som innehåller en handlingsplan för hantering av likviditetsrisker
och omfattar tillvägagångssätt för att täcka ett negativt kassaflöde i krissituationer. Beredskapsplanen ska
tillämpas så snart den löpande uppföljningen visar att likviditetsreserven riskeras hamna under den av sty-
relsen beslutade lägsta nivå. Utgångsläget är ett antal definierade händelser som utlöser beredskapsplanen.
Valet av aktiviteter som ska genomföras styrs av händelsernas art och hur allvarlig situationen är. Banken
har även upprättat en återhämtningsplan vars syfte är att återställa bankens finansiella ställning efter en
kraftig försämring.
Övriga upplysningar som krävs enligt Finansinspektionens föreskrift om hantering av likviditetsrisker för kre-
ditinstitut (FFFS 2014:21) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013, lämnas på ban-
kens hemsida www.sparbankenskaraborg.se
Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av
tabellen nedan. De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms samman-
falla med de kontraktuella löptiderna.
Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponering mot-
svarar likviditetsexponering.
Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser bankens likvidi-
tetssituation.
Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2014
Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid
Kontraktuellt
återstående löptid
(redovisat värde)
samt förväntad
tidpunkt för
återvinning På anfordran Högst 3 mån
Längre än 3
mån men
högst 1 år
Längre än 1
år men högst
5 år
Längre än 5
år Utan löptid
Totalt
Redovisat
värde
Tillgångar
Kassa 8 665 8 665
Belåningsbara
statsskuld-
förbindelser 106 922 95 722 202 644
Utlåning till
kreditinstitut 324 591 324 591
Utlåning till
allmänheten 430 304 130 408 293 911 2 113 157 2 995 937 5 963 717
Obligationer och
andra
räntebärande
värdepapper 260 487 280 477 1 347 561 9 870 16 200 1 914 595
Aktier och andelar 1 311 813 1 311 813
Materiella
tillgångar 55 232 55 232
Övriga tillgångar 328 3 855 4 183
Förutbetalda
kostnader och
upplupna intäkter 34 569 34 569
Summa tillgångar 763 560 391 223 574 388 3 567 640 3 101 529 1 421 669 9 820 009
Skulder
Skulder till
kreditinstitut 232 318 232 318
Inlåning från
allmänheten 5 866 208 635 663 290 860 11 495 6 804 226
Upplåning från
allmänheten 12 140 12 140
Övriga skulder,
obeskattade
reserver
och eget kapital 3 168 2 517 2 732 265 2 737 950
Upplupna
kostnader och
förutbetalda
intäkter 21 412 21 412
Avsättningar 11 963 11 963
Summa skulder
och eget kapital 6 110 666 638 831 293 377 11 495 0 2 765 640 9 820 009
Total skillnad -5 347 106 -247 608 281 011 3 556 145 3 101 529 -1 343 971 0
29
Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2013
Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid
Kontraktuellt
återstående löptid
(redovisat värde)
samt förväntad
tidpunkt för
återvinning På anfordran Högst 3 mån
Längre än 3
mån men
högst 1 år
Längre än 1
år men högst
5 år
Längre än 5
år Utan löptid
Totalt
Redovisat
värde
Tillgångar
Kassa 10 935 10 935
Utlåning till
kreditinstitut 160 831 50 000 20 000 230 831
Utlåning till
allmänheten 568 820 118 120 312 574 2 040 250 2 585 755 5 625 519
Obligationer och
andra
räntebärande
värdepapper 211 942 355 732 1 573 446 21 581 4 053 2 166 754
Aktier och andelar 1 160 797 1 160 797
Materiella
tillgångar 58 601 58 601
Övriga tillgångar 1 283 5 961 7 244
Förutbetalda
kostnader och
upplupna intäkter 37 138 37 138
Summa tillgångar 740 586 381 345 688 306 3 613 696 2 607 336 1 266 550 9 297 819
Skulder
Skulder till
kreditinstitut 292 872 292 872
Inlåning från
allmänheten 5 350 587 800 327 309 991 24 683 6 485 588
Upplåning från
allmänheten 12 953 12 953
Övriga skulder,
obeskattade
reserver
och eget kapital 4 245 2 781 2 467 029 2 474 055
Upplupna
kostnader och
förutbetalda
intäkter 20 977 20 977
Avsättningar 11 374 11 374
Summa skulder
och eget kapital 5 656 412 804 572 312 772 24 683 0 2 499 380 9 297 819
Total skillnad -4 915 826 -423 227 375 534 3 589 013 2 607 336 -1 232 830 0
30
31
Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument
varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsris-
kerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). Med nuvarande inriktning på bankens verk-
samhet är det främst ränterisk som utgör marknadsrisk förutom den risk som finns i bankens långfristiga
innehav av aktier i Swedbank AB (publ) och Sparbankernas Försäkrings AB.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntade tillgångar sjunker då
marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av
ränterisk är inkomstrisken, d.v.s. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att rän-
tebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte över-
ensstämmer. Samtliga tillgångar i utländsk valuta är valutasäkrade.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska
faktorer. Vid en förändring av aktiekursen med 10 procent för bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ)
påverkas fond för verkligt värde i eget kapital per 2014-12-31 med 131,0 mkr (115,8).
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar
på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde,
prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är
räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare
räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.
I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande
ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla
sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade
utlåning har banken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, d.v.s. avtal enligt vilka banken betalar fast
ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys, som återfinns
nedan, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster
utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet
minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 329 tkr (971) före skatt.
Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansförvaltningen
ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.
Enligt finanspolicyn är bankens målsättning att ränterisken i hela balansräkningen och ränterelaterade kon-
trakt utanför balansräkningen får, vid en procents förändring av marknadsräntan, maximalt innebära en för-
ändring av nuvärdet med motsvarande 3 procent av kapitalbasen vilket motsvarar 38,6 mkr per 31 december
2014 (29,8 mkr per 31 december 2013). Per den 31 december 2014 var förändringen av nuvärdet, vid en
procents förändring av marknadsräntan, 25,7 mkr (8,4), vilket motsvarar räntebindningstid i eget kapital på
1,0 år (0,3). Derivatinstrument (ränteswapkontrakt) används för att hantera ränterisken. I redovisningen till-
lämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen, se vidare i
not om redovisningsprinciper.
