Vad finns det för mig? Eller vad kan jag vinna på att vara med? Jag ska tala om den digitala tillvaron, digital delaktighet säger somliga,IT –minister Anna-Karin Hatt talar om digitalt innanförskap. På EU nivå talar vi om digital inculsion.

Den digitala tillvaron sträcker sig från individens perspektiv till ett globalt perspektiv

Klick

I dag vill jag tala om den digitala tillvaron ur ett aktörs perspektiv. Aktörerna är både individer och organisationer, samhället i stort. Min mening är att visa att vi alla har något att vinna på att fokusera på digitalt innanförskap eller digital delaktighet. Retoriken och ordvalet är ett kapitel för sig, som jag inte tänker kommentera i dag. Men jag tror att vi är alla överens om att digital teknik har radikalt förändrat både oss och vårt samhälle. I dag är det svårtatt leva utanför det digitala samhället.

Jag vill försöka förmedla en menta karta eller bild: digidels logga får symbolisera den digitala delaktigheten.

Jag vill att ni försöker föreställa er att min presentation är ett klot som går att vrida på, allt eftersom klotet vrids kommer olika sidor upp och andra döljs.

Den här mentala bilden kommer att hjälpa oss att förstå att allt som vi talar om har samband med något annat, de befinner sig i samma klot, det är inte separata delar eller enskilda frågor.

Erik närmar sig pension och har i hela sitt yrkesverksamma liv varit bilmekaniker. Till att börja med på Rolls Royce märkesverkstad i London, på senare år på Volvo i Upplands Väsby. Han har beklagat sig över att han med sina bristfälliga datorkunskaper inte klarar service på nya bilar som ju förutsätter uppkoppling mot dator och kunskap om de program som används. Han har varit tvungen att överlåta dom arbetsuppgifterna på yngre kollegor.

En form av utanförskap...

Jag bad John och Malin att fundera på hur det skulle vara att inte ha tillgång till Internet, för att man inte kan, eller för att man inte har råd.

Dom svarade så här

Klick

Att de sociala nätverken spelar stor roll i de ungas liv har mängder med undersökningar visat, men när Johan och Malin verkligen funderade över vad det skulle betyda blev dom ganska förskräckta.

Svårt i skolan dök upp nästan genast, det behövdes inte många sekunders betänketid.

Ingen av dem läser dagstidningar, de har hela sitt nyhetsflöde via Internet.

Som sista punkt började de fundera på framtiden, hur hittar man jobb och bostad?

Jag ställde en följdfråga: Hur skulle ni lösa problemet?

klick

Vi skulle gå till biblioteket!

Henrik är forskare inom informationsteknologi/beräkningsvetenskap.

Henrik beskriver situationen så här:

Som disputerad forskare inom informationsteknologi och lärare på universitetet såg jag ofta exempel på problem med digitalt utanförskap.

Under mina 6 år vid universitet tvingades vi lägga allt mer tid på grundläggande datautbildning i början av kurserna istället för att gå igenom det egentliga kursinnehållet.

Detta är inte avgränsat till det tekniska området eftersom datorer och internet blir en allt viktigare del av all den högre utbildningen, t.ex. vid uppsatsskrivande, fallstudier och informationsinhämtning.

Henrik tillägger att kunskapskraven också gradvis sänktes. En allt större del av kurstiden gick åt till grundläggande utbildning, vilket förde med sig att man inte hann lika långt, och tvingades prioritera bort delar och hann sälla lika djupt i ämnet som tidigare.

Jag ställde samma fråg till Kent Wallén, som skriver att "IT-kompetensen" hos studenter är inte alls så stor som vi ofta tror.

Det gör att många, i vart fall i början av sin utbildning, har svårt att hänga med.

Detta får tyvärr till följd att onödigt många hoppar av – det gäller distansutbildningarna mer än Campusutbildningarna.

Campusstudenterna har inte högre kompetens, men där läggs, som Henrik beskriver, ofta tid på kompletterande grundutbildning in i början av kurserna.

Det är naturligtvis inte rimligt med hänsyn till kursernas egentliga innehåll men ofta nödvändigt. De som läser rena "webbbaserade utbildningar" har inte den möjligheten vilket är ett viktigt argument för att bygga ut den service som kommunernas lärcentra erbjuder.

