Quinceañera

med kyrkfönstret

plus: de hemlösa • på elvis hjulspår • bosses historiska hörna •

thorleifs till stättared • bra drag i församlingshemmet • la scala

20 år • have a talk with god • kyrkfönstret • Quinceañera • gänget i

grusgropen del 32 • tappskokurs • rapport från östra derome

2010 juni

ÅrGÅnG 11

42

Betsy AlvA Soplin med sin pappa Ariel alva ferreyra på sin Quinceañera

2 viska! 2010-2

Priserna gäller from måndag 2010-06-14 tom söndag 2010-06-20Telefon: 0340-307 44, Chark: 0340-308 50 | Reservation för tryckfel och slutförsäljning.

VeddigeKundkortsvara

Från Butiksbageriet:

Fläskytterfi lé

5995/kg

grillmarinerad | DanmarkJfr-pris 59:95/kg

Potatissallad

10a/st1kg | EldoradoJfr-pris 10:-/kg

Max 2 per hushåll

2 st Dole Sallad i påse

Köp 2 betala 1

Gammaldags vaniljglass

1995/st.

2liter | TriumfglassJfr-pris 9:975/liter

Max 2 per hushåll

4 st Wienerbröd

20;

2st Classic Kaffe

45/2st500g | Classic | Jfr-pris 45:-/kg

Flera sorter

3viska! 2010-2

viskA! inneHÅll:tACk till:de hemlösa 3

på elvis hjulspår 5

bosses historiska hörna 6

thorleifs till stättared 9

bra drag i församlingshemmet 10

la scala 20 år 12

have a talk with god 14

kyrkfönstret 15

Quinceañera 20

gänget i grusgropen del 32 22

tappskokurs 26

rapport från östra derome 28

andreassons åkeri ab

derome piZZeria

eklöws supermarket

elektro emanuel

eson pac

hemköp veddige

hj rör ab

j-o bygg bomiljö ab

pebe produkter ab

sparbanken i veddige

strängbetong

trivas varberg

varbergs bostad

varbergsortens elkraft ek.för.

veddige åkeri ab

viskadalens försäkringsbolag

williams veddige bil & traktor

viskA! ges ut av veddigevisionen, och distribueras gratis till hushåll i veddige. lösnummer säljes på redaktionen. pris: 10 kr. tidningen är befriad från moms och annonsskatt.AnsvAriG utGivAre: sandor olah.distriButiOn: veddigevisionen.redAktiOn: alf haraldsson ...........0703-700 616 .................alf@veddige.nubo emanuelsson .......0340-302 55 .................. bo@veddige.nugerry ahlberg ............0709-686 563 ...........gerry@veddige.nukarin örnerkrans.......0340-307 02 .............. karin@veddige.nulena olsson ...............0340-309 74 ............... lena@veddige.nusandor olah ...............0703-742 255 ........ sandor@veddige.nuAdress:viska! c/o o.l.s.a. viskastigen 46, 432 67 veddigetel: 0703-742 255, e-post: viska@veddige.nuinternet: www.veddige.nuOmslAG: betsys Quinceañera. foto: sandor olahtryCk: geson. upplaga: 4500 ex. pApper: svanenmärkt.

NÄSTA NUMMER: 11 SEpTEMbER 2010mAnusstOpp 31 AuGusti 2010.

dONATiON: bg 5113-7859BetAlninGsmOttAGAre: veddigevisionen

pRENUMERATiON: 150:-/åR

de hemlöSA

sandor olah

24juni

BILENTUSIAST!Torsdagsträffen är välkommen till

Nu startar vi träffar för bil- och mc entusiaster även i Veddige. Vi 

ses  på  parkeringen  vid  Fridas  Grill,  jämna  torsdagar  mellan 

18.00-20.00. Fika och annan förtäring finns att köpa. Även du som 

är utställare välkommen. Kontakta Gerry Ahlberg: 0709-686 563.

Läs mer på: www.veddige.nu och på www.torsdagstraffen.se

ARRANGÖR: VEDDIGEVISIONEN

de HemlösAkommunledningen var på blixtbesök i veddige måndagen den 31 maj. veddigevisionen gjorde ett sista försök att rädda sandhem skola från rivning. för att gå händelserna i förväg: vi förlorade.

sÅ Här GiCk det till

Snart står Veddigevisionen utan lokal. Vi har mottagit uppsägningen av hyresavtalet gällande Godsmagasinet. Banverket (eller Trafikverket eller Jernhusen eller vad de nu heter) vill göra sig av med alla byggnader de inte själva nyttjar. I hela landet. Godsmagasi-net i Veddige är en av de. I vilket fall som helst, lokalen ska rivas. Naturligtvis har vi påbörjat att leta efter lämpliga lokaler långt före detta besked. En lokal som vi ville så gärna komma åt är gamla Sandhems skola. Inte bara för att byggnaden är kär minne för många i samhäl-let (fungerade som skola ända tills Vidhöge skola byggdes). Vi ville ha den för att den ligger så bra till. Den ligger nära Viskan, snart nära en vacker strandpromenad och nära samhället också. Det var anledningen till att kommunledningen blev inbjuden av Veddige-visionen den sista maj.

Beskedet vi fick var entydigt: “Sandhem ska rivas, låt oss se hur kan kommunen hjälpa Veddigevisionen…”. Ordföranden Gerry Ahl-berg har promenerat runt i Veddige för att

pejla läget tillsammans med våra beslutsfat-tare. De inbjudna var: Gösta Bergenheim, Jana Nilsson, Harald Lagerstedt, och Tord Martinsson. Från Veddigevisionens sida när-varande var Gerry Ahlberg, Patrick Gyllen, Sven-Åke Svensson, Alf Haraldsson, Jonas Thörnberg, Bengt Sjögren, Viviane Johansson och Hans-Olof Nilsson.

Följande fastigheter diskuterades: Sta-tionshuset, Kaféet vi Hemköp, Ingenjörs-Gunnars och Sandhem.

stAtiOnsHuset

Till en början lät Gösta Bergenheim och Jana Nilsson positiva. De skulle undersöka om de kunde påverka Banverket om ett even-tuellt hyresavtal, eller avyttring. Två dagar efter mötet kom beskedet via telefon från Carina Wiklund, Jernhusen: “…här kommer det aldrig in en verksamhet som inte har med järnväg att göra…”

kAféet vid Hemköp

Utan att veta vem äger stället, eller att ha en aning om att över huvud taget byggnaden

är till salu, kom man fram till att tillgången och kostnaderna för tomtavstyckning uteslu-ter stället från kandidaterna.

inGenjörs-GunnArs

Läget är bra. Huset är OK. Men priset är högt.

sAndHem

Innan vägen började byggas ersatte kom-munen Solkulla daghem i Sandhem, med nya lokaler – eftersom det inte såg ut som verk-samheten kommer att kunna bedrivas under byggtiden. Samtidigt påbörjade Vägverket att lösa in fastigheter längst byggsträckan. Vi hoppades i det längsta på att Sandhem skulle gå att rädda.

Tyvärr infriades inte våra förhoppningar.

Vi hoppas nu att en del av pengarna som kommunen erhöll för Sandhem investeras i Veddige.

vi BliCkAr frAmÅt

Men vi är visionärer, och blickar framåt. Lokalfrågan är för närvarande olöst men jakten på nya lokaler går vidare.

Rastplats RV41Den 10 juni är sista bilträffen vid Godsmagasinet. From 24 juni håller vi bilträffarna utanför Karlsson Varuhus på parkeringen. Tiden är som vanligt mellan 18.00-20.00. Alla är hjärtligt välkomna!

4 viska! 2010-2

OBS!Förlängt erbjudande!Priserna i reklambladet gäller t o m31 juli 2010(Vid beställning i vår butik)

Viskastigen 57, Veddige, tel: 0340-63 99 50. www.veddigebilotraktor.se

Priserna gäller t o m 31/7 2010 eller så långt lagret räcker. Reservation mot tryckfel, slutförsäljning eller någon annan form av force majoure.

Passa på och hämta BDS stora Biltillbehörskatalog nästa gång du besöker oss!

ÄR DU EN

HEMMAMEKARE?

DU VET VÄL OM ATT VI HAR

RESERVDELAR TILL DIN BIL. HAR DU

FRÅGOR, KOM IN ELLER RING SÅ

HJÄLPER VI DIG GÄRNA.

SEBASTIAN TEL: 0340-639958

ULLIS TEL: 0340-639956

5viska! 2010-2

vad har elvis presley, peter fonda och ronny pihlblad tillsammans?

jO. det skA jAG förklArA.

Ronny älskar att köra motorcykel. Det är han inte ensam om. Han älskar att köra en av sina Harley Davidsson. Du vet, en av de motorcykelmärkena som får dig att hålla andan när den kör förbi – mest för att den låter så.

Att köra HD skulle i sig inte vara så unikt intresse. Ronny kör en Harley Davidson Duo Glide från 1958. Det är grejer det! Varför? Jo.

För att Elvis Presley hade en exakt likadan. Och vem var Elvis Presley…

I alla fall. Hade inte Elvis kört omkring på en av sina HD motorcyklar, då hade inte heller Peter Fonda haft en sådan mellan benen i filmen Easy Rider. Och hade de inte det, då hade vi inte pratat om HD över huvud taget. Det var Elvis Presley och Peter Fonda som räddade världens äldsta motorcykelmärke från att gå i konkurs i 1960-talet. Den ame-rikanska drömmen räddade sig själv. Den billiga och flummiga filmens framgångar gjorde att tusentals ungdomar började ta fram pappas svetsaggregat och bygga om sina hojar till chopper. Ronnys motorcykel är för övrigt identisk med den Elvis hade. Peter Fondas var en chopper-modifierad version, dock med samma motor. Den legendariska Panhead.