Per den 31 december 2014 hade banken ränteswappar med kontraktsvärde (nominellt värde) på 761.630 tkr
(868.714). Swapparnas verkliga värde netto uppgick till -29.838 tkr (-14.328) bestående av tillgångar om 0
tkr (1.628) och skulder om 29.838 tkr (15.956).
Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2014
Högst 1 mån Längre än 1
mån men
högst 3 mån
Längre än 3
mån men
högst 6 mån
Längre än 6
mån men
högst 1 år
Längre än 1
år men högst
3 år
Längre än 3
år men högst
5 år
Längre än 5
år
Utan ränta Totalt
Tillgångar
Kassa 8 665 8 665
Belåningsbara
statsskuld-
förbindelser 60 045 46 877 95 722 202 644
Utlåning till
kreditinstitut 324 591 324 591
Utlåning till
allmänheten 3 397 292 1 749 068 38 915 155 359 459 834 114 782 48 467 5 963 717
Obligationer och
andra
räntebärande
värdepapper 354 422 1 194 763 124 548 19 377 28 587 166 828 9 870 16 200 1 914 595
Aktier och
andelar 1 311 813 1 311 813
Övriga tillgångar 93 984 93 984Summa
tillgångar 4 076 305 3 003 876 163 463 174 736 488 421 328 487 154 059 1 430 662 9 820 009
Skulder
Skulder till
kreditinstitut 232 318 232 318
In- och upplåning
från allmänheten 6 090 963 410 908 259 689 31 171 8 656 2 839 12 140 6 816 366
Övriga skulder 87 211 87 211
Obeskattade
reserver och
Eget kapital 2 684 114 2 684 114
Summa skulder
och eget kapital 6 323 281 410 908 259 689 31 171 8 656 2 839 0 2 783 465 9 820 009
Total skillnad -2 246 976 2 592 968 -96 226 143 565 479 765 325 648 154 059 -1 352 803 0
Räntederivat,
fast ränta
erläggs -35 000 -16 020 -57 140 -75 500 -440 770 -96 200 -41 000 -761 630Kumulativ
exponering -2 281 976 294 972 141 606 209 671 248 666 478 114 591 173 -761 630
32
Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2013
Högst 1 mån Längre än 1
mån men
högst 3 mån
Längre än 3
mån men
högst 6 mån
Längre än 6
mån men
högst 1 år
Längre än 1
år men högst
3 år
Längre än 3
år men högst
5 år
Längre än 5
år
Utan ränta Totalt
Tillgångar
Kassa 10 935 10 935
Utlåning till
kreditinstitut 160 831 50 000 20 000 230 831
Utlåning till
allmänheten 3 143 583 1 505 824 69 899 87 679 549 374 244 010 25 150 5 625 519
Obligationer och
andra
räntebärande
värdepapper 515 171 1 363 539 199 008 54 328 7 333 23 324 4 051 2 166 754
Aktier och
andelar 1 160 797 1 160 797
Övriga tillgångar 102 983 102 983Summa
tillgångar 3 819 585 2 919 363 288 907 142 007 556 707 267 334 25 150 1 278 766 9 297 819
Skulder
Skulder till
kreditinstitut 292 872 292 872
In- och upplåning
från allmänheten 5 690 811 460 102 225 447 84 545 22 469 2 214 12 953 6 498 541
Övriga skulder 79 288 79 288
Obeskattade
reserver och
Eget kapital 2 427 118 2 427 118
Summa skulder
och eget kapital 5 983 683 460 102 225 447 84 545 22 469 2 214 0 2 519 359 9 297 819
Total skillnad -2 164 098 2 459 261 63 460 57 462 534 238 265 120 25 150 -1 240 593 0
Räntederivat,
fast ränta
erläggs -21 400 -18 000 -31 500 -57 500 -469 314 -245 000 -26 000 -868 714Kumulativ
exponering -2 185 498 255 763 287 723 287 685 352 609 372 729 371 879 -868 714
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska ellerförtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system ellerteknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativariskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående processi banken, som bl.a. omfattar• kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,• klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,• IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med avstämningar och kontroller,• behörighetssystem,• interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering samt• informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar.
Årligen genomförs självutvärdering av de operativa riskerna. IT-stöd i form av ekonomi-, kredit-, och
inlåningssystem med inbyggda avstämningar är av stor vikt för en interna kontrollen. Huvuddelen av datastödet
erhålls genom Swedbank IT. Genom detta tillförsäkras en kontinuerlig översyn och utveckling av tillämpade system.
33
Derivat och säkringsredovisning
Derivat 2014
Tkr Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total
Positiva
marknads-
värden
Negativa
marknads-
värden
Derivat för handelsändamål
Valutarelaterade kontrakt
Terminer 59 520 20 474 0 79 994 430 3 589
Summa 59 520 20 474 0 79 994 430 3 589
Derivat för verkligtvärdesäkring
Ränterelaterade kontrakt
Swappar 183 660 536 970 41 000 761 630 0 29 838
Summa 183 660 536 970 41 000 761 630 0 29 838
Derivat 2013
Tkr Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total
Positiva
marknads-
värden
Negativa
marknads-
värden
Derivat för handelsändamål
Terminer 47 738 66 171 0 113 909 752 0
Summa 47 738 66 171 0 113 909 752 0
Derivat för verkligtvärdesäkringar
Ränterelaterade kontrakt
Swappar 128 400 714 314 26 000 868 714 1 628 15 956
Summa 128 400 714 314 26 000 868 714 1 628 15 956
Säkring av verkligt värde
Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till -15,5 mkr och på
säkringsinstrument (derivat) till 15,5 mkr.
Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning
Banken använder sig av derivat där säkringsredovisning inte tillämpas antingen därför att säkringsrelationen inte kvalificerar
för säkringsredovisning enligt enligt IAS 39 eller för att banken gjort bedömningen att den volatilitet som uppstår om säkrings-
redovisning inte tillämpas inte är så stor för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används
för att skydda banken mot valutarisk. Instrumenten omfattar valutaterminer. Förändring av verkligt värde på dessa derivat
redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Nominellt belopp/ återstående löptid
Nominellt belopp/ återstående löptid
34
Not 4 Räntenetto 2014 2013
tkr tkr
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut 1 839 4 142
Utlåning till allmänheten 186 744 206 336
Varav : derivat
- säkringsredovisning -12 507 -10 132
Räntebärande värdepapper 40 089 50 422
Övriga 3 28
Summa 228 675 260 928
Varav:
- ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 238 588 267 287
- ränteintäkt från osäkra fordringar 2 594 3 773
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut -3 360 -5 166
In- och upplåning från allmänheten -40 087 -66 143
Varav:
- kostnad för insättningsgaranti -4 545 -4 917
Övriga -2 528 -2 474
Summa -45 975 -73 783
Varav:
- räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde -45 975 -73 783
Summa räntenetto 182 700 187 145
Räntemarginal 1,76 1,83
(Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO)
minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital
och obeskattade reserver)
Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 1,94 2,09
Medelränta utlåningen 3,01 3,90
Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 0,62 1,06
Not 5 Erhållna utdelningar
Swedbank AB 65 650 62 193
Övriga aktier 119 142
Summa 65 769 62 335
Not 6 Provisionsintäkter
Betalningsförmedlingsprovisioner 10 889 13 213
Utlåningsprovisioner 25 232 23 451
Inlåningsprovisioner 7 075 6 317
Provisioner avseende utställda finansiella garantier 1 927 1 592
Värdepappersprovisioner 29 995 25 977
Övriga provisioner 10 719 9 145
Summa 85 837 79 695
Not 7 Provisionskostnader
Betalningsförmedlingsprovisioner -8 008 -7 460
Värdepappersprovisioner -2 714 -2 786
Övriga provisioner -2 608 -1 879
Summa -13 330 -12 125
35
Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2014 2013
Aktier/andelar - -
Andra finansiella instrument 7 801 4 023
Valutakursförändringar 1 002 958
Summa 8 803 4 981
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen (FVO) 4 845 1 168
Innehav för handelsändamål (tillgångar) -4 -14
Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas (AFS) 2 960 2 869
15 509 -11 150
-15 509 11 150
Valutakursförändringar 1 002 958
Summa 8 803 4 981
100 397 349 425
Not 9 Övriga rörelseintäkter
Intäkter från rörelsefastigheter 3 330 3 130
Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar - 425
Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar 1 073 -
Övriga rörelseintäkter 1 242 1 405
Summa 5 645 4 960
Not 10 Allmänna administrationskostnader
Personalkostnader
- löner och arvoden -45 897 -43 519
- sociala avgifter -16 879 -15 909
- kostnad för pensionspremier -7 733 -7 936
- andra pensionskostnader -497 -505
- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -5 187 -5 056
- övriga personalkostnader -3 783 -3 331
Summa personalkostnader -79 976 -76 256
Övriga allmänna administrationskostnader
- porto och telefon -1 925 -1 945
- IT-kostnader -18 705 -17 007
- konsulttjänster -545 -730
- revision -994 -1 211
- hyror och andra lokalkostnader -1 524 -2 101
- fastighetskostnader -4 056 -3 994
- övriga -4 471 -5 308
Summa övriga allmänna administrationskostnader -32 220 -32 296
Summa -112 196 -108 552
Löner, andra ersättningar och sociala avgifter
2014 2013
Styrelse, vd,
vd:s stf
(10 personer)
Övriga
anställda
Styrelse, vd,
vd:s stf
(9 personer)
Övriga
anställda
Löner -2 708 -43 189 -2 921 -40 598
Sociala avgifter -865 -16 014 -920 -14 989
Summa -3 573 -59 203 -3 841 -55 587
Förändring i verkligt värde på derivat som är
säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde
Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende
på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde
Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan
säljas som redovisats i övrigt totalresultat
36
Ledande befattningshavares ersättningar
Berednings- och beslutsprocess
Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra
ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören.
Lön och arvoden
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut.
Arbetstagarrepresentanter erhåller sammanträdesarvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande
befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övrig bankledning avses
de 10 personer som tillsammans med verkställande direktören och vd:s ställföreträdare ingår i bankens ledningsgrupp.
Ersättningar och övriga förmåner 2014
tkr
Grundlön /
styrelse-
arvode
Sammanträ-
desarvode
Övriga
förmåner
Pensions-
kostnad
Vinstandels
stiftelse Summa
Thord Gustavsson, ordf 124 36 160
Barbro Mattsson, v ordf 59 36 95
Maria Berghem 44 36 80
Gerth Malmevik 30 15
Elisabet Stålarm 15 14 29
Claes Friberg 44 26 70
Thord Haraldsson 45 32 77
Lennart Pehrsson 45 33 78
Leif Johansson, VD 1 760 33 1 618 43 3 454
P-G Lindberg, vd:s stf 313 12 18 343
Personalrepresentanter 1 404 53 189 163 1 809
6 497 243 1 746 399 8 885
Summa 10 380 281 477 3 364 623 15 125
Ersättningar och övriga förmåner 2013
tkr
Grundlön /
styrelse-
arvode
Sammanträ-
desarvode
Övriga
förmåner
Pensions-
kostnad
Vinstandels
stiftelse Summa
Thord Gustavsson, ordf 102 28 130
Barbro Mattsson, v ordf 46 28 74
Maria Berghem 33 26 59
Elisabet Stålarm 33 28 61
Claes Friberg 33 24 57
Thord Haraldsson 33 24 57
Lennart Pehrsson 33 26 59
Leif Johansson, VD 1 681 1 664 43 3 388
P-G Lindberg, vd:s stf 743 7 34 43 827
Personalrepresentanter 1 317 56 60 157 1 590
6 238 147 1 770 393 8 548
Summa 10 292 240 214 3 468 636 14 850
Rörlig ersättning
Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare.
Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Den rörliga ersättningen avser ett marginellt belopp och utgör ej någon risk
för banken. Övriga förmåner avser bilförmån och ränteförmån.
Offentliggörande av uppgifter om ersättning
Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens förskrifter FFFS 2011:3 Kap 11
lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se
Övrig bankledning
(10 personer)
Övrig bankledning
(10 personer)
37
Pensioner
VD har rätt att avgå med pension mellan 61 och 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets avtal.
Kapitalvärdet (nuvärde) på intjänad del av oförsäkrade förmåner per 2014-12-31 är 885 tkr, inkl. löneskatt.
Avgångsvederlag
Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader.
Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den
verkställande direktören sex månaders uppsägningstid.
Lån till ledande befattningshavare 2014 2013
0 355
Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 64 126 62 787
Summa 64 126 63 142
Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 759 tkr i krediter utan säkerhet.
Lånevillkoren överensstämmer med de som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till
övrig personal.
Medelantalet anställda
Banken
- varav kvinnor 58 57
- varav män 35 35
Totalt 93 92
Könsfördelning i ledningen
Styrelsen
- antal kvinnor 2 4
- antal män 8 6
Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören
- antal kvinnor 5 5
- antal män 6 7
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Ernst & Young AB
Revisionsuppdrag 430 503
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som
föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
Not 11 Övriga rörelsekostnader
Avgifter till centrala organisationer -2 140 -2 088
Försäkringskostnader -1 564 -1 725
Säkerhetskostnader -1 193 -1 770
Marknadsföringskostnader -2 361 -2 512
Övriga rörelsekostnader -184 -206
Summa -7 442 -8 301
Verkställande direktör och ställföreträdande VD
38
Not 12 Kreditförluster, netto 2014 2013
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -8 256 -4 692
7 205 4 013
Årets nedskrivning för kreditförluster -14 745 -17 704
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 626 111
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 13 572 14 547
Årets nettokostnad för individuellt värderade kreditförluster -1 598 -3 725
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -731 -372
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 11 65
Avsättning/upplösning av reserv för kreditförlust -334 -306
Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar -1 054 -613
Årets nettokostnad för infriande av garantier -242 -
Årets nettokostnad för kreditförluster -2 894 -4 338
Not 13 Bokslutsdispositioner 2014 2013
Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan 220 -42
Avsättning till periodiseringsfond 0 0
Återföring av periodiseringsfond 0 34 511
Summa 220 34 469
Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar
med begränsat värde och likartad kreditrisk
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets
bokslut redovisas som konstaterade förluster
Ansvarsförbindelser
39
Not 14 Skatter 2014 2013
Redovisat i resultaträkningen
Aktuell skattekostnad
Periodens skattekostnad -31 957 -38 708
Justering av skatt hänförlig till tidigare år -4 0
Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader fastigheter 158 1 348
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader avsättningar 55 19
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader värdepapper 0 0
Totalt redovisad skattekostnad -31 748 -37 341
Avstämning av effektiv skatt 2014 2013
Rörelseresultat 208 348 201 059
Skatt enligt gällande skattesats 22,0% 45 837 22,0% 44 233
Förändring av obeskattade reserver 0,0% 0 3,8% 7 592
Ej avdragsgilla kostnader 0,2% 378 0,2% 372
Ej skattepliktiga intäker -6,8% -14 465 -6,8% -13 720
Skatt hänförlig till tidigare år 0,0% 4 0,0% 0
Temporära skillnader 0,0% -47 -0,7% -1 367
Övrigt 0,0% 41 0,1% 231
Redovisad effektiv skatt 15,4% 31 748 18,6% 37 341
Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Före skatt Skatt Före skatt Skatt
Finansiella tillgångar som kan säljas 2 511 -552 7 504 -1 006
Redovisad effektiv skatt -552 -1 006
Redovisat i balansräkningen
Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder 2014 2013
Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:
5 770 5 929
Avsättningar -194 -140
Finansiella tillgångar som kan säljas 5 502 4 950
Redovisad uppskjuten skatteskuld 11 078 10 739
Temporära skillnader mellan bokförings- och skattemässigt
restvärde på materiella tillgångar
40
Not 15 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
2014 2013
Upplupet
anskaffn värde
Redovisat
värde*
Upplupet
anskaffn värde
Redovisat
värde*
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
- svenska staten 137 377 142 599 - -
- utländska stater 60 113 60 045 - -
Summa 197 490 202 644 0 0
22 644 -
* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde
Not 16 Utlåning till kreditinstitut 2014 2013
Svenska kreditinstitut
- svensk valuta 301 046 220 664
- utländsk valuta 23 545 10 167
Summa 324 591 230 831
Not 17 Utlåning till allmänheten
Utestående fordringar, brutto
- svensk valuta 6 017 610 5 684 282
- utländsk valuta 789 1 731
Summa 6 018 399 5 686 013
Varav osäkra:
individuell nedskrivning (specifikation se nedan) -52 761 -58 907
-1 921 -1 587
Redovisat värde, netto 5 963 717 5 625 519
Förändringar av nedskrivningar
Individuellt
värderade
osäkra
lånefordringar Summa
Ingående balans 1 januari 2014 58 907 1 587 60 494
Årets nedskrivning för kreditförluster 14 745 730 15 475
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -13 572 -13 572
-7 319 -396 -7 715
Utgående balans 31 december 2014 52 761 1 921 54 682