Där finns datorer och viss handledning för de som är i behov av detta.

Kent Wallén ordförande för Nitus, ett rikstäckande nätverk med 133 medlemskommuner i Sverige och de svensktalande delarna av Finland.

Digidel är en nationell kampanj för ökad digital delaktighet. Kampanjen vilar i övertygelsen om att alla måste kunna använda digitala tjänster för sitt eget och hela samhällets intresse. Digital delaktighet är både en demokratifråga och en välfärdsfråga.

Kampanjens motton

Digital delaktighet är förutsättningen för en väl fungerade demokrati Alla invånare i Sverige ska ha möjlighet att vara digitalt delaktiga Kunskap om hur man gör är viktig för att bli digitalt delaktig Användbarhet och tillgänglighet för alla är viktiga faktorer för digital

delaktighet Många kan hjälpa många att bli digitalt delaktiga Digital delaktighet är en angelägenhet för alla i samhället

Klick

Jag har redan berört problemen inom utbildningssidan, där finns även grundskola, folkhögskolor etc. Här har jag fokuserat på den högre utbildning då det är en ganska vanlig åsikt att de digitala kunskaperna är goda på den nivån. Jag vill belysa att så är inte alltid fallet, det finns även här arbete att göra.

Inom grundskolan finns det fler olika scenarios; i den kommunala grundskolan finns det i dag en högre grad av kunnande, undervisningen är på väg mot ett mer digitalt upplägg, 1 till 1 satsningar m.m. En skolledare jag har intervjuat menar att kunskaperna hos föräldrarna också är goda. Där det oftare brister är på friskolor med särpräglad inriktning och särskolor där elevernas begåvningsnivå är så låg att de inte använder Internet. Då gör inte föräldrarna det heller.

Klick

Vård och omsorg är ett stort område där det kommer att ske en hastig utveckling med många tjänster på nätet. Det finns en stor utvecklingspotential och ett stort intresse för att utveckla t.ex. vårdval m.m. som nättjänster. Vårdguiden och Mina vårdkontakter är exempel.

Att söka vårdupplysningar, upplysningar om mediciner, behandlingar etc. är ett stort område som många har stor nytt av.

Inom vården kan digitala tjänster skapa bättre effektivitet och säkerhet inom vården.

Klick

Vardagsnära sysslor – det är det som de flesta avvänder sig av i vardagen. Köpa, sälja, boka, läsa, informationssökning.

Det kan handla om att beställa resor, leta tidtabeller, öppettider osv. Här ingår även samhällstjänster som bostadskö, bygglov, barnomsorg, sjukanmälan, deklaration etc.

Många tjänster är i dag nästan helt överflyttade till e-tjänster, vilket ställer allt högre krav på medborgarnas kunskapsnivå. Somliga t.ex. skatteverket har

börjat utveckla appar för smart phones, men mycket ligger fortfarande kvar som regelrätta e-tjänster.

Det har gjorts undersökningar som pekar mot att de är de mest utsatta grupperna som har mest att tjäna på att använda det tjänster och erbjudanden som ligger på nätet, att det finns stora summor pengar att spara på t.ex. näthandel.

klick

Arbetslivet har jag exemplifierat med Erik, det finns grupper som är på väg att bli utestängda när de traditionella arbetena blir allt mer beroende av digital teknik.

Det är också viktigt för de som är på väg in på arbetsmarknaden att kunna söka efter arbete och genomföra digitala ansökningar, registrera sin profil och CV i de olika förmedlingstjänsterna. Arbetsförmedlingens A-kassetjänster ligger på nätet, alla jobbsökande måste lägga in sin profil i Arbetsförmedlingens s system. För vissa yrken är digitala kunskaper ett måste, det går inte att få en tjänst utan dessa kunskaper.

Klick

Det handlar i slutänden om demokrati och integration. Allas rätt att delta i samhällslivet på lika villkor. Kampanjen vilar på öppenhet, frivillighet, delaktighet och gemensamma insatser.

Søren Kirkegaard har skrivit

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.

Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra.

Vi måste aktivt söka upp vissa grupper som inte naturligt kommer till oss, erbjuda många olika kurser, med olika infallsvinklar i skiftande miljöer.

