Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
KARLSTADS KOMMUN
LIKABEHANDLINGSPLAN
VITSIPPANS FÖRSKOLA
PLAN
Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad
vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan.
RIKTLINJE
Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten.
Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd.
HANDLINGSPLAN
Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser. Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.
POLICY
Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar.
Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.
Ansvarig samt giltighetstid: Jenni Gunnberg, förskolechef. 171001-181001
Ja
nu
ari 2
01
4
Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad.
Tel: 054-540 00 00. E-post: [email protected]. Webbplats: karlstad.se.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ..................................................................................................................... 4
1.1 VERKSAMHETSFORMER .............................................................................................................. 4
1.2 ANSVARIG FÖR PLANEN .............................................................................................................. 4
1.3 PLANENS GILTIGHET .................................................................................................................... 4
1.4 PLANENS UPPLÄGG ...................................................................................................................... 4
1.5 DELAKTIGHET ................................................................................................................................ 4
1.6 FÖRANKRING AV PLANEN ........................................................................................................... 5
2. UTVÄRDERING ............................................................................................................... 5
2.1 UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN ........................................................................................ 5
2.2 DELAKTIGA I UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN ................................................................ 5
2.3 RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN SAMT ANALYS AV FJOLÅRETS PLAN .............................. 5
2.4 UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN ................................................................................................. 6
2.5 ANSVARIG FÖR UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN ..................................................................... 6
3. FRÄMJANDE INSATSER ................................................................................................. 6
3.1 EN TRYGG FÖRSKOLA FÖR ALLA SOM DELTAR ...................................................................... 6
3.2 EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA FÖR POJKAR OCH FLICKOR ........................................................ 7
3.3 EN MÅNGKULTURELL FÖRSKOLA .............................................................................................. 7
3.4 EN FÖRSKOLA FÖR FUNKTIONSVARIATIONER ........................................................................ 8
3.5 EN FÖRSKOLA FÖR ALLA ÅLDRAR ............................................................................................ 8
4. KARTLÄGGNING OCH ANALYS ..................................................................................... 9
4.1 KARTLÄGGNINGSMETODER ........................................................................................................ 9
4.2 OMRÅDEN SOM BERÖRS AV KARTLÄGGNINGEN .................................................................... 9
4.3 RESULTAT OCH ANALYS .............................................................................................................. 9
5. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER ...................................................................................... 10
5.1 JÄMSTÄLLDHET MED ”RÄTTEN ATT VARA MIG SJÄLV” ....................................................... 10
6. RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION .................................................. 12
6.1 POLICY .......................................................................................................................................... 12
6.2 ANSVAR FÖR ANMÄLNINGSPLIKT ............................................................................................ 13
6.3 PERSONAL SOM ELEVER OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL .................................... 14
6.4 RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV ANDRA BARN/ELEVER
15
6.5 RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV PERSONAL ................. 16
6.6 RUTIN FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ..................................................................... 16
6.7 RUTIN FÖR DOKUMENTATION ................................................................................................... 16
7. BILAGOR ....................................................................................................................... 17
DEFINITIONER ........................................................................................................................................... 17
4
FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
STYRDOKUMENT ....................................................................................................................................... 19
REFERENSER OCH TILLSYNSMYNDIGHETER .................................................................... 20
1. Inledning
1.1 Verksamhetsformer
Denna plan gäller på Vitsippans förskola.
1.2 Ansvarig för planen
Jenni Gunnberg, förskolechef ansvarar för planen.
1.3 Planens giltighet
171001-181001
1.4 Planens upplägg
Den här planen gäller hela förskolan Vitsippan och har övergripande mål som alla avdelningar
arbetar mot. Utöver denna plan arbetar varje avdelning systematiskt och kontinuerligt med egna
mål och åtgärder på den egna avdelningen. Avdelningarnas olika arbete diskuteras på puttid
(pedagogisk utvecklingstid) varannan vecka eller vid behov och dokumenteras i avdelningarnas
OneNote.