Ingående balans 1 januari 2013 57 809 1 281 59 090
Årets nedskrivning för kreditförluster 17 704 306 18 010
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -12 593 -12 593
-4 013 -4 013
Utgående balans 31 december 2013 58 907 1 587 60 494
Gruppvis
värderade
osäkra
lånefordringar
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger
nominella värden
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets
bokslut redovisas som konstaterade förluster
gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets
bokslut redovisas som konstaterade förluster
Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger
nominella värden
41
Not 18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
2014 2013
Upplupet
anskaffn värde
Redovisat
värde*
Upplupet
anskaffn värde
Redovisat
värde*
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
- svenska bostadsinstitut 438 051 441 655 481 377 484 699
- övriga svenska emittenter 425 568 436 121 478 280 488 741
- icke finansiella företag 792 042 800 328 853 637 860 984
- finansiella företag 237 918 236 491 330 960 332 330
Summa 1 893 579 1 914 595 2 144 254 2 166 754
varav: Förlagsbevis 43 498 47 291 69 148 70 911
1 893 579 1 914 595 2 144 254 2 166 754
1 866 487 2 101 098
48 108 65 656
45 853 42 012
* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde förutom investeringar som hålles till förfall om 15.000 tkr (48.983)
Not 19 Aktier och andelar 2014 2013
Övriga 1 311 813 1 160 797
Summa aktier och andelar 1 311 813 1 160 797
varav: Noterade värdepapper på börs 1 309 850 1 158 400
Onoterade värdepapper 1 963 2 397
Företag Antal Börsvärde
2014
Redovisat
värde
Aktier
Swedbank A-aktier 6 700 000 1 309 850 1 309 850
Fastighets AB Inedal 0 0 0
Sparbankernas Försäkrings AB 2 120 0 1 963
Summa 1 311 813
Företag Antal Börsvärde
2013
Redovisat
värde
Aktier
Swedbank stamaktier 6 400 000 1 158 400 1 158 400
Swedbank preferensaktier 124 0 209
Fastighets AB Inedal 2 320 0 2 188
Sparbankernas Försäkrings AB 1 160 797
Summa 1 160 797
Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger
nominella värden
Summa obligationer och andra räntebärande
värdepapper
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger
nominella värden
varav: Noterade värdepapper på börs
Onoterade värdepapper
42
Not 20 Materiella tillgångar
tkr Inventarier
Byggn. och
mark Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans 1 januari 2013 46 786 91 722 138 508
Förvärv 2 587 0 2 587
Avyttringar -9 829 0 -9 829
Utgående balans 31 december 2013 39 544 91 722 131 266
Ingående balans 1 januari 2014 39 544 91 722 131 266
Förvärv 590 583 1 173
Avyttringar -629 0 -629
Utgående balans 31 december 2014 39 505 92 305 131 810
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari 2013 39 143 35 633 74 776
Årets avskrivningar 3 032 1 709 4 741
Avyttringar -9 806 0 -9 806
Utgående balans 31 december 2013 32 369 37 342 69 711
Ingående balans 1 januari 2014 32 369 37 342 69 711
Årets avskrivningar 2 822 1 720 4 542
Avyttringar -629 0 -629
Utgående balans 31 december 2014 34 562 39 062 73 624
Nedskrivningar
Ingående balans 1 januari 2013 0 2 954 2 954
Utgående balans 31 december 2013 0 2 954 2 954
Ingående balans 1 januari 2014 0 2 954 2 954
Utgående balans 31 december 2014 0 2 954 2 954
Redovisade värden
1 januari 2013 7 643 53 135 60 778
31 december 2013 7 175 51 425 58 600
1 januari 2014 7 175 51 425 58 600
31 december 2014 4 943 50 289 55 232
Not 21 Övriga tillgångar 2014 2013
Positivt värde på derivatinstrument 430 2 380
Upplupna ränteintäkter på swappar 328 1 283
Förfallna räntefordringar 19 72
Övriga tillgångar 2 490 3 509
Summa 3 267 7 244
Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förutbetalda kostnader 2 596 2 926
Upplupna ränteintäkter 13 492 17 345
Upplupna provisionsintäkter 18 481 16 867
Summa 34 569 37 138
43
Not 23 Skulder till kreditinstitut 2014 2013
Svenska kreditinstitut
- svensk valuta 232 200 292 761
- utländsk valuta 118 111
Summa 232 318 292 872
Beviljad kontokredit i Swedbank AB (publ.) 500 000 500 000
Not 24 Inlåning från allmänheten
Allmänheten
- svensk valuta 6 780 155 6 473 889
- utländsk valuta 24 071 11 699
Summa 6 804 226 6 485 588
Inlåningen per kategori av kunder
Offentlig sektor 238 342 258 683
Företagssektor 1 251 835 1 411 118
Hushållssektor 4 873 232 4 582 331
Varav: enskilda företagare 1 284 378 1 199 727
Övriga 440 817 233 456
Summa 6 804 226 6 485 588
Not 25 Upplåning från allmänheten
Postväxlar 12 140 12 953
Summa 12 140 12 953
Not 26 Övriga skulder
Negativt värde på derivatinstrument 33 445 15 971
Upplupna räntekostnader på swappar 5 685 7 026
Preliminärskatt räntor 5 364 8 314
Anställdas källskattemedel 1 213 1 175
Övriga skulder 8 129 8 617
Summa 53 836 41 103
Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna räntekostnader 6 421 7 079
Övriga upplupna kostnader 14 991 13 898
Summa 21 412 20 977
Not 28 Avsättningar
Pensionsavsättningar 885 635
Uppskjuten skatteskuld 11 078 10 739
Summa 11 963 11 374
Not 29 Obeskattade reserver
Överavskrivningar inventarier 1 623 1 844
Periodiseringsfond - 0
Summa obeskattade reserver 1 623 1 844
44
Not 30 Eget kapital
För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.
Bundet eget kapital
Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning.
Reservfond
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.
I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden.
Fritt eget kapital
Fond för verkligt värde
Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som
kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen.
Balanserad vinst
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets
resultat och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns
tillgängligt för utdelning till aktieägaren.
