VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 943-15...2015/12/17 · VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 943-15 Mark- och miljödomstolen Villkor För detta tillstånd gäller samtliga de villkor som angivits

VÄXJÖ TINGSRÄTT

Mark- och miljödomstolen DOM 2015-12-17

meddelad i

Växjö

Mål nr M 943-15

Dok.Id 329726

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 81

351 03 Växjö

Kungsgatan 8 0470-560 100 0470-560 125 måndag – fredag

08:00-16:00 E-post: [email protected]

SÖKANDE

NCC Roads AB

405 14 Göteborg

Ombud: advokaten Tove Andersson och jur kand My Karlsson

Wistrand Advokatbyrå

Box 11920

404 39 Göteborg

SAKEN

Tillstånd enligt miljöbalken till ändring av vattenverksamhet betr. ombyggnad av

den befintliga anläggningen samt bortledande av grundvatten i Södra Sandby,

Lunds kommun

Avrinningsområde: 92 SWEREF 99 TM N: 6173496 E: 396373

_____________

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen lämnar NCC Roads AB tillstånd enligt 11 kap. miljöbal-

ken till ändring av befintlig anläggning för bortledande av grundvatten berörande

fastigheterna Hardeberga 2:32, Sandby 1:13 och 19:19 i Lunds kommun, enligt

följande.

Bygga om den befintliga anläggningen för bortledande av grundvatten från bergtäk-

ten i Södra Sandby i Lunds kommun samt från denna täkt bortleda den mängd

grundvatten som angivits i Växjö tingsrätt, Miljödomstolens, deldom 2003-06-12 i

mål M 375-01, d.v.s. en årlig mängd om högst 700 000 m3.

1

VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 943-15

Mark- och miljödomstolen

Villkor

För detta tillstånd gäller samtliga de villkor som angivits i Växjö tingsrätt, Miljö-

domstolens, deldom 2003-06-12 och i dom 2013-08-15 i mål M 375-01, dock med

ändring av villkor 4, enligt följande.

1. Tillståndet att bortleda grundvatten får tas i bruk efter det att övriga för verksam-

heten nödvändiga tillstånd erhållits.

2. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden

angett eller åtagit sig i målet.

3. Bortledande av grundvatten skall i görligaste mån ske med ett jämnt flöde.

4. Avsänkningen i pumpgropar i täkten till följd av täktverksamheten får inte ske till

lägre nivå är + 4,0.

5. Så länge grundvattenuttag sker med stöd av nu lämnat tillstånd skall sökanden

mäta bortledd mängd vatten (grundvatten och ytvatten). Vattenuttagen skall

journalföras. Journalen skall finnas tillgänglig för envar hos sökanden.

6. Kontrollprogram med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsme-

tod för verksamheten skall upprättas i samråd med länsstyrelsen.

7. Bolaget ska vidta följande skyddsåtgärder:

- genom finjustering av återpumpningen av vatten till Måryd-Hällestad samt genom

manuell slåtter och mindre rensningsarbeten i dikessystemen tillse att skyddsvärda

vegetationssamhällen bevaras och utvecklas,

- följa upp vegetationsutvecklingen inom Natura 2000-området Måryd-Hällestad

inom ramen för fortsatt kontrollprogram samt vidta erforderliga åtgärder för vege-

tationsutvecklingen.

2



Samtliga åtgärder ska utföras i samråd med länsstyrelsen samt berörd markägare

och den som ansvarar för förvaltningen av naturreservatet.

Kontroll

Utöver den kontroll som framgår av domstolens deldom den 12 juni 2003 samt dom

den 15 augusti 2013, båda i mål M 375-01, ska nivåmätning av vattenståndet i

Måkulladammen samt kontroll av brunn på Sandby 12:27 ingå i kontrollprogram-

met. Bolaget ska även kontrollera punkterna 33, 34 och 35 utanför påverkansområ-

det. Denna kontroll ska bestå av en okulär besiktning men innefatta uppföljnings-

bara parametrar. Omfattningen av kontrollen ska bestämmas efter samrådas med

tillsynsmyndigheten.

Tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken

Mark- och miljödomstolen lämna bolaget tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken

för den grundvattensänkning inom Natura 2000-området Måryd-Hällestad som om-

fattas av denna dom.

Miljökonsekvensbeskrivning

Den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen godkänns.

Arbetstid

De i denna dom tillståndsgivna arbetena ska vara utförda inom tio (10) år från det

denna dom vunnit laga kraft.

Oförutsedd skada

Anspråk på grund av oförutsedd skada enligt 24 kap. 13 § miljöbalken ska för att tas

upp till prövning framställas till mark- och miljödomstolen inom tio (10) år från

utgången av den ovan angivna arbetstiden.

Prövningsavgift

Mark- och miljödomstolen fastställer den, med stöd av 3 kap. förordningen

3



(1998:940) om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, tidigare prelimi-

närt beslutade avgiften om 5 000 kr, för målets prövning.

Rättegångskostnader

NCC Roads AB ska ersätta Länsstyrelsen i Skåne län för rättegångskostnader med

4 800 kronor jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning

sker.

NCC Roads AB ska ersätta Karin och Kjell-Göran Rydheimer för rättegångskostna-

der med 36 273 kronor inklusive mervärdesskatt jämte ränta enligt 6 § räntelagen

från denna dag till dess betalning sker. Av beloppet utgör 28 530 kronor ombudsar-

vode exkl. mervärdesskatt.

Tidigare tillstånd

Vad som angivits i miljödomstolens deldom 2003-06-12 respektive mark- och mil-

jödomstolens dom 2013-08-15 för verksamhet vid bergtäkten i Södra Sandby i

Lunds kommun gäller alltjämt i de delar som inte reglerats i denna dom.

Ogillade yrkanden

Mark- och miljödomstolen avslår övriga framställda yrkanden som inte särskilt be-

handlats ovan.

Verkställighetsförordnande

Mark- och miljödomstolen förordnar att denna dom får tas i anspråk utan hinder av

att domen inte vunnit laga kraft.

_____________

4



BAKGRUND

Den nu aktuella verksamheten är belägen i Södra Sandby i Lunds kommun, Skåne

län och består av en täkt där NCC sedan lång tid tillbaka bedriver brytning och för-

ädling av berg för ballaständamål. Utöver bergtäkten och makadamfabriken med

tillhörande kringverksamheter, bl.a. återvinning av inert material, finns också en

asfaltfabrik inom verksamhetsområdet.

TIDIGARE BESLUT

Tillstånd för täktverksamheten

Nuvarande tillstånd för täktverksamheten meddelades av Miljöprövningsdelegat-

ionen vid Länsstyrelsen i Skåne län den 13 december 2007, dnr. 551-37284-05.

Tillståndet som omfattar fortsatt och utvidgad täkt av berg samt uppläggning av

inerta massor, på fastigheterna Hardeberga 2:32 och Sandby 1:13 och 19:9 i Lunds

kommun gäller till och med den 31 december 2028.

Tillståndet omfattar ett totalt uttag av 20 000 000 ton berg och mottagning av 75

000 ton inerta massor. Enligt villkor 4 får uttag av material inte ske till ett större

djup än + 8 meter (exploateringsplanens höjdsystem). Prövotid pågår om slutliga

villkor för kvaliteten på det avledda dräneringsvattnet. Under särskilda upplysningar

i beslutet noteras att miljöprövningsdelegationen angivit att "för att bolaget ska

kunna ta i anspråk tillståndet i sin helhet krävs ny vattendom. Gällande vattendom

ger bolaget tillstånd att bortleda grundvatten till en nivå på + 21 m inom täktområ-

det." Ändring av vattenverksamheten är således en förutsättning för att täkttillstån-

det ska kunna utnyttjas fullt ut.

Tillstånd för vattenverksamheten

Miljödomstolen vid Växjö tingsrätt lagligförklarade genom deldom den 12 juni

2003 i mål nr M 375-01 NCC:s anläggning för bortledande av grundvatten samt

lämnade bolaget tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för bortledande av grundvatten

i täkten med den tillståndsgivna anläggningen. Tillståndet, som endast gäller i sam-

band med brytning av berg, omfattar bortledande av grundvatten intill en årlig

mängd av högst 700 000 m3.

5



Vid prövningen sköt miljödomstolen upp frågan om villkor avseende skadeföre-

byggande åtgärder för Natura 2000-området Måryd-Hällestad under en prövotid om

fem år. NCC ålades även att genomföra de åtgärder m.m. som krävs. I deldom den

22 september 2010 i mål M 375-01 förlängdes prövotiden till den 31 december

2012. Dessutom föreskrevs att det fortsatta arbetet skulle ske med beaktande av de

synpunkter som framförts av remissmyndigheterna Länsstyrelsen i Skåne län och

Miljönämnden Lunds kommun, dels att ett kontrollprogram för den fortsatta prövo-

tiden skulle upprättas och godkännas av länsstyrelsen.

Mark- och miljödomstolen, Växjö tingsrätt, avslutade prövotiden avseende skadefö-

rebyggande åtgärder i dom den 15 augusti 2013 (mål nr M 375-01). De villkor som

gäller för den vattenverksamhet som tillstånd lämnats för i deldomen den 12 juni

2003 är därmed följande.

1. Tillståndet att bortleda grundvatten får tas i bruk efter det att övriga för

verksamheten nödvändiga tillstånd erhållits.

2. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sö-

kanden angett eller åtagit sig i målet.

3. Bortledande av grundvatten skall i görligaste mån ske med ett jämt flöde.

4. Avsänkningen i pumpgropar i täkten till följd av täktverksamheten får inte

ske till lägre nivå än + 21,0.

5. Så länge grundvattenuttag sker med stöd av nu lämnat tillstånd skall sökan-

den mäta bortledd mängd vatten (grundvatten och ytvatten). Vattenuttagen

skall journalföras. Journalen skall finnas tillgänglig för envar hos sökanden.

6. Kontrollprogram med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärde-

ringsmetod för verksamheten skall upprättas i samråd med länsstyrelsen.

7. Bolaget ska vidta följande skyddsåtgärder;

- Genom finjustering av återpumpningen av vatten till Måryd-Hällestad samt

genom manuell slåtter och mindre rensningsarbeten i dikessystemen tillse att

skyddsvärda vegetationssamhällen bevaras och utvecklas,

- Följa upp vegetationsutvecklingen inom Natura 2000-området Måryd-

Hällestad inom ramen för fortsatt kontrollprogram samt vidta erforderliga

6



åtgärder för vegetationsutveckligen.

Samtliga åtgärder ska utföras i samråd med länsstyrelsen samt berörd markägare

och den som ansvarar för förvaltningen av naturreservatet.

Mark- och miljödomstolen beslutade även att överlåta till Länsstyrelsen i Skåne län

att bestämma tidpunkt för slåtter och rensning inom Natura 2000-området, att be-

stämma rensningsdjup m.m. för de rensningsarbeten som omfattas av villkor 7

ovan, samt i övrigt besluta om ytterligare villkor för att uppnå ett optimalt vatten-

hanteringssystem inom Natura 2000-området Måryd-Hällestad.

Tillstånd enligt 7 kap. 28a § miljöbalken meddelades även för utförande av de

skyddsåtgärder inom Natura 2000-området som omfattas av domen.

ANSÖKAN

Yrkande

NCC Roads AB ("NCC") ansöker om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till änd-

ring av vattenverksamhet beträffande sin anläggning i Södra Sandby, Lunds kom-

mun, enligt följande.