Varför har då Ronny Pihlblad en likadan motorcykel som Elvis hade? För att Ronny, när han struntar i att uppfinna lackboxar, då sjunger han Elvis-låtar och det har han gjort sedan han kunde knäppa sina byxor själv. Så nästa gång, när du ser en man i Veddige på en röd-vit HD, sjungandes ”Are You Lonesome Tonight?” – lugn. Ingen reinkarnation, det är bara Ronny som lever upp till sina drömmar.

Hojen har han hittat i bedrövligt skick i ett gammalt garage. Kan ha tjänstgjort som polismotorcykel i USA. Renoveringen tog sex år och lackeraren hade enbart några arkivfo-ton att matcha efter.

Ronnys favoritrulle är just Easy Rider. Fast det vet jag faktiskt inte, har aldrig frågat. Det utgår jag ifrån.sAndOr OlAH

pÅ elvisHjulspÅr

OriGinAlet. Här ser man rock'n roll kungen elvis presley att hålla på med god motorcykelvård…

rOnny piHlBlAd. lackboxkungen på sin harley davidson duo glide från 1958.

på elvis hjulspår

sandor olah

6 viska! 2010-2

bOSSEShiSTORiSkA höRNA

mina berättelser bygger på uppgifter från historisk litteratur men också mycket från gamla tidningsartiklar och berättad muntlig tradition. det är alltså inget vetenskapligt dokument. jag hoppas komma sanningen så nära som möjligt.

I förra numret berättade jag lite om det, som hände under den tid, då en förmyndar-regering för Karl XI styrde Sverige. Det svens-ken i allmänhet kommer ihåg från denna tidsperiod är nog, att adeln genom donationer ytterligare stärkte sin makt och rikedom.

En hel del positivt hade uträttats. Lunds universitet hade grundats och kulturlivet hade fått en skjuts framåt. Nu skulle man börja bevara allt, som var gammalt och hade anor från forntiden.

Trots att Sverige hade börjat bli ett upp-lyst land, hade man under den här perioden de hemska häxprocesserna.

kArl Xi tAr över.

Det fanns i svensk lag ingen klar myndig-hetsålder för en svensk regent. Gustav II Adolf blev regent vid sjutton års ålder. Drottning Kristina var arton, när hon började regera.

I Sverige rådde nu en kamp mellan olika falanger. Det enda, de var överens om, var, att det skulle vara bra, om tronarvingen Karl nu började regera.

den unGe kunGen.

Den 18 december 1672 kröntes tronar-vinge och blev Karl XI. Han hade nyss fyllt sjutton år. Han var ingen ung man, bara en yngling, som beskrevs som en okunnig, omogen, äppelkindad pojke med pubertets-ynglingens totala koncentration på två brin-nande intressen: jakt och militära övningar.

Karl XI var kortväxt, smärt men välväxt och med ett behagligt yttre. Han hade dock ett hetsigt lynne. Han hade, som man säger, mycket kort stubin. När han ilsknade till, skällde han ofta ut folk. Det kunde gå till handgripligheter.

Karl XI blev aldrig någon elegant hovman. Han tyckte om grovkorniga skämt. När det var kalas, drack han gärna mer än ett glas.

förHOppninGAr.

Alla hoppades mycket av den nye kungen. De ofrälse stånden hoppades, att kungen nu skulle göra slut på adelns makt. Lågadeln ville att kungen satte käppar i hjulet för högadeln, som hela tiden stärkte sin maktkoncentration.

Rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie var nu en femtioårig adelsman med trettio års politisk erfarenhet. Han var släkt med familjen Vasa och dessutom gift med kungens faster. De la Gardie trodde, att han nu skulle få en nyckelposition. Han skulle lätt kunna styra den unge kungen.

Rikskanslern hade motståndare. De leddes av den nyutnämnde riksskattmästa-ren Sten Bielke. Dessa trodde blint på den unge kungen. Denna falang skulle nu ta över makten.

inskränkninG Av kunGens mAkt.

När en nyinstallerad kung tillträdde, skulle han läsa upp en kungaförsäkring. Det blev nu ett politiskt spel i Sverige. Högadeln ville ha ökade privilegier. De ofrälse ville, att kungen fortsatte den reduktion med indrag-ning av gårdar, som Karl X Gustav påbörjat. På grund av utdelning av kronogårdar, var kronans kassakista nu helt tom.

Riksråden ville, att kungen nu skulle få en begränsad makt. Det var också viktigt, att förmyndarregeringen beviljades ansvarsfrihet för sin regeringstid.

Efter mycket om och men skrevs en ny kungaförsäkran. Det blev stor oenighet om denna. Magnus Gabriel De la Gardie före-

slog, att kungen skulle få avgöra det hela. Först skulle änkedrottning Hedvig Eleonora övertala sin son, att godkänna denna kunga-försäkran. Ingen kunde tala med honom som hans mor.

Karl XI vägrade. Han tänkte inte begränsa sin makt enligt direktiven i denna försäkran. Nu gjorde Magnus Gabriel De la Gardie ett försök att övertala kungen. Karl XI vägrade. Det var första gången, som den sjuttonårige kungen satte sig upp mot sin mor och sin vör-dade släkting.

Resultatet blev, att Karl XI den 18 decem-ber 1672, sittande på drottning Kristinas sil-vertron, läste upp samma kungaförsäkran, som hans far Karl X Gustav en gång läst. I denna lovade han, att inhämta råd från rådet med ständernas samtycke. Det stod inget om i vilka frågor han måste ha samtycke.

Rikskanslern och de andra herrarna i rådet började ana, att den unge spolingen trots allt inte var fullt så omedveten, som de hade trott.

festliGHeter.

Trots att kassakistan var tom, höll man påkostade festligheter i Stockholm på myn-dighetsdagen. På Norrmalmstorg byggdes en triumfbåge. På Hötorget arrangerades en så kallad karusell med ringränning och rid-darspel, där kungen och många av högadelns unga män var klädda som romerska krigare. Kungens rustning finns bevarad på Livrust-kammaren. Det var nog den svenska adelns allra sista stora, lysande barocktillställning. Alla var klädda i praktfulla och dyrbara kläder. Utländska ambassadörer skrev berät-telser hem, som visar hur imponerade de var av denna välorganiserade och storstilade fest.

bosses historiska hörna

text: bo emanuelsson | bilder: wikipedia

7viska! 2010-2

Bakom hela arrangemanget anade man stors-lösaren Magnus Gabriel De la Gardie.

En alldeles ny träbro hade byggts över till Munkelägret, som nu heter Kungsholmen. Bron var illuminerad och pyntad. Nicodemus Tessin d.ä. lät uppföra en ståtlig ljuspyramid på nuvarande Gustav Adolfs torg. Pyramiden var uppförd av trä. Inuti fanns hundra lyktor av oljat papper. Ehrenstrahl gjorde en teck-ning av denna pyramid.

Förmyndarregeringen överlämnade en tjock lunta papper, som var en rapport över, vad de uträttat under sin tid vid makten. Den läsovillige Karl XI bläddrade bara lite i denna rapport. Två dagar senare beviljades reger-ingen ansvarsfrihet. Magnus Gabriel De la Gardie fick en personlig belöning för nedlagt arbete. Han fick förvaltningen av hela post-verket med rätt att stoppa hela förtjänsten i egen ficka. Det var en årlig inkomst på ca 8500 daler silvermynt. Han fick dessutom rätten att kopiera all intressant post. Det var en post-mästares olagliga men ändå fullt accepterade rättigheter att göra kopior på intressanta brev. Detta system existerade även under Gustav III:s tid 120 år senare, vilket Gustaf Mauritz Armfelt fick erfara, då hans motståndare läste hans kärleksbrev från älskarinnan Magdalena Rudenschöld. Ordet integritet var inte upp-funnet på den tiden.

sveriGe styrs pÅ nytt sätt.

Sverige började nu så sakteliga styras på ett nytt sätt. Rikskanslern höll regeringsmöte med några få utvalda i kungens kabinett. Rådet sköts åt sidan. Bara de personer, som berördes av frågan, behövde vara närvarande.

Kungens gamla vänner började synas i korridorerna. Det var framför allt sekrete-rarna Lindschöld och Örnstedt. Man började kalla detta styrande för ”sängkammarrådet”.

Kretsen av rådgivare utökades med den tyskättade statssekreteraren Henrik Hoghu-sen och hovrådet Johan Adolf Rehnskiöld, som var från Svenska Pommern. Hovkansler blev kungens gamle lärare Edmund Gripen-hielm, som inte tycks ha varit ett helt perfekt val. En Magalotti skrev om denne: ”Han är tämligen enfaldig och känner mycket lite till denna världens angelägenheter. Men han är en man av goda seder, tar sig inga rus och är gudfruktig, eller låtsas vara det.”

Den, som stod kungen allra närmast, var hovintendenten Zacharias Rehnberg. Han hade varit munskänk hos kungens far, Karl X Gustav. Samtliga dessa var män, som kommit sig upp på egen hand och nyligen blivit adlade.