Projektet Transfer har under sommaren 2011 haft datorutbildning på fyra äldreboenden i Örebro. Nysvenskar i ålder 17 till 19 år har utbildat seniorerna i datoranvändning och Internet. Ungdomarna har begett sig till den de äldres arena, där de har fått lära sig om Sverige, och seniorerna har tagit del av de ungas kulturer. Gunilla Lundberg, Transfer: (telefonintervju) beskriver vinster för ungdomarna:

Talar bättre svenska Tar del av ”vår” musikkultur Lär Svensk geografi Lär sig stav och nya ord Modigare att prata svenska Svensk arbetsplatskultur, regler och sociala koder

Vinster för de äldre:

Ökat intresse - flera har köpt egna datorer Lära sig i långsam takt med möjlighet till repetitioner Bättre tillgång till information och nöjen

Det kommer en fortsättning under hösten med ”helgcafé”, 30 intresseanmälningar. Under hösten finansieras löner etc. med pengar från Internetfonden.

I industrialismens barndom var uppdraget kunskap och bildning. Men vad är uppdraget idag? När vi står på tröskeln till informations- och kunskapssamhället.

Christer Bergqvists svar är att öka den digitala delaktigheten. Att inte vara digitalt delaktig idag är som att inte vara läskunnig under tidigare epoker.

Christer Bergström skriver: Här ligger, folkbildningen nya uppdrag Och här tror jag även bibliotekets nya uppdrag ligger.

Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare Folkbildningsrådet sa så här om folkbildnings uppdrag att motverka de digitala klyftorna som gavs av regeringen:

- Det känns naturligt eftersom det överensstämmer i stor utsträckning med vårt övergripande uppdrag. Syftet med statens stöd handlar ju om att stärka och att utveckla demokratin, få människor att påverka sin egen livssituation.Öka människors förmåga att delta i samhällsutvecklingen och minska klyftorna i samhället.

Så man kan säga att det uppdraget stämmer väldigt väl överens med Folkbildningens grunduppdrag. Dessutom företräder ju Folkbildningen hela landet och deltagare från alla samhällsgrupper

Bibliotekslagen2 § Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek.

Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare.

Unescos Folkbiblioteksmanifest

Punkt 11. Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess användning

Jalla världen är ett projekt i Bagarmossen, som kommer att pågå under hela 2011. För att ge kvinnor större möjligheter att använda datorer och internet har Jalla Världen under våren ordnat grundkurser i dator- och internetanvändande. Nu under hösten fortsätter de med repetition och fördjupar arbetet med matbloggen www.tagine.se.

Jag frågade Ingrid Paulsson vad ser du som bibliotekens roll?

Att finnas nära medborgarna och möta deras behov. Det behövs resurser och datormiljöer ute i förorterna och kommunerna.

Samarbetet mellan biblioteket och det ideella är jätteviktigt i vårt projekt och då menar jag närheten till verksamheten.

Den som inte är digitalt delaktig är ofta utanför på fler sätt och åker inte in till stan utan behöver välkomnas in där hon finns. Biblioteken finns ju överallt och är på så sätt en perfekt plattform för att nå ut till väldigt många.

IKT-lyftet växte ur sina kläder, och 1 januari i år startade kampanjen Digidel2013. I december 2010 skrev ett gemensamt upprop under av ett drygt 20 tal organisationer, där ett gemensamt mål har satts. Vid utgången av 2013 ska 500 000 nya Internetanvändare börjat ta del av det digitala samhället. Mätningen görs med hjälp av rapporten Svenskarna och Internet. Utgångsvärdet är mätningen som gjordes för ett år sedan (dvs mätåret 2009) som visade att 1,5 miljoner inte är digitalt delaktiga. Årets rapport, dvs. för år 2010 har just publicerats.

I årets rapport skriver Olle Findahl och Janne Elvelid

Samtidigt som det är allt fler som utnyttjar de möjligheter som Internet erbjuder får vi inte glömma att, fortfarande femton år efter det att Internet introducerades, är det ungefär hälften av befolkningen som inte känner sig delaktiga i det nya informationssamhället.

Jag vill visa exempel på hur det ser ut när en region är aktiva och kampanjar, jag lånar ett exempel från Växjö!