1.5 Delaktighet
Barnen är delaktiga:
• Observationer
• Trygghetsvandringar
• Intervjuer och samtal till kring trivsel, trygghet och lek.
Vårdnadshavare är delaktiga:
• Vi lägger stor vikt vid inskolning och överskolningsperioder så att barn och
föräldrar känner sig trygga, välkomna. Under inskolning uppmuntrar vi
vårdnadshavare att ställa frågor samt inbjuder till dialog om förskolan.
• Vi har daglig kontakt vid lämning och hämtning.
• Vi har förväntanssamtal med alla vårdnadshavare i början av läsåret för att fånga
upp förväntningar, synpunkter, önskemål och ev. oro.
• Vi pratar om hur barnet och vårdnadshavare trivs med vår verksamhet vid
utvecklingssamtal. Barnets trygghet och trivsel tas upp vid varje utvecklingssamtal.
• Vi informerar om innehåll och mål i Likabehandlingsplanen behandling vid
inskolning, förväntanssamtal, föräldramöten och på utvecklingssamtal.
Ja
nu
ari 2
01
4
Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad.
Tel: 054-540 00 00. E-post: [email protected]. Webbplats: karlstad.se.
Personal är delaktiga:
• Alm, APT och studiedagar ges tid för att diskutera likabehandlingsplanen
tillsammans på enheten.
• En grupp med representanter från varje avdelning är ytterst ansvariga för att se till
att alla medarbetare är insatta och delaktiga.
1.6 Förankring av planen
Planen finns på OneNote att läsa, reflektera, analysera kring på puttid (pedagogisk
utvecklingstid) varje vecka. Reflektion kring planens innehåll tas upp på samtliga APT.
Det är allas ansvar att läsa och sätta sig in i likabehandlingsplanen.
Alla nyanställda, samt vikarier uppmanas att läsa vår likabehandlingsplan för att få en
inblick i hur vi arbetar och vilka regler och lagar som gäller vid kränkning och
diskriminering. Planen finns tillgänglig i pappersform och digitalt.
Planen finns tillgänglig på Karlstad.se och på sajten för vårdnadshavare. Vid forum för
samråd så som föräldramöten, föräldrasmedja och utvecklingssamtal finns planen med som
en diskussionspunkt.
2. Utvärdering
2.1 Utvärdering av fjolårets plan
Planen följs upp på puttid, regelbundet under året. Planen utvärderades i januari, juni och
september på dagar då verksamheten har reducerat öppethållande för planering och
utvärdering. Vid uppföljning och utvärdering analyserar pedagogerna på avdelningarna den
här planen samt sina egna mål och åtgärder.
2.2 Delaktiga i utvärdering av fjolårets plan
Samtliga pedagoger på Vitsippans förskola är delaktiga i utvärderingen.
2.3 Resultat av utvärderingen samt analys av fjolårets plan
Förra årets mål var följande:
1. Lärandemiljöerna på förskolan är tillgänglig, rolig, trygg och lärorik för alla barn
oavsett kön.
2. Skapa en tillgänglig förskola för alla barn. Att verksamheten anpassas utifrån
barnens olika förutsättningar och som ger alla barn det pedagogiska stöd de
behöver.
3. Skapa en trygg och säker miljö där vi är skickliga på att hantera och motverka
konflikter.
6
FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
Resultat av insatser: Samtliga pedagoger beskriver en större kunskap och medvetenhet
om genus, funktionsnedsättningar och konflikthantering. Fler metoder används för att
skapa en trygg förskola för alla och pedagogerna är mer medvetna om sitt bemötande och
miljöns betydelse.