För kungen var detta ett idealiskt styrel-sesätt. Han slapp långa tröttande möten med rådet. Att det bröt mot svensk lag och tradi-

en värdig drottning under änkedrottning Hedvig Eleonoras vakande öga.

Juliana deltog med liv och lust i hovets fester, kanske alltför livligt. En vacker dag kom Juliana och hennes övervakare, änke-drottningen Hedvig Eleonora åkande med häst och vagn i närheten av Magnus Gabriel De la Gardies slott Makalös vid Strömmen. Plötsligt fick Juliana häftiga smärtor i magen. Hon blev helt opasslig. Det blev bara värre och värre. Vagnen stannade. Till allas häpnad nedkom Juliana med ett välfött gossebarn.

skAndAlen.

När det uppdagades, att Karl XI inte var far till barnet, blev det en stor skandal. Den, som hade uppvaktat Julia alltför intensivt, var greven och översten vid kungliga livgardet, Gustaf Lillie. Han var en gift man i mogen ålder, som redan hade en son, vilken också fötts i en vagn under stor dramatik med ske-nande hästar.

Överste Lillie sändes i landsflykt. Han bodde några år i Hamburg, Hannover och London.

Julias lille son döptes efter sin far. Pojken kom att heta Gustaf Helmer Lillie. Han sändes till Gotland, där han skulle uppfostras av landshövdingen.

Julia fick omgående lämna hovlivet. Hon fördes ut på landet till Rävsnäs gård, där hon kunde vistas fri från hovets och allmänhetens blickar. Snart skulle hennes lilla affär vara glömd.

Riktigt så gick det inte. Julia hade fått med sig en äldre holländsk hushållerska, vilken hade med sig en son. Pojken blev mycket god vän med Julia. Vänskapen ledde till en ny kärleksaffär. Efter något år nedkom Julia med ännu en son.

tion hade han förmodligen ingen aning om. För honom blev steget från sängkammarrådet till totalt envälde ganska kort och naturligt.

Kungen var ofta frånvarande på rådets möten. Om han befann sig i Stockholm, gick han dit. Helst var han på jakt med sina kam-rater. Ofta var han på övningar med armén. Det var mycket realistiska övningar. Vid ett tillfälle flög ett fartyg med tjugo man ombord i luften. Vid ett annat tillfälle rasade en bro under kavalleriet med många dödsoffer som följd.

Vid ett tillfälle blev kungens häst skjuten under honom. En gång lekte han och hans vänner med handgranater. Någonting gick snett och flera personer dödades.

När kungen måste vara med på rådets möten, satt han oftast tyst. Blev han tillfrå-gad, svarade han ofta: ”Jag håller med, vad ni tycker.”

De första åren var kungen bara tre måna-der av årets tolv på slottet. Resten av året var han på jakt, manövrar eller resor inom landet. Han bodde inte på det nybyggda Drottning-holm eller det anrika och nu uppfräschade Gripsholm. Hans favoritställe var en liten kungsgård i Kungsör. Det var en enkel liten byggnad med nävertak. Här fanns inte plats för några mottagningar med folk från hovet eller gästande ambassadörer. Här trivdes han bäst.

fästmön juliAnA.

När Karl XI blev kung, hade man för länge sedan utsett flickan, som han skulle för-lova sig med och senare gifta sig med. Det var en vacker och levnadsglad flicka, som hette Juliana av Hessen. Hon var Karl XI:s kusin.

Juliana hade flera år tidigare kommit till Sverige, där hon skulle uppfostras till

Här frAmför slottet makalös fick juliana av hessen smärtor i magen. i hästvagnen med änkedrottning hedvig eleonora som medpassagerare födde hon en troligen oönskad son.

8 viska! 2010-2

Nu hade änkedrottning Hedvig Eleo-nora fått nog. Hon tvingade Juliana att gifta sig med pojken, som i efternamn hette Mar-chand. Denne upphöjdes i friherrligt stånd och fick nu bära namnet Liljenburg. Ibland gick det fort, att bli friherre.

Liljenburg med hustrun Juliana och den lille sonen skickades nu till Holland. De fick en ordentlig reskassa med sig. När pengarna var slut, lär de ha levt i stort armod i närheten av Haarlem.

Överste Lillie togs till nåder igen. Han fick komma tillbaka till Sverige, där han förenades med sin fru, som med honom fick ytterligare fyra barn. Översten tröttnade dock på Sverige. Han gick i tjänst hos kejsaren för

att strida mot turkarna. Det blev inga strider. I Schlesien drabbades Lillie av någon mystisk sjukdom, som ändade hans liv.

Karl XI kunde nog andas ut. Den utsedda och tilltänkta drottningen Julia hade nog inte varit den rätta för honom.

eriksGAtAn.

Redan första sommaren som kung reste Karl XI ut på sin eriksgata. Han var eskor-terad av ett imponerande följe, bestående av riksråd, utländska sändebud, hovfunktionä-rer och drabanter. Givetvis skulle hans mor, änkedrottningen Hedvig Eleonora vara med.

Resan skulle vara en kombinerad bild-nings- och jaktresa. Kungen skulle studera sevärdheter och fornminnen i Uppland,

Dalarna, Närke, Västergötland, Göteborg, Halland, Skåne, Blekinge, Kalmar och Öland.

Jakten var viktig. Till Kalmar skulle man komma vid en tidpunkt, då det var lämpligt att jaga hjorten på Öland.

Det finns en del berättelser från denna eriksgata. I Falun var kungen med och dan-sade med dalkullorna. Han drack friskt. Före dansen lär kungen ha fyllt fickorna med guld-pengar. Han hade gjort hål i fodret i sina byx-fickor, så att guldmynt då föll ut och rullade omkring på golvet. Det var den tidens sätt att göra PR för sig.

sAnninGen uppdAGAs.

Resan varade i tre månader. Det blev inte bara fest och dans. Mycket snart fick den unge kungen klart för sig, hur förmyndar-

regeringen skött landet. Det var mycket illa ställt inom armén och förvaltningen. Bara under resan till Göteborg fick kungen ta emot sex hundra klagoskrifter. I de flesta fallen var det tjänstemän, som inte hade fått ut sin lön på mycket lång tid. Rekordet var nog en hög tjänsteman, som inte fått ut sin lön på elva år.

Kungen inspekterade trupperna. Han såg med egna ögon hur illa utrustade soldaterna var. Ju längre han kom från Stockholm, ju värre blev det.

möte med veterAner.

Under resan mötte kungen några av sin fars gamla veteraner från Polen och Stora Bält. Han träffade generallöjtnant Rutger von Ascheberg, som nu var 52 år gammal. Denne var en tysk invandrare, som arbetat sig upp

inom den svenska armén från enkel ryttare till generalsperson.

Den unge kungen blev imponerad av denne man, som till kungen överlämnade två målningar över drabbningar i Polen, där Ascheberg kämpat vid Karl X Gustavs sida. Generallöjtnanten visade listor på alla de troféer han hemfört. Han visade också sin dagbok, där det fanns anteckningar om alla drabbningar.

Den unge Karl XI blev imponerad av denne man. Han upphöjer Rutger von Asch-eberg till friherre för sina militära insatsers skull. Denne tysk skulle sedan gå mycket långt.

Rutger von Ascheberg, (1621-1680), hann bli greve, fältmarskalk, riksråd, generalguver-

nör över Skåne, Halland, Göteborg, Bohuslän och Dal. I Göteborg finns en gata uppkallad efter honom.

Ascheberg deltog under fyrtiofem år i den svenska härens operationer. Han var aktiv i femton fältslag. Personligen erövrade han mer än fyrtiofem fanor och standar. Han blev en av Karl XI:s främsta rådgivare och lärare. Karl XI brukade kalla honom ”min käre gubbe och min trogne läromästare”.

Rutger von Ascheberg hann också med kärlekslivet med sin hustru Maria von Bus-seck. Med henne hade han 25 barn. Ascheberg ligger begravd i Tyska kyrkan i Göteborg.

Här får jag sluta för den här gången. Snart kommer Karl XI till Syllinge och Veddige.BO emAnuelssOn

rutGer vOn ascheberg, som varit med i karl x gustavs krig, imponerade på karl xi. han

utsågs senare till generalguvernör över skåne, halland, göteborg, bohuslän och dal.

9viska! 2010-2

tHOrleifs till stättArednär frillesås innebandy fyller femtio år – då gäller det att bjuda till en redig fest.

Åtta år i rad arrangerar Frillesås Bandy-klubb musikkvällar på Stättareds Gård. Bland hittills inbjudna artister finns Sten & Stenley, Hasse ”Kvinnaböske” Andersson, Flamingo Kvintett, Gösta Linderholm, Roland Ceder-mark, Danne Stråhed mm. Dessa kvällar, två gånger varje sommar (första söndagen efter midsommar och sista söndagen i juli) bjuder till underhållning för flera hundra personer – men också en viktig inkomst för Frillesås Ban-dyklubb. Eldsjälen bakom arrangemangen är Erland Johansson, numera pensionerad grön-sakshandlare.

– Jag var med och gjorde första målet för klubbens räkning på vår första bortamach mot Lindome 1960! – säger Erland och till-lägger – på den tiden hade vi inte ens egen

bandybana, vi spelade på vintrarna just här på Stättared, bara 300 meter bort i skogen, på Lillsjön. Om det var fruset, förstås. 1979 kom det konstfruset till Väröbacka, på Sjö-aremossen och sedan dess spelar vi där. Men vi har inte glömt Stättared! Vi är tillbaka med en annan sorts spel bara. Musikspel! Och i år blir det stort! Det är femtio år sen vi började, då ska vi ha en "extra dyr gubbe". Det är en stor satsning när den 4 juli spelar inte mindre än Thorleifs! Den första augusti får vi lyssna till Danne Stråheds melodier. Kul när artister gärna återvänder till oss!