Bygga om den befintliga anläggningen för bortledande av grundvatten samt

genom denna bortleda den enligt denna domstol (deldom den 12 juni 2003 i

mål M 375-01) tillståndsgivna mängden om årligen högst 700 000 m3

grundvatten.

Den totala mängden bortlett grundvatten enligt grundtillståndet (domstolens

deldom den 12 juni 2003 i mål M 375-01) samt nu aktuellt tillstånd till änd-

ring får inte överstiga 700 000 m3 per år.

Angivna tillståndsgivna arbeten ska vara utförda inom tio (10) år från lagakraftvun-

net tillstånd.

Eventuella anspråk på grund av oförutsedd skada får framställas till mark- och mil-

jödomstolen inom 10 år från utgången av den angivna arbetstiden.

7



Förslag till villkor

Den verksamhet som detta tillstånd till ändring gäller för ska omfattas av de sär-

skilda villkor som gäller för verksamheten enligt grundtillståndet (domstolens del-

dom den 12 juni 2003 samt dom den 15 augusti 2013, båda i mål M 375-01), med

undantag för villkoret 4, som för denna verksamhet ges lydelse enligt nedan. Verk-

samheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett

eller åtagit sig i de båda målen om inte annat framgår av meddelade villkor.

Villkor 4 - Avsänkningar i pumpgropar i täkten till följd av täktverksamheten får

inte ske till lägre nivå än + 4,0.

NCC hemställer om att mark- och miljödomstolen förordnar om att tillståndet ska

gälla omedelbart. Grunder för verkställighetsförordnande är: För att kunna upprätt-

hålla en fortsatt rationell drift av täkten i Södra Sandby är det angeläget att arbetet

med ombyggnationen av anläggningen för bortledande av grundvatten kan påbörjas

utan dröjsmål när behov uppstår. Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken har redan erhål-

lits för att inom ramen för täktverksamheten ta ut material ned till om + 8 meter.

Den ansökta verksamheten utgör således en förutsättning för att NCC ska kunna

nyttja tillståndet fullt ut. Av vad som redogjorts för ovan innebär den ansökta änd-

ringen inga större tillkommande konsekvenser för miljön. Skäl föreligger därför att

bifalla yrkandet om verkställighet.

Rådighet

Vattenverksamheten berör fastigheterna Hardeberga 2; 32, Sandby 1:13 och 19:9

vilka ägs av sökanden. Vattenrättslig rådighet följer således av 2 kap. 2 § lag om

särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Risken för påverkan på enskilda

intressen till följd av vattenverksamheten bedöms som liten. Någon ersättning är

därför inte aktuell.

Ansökans omfattning

Enligt gällande tillstånd får berg brytas ned till nivån +8 meter. Miljödomstolens

deldom avseende vattenverksamheten ger dock endast rätt att i pumpgropar inom

8



bergtäkten sänka grundvattennivån till +21 meter. Grunden för vattendomen är att

bergbrytningen sker till nivån +25 meter inom huvudtäkten och till nivå +42 meter

inom en framtida utvidgning väster om väg 952 mellan Södra Sandby och Dalby

(Väster om väg 952). Pumpgropens nivå (4 meter lägre än brytningsnivån) är en

förutsättning för att kunna bryta till nivån +25 meter.

För att kunna nyttja täkttillståndet fullt ut, dvs. så att brytning kan ske ned till den

tillståndsgivna nivån + 8 meter, krävs således ändringar i relation till befintlig vat-

tendom.

Nuvarande tillstånd för vattenverksamheten medger ett bortledande av grundvatten

om 700 000 m3 per år. Denna mängd behöver inte justeras eftersom den är tillräck-

lig för utnyttjande av täkttillståndet i dess helhet, då den geografiska brytarealen

enligt täkttillståndet är mindre än den brytareal som ligger till grund för vattendo-

men. En fördjupning och bortledande av grundvatten väster om väg 952 omfattas

således inte av den nu ansökta vattenverksamheten.

Vid brytning ned till + 8 meter krävs dock att anläggningen för bortledande av

grundvatten byggs om något samt att villkor 4 i vattendomen ändras så att avsänk-

ning i pumpgropar i täkten kan ske till nivå +4, dvs. 4 meter lägre än brytningsnivån

+8 meter. Bortledande av grundvatten kommer också att ske från en lägre nivå än

vad som följer av vattendomen.

Ny pumpgrop/-ar utförs och den ledning i vilket det pumpade vattnet transporteras

förlängs. Utbrytning i täkten ned till + 8 meter sker successivt. Nedsänkningen på-

börjas genom att man går ned till nästa pallnivå och provisorisk anläggning för bort-

ledande av grundvatten anläggs. Brytningen fortsätter sedan på detta sätt tills man

når den tillståndsgivna brytnivån + 8 (åtföljt av + 4 i pumpgropar), varvid schaktet

breddas och permanent anordning för bortledande av grundvatten etableras.

9



Omgivningsbeskrivning och fysiska förhållanden

Skrylleområdet, där NCC:s täkt är belägen, återfinns ungefär mitt i Lunds kommun,

Skåne län, mellan samhällena Dalby och Södra Sandby. Området är topografiskt

högt beläget på Romeleåsen. Avvattning sker till Kävlingeån via flera olika delav-

rinningsområden.

Planfrågor

I nu aktuell ansökan yrkas tillstånd till ändring av vattenverksamhet som medger

fördjupning i befintlig täkt. För ordningens skull får inledningsvis framhållas att

markanvändningen som sådan redan är prövad till följd av den tillståndsgivna täkt-

verksamheten.

Den nordvästra delen av det praktiska influensområdet i den ansökta verksamheten

omfattas av detaljplan för bostäder (befintlig bebyggelse). Övriga delar är inte de-

taljplanelagt. Ansökt verksamhet bedöms som förenlig med detaljplanen.

I översiktsplan för Lunds kommun, ÖP 2010 beskrivs allmänna intressen och ställ-

ningstaganden avseende grus- och stentäkter. Kommunens ställningstagande är att

”kommunen ska noga pröva markanvändning som påtagligt kan försvåra utvin-

ningen av sten och grus i befintliga täkter. För att minimera intrånget i landskapet

ska fortsatt utvinning i första hand ske på djupet."

Vidare anges att kommunen ska bevaka att stentäkten vid Skrylle rekreations-

område avvecklas så att friluftslivets intressen kan utvecklas. Enligt fördjupning av

översiktsplan för Skrylleområdet, Lunds kommun (2006) utgör bergtäkten ett vik-

tigt samhällsintresse. Vad som anges i planen om framtida avveckling bedöms inte

ha relevans för nu aktuell prövning.

Ansökt verksamhet bedöms vara väl förenlig med ställningstagandet att utvinning i

första hand ska ske på djupet.

10



Riksintressen och områdesskydd

Bergtäkten och fyndigheten i sig är utpekad som riksintresse för värdefulla ämnen

och material i området mellan Dalby och S Sandby.

Skrylleområdet är det första större skogsområdet öster om Lundaslätten och det

närmaste större rekreationsområdet för boende i Lund, Staffanstorp, Lomma och de-

lar av Kävlinge kommun. Skrylleområdet är det mest utnyttjade fritidsområdet inom

Lunds kommun och nyttjas för motion och rörligt friluftsliv.

Natura 2000-området Måryd-Hällestad är beläget omedelbart öster om bergtäkten,

mindre än 50 meter från bergtäktens verksamhetsgräns, Måryd-Hällestad utgör även

ett naturreservat.

Skrylle naturreservat är beläget omedelbart sydost om bergtäkten, mindre än 50

meter från bergtäktens verksamhetsgräns. Naturreservatets utbredning medför att

det även når över väster om bergtäkten och dess praktiska influensområde. Av-

ståndet till naturreservatet är cirka 400 meter från bergtäktens verksamhetsgräns

i sydväst.

Bergtäkten är också belägen inom område för riksintresse för naturmiljövård (N86

Hardeberga- Södra Sandby-Dalby-Krankesjöområdet). Detta område sammanfaller

med Natura 2000-området Måryd-Hällestad och Skrylle naturreservat förutom ett

mindre område om en hektar. Någon förändring av påverkan på detta mindre om-

råde i förhållande till nollalternativet bedöms inte uppkomma för den ansökta verk-

samheten.

Bergtäkten med tillhörande praktiskt influensområde är också belägen inom riksin-

tresse för friluftsliv M:F 6 Romeleåsen. Bergtäkten och riksintresse friluftsliv M:F 6

Romeleåsen har vid tidigare prövning av täktverksamheten bedömts stå i viss mot-

sättning till varandra. Motsättningarna har avsett tillgänglighet för friluftslivet på

den yta som upptas av täkten samt buller. Vid prövningen konstaterade länsstyrel-

sen (en bedömning som delades av miljöprövningsdelegationen) att den skada på

riksintresset som det utvidgade täktområdet innebar inte var av "påtaglig karaktär".

11



Vidare anförde länsstyrelsen att "det område som fråntas det allemansrättsliga kom-

mer på sikt att ingå i en framtida täktsjö som även kommer att öka värden på riksin-

tresset för friluftslivet." Således gjordes bedömningen att riksintresset för material

skulle överväga och täkttillstånd meddelas. Den nu ansökta verksamheten bedöms i

enlighet härmed inte stå i strid med riksintresset.

Bergtäkten och det praktiska influensområdet bedöms inte påverka något riksin-

tresse för kulturmiljövård. Riksintresse (M:K 83 Dalby-Hardeberga/M;K83 Dalby-

Söderskog och På M:K81 Kungsmarken - Fågelsångsdalen) finns på avståndet 0.5-1

kilometer sydväst respektive 0.5-1 kilometer nordväst om beräknat praktiskt influ-

ensområde för den ansökta verksamheten.

Miljökonsekvenser och skyddsåtgärder

Nollalternativet är definierat som en situation där avsänkning av grundvatten i

pumpgropar i täkten till följd av täktverksamheten inte får ske till en lägre nivå än +

21,0 meter. Detta innebär att NCC:s nuvarande täkttillstånd inte kan utnyttjas fullt

ut då brytning av berg i täkten i detta fall endast kan ske ned till + 25 meter.

Vid nollalternativet finns inte heller något behov av ombyggnation av anlägg-

ningen för bortledande av grundvatten.

Den ansökta verksamheten innebär en förändring av täktens influensområde i för-

hållande till nollalternativet. Detta beror dels på förändringar hänförliga till fördjup-

ningar av täkten (mindre geografiskt brytområde men större djup), dels på korrige-

ringar i beräkningsmodellen. Korrigeringarna i beräkningsmodellen beror på att

läget för tätande diabasgångar i bergmassan vid tidpunkten för nu aktuell ansökan

har kartlagts med större precision jämfört med tidigare. Vidare publicerades Berg-

grundskartan 2 C Malmö NO, serie Af nr 192 år 2001 och fanns inte tillgänglig vid

upprättandet av ansökan för det befintliga tillståndet för bortledning av grundvatten,

Efter att kartan publicerats framgår Sveriges Geologiska Undersöknings ("SGU")

tolkning av Romeleåsens förkastningszoner tydligare, vilket har medfört att

Rögleförkastningen lagts in i den grundvattenmodell som används vid beräkning av

influensområdet som en flödesbegränsning. Således kan en mer rättvisande bild av

det praktiska influensområdet för den befintliga vattendomen från 2003 nu presente-

12



ras i underlaget till föreliggande ansökan. De utredningar som har genomförts inom

ramen för nu aktuell ansökan täcker samtliga tillkommande delar av influensområ-

det i förhållande till domen 2003.