Analys: Gemensam fortbildning där alla pedagoger har fått möjlighet att läsa, gå på
föreläsningar och utbildningar tillsammans ger ett bra resultat. Alla har fått samma
kunskapsbas att utgå från och det blir lättare att bolla idéer i vardagen. Lättare att få
förståelse för varandra och för barnen och även våga prova nya sätt att möta och bemöta
barnen, vårdnadshavarna och varandra. Mer kunskap har också gjort att pedagogerna vågar
utmana varandra och påminna varandra när vi gör något som vi kanske göra på ett annat,
bättre sätt.
Följande ska lyftas med till årets Likabehandlingsplan:
Vi behöver fortsätta fokusera på genusfrågorna i ett ännu större jämställdhetsperspektiv. Vi
kommer också att behöva fortsätta fördjupa och förkovra oss inom specialpedagogiken för
att bli ännu bättre på att anpassa verksamheten efter alla barns behov.
2.4 Utvärdering av årets plan
Årets plan utvärderas i januari och juni och september. På planeringsdagar och
utvärderingsdagar går samtliga avdelningar igenom tillbud, klagomål, kränkningar som
varit. De diskuterar och analyserar främjande, förebyggande och åtgärdande insatser för att
ta lärdom framåt.
2.5 Ansvarig för utvärdering av årets plan
Förskolechef Jenni Gunnberg i samarbete med bitr. skolledare Pernilla Wennström.
3. Främjande insatser
3.1 En trygg Förskola för alla som deltar
• Vi pedagoger arbetar efter tron att vara aktiva, positiva förebilder i vardagen.
Vi tar tillvara på varandras kompetenser och vi respekterar varandra i våra
oliktänkande. Vi har roligt och lär tillsammans på Vitsippan!
• Vi månar om det trygga barnet genom att vi skapar relationer med alla, vuxna
som barn. Vi bryr oss om och finns här för varandra, för barnen och även
deras familjer. Under inskolning ger vi barnen den tid de behöver för att bli
trygga och skapa en god anknytning till oss. Vi är måna om att alla
pedagoger lär känna alla barn på förskolan.
• Vi tror på de kompetenta barnen och ser dem som våra medmänniskor - Allt
barn gör har en tanke och vi tar reda på vad den tanken är för stötta och
hjälpa dem.
• Värdegrunden är något som tar stor plats hos oss varje dag. Vi diskuterar
med barnen vad en bra kompis är. Vi pedagoger är med i leken och vägleder
och lotsar.
Ja
nu
ari 2
01
4
Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad.
Tel: 054-540 00 00. E-post: [email protected]. Webbplats: karlstad.se.
• Vi arbetar med positiv förstärkning där vi lägger vikt vid barnen får göra
istället för vad de inte får göra. Vi lägger fokus på det som fungerar bra.
• Vi anser att det är viktigt att barnen lär sig om integritet från tidig ålder. Vi
samtalar med barnen om rätten till sin egen kropp och sina egna
tillhörigheter.
• När nya kollegor eller vikarier börjar hos oss är vi noga med att barn inte
utsätts för situationer som kan upplevas otrygga eller kränkande. Det kan
vara att byta blöja, följa med på toaletten, vilan eller vara ensamma med
barnen.
• För att skapa en harmonisk atmosfär delar vi in barnen i mindre grupper där
det ges rika möjligheter att i undervisningen se, höra och bekräfta alla barn.
En mindre grupp ger bättre lekro, utvecklande och kunskapande.
• Vi vill vårda vår sammanhållning och Vikänsla i huset, och behöver arbeta
aktivt med detta. Att träffas utanför huset och skratta tillsammans stärker
sammanhållningen.
3.2 En Likvärdig Förskola för pojkar och flickor
• Vi har under året haft fokus på frågor om genus. Vi tilltalar alla barn och
varandra vid våra namn vilket möjliggör ett bemötande som är oberoende av
kön. Vi arbetar för att erbjuda tillåtande miljöer, både inne och ute, där
könskodat material blandas. Våra upplever att våra miljöer är planerade,
genomtänkta och föränderliga så att det finns något som lockar och tilltalar alla.
Vi uppmuntrar alla barn att prova på olika aktiviteter och material. Med de
äldre barnen delar vi vid tillfällen in i lekgrupper för att skapa nya
lekkonstellationer och utmana barnen att prova nya lekar och nytt material.
• När vi lånar böcker på bokbussen ser vi till att vi lånar böcker som handlar om
både pojkar, flickor, genus, könsmönster, HBTQ och etnicitet.
• Vi bemöter alla familjer på ett professionellt sätt och lägger inga värderingar
eller tyckanden kring familjekonstellationer.
• I vår verksamhet möter vi barnen i deras frågeställningar om olika sexuell
läggning och hetronormativitet. Vi förmedlar på ett positivt sätt att det finns
andra familjekonstellationer än den klassiska heterosexuella kärnfamiljen.
3.3 En mångkulturell Förskola
• Vi agerar i enlighet med barnens rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och
religionsfrihet. Föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro.
• Vi vill att alla ska känna sig välkomna på Vitsippan och vi behöver därför bli
än bättre på att ta tillvara på barnens olika språk och kulturer genom att
synliggöra dessa i vår verksamhet.
• Som en del av vårt arbete med interkulturellt förhållningssätt har vi en kontakt
med Malagiri preeschool i Nepal. Vi vill att barnen ska få en förståelse för
andra kulturer och se likheter och olikheter som kan berika våra respektive
8
FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
kulturer. Barnen på de båda förskolorna lär sig sånger från Nepal och Sverige
och utbyter teckningar. Vi har vid olika tillfällen haft besök från Nepal.
• Vi arbetar aktivt med att få barnen att ta hand om naturen och dess liv. Att bli
observant på vad som får naturen och djuren att må bra samt att värna om
jordens resurser. Att medvetandegöra barnen om att resurserna inte är oändliga
och att de ska räcka till alla jordens människor och djur.
3.4 En Förskola för funktionsvariationer
• Alla pedagoger på Vitsippan fortbildar sig inom Tydliggörande pedagogik
för att skapa en tillgänglig miljö för alla barn. Fortbildningen inbegriper att vi
fått kunskaper inom ICDP/vägledande samspel vilket handlar om att skapa
goda relationer och utveckla lyhördhet och positivt samspel med barnen som
en grund för trygghet och lärande. Vi har också utbildat oss inom AKK som
betyder alternativ kompletterande kommunikation och använder bilder och
tecken som stöd i den vardagliga verksamheten med barnen till stöd för
kommunikation. En del av fortbildningen har varit riktad mot NPF
(Neuropsykiatriska funktionsvariationer).
3.5 En Förskola för alla åldrar
• Vi anpassar grupperna, miljöerna, materialet och aktiviteterna utifrån ålder. Vi har
två avdelningar med yngrebarn i grupperna och två avdelningar med äldrebarn.
Barnen byter avdelning utifrån mognad, där några barn är redo att byta vid
tvåårsålder och andra närmare fyra årsåldern. I de yngre grupperna har vi färre barn
för att minimera antalet relationer. Vi arbetar aktivt med inskolning, anknytning och
trygghet.
• Alla pedagoger oavsett ålder har lika mycket ansvar och tilltro. Vi tror på en
förskola där alla är lika viktiga och bidrar med OLIKA. Nya kunskaper och
forskning blandat med beprövad erfarenhet.
Ansvarig
Samtliga pedagoger är ansvariga. Förskolechef och bitr. skolledare är yttersta ansvariga att
se till att arbetet löper på i enlighet med likabehandlingsplanens främjande insatser.
Uppföljning och utvärdering
Planen följs upp på alla avdelningar på avdelningens puttid. Utvärdering görs i januari, juni
och september.
Ja
nu
ari 2
01
4
Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad.
Tel: 054-540 00 00. E-post: [email protected]. Webbplats: karlstad.se.
4. Kartläggning och analys
4.1 Kartläggningsmetoder
Under augusti och september kartlägger förskolechef och pedagogerna sin verksamhet
inför framtagandet av den nya Likabehandlingsplan och prioriterat utvecklingsområde.
Inför ädelutvärdering i januari och utvärdering i juni sker också en kartläggning enligt
samma metod.
Förskolechef har kartlagt genom, dokumentanalyser av avdelningarnas planeringsunderlag,
KBU samt genom samtal med pedagogerna både enskilt och i grupp. Förskolechef har
därtill analyserat tillbuden och ev. kränkningsanmälningar på förskolan.
Pedagogerna har kartlagt sig själva genom att diskutera och läsa litteratur gällande genus.
Samtliga pedagoger deltar i en fortbildningsinsats gällande barn med NPF och diskuterar
och kartlägger sig själva, verksamheten, gruppen och organisationen. Pedagogerna har
kartlagt barngruppen genom trygghetsvandringar och intervjuer bland de äldre barnen och
observationer av de yngre enligt vårt gemensamma kartläggningsmaterial.
Vårdnadshavare deltar i kartläggningen genom förväntanssamtal som erbjuds alla under
september månad.
4.2 Områden som berörs av kartläggningen
Kartläggningen berör alla diskrimineringsgrunder samt kränkande behandling.
4.3 Resultat och Analys
[Beskriv hur resultatet av kartläggningen har analyserats och visa vilka slutsatser som dragits utifrån de
analyserade resultaten. Beskriv särskilt hur barn och elever deltagit i analysen. Glöm inte att analysera era
erfarenheter av tidigare barn och elevärenden]
Förskolechef gör bedömningen att det är några i huset som brinner för genusfrågan och
arbetar aktivt, medan det finns andra som inte upplever att den är lika aktuell. Personerna i
”genusgruppen ”upplever att det är svårt att nå ut med information till kollegorna och
önskar fler gemensamma forum där dessa frågor kan diskuteras gemensamt. Vi behöver
därför fortsätta arbeta med genusfrågorna så att alla känner att har kunskap kring hur vi på
förskolan kan arbeta aktivt och medvetet för att alla barn får lika mycket plats,
förväntningar och bemötande oavsett kön.
Under hösten kommer modersmålslärarna i förskolan att fasas ut vilket har skapat en oro
hos flertalet pedagoger och vårdnadshavare. Det behövs mer kunskap kring hur vi varje
dag kan arbeta för att stötta alla barns språkutveckling och stärka deras identitet genom att
belysa de olika religioner, kulturer och språk som är representerade i vår förskola.
Kartläggningen visar därtill att vi blivit bättre på att bemöta alla barn oavsett
funktionsnedsättning, men vi behöver fortsätta förkovra oss framförallt inom NPF för att
10
FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
bättre kunna organisera och planera verksamheten för att anpassa för alla barn utifrån ett
relationellt perspektiv.
5. Förebyggande åtgärder
5.1 Jämställdhet med ”Rätten att vara mig själv”
Vi behöver fortsätta arbeta med genusfrågor för att bli än mer medvetna om hur vi bemöter
barnen, skapar miljöer och aktiviteter som lockar alla barn att leka, och där alla barn är
synliga och kan påverka verksamheten oavsett kön. Vi behöver fortsätta kartlägga och se
till att både pojkar och flickor får lika mycket plats i miljön, leken och i undervisningen.
Vi behöver nu också bredda vårt jämställdhetsarbete och sätta fokus på etnicitet, religion
och språk- ett interkulturellt förhållningssätt. I detta arbete behöver vi belysa de barn med
annat modersmål och dem en större plats i gruppen och i miljön. Vi behöver ta tillvara på
deras kultur och språk och göra det synligt för alla varje dag.
Vi ser också att vi behöver bli bättre på att möta de barn som är i behov av särskilt stöd.
Processen att ta hjälp av specialpedagog, barnhälsoteam är lång och vi behöver få mer egen
kunskap för att kunna stötta barnen här och nu. I ett relationellt förhållningssätt behöver vi
se över organisation, miljö, bemötande, aktiviteter, metoder för att anpassa.
Temat för året blir att arbeta mer aktivt med jämställdhet. Där alla barn är lika mycket
värda och ska få ta plats på vår förskola. Pojkar, flickor, barn med annat modersmål, barn i
behov av stöd, tysta barn ja ALLA barn.. Alla barnen ska få rika möjligheter att kunna
kommunicera och göra sig förstådda, bli lyssnade på och kunna påverka sin dag på
förskolan. Vi upplever att vi gör detta redan idag, men vi vill spetsa våra kunskaper och bli
ännu bättre.
Mål 1
Skapa en miljö där mjuka och hårda värden är lika mycket värda och där vi bemöter barn
utifrån individer, inte generaliserar utifrån pojkar och flickor.
Åtgärd
• Tilltalar barnen och oss själva med namn, Vi säger inte tjejer, fröken, grabbar när vi
tilltalar eller pratar om varandra.
• Utmana normen – bilder på man/kvinna i olika yrken och kan ha samtal med
barnen
• Låna böcker där pojkar/tjejer bryter normen och olika familjekonstellationer
• Bilder på olika familjekonstellationer
• Figurer bland konstruktionsmaterial.
Ja
nu
ari 2
01
4
Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad.
Tel: 054-540 00 00. E-post: [email protected]. Webbplats: karlstad.se.
• Ge andra möjligheter till omsorgslek, inte bara genom dockor utan genom t.ex.
hund och hundkorg.
• Var med i leken och utmana. Ha på dig "Genusglasögonen".
• Observera oss själva och ständig arbeta med ett könsneutralt arbetssätt där vi
inte sätter stämplar på barnen utifrån kön.
• Vi måste bli bättre på att delge våra kollegor vårt arbete i genusgruppen.
• Vid ett framtida Apt vore det önskvärt att vi lyfter och diskuterar olika
frågeställningar som är kopplade till genus.
Mål 2
Alla språk och kulturer som finns på förskolan ska uppmärksammas
”Alla språk, alla dagar”
Åtgärd
• Synliggöra de språk och kulturer som finns på förskolan
• Ta hjälp av digitala verktyg så som QR-koder, appar och läromedel
• Arbeta med språkutvecklande arbetssätt genom läslyftet för att få mer kunskap
• Bjuda in modersmålslärare för att få tips på hur vi kan arbeta i vardagen
• Åka på studiebesök på förskolor som kommit längre i detta arbete
Mål 3
Barn i behov av stöd ses som en tillgång i gruppen
Åtgärd
Vi kommer fortsätta arbeta med att utbilda oss i specialpedagogik för att bättre kunna möta
barn i behov av stöd. Vi kommer under hösten göra NPF utbildningen genom SPSM, få ta
del av föreläsningar kring utmanande utåtagerande barn, samt få mer kunskap om bilder
som stöd och sociala berättelser genom klaraborg spe. Vi fortsätter använda tecken som
stöd i den dagliga kommunikationen med alla barn.
Mål 4
Rätten till mig Själv och min Kropp
Åtgärd
• Arbeta aktivt med att belysa positiva handlingar. Inte säga Inte.
• Träna på att göra egna val genom enkla vallekar/övningar.
• Våga säga nej
• Arbeta med rädda barnens material ”Stopp min kropp” och
Brottsoffermyndighetens material ” Liten och trygg”.
12
FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
• Boken ”Att bryta mönster: relationer, normer och barns rätt finns på förskolan att
läsa.
Ansvarig
Alla pedagoger är ansvariga för att arbeta mot målen. Förskolechef Jenni Gunnberg är
ytterst ansvarig och ska se till att det finns förutsättningar att arbeta mot målen.
Uppföljning och utvärdering
Åtgärderna följs upp regelbundet på avdelningarnas puttid och utvärderas i januari, juni
och september 2018.
6. Rutiner för utredning och dokumentation
6.1 Policy
Förskolan har nolltolerans för kränkning och trakasserier. Alla signaler tas på allvar och
utreds enligt rutin.
Alla som är på förskolan, såväl barn som medarbetare och vårdnadshavare ska känna
trygghet, tillit, glädje och lek/arbetsro.
Ja
nu
ari 2
01
4
Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad.
Tel: 054-540 00 00. E-post: [email protected]. Webbplats: karlstad.se.
6.2 Ansvar för anmälningsplikt
Nedanstående rutiner avseende anmälningsskyldighet ska följas.
Vad
Anmälningsskyldighet enligt SL 6 kap. § 10
Kränkningar
barn –
barn/anhörig
Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet
att anmäla.
1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef.
Personal använder blankett:
”Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller
kränkande behandling” – till förskolechef
2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman
Förskolechef använder blankett:
”Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling” – till
BUF
Kränkningar
förskolepersonal –
barn/anhörig
Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet
att anmäla.
1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef.
Personal använder blankett:
”Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller
kränkande behandling” – till förskolechef
2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman
Förskolechef använder blankett:
”Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling” – till
BUF.
14
FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
6.3 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Vad
Hantera/rapportera Ansvar
Information till
vårdnadshavare/föräldrar om:
- vart de ska vända sig när de
upplever eller får kännedom
om diskriminering och
trakasserier,
- hur förskolan kommer att
hantera ett sådant ärende
Inskolnings- och
utvecklingssamtal, dagliga
kontakter
Ansvarspersonal
Information om att förskolans
personal och förskolechef har
anmälnings-skyldighet
Inskolnings- och
utvecklingssamtal, dagliga
kontakter
Ansvarspersonal
Information till
vårdnadshavare/föräldrar om att
de kan göra en anmälan till BEO
och DO, om de upplever att
förskolan inte lever upp till
lagstiftningens krav.
Som ovan och via hemsidorna:
www.skolinspektionen.se/sv/BEO/
www.do.se
Ansvarspersonal
Ja
nu
ari 2
01
4
Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad.
Tel: 054-540 00 00. E-post: [email protected]. Webbplats: karlstad.se.
6.4 Rutin för om barn/elev upplever sig illa behandlad av
andra barn/elever
Vad
Hantera/rapportera Ansvar
Pedagogerna har god uppsikt över
alla utrymmen och platser där
barnen befinner sig
Pedagogerna fördelar sig
inne och ute på ett sådant
sätt att man har uppsikt
överallt
Allas
Varje barn uppmuntras att tala om
för vuxna när något inte går rätt till
väga
Kontinuerliga samtal med
barnen
Allas
Vi uppmanar föräldrar att tala om
för oss om barnen hemma visar
tecken på eller uttrycker oro över
förskolevistelsen
Inskolnings- och
utvecklingssamtal, dagliga
kontakter
Ansvarspersonal
Kartläggningens resultat och analys
avseende barnens trygghet och
trivsel tas tillvara
Förskolechef
Åtgärder
Ansvar
Vuxna ingriper omedelbart Den vuxne som ser/får veta
Samtala med den som är utsatt och den eller
de som utsätter
Ansvarspersonal och den som sett/fått veta
Informera vårdnadshavare.
Ansvarspersonal och den som sett/fått veta
Anmälan till förskolechef enligt rutin för
anmälan.
Den vuxne som ser/får veta
16
FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
6.5 Rutin för om barn/elev upplever sig illa behandlad av
personal
Vad/vilka
Hantera/rapportera
Ansvar
Kollegor i arbetslaget
Alla arbetskamrater i ”huset”
(inkl. vikarier)
Vara uppmärksam på
varandras förhållningssätt i
vardagen.
Allas
Elever/praktikanter En elev/praktikant arbetar
alltid tillsammans med en
ordinarie personal, aldrig
ensam.
Ansvarig handledare
Obekanta personer Ta alltid reda på vem personen
är och i vilket ärende
Allas
Åtgärder
Ansvar
Omedelbart uppmärksamma när vi ser eller hör
någon vuxen (medarbetare/föräldrar) kränka
eller diskriminera ett barn.
All personal
Ifrågasätta den vuxnes handlande direkt.
Den vuxne som uppmärksammar
händelsen
Anmälan till förskolechef enligt rutin för
anmälan
Den som uppmärksammar
6.6 Rutin för uppföljning och utvärdering
Förskolechef ansvarar för arbetet med uppföljning och utvärdering genom samtal med alla inblandade parter.
Vid behov kan andra aktörer bli involverade så som fackliga företrädare, skolområdeschef, skoljurist,
specialpedagog, barnhälsoteam. Förskolechef är sammanskallaande om inget annat framgår i ärendet.
6.7 Rutin för dokumentation
Förskolechefen ansvarar för att utredning påbörjas skyndsamt och använder BUF:s rutiner
för hur utredningen ska utformas, dokumenteras, diarieföras, arkiveras och avslutas.
Ja
nu
ari 2
01
4
Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad.
Tel: 054-540 00 00. E-post: [email protected]. Webbplats: karlstad.se.
7. Bilagor
Definitioner
Här följer centrala begrepp som är viktiga att känna till. För utförligare definitioner
hänvisas till Skolverkets Allmänna råd och DO:s handledning alternativt webbsida.
Diskriminering
Diskriminering är när ett barn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder. I skolan/ förskolan är det kommunen eller personalen som kan göra sig skyldig till
diskriminering. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering är när ett barn behandlas sämre än andra utifrån någon av
diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering är när alla barn behandlas lika, men i praktiken missgynnar
ett barn utifrån någon av diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier
Trakasserier är en kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda
diskrimineringsgrunderna. De kan vara fysiska, verbala, psykosociala och/eller i form av
texter och bilder.
Kränkande behandling
Kränkande behandling har inte koppling till någon diskrimineringsgrund och avser
handlingar som kränker barns värdighet. Gemensamt är att någon eller några frångår
principen om alla människors lika värde. En kränkning kan utföras av en eller flera
personer och då vara riktade mot en eller flera, förekomma vid enstaka tillfällen eller vara
systematiska och återkommande.
Kränkningarna kan vara
– fysiska (slag, knuffar)
– verbala (hot, svordomar, öknamn)
– psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
– texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).
18
FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
Likabehandling
Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika
rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika.
Diskrimineringsgrund
Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som
skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Kön
Med diskrimineringsgrunden kön avses att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man.
Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin
juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin
biologiska könstillhörighet eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande.
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Sexuella trakasserier
Med sexuella trakasserier avses ett handlande av sexuell natur som kränker någons
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Ja
nu
ari 2
01
4
Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad.
Tel: 054-540 00 00. E-post: [email protected]. Webbplats: karlstad.se.
Styrdokument
Utöver Diskrimineringslagen och Skollagen 6 kap. anges i nationella och lokala
styrdokument att:
Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
FN:s konvention om barnets rättigheter, Artikel 2
Förskolan skall ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och
social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs.
Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra
människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens
välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell
läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande
behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och
omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i
människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få
reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.
Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i
förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje
människa oavsett bakgrund.
Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10, s. 4.
20
FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.
REFERENSER OCH TILLSYNSMYNDIGHETER
Diskrimineringsombudsmannen, (2013). Lika rättigheter i förskolan – handledning.
www.do.se
FN (1989); FN:s konvention om barnets rättigheter.