DET GRÖNA GEMENSAMMA VALMANIFESTET - SWE I en gemensam process har representanter för EGP:s medlemspartier inom EU arbetat fram EGP:s gemensamma manifest inför valet till Europaparlamentet.

Vid EGP:s valkonvent i Bryssel den 22 februari 2014 antog de närvarande delegaterna från EGP:s medlemspartier enhälligt valmanifestet.

KÄRA EUROPEISKA MEDBORGARE,

Vi vill bjuda in dig att delta i valet till Europaparlamentet den 22 till 25 maj 2014. Och vi vill att du röstar Grönt.

I år är det 100 år sedan första världskriget bröt ut och 57 år sedan Romfördraget markerade grundandet av det som nu är EU. Europas enande har befriat kontinenten från århundraden av fiendskap och krig. Det har lett till att diktaturer och auktoritära regimer avlägsnats. Det har möjliggjort en socialt rättvis ekonomisk återuppbyggnad i medlemsstaterna, och det gör oss till föregångare inom miljömässig hållbarhet. Varje utvidgning har berikat våra kulturer, ökat den ömsesidiga acceptansen och gör oss alla delaktiga i samma utmanande projekt. Det råder ingen tvekan om att skapandet av Europeiska unionen är en historisk bedrift.

EUROPA STÅR VID ETT VÄGSKÄL

Vi Gröna anser att Europa är vårt gemensamma hem och vår framtid. Men den framtiden är hotad. Om det EU har åstadkommit ska kunna bevaras och förbättras är det dags för en grundläggande politisk omorientering och för en demokratisk förnyelse av EU. För att skydda vår gemensamma framtid vill vi förändra Europeiska unionen för att förstärka den. Det är därför vi står för mer solidaritet, hållbarhet och rättvisa. Om vi lämnar fältet fritt för populism, nationalism eller ekonomisk chauvinism kommer ingen region, inget land, ingen del av Europa, att förbli eller bli välmående på egen hand. I en globaliserad värld är det bara genom att agera tillsammans som vi har en chans att ta itu med de överväldigande sociala, miljömässiga, ekonomiska och säkerhetsmässiga utmaningarna framför oss. Vi behöver ett rättvist ekonomiskt samarbete som respekterar vårt ekologiska ansvar. Vi behöver solidaritet inom och mellan våra nationer. Vi behöver en stark demokrati. Vi måste leva våra värderingar och försvara fri- och rättigheter både nationellt och internationellt.

KRIS SKAPAR ÅNGEST OCH ILSKA - VI VILL BYGGA HOPP OCH TRYGGHET

Nyliberala avregleringar har skapat finansmarknader som drivs enbart av kortsiktig girighet, vilket lett till den globala finanskris som fortfarande pågår. Krisen har hotat eller tillintetgjort många sociala, demokratiska och ekonomiska framsteg, och som en följd av detta utmanas nu själva tanken med EU av en växande känsla av frustration, rädsla, och till och med ilska. De åtstramningsåtgärder som i flera år har ordinerats länder i kris har ökat de sociala motsättningarna och orättvisorna, äventyrat många av våra medborgares välbefinnande, underminerat våra samhällens förmåga att blomstra, och försvagat demokratin avsevärt. I dag befinner sig 25% av EU:s medborgare i riskzonen för fattigdom och social utslagning, och 27 miljoner är arbetslösa, däribland nästan var femte unga europé! De svagaste i samhället får betala det högsta priset för krisen. Det är inte förvånande att denna orättvisa väcker rädsla och ilska över hela vår kontinent. Samtidigt som vi delar denna ilska, vill vi förvandla den till hopp.

Vår ekonomiska modell är inte hållbar. Miljökrisen fortsätter. Det ständiga misslyckandet med att nå en global överenskommelse vid klimatkonferenserna visar hur långt vi är från att undvika katastrofala klimatförändringar. Det är kortsiktighet och lobbyisternas snäva intressen som fortsatt gäller. Europa är av avgörande betydelse för att bygga det mer hållbara, demokratiska och jämställda samhälle vi kräver. Tänk på det: Att tämja finansmarknadernas och de globala företagens makt, att effektivt bekämpa skattebedrägerier och skatteflykt, att ställa om EU:s energiförsörjning för att bekämpa skenande klimatförändringar. Allt detta är exempel på akuta åtgärder som inte ens de största av våra medlemsstater klarar av. Vi behöver samarbete inom EU för att effektivt hantera dessa frågor.

Den omställning vi förespråkar måste gå hand i hand med en demokratisk förnyelse. Vi vill ha ett EU som går i bräschen för en mer direkt och deltagande demokrati. Verkställande organ som EU-kommissionen och Europeiska centralbanken måste kunna ställas till svars för sitt agerande. EU måste bli en effektiv demokrati på flera nivåer som hyser respekt för subsidiaritetsprincipen och gör mångfalden till en av sina främsta tillgångar.

DIN RÖST SPELAR ROLL - LÅT OSS KÄMPA FÖR ETT EUROPEISKT ALTERNATIV

Vi vill att du går med oss i kampen för en ekonomisk, politisk och social omställning som kommer att bygga framtida välstånd på grundval av en hållbar utveckling och en Grön påyttfödelse av vårt näringsliv. Med samstämmiga och varaktiga strategier kan nya investeringar och många Gröna jobb skapas; goda och värdiga jobb, med jämställda löner, rättigheter för arbetstagarna, ökad ekonomisk rörlighet, regional utveckling och bättre möjligheter för små och medelstora företag eller sociala företag. Vi insisterar på en europeisk energipolitik som mildrar klimatförändringarna: Vi säger ja till förnybar energi och energieffektivitet, ja till avveckling av kärnkraft och kol och nej till skiffergas. Allt detta är en del av vår Green New Deal.

Vi Gröna fortsätter att vara tillförlitliga förespråkare för miljöansvar. Hjälp oss att stå upp mot de till höger, de till vänster och de lobbyister som vill hindra utvecklingen. Vi kräver en mer hållbar jordbrukspolitik och vi har spelat en viktig roll i arbetet med att reformera EU:s fiskepolitik. Vi förespråkar mer öppenhet och ansvarsfullt företagande. Vi har konsekvent främjat konsumenternas och medborgarnas rättigheter. Miljötänkande innebär också ett socialt ansvar. Om miljön förstörs, förstörs också grunden för vår ekonomi och välfärd.

Vi Gröna mobiliserar under parollen social rättvisa mot social utslagning och hållbarhet mot nedskärningar. Vi vill leva våra liv som människor för vilka trygghet och möjligheter inte bara är gamla sagor. Det är utan tvekan här som EU måste ändra riktning! Vi vill bekämpa ungdomsarbetslöshet, hemlöshet, fattigdom och hopplöshet. När medlemsländerna på egen hand vägrar eller misslyckas leverera kan vi övervinna det tillsammans som EU-medborgare. Låt oss bygga ett socialt Europa.

Vi anser att individuell frigörelse och fri- och rättigheter för alla är hotade. Tänk bara på privat och statligt organiserad massövervakning eller kränkning av de mänskliga rättigheterna för minoriteter som invandrare, hbtq+-personer eller romer. Vi får inte tolerera diskriminering oavsett orsaken, vare sig det gäller kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till en nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder, sexuell läggning, könsidentitet eller någon annan förevändning. Jämställdhet är en grundläggande princip i EU. Det finns dock en stor skillnad mellan erkännandet av en rättighet, uppnådd rättslig utveckling och dess genomförande. Vi Gröna stöder en dubbel strategi för att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt: jämställdhetsintegrering och tydliga och bindande mål för att uppnå jämställdhet på alla nivåer.

Vi behöver en digital rättighetsförklaring för att i den digitala tidsåldern garantera våra nedärvda friheter. Vi hjälpte till att besegra handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (ACTA), som hotade vår frihet. Vi har försvarat rätten till vatten mot privatiseringstryck. Sådana strider berör Europas grundläggande värden.