Utsläpp till luft och vatten

Den ansökta verksamheten bedöms inte medföra några ökade utsläpp till luft av

betydelse. Utsläpp till vatten från täkten behandlas inom ramen för tillståndspröv-

ningen av täktverksamheten. I tillståndsbeslutet 2007 beslutade miljöprövningsde-

legationen att skjuta upp frågan om fastställande av slutliga villkor för utsläpp till

vatten under en prövotid. NCC har lämnat in en prövotidsredovisning till miljö-

prövningsdelegationen. Redovisningen kungjordes 2015-02-13 och NCC väntar nu

på en slutlig reglering av frågan.

I samband med prövotidsredovisningen för täkttillståndet har kadmiumhalten i det

utpumpade vattnet varit föremål för ytterligare utredning. Såsom redovisats i kom-

plettering till prövotidsredovisningen är det NCC:s uppfattning att det kadmium

som finns i det bortledda vattnet kan hänföras till den naturliga kadmiumförekoms-

ten i den kambriska sandstenen. Baserat på uppmätt hårdhet och kadmiumhalter i

utgående vatten samt beräkningar konstateras i prövotidsredovisningen att det bort-

ledda vattnet från täkten visserligen orsakar ett tillskott av kadmium i recipienten

Kävlingeån, men att detta tillskott inte är i den storleksordningen att det medför att

de gränsvärden för kadmium som enligt HVFS 2013:19 ska tillämpas vid klassifice-

ringen av kemisk ytvattenstatus och bestämmandet av miljökvalitetsnormer för yt-

vattenförekomster överskrids (jämför även EU:s vattendirektiv).

Natura 2000-området Måryd-Hällestad

Som angetts ovan berör det praktiska influensområdet från den tillståndsgivna såväl

som från den ansökta verksamheten ett område sydost om bergtäkten som delvis

ligger inom Natura 2000-området Måryd-Hällestad. Den ansökta verksamhetens på-

verkan på detta område har utretts av Pro Natura. Sammanfattningsvis bedöms den

ansökta verksamheten inte ge någon tillkommande påverkan på naturvärden eller

skyddade arter i Natura 2000-området Måryd- Hällestad. Vid den utförda invente-

ringen konstaterades att det finns två typer av mark i området där naturtyper som

13



identifierats i länsstyrelsens bevarandeplan förekommer, friska till torra marker

samt fuktiga till våta marker.

Den uppföljning som bedrivits inom ramen för fastställt kontrollprogram i den be-

fintliga verksamheten visar att inga förändringar ägt rum på torra och friska marker

under den tid kontrollprogrammet löpt. Någon förändring bedöms inte heller ske för

naturtyper belägna på denna typ av mark för den ansökta verksamheten. På fuktiga

marker har dock vissa effekter på vegetationen kunnat observeras redan i den be-

fintliga verksamheten. Dessa marker försörjs med vatten som pumpats bort från

NCC:s täkt. På grund av vegetationsförändringarna fastställdes skyddsåtgärder av

mark- och miljödomstolen i villkor 7 i bolagets tillstånd (Dom 2013- 08-15, mål nr

M 375-01).

De beslutade åtgärderna har initierats och beräknas ge resultat framöver. Dessa

skyddsåtgärder bedöms enligt Pro Natura även ge fullgod effekt för den ansökta

verksamheten.

Enligt länsstyrelsens bevarandeplan förekommer större vattensalamander i Natura

2000-området Måryd-Hällestad. Den damm där salamandern observerats försågs

med bortpumpat vatten från Skrylletäkten. Även Bojsens dammar som anges som

en potentiell livsmiljö för arten försörjs av vatten från täkten. De skyddsåtgärder

som beskrivits ovan bedöms enligt Pro Natura vara fullgoda även för salamanderns

bevarande. Frågan har prövats i samband med domen 2013 och salamandern följs

redan upp inom ramen för Bolagets befintliga kontrollprogram.

Några kumulativa effekter i förhållande till andra pågående eller planerade verk-

samheter i området bedöms inte uppkomma. Således bedöms den ansökta verksam-

heten inte innebära någon förändring i förhållande till vad som redan är tillståndsgi-

vet, vare sig avseende påverkan på miljön som sådan, bevarande av arter, ekologisk

funktion, motståndskraft, syfte eller bevarandestatus av skyddade arter eller livsmil-

jöer i Natura 2000-området Måryd- Hällestad.

Övrig natur- och kulturmiljö samt rekreation

14



Det praktiska influensområdet för den ansökta verksamheten ligger också delvis

inom Skrylle naturreservat. Markerna inom naturreservatet är, liksom inom Natura

2000-området, antingen friska eller fuktiga. Någon påverkan på dessa bedöms inte

uppkomma, avseende fuktiga marker till följd av de skyddsåtgärder som redovisas

ovan.

Som angetts ovan sammanfaller täktens praktiska influensområde också med ett

område som är utpekat som riksintresse för friluftslivet: Romeleåsen. Friluftslivet i

området bedöms inte påverkas av den ansökta verksamheten. Inte heller det fri-

luftsliv som bedrivs inom Skrylle naturreservat bedöms påverkas av den ansökta

verksamheten, Vad avser det område som är utpekat som riksintresse för naturmil-

jövård, Hardeberga- Södra Sandby-Dalby-Krankesjöområdet, är detta beläget inn-

anför det praktiska influensområdet för den ansökta verksamheten men också inom

befintligt influensområde. Någon förändring gentemot befintliga förhållanden för-

väntas inte uppkomma som resultat av den ansökta verksamheten.

Den ansökta verksamheten medför inte någon påverkan på något riksintresse för

kulturmiljövård.

Boendemiljö, brunnar och sättningsfrågor

Den ansökta verksamheten bedöms inte påverka boendemiljön i närområdet. Någon

påverkan på bullersituationen i området förväntas inte uppkomma.

De flesta brunnar som finns i området söder om befintlig täkt uppvisar redan i dags-

läget endast liten påverkan från verksamheten i bergtäkten samt tillhörande vatten-

verksamhet. Brunnarna norr om befintlig täkt är betydligt mer påverkade. Även

brunnarna i området väster om täkten är något påverkade. Den ansökta verksamhet-

en kan komma att innebära en något större påverkan på en del av brunnarna. Exakt

påverkan för en enskild brunn beror främst på dess utformning.

Om problem med brunnar uppkommer i framtiden kommer NCC, i likhet med tidi-

gare åtagande, vidta lämpliga åtgärder såsom t.ex. installation av annan typ av

pumputrustning, fördjupning av befintlig brunn eller borrning av ny brunn m.m.

15



Den ansökta verksamheten bedöms inte orsaka några problem med sättningar.

Transporter

Den ansökta verksamheten bedöms inte innebära någon ökning av transporterna till

och från anläggningen i förhållande till nollalternativet.

Restprodukter, avfall samt kemiska produkter

Den ansökta verksamheten bedöms inte innebära någon förändring avseende upp-

kommet avfall i förhållande till nollalternativet.

Någon förändring av kemikalieanvändningen bedöms inte heller ske för den ansökta

verksamheten.

Skyddsåtgärder och försiktighetsmått

De skyddsåtgärder och försiktighetsmått som tidigare beslutats avseende den befint-

liga vattenverksamheten kommer även att tillämpas i den ansökta verksamheten.

För att undvika att eventuellt förorenat vatten bortleds från täkten utförs regelbun-

den visuell kontroll av täktens pumpgrop. Dränkbara pumpar används också, vilket

motverkar spridning vid ett eventuellt oljeläckage, eftersom oljan i ett sådant läge

koncentreras till vattenytan.

Sammanfattande jämförelse med nollalternativet

Den ansökta verksamheten bedöms inte innebära någon förändring i förhållande till

nollalternativet vad gäller risken för sättningar, buller, utsläpp till luft och vatten,

transporter, användningen av kemiska produkter samt uppkomsten av avfall. Inte

heller bedöms någon tillkommande påverkan på Natura 2000-området Måryd- Häl-

lestad eller övriga skyddade områden uppkomma. Verksamheten innebär inte någon

betydande påverkan på skyddade miljöer och arter varken i nollalternativet eller för

den ansökta verksamheten.

Hänsynsreglerna

Kunskapskrav

16



NGC är en av landets ledande producenter och leverantörer av ballastprodukter och

asfalt och håller sig kontinuerligt uppdaterat om vad som händer inom branschen.

Bolagets verksamhet är såväl kvalitets- som miljöcertifierad enligt ISO-standard.

Kontroll av verksamheten sker i enlighet med gällande kontrollprogram.

Inför den aktuella ansökan har utredningar genomförts. Relevanta fakta avseende

omgivningens fysiska förhållanden, naturmiljö och skyddsobjekt har tagits fram och

beaktats i arbetet med MKB:n.

Försiktighetsprincipers och bästa möjliga teknik

Verksamheten uppfyller kraven på kontroll i egenkontrollförordningen.

NCC strävar efter att alltid nyttja bästa tillgängliga teknik. Vid bortledandet av

grundvatten i täkten kommer moderna och energisnåla pumpar att användas.

Genom föreslagna villkor får det anses klarlagt att försiktighetsprincipen innehålls.

Hushållnings- och kretsloppsprincipen

NCC arbetar kontinuerligt för att minska användningen av resurser samt för att

öka utnyttjandegraden. Arbetet tar sikte på samtliga delar inom täktverksamhet-

en, inklusive bortledningen av grundvatten.

För att minska förbrukningen av kommunalt renvatten används det utpumpade vatt-

net för dammbekämpning samt för tvättning av krossmaterial/makadam inom täk-

ten. Dessutom har återpumpat vatten från täkten skadeförebyggande verkan i det

närliggande Natura 2000-området Måryd Hällestad,

Även möjligheterna till energieffektivisering beaktas vid utformningen av den an-

sökta verksamheten. Bland annat är de pumpar som kommer att användas vid bort-

ledning av grundvatten i täkten utrustade med nivåvakter som tillser att pumpning

stoppas då det är låga vattennivåer i pumpgropen, vilket innebär en energibesparing.

17



Den ansökta verksamheten innebär inte någon uppkomst av avfall. Det kan dock

noteras att fillerkakor genereras i tvättanläggning nr 1 för stenmjöl m.m.

Produktvalsprincipen

I den ansökta verksamheten förekommer inte någon hantering av kemikalier.

Lokalisering och alternativ utformning

Ansökan innebär tillstånd till ändring av vattenverksamheten kopplad till bergtäkten

i Södra Sandby, vilket medger att vattennivån i pumpgropar i täkten sänks till + 4

meter samt nödvändig ombyggnation av anläggningen för bortledande av grundvat-

ten så att bolagets täkttillstånd ska kunna utnyttjas fullt ut. Den ansökta ändringen

av vattenverksamheten är en nödvändig förutsättning för fortsatt verksamhet enligt

täkttillståndet. Något behov av eller förutsättningar för den ändrade vattenverksam-

heten föreligger således inte på annan plats. En annan lokalisering av den ändrade

vattenverksamheten förutsätter täktverksamhet på annan plats.