– Utan företagen i Veddige, Frillesås, Kungsbacka och Varberg hade vi inte vågat genomföra konserter med så här stora artister. De köper biljetter av oss, så när artisterna står

på scenen då är alla biljetter sålda. Så enkelt är det – säger Erland med gott skratt. Jan Ver-delin sa en gång på ett möte: "Tänk om alla klubbar hade haft en som Erland…".

Erland gillar spänningen i luften:

– Man vet aldrig om det blir bra eller dåligt väder. Nervöst in i det sista. Men vi har aldrig haft några förlustår. Vi har alltid haft bra väder som tur var!

Biljetter kan köpas på Turistbyrån i Var-berg eller Kungsbacka eller direkt av Erland, ring 0340-653530. Det kommer att finnas servering med olika sorters tilltugg och lot-terier, förstås. Tag med paraply – det brukar skrämma bort regnet. Annars finns det stora tält om det skulle regna.sAndOr OlAH

HenriC, HAnnA, ingemar, janne och erland

thorleifs till stättared

sandor olah

10 viska! 2010-2

det sägs att en gång är ingen gång och två gånger är en vana.

En ovanligt god vana är att Aktivitets-gruppen på Videbo anordnar en rolig kväll för sina boende. I samarbete med ”Studief-örbundet Vuxenskolans kulturarrangemang” som bidrog med 600 kr fixade dom det den 19 maj. Gruppen som består av Lillwi Karls-

son, Ingrid Nordin, Ann-Marie Börjesson, Birgitta Niklasson och Ann-Chistine Emils-son dukade vackra bord i församlingshemmet och pyntade med gigantiska buketter med vitsippor.

Alla hade fått en inbjudan och lov att ta med sej 2 anhöriga. Det var nästan fullt runt borden. Värdinnorna hälsade välkomna med att sjunga ”ja, det är våren, det är våren, som har kommit igen…” Det bjöds på goda smörgåstårtor med drycker och kaffe med

chokladbollar. Den härliga underhållningen stod ”Gränsdragarna” för. Ett glatt gäng män och kvinnor från Halland och Västergötland (därav namnet) som verkligen kan hantera dragspel! ”Basen” Rune Fritjofsson är 71 år och har spelat dragspel sedan 8-årsåldern. Dom är 12 medlemmar i klubben och spelar allt. Svenska visor, kyrkliga och frireligiösa melodier. Naturligtvis Dan Andersson och Evert Taube och Ingela Strandberg. Vi fick också önska favoritmelodier under kvällen

BrA drAG i försAmlinGsHemmet

bra drag i församlingshemmet

11viska! 2010-2

BrA drAG i försAmlinGsHemmet

och stämningen var verkligen fin, alla sjöng av hjärtans lust. Det är underbart att skåda hur musik och sång ger liv åt alla ögon, unga och gamla.

Kvällen avslutades med ”I denna ljuva sommartid”. Nu hoppas alla på att den ”goda vanan” ska bli ”en tradition” så vi ser med glädje fram emot nästa år.

Socialförvaltningen i Varbergs kommun gick i slutet av 2009 ut med en enkät på alla

särskilda boenden för att mäta nöjdheten hos dom boende och glädjande nog fick Videbo det högsta betyget. 86 % var mycket nöjda. Helt fantastiskt med tanke på alla ned-dragningar på personalsidan! Dom trevliga damerna som ingår i gruppen ”frivilliga” ska också ha en eloge för allt dom gör för pen-sionärerna i ”Träffpunkten” i Videbos källare!

teXt: inGer eklöv

Bild: lillwi kArlssOn

heder åt er som ordnar så mycket

för våra gamla!

12 viska! 2010-2

lA sCAlA 20 Årmorgonsamtal med razi hashemi på restaurang la scala.

– Veddige behöver en Restaurang – säger Razi Hashemi på La Scala – även nu när vägen flyttas. För vår del blir det bara bättre när den tunga trafiken försvinner. Då blir restaurang-miljön än mer trivsam. Och veddigeborna är trevliga människor, jag har lärt känna många av de under mina år här.

– Vi är fyra här på La Scala. Fyra målmed-

vetna restaurangarbetare, alla är utbildade för att arbeta i storkök med den senaste miljö-kraven. Vi har fem principer: god miljö, bra verktyg, bästa råvaran, bäst kunskap och att servera riktig god mat. Våra trogna kunder kan vittna om detta – säger Razi med ett glatt leende.

Razi Hashemi har all anledning att vara glad. I år firar han 20 år som ägare av La Scala i Veddige. Tillsammas med sin fru Zahra Hashemi har de utvecklat La Scala från en vanlig pizzeria till en modern á la carte restau-

rang. Razi och Zahra kommer från Iran, båda har akademisk utbildning. De har halkat in i restaurangbranschen av en tillfällighet. Han har jobbat på femstjärniga restaurang i Stock-holm bland annat. Så småningom skaffade han sig all den nödvändig utbildning som krävs för att driva storkök. När de flyttade till Sundholmen köpte de La Scala. Numera bor familjen i Horred, de har två barn, båda har synts i restaurangen som duktiga sommar-jobbare. Under tiden vi pratar gör han tjugo smörgåsar. Han gräddar bake-off baguetterna,

la scala 20 år

text & bild: sandor olah

13viska! 2010-2

rAstplAts rv41torsdagen den 13 maj arrangerades årets första bilträff.

Ett 50-tal bilar anslöt trots det något osäkra väderläget. Det var allt från lokala veteranbilar till husvagnsekipage från Halmstad. Dessutom besöktes träffen av ett stort antal Veddigebor vilket är mycket glädjande eftersom ett syfte med träffen är att folk skall få visa upp sina bilar dels för varandra men även för andra intresserade. Det var även stor kommers på serveringen i magasinet där Karin och Lena hade jämt jobb med att servera alla. Bilträffarna kommer att fortsätta under sommaren, torsdagar udda veckor, alla är välkomna.Alf HArAldssOn

en prOmenAd pÅ strAnden

den 6 maj bjöd andreas lindQvist från gatuförvaltningen in till en vandring utmed viskan.

De inbjudna var VeddigeVisionen, Bo och Ove Emanulesson samt folkhälsogrup-pen i Veddige. Andreas ville få in så många synpunkter som möjligt på hur Strandprome-naden kan utformas.

Trots begränsad budget ser projektet lovande ut. Eller: vi är glada för nästan vad som helst. En omfattande gallring av Vis-kans strand från Kullabron till Viskabo, samt en paralell gång/promenadstig och ridstig kommer att höja områdets attraktivitet avse-

värt. I höjd med den befintliga fördämningen kommer troligtvis en grillplats utformas.

De första ritningarna som visades för snart tio år sedan, föreställde en betydligt längre promenadstig med koppling till Kap-mans och fortsättning mot Vårhem till gamla mejerivägen. Det får vi vara utan, inte heller någon belysning på Strandpromenaden är aktuell för tillfället.

Vi vet var du kan köpa pannlampor…sAndOr OlAH

lA sCAlA 20 Årskivar ost och skinka samt grönsaker. Snart ligger de färska morgonmackorna snyggt för-packade på en bricka, klara för leverans.

– De är till Eson Pac. För alla de som har beställt eller vill köpa. Det går åt, ibland hundra…

På frågan om det blir tjugo år till här på La Scala säger Razi skrattande:

– Tjugo år till och mer! Jag ska vara här så länge jag lever, det är mitt jobb och min hobby!

Vi önskar all framgång till tjugoåringen!

14 viska! 2010-2

HAve A tAlk witH GOdreportage från stevie wonder-mässan i veddige kyrka den 2 maj

Närmare 200 personer kom till Veddige kyrka på söndagsförmiddagen, när solen lyste från en klarblå himmel, för att lyssna på och få uppleva Stevie Wonders underbara musik.

Det kändes faktiskt som att Stevie Wonder kunde ha varit där själv. Gitarris-ten Jörgen Sonemalm levde sig verkligen in i låtarna och det gjorde även Mats. Låtar som Love’s in need of love today, Have a talk with God, Isn’t she lovely, if it’s magic med flera var med, även om inte alla var lika välkända. Men avslutningslåten Sir Duke har jag lyssnat mycket till i min ungdom och säkert många med mig.

Det var tydligen inte alls lika lätt att öva in Stevie Wonders låtar som Michael Jacksons (tidigare i höstas) enligt Mats, som ansvarade för musiken

Mats upplyste om att han fortsätter med gospelgudstjänsterna till hösten och då blir det även en Beatles-mässa, med musik av Paul McCartney, John Lennon, George Harrison och Ringo Starr! Ett lätt njutningsfullt sorl lät i församlingen när han nämnde det. Så det finns en hel del att se fram emot till hösten.