Vi Gröna vill återvitalisera den europeiska demokratin som har försvagats av lobbyisternas makt, av nationella regeringars trångsynta försvar av sina egna intressen, av att makt getts till teknokrater utan demokratisk kontroll, och av populisternas förenklade beskyllningar. Europaparlamentet måste stärkas och få kontroll över den politik som EU-kommissionen, Internationella valutafonden (IMF) och Europeiska centralbanken bedriver inom den så kallade trojkan. Medborgarna måste bli bättre hörda och få en mer aktiv röst genom direktdemokrati. Europeiska unionen måste agera överallt där en gemensam röst behövs, så länge den inte för besluten längre bort från medborgarna. Till detta hör att trycka tillbaka överdriven lobbyverksamhet. Vi vill också ha en mer jämställd demokrati: fler kvinnor i EU:s institutioner och i styrelserummen hos EU:s företag.

Vi får inte dra oss för att dela vår suveränitet när detta är det enda sättet att behålla den: som med bankunionen, skatten på finansiella transaktioner och kampen för skatterättvisa och mot skatteflykt och skatteparadis. EU måste föra en politik för god grannsämja vid våra gränser och utomlands. Detta omfattar kulturella utbyten, gemensamma utbildningsprojekt och att hålla dörren öppen mot utvidgningen. Vi främjar global rättvisa, rättvis handel, skydd av mänskliga rättigheter, förebyggandet av civila konflikter och multilaterala konfliktlösningar. Europa måste vara en rättvis fristad för flyktingar, inte en "fästning Europa". Ett Europa med globalt ansvar är till nytta för både världen och oss själva.

DET ÄR DITT VAL

Som Europas medborgares direktvalda röst stiftar Europaparlamentet som gemensam lagstiftare tillsammans med de nationella regeringarna lagar om frågor som påverkar din vardag, från säkerhet på arbetsplatsen till innovationer och nya jobb, från konsumentskydd till miljöpolitik, från livsmedelssäkerhet och djurskydd till dataskydd och jämställdhet. Det hjälper också till att finansiera lokala och regionala projekt för hållbar utveckling och social integration. Vi Gröna gör en skillnad i Europaparlamentet. Vi vill fortsätta detta med större styrka. Därför behöver vi ditt stöd, din röst.

Hjälp oss förändra Europa, rösta Grönt!

EUROPA BEHÖVER EN GREEN NEW DEAL

Under den nuvarande krisen har Europeiska unionen svikit många av sina medborgare. Och den har varit allt annat än enad när det gäller sätt att förändras till det bättre. Därför föreslår vi Gröna en ny strategi.

Vi européer måste förena våra styrkor – vilket är vad suveränitet innebär - för att forma vår egen framtid. Istället för socialt döva och miljömässigt blinda nedskärningar föreslår vi tre sammanhängande vägar till hållbarhet: kamp mot arbetslöshet, fattigdom och alla former av social orättvisa; omställning av våra ekonomier med innovation och miljöeffektiva lösningar för att tackla klimatförändringar och miljöförstöring; och återreglering av den finansiella sektorn så att den tjänar den reala ekonomin. Vi kallar detta en europeisk Green New Deal.

SOLIDARITET, SOLIDITET OCH HÅLLBARHET

Vi vill inte att EU och dess medlemsstater ska vara beroende av en överskuldsättning som belastar medborgare och kommande generationer. Detta innebär att de finansiella skulderna, vare sig de är offentliga eller privata, måste föras tillbaka till hållbara nivåer och finansiera hållbara värdeskapande investeringar. Det kommer att kräva att vissa offentliga och privata skulder omstruktureras. På samma sätt måste vi ta itu med den sociala skulden: Minska arbetslösheten, fattigdomen och ojämlikheten, och förbättra hälsa och utbildning. Det kräver kraftfulla investeringsinsatser. Sist men inte minst kräver det att man tar itu med miljöskulden: tacklar klimatförändringarna, förbrukningen av begränsade resurser och förlusten av biologisk mångfald. Vi behöver en levande landsbygd, med ett hållbart jordbruk och ekonomiskt och socialt livskraftiga landsbygdsområden samt rika fiskbestånd för att stödja kustsamhällena.

Genom att bli världsledande på att uppfinna och att leverera lösningar som möjliggör ett gott liv för alla, samtidigt som gränserna för vår planet respekteras, kommer vi att hitta nyckeln till en ny ekonomisk dynamik för jobb och välstånd. Vi förkastar den så kallade konkurrenskraftspakten eftersom den skulle innebära lönesänkningar, krympta välfärdssystem och privatisering av allmänna nyttigheter. Finanspolitisk hållbarhet måste gå hand i hand med lika kraftfull social och miljömässig hållbarhet; och de starkare axlarna måste bära mer av bördan. De åtstramningar som gjorts under den senaste ekonomiska krisen leder oss i motsatt riktning.

ATT LÄGGA GRUNDEN TILL ETT SOCIALT EUROPA

Europa måste byggas på en grund av social rättvisa. Ändå har sociala umbäranden blivit vardag för allt fler människor. Vi europeiska Gröna tror på en politik som tar itu med den ökande ojämlikheten och vi är övertygade om att det inte ska få finnas några andraklassens medborgare i EU. Det är därför viktigt att sociala konsekvenser såsom ojämlikhet och fattigdom tas i beaktande.

Utbredd arbetslöshet, särskilt ungdomsarbetslöshet, och fattigdom bland äldre, är grundläggande faktorer för orättvisa. Politiska åtgärder avsedda att åtgärda problemen, såsom den europeiska ungdomsgarantin kommer att misslyckas om de inte får tillräckliga finansiella medel och, framför allt, underbyggs av en kraftfull politik för att skapa jobb. Medlemsstaterna måste fortsätta ta itu med barnfattigdomen genom tidiga, evidensbaserade och förebyggande investeringar. EU måste sätta stopp för social dumpning, nolltimmarskontrakt, låglönejobb och orättvisa praktiktjänstgöringar. Vi Gröna förespråkar rättvisa och gradvist förbättrade sociala miniminormer i Europa med hänsyn tagen till nationella förhållanden och arbetsmarknadsmodeller - särskilt när det gäller arbetets kvalitet och säkerhet, löner, folkhälsa och pensioner. Vi vill gå mot förbättrad överföring av sociala förmåner genom att införa ett europeiskt socialförsäkringskort, med höga och bindande integritetsstandarder, som effektiviserar de administrativa processerna i olika länder och konkretiserar det europeiska medborgarskapet.

Vi vill att Europeiska centralbanken (ECB) ska införa makroekonomisk och finansiell stabilitet bland sina politiska mål, vilket även omfattar främjande av sysselsättningen. För att öka sysselsättningen i Europa måste vi dessutom arbeta vidare för att få den inre marknaden att fungera fullt ut, särskilt i fråga om fri rörlighet för arbetstagare och tjänster.

Vi förespråkar införandet av en klausul om sociala framsteg i EU:s lagstiftning, vilket skulle betona hur viktigt det är att bygga ett socialt Europa. För att få social balans i hela Europa måste vi ta itu med hotet om kompetensflykt - särskilt bland ungdomar - från krisdrabbade regioner och exploateringen av migrantarbetare, samtidigt som den grundläggande rätten till fri rörlighet respekteras. Vi Gröna vill se till att nya instrument utvecklas för att mildra stora skillnader i de ekonomiska cyklerna, inklusive arbetslöshetsnivåerna. Vi främjar

kvinnans frigörelse i samhället och i ekonomin. "Lika lön för lika arbete" måste vara en norm i hela EU, i likhet med jämställd representation av kvinnor i bolagsstyrelser. Familj eller vårdplikter ska inte få vara ett hinder för en framgångsrik karriär, varken för män eller för kvinnor. För att motverka åldersdiskriminering motsätter vi Gröna oss eventuella åldersgränser för tillgång till offentliga tjänster, och vi står för genomförandet av pålitliga grundläggande normer i alla medlemsländers pensionsmodeller. Vi anser att nytändningen av det sociala Europa är tätt sammankopplat med en stärkt social dialog där arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer tar sitt ansvar. Gränsöverskridande kollektivavtal för europeiska transnationella företag ska främjas.