En lokaliseringsprövning av täktverksamheten har gjorts inom ramen för pröv-

ningen av denna, se Miljöprövningsdelegationens vid Länsstyrelsen i Skåne län

beslut den 13 december 2007. Miljöprövningsdelegationen angav i beslutet att

man delade länsstyrelsens bedömning av verksamhetens tillåtlighet. Länsstyrel-

sen konstaterade sammanfattningsvis avseende lokaliseringens lämplighet i sitt

yttrande att "det som framkommit i ärendet tyder på att lokaliseringen av bola-

gets verksamhet i godtagbar omfattning tillgodoser de mål som anges i 1 kap. 1

§ MB med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Med

hänsyn till det anförda och till den brytning som redan pågår inom täkten bedö-

mer Länsstyrelsen att det inte rimligen kan krävas en annan lokalisering av verk-

samheten."

Av vad som framgår av MKB:n kan i övrigt sammanfattas att alternativa möjlig-

heter till regionens kvartsitförsörjning är mycket begränsade. Utöver NCCs täkt

finns endast en bergtäkt med liknande material i sydvästra Skåne. Produktions-

möjligheterna i den täkten är dock begränsade av såväl yta som gällande till-

18



stånd. Dessutom skulle detta alternativ innebära ökade transporter. Ett alternativ

till den ansökta verksamheten skulle kunna vara att NCC påbörjar brytning väs-

ter om väg 952 inom ramen för befintlig vattendom. Detta alternativ kräver dock

att nytt täkttillstånd väster om vägen meddelas och medger inte heller att befint-

ligt täkttillstånd kan utnyttjas fullt ut.

Vid en samlad bedömning utifrån samhällets behov/fyndighetens kvalitet, möj-

liga alternativ, täktens läge i regionen och verksamhetens miljöpåverkan så be-

döms den vattenverksamhet som möjliggör en fortsatt och utvidgad drift i Södra

Sandby inom ramen för tillståndsgiven fördjupning som den bästa lösningen och

en god hushållning med regionens naturresurser.

Även alternativa utformningar av den ansökta verksamheten har övervägts vid

upprättandet av ansökan, dessa alternativ rör främst riktningen för avledande av

det bortpumpade vattnet. Som ett alternativ till nu ansökt verksamhet skulle vat-

tenbortledningen kunna ske mot sydväst vilket skulle innebära att vattnet istället

leds genom Skrylle naturreservat. Ett sådant förfarande medför sannolikt icke

obetydliga gräv- och dikningsarbeten, vilket inte är förenligt med de föreskrifter

som meddelats vid bildandet av Skrylle naturreservat, Länsstyrelsen i Skånes

beslut daterat 1993- 05-11. En avledning åt sydväst bedöms även i övrigt vara ett

sämre alternativ än det nu aktuella eftersom det pumpade vattnet från bergtäkten

vid nuvarande avledning bidrar med skadeförebyggande effekter på de natur-

skyddade områdena invid Mårydsbäcken. Vid en annan avledning skulle vattnet

från täkten behöva ersättas med t.ex. renvatten

Kontroll

Kontroll av verksamheten sker idag inom ramen för verksamhetens kontrollpro-

gram. Kontrollprogrammet kommer vid behov att revideras efter ianspråktagandet

av det nya tillståndet.

Båtnad

Den fördjupning av täkten som möjliggörs av den ansökta vattenverksamheten be-

19



räknas medföra ett uttag om cirka 10 miljoner ton material med ett omsättnings-

värde i storleksordningen cirka SEK 900 miljoner. Att notera i sammanhanget är att

bergtäkten och fyndigheten i sig är utpekad som riksintresse för värdefulla ämnen

och material i området mellan Dalby och Södra Sandby. Kvartsiten som bryts i täk-

ten i Södra Sandby är av hög kvalitet och är särskilt lämpad för ett flertal använd-

ningsområden, bl.a. för tillverkning av asfaltslitlager för tungt trafikerade vägar.

Den ansökta verksamheten är således av stort samhälleligt intresse då den utgör en

förutsättning för tillgodogörandet av detta värdefulla material. Kostnaden för om-

byggnationen och bortledande av grundvatten har beräknats till cirka SEK 150 000.

Den ansökta verksamheten medför således sådana fördelar från allmän synpunkt att

dessa överväger kostnaderna samt påverkan på naturmiljön. Den ansökta verksam-

heten måste således anses tillåtlig.

INKOMNA YTTRANDEN

Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten samt Myndigheten för

samhällsskydd och beredskap avstår från att yttra sig.

Länsstyrelsen i Skåne län. Länsstyrelsen har ingen erinran mot att tillstånd ges till

det som yrkas. Dock framför de att den utökade påverkan innefattar andra naturty-

per än vad som var fallet vid förra prövningen, varför länsstyrelsen anser att det bör

göras en samlad bedömning av påverkan på Natura 2000-området och kraven på

tillstånd enligt 7 kap. 28 § miljöbalken. Vidare anser Länsstyrelsen att eftersom det

sker en utvidgning av influensområdet inom Natura 2000-området där vissa områ-

den är utpekade naturtyper och det finns fuktiga partier så bör även antalet kon-

trollpunkter utökas. Det bör redovisas var dessa ska placeras. Länsstyrelsen ser po-

sitivt på att även lägga till Måkulladammen i kontrollprogrammet. I rapporten

framgår att punkten 35 är belägen inom Natura 2000-område men inte inom utpe-

kad naturtyp. Länsstyrelsen har efter kontroll i det digitala beslutsunderlag konsta-

terat att punkten ligger inom utpekad naturtyp 9071 — Trädklädd betesmark —

Ekhagar. Kontroll av ekarna bör ingå i uppföljningen av verksamheten.

Berggrunden innehåller höga halter kadmium. Det är helt naturligt för bergarten

20



men blir ett onaturligt tillskott till Natura 2000-området eftersom Mårydsbäcken

används som recipient. Kadmium är en av de mest toxiska tungmetallerna och det

kan lätt tas upp av växters rotsystem för att sedan transporteras vidare till andra

delar av växten. Kadmium kan påverka och hämma ett flertal centrala funktioner

som fotosyntes, närings- och vattenupptag samt enzymaktivitet. För närvarande

pågår ett ärende hos MPD om slutliga villkor för kadmium. Om tillstånd medges i

förevarande ansökan kommer, enligt MKBn, andelen grundvatten som leds till re-

cipienten att öka. Det vore därför lämpligt att lyfta frågan om utsläpp av kadmium

och eventuella villkor till denna prövning för en samlad bedömning. Det är inte

känt hur kadmiumhalten påverkar Vattensalamandern.

SGU

SGU har tidigare yttrat sig i ärendet. Den nu föreliggande MKBn innehåller kom-

pletteringar som motsvarar det SGU efterfrågade. SGU framför dock att för att mi-

nimera en oförutsedd skada på ekosystemen i närheten bör ett väl anpassat kon-

trollprogram för verksamheten upprättas i samrådmed länsstyrelsen. SGU rekom-

menderar att grundvattensänkningen från nivå +21 till +4 m i pumpgroparna därför

sker stegvis under noggrann kontrollmätning i våtmarker och grundvattenrör.

Miljönämnden i Lund. Miljönämnden yttra sig i enlighet med miljöförvaltningens

förslag till beslut. Det innebär att nämnden tillstyrker ansökan med ett tillägg om att

egenkontrollen skall kompletteras med kontroll av vegetationens utveckling och

grundvattennivåerna i punkterna 33, 34 och 35 i bilaga C.

Kommunstyrelsen, Lunds kommun. Influensområdet kommer i viss mån att ut-

vidgas och det föreligger en risk att förutsättningar för befintlig vegetation inom

området kan komma att förändras. Så som NCC själv påpekar är det i de blötare

svackorna med fuktighetskrävande växter som mest kan komma att påverkas nega-

tivt av ett ändrat grundvattenförhållande. Vegetationsförändringar är långsamma

och det är därför viktigt att ett noga avvägt kontrollprogram kopplas till ett eventu-

ellt nytt tillstånd. Noga inventering av vegetationen inom det utökade influens-

området bör göras och dokumenteras direkt om tillstånd beviljas. Det är viktigt att

21



företaget tar ansvar för eventuella kompenseringsåtgärder inom influensområdet.

Referenspunkter i källflöden innanför och även utanför influensområdet bör kopp-

las till kontrollprogrammet. Kontrollprogrammet föreslås omfatta regelbundna ve-

getationsinventeringar i flera områden inom det utvidgade influensområdet, för-

slagsvis:

område 4 och/eller 6 som är en av kommunen restaurerad fäladsmark under

utveckling.

7, se ovan

14, intressant utvecklingsområde i utkanten av influensområdet

28, fuktiga partier inom området

33, 34 och 35 källkärr och fuktstråk som bör regelbundet kontrolleras då de

ligger strax utanför influensområdet.

Det är positivt att vattennivå i Måkulladammen förs in i kontrollprogrammet.

Bolaget bör mäta grundvattennivån i det utvidgade influensområdets utkanter för-

slagsvis omr. 1, 8, 10, 22, 26, 28, 30 samt områdena utanför området som refereras

till i bilaga C (omr. 33,34 och 35). Som villkor till ett eventuellt tillstånd bör även

kopplas att bolaget ska ha delat underhåll och rensningsansvar för Boijsens dammar

med kommunen (kommunen är förvaltare av naturreservat Måryd). NCC drar nytta

av att avleda vatten från täkten till bäcken som leder till Boijsens dammar. I likhet

med hur rensningsföretag delar på kostnader i förhållande till nytta av diket/bäcken

för bortförsel av vatten bör NCC Roads AB föreläggas att vara med och betala

eventuell rensnings- och underhållskostnad i Boijsens dammar, dit vattnet leds.

AB Fia, c/o Bo Wennergren och Marianne Olsson Wennergren, Ryd 1:19. Vi

har under ett par år mätt flödet i vår brunn som ligger vid gränsen till ”praktiskt

influensområde”. De visar båda på ett gränsflöde i brunnen på 7,5 minutliter. När

brunnen anlades på 1970-talet uppmättes flödet 75 minutliter, dvs 10 ggr mer.

Under sommaren 2012 fick vi tydliga problem med att vattentrycket sjönk och

flödet sinade. Vi ser en tydlig koppling till täktverksamheten och tillgången till

grundvatten. Om nu ytterligare en sänkningsåtgärd görs från NCC Roads sida gör

det åtminstone inte saken bättre. När en granne anslöt sig till kommunalt vatten

2012 passade vi på och anslöt vår fastighet eftersom vi ansåg att det var nödvändigt.

22



Vi ser en tydlig koppling till täktverksamheten och anser därför att det är rimligt att

NCC Roads ersätter oss för olägenheten i form av betalning för anslutningen till

kommunalt vatten och en klumpsumma för löpande kostnader.

Göran och Sara Boijsen, Sandby 12:27. Miljökonsekvensbeskrivningen ger ett

gediget intryck även om man lite legärt bortsett från de konsekvenser ansökan kan

medföra då täktverksamheten upphör. Kanske är de inte så allvarliga, men de bör

avhandlas. Kommer täktsjön stabiliseras på nivån +74 eller kommer den framtida

nivån vara lägre? Ingen diskussion förs om detta, men det kanske inte bedöms vara

relevant i detta mål. De ställer sig tveksamma till de delar av miljökonsekvensbe-

skrivningen som avhandlar det praktiska influensområdet. De slutsatser som dras är

att det praktiska influensområdet når längre åt sydost än tidigare beräknat och att

det nästan tangerar deras permanentboende där de har bergborrad brunn. De kan

inte bedöma kvaliteten i de modeller som utnyttjas, men kan konstatera att inga

brunnar öster om täkten tycks ha varit föremål för något kontrollprogram. Alltså

saknas erfarenhet från tidigare regleringar i ett område som riskerar påverkas myck-

et om ansökan beviljas. Deras dricksvatten är således i fara. Deras granne som nytt-

jar 10 kubikmeter per dygn för sin djurhållning torde ha än större anledning till oro.