Not 31 Ansvarsförbindelser och åtaganden
tkr nom belopp 2014 2013
Garantier
- Garantiförbindelser - krediter 150 967 152 318
- Garantiförbindelser - övriga 78 769 81 577
Summa 229 736 233 895
Åtaganden
- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 914 638 969 651
- Lånelöfte 161 498 125 575
Summa 1 076 136 1 095 226
Not 32 Närstående relationer
Sammanställning över närståenderelationer
2014
Fordran Skuld Erhållen ränta Betald ränta Inköp av
per per tjänster
31 december 31 december
Till banken närstående personer
och företag 6 910 0 202 0 28
2013
Fordran Skuld Erhållen ränta Betald ränta Inköp av
per per tjänster
31 december 31 december
Till banken närstående personer
och företag 7 482 0 230 0 30
Närstående avser personer i bankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i banken.
Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Samtliga transaktioner med närstående personer till banken är enligt
marknadsmässiga villkor.
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning
Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner och lån till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.
45
Not 33 Finansiella tillgångar och skulder
2014
Redovisat värde Verkligt värde
Innehav för
handels-
ändamål
Initialt
identifierade till
verkligt värde
Derivat som
säkrings-
instrument
Investeringar
som hålles till
förfall
Låne- och kund-
fordringar
Finansiella
tillgångar som
kan säljas
Övriga
skulder
Total Total
Belåningsbara statsskuldförbindelser 202 644 202 644 202 644
Utlåning till kreditinstitut 324 591 324 591 324 591
Utlåning till allmänheten 5 979 226 5 979 226 5 979 226
Förändring i verkligt värde på säkrat
belopp i portföljsäkring -15 509 -15 509 -15 509
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 49 308 15 000 1 850 287 1 914 595 1 914 595
Aktier och andelar 1 311 813 1 311 813 1 311 813
Övriga tillgångar 430 346 776 776
Upplupna ränteintäkter 13 492 13 492 13 492
Summa tillgångar 430 49 308 0 15 000 6 302 146 3 364 744 0 9 731 628 9 731 628
Skulder till kreditinstitut 232 318 232 318 232 318
In- och upplåning från allmänheten 6 816 366 6 816 366 6 816 366
Övriga skulder 29 856 5 685 35 541 35 541
Upplupna räntekostnader 6 421 6 421 6 421
Summa skulder och eget kapital 0 0 29 856 0 0 0 7 060 790 7 090 646 7 090 646
46
2013 Redovisat värde Verkligt värde
Innehav för
handels-
ändamål
Initialt
identifierade till
verkligt värde
Derivat som
säkrings-
instrument
Investeringar
som hålles till
förfall
Låne- och kund-
fordringar
Finansiella
tillgångar som
kan säljas
Övriga
skulder
Totalt Totalt
Utlåning till kreditinstitut 230 831 230 831 230 831
Utlåning till allmänheten 5 636 669 5 636 669 5 636 669
Förändring i verkligt värde på säkrat
belopp i portföljsäkring -11 150 -11 150 -11 150
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 34 710 48 983 2 083 061 2 166 754 2 166 771
Aktier och andelar 1 160 797 1 160 797 1 160 797
Övriga tillgångar 415 2 380 1 355 4 150 4 150
Upplupna ränteintäkter 17 345 17 345 17 345
Summa tillgångar 415 34 710 2 380 48 983 5 875 050 3 243 858 0 9 205 396 9 205 413
Skulder till kreditinstitut 292 872 292 872 292 872
In- och upplåning från allmänheten 6 498 541 6 498 541 6 498 541
Övriga skulder 15 971 7 026 22 997 22 997
Upplupna räntekostnader 7 079 7 079 7 079
Summa skulder och eget kapital 0 0 15 971 0 0 0 6 805 518 6 821 489 6 821 489
47
48
Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde
Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade
priser. För övriga finansiella instrument använder sig banken av andra värderingstekniker. Banken använder
observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och
det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar bero-
ende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknadsfaktorer, prisantaganden och andra
risker som påverkar ett specifikt instrument.
Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i vär-
deringstekniken enligt följande:
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna ka-
tegori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för
liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på
marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt
och indirekt observerbar på marknaden.
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instru-
ment där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbara data och där
den har en väsentlig påverkan på värderingen.
Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde liksom kvantitativa upplys-
ningar om värderingar till verkligt värde och känsligheter framgår nedan.
2014
Tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa
Tillgångar
Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm 202 644 202 644
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 1 850 287 49 308 1 899 595
Aktier och andelar 1 309 850 1 309 850
Derivat - -
Summa 3 362 781 49 308 3 412 089
Skulder
Derivat 29 856 29 856
Summa 29 856 29 856
2013
Tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa
Tillgångar
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 2 052 115 65 656 2 117 771
Aktier och andelar 1 158 400 1 158 400
Derivat 2 380 2 380
Summa 3 210 515 68 036 3 278 551
Skulder
Derivat 15 956 15 956
Summa 15 956 15 956
49
Verkligt värde för finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde
2014
tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa
verkligt
värde
Summa
redovisat
värde
Utlåning till allmänheten 5 963 717 5 963 717 5 963 717
Obligationer 15 000 15 000 15 000
Summa 15 000 5 963 717 5 978 717 5 978 717
In- och upplåning från
allmänheten 6 816 366 6 816 366 6 816 366
Summa 6 816 366 6 816 366 6 816 366
2013
tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa
verkligt
värde
Summa
redovisat
värde
Utlåning till allmänheten 5 625 519 5 625 519 5 625 519
Obligationer 14 098 35 000 49 098 48 983
Summa 14 098 35 000 5 625 519 5 674 617 5 674 502
In- och upplåning från
allmänheten
6 498 541
6 498 541
6 498 541
Summa 6 498 541 6 498 541 6 498 541
Metoder för bestämning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de
finansiella instrument som redovisas i tabellerna ovan.
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt
från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid
anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser
anskaffningstillfället med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation,
företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar fak-
tiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida
transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad åter-
finns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den
största delen av bankens finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde åsätts ett verkligt
värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, tar banken fram det verkliga värdet genom att an-
vända en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på
marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Banken kalibrerar med
regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värde-
ringstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderings-
50
tekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar
på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgäng-
liga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument. De tillämpade värderingsmodellerna
kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt
värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskpara-
metrarna.