ATT FÅ KONTROLL ÖVER DEN FINANSIELLA INDUSTRIN

Fem år efter att den finansiella krisen inleddes förblir vårt system dominerat av banker som är för stora eller för sammankopplade för att gå omkull och därför för farliga. Bankräddningsaktionerna har kostat de europeiska skattebetalarna miljarder; detta får aldrig hända igen. Vi vill se till att den finansiella sektorn är rätt dimensionerad, mångsidig och flexibel, och tjänar samhället och hjälper till att mobilisera hållbara investeringar i den reala ekonomin. Vi föreslår striktare regler för en uppdelning av bankverksamheten mellan de aktiviteter som är väsentliga för samhället och de som inte är det. Vi Gröna har starkt bidragit till att säkerställa att finansiella produkter och verksamheter som inte är till någon nytta för den reala ekonomin och som har potential att destabilisera det finansiella systemet kan förbjudas och tas bort från den europeiska marknaden. De europeiska myndigheterna måste utnyttja denna möjlighet. Endast finansiella produkter och verksamheter som är till nytta för samhället ska få godkännas. Våra initiativ har förbjudit öppna spekulationer om statsskulden; tyglat bankbonusarna; tvingat banker att offentliggöra verksamheten i skatteparadis; och ökat den demokratiska ansvarsskyldigheten för Europeiska centralbankens banktillsyn. Vi Gröna är stolta över framgångarna på detta område.

Nu måste vi bygga vidare på dessa framgångar. Vi vill se till att konsumenterna får god, oberoende rådgivning inom alla finansiella tjänster. Lagstiftningen om finansiella tjänster får inte stödja ytterligare koncentration av marknadsinflytande på små hållbara bankers bekostnad. Vi förespråkar en europeisk bankunion som kombinerar en kraftfull gemensam tillsyn av våra banker, en gemensam myndighet och fond för att omstrukturera konkursfärdiga banker och ett gemensamt system för försäkring av insättningar upp till 100 000 euro eller motsvarande. EU:s institutioner måste också bidra till att ta itu med den finansiella kortsiktighet som begränsar nivån på hållbarhetsambitionerna i strategiska investeringsbeslut.

OFFENTLIGA FINANSER: RÄTTVIS OCH EFFEKTIV BESKATTNING

Just nu är skattetrycket oproportionerligt högt för låg- och medelinkomsttagare och för små och medelstora företag, medan uppskattningsvis 1 000 miljarder euro försvinner varje år genom skattefusk och bedrägeri. Vårt mål är att återställa rättvisa och effektivitet i beskattningen. Vi vill minska skattetrycket på arbete och övergå till att beskatta föroreningar och avfall. Vi kommer att göra vårt yttersta för att utfärda en skatt på finansiella transaktioner, trots mäktiga lobbygrupper som motsätter sig denna plan.

Eftersom vi vill att stora företag och förmögna privatpersoner ska bidra med sin rättmätiga del förespråkar vi ett mer gemensamt europeiskt angreppssätt för företags- och förmögenhetsbeskattning, inklusive miniminivåer. Sist men inte minst förespråkar vi en gemensam offensiv mot skatteflykt, skattebedrägerier och skatteparadis, vilken inleds med ett stopp för banksekretessen. På utgiftssidan kämpar vi Gröna uttryckligen mot slösaktiga och miljöfarliga utgifter såsom subventionering av fossila bränslen eller kärnkraftsprogram som Internationella termonukleära experimentreaktorn (ITER). Att hantera nedärvd statsskuld tillsammans, genom att inrätta en fond för att lösa in befintliga skulder och gradvis utfärda gemensamma skuldinstrument (euroobligationer) under noggrant definierade och realistiska gemensamma regler för budgetdisciplin är viktiga initiativ för att säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet. För att vitalisera ekonomier i kris och bevara valutaunionen förespråkar vi en ökning av EU:s budget, i första hand finansierad av egna resurser, och att det skapas finansiella solidaritetsinstrument i syfte att hjälpa till att finansiera den ekonomiska återhämtningen.

RISE: PÅNYTTFÖDELSE AV INDUSTRIN, FÖR ETT HÅLLBART EUROPA

Vi vill ställa om vår europeiska ekonomi till en global förkämpe för energi-och resurseffektivitet, som bygger på mindre energikrävande teknik och på förnybara energikällor, och på att förbättra vårt sätt att hantera, använda, återanvända, återvinna, ersätta och värdera resurser. Vi vill att resurseffektivitet och miljöinnovation ska underbygga politik och investeringar i alla ekonomiska sektorer. Denna Gröna offensiv kommer att skapa många

nya högkvalitativa arbetstillfällen för såväl högutbildade som lågutbildade arbetare i en mängd olika branscher, och den kommer att förbättra arbetsvillkoren och arbetstagarnas hälsa. Detta kommer också att öka den framtida ekonomiska återhämtningsförmågan. Industrin får inte slå in på irrvägar såsom att borra efter skiffergas eller omvandla mat till bränsle. Den måste istället bli en viktig partner i den innovationsinriktade Gröna omställningen genom att främja lagar om ekodesign, offentlig upphandling, bestämmelser om statligt stöd, privata investeringar, små och medelstora företag och kooperativ, bättre finansiering av forskning, utveckling och utbildning, främjandet av entreprenörskap, och särskilt socialt entreprenörskap, goda relationer, arbetsplatsdemokrati och bekämpande av storföretagens intressen.

Allt detta måste ingå i våra ansträngningar. Vi vill stärka fackföreningar och kvinnliga och manliga arbetstagares rätt att delta i beslutsprocesser på ett jämställt sätt. Handelspolitiken måste stödja en hållbar industriell pånyttfödelse i Europa och visa respekt och solidaritet för våra globala partner. Ett särskilt relevant projekt i detta sammanhang kommer att bli skapandet av en europeisk gemenskap för förnybar energi för bryta vårt beroende av fossila bränslen.

 

EN PLANET, VÅRT HEM!

ATT TA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA OCH DEN EKOLOGISKA KRISEN PÅ ALLVAR

Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald utgör ett hot mot samhällen över hela världen. Den ekologiska krisen har överskuggats av den pågående ekonomiska krisen, men situationen blir mer och mer allvarlig, och ekosystemens potentiella kollaps sätter vårt sätt att leva i fara. År 2013 hade vi redan i augusti konsumerat mer av jordens resurser än vad som kan förnyas på ett år.

Det råder inte längre något tvivel om människans roll i att orsaka klimatförändringar och om de katastrofala följderna passiviteten har. Planeten är nära en vändpunkt och utan en radikal förändring av mönstren för energikonsumtions- och produktion kommer de skadliga klimatförändringarna att bli irreversibla. Men det finns lösningar som kommer att ge stora miljömässiga, ekonomiska, sociala och hälsomässiga fördelar.

EN EUROPEISK KLIMAT- OCH ENERGILAG

Vi vill ha en omfattande klimat- och energilagstiftning i EU, utifrån vår rättmätiga del av de globala insatserna, som bygger på rättsligt bindande utsläppsmål och sanktioner för att se till att klimatmålen uppfylls. Detta kommer att skapa incitament för en hållbar ekonomisk omställning och för att avstyra farliga klimatförändringar. FN:s klimatkonferens i Paris 2015 (COP 21) måste leverera ett bindande globalt avtal. Tiden går och EU måste, tillsammans med medlemsländerna, spela en ledande roll i förhandlingarna för att säkerställa bindande åtaganden från alla förhandlingsparter. Detta innebär också en ökning av EU:s befintliga och föråldrade mål för 2020: att minska utsläppen av växthusgaser från 20% till 30% av 1990 års nivåer, och att fastställa ett mål för att år 2030 ytterligare ha minskat utsläppen med minst 55% av 1990 års nivåer, i syfte att uppnå ett koldioxidneutralt samhälle år 2050.