De befarar att den bortledda mängden vatten kommer att öka även om det sker inom

givna tillståndsgränser. Det är viktigt utreda om recipienterna har förutsättningar ta

emot vattnet vilket torde vara avhängigt av hur bortledandet sker. Miljökonse-

kvensbeskrivningen bortser från denna problematik. Saknas förutsättningar t ex i de

rörförlagda stråken bör antingen bortledandet eller stråken anpassas. Sannolikt vore

det lämpligt att stipulera ett maximi- respektive minimiflöde.

Det är oroande att man inte har någon uppfattning om hur brunnarna öster om täk-

ten påverkats. Å andra sidan är det positivt att NCC utfäster sig att åtgärda upp-

komna problem. Detta åtagande bör emellertid kvarstå under ett antal år efter det att

bergtäkten upphört att utnyttjas.

Det är positivt att Måkullsdammen föreslås inkorporeras i ett kontrollprogram. Det

23



bör dock observeras - även om det kanske faller utanför ramen för detta mål - att

den största naturpåverkan kanske uppstår den dag yt- och grundvatten upphör att

pumpas ut från täkten.

Vad avser kontrollprogrammet är det anmärkningsvärt att markägare av Natura

2000-området inte har kännedom om programmets omfattning och innehåll.

De tillstyrker ansökan under följande premisser:

• Om fastigheter i anslutning till influensområdet drabbas av brist på vat-

ten i brunnar till följd av Bolagets vattenbortledning ska Bolaget stå för

kostnaderna för att lösa vattenförsörjningen. Denna skyldighet skall

kvarstå x år efter det att vattenbortledningen upphör.

• Deras bergborrade brunn bör - i egenskap av ”närmaste brunn sydost om

täkten” - ingå i ett kontrollprogram. Detta mot bakgrund av att inga

brunnar öster om täkten varit föremål för kontroll hittills.

• Maximala och minimala värden avseende bortledning av vatten (grund-

och ytvatten) från täkten bör regleras. Detta i syfte att anpassa bortled-

ningen till recipienternas (de rörförlagda delarnas) kapacitet.

• Den eller de myndigheter (t ex länsstyrelsen) som åläggs att utöva kon-

troll eller tillsyn över verksamhet som berör fastigheter också åläggs att

informera berörda markägare om gällande kontrollprogram och gjorda

iakttagelser.

Beata Engels Andersson, anmodar om att mark- och miljödomstolen ska

genomföra en objektiv värdering i form av miljökonsekvensanalys då hon inte tror

att sökandens bedömning av att negativ påverkan på enskilda intressen skulle vara

liten.

Naturskyddsföreningen i Lund (LNF), LNF anser att de geologiska förhållandena

nu beskrivs på ett mer pedagogiskt och ärligare sätt än i de texter föreningen tidi-

gare har haft tillgång till. Däremot är slutsatserna från beskrivningen vaga när det

till exempel gäller sprickor i berget och vad som kan göras åt dem. De biologiska

delarna av MKB:n saknas nästan helt och har tidigare hållit en lägre standard än i

24



många andra branscher med liknande miljöpåverkan. En ökad ambition i MKB:n

bör kunna krävas även inom ramen för ett ändringstillstånd. Eftersom brytningen får

ske utan att bolaget betalar för stenmaterialet är det högst skäligt att kräva att bola-

get åtar sig att inte överlåta åt samhället att reparera skador som har uppstått under

brytningstiden och som kan finnas kvar efter att brottet är avslutat. Därför måste ett

förebyggande arbete påbörjas nu och fortsätta på en hög ambitionsnivå under bola-

gets återstående verksamhetstid.

Det är väl känt att de skånska åsarna har uppkommit genom mycket kraftiga jord-

bävningar, då smält berg har trängt upp genom befintlig jordskorpa. Detta har med-

fört att betydande spricksystem har bildats och att dessa sprickor ofta är fyllda av

andra bergarter. Likväl påstår branschföreträdare ofta och även i detta ärende att

berget är mer eller mindre tätt just där bolagets verksamhet pågår. Det låter alltför

bra för att vara sant för all framtid. De vattenståndssänkningar som observerats av

kommunen, Friluftsfrämjandet och många vandrare i till exempel Skryllesjön och

längs cykelvägen väster om brottet påstås vara någon annans fel. Dock finns det

ingen annan verksamhet i närheten som orsakar lika kraftiga vibrationer eller som

ligger under vattenytan i Skryllesjön. Bolagets sprängningar kan ses som fortsatta

jordbävningar i mindre skala, varför nya sprickor inte är någon överraskning.

Bolagets MKB behöver innehålla åtminstone följande uppgifter.

En redovisning av de vattenståndsförändringar som åtminstone de senaste

tio åren förekommit i Skryllesjön och de uttorkade våtmarkerna norr och

väster om brottet. Om mätdata inte finns i tillräcklig omfattning kan bolaget

intervjua de äldre markägare som bor närmast brottet och de botanister som

har inventerat i dess närhet. Man kan få ledtrådar från observationer av våt-

marksväxternas utbredning över tid. De kartor som bilagts behöver komplet-

teras med en text som lätt kan förstås av icke-specialister.

En redovisning av samtliga hotade och av EU prioriterade arter som finns

eller har funnits under bolagets verksamhetstid inom det nuvarande och för-

väntade influensområdet inklusive den utökning som kända sprickor gett

upphov till. Data behövs för åtminstone kärlväxter, mossor, fåglar och in-

sekter, till exempel fjärilar och vildbin. Uppgifter finns bland annat i de in-

25



venterings- och övervakningsrapporter som länsstyrelsen, kommunen och

olika ideella föreningar har publicerat under åren. Dessa är genomförda un-

der vetenskaplig ledning. Lunds kommuns naturdatabas är också en bra

källa till kunskap.

För de hotade biotoper och arter som riskerar att försvinna inom den tid,

som bolaget är aktivt i området, måste bolaget för var och en precisera vilka

motåtgärder som krävs för att beståndsminskningarna ska upphöra och för

att de hotade och prioriterade arterna och biotoperna ska uppnå gynnsam

bevarandestatus.

Eftersom mycket större mängder vatten kommer att pumpas bort när brottet

fördjupas med 17 meter, måste en tydligare beskrivning göras av varifrån

detta vatten kommer, eftersom brottets yta uppifrån sett inte utökas. De geo-

logiska och biologiska effekterna av denna ökade pumpning måste beskri-

vas, främst inom den förväntat förstorade avsänkningstratten. Det räcker

inte med att påstå att torra marker blir lite torrare och att detta inte är något

negativt. Det finns redan nu lågpunkter inom Natura 2000-området som ti-

digare var kärr men som nu är torra under den största delen av året.

Eftersom många uppgifter i detta ärende av naturliga skäl är svåra att exakt

ange är det viktigt att bolaget så bra det går anger vilka osäkerheter som gäl-

ler för de olika uppgifterna. Detta krav har bland annat ställts i HD:s dom

nedan och av EU- domstolen.

Högsta Domstolen avkunnade 2013-06-18 en prejudicerande dom gällande det pla-

nerade stenbrottet i Bunge-Ducker på Gotland. Det viktigaste var hur gällande EU-

rätt ska tolkas och hur den ska tillämpas på bland annat Natura 2000-områden. Bo-

laget måste redovisa hur man för egen del kommer att tillämpa Högsta Domstolens

dom i detta ärende, i den dagliga verksamheten och när dess påverkan på skydds-

värd natur ska övervakas. Domskäl 7-13 om tillstånd till verksamhet som kan på-

verka ett Natura 2000-område är särskilt viktiga, till exempel kravet på bästa möj-

liga naturvetenskapliga kunskap. Dessa domskäl gäller enligt LNF:s mening även

för ändringstillstånd.

26



Av kartor och annat material framgår det att bolaget har köpt upp ett antal angrän-

sande fastigheter till dem där verksamheten nu bedrivs. Så har även konkurrerande

stenbrottsverksamheter gjort. Därför kan man dra slutsatsen att bolagen avser att

utvidga sina verksamheter när de nuvarande tillstånden löper ut. LNF föreslår där-

för att bolagen tillsammans startar en gemensam utvecklingsverksamhet som syftar

till att klarlägga stenbrottsbranschens påverkan på naturen på de skånska åsarna i ett

längre perspektiv och hur denna påverkan kan minimeras. Det är inte rimligt att

bolagen bara slutar bryta sten och sedan överlåter till samhället att återställa natur-

förhållandena, fortsätta pumpningen eller täta bergen. Ett sådant beteende ligger

inte i linje med hänsynsregeln ”Förorenaren betalar”. Dagens verksamhet präglas

tyvärr av ett undvikande beteende från bolagens sida, där man på sin höjd skyller

sin påverkan på någon annan utan att vidta några kända avhjälpande åtgärder. Ett

exempel är den akut hotade kustgentianan som har sina enda växtplatser i Lunds

kommun i närheten av två stenbrott i trakten av Södra Sandby och Dalby.

Det finns gott om erfarenheter från forskning och från Citytunnelprojektet när det

gäller att hitta sprickor i berg och jord och att täta bergssprickor. Inom projektet

testade man långt fler tätningsmetoder än de som sedan kom att användas. Detta

testningsarbete utfördes innan sprickorna blev akuta och därför kunde man täta alla

sprickor med minimal miljöpåverkan och utan att bygget behövde stå stilla. Det

finns dessutom gott om utländska erfarenheter bland annat från nationalparker i

Kina. Bolagen bör alltså snarast och i god tid innan nästa utvidgning lära sig hur

man upptäcker sprickor och tätar dem. De metoder som är verkningsfulla bör till-

lämpas så snart som möjligt. Bolagen bör också utarbeta metoder för hur man kan

återvinna tidigare betongkonstruktioner och dylikt i nya byggnadsmaterial och på

detta sätt spara på naturresurser. Gamla stenbrott är lämpliga för den sortens verk-

samhet eftersom extern bullerpåverkan kan minimeras.

Peter Rimberth, säger nej till verksamheten om den påverkar hans fastighet

Stackmyran 62 negativt.

Karin och Kjell-Göran Rydheimer, Ryd 1:7. Makarna Rydheimer yrkar i första

27



hand att sökt grundvattensänkning avslås. I andra hand yrkas att bolaget förpliktas

hålla ett vattenstånd om minst 0,2 m under tilloppstöret i Rydheimers damm på fä-

ladsmarken. Slutligen yrkas ersättning för rättegångskostnader med ett belopp som

senare kommer att anges.

Deras fastighet ligger nordost om stenbrottet i dess omedelbara närhet. Det är en

jordbruksfastighet om totalt ca 85 ha, varav ca 10 ha fälad (betesmark) inom Natura

2000-området Måryd-Hällestad. Stenbrottet har alltid påverkat grundvattensituat-

ionen i omgivningen. I takt med att brottet blivit djupare har olägenheterna ökat.