OTC-Derivat
Värderingsteknikerna för OTC-derivat utgörs av analys av diskonterade kassaflöden samt etablerade opt-
ionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser används
när sådana finns tillgängliga. I de fall som observerbara marknadspriser inte finns tillgängliga använder ban-
ken ej observerbara modellparametrar. Banken kalibrerar modellernas parametrar löpande efter jämförelser
mellan modellernas värde och utfallet av faktiska transaktioner på marknaden.
Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt
kontraktets villkor och förfallodagar med utgångspunkt i marknadsräntan.
Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade termins-
kursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Dis-
kontering görs till riskfri ränta baserat på statsobligationer.
Aktieindexobligationer Dessa värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad och det verkliga värdet har hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Räntebärande värdepapper, utlåning till allmänheten och in- och upplåning från allmänheten
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella
instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella
instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp
och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har
använts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningen bästa bedömningen. Den diskonterings-
ränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Kortfristiga finansiella tillgångar och skulder
För kortfristiga finansiella tillgångar och skulder görs ingen värdering till verkligt värde eftersom redovisat
värde är en rimlig approximation av verkligt värde. Dessa innehav återfinns i posterna utlåning till kreditinsti-
tut, övriga tillgångar, upplupna ränteintäkter, skulder till kreditinstitut, övriga skulder och upplupna räntekost-
nader. Onoterade aktier
Banken har innehav av onoterade aktier i Sparbankernas Försäkrings AB och redovisas till anskaffningsvär-
de. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankledningen
råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskon-
teringsräntan. Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovi-
sade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till
1.963 tkr (2.397 tkr).
51
Not 34 Viktiga uppskattningar och bedömningar
Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika katego-
rier:
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för ”handel” förutsätter att dessa motsvarar be-
skrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.
Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträk-
ningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.
Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att banken har
en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under
redovisningsprinciper.
Säkringskvalifikationer
Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att banken förväntar sig säk-
ringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Nedskrivningar för kreditförluster
Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens
bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflö-
den görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande
säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassa-
flöden som bedöms återvinningsbara.
Not 35 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen Sparbanken Skaraborg AB har ett omfattande samarbete med Swedbank AB (publ). Detta samarbete regle-
ras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet förlängs automatiskt med
två år i sänder om inte endera parten säger upp avtalet senast 24 månader före löpande avtalstids utgång.
Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av
fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB.
Av banken förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB uppgick per 2014-12-31 till 4.564 mkr
(4.485 mkr). Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräkans dessa från provisionen upp till ett
maximalt belopp om innevarande års provisioner.
Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB hade banken per 2014-12-31 förmedlat fondspa-
rande på 3.626 mkr (3.120 mkr) och försäkringssparande på 996 mkr (844 mkr). Provision för både fond och
försäkring beräknas utifrån marknadsvärdet på det förmedlade sparandet.
Den totala provisionen för ovan nämnda förmedlade volymer uppgick till 49 mkr (44 mkr).
52
Not 36 Kapitaltäckning Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därige-nom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de före-skrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna utvärdering av kapital och risker. Banken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på
bankens riskprofil
identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,
s.k. stresstester och scenarioanalyser,
förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt
ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeg-lar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kre-ditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om bankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kredit- institut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Banken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk. Detta innebär att jämförande uppgif-ter för 2013 är beräknade utifrån det regelverk som gällde då och har inte räknats om enligt det regelverk som trätt i kraft under 2014.
Kapitaltäckning
Kapitalbas 2014 2013
Kärnprimärkapital:
Aktiekapital 400 000 400 000
Överkursfond 100 694 100 694
Fond för verkligt värde 988 771 890 332
Balanserad vinst 996 699 818 511
Verifierat resultat efter avdrag 178 187
för föreslagen vinstdispostion*
Uppskjuten skatt -140
Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 2 486 164 2 387 584
Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar
Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella
sektorn där institutet har ett väsentligt innehav -171 340
Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster
och förluster -988 771
Förlagslån och uppskjuten skatt -42 100
Avräkning av aktier och andra tillskott -1 217 602
Kärnprimärkapital* 1 283 953
Kapitalbas 1 283 953 1 169 982
Kapitalrelationer, buffertar m m
Summa riskvägt exponeringsbelopp 6 863 782 6 522 325
Lagkrav
Kärnprimärkapitalrelation** 4,50% 18,71%
Primärkapitalrelation 6,00% 18,71%
Total kapitalrelation 8,00% 18,71%
Kapitaltäckningskvot*** 2,24
Buffertkrav 2,50%
varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50%
Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 8,21%
Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka banken har 149 739
en väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet
på 10 procent)
*Ej tillämpligt 2014
**Begreppet kärnprimärkapital finns endast för
innevarande år på grund av ändrade kapitaltäckningsregler
***Begreppet kapitaltäckningskvot finns endast för
föregående år på grunad av ändrade kapitaltäckningsregler
Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp 2014 2013
Kapitalkrav Riskvägt Kapitalkrav Riskvägt
exponerings- exponerings-
Kreditrisk enligt schablonmetoden belopp belopp
Exponeringar mot institut 11 561 144 517 12 495 156 188
Exponeringar mot företag 336 664 4 208 301 330 433 4 130 413
Exponeringar mot hushåll 95 415 1 192 682 85 369 1 067 113
Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter 28 992 362 395 35 995 449 938
Fallerande exponeringar 7 490 93 626 2 681 33 513
Exponeringar i form av säkerställda obligationer 3 294 41 170 3 092 38 650
Aktieexponeringar 11 979 149 739 0
Exponeringar mot administrativa organ 502 6 275
Övriga poster 6 791 84 888 7 441 93 013
Summa 502 185 6 277 318 478 008 5 975 100
Operativ risk
Operativ risk enligt basmetoden 46 599 582 489 43 778 547 225
Summa 46 599 582 489 43 778 547 225
Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enl 318 3 975 - -
schablonmetoden
Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav 549 102 6 863 782 521 786 6 522 325
53
54
Styrelsens underskrifter Härmed försäkras, såvitt vi känner till, att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god
redovisningssed för bankaktiebolag. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i
verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild
av banken som skapats av årsredovisningen.