Rättsligt bindande begränsningar kvarstår som den mest effektiva åtgärden för att minska föroreningar och förorenande verksamhet. EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) måste reformeras i grunden för att kunna bli ett effektivt verktyg. Om inte detta kan uppnås kommer vi Gröna att förespråka ett nationellt golv för koldioxidpriset. Offentliga institutioner, företag och framför allt den finansiella sektorn måste uppmuntras att avyttra klimatskadliga tillgångar. Det måste bli ett slut på offentliga subventioner och investeringar i fossila

bränslen. Vi vill investera i de europeiska energinäten som kopplar samman förnybar energiproduktion i olika delar av kontinenten, och därmed ökar energisäkerheten samt sänker kostnaderna.

En samstämmig energipolitik, som bygger på energibesparingar, energieffektivitet och förnybar energiproduktion är det enda sättet att till 2050 skapa en ekonomi som är nästan fullständigt baserad på förnybar energi. Därför är ytterligare nationella bindande mål för energieffektivitet och förnybar energiproduktion nödvändiga. Energiförbrukningen måste minskas med 40% de närmaste 15 åren. Samtidigt måste den förnybara energiproduktionen, med undantag för biobränslen, öka för att garantera 45% av vår energiförbrukning år 2030. Detta är inte bara viktigt för att begränsa den globala uppvärmningen till under 2° C över den förindustriella nivån, det är också ekonomiskt förnuftigt eftersom det främjar ekonomisk verksamhet, skapar arbetstillfällen och minskar Europas beroende av dyrt importerat bränsle.

Kärnkraften är dyr och riskabel, den ökar risken för kärnvapenspridning och har ingen roll att spela i EU:s energimix. Vi kommer att fortsätta säga "Kärnkraft? Nej tack!" och förnya vårt engagemang för att avveckla kärnkraften i Europa, samtidigt som vi ser till att detta inte ökar koldioxidutsläppen. Vi måste omedelbart stänga de farligaste kraftverken, upphöra med direkta och indirekta subventioner och insistera på att de befintliga aktörerna ska bära det fulla ansvaret för skador och nedfall från kärnkraftsolyckor.

HÅLLBAR UTVECKLING ÄR DET VIKTIGASTE

Hållbarhet måste stå i centrum för alla större ekonomiska beslut. Vi vill se till att biologisk mångfald och miljöskydd samt hållbar utveckling prioriteras internationellt. Vi föreslår att det skapas en Världsmiljöorganisation, detta genom att kombinera och utvidga de olika osammanhängande organ som redan finns inom FN. Vi kan inte mäta livskvaliteten endast i grova ekonomiska termer: vi behöver nya indikatorer för att komplettera och utvidga bruttonationalprodukten (BNP) som ett mått på hållbart välstånd och välbefinnande.

Europas omväxlande natur är vacker och har ett värde bortom pengar. Vi Gröna vet att en hållbar utveckling innebär att hantera naturresurser på ett klokt sätt så att våra barn och barnbarn fortfarande kan ha en livskraftig planet att leva på. Vi lever långt över våra tillgångar genom att förbruka naturresurser snabbare än de kan förnyas, och genom att förorena luft, mark och vatten med farliga ämnen. Vi vill minska vårt ekologiska avtryck och vår resursförbrukning och säkerställa att varorna är anpassade för återanvändning, reparation och återvinning i stället för den nuvarande ”slit-och-släng”-attityden. Det slutgiltiga målet ska vara ett kretsloppssamhälle, där icke-farligt avfall från en sektor blir en resurs för en annan.

GRÖNA TRANSPORTER SOM EN PRIORITET

Flyg- och vägtransporter är stora källor till växthusgaser, luftföroreningar och buller. Mängden fossila bränslen som nu används inom transportsektorn påverkar inte bara människors hälsa och miljön negativt, den gör också att EU blir beroende av importerad energi och utsätts för stigande priser. Vi måste ställa om till säkrare och mindre miljöskadliga transportsätt som hållbara vattenvägar, cykling, kollektivtrafik och järnväg. Särskild vikt måste läggas vid rättvis konkurrens mellan olika transportsätt. Ett europeiskt järnvägsnät bör därför eliminera felande länkar på både regionala och längre avstånd, på ett sätt som gör att städer och regionala tätorter lätt kan nås. Befintliga gränsöverskridande järnvägsförbindelser måste prioriteras framför vägar och flyg, i synnerhet för den fria rörligheten för varor. Att förbättra energieffektiviteten hos bilar bidrar till att minska bränslekostnaderna för EU:s medborgare och förbättrar luftkvaliteten. Vi vill också stimulera innovation genom att göra elektriska cyklar, spårvagnar och tåg, elbilar, alla baserade på förnybara källor, till mer attraktiva alternativ.

ATT SKYDDA HÄLSA OCH SÄKERHET

Tillsammans med ideella organisationer har vi Gröna framgångsrikt drivit miljö- och folkhälsofrågor i Europaparlamentet, och till exempel utformat säkerhetsföreskrifter för kemikalier, bekämpningsmedel och biocider. Vi stöder åtgärder för att minska luftföroreningarna, som är en viktig orsak till förtida dödsfall. Vi driver på hårt för bättre kontroll av elektroniskt och farligt avfall, medicin- och bekämpningsmedelsrester som släpps ut i vattendrag och användning av nanoteknik i kosmetika, läkemedel, livsmedel och biocider, samt för minskad exponering för ämnen som påverkar vårt hormonsystem negativt.

Vi kommer att fortsätta vår kampanj mot de farliga och skadliga metoderna för att utvinna skiffergas och andra okonventionella fossila bränslen. Det är dags att förbjuda skiffergas och därför kräver vi ett omedelbart förbud

mot frackning. Frackning förorenar våra vattenreserver och vår miljö genom de kemikalier som används. Det metanläckage som uppstår under utvinningen av skiffergas ökar klimatförändringarna. Dessutom har de ekonomiska fördelarna varit grovt överdrivna, eftersom produktionstakten sjunkit snabbt efter det första året med frackning, vilket skapat ekonomiska bubblor som sedan spruckit lokalt. Vi kommer att arbeta för att skapa frackningsfria regioner i Europa, enligt den lyckade GMO-fria modellen.

MAT, INTE BRÄNSLE

Bränsle tillverkat av livsmedelsgrödor är inte en hållbar lösning på klimat-, energi- och fattigdomskriserna. Användning av grödor till bränsle, kombinerat med finansiella spekulationer om viktiga livsmedelsråvaror, har trissat upp matpriserna, resulterar i att marker beslagtas (landgrabbing) och hotar livsmedelssäkerheten för miljoner människor i utvecklingsländerna, samtidigt som det har en negativ klimatpåverkan. I synnerhet huggs tropiska regnskogar med stor biologisk mångfald ned och bränns för att ge plats åt palmoljeplantager avsedda för bränsle- och livsmedelsingredienser.

EU får inte förvärra dessa trender ytterligare genom att främja att jordbruksmark används för bränslen. Vi måste sluta att använda livsmedelsgrödor som bränsle. Istället måste vi fokusera på mer hållbara transportmodeller, bland annat genom bättre effektivitet hos bilar och genom bränslen från avfallsprodukter.

BÄTTRE MAT, BÄTTRE LIV

Vår livsmedelskedja fungerar dåligt. Det industriella jordbruket, baserat på bekämpningsmedel, monokulturer och en överanvändning av antibiotika, frodas på bekostnad av vår hälsa och miljön, samt medför ökat lidande för djuren. De återkommande livsmedelsskandalerna har, med rätta, gjort konsumenterna osäkra på vad vi äter och var det kommer ifrån.