Sedan länge har bolaget tagit ett visst ansvar för situationen, men med varierande

och ibland ganska dåligt resultat. På fäladsmarken öster om stenbrottet finns en

damm, belägen ca 300 m rakt österut från gränsen till stenbrottsfastigheten och ca

480 m söder om vägen mellan väg 952 (Dalby - S Sandby) och Ryds gård. I dam-

men odlas kräftor och vattnas betesdjur. Denna är påverkad av redan tillåten grund-

vattensänkning och det är numera meningen att den huvudsakligen skall försörjas

genom åtgärder från stenbrottets sida. På senare år har emellertid bolaget ibland låtit

vattenflödet till denna damm sina varvid dess funktion som kräftdamm mm upphört.

Ytterligare grundvattensänkning torde göra att dammen blir ännu mera beroende av

tillförsel från stenbrottet och då det visat sig att sådan inte riktigt är att lita på av-

styrker de den föreslagna grundvattensänkningen. Om ändå grundvattensänkningen

medges bör det vara med ett tydligt villkor av innebörd att bolaget förpliktas hålla

ett vattenstånd i dammen om minst 0,2 m under det tilloppsrör som bolaget anlagt.

De har vidare haft problem med sina egna vattentäkter, belägna ca 750 m från sten-

brottet och har tvingats till kostsamma åtgärder för att upprätthålla vattenförsörj-

ningen. De ser ett tydligt samband mellan de egna problemen och att stenbrottet

blivit större och djupare. Förslaget till ytterligare grundvattensänkning torde komma

att innebära ytterligare olägenheter ännu längre bort från brottet och avstyrkes även

på denna grund.

Birgitta Åkesson, Hardeberga 2:38, anser att en sänkning av grundvattennivån

innebär att fastigheten för all framtid kommer att vara beroende av NCC Roads AB

för sin vattenförsörjning. Fastigheten får idag sitt vatten via bolagets anläggning.

28



För att tillstyrka ytterligare sänkning av grundvattennivån vill de att bolaget

bekostar ledningar och en anslutning till kommunalt vatten. Även att bolaget står

för kostnaderna för ev. skada, som kan uppstå på fastigheten.

Leif Jonsson, Eunatura. Det har genom undersökningar visats att floran och

faunan i Natura 2000-området har påverkats av företagets vattenuttag och

återföringen genom pumpning. De kärr, källor och fuktmarker som befinner sig

mellan stenbrottet och Boijsens dammar har på många ställen fått en förändrad

vegetation. Konkurrensstrateger som t ex bredkaveldun har tagit över på bekostnad

av småväxta, ofta sällsynta arter, av både kärlväxter och mossor Några kalkkällor

har blivit uttorkade med följd att vissa kalkmossor har dött ut. På 1980-talet

upptäckte han mindre bestånd av majvivor som signalerar den sällsynta naturtypen

kalkfuktäng. Han har nu efter 2003 inte kunnat återfinna majvivorna.

Vattentillförseln till flertalet våtmarker sker på konstgjord väg. Den närmaste har

ojämn vattentillförsel och antalet vattenlevande djur har minskat. Inom området

finns förutom vattensalamandrar vanlig groda, åkergroda och ätlig groda. Alla

skyddsvärda och känsliga. Klockgentianan finns kvar men har minskat och den är

liksom ett stort antal arter beroende av fortsatt betesdrift, vilken ju har pågått under

lång tid. Sammanfattningsvis finns redan bevis på förändringar i Natura 2000-

området som sannolikt beror på förändrade vattenförhållanden orsakade av

urpumpningen av stenbrottet. Den skadliga inverkan ökar av ytterligare sänkning av

vattennivån i stenbrottet.

Leif Jonsson har efter huvudförhandlingen kommit in med ytterligare skriftligt

material som förtydligar det han anfört i tidigare yttranden. Han har även gett in en

skrift från Docent Nils Cronberg som beskriver två kärrkomplex som ansluter mot

bäcken från stenbrottet som sedan rinner ner mot kräftdammarna. Det sydligaste

kärret började vid en källa med kalkrikt vatten. Källan har sinat någon gång under

1999-2000.

BEMÖTANDE AV INKOMNA YTTRANDEN

NATURA 2000-OMRÅDET MÅRYD HÄLLESTAD

Länsstyrelsen har anfört att den ansökta verksamheten berör andra naturtyper än

29



vad som var fallet vid föregående prövning av vattenverksamheten varför en samlad

bedömning av påverkan på Natura 2000-området Måryd Hällestad nu måste göras i

förhållande till tillståndskravet i 7 kap. 28 § miljöbalken.

NCC får inledningsvis påpeka att bolaget tillhandahållit underlag för en sådan sam-

lad bedömning genom den naturinventering som bifogats ansökan som bilaga C.

Pro Naturas sammanfattade slutsatser anges på sidan 10.

"Den uppföljning som bedrivits inom ramen för fastställt kontrollprogram visar att

inga förändringar ägt rum på torra och friska marker under den tid kontrollpro-

grammet löpt, vilket bekräftar miljödomstolens bedömning [dvs. att den befintliga

vattenverksamheten inte kunde anses påverka naturområdena på ett betydande sätt

och att tillstånd därför inte krävdes enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, jmfr. stycket

ovan i naturinventeringen.]

På fuktiga marker har vissa effekter kunnat detekteras. Åtgärder för att korrigera

detta har föreslagits av NCC och fastställts av mark- och miljödomstolen i dom

2013-08-15 I mål nr M 375-01. Åtgärderna har initierats och kommer att fortgå

framgent.

Den ansökta ändringen bedöms, med hänvisning till ovanstående, därför inte ge

någon påverkan jämfört med nuläget, vare sig på miljön som sådan, bevarande av

arter, ekologisk funktion, motståndskraft, syfte eller bevarandestatus av arter eller

livsmiljöer i Natura 2000-området Måryd-Hällestad. Under förutsättning att tidi-

gare beslutade skyddsåtgärder fortgår kommer dessa att ge fullgod effekt även vid

en förändrad vattenverksamhet."

Av slutsatserna framgår att naturinventeringen avser den sammanlagda påverkan

från både den befintliga och den ansökta verksamheten på samtliga naturtyper inom

Natura 2000-området. Inventeringen visar också på att ingen ytterligare påverkan än

vad som konstaterades för den befintliga verksamheten följer av den nu ansökta

verksamheten. Något skäl för att tillstånd enligt 7 kap. 28a § miljöbalken nu skulle

aktualiseras kan således inte föreligga.

30



Skulle domstolen, trots det ovan anförda och presenterat underlag, anse att tillstånd

krävs för den ansökta verksamheten får i övrigt noteras att det då under alla förhål-

landen inte föreligger något hinder mot att meddela sådant tillstånd enligt 7 kap.

28b § miljöbalken.

KADMIUM

Frågan om kvaliteten av det avledda dräneringsvattnet från täkten regleras av läns-

styrelsens beslut om täkttillstånd från den 13 december 2007. Denna fråga har där

satts på prövotid och förenats med provisoriska föreskrifter ("prövotidsärendet").

Länsstyrelsen har anfört att det vore lämpligt att lyfta över frågan om utsläpp av

kadmium och eventuella villkor från prövotidsärendet till denna prövning för en

samlad bedömning eftersom nu ansökt verksamhet innebär att mängden avlett

grundvatten ökar.

Inledningsvis får här påpekas att tillåten avledd mängd grundvatten i nu ansökt

verksamhet är densamma som i nollalternativet, dvs. maximalt 700 000 m3 per år.

I tillägg till ovan samt att en sådan "överflyttning" som länsstyrelsen omnämner

svårligen låter sig göras av processuella skäl får även beaktas att de uppmätta kad-

miumhalterna i utgående vatten från täkten är mycket låga. Av yttranden som läm-

nats inom ramen för prövotidsärendet framgår att SGU, Miljönämnden i Lund samt

Lunds kommun genom kommunstyrelsen delar denna bedömning. Värt att notera är

även att det för EU gemensamt gällande gränsvärdet för kadmium i tjänligt dricks-

vatten är 5 µg/l, se bilaga 2 till Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten

(SLVFS 2001:30). Detta kan jämföras med de filtrerade prover på utgående vatten

från täkten som uppmätts av NCC under 2014, vilka har legat mellan 0,27-0,52

µg/l. Senaste mätning från 2015-02-06 och 2015-05-08 visar på 0,28 respektive

0,19 µg/l, Det högsta värdet 0,28 µg/l motsvarar 5,6 % av gränsvärdet för dricksvat-

ten.

NCC har i prövotidsärendet åtagit sig att fortsätta mäta kadmiumhalten i utgående

vatten från täkten inom ramen för sin egenkontroll. Uppföljning av Natura 2000-

områdets status sker inom ramen för fastställt kontrollprogram enligt vattendomen.

31



Enligt NCC:s bedömning bör detta vara fullt tillräckligt för att säkerställa att kadmi-

umhalterna fortsatt hålls inom låga och rimliga gränser.

Det faktum att antalet vattensalamandrar, våren 2015, uppgick till totalt 16 individer

indikerar att situationen för arten är god i området. Täktverksamheten har pågått

under en längre tid och har uppenbarligen inte lett till några problem för den större

vattensalamandern. Kadmiumhalterna i utgående vatten är, trots en begränsad för-

höjning jämfört med prover utanför täkten, fortfarande att betrakta som låga och

dessutom väl inom vad som kan betraktas som naturlig variation i den aktuella ty-

pen av miljö. Det finns därför inga indikationer på att befintliga halter av kadmium

skulle innebära problem för den större salamandern.

Boijsens dammar

Lunds kommun, kommunstyrelsen har i sitt yttrande hemställt om att NCC ska

åläggas delat ansvar för underhåll och rensning av Boijsens dammar.

NCC, som av kommunens yttrande har svårt att bilda sig en uppfattning om omfatt-

ningen av vad som efterfrågas, får konstatera att de aktuella frågorna närmast synes

vara att hänföra till reservatförvaltningen. Några förutsättningar att ålägga NCC

åtgärder i detta avseende inom ramen för aktuell prövning kan inte anses föreligga.

NCC kan dock i och för sig tänka sig att i viss utsträckning, att i förekommande fall

lämpligen hanteras utanför prövningen, medverka vid skötseln under förutsättning

att det klarläggs vad som efterfrågas.

KONTROLL AV VERKSAMHETEN

NCC bedriver sedan tidigare omfattande kontroll av olika naturtyper och arter inom

Natura 2000-området Måryd Hällestad inom ramen för befintligt kontrollprogram.

Remissinstanserna har anfört att det är viktigt att kontrollprogrammet utökas till att

inkludera följande moment.

Regelbundna vegetationsinventeringar i område 4 och/eller 6, 7, 14, 28 och

33-35 enligt bilaga C till ansökan.

Mätning av grundvattennivån inom område 1, 8, 10, 22, 26, 28 samt område

32



33-35 enligt bilaga C till ansökan.

Kontroll av vattennivån i Måkulladammen

Inledningsvis får anföras att en utökad dokumentation och uppföljning av vegetat-

ionen i området, i tillägg till vad som redan görs, rimligen bara kan anses befogad

om det föreligger en risk för vegetationsförändringar till följd av den ansökta verk-

samheten och som därtill inte redan följs upp. NCC anser att sådan risk inte är för

handen avseende någon av de av länsstyrelsen eller kommunen föreslagna ytorna.