Skara den 16 mars 2015
Thord Gustavsson
ordförande
Barbro Mattsson
vice ordförande
Gerth Malmevik
Claes Friberg
Maria Berghem Thord Haraldsson Lennart Pehrsson
Gerth Gustavsson
personalrepresentant
Henrik Arthursson
personalrepresentant
Leif Johansson
verkställande direktör
/Mirjam Stolpe Karlsson
administrativ chef
Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 16 mars 2015.
Bankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 24 april 2015.
Revisorspåteckning
Vår revisionsberättelse har avgivits den 16 mars 2015
Ernst & Young AB
Stefan Persson
auktoriserad revisor
55
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Sparbanken Skaraborg AB
Org.nr 516401-0141
Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2014.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovis-ningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentlig-heter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständligheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sparbanken Skaraborg AB finansiella ställning per 2014-12-31 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2014.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolags-lagen och lag om bank- och finansieringsrörelse.
56
Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktie-bolagslagen, lag om bank- och finansieringsrörelse, lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Skara den 16 mars 2015
Ernst & Young AB
Stefan Persson
Auktoriserad revisor
57
Företagsstyrning
Sparbanken Skaraborg AB ägs till 100 procent av Sparbanksstiftelsen Skaraborg.
För banken föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn
till bankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på för-
troende har utformningen av bankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med ko-
den som förebild i tillämpliga delar.
Tillsättning av styrelse, revisorer och verkställande direktör
Bankens årsstämma beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för banken.
Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande. Styrelsen utser verkställande direktör som
under styrelsens inseende ska leda verksamheten i banken.
Styrelsens sammansättning och arbete
Bankens styrelse består av tio ordinarie ledamöter, varav två personalrepresentanter och därjämte två
suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är två kvinnor.
Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på följande sida. Upplysningar om
ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen
och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen.
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrel-
seordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden,
rapportering till styrelsen samt delegering.
Styrelsens ordförande har ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och
att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att styrelsen erhåller tillfredställande in-
formation och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och
VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseleda-
möter.
De ärenden som behandlas i styrelsen följer aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Styrel-
sens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa bankens strategi,
verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa
års- och delårsbokslut, fastställa och ompröva policies och instruktioner för verksamheten, behandla
kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen
behandla rapporter härom.
Under 2014 har styrelsen sammanträtt vid 11 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl.a. års- och
delårsbokslut, riskanalys, intern kapitalutvärdering, återhämtningsplan strategiplan, budget, policys
inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och rapporter från funkt-
ionen för riskkontroll och regelefterlevnad samt revisionsrapporter behandlats. Bankens administrativa
chef har varit sekreterare i styrelsen.
Styrelsen har under året även genomfört två seminarier tillsammans med styrelsen i Sparbanksstiftel-
sen Skaraborg innehållande bland annat varumärkesfrågor/strategier, omvärlds- och framtidsfrågor
med fokus på nya regler och dess påverkan.
58
Bankens styrelseledamöter
Gustavsson, Thord, ordf. Kvänum
Mattsson, Barbro, v. ordf. Skara
Malmevik, Gerth Vara
Friberg, Claes Götene
Berghem, Maria Lundsbrunn
Haraldsson, Thord Nossebro
Pehrsson, Lennart
Vara
Johansson, Leif Broddetorp
Gustavsson, Gerth * Skara
Arthursson, Henrik * Lidköping
Ersättare:
Mathiason, Maria * Mariestad
Hellqvist, Maria * Vara
* Personalrepresentant
Bankens revisor
Utsedd av årsstämman:
Ernst & Young AB med
Persson, Stefan som huvudansvarig Stockholm auktoriserad revisor
Kontorsförteckning
Besöksadress Telefon Telefax
Huvudkontor: Skaraborgsgatan 21 0511-281 00 0511-281 01
Avdelningskontor:
Skara Skaraborgsgatan 21 0511-281 00 0511-281 02
Vara Hotellgatan 2 0512-293 00 0512-293 01
Götene Annagatan 2 0511-34 65 00 0511-34 65 01
Nossebro Järnvägsgatan 3 A 0512-294 00 0512-294 01
Kvänum Storgatan 11 0512-579 20 0512-928 62
Telefonbanken 0511-280 00 0511-281 01
59
Bankens kontorsråd 2014-12-31
Skara:
Andersson, Bengt, ordf. Skara
Telefax
Bohlin, Jan-Olof Skara
Gustavsson, Anders Skara
Karlsson, Catarina Skara
Kroon, Magnus Göteborg
Lundgren, Lennart Skara
Bergh, Anton
Malmberg, Kristina
Skara
Skog, Camilla Skara
Warmark, Monica Axvall
Vara:
Andersson, Magnus, ordf. Vara
Andersson, Kenneth Vara
Andersson, Kristina Vedum
Johansson, Björn Tråvad
Johansson, Ulla Kvänum
Larsson, Ann-Marie Vedum
Nilsson, Kent Kvänum
Norin, Mats Kvänum
Svärd, Lennart Grästorp
Wernersson, Claes Kvänum
Götene:
Holgersson, Annette, ordf. Götene
Persson, Susanne Götene
Brånn, Arne Götene
Dalemo, Håkan Götene
Hansen, Timmy Götene
Vändal, Carina Götene
Lövgren, Emma Götene
Nossebro:
Johansson, Sven, ordf. Nossebro
Hermansson, Lennart Nossebro
Landqvist, Karin Nossebro
Johansson, Ulf Nossebro
Larsson, Kent Nossebro
Persson, Per Nossebro
Åkesson, Inger Vårgårda
För andra banker är det här en obetydlig del av Sverige
För oss betyder den allt
Sparbanken Skaraborg AB, Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 SKARA Organisationsnummer 516401-0141, telefon 0511-281 00, telefax 0511-281 01
www.sparbankenskaraborg.se, e-post [email protected]