Vi Gröna vill främja hållbar, nyttig, god, mångsidig och etiskt producerad mat, inte standardiserad, smaklös mat utformad enbart för att se bra ut på butikshyllorna. Detta innebär att uppmuntra lokala produktionskedjor, ekologisk odling och rättvis handel med produkter från utvecklingsländer. Vi har lyckats bekämpa flera vilseledande metoder och förbättra märkning av ursprungsland och nanoingredienser. Vi kommer att fortsätta kräva ökad insyn i livsmedelsmärkningen. Eftersom det slängs 90 miljoner ton mat i Europa varje år vill vi även vidta åtgärder för att minska matavfallet. Vi har lanserat en matrevolution för att öka allmänhetens medvetenhet, personliga engagemang och deltagande demokrati när det gäller att bestämma och förbättra livsmedelspolitiken i hela Europa.

GRÖNARE JORDBRUK

Europaparlamentet delar nu ansvaret för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det är dags att göra jordbruket klimatsmart, hållbart, rättvist och etiskt sunt. Vi vill ha motståndskraftiga, biologiskt varierade, friska och robusta jordbruksekosystem som inte bara anpassar sig till klimatförändringarna, utan också mildrar dem.

Vi vill ha ett system som möjliggör en mycket mer rättvis fördelning av allmänna medel, bland annat mer stöd till småjordbrukare, för ekologiskt jordbruk, för konventionella lantbrukare som vill miljöanpassa sina produktionsmetoder och för lokal produktion och försäljning, vilket för bönderna närmare konsumenterna. Jordbrukarna förtjänar ett anständigt pris för sina produkter och inköpare från stora företag får inte tillåtas att sänka producentpriserna under hållbara nivåer.

Vi behöver öka markens bördighet, drastiskt minska användningen av bekämpningsmedel och konstgödsel, minska skadliga exportsubventioner och komma bort från det intensiva industriella jordbruket. Vi kommer att fortsätta kämpa för rättvis och obegränsad tillgång till växtförädlingsmaterial och mot patentering av växter och djur. Vi motsätter oss fortsatt privatisering av utsäde och växtmaterial i EU:s regler om utsäde och vi kommer att fortsätta kämpa mot företagens kontroll av utsädesindustrin som gör bönderna beroende av utsäde som utformats speciellt för att användas med konstgödsel och bekämpningsmedel, i stället för att låta dem spara och odla sitt eget utsäde och anpassa sina grödor till föränderliga lokala förhållanden.

Förlust av biologisk mångfald och överdriven användning av bekämpningsmedel har inneburit att livsmiljöer förstörts och lett till en massiv nedgång i bi- och andra insektspopulationer, vilket stör den naturliga

pollineringen av många växter och grödor. Om vi vill ha friska lokalt producerade frukter och grönsaker måste vi "give bees a chance".

NEJ TILL GMO

Vi har varit konsekventa i vårt motstånd mot genetiskt modifierade organismer (GMO) i livsmedel och jordbruk och i vårt stöd för ett GMO-fritt Europa. Vi Gröna kommer att fortsätta leda kampen för GMO-fri mat och mot GMO-odling här, samt för ett förbud mot att importera GMO till djurfoder. Vi måste insistera på rätten att utforma våra egna bestämmelser och införa en obligatorisk GMO-märkning. Europas konsumenter har rätt att veta vad deras mat består av och var den kommer ifrån. All forskning om GMO måste begränsas till konsekvensbedömningar, inklusive genflöde och korskontaminering.

MER FISK I HAVEN

Vi Gröna har varit drivande för en mer hållbar gemensam fiskeripolitik. Bruket att kasta oönskad fisk tillbaka i havet har inneburit ett rejält slöseri med mat och intäkter och kommer nu att begränsas. Fiskbestånden kommer att förvaltas bättre och fiskeflottans förmåga bli bättre reglerad. Konsumenterna kommer nu att kunna veta inte bara var deras fisk kommer ifrån, utan också hur den har fångats. Mycket återstår att göra för att genomföra dessa reformer och se till att kryphålen inte utnyttjas. Vi kommer att fortsätta kämpa för bättre kontroll av den intensiva fiskodlingen, som innebär mycket föroreningar, och för en rättvisare behandling av det småskaliga, lokala fisket inom och utanför Europa.

DJURSKYDD

Vi är kända för vårt engagemang för djurskyddet och de Gröna i Europaparlamentet står i spetsen för rättsliga och politiska åtgärder för förbättrade normer för alla levande varelsers välbefinnande. Vi måste snabbt komma bort från fabriksjordbruket, med dess usla meriter inom djurskyddet och dess intensiva antibiotikaanvändning.

Vi har lett kampen mot överdriven användning av djurförsök och kommer att fortsätta göra det. Vi vill minska tiderna för djurtransporter avsevärt och få ett slut på boskapsexporten. På internationell nivå måste EU vara mer energisk i kampen mot olaglig handel med vilda djur, skydda havslevande däggdjur samt försvara sitt förbud mot sälprodukter. Vi stöder ett förbud mot pälsdjursuppfödning.

EUROPA I VÄRLDEN

EU har ofta varit en motvillig aktör inom internationell politik, reagerar oftare än agerar, och står inför många svårigheter när det gäller att fastställa gemensamma ståndpunkter. Vi vill att EU ska etablera en värderingsstyrd gemensam utrikespolitik och spela en viktig internationell roll, för att ta itu med de strukturella orsakerna till fattigdom, främja global rättvisa och solidaritet, fred, och försvaret av globala gemensamma nyttigheter. I dagens kontext med skiftande global makt, ökande globala orättvisor och ifrågasättande av de mänskliga rättigheternas allmängiltighet, är passivitet inte ett alternativ.

Vi vill att EU ska ha en gemensam röst i utrikes- och säkerhetspolitiken. Vi har sett positiva tecken i denna riktning i fråga om Kosovo och Serbien, och i Iran. EU ska sträva efter starka och rättvisa samarbeten med länder i Syd, i syfte att minska ojämlikheter inom och mellan samhällen genom utvecklingssamarbete. EU och dess samarbetspartners måste arbeta tillsammans för att hitta gemensamma lösningar på problem som klimatförändringar, kärnvapenspridning och regionala konflikter världen runt, samt den oacceptabla plundringen av naturresurser i många länder, framför allt i Syd. Detta samarbete kommer inte att vara trovärdigt om det inte är demokratiskt, ansvarigt, öppet, och bygger på universella principer.

Vi vill att EU stöder ett multilateralt globalt styre som förstärker och reformerar FN:s roll, rättsstatsprincipen och skyldigheten att skydda. Vi anser att FN:s införande av "skyldigheten att skydda”-konceptet är ett framsteg, men EU måste lämna sitt bidrag för att ytterligare förbättra och skärpa bestämmelserna för dess tillämpning. Civil konflikthantering måste alltid prioriteras. De senaste åren har energisäkerhet blivit en av de viktigaste prioriteringarna för EU:s utrikespolitik. Alltför stort beroende av gas och olja ökar risken för korruption i EU samt tillmötesgår intressena hos de envåldshärskare som kontrollerar Europas fossilbränsleförsörjning. Vi måste bryta denna farliga och giftiga koppling.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH FATTIGDOMSBEKÄMPNING

Till följd av påtryckningar från de Gröna utsågs en särskild EU-representant för mänskliga rättigheter för att öka synligheten i EU:s politik för mänskliga rättigheter. EU-institutionerna måste införliva mänskliga rättigheter i sin utrikespolitik, bland annat i handelspolitiken. Vi måste leva upp till våra löften om mänskliga rättigheter när vi uppmanas att bidra med katastrofhjälp. Detta inkluderar ett starkt engagemang i de grundläggande humanitära principerna: humanitet, opartiskhet, oberoende samt neutralitet. EU måste bli effektivare, mer högljutt i försvaret av rättssäkerhet, frihet och mänskliga rättigheter, däribland socioekonomiska samt miljömässiga rättigheter inom och utanför dess gränser. EU ska i synnerhet stå i spetsen för skapandet av rättsligt bindande bestämmelser om företagens sociala ansvar.