Område 4, 6 och 14 i bilaga C utgörs av olika typer av betesmarker belägna på mar-

ker som till största delen är torra. Vissa ytor med frisk mark finns också. Betesmar-

ker av denna typ ingår i nu gällande kontrollprogram för verksamheten. Av den

uppföljning av dessa ytor som skett från 2006 och framåt kan konstateras att det inte

händer någonting med vegetationen som kan relateras till täktverksamheten. Små

variationer kan märkas mellan åren som uteslutande hänger samman med betestryck

och igenväxningstendenser. Detta är helt logiskt då vegetationen på denna typ av

mark får sin vattenförsörjning från nederbörd och grundvatten i de lösa jordlagren

vilka inte påverkas av täktverksamheten.

När det gäller område 28 är det endast en mycket smal remsa i den yttersta kanten

av detta område (en ekhage mestadels på frisk mark men små fuktiga avsnitt) som

ingår i själva influensområdet och merparten av denna remsa finns på frisk mark.

Här gäller således samma resonemang som i stycket ovan.

Område 7 är en fuktigare svacka som domineras av starr. Denna svacka försörjs av

allt att döma av regnvatten. Här finns inga indikationer på att området influeras av

framträngande grundvatten. Området är dessutom beläget i den allra yttersta kanten

av influensområdet. Det bedöms därför osannolikt att täktverksamheten skulle in-

verka på vegetationen här.

För punkt 33, 34 och 35 finns indikationer på påverkan från framträngande grund-

vatten. Punkterna är dock belägna utanför det beräknade praktiska influensområdet,

33



vilket innebär att det även här måste bedömas som osannolikt med påverkan från

verksamheten. Bolaget kan dock tänka sig att inkludera en regelbunden, okulär

mindre kontroll av dessa punkter, enligt förslag från Lunds kommun, i det löpande

kontrollprogrammet.

Vidare påpekar länsstyrelsen i sitt yttrande att punkten 35 är belägen inom utpekad

Natura 2000-naturtyp 9071 (trädklädd hagmark). Detta är i sig helt korrekt, men

miljön vid den utpekade punkten utgörs av små (några kvadratmeter stora) helt

öppna ytor med kärrvegetation som förefaller påverkas av framträngande grundvat-

ten. I dessa kärrytor finns således inga träd och det är inte heller sannolikt att träden

har sina rötter i denna typ av miljö. Ekrötter är relativt motståndskraftiga mot

dränkning och lär kunna överleva om de dränks ca 200-250 dagar under året. Varar

dränkningen längre än så klarar dock inte ekens rötter sig. I de små ytorna vid punk-

ten 35 trycks vatten konstant fram vilket gör det osannolikt att ekrötter skulle klara

sig här. Samtliga ekar i detta område är belägna utanför det beräknade, praktiska

influensområdet och det stora flertalet växer dessutom på frisk mark (som med stor

sannolikhet inte påverkas ens inom influensområdet). Det kan därför inte anses mo-

tiverat med uppföljning av trädskiktet.

Uppföljning av trädskikt är dessutom problematiskt då det är mycket svårt, oftast

omöjligt, att kunna knyta ett eventuellt försämrat hälsotillstånd till en bestämd fak-

tor. Träd påverkas till mycket stor del av lokala faktorer såsom jordpackning, kör-

eller trampskador, gnag från betande djur eller trädsjukdomar. Även om uppföljning

hade visat på en förändring skulle det med stor sannolikhet inte gå att entydigt

koppla denna förändring till en enskild faktor.

Vad gäller uppföljning av vattennivån i Måkulladammen har NCC redan i ansökan

åtagit sig att inkludera detta i verksamhetens kontrollprogram.

SGU har i sitt yttrande rekommenderat att grundvattenavsänkningen från nivån +21

till +4 meter i pumpgroparna sker stegvis under noggrann kontrollmätning i våt-

marker och grundvattenrör. Det ligger i sakens natur att brytningen djupare ned i

34



täkten kommer att ske etappvis varför detsamma även gäller avsänkningen av

grundvattennivån. Som angivits ovan följer NCC redan idag upp påverkan på bl.a.

brunnar m.m. samt vegetationen inom Natura 2000-området Måryd- Hällestad inom

ramen för verksamhetens kontrollprogram. Denna uppföljning kommer att fortgå

även i framtiden.

Naturskyddsföreningens yttrande

Vad avser naturskyddsföreningens yttrande noteras att detta är detsamma som läm-

nats in under samrådsförfarandet. Merparten av kommentarerna synes således inte

längre relevanta mot bakgrund av att en miljökonsekvensbeskrivning därefter upp-

rättats innehållande mer preciserade uppgifter om den ansökta verksamhetens på-

verkan på omgivningarna. I övrigt noteras att frågor om efterbehandling av täkt-

verksamheten regleras av täkttillståndet från 2007, se villkor 18-19.

Brunnar och vattennivåer- synpunkter från närboende

Allmänt

Av de närboende som framfört synpunkter får inledningsvis noteras att fastigheterna

Sandby 12:27, Sandby 7:19 och Hardeberga 2:38 är belägna inom det praktiska in-

fluensområdet och fastigheten Ryd 1:7 utanför. Fastigheten Ryd 1:19 är belägen ut-

anför det nu aktuella praktiska influensområdet, men inom det praktiska influens-

området i 2001 års ansökan.

Angående fråga om flöde får noteras att finjustering av återpumpningen av vatten

regleras av befintligt villkor 7.

Fastigheten Sandby 12:27

På fastigheten Sandby 12:27 finns en energibrunn och en borrad brunn för vattenut-

tag. Båda brunnarna är belägna utanför det praktiska influensområdet. Utifrån den

beräkning av influensområdet för den ansökta verksamheten som företagits inom

ramen för ansökan bedöms påverkan på brunnarna därmed som ingen eller ringa.

NCC kan dock, för det fall domstolen finner det motiverat, under en begränsad

mätperiod inkludera brunnen i kontrollprogrammet såsom referenspunkt på östra

sidan om täkten.

35



Fastigheten Ryd 1:19 (Ryd 1131)

Ägaren till fastigheten Ryd 1:19 har anfört att vattenflödet till fastighetens brunn

minskat till följd av täktverksamheten. Enligt de uppgifter NCC har tillgång till via

brunnsarkivet är brunnen borrad år 1971 till 20 meters djup, varav 18 meter rör-

borrning genom jordlagren. Vatten till brunnen transporteras in via porer och

sprickor i sandsten (ca 2 meter). Den aktuella brunnen (Pil/Pilvalla) ingår i verk-

samhetens befintliga kontrollprogram. Vid borrning år 1971 uppmättes en grundvat-

tennivå om 5,8 meter under referenspunkten. Vid mätningar inom ramen för kon-

trollprogrammet har mätvärden i samma storleksordning uppmätts även under se-

nare år. Detta innebär att det finns ett vattenmagasin i brunnen motsvarande drygt

10 meter vattenpelare, dvs. att brunnen är halvfull och att detta inte förändrats sedan

1970-talet. Mot bakgrund av att vattennivån i brunnen inte ändrats är NCC:s be-

dömning att det upplevda problemet med vattenflödet snarare hänför sig till en

igensatt ledning eller en dåligt fungerande pump än påverkan från täkten. I sam-

manhanget får påpekas att även tidigare ägare till fastigheten framfört synpunkter

på dåligt flöde till den egna brunnen. Vid kontroll visade det sig att brunnen var helt

igenslammad. Borrhålet rensades och pumpen sänktes någon meter varefter man

inte upplevde några mer problem. Så långt NCC kan bedöma saknas således förut-

sättningar att utge sådan ersättning som efterfrågats.

Fastigheten Ryd 1:7 och Sandby 7:19

Av tillgängliga uppgifter och bilder följer att vattennivåerna i kräftdammen sedan

lång tid tillbaka varit årstidsberoende och att dammen ibland helt sinat. Såvitt NCC

kan bedöma har ett mer regelbundet vattentillskott till dammen tillkommit först ge-

nom NCC:s återpumpning av vatten från täkten. Något underlag för att det är

grundvattenbortledningen från täkten som skulle ha orsakat de tidvis låga vattenni-

våerna i dammen föreligger inte. Diskussion har sedan tidigare förts med fastighets-

ägaren avseende vattenförsörjningen till kräftdammen. Åtgärder, såsom t.ex. rens-

ningsåtgärder i ledningen har också vidtagits,

I denna domstols dom den 15 augusti 2013 i mål nr M 375-01 har föreskrivits om

skyddsåtgärder för Natura 2000-området Måryd-Hällestad bestående bl.a. i finjuste-

36



ring av återpumpningen av vatten från täkten till Natura 2000-området. Mot bak-

grund av att det i torrare perioder ibland inte finns tillräckligt med vatten i täkten för

att leda ut både till kräftdammen samt Natura 2000-området, motsätter sig NCC

reglering avseende miniminivå i kräftdammen. NCC åtar sig dock att så långt det är

möjligt tillhandahålla vatten till den aktuella kräftdammen.

Vad avser fastighetens brunnar är dessa belägna utanför praktiskt influensområde.

Det saknas även här förutsättningar att utge sådan ersättning som efterfrågats.

Fastigheten Hardeberga 2:38

Fastigheten Hardeberga 2:38 är belägen invid bergtäkten (ca 100 meter). Läget in-

nebär sannolikt att en påtaglig grundvattensänkning skett i den borrade brunnen på

fastigheten. Vattenförsörjning till fastigheten har under många år på olika sätt också

skett genom NCC:s försorg. NCC medger att bekosta själva anslutningen till kom-

munalt vatten för fastigheten.

Huvudförhandling

Mark- och miljödomstolen har den 19 november 2015 hållit huvudförhandling i

målet. I yttrande till domstolen samt vid huvudförhandlingen framförde ett antal

sakägare att de är oroliga för att grundvattensänkningen ska påverka deras brunnar

och fastigheter. Länsstyrelsen har både i skriftligt yttrande och på huvudförhand-

lingen framfört att man anser det nödvändigt att det även görs en Natura 2000 pröv-

ning i målet.

DOMSKÄL

Rådighet

För att få utföra en vattenverksamhet ska sökanden enligt 2 kap. 1 § lagen

(1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ha rådighet över

vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Den aktuella verksamheten

kommer att utföras på fastigheterna Hardeberga 2:32, Sandby 1:13 och 19:9, vilka

ägs av sökanden. Bolaget är ägare av fastigheterna och har den rådighet som er-

fordras.

37



Miljökonsekvensbeskrivning

Mark- och miljödomstolen finner att samråd har vidtagits i vederbörlig ordning och

att den av sökanden upprättade miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven på

en sådan beskrivning enligt 6 kap. miljöbalken och att den är tillräckligt utförlig för

att uppfylla de krav som ställs upp enligt lag. Miljökonsekvensbeskrivningen kan

därför godkännas.