Biblioteket, kommunen, försäkringskassan, Swedbank, Studieförbundet, Nordea och Landstinget Kronoberg bjuder på introduktioner i sjukanmälan, appar, bygglov, kolla saldo, introduktion allmänna datakunskaper, betala räkningar och råd om vård.

KB:s strategi

Genom biblioteken ska fri tillgång till information, kunskap och kultur ges, det representerar viktiga demokratiska värden. Samverkande nätverk av starka, kompetenta bibliotek erbjuder människor relevanta, lättillgängliga och innovativa tjänster. Detta är en förutsättning för ett kunskapssamhälle som inkluderar alla.

• KB kommer att ha ett mer uttalat användarperspektiv

• Fokusera på den enskilda individens behov av biblioteket och dess tjänster

• Aktivt bidra på ett nationellt plan till att underlätta för dem som står utanför det digitala samhället

• Digidel binder samman användarnas behov med bibliotekens tjänster i ett digitalt samhälle

KB har genom mig varit delaktiga i IKT-lyftet då jag satt med som observatör. I och med KB:s utvidgade uppdrag från årsskiftet kan KB även delta i kampanjen som partner med åtaganden. KB verkar på en nationell nivå med stödjande struktur, information och kommunikation.

I de sammanhang KB verkar väver vi in digital delaktighet och strävar efter att föra arbetet framåt.

Vårt åtagande består av arbete i kampanjledningen, samordningsgruppen, statistikgruppen,och i kommunikationsgruppen

KB bekostar den nationella samordnaren Ann Wiklund till årets slut

KB vill höja medvetenheten om digital delaktighet och kampanjmålet för Digidel, genom KB:s inflytandestruktur

Som biblioteksmyndighet kommer KB att beakta perspektivet digital delaktighet

Inom samordningsgruppen i kampanjen har resultatredovisningen länge varit en het fråga, svår men angelägen.

Eftersom vissa projekt varit igång en längre tid nu, längtar alla efter att kunna se statistik på det som hittills gjorts, och att kunna se insatserna växa.

KB har därför gjort ytterligare ett åtagande och kommer att samla in statistik från de parter som tidigare var IKT-lyftet, dvs. biblioteken och folkbildningen.

Övriga parter måste kampanjen finna andra lösningar för.

KB:s statistiker Cecilia Ranemo kommer att leda arbetet med insamlingen i samarbete med en mindre arbetsgrupp. Hur resultaten kommer att redovisas är fortfarande en öppen fråga, och ska diskuteras tillsammans med kampanjens kansli och webbgrupp.

Transfer:

Kommunen har bidragit med hårdvaran och uppkoppling,

Vad vill de äldre göra?

E-post, allmänna datorkunskaper, spela musik (You Tube) Läsa Tidningar, bankärenden, köpa/sälja, söka i Google, bildhantering.

Projektet bedrivs på fyra Träffpunkter för äldre i Örebro och kallas Internetcafé. De nysvenska ungdomarna hjälper de äldre med allt inom IT, grundläggande datakunskaper, lyssna på musik, läsa tidningar, e-post, hitta köp- och säljsajter.

Syftet med projektet är att ungdomarna ska få prata svenska, lära sig mer om den svenska kulturen och det svenska samhället samt att de äldre ska få en inblick vad IT är, och dessutom få möjlighet att träffa ungdomar som är nya i Sverige

Ibrahim från Sudan hjälper Björn på ett äldreboende i Örebro

Aftonbladets Vardagshjältar

Under sommaren arbetade 2 ungdomar på varje Träffunkt, projektet hade dessutom två handledare, dvs. totalt 10 personer. Handledarna hade lön, medan de 8 lotsarna hade feriepraktiklön.

_________________________________________________________________________________

www.nitus.se under "kvalitetsarbete"

Nätverket är en stödjande struktur för lärcentra  som arbetar med utvecklings- och tillväxtfrågor genom kompetensförsörjning och arbetskraftsmatchning. Nitus är en nationell organisation för kommuner med lärcentra som i IKT-baserade former förmedlar universitetens, högskolornas och yrkeshögskolans kurser.

Britten Månsson-Wallin (http://www.resurs.folkbildning.net/resurser/amnen/samhalle/demokrati/demokrati-och-digital-delaktighet/folkbildning-och-digital-delaktighet1/ )