EU och medlemsstaterna måste ta itu med sin delaktighet i hemliga interneringar samt utomrättsliga avrättningar, inklusive fullständig ansvarsskyldighet för de brott mot mänskliga rättigheter som begåtts i CIA:s utlämningsprogram. "Kriget mot terrorismen" måste formellt avslutas. Alla medlemsstater måste ratificera ändringarna i Internationella Brottmålsdomstolens stadgar, vilket skulle göra det möjligt att åtala stats- och regeringschefer som startar angreppskrig.

EU har inte gjort tillräckligt för att uppfylla millennieutvecklingsmålen (MDG), vilka betonar kampen mot fattigdom, svält, miljöförstöring samt diskriminering av kvinnor. Vi måste arbeta för att stödja de nya kraftfulla hållbarhetsmål som fastställdes vid Rio +20 konferensen, vilken slog samman MDG-översynen med processen med globala hållbarhetsmål till ett enda omfattande ramverk och fastställde en ny uppsättning mål för att utrota fattigdom och främja hållbar utveckling efter 2015. Vi uppmanar medlemsstaterna att gemensamt fullgöra sina åtaganden att använda 0,7% av BNP till utvecklingssamarbete. En övergripande prioritet för EU:s utvecklingsagenda måste också vara kampen mot korruption, penningtvätt, skatteparadis, olagliga kapitalflöden och skadliga skattestrukturer.

INRIKES SÄKERHETSPOLITIK

Det finns ett behov av att förbättra det polisiära och rättsliga samarbetet, i synnerhet när det gäller att bekämpa terrorism, organiserad brottslighet, inklusive maffiaorganisationer, samt miljöbrott och ekonomisk brottslighet. När de gör detta måste EU och dess medlemsstater förhindra att invandrare och minoriteter stigmatiseras. Kontrollmekanismerna måste stärkas så att polis och underrättelsetjänster håller sig till de nödvändiga och proportionerliga åtgärder som krävs av dem för att EU:s medborgare ska vara trygga.

ATT ARBETA FÖR FRED

I år högtidlighåller vi hundraårsminnet av första världskrigets utbrott. EU skapades för att säkerställa fred efter förödande krig och ersatte konfrontation med samarbete. Vi Gröna vill att EU aktivt ska främja icke-våld och en kultur präglad av dialog, medling, försoning och samarbete. EU har spelat och kan fortsätta spela en viktig roll i konflikterförebyggande, civil konfliktlösning, nedrustning, vapenkontroll, fredsbyggande och fredsbevarande. EU måste också stärka sin humanitära roll, till exempel när det gäller att bygga tillfälliga sjukhus för att hjälpa till att lindra det civila lidandet i situationer som inbördeskrig. Begreppet mänsklig säkerhet måste stå i centrum för EU:s externa åtgärder. Vi anser också att EU måste hjälpa FN att få befogenheter till mer effektiva verktyg för att trappa ned konflikter samt - om det behövs - tvinga fram fred. Det är nu viktigt att stärka den parlamentariska kontrollen av EU:s militära verksamhet genom att ge Europaparlamentet en roll i beslutsfattandet.

Tack vare de Gröna ska en betydligt större del av EU:s budget läggas konfliktförebyggande genom Instrumentet för stabilitet och fred. Vi har också stött idén om en fredskår i EU och skapandet av ett europeiskt fredsinstitut. Vi är emot finansiering av militär forskning från EU:s budget, till exempel för att utveckla europeiska drönare, samt använda Europa som ett kärnvapenlager.

Vi kommer att fortsätta kämpa för kärnvapennedrustning, både globalt och i Europa, och för konkreta åtgärder för en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern. Vi Gröna vill också förbjuda vapen som innehåller utarmat uran och vit fosfor. Investeringar av europeiska banker, pensionsfonder, försäkringsbolag och övriga i bolag som tillverkar landminor och klustervapen måste också förbjudas. Europeisk vapenhandel, inklusive övervakningsteknik, exporterar osäkerhet till regioner som Mellanöstern och Fjärran östern. Vi Gröna vill minska denna handel och förhindra export av vapen som skulle kunna användas mot frihetsrörelser och civila protester.

Extraterritoriellt målinriktat dödande utanför väpnade konflikter, med obemannade stridsflygplan eller med andra medel, har ruckat på rättssäkerhetens gränser. Vi vill att EU ska samarbeta med andra FN-medlemmar för att uppnå ett världsomfattande förbud mot handlingar som brott under internationell humanitär och människorättslagstiftning, och för att stoppa användningen av helautomatiska dödliga vapensystem.

ATT KÄMPA FÖR EN RÄTTVIS ASYL- OCH MIGRATIONSPOLITIK

FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) bedömer att år 2013 fanns det nästan 40 miljoner flyktingar i världen, varav nästan hälften är flyktingar utanför sitt hemland. FN anger att 200 000 av dessa flyktingar måste vidarebosättas varje år, men bara hälften av dem lyckas hitta ett nytt hem. Än mer oroande är att endast 4 500 vidarebosätts inom EU - jämfört med 80 000 per år i USA. Tusentals människor dör vid Europas yttre gränser varje år, på grund av allt striktare kontroller och eftersom möjligheterna till laglig inresa i EU förblir begränsade. EU har en skyldighet att se till att dessa människor kan söka skydd. Vi behöver fler insatser för att upprätta ett asylsystem värt namnet. Europeiska gränsbyrån, Frontex, är fel verktyg för detta och medlemsländerna kränker de mänskliga rättigheterna i sin gränspolitik. Vi behöver större insatser från såväl EU som medlemsstaterna och mer samordning för "sjöräddningar", och vi behöver lagliga och säkra vägar till EU, till exempel med humanitära visum. Vi måste göra oss av med de nuvarande reglerna ("Dublinförordningen") som tvingar flyktingar att ansöka om asyl endast till det land i EU dit de först kom. Vi måste, i våra utrikesförbindelser såväl som i vår handels- och utvecklingspolitik, ta itu med de problem som tvingar människor att migrera. Vi Gröna har varit framgångsrika i kampen för att skapa ett gemensamt vidarebosättningsprogram för EU, såväl som fonder för akut vidarebosättning av flyktingar i humanitär kris. EU-länderna måste göra allt de kan för att dra nytta av dessa medel och visa solidaritet, inte bara sinsemellan utan också med problemtyngda regioner i grannskapet.

ATT TA INITIATIVET MOT KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

Under många år har EU spelat en positiv roll i de internationella klimatförhandlingarna, men på senare tid har denna roll reducerats. Att återigen göra Europa till en ledande aktör i kampen mot klimatförändringar och miljöförstöring är en av våra främsta Gröna utrikespolitiska frågor. Klimatförändringarna orsakar redan skador och lidande över hela världen. Många människor måste lämna sina hemländer och bli klimatflyktingar, på grund av ökenspridning, jorderosion, kraftiga regn och stigande havsnivåer. Vi vill att begreppet klimatflyktingar införlivas i internationell rätt. EU måste därför spela en ledande roll när det gäller klimatmigration inom internationella institutioner och i människors hemländer. EU måste intensifiera sitt stöd till klimatanpassning och till att mildra effekterna. Klimatfinansiering spelar en central roll för utvecklingsländerna och vi Gröna kommer att se till att EU håller sina löften och tar sitt ansvar. Finansieringen måste vara ny och fungera som ett komplement till det befintliga utvecklingsbiståndet. Vi förespråkar också att miljöaspekter införlivas i utvecklingsprojekten för att främja en effektiv strategi för att mildra och anpassa sig till klimatförändringarna.

ATT STRÄVA EFTER EN SAMSTÄMMIG UTVIDGNINGS- OCH GRANNSKAPSPOLITIK

Vi Gröna håller fast vid EU:s utvidgning. EU måste vara öppet för nya medlemmar, förutsatt att de uppfyller kriterierna för medlemskap. Vi stöder perspektivet om EU-anslutning för alla länder i västra Balkan. Vi Gröna vill påskynda rättvisa och trovärdiga förhandlingar med Turkiet. Europeiska unionen måste spela en viktig roll i sitt omedelbara grannskap för att stärka stabiliteten och demokratin. Vi vill stärka det östliga partnerskapet och särskilt vårt engagemang för länder som Ukraina, Georgien och Moldavien. Detta innebär att vi ska hävda oss som en principfast och ärlig partner bland våra grannar.

EU måste arbeta med det civila samhället, bevilja asyl och stöd till de som försvarar frihet och demokrati och bevilja stipendier till ungdomar i våra grannländer. Vi vill att EU ska fokusera på omvandlingen i Medelhavsländerna och i Östeuropa och stödja reformansträngningarna i dessa länder. Dessutom bör EU stärka sina partnerskap med andra befintliga regionala organisationer från Afrika, Asien och Latinamerika.

ATT KÄMPA FÖR EN RÄTTVIS HANDELSPOLITIK

På handelsområdet är EU en global makt. Europaparlamentet spelar en viktig roll i EU:s handelsförbindelser, eftersom det kan lägga in sitt veto mot handelsavtal, som det gjorde mot ACTA. Men vi behöver mer öppenhet i handelsförhandlingarna och ett mer effektivt samarbete mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten i dessa frågor. Vi Gröna förespråkar en multilateral handelsordning, men handeln ska stödja och inte utgöra ett

hinder för fattiga länders utveckling och omställningen till en Grön, social, rättvis och demokratisk utvecklingsmodell. Detta inkluderar att öppna EU:s marknader för de mindre utvecklade länderna, en omfattande reform av WTO för att göra den mer utvecklingsvänlig och att underordna handelsreglerna mänskliga, sociala och miljömässiga rättigheter. Handeln måste vara rättvis och får inte underminera EU:s sociala modell.

För närvarande förhandlas många bilaterala EU-handelsavtal, i synnerhet det transatlantiska handels- och investeringspartnerskapet (TTIP) med USA. Vi Gröna ifrågasätter bristen på öppenhet i dessa förhandlingar, där viktiga demokratiska val finns på agendan. Vi Gröna försvarar inte bara våra miljö-, hälso-, jordbruks- och livsmedels-, konsument- och arbetsstandarder, samhällsintressen och dataskydd, utan också möjligheten att stärka dessa för att införa en Green New Deal. Vi motsätter oss att GMO och finansiella produkter med höga dolda risker automatiskt godkänns för försäljning på EU-marknaden. Vi sätter omedelbart stopp för varje försök att försvaga EU:s lagstiftning. Vi vägrar att tillåta mekanismer som gör det möjligt för privata företag att stämma demokratiskt valda regeringar för att skydda företagens intressen mot sociala eller miljömässiga reformer. Vi kämpar mot alla handelsavtal som inte följer dessa principer och därför motsätter vi oss TTIP i dess nuvarande form.

FÖR EN MER KRAFTFULL DEMOKRATI

Mer demokrati, inte mindre, är svaret på krisen. Strukturer som trojkan är i grunden odemokratiska. Vi tror att en övergång till ökat medborgardeltagande, ansvarsskyldighet och öppenhet är avgörande för att uppnå legitimitet för det framtida europeiska samarbetet. Det innebär att vi Gröna arbetar för ökad öppenhet i hela beslutsprocessen, från kommissionen via andra EU-institutioner till medlemsstaternas regeringar. Ännu viktigare är att vi kämpar för medborgarnas rätt att avgöra unionens framtid genom att öka deras valmöjligheter genom hela lagstiftningsprocessen.

UTAN JÄMSTÄLLDHET – INGEN DEMOKRATI

Jämställd demokrati innebär att kvinnor är en del av det offentliga livet i våra samhällen och fattar beslut i institutioner och företag på samma villkor som män. Vi Gröna anser att EU måste integrera jämställdhet på alla

politiska nivåer. Vi stöder kommissionen i dess arbete med rättsligt bindande kvoter för kvinnor i företagens styrelserum. Om vi däremot fortsätter i nuvarande takt skulle det ta mer än 50 år till dess att 40% av alla styrelseledamöter i europeiska företag är kvinnor. Därför kräver vi kvotering för att uppnå detta mål till 2020.

Vi anser att EU måste ha ett mer övergripande angreppssätt gentemot könsrelaterat våld för att uppnå jämställdhet, inklusive EU-lagstiftning i form av ett direktiv med åtgärder för att hantera våld mot kvinnor, som bygger på politik, förebyggande, skydd, åtal, åtgärder och partnerskap. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna kräver att alla EU:s medlemsstater definierar våldtäkt och sexuellt våld mot kvinnor inom äktenskapet eller informella intima förhållanden som ett brott.

MEDBORGARE SOM EUROPEISKA BESLUTSFATTARE

Vi vill stärka möjligheterna för EU:s medborgare att kunna påverka beslut. Vi vill arbeta för en mer deltagande demokrati. Vi Gröna bidrog till att införa det Europeiska medborgarinitiativet som gör det möjligt för EU:s medborgare att uppmana kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag. Nu är det dags att ta nästa steg. Vi vill utvidga det europeiska medborgarinitiativet och göra det mer effektivt och medborgarvänligt. Vi vill också skapa en rättslig grund för EU-omfattande folkomröstningar.

När medborgarna berövas sina rättigheter i ett EU-land, utan åtgärd från det landets rättssystem, bör de ha möjlighet att vidta kollektiva rättsliga åtgärder i EU:s domstol. Vi kommer att fortsätta kämpa hårt mot väletablerade och välfinansierade lobbygrupper som den lantbruks-kemiska industrin eller de stora utsädesföretagen. Vi kräver livsmedelsdemokrati, där medborgarna återfår kontrollen över vad de äter och kan skapa rättvisa och hållbara produktions- och försörjningssystem för livsmedel.

ATT STÄRKA PARLAMENTENS ROLL

Genom att välja ledamöter till Europaparlamentet har medborgarna inflytande över hur vår tids viktiga frågor kommer att behandlas, från klimatförändringar till bankregleringar, från flyktingpolitik till ungdomsarbetslöshet. Vi vill ge Europaparlamentet en starkare roll, i synnerhet inom EU:s krishantering och ekonomiska beslutsfattande. Det bör ha befogenheter att medbesluta om prioriteringen inom samordningen av den ekonomiska politiken. Vi vill sänka rösträttsåldern till 16 vid val till Europaparlamentet och dessutom införa alleuropeiska listor med transnationella kandidater.

Det ökande inflytande som Europaparlamentet fått genom Lissabonfördraget måste utövas på ett ansvarsfullt sätt och inte undermineras av lobbyintressen. Det behövs mer öppenhet och ansvarsskyldighet i ministerrådet i EU, till exempel genom att alla omröstningsresultat publiceras.

För att få till stånd en mer omfattande och öppen debatt måste de nationella parlamenten ta ett större ansvar genom att införa bättre kontroll över sina regeringars agerande i EU-frågor. Vi vill också stärka de nationella parlamentens möjligheter att reagera när EU överskrider sina befogenheter genom att inte följa subsidiaritetsreglerna. De nationella parlamenten bör också ha fler möjligheter till samarbete med Europaparlamentet. På alla förvaltningsnivåer, från lokala till regionala, nationella till europeiska, kräver vi stärkt samverkan och synergieffekter för att bättre utforma EU:s politik och dess genomförande inom olika regionala och territoriella verkligheter.

ATT BEKÄMPA KORRUPTION OCH BEDRÄGERI

EU behöver en mer kraftfull politik mot korruption och effektivare instrument mot den organiserade brottsligheten för att stärka demokratin och rättsstaten, och även för att stärka den europeiska ekonomin. Korrupt beteende från EU:s tjänstemän och parlamentsledamöter i deras kontakter med lobbyister måste mötas med mycket kraftiga reaktioner. Storföretagen påverkar fortfarande kommissionen för mycket. Nästan 80% av alla intressenter som utsetts av kommissionen representerar företagsintressen, trots att man lovat förändring. Vi Gröna kämpar också för att hantera problemet med "svängdörrar" där toppbyråkrater och politiker i EU-institutionerna börjar i privata företag som de tidigare var ansvariga för att reglera. Vi vill skydda demokratin från korruption genom att införa en stabil reglering och öppenhet för finansiering av politiska partier, kandidater och valkampanjer. Vi vill förse EU-domstolen och Europeiska revisionsrätten med mer kraftfulla verktyg för att kontrollera hur EU:s medel används och för att agera mot korruption, både inom EU:s institutioner och vid allvarliga problem inom medlemsstaterna.

FLER EGNA MEDEL FÖR EU:S BUDGET

EU:s budget måste ökas och ska huvudsakligen baseras på ett system för egna medel, till exempel en koldioxid- och/eller energiskatt, för att minska beroendet av nationella bidrag. Mellanstatliga förhandlingar förbiser alltför ofta det gemensamma intresset, vilket var fallet med 2013 års budgetförhandlingar som misslyckades med att komma fram till en effektiv politik för att bekämpa krisen. Vi Gröna har fört en hård kamp för större ansvarsskyldighet och öppenhet i budgetförfarandet. Här föreslår vi också mer delaktighet: Medborgarna skulle kunna få rätt att anmäla sig till pilotprojekt som godkänns av Europaparlamentets budgetutskott.

EN DIGITAL GRUNDLAG

De Gröna i Europaparlamentet går i första ledet för kampen för digitala rättigheter. Vi bidrog till att stoppa handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (ACTA), och vi kämpar för ett starkt skydd av personuppgifter, för rätten till integritet och för strikt nätneutralitet. Nu är det dags att försvara och skydda både de europeiska medborgarna och internet från genomgripande övervakning från företags och staters sida och för att skydda de grundläggande rättigheterna i den digitala tidsåldern. Personuppgifter tillhör enskilda medborgare, inte företag eller regeringar. Privatlivet måste respekteras. Datalagringsdirektivet, som tvingar teleoperatörer att lagra information om vem medborgarna kommunicerar med, är ett allvarligt misstag och måste upphävas. Regeringarna måste följa sina egna lagar. Även om den nationella säkerheten är viktig får inte individuella friheter och rättigheter åsidosättas. Regeringarna måste se till att de nationella säkerhetsorganen fungerar för alla medborgare för att säkerställa fri- och rättigheter för alla.

UPPRÄTTHÅLLA RÄTTSSÄKERHETEN

Europeiska unionen är grundad på värden som respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättssäkerhet och respekt för mänskliga rättigheter. Vi Gröna kompromissar inte när det gäller mänskliga rättigheter. Mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män måste råda. Det råder stor brist på kvinnor i EU:s institutioner och i många medlemsländer diskrimineras alltför många människor med alla slags förevändningar. Vi Gröna kommer att arbeta för en effektiv politik mot diskriminering för att övervinna sådana orättvisor, och vi är sedan länge förespråkare för att utveckla direktiven mot diskriminering till ett fullödigt jämställdhetsdirektiv.

För att våra demokratiska rättigheter ska upprätthållas och erkännas måste vi bevara rättssäkerhetens integritet både inom EU och på nationell nivå. EU saknar verktyg för effektiv övervakning och sanktioner vid brott mot våra värderingar i medlemsländerna. Därför har vi Gröna varit föregångare i kraven på att en Köpenhamnskommission skapas, i enlighet med EU:s fördrag och den Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna för att se till att de demokratiska krav som ställs på kandidatländerna när de ansöker om EU-medlemskap inte åtföljs av återfall i auktoritärt styre och svågerpolitik när en medlemsstat väl gått med i EU.

Den imponerande listan med garantier och skyddsåtgärder i stadgan om de grundläggande rättigheterna borde genomföras på ett bättre sätt i vår vardag. Sexuella och reproduktiva rättigheter är väsentliga delar av den mänskliga värdigheten. Vi Gröna försvarar rätten till självbestämmande över våra egna kroppar.

EN GRÖN DEMOKRATISK REFORM AV EU

Demokratin blir aldrig färdig eller fullständig. Klimatförändringar och globalisering är två utmaningar som måste mötas med förbättrat gemensamt beslutsfattande. Vi europeiska Gröna är övertygade om att EU:s nuvarande institutionella struktur inte passar för att lösa EU:s problem. Eurozonens och bankunionens utveckling innebär att vi behöver lämpliga demokratiska reformer som stärker legitimiteten, öppenheten och effektiviteten i det europeiska beslutsfattandet även på dessa områden. Vi Gröna kräver en omfördelning av befogenheterna bland EU:s olika styrelsenivåer. Detta innebär till exempel att EU borde ha vissa befogenheter när det gäller skattepolitiken och socialpolitiken, där Europaparlamentet då skulle bli medlagstiftare.

Våra krav på mer demokrati, mer öppenhet och mer ansvarsskyldighet på EU-nivå kräver tydliga förändringar av unionens funktionssätt. Europaparlamentet borde ha rätt att ta lagstiftningsinitiativ. Europa kan inte bara vänta på att EU:s stats- och regeringschefer ska ta begränsade initiativ som bara kommer att leda till mer teknokratisk kontroll. Ett mycket enkelt exempel: Europaparlamentet vill ha inflytande över sitt säte och stoppa flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg. Vi Gröna instämmer i detta krav, liksom de flesta EU-medborgare.

Europaparlamentet behöver mer medbeslutandemakt medan den nationella vetorätten borde minskas. Vissa beslut måste däremot fattas på nivåer som ligger betydligt närmare medborgarna.

Mandatet och ansvaret för de europeiska institutioner som representerar regionala och lokala myndigheter och socioekonomiska aktörer och det civila samhället måste stärkas. Därför vill vi ha en nytt demokratiskt konvent, med stort deltagande både av parlamentariker och det civila samhället, med ett fullständigt öppet förfarande, eller en konstituerande församling, för att avgöra den europeiska integrationens framtid. EU-medborgarna borde verkligen kunna fatta beslut om EU:s framtid - och få sista ordet genom en EU-omfattande folkomröstning.

EUROPEISKA GRÖNA PARTIET

Europeiska Gröna partiet (EGP) blev 2004 första politiska grupp att utvecklas från en federation till ett Europaparti. Våra medlemmar är 45 nationella Gröna partier från hela Europa - både inom och utanför EU - som stöder varandra för att stärka Grön politik över hela vår kontinent.

EGP:s har följande medlemspartier (fullvärdiga medlemmar, associerade medlemmar och kandidater till medlemskap) inom EU:

 

Die Grünen, Ecolo, Groen, Zelena Partija, Zelenite, Cyprus Green Party, Strana Zelených, Socialistisk Folkeparti / SF, Eestimaa Rohelised, Vihreät - De Gröna, Europe Ecologie - Les Verts, Bündnis 90/Die Grünen, Ecologoi- Prasinoi, Lehet Más a Politika / LMP, Zöld Baloldal, Comhaontas Glas, Federazione dei Verdi, Latvijas Zala Partija / LZP, déi gréng, Alternattiva Demokratika – the Green Party, GroenLinks, De Groenen, Zieloni, Partido Ecologista – Os Verdes, Partidul Verde, Strana Zelených, Stranka mladih - Zeleni Evrope, Iniciativa per Catalunya Verds / ICV, EQUO, Miljöpartiet de gröna, Green Party of England and Wales, Scottish Green Party.

Källa: http://campaign.europeangreens.eu/det-gröna-gemensamma-valmanifestet-swe