Tillåtlighet

Planfrågor, riksintressen och områdesskydd

Själva täktområdet omfattas inte av någon detaljplan. Den nordvästra delen av det

praktiska influensområdet omfattas av detaljplan för bostäder. Täktverksamheten

strider inte mot gällande detaljplan. Verksamheten är också väl förenlig med över-

siktsplanen för Lunds kommun, ÖP 2010, och med den fördjupade översiktplanen

för Skrylleområdet i Lunds kommun. Verksamhetens påverkansområde ligger dock

bland annat inom naturreservatet Måryd-Hällestad samt inom Natura 2000-området

Måryd-Hällestad. Bergtäkten är också belägen inom område för riksintresse för na-

turmiljövård (N86 Hardeberga- Södra Sandby-Dalby-Krankesjö-området). Detta

område sammanfaller med Natura 2000-området Måryd-Hällestad och Skrylle na-

turreservat. Länsstyrelsen har framfört att den utökade påverkan innefattar andra

naturtyper än vad som var fallet vid förra prövningen varför det bör göras en samlad

bedömning av påverkan på Natura 2000 och en tillståndsprövning enligt 7 kap. 28 §

miljöbalken. Vidare anser Länsstyrelsen att antalet kontrollpunkter bör utökas

eftersom det sker en utvidgning av influensområdet inom Natura 2000-området där

vissa områden är utpekade naturtyper och det finns fuktiga partier.

Vad gäller utökning av kontrollen har bolaget tagit på sig att göra vissa tillägg. An-

gående de ytterligare önskemål som framförts gällande kontrollen, och som bolaget

har sagt nej till, delar domstolen bolagets uppfattning att de inte är relevanta för

målet.

38



Vattenverksamheten

För att bolaget ska kunna ta i anspråk sitt tillstånd för täktverksamheten behöver

bolaget även ett tillstånd för vattenverksamhet som tillåter en avsänkning till nivån

+ 4,0. Enligt de utredningar och beräkningar av grundvattensänkningen som bolaget

gjort kommer påverkansområdet endast i mindre utsträckning utökas åt sydost. Ut-

ökningen kommer inom detta område beröra en någon större del av Natura 2000-

området och av naturreservatet. De berörda naturtyperna inom området är dock såd-

ana som är beroende av markvatten och de bedöms därför inte påverkas av grund-

vattensänkning. Den uppföljning av grundvattenberoende miljöer utanför det beräk-

nade influensområdet bedöms vara tillräcklig för att kontrollera verksamhetens på-

verkan. Inom området finns endast en privat grundvattenbrunn som kan påverkas.

Bolaget har tagit på sig att betala anslutningsavgiften för kommunalt vatten till den

berörda fastigheten. De utredningar som sökanden inlämnat bedömer mark- och

miljödomstolen som tillräckliga för att kunna bedöma att verksamheten kan bedri-

vas utan risk för skador såväl avseende enskilda som allmänna intressen.

Mark- och miljödomstolen finner att den sökta verksamheten är förenlig med de

allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 2-7 §§ miljöbalken och hushållningsbestämmel-

serna i 3 och 4 kap. samma balk. Mark- och miljödomstolen anser vidare att några

sådana skador eller olägenheter som anges i 2 kap. 9 § miljöbalken inte kan förvän-

tas.

Undersökningarna inom influensområdet har visat att grundvattenuttagen inte kan

antas föranleda skador eller olägenheter som inte kan ersättas. En prövning enligt

11 kap. 6 § miljöbalken ger vid handen att den s.k. samhällsekonomiska nyttan

överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av vattenverksamheten.

Tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken

Länsstyrelsen har gjort gällande att det krävs tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbal-

ken för den grundvattensänkning som bolagets ansökan gäller. Länsstyrelsen har

samtidigt tillstyrkt att sådant tillstånd lämnas på det underlag som bolaget ha redo-

visat i målet.

39



I miljödomstolens deldom 2003-06-12 i mål M 375-01, där tillstånd lämnades till

bortledning av grundvatten och avsänkning i pumpgroparna i täkten till nivån +

21,0, gjordes bedömningen att den tillståndsgivna vattenverksamheten inte skulle

komma att påverka Natura 2000-området Måryd-Hällestad på ett bytande sätt att det

krävdes tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. När mark- och miljödomstolen i

dom 2013-08-15 i mål M 375-01 avslutade prövotiden för undersökningar och ut-

redningar avseende skadeförebyggande åtgärder för Natura-2000 området Måryd-

Hällestad och föreskrev villkor om skyddsåtgärder, konstaterade domstolen att det

är de hydrologiska förhållandena i området som är av intresse för påverkan av Na-

tura 2000. Domstolen lämnade bolaget tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken för

utförande av de skadeförebyggande åtgärder som föreskrevs i domen.

I nu föreliggande mål kan konstateras att grundvattensänkningens utbredning kom-

mer att utökas inom Natura 2000 området. Det finns därför risk för att åtgärden på

ett betydande sätt kan påverka miljön i Naturta-2000 området. Domstolen delar där-

för länsstyrelsens bedömning att en tillståndsprövning ska göras även enligt 7 kap.

28 b § miljöbalken.

Enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken får tillstånd enligt 7 kap. 28 a § lämnas endast om

verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller pla-

nerade verksamheter eller åtgärder inte 1. kan skada den livsmiljö eller de livsmil-

jöer i området som avses att skyddas, 2. medför att den art eller de arter som avses

att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet

i området av arten eller arterna.

Av de utredningar som redovisats i målet framgår att inga naturtyper som är bero-

ende av grundvattenregimen finns inom påverkansområdet och bedömningen är

därför att några livsmiljöer eller arter inte kommer att förändras eller skadas. Bola-

get har tagit på sig att ha uppföljande kontroller utanför påverkansområdet, utöver

den kontroll som redan pågår inom påverkansområdet. Den i mark- och miljödom-

stolens dom 2013-08-15 i mål M 375-01 lämnade delegationen till länsstyrelsen att

40



besluta om ytterligare villkor för att uppnå ett optimalt vattenhanteringssystem inom

Natura 2000 gäller fortsatt. Mark- och miljödomstolen gör därför bedömning att de

i 7 kap. 28 b § miljöbalken angivna förutsättningarna för tillstånd enligt 7 kap. 28 a

§ samma kapitel föreligger. Det finns därför skäl för att lämna bolaget tillstånd en-

ligt 7 kap. 28 a § miljöbalken för den i denna dom tillståndsgivna verksamheten.

Sammanfattning om tillåtligheten

Mark- och miljödomstolen gör sammanfattningsvis bedömningen att den sökta

verksamheten är förenlig med miljöbalkens bestämmelser. Tillstånd till den sökta

verksamheten ska därför lämnas.

Villkor

Enligt 2 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken är det verksamhetsutövarens skyldighet att

vidta de försiktighetsmått som krävs för att ingen olägenhet ska uppstå för männi-

skors hälsa och miljön, dock med den förutsättningen att det inte kan anses orimligt

att uppfylla dessa krav. De villkor som föreskrivits i deldomen 2003-06-12 och do-

men 2013-08-15 i mål M 375-01 för bortledning av grundvatten m.m. från den ak-

tuella täkten är enligt domstolen adekvata och ska alltjämt gälla, med undantag för

villkor 4 som genom denna dom ändras i enlighet med vad bolaget yrkat.

Kontroll

För kontroll av påverkan på omgivningen ska befintligt kontrollprogram fortsätta

gälla med utökade kontrollpunkter utanför påverkansområdet. Kontrollprogrammet

bör även utökas med regelbunden kontroll av vattennivån i Måkulladammen och av

kontroll i brunn inom östra området på fastighet Sandby 12:27. I övrigt hänvisar

mark- och miljödomstolen till kravet på verksamhetsutövarens egenkontroll enligt

vad som anges i 26 kap. 19 § miljöbalken vid upprättande av kontrollprogrammet i

övrigt.

41



Arbetstid

Bolaget har yrkat på en arbetstid omfattande 10 år. Domstolen finner att tiden

stämmer väl överrens med befintligt tillstånd för täktverksamheten. Den av bolaget

föreslagna arbetstiden ska därför fastställas.

Oförutsedd skada

Sökandena har yrkat att tiden för oförutsedd skada ska bestämmas till tio år räknat

från utgången av arbetstiden. Domstolen finner inget skäl att frångå yrkandet då

arbetstiden och tid för oförutsedd skada tillsammans uppgår till 20 år.

Ogillade yrkanden

Länsstyrelsen har yrkat att kontroll av ekar inom punkt 35 bör ingå i uppföljningen

av verksamheten. Domstolen delar bolagets uppfattning att en sådan uppföljning

både är svår och svårtolkad. Yrkandet ogillas därför. Frågan om kadmium i det ut-

pumpade grundvattnet från täkten hanteras inom ramen för bolagets täkttillstånd.

Det finns därför inte förutsättningar för att pröva den frågan i nu föreliggande mål.

Länsstyrelsen yrkande i den delen ska därför ogillas. Även övriga ej särskilt

nämnda yrkanden ogillas.

Prövningsavgift

Mark- och miljödomstolen ändrar inte den tidigare preliminärt beslutade prövnings-

avgiften.

Rättegångskostnader

Länsstyrelsen i Skåne län har yrkat ersättning för rättegångskostnader i målet med 4

800 kronor. Sökanden har medgivit yrkandet. Länsstyrelsen ska därför tillerkännas

det yrkade beloppet.

Karin och Kjell-Göran Rydheimer har yrkat ersättning för rättegångskostnader med

36 273 kronor inklusive moms. Av beloppet utgör 28 530 kronor ombudsarvode

exklusive moms. Sökanden har uppgivit att de överlåter åt domstolen att bedöma

det yrkade beloppets skälighet.

42



Mark- och miljödomstolen bedömer att det yrkade beloppet är skäligt och skall dö-

mas ut.

Verkställighetsförordnande

Bolaget har begärt att tillståndet ska få tas i anspråk även om domen inte vunnit

laga kraft. Som skäl anger man bland annat att tillstånd för täktverksamheten redan

finns enligt 9 kap. miljöbalken och att nu sökt vattenverksamhet inte innebär någon

större tillkommande konsekvens för miljön. Mark- och miljödomstolen beviljar

ansökt verkställighetsförordnande.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV425)

Överklagande senast den 7 januari 2016.

Bengt Johansson Catharina Hederström

_____________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Bengt Johansson, ordförande, och

tekniska rådet Catharina Hederström samt de särskilda ledamöterna Pergöran An-

dersson och StenInge Arnesson.

43

www.domstol.se

DV

425 •

Pro

duce

rat

av D

om

sto

lsver

ket

• 2

014-0

7

ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR

– DOM I MÅL DÄR MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN ÄR FÖRSTA INSTANS

Den som vill överklaga mark- och miljödomsto-lens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och miljö-domstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt.

Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angi-ven på sista sidan i domen.

Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslut-ningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen och det måste ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överkla-gande. Om det första överklagandet återkallas el-ler förfaller kan inte heller anslutningsöverklagan-det prövas.

För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar pröv-ningstillstånd. Det görs om:

1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,

2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,

3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller

4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överkla-gandet.

Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast. Det är där-för viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om:

1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn samt datum för do-men och målnummer,

2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd,

3. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende mark- och miljödomstolens domskäl en-ligt klagandens mening är oriktiga,

4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt

5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis.

Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i Mark- och miljööverdomstolen inte lagts fram tidigare, ska klaganden förklara anledningen till omständigheten eller beviset inte åberopats i mark- och miljödomstolen. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Kla-ganden ska också ange om han eller hon vill att motparten ska infinna sig personligen vid huvud-förhandling i Mark- och miljööverdomstolen.

Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud.

Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.

Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och mil-jödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.

Bilaga 1

Documents

VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 943-15...2015/12/17 · VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 943-15 Mark- och miljödomstolen Villkor För detta tillstånd gäller samtliga de villkor som angivits