Ett stort Tack till Mats för det enorma arbete du lagt ner!mArie friBerG AntOnssOn

have a talk with god

text: marie friberg antonsson

foto: marie friberg antonsson

foto: benjamin olah-lindholm

kyrkfönstret

den GrönA tidennär alla helger är över kommer den ljuvliga, gröna sommaren, som också i kyrkoåret bär den gröna färgen. det är den gröna färgen som står för växande och fördjupning.

prAktiskt liv

Avsikten med kristen tro är att det skall vara ett sätt att leva. Jesus har givit oss en uppgift, uppdraget att vara hans händer och fötter gentemot de människor vi möter i vår dagliga verksamhet. Det skall på ett fint sätt märkas att vi har firat både jul och påsk och pingst. Mötet med den levande och uppståndne Jesus skall sätta spår i vårt sätt att möta människor.

mer kunskAp

Söndagarna under sommaren och början av hösten har alla sina särskilda ämnen som just talar om det praktiska livet som kristen: att vara medmänniska, att rätt använda sin tunga och att rätt använda de resurser som jag fått att förvalta. Allt hand-lar om att omsätta min kristna tro i handling, kärlek och omsorg till dem jag möter dag för dag.

Trefaldighetstidens gudstjänster behöver vi som en bruksanvisning till allt det vi fått uppleva under de stora helgerna. Dessutom har vi ofta lite mera tid under somma-ren. Vi kan ta en del av den tiden till att fira gudstjänst och även ta vara på möjligheten att besöka och uppleva olika kyrkor när vi är på rörlig fot under sommaren.

närA jesus

Det går aldrig att lära känna Jesus på avstånd! De mötesplatser han har givit oss kräver närhet: stillhet och tystnad när vi ber, en egen plats i kyrkbänken under guds-tjänsten och deltagande i kommunionen när nattvardsbordet dukas!

Jesus erbjuder oss att vandra tillsammans med honom varenda dag, både för att använda oss i sin tjänst, men också för att visa oss var vägen till himlen går. Det är han som är den vägen!

Använd den gröna tiden! God sommar!krister i:sOn lundin

vietnamesisk-inspirerad sopplunch med reseberättelseSista torsdagen i månaden är det sopp-

lunch i Ås församlingshem. Det brukar vara runt 30-40 personer där och de som lagar sop-pan gör det helt ideellt. Oftast är det någon inbjuden ”gäst” som underhåller. Denna tors-dag, som jag var med och tog lite bilder, var det Arne Svensson från Sällstorp. Han stod för soppan, som hade en Vietnamesisk touch. Ingredienserna bestod av bl a grönsaker, cit-rongräs, lime och mycket vitlök. Basen var kyckling och nudlar. För några var det nog premiär att äta nudlar, en sorts tunnare spa-ghetti. Det var inte helt lätt att servera dessa långa trådar i en sopptallrik, men soppan smakade mycket gott och starkt med en hel del annorlunda starka kryddor.

Efter soppan reste vi med Arne till Viet-

nam, han berättade och visade bilder från lan-det. Det var mycket intressant. Han berättade bl a att de åkte buss i 14(!) timmar, med bara ett stopp efter tre timmar. Det var en form av ”sovbuss” och han fick sin plats längst in. Det innebar att han knappt hade möjlighet att röra på sig, dessutom är de ju ganska ko-rtväxta där… så att sträcka ut benen var inte att tänka på. Arne plockade fram visdomsor-det: ”Att acceptera tillvaron om du inte kan förändra den, annars ändra på det du kan och inse skillnaden.”

Där i bussen var han verkligen tvungen att acceptera faktum utan att få panik!

Tack Arne för en mycket god soppa och en spännande bildresa till Vietnam!mArie friBerG AntOnssOn

kyrkfönstret nr 2 sOmmAren 2010

medlemssidan – konfirmerade

intervju med carl-daniel andersson på eklöws, ica supermarket• Marie: Det gick ju bra med ostförsäljningen till ”Hela världen (Lutherhjälpen) –insam-lingen”, hur mycket ost såldes det?• Carl-Daniel: Närmare 80kg ost! Har man en bra försäljare, så kan man sälja allt…..!• Det var 3 olika sorter, den starkaste ”Mor-fars brännvinsost” från Falbygdens tog slut först. Lagrad ca 18 månader. Det fanns också Allerum med 12 månaders lagring och den mildaste vardagsosten, ICA:s Prästost mel-lanstark, lagrad bara 6 månader.• Behållningen till Lutherhjälpen blev när-mare 2 000 kr.• Marie: Kan du tänka dig att vara med på detta fler gånger?• Carl-Daniel: Ja visst, absolut!• Marie: Vi har på förslag att sälja grönsaker mm den 8 oktober inför Tacksägelsedagen, tror du det är lika lätt att sälja grönsaker som ost?• Carl-Daniel: Ja det skall nog gå bra – med lika bra försäljare så….• Marie: Hur mycket kan du som handlare bestämma hur du vill ha det i affären gente-mot ICA?• Carl-Daniel: Jag har hur mycket fria händer som helst. Det finns fyra olika sorters ICA-butiker; ICA-nära, ICA-supermarket, ICA-kvantum och ICA-MAXI.

• Marie: Då bestämmer inte ICA så mycket?• Carl-Daniel: Vi handlare är ju delägare i ICA-koncernen och några invalda handlare gör riktlinjer som vi bör rätta oss efter. T ex i alla supermarketbutiker landet runt, skall vi ha en demonstratris minst en gång i måna-den. Vi har valt att ha det torsdag/fredag vid lönehelgen. Vi har tillsammans med Tvååker en och samma person som alternerar här och i Tvååker, torsdag respektive fredag.• Marie: Har du möjlighet att ta ut någon semester som handlare?• Carl-Daniel: Ja, det är inga problem. Mina medarbetare är duktiga och sköter det när Anita och jag har semester. Förra året fick vi avstå en semestervecka när det strulade med en leverans av de nya frysskåpen.• Marie: Några semesterplaner?• Carl-Daniel: Nej, det är gott att bara ta det lugnt, åka någon dag eller så.• Marie: Vad har du för intressen?• Carl-Daniel: Förutom butiken, idrott och då främst fotboll. Ingen golf!• Marie: Utövar du någon fotboll nu?• Carl-Daniel: Nej, men jag har varit aktiv i både IF Norvalla och DBK (Derome Boll Klubb).• Marie: Ha nu en skön sommar.• Carl-Daniel: Tack

kyrkfönstret nr 2 sOmmAren 2010

vedddiGe 24 April Grupp 1: Bakre raden från vänster: Johan Påhlsson, Marie-Louise Danielsson (kantor), Simon Hed-ström, Zackarias Sjöberg (konfirmandmed-hjälpare), Jonathan Lassen, Anders Tufvesson, Jonathan Edvinsson, Anna Ekstedt, Olle Pettersson, Krister I:son Lundin (präst), Eva Ivarsson (diakon) och Martina Lans (veniat). Mittenraden från vänster: Christoffer Nilsson, Emil Nilsson, Sandra Zeijlon, Karin Svensson, Josefine Sjögren och Amanda Andersson. Sitt-ande från vänster: Sofie Sturesson, Johanna Sackelius Wennman, Emma Jonasson och Therese Svensson. Liggande: Jonathan Leding. Saknas på bilden: Maria Christensen.

vedddiGe 24 April Grupp 2: Bakre raden från vänster: Krister I:son Lundin (präst), Sebastian Johansson, Edwin Hel-mersson, Isak Vendelstrand, Marie-Louise Danielsson (kantor) och Eva Ivarsson (diakon). Mittenraden från vänster: Amanda Ingemarsson, Elin Wallington, Malin Botsjö, Evelina Henriksson, Erica Altesson, Oskar Andersson och Martina Lans (veniat). Sitt-ande från vänster: Pontus Andersson, Adam Nelli, Robin Altesson, Carl Resare, William Lysebring och Mikael Andersson. Saknas på bilden: Rikard Andersson, Simon Ingvarsson och Joakim Vedin.

Ås kyrkA 25 April: Bakre raden från vänster: Krister I:son Lundin (präst), Malou Åkesson Bernler, Marie-Louise Danielsson (kantor), Eva Ivarsson (diakon) och Martina Lans (veniat). Mittenraden från vänster: Sara Nilsson, Caroline Gunnarsson, Malin Lind, Josefin Andersson och Amanda Andersson. Sittande från vänster: Elias Åkerström, Albin Svensson, Johan Georgsson, Emy Thorén och Alice Jonsson. Saknas på bilden: Jona-tan Eliasson, Felix Carlberg och Elias Vallius Karlsson.

kyrkfönstret nr 2 sOmmAren 2010

intervju med inga på expeditionen, nyblivna pensionären.Sedan något år tillbaka har Inga bytt

bostad med sin son med familj. Nu bor hon ovanför den yngre generationen och har en vacker utsikt ner över nejderna och sitt för-äldrahem.

• Marie: Hur länge har du varit här i Veddige och skött kyrkans ekonomi mm?• Inga: Jag började i Kungsäters pastorat den 1 januari 1989 på 40 % och jobbade då endast med folkbokföring och redovisning för Kung-säters pastorat. Den 1 juli 1991 flyttade folk-bokföringen till dåvarande skattemyndighe-ten. Kristina Eriksson som var kyrkoskrivare i Veddige pastorat flyttade med till skattemyn-digheten. Tankarna på en sammanslagning av Veddige och Kungsäters pastorat fanns redan då och jag tillfrågades om att även arbeta i Veddige pastorat. Det passade mej bra, efter-som jag tidigare arbetat med både redovisning och löneadministration i annat företag.• 1998 blev Veddige och Kungsäter en eko-nomisk samfällighet och arbetsgivare för alla anställda i Veddige och Kungsäter.• Marie: Är det någon av alla dina uppgifter som varit extra rolig?• Inga: Varje dag har det varit roligt att gå till arbetet och särskilt roligt har det varit att arbeta för verksamheten och med kyrkobok-föringen där jag träffat många församlingsbor både i verkligheten och i böckerna. Löner har varit det svåraste arbetet men ändå roligt.

• Marie: Nu gick du ju i pension vid årsskiftet, men du har jobbat en del under vårvintern. Vad har du gjort då?• Inga: Jag har hjälp till med bokslutet för år 2009, som jag lovat, och samtidigt visat min efterträdare Torbjörn Eriksson mina arbets-uppgifter. Torbjörn började den 1 januari och jag slutade den 31 december.• Marie: Känns det skönt nu att vara pensio-när?• Inga: Ja mycket! Saknar mina arbetskamra-ter förstås men hoppas träffa dem även när jag är pensionär.• Marie: Hur många barnbarn har du?• Inga: Fem stycken mellan 2 och 6 år.• Marie: Har du mer tid med barnbarnen nu?• Inga: Ja, det är klart. Nu behöver jag inte passa några tider och om jag är hos min dotter utanför Linköping behöver jag inte åka hem på söndag kväll för att jobba på måndag.

• Marie: Vad har du för intressen?• Inga: Resa vill jag göra mycket mer och kommer säkert att göra det också, trädgården, ta en runda i skogen och skapande verksam-het som t ex klä om några stolar. Närmast skall jag klä om en gammal fåtölj från -60-talet.• Marie: Hinner du utöva dina intressen mer nu när du är pensionär?• Inga: Har inte hunnit tänka efter, men skall göra i ordning ett rum till kontor nu så får vi se sedan.• Marie: Har du några planer inför somma-ren?• Inga: Det är skönt att inte ha några planer, jag kan åka till havet när jag vill, och göra allt annat jag vill eller inte vill göra men måste.• Marie: Ha nu en riktigt skön och härlig sommar och pensionering!• Inga: Tack så mycket!

tisdAGsträffAri ås församlingshem kl 14.00: 29 juni, 13 juli, 24 augusti, 7 september, 21 september. välkomna! önskar birgitta hellberg

GemensAm Bön i veddige församlingshem tisdagarna 1/6, 7/9, 5/10, 2/11 o 7/12 kl 19.00. alla, som vill vara med och be för veddige och för oss, som bor och verkar här, är välkomna!

öppen kyrkA i veddiGemed lOkAlA kOnstnärer OCH kOnstHAntverkAre sOm ställer ut i kyrkAn.

erlinG nilssOn: pelarbord, pallhästar, svarvade kakfat och svepaskarkerstin jOHAnssOn: akvarellerlenA kArlssOn: olja och akrylvivianne johansson och deltagare från vävkursen i veddige församlingshem: vävAlster

juliA edvinssOn: porslinsmålning och tavlorBirGittA CAldeGren: akvarelleronsdag 30 juni kl 19 ”musik i sOmmArkväll” jazz, visor, egna text- och musikarrangemang med sånggruppen verA. lördag 3 juli avslutas öppen kyrka med helgmålsbön kl 18. ”sOmmArjAzz” med virGiniA pHilBlAd och ulrikA BerGmAn.vArmt välkOmnA!

Ord pÅ väGenDe människor som får ut mest av

livet är inte de som har levt ett sekel utan de som levt varje minut.

Sidonie Gabrielle Colette

Poesi och visor är inte saker man hittar, utan det är saker som hittar en, och det enda man kan göra är

att gå där de kan få tag på en.nAlle puH

bila

ga

i vis

ka

! ma

ga

sin

et. lä

s h

ela

tidn

ing

en

på w

ww

.ve

dd

ige

.nu

veddige-kungsäters kyrkliga samfällighetnygatan 18, 432 67 veddige ……… 0340-300 25fax …………………………………… 0340-302 75e-post: ………veddige.pastorat@svenskakyrkan.se

kyrkoherdejoakim selin ……… 0340-301 21 / 0707-91 33 34e-post: …………… joakim.selin@svenskakyrkan.sediakonereva ivarsson …… 0340-382 85 / 0709-90 10 86birgitta hellberg …… 0340-301 28 / 0320-81070kantorer marie-louise danielsson 0340-383 10 / 0706-66 17 89

carola book ……… 0340-311 64 / 0730-77 40 97kyrkvaktmästareveddige ……………0340-304 80 / 0703-73 04 80övriga telefonnummer och mailadresser se hemsidan: www.svenskakyrkan.se/veddige

kyrkfönstret 2010-2ansvarig utgivare ……………………… joakim selinredaktör/foto …………… marie friberg antonsson

Gudstjänsttider veddiGe försAmlinG

datum söndag veddige sällstorp åsjuni13 2 sön e trefald. 10 se 11.30 se dop20 3 sön e trefald. 10 la 11.30 la25 midsommarafton 15 la26 mids.dagen 16 friluftgtj lerhuvudet hi27 johannes döp. 10 hi 11.30 hi30 onsdag 19 öppen kyrka sejuli1 torsdag öppen kyrka 15-192 fredag öppen kyrka 15-193 lördag 18 helgmålsbön bh4 apostladagen 10 la 11.30 la7 onsdag 19 m hi11 6 sön e trefald 10 la 11.30 la14 onsdag 19 m se18 kristi förklar 10 hg 11.30 hg21 onsdag 19 m se25 8 sön e trefald. 10 se 11.30 se28 onsdag 19 m laaugusti1 9 sön e trefald 10 la 11.30 la4 onsdag 19 m la8 10 sön e trefald 10 la 11.30 la11 onsdag 19 m la15 11 sön e trefald 10 la 11.30 la18 onsdag 19 m la22 12 sön e tref 10 se 11.30 se25 onsdag 19 m se26 torsdag 18 friluftsgtj vabränna se29 13 sön e tref 10 se 11.30 seseptember5 14 sön e tref 11 lu 9.30 lu12 15 sön e tref 11 konf. inskriv se/la/lu19 16 sön e tref 11 lu 9.30 lu26 17 sön e tref 18 goda hopp se 11 lu

gospelmässa nattvard kör flera körer familjegudstj musikgudstj musikmedverkan konfirmandmedverkan kaffeförklaringar: se = joakim selin, lu = krister i:son lundin, la = martina lans, hi = hans ivarsson, bh = birgitta hellberg, hg = henrik gustafsson

med reservation för ev ändringar, se predikoturerna i den aktuella fredagens hn.

kyrkfönstret nr 2 sOmmAren 2010

sOmmArmusik i Ås kyrkA OnsdAGAr kl 19.007 juli electric grand band och vivace, mats börjesson, daniel albertsson och anders nygren.14 juli katarina sjölin med musiker, ”countrystil”.21 juli karin funk, sång och thomas andersson, gitarr. karin har haft huvudrollen i ”mary poppins” på göteborgsoperan.28 juli ”säg det i toner” tre proffsiga ungdomar bjuder upp till ett charmigt,

underhållande och musikaliskt möte över generationer.4 augusti ”en sommer gaur förbi” calle karlsson från läjet och linda karlsson johbarn, sjunger sånger och visor.11 augusti bertil schough med döttrar.18 augusti josefine lindahl, sång och david knutsson, gitarr25 augusti tobias kandenäs (musikalartist), sång och mikael brorsson, dragspel.

19viska! 2010-2

ingmar & ingemarsöndagen 30 maj samlades 260 personer i veddige kyrka för att lyssna på ås - sällstorp kyrkokör i en musikgudstjänst tillsammans med ingmar nordström och ingemar hedberg.

Två stiliga gråhårsmän med stora musika-liska erfarenheter. Tillsammans fyller de 150 år i år, Hedberg 71 och Nordström 79. Jag har aldrig mött dem förut men minns att i tonåren lyssnade jag på Ingmar Nordströms orkester i ”Är det så här att vara kär när man är liten, hur är det då att vara kär när man är stor”.

Nu har jag fått svar på den frågan och Ingmar Nordströms har slutat med dansbands-musiken och spelar i våra kyrkor. Det blev 18 st ”Saxpartyskivor” fram till 1991, då blev han sugen på att spela i kyrkan men ville ha med sej en dragspelare som kan spela efter noter. En dag, 1992, under en motionsrunda i skogen kom han

att tänka på sin gamle vän Ingemar Hedberg

som spelat med Harry Brandelius under många

år, även på 2 Amerika-turneer.De flesta av oss

minns säkert ”Gamla Nordsjön”. Sedan premiä-

ren i Ingemar Hedbergs hemkyrka i Nöbbele

den 9 juni 1992 har de nu gjort över 650 kyrko-

konserter runt om i Sverige. I Veddige inledde Nordström med att läsa dikten ”när Vår Herre klär sommaren i grönt” (och det gör han ju nu). Därefter spelade de ”Visa i folkton” och ”Allt under himmelens fäste” av Wilhelm Peterson-Berger. Hans musik är given på programmet trots, eller på grund av, att Peterson-Berger inte tyckte om saxofonens toner utan liknade det vid ”en mjölkstinn ko som står i hagen och väntar på att bli mjölkad”.

Nordström spelade även klarinett i den vackra ”Dans på de saligas ängar” av den tyske 1700-tals tonsättaren C. W. Gluck.

Modernare stycken fick vi också höra, som Benny Anderssons ”Tröstevisa” och den under-bara ”Anthem” ur Chess. Jag måste tillstå att jag är mycket imponerad av Ingmar Nordströms lungkapacitet. Man borde kanske springa i skogen lite mera.

Ås - Sällstorpskören och Carola gjorde också bra ifrån sej och vi fick njuta av deras röster i ”Liv, du är nu” och även sjunga med i ”Fader vår” och hela kyrkorummet fylldes av sång och musik i avslutande ”Oändlig nåd”inGer eklöv

eeemil!astrid lindgren är ju känd och älskad av de flesta av oss. söndagen den 9 maj hade ca 200 personer kommit till ås kyrka för att se och lyssna än en gång till eeemil… som pappa anton högljutt ropade längs kyrkogången.

Kyrkokören i Ås-Sällstorp och barnkörerna

från Ås framförde tillsammans denna mycket

trevliga familjegudstjänst med ”Emiltemat” och

alla gjorde det mycket bra.

Tre gossar från barnkören fick prova på

Emils bravader och springa in i snickarboa, hissa

upp lilla Ida i flaggstången och få soppskålen på

huvudet mm. Alla flickor i kören var klädda som

Ida, två av dem heter dessutom Ida på riktigt. De

sjöng bl a de välkända sångerna: Du käre lille

snickarbod, Hujedamej, Lille katt, Opp och

ner och Du ska inte tro det blir sommar….m fl.

Några av karlarna i kören, med snickarkunska-

per, hade gjort flaggstången (modell mindre)

som lilla Ida hissades upp i och fått till snickar-

boa. Alfred och karlarna sjöng inlevelsefullt den

kända visan Fattig bonddräng. Naturligtvis satt

Emils mamma Alma och skrev i den blå skriv-

boken och Lina och Alfred satt på bänken och

vänslades. Ja hur mycket det var från Alfreds

sida vet vi ju alla och vad han sa om bröllopet

vet vi ju också..…! Stackars Lina.

Stort tack till er alla som medverkade

och framförde denna mycket lyckade famil-

jegudstjänst! Efteråt bjöds det på hemgjord

ostkaka”tabberas”.

mArie friBerG AntOnssOn

20 viska! 2010-2

QuinceañeraBetsys vänner och släktingar bildade en levande tunnel av blommor

Ariel väntAr på sin dotters intåg.

pAppAn Ariel följer sin dotter till altaret där hon byter bort sin docka mot blommor – en symbolisk gest som visar att nu är hon en mogen kvinna.All dekOrAtiOn, rekvisita (t o m inbjudnings-tingesten) samt betsys klänning köptes i peru året innan.

Quinceañera

text & bild: sandor olah

21viska! 2010-2

betsy alva soplins stora dag i linbergs kyrka

inBjudninGen

Den låg där på köksbordet. De andra i familjen har redan hunnit granska den, nu var det min tur. Jag närmade mig sakta som om den var en tingest från en annan värld. En handgjord liten ask i rosa kartong. Inuti den låg en pytteliten munblåst glasflaska med rosa rosett runt flaskans hals. Inuti flaskan var det vita och rosa små, glittriga stenar och en ihop-rullad pergamenlik papperslapp. Den var från en annan värld. Jag pillade upp lappen och på den stod följande:

Neri Ariel Alva FarreyraMaria Reyna Alva

Vi har äran att bjuda in Er till en fest som vikommer att hålla för våran dotters 15-års dag:

Betsy Ann-MarieBetsy är våran sons kompis, det visste jag.

Nu är vi bjudna på hennes födelsedag. Lite överraskande, vi känner oss hedrade.

CeremOnin

När vi kom till kyrkan såg vi direkt att här handlar det inte om någon födelsedag med fryst tårta från konsum. Ceremonin i kyrkan var över förväntan. Jag blev tagen och rörd och hedrad på samma gång. Senare förstod jag att vi hamnade på en quinceñera – en peruansk tradition (läs mer nedan). Efter ceremonin var alla inbjudna välkomna till festen med mat, livemusik och dans.

Tack Betsy, Maria och Ariel för den fina upplevelsen.

fAktA Om quinCeñerA ur wikipediA:

The Quince, quinceñera eller Quince años ("femton år" på svenska), i vissa latinameri-kanska länder är en gammaldags ceremoni på en flickas femtonde födelsedag, jämförbar med en Sweet Sixteen fest.

Planeringen börjar upp till ett år i förväg, och alla är inblandade. Familjen och präs-ten utför en Quinceañera ceremoni i kyrkan. Flickans gudmor och gudfar övervakar det andliga firandet, hennes alla vänner och släk-tingar är närvarande för att bevittna över-gången från flicka till ung kvinna, inför allas ögon.

Quinceañera är jämförbar i omfatt-ning och prakt till bröllop. Festen som följer dämpar den religiösa atmosfären. Det finns en betydelsefull klänning, precis som vid ett bröllop, som kan vara lika dyr och unik som en brudklänning. Blommor och dekoratio-ner är utvalda för att matcha färgschemat av festligheterna. På mottagningen som hålls för gästerna serveras en stor måltid, dans och glädje för alla närvarande. Ofta hyrs ett live-band eller DJ för kvällen och stämningen är energisk och rolig. En traditionell sko-cere-moni ingår också.

Originaltext: http://en.wikipedia.org/wiki/Quinceañera

Bilder: http://www.fotopedia.com/en/Quinceañera

Quinceañeraen COOl präst läser bibeln ur sin iphone… Betsy är nu vuxen, lämnar kyrkan ensam.

22 viska! 2010-2

gÄNgET i gRUSgROpEN

minnen från 1940-talet av bo emanuelsson. del 32.

gänget i grusgropen del 32

text: bo emanuelsson | bilder: arkiv

I förra numret av ViSKA slutade jag min historia med att berätta, att ”Grönelin”, som hette Alfred Börjesson, och hans medhjäl-pare Ivar i Lerdal och Gerhard i Kantagår-den, under en lång stund ringde i Veddiges kyrkklockor för att tillkännage, att det nu var allmän mobilisering. Detta hände den 2 sep-tember 1939.

en ny tid.

Det här var startskottet för en helt ny tid, då vi tvingades leva efter helt nya regler. Den förre korpralen, nu diktatorn Adolf Hitler, hade dragit igång Andra Världskriget.

För oss nioåringar var det också en ny tid av en helt annan anledning. Vi hade nu lämnat småskolan i Sandhem, där vi lärt oss läsa och skriva under den kadaverdisciplin, som utö-vats av vår lärarinna Elin Eriksson. Hon hade kommit till Veddige 1919, 23 år gammal, från Vassända vid Trollhättan. Sandhem var en skola med ordning och reda.

Småskolan i Sandhem stod nog färdig 1898. Detta år hade man utnämnt den arton-åriga Anna Olivia Olsdotter till lärarinna i Sandhem. Hon hade lovats en årslön på kr. 350.

en ny typ Av undervisninG.

Vi hade nu fått flytta upp till ”Storskolan” eller Kyrkskolan, som nog var det officiella namnet. Vi skulle undervisas av fröken Birgit Walde. Jag har berättat om denna undervis-ning i tidigare artiklar. Låt mig bara göra en snabb översikt över den något chockartade förändring, som vi nu kastades ut i. I salen närmast Syllingevägen skulle vi tillbringa vår tid, då vi gick i klasserna 3 och 4. Sedan skulle vi få flytta in i den andra salen, där Anders Karlström undervisade i klasserna 5 och 6.

Detta var Veddigebornas totala undervisning. De, som inte fortsatte i realskolan, fick visser-ligen gå i någon sorts fortsättningsskola under vintern, där man lärde sig skriva lite mer prak-tiska skrivelser, tror jag. Jag har aldrig gått i någon fortsättningsskola.

Det tog lång tid, innan politikerna i Ved-dige begrep, att man måste satsa pengar på undervisning och bra skolor. Beslutet om folkskola hade tagits i regeringen 1842. Först 1852 var veddigeborna färdiga med sitt första skolhus, som under flera år hade bromsats av de beslutande.

Den skola vi gick i var långt ifrån fullän-dad. Många år senare skulle jag söka in till seminariet för utbildning till folkskollärare. Ett av proven utfördes i en slöjdsal. Vi skulle gira ihop två brädlappar. Alla sökande hade haft slöjd i skolan utom jag. Bosse Christof-fersson från Varberg visade mig, hur jag skulle göra. Bosse och jag hade gått i samma klass några år på realskolan. Vi hamnade sedan båda som lärare i Varberg.

I Kyrkskolan fanns inte heller någon gymnastiksal, vilket fanns i många andra skolor. Vi fick hålla på med den förbenade brännbollen i alla typer av väder.

en mOdern lärArinnA.

Birgit Walde var en lärare med moderna idéer om undervisning. Barnen skulle aktive-ras. Vi började väl dagen med någon psalm. Sedan skulle vi genomföra ett kort gymnas-tikpass för att få igång kroppen. Eftersom gymnastiksal saknades, fick vi sitta på våra skolbänkar och utföra rörelserna. Fröken Walde satt på katedern. Det var inga konstiga rörelser. Vi skulle sitta med sträckta ben rakt framåt. På kommando skulle vi låta benen

bilda ett V. Liknande rörelser utfördes med armarna. Först sträckta framåt, sedan uppåt, sedan framåt och så rakt utåt åt sidan.

Det var en sådan här morgon, jag och Holger fick bannor. Gymnastiken utfördes i våra vanliga kläder. Även fröken hade normal klädsel.

Holger och jag satt längst fram, alldeles framför katedern. Fröken Walde hade dragit upp kjolen en bit. Vi satt och kikade rakt in på frökens ljusblå underbyxor. Det var rejäla byxor med ben, som gick halvvägs ner till knäna. Nu hände det, som inte fick hända. När fröken Walde fällde ut benen för att forma ett V, sprack byxorna i sömmen. Under några sekunder satt vi tysta och stirrade in på hela härligheten. Sedan kom gapskrattet.

Jag vet inte om fröken Walde märkte katastrofen, som hänt hennes byxor. Vi fick en fruktansvärd utskällning. På rasten fick vi byta bänkar med de två, som satt längst ner.

AndrA Aktiviteter.

Värst blev det nog, när fröken Walde fick för sig, att vi skulle leka tåg med bänkarna. Vi skulle ställa upp dem i en lång rad. Sedan skulle tåget köra runt i salen. Det blev ett his-keligt oväsen. Något tåg blev det nog aldrig. Efter en stund var skolsalen förvandlad till Lisebergs attraktion med krockande radio-bilar.

Oväsendet var öronbedövande. Det blev inte bättre av, att fröken Walde stod och blåste i sin visselpipa. Plötsligt stod folkskollärare Karlström i dörren. Ingen brydde sig om honom. Han skakade på huvudet och gick sin väg.

tillBAkA till Hitler.

Det var inte bara vi i Kyrkskolan, som

23viska! 2010-2

förde väsen. Nu hade Hitler kommit igång ordentligt. Tyskland blev helt förnedrat vid freden efter Första Världskriget, som under protest undertecknades av tyskarna i Versail-les den 28 juni 1919. De segrande makterna Frankrike, Storbritannien och USA bestämde helt villkoren. De drog upp gränserna för en ny tysk stat. Tyskland fick bara ha en armé på 100 000 man. Det skulle vara soldater, som var värvade på 12 år. Några reserver fick inte finnas. Landet fick inte ha militärflygplan eller stridsvagnar. Kriget var Tysklands fel. Tyskarna skulle betala ett skadestånd, som till slut år 1921 fastställdes till den svindlande summan av 138 miljarder guldmark. För det nya demokratiska Tyskland, som nu kallades Weimarrepubliken, blev freds-uppgörelsen en politisk börda, som man i längden inte orkade bära.

Redan under hösten 1922 började tys-karna släpa efter med avbetalningarna. Fran-ska och belgiska trupper ryckte i januari år 1923 in i Ruhrområdet. Meningen var, att man skulle driva in avgifter från produktio-nen i Tysklands största industrier. Tyskarna svarade med strejker.

Understödet till den strejkande befolk-ningen medförde, att den redan tidigare ansträngda tyska valutan bröt samman. Inflationen skenade iväg.

nAzistpArtiet.

För att mina läsare skall förstå, hur Adolf Hitler lyckades komma till makten och sedan starta ett storkrig bara tjugo år efter det Första Världskriget, gör jag ett kort sammandrag av händelser i Tyskland under 1920- och 1930-talet.

Redan i januari 1919 hade nazistpartiet bildats i München. Namnet i början var Tyska Arbetarpartiet. Under de fösta åren var det huvudsakligen ett bayersk socialistiskt parti, som motarbetade den marxistiska arbetar-rörelsen. Samtidigt var det ett antisemitiskt parti, som var berett att sätta likhetstecken mellan judarna och kapitalismen. År 1920 ändrades partiets namn till Nationalsocialis-tiska Tyska Arbetarpartiet, NSDAP.

Att partiet snabbt växte, berodde på, att det redan på hösten 1919 fick en ny medlem, som visade sig vara en osedvanlig demagogisk talang. Det var österrikaren Adolf Hitler, som blev medlem nummer 555. Man hade börjat räkna från 501, så han var medlem nr. 55. Själv påstår han i sin bok Mein Kampf, att han hade medlemsnummer 7.

en enväldiG ledAre.

På sommaren 1921 hölls det ett möte i München mot Hitler, som var bortrest. När Adolf Hitler kom tillbaka, fick han höra om

sina motståndare. Han anmälde omgående sitt utträde ur partiet.

Man försökte övertala honom att stanna kvar. Hitler lovade göra detta, om han gavs diktatorisk myndighet. Han fick bland annat utesluta vem han ville. Så tidigt blev alltså ledarprincipen fastslagen.

Ett partprogram på 25 punkter antogs i februari 1920. Programmet var antikapita-listiskt. Utrikespolitiskt var nazistpartiet en förbittrad motståndare till Versaillesfreden. Det var inte bara partiet, som skulle styras diktatoriskt. Även Tyskland skulle styras av en enda man.

Det gick inte så bra för Hitler i början. Efter en misslyckad kupp i München, blev han arresterad och dömd till fem års fängelse. Hitler benådades dock i början av år 1924.

Under Hitlers tid i fängelset lyckades man i Tyskland stabilisera ekonomin genom att

införa ett nytt penningsystem. Inflationssed-larna växlades in till en kurs: En biljon gamla mark mot en ny mark.

förstA vAlseGern.

Efter Münchenkuppen hade nazistpartiet fallit ner i glömska. Under Hitlers fängelsetid var partiet förbjudet. År 1930 hölls det val i Tyskland. Oväntat fick nazisterna 18,3 % av rösterna mot tidigare bara 2 %. Detta gav hela 107 mandat i riksdagen. Efter valet fick man komplettera kandidatlistan för att kunna besätta så många platser.

tysklAnd drABBAs HÅrt Av krÜGerkrAsCHen.

I Tyskland förde man en hård kamp mot inflationen. Det ledde till nedskärning av köpkraften på hemmamarknaden. Många företag gick i konkurs. Den tunga industrin och byggnadsindustrin lamslogs nästan helt. 1932 fanns det 6 miljoner arbetslösa i Tysk-land och 1 miljon långtidslediga, som hamnat utanför det sociala systemet.

När inkomsterna minskade, minskade

också skatter för kommunerna. Det fanns städer och kommuner och till och med en delstat, som gick i konkurs år 1932.

mAktövertAGAndet.

I riksdagsvalet 1932 blev nazistpartiet det största partiet med 37 % av rösterna. Hinden-burg hade erbjudit Hitler att bilda regering. Denne vägrade. Han fordrade fullmakter att utfärda nödförordningar, om han skulle sitta i en regering.

Von Papen fann lösningen. I januari inledde han förhandlingar med Hitler och Hugenberg om en regering, baserad på NSDAP och de tysknationella. Hitler skulle utses till kansler och von Papen vice kansler. Hitler skulle få utfärda sina nödförordningar. Regeringen tillträdde den 30 januari 1933. De tysknationella hade föreslagit, att kommu-nistpartiet skulle förbjudas.

sA BörjAr synAs.

Den nazistiska SA-kåren (Sturmabtei-lung) hade förbjudits under Brünings reger-ing. Att de var klädda i bruna uniformer var en ren tillfällighet. Armén hade haft realisa-tion på dessa uniformer, som ursprungligen var avsedda för kolonialtrupperna. De tyska kolonierna hade segrarna nu lagt beslag på.

SA hade nu regeringen bakom sig. Efter regimskiftet började de sin terrorverksam-het. Det riktades mot kommunister, social-demokrater och andra politiska motståndare. Det hårdaste slaget drabbade den politiska friheten först efter riksdagshusbranden den 27 februari 1933. Yttrande-, förenings- och mötesfriheten upphävdes, och polisen fick

rätt att häkta på grundval av blotta misstan-kar.

Hitler Blir enväldiG.

Efter valet den 5 mars 1933 hade nazisterna ökat till 44 % av rösterna. Tillsammans med sin regeringspartners 8 % hade regeringen nu majoritet. Nästa steg var att få riksdagen att göra sig överflödig. Den 23 mars 1933 hölls en omröstning om en ny lag. Det behövdes 2/3 majoritet för att få igenom lagen. Katolska centrumpartiet och därefter alla borgerliga partier röstade med regeringen. Bara social-demokraterna röstade emot. Kommunisterna satt nu fängslade och hade laga förfall.

Den här lagen gav Adolf Hitler diktato-riska fullmakter. Uppgivenhet och saknaden av alternativ präglade oppositionen.

Snart följde de långa knivarnas natt, då Hitlers motståndare inom bland annat SA, mördades. Ett av offren var SA-ledaren Ernst Röhm. Den största vinsten inkasserade Hitler den 2 augusti 1934, när Hindenburg avled. Hitler tog snabbt hans plats med titeln ledare

dettA fAnns att läsa i gp 18 juli 1925.

24 viska! 2010-2

och rikskansler, Führer und Reichskansler. Regeringen började sammanträda allt mera sällan, från 1938 överhuvudtaget inte alls. Många av de viktigaste uppgifterna löstes inte längre av statliga myndigheter. Hitler priori-terade specialuppgifter till bestämda personer med betydande handlingsfrihet. En sådan var Fritz Todt, som 1933 med en blandad stab av ämbetsmän, partifolk och näringslivsrepre-sentanter startade motorvägsbyggandet.

SA arbetade på som förut. Man arreste-rade folk. För att ta hand om de arresterade, som inte dömts av någon domstol, upprättade nazisterna koncentrationsläger. Hela regimens säkerhetssystem lades i händerna på en enda person, Heinrich Himmler. Han var riksle-dare för SS-”Schutzstaffel”. Det var en par-tikår, som hade avskilts ur SA 1934. Himmler var högste chefen för den tyska polismakten. Under denna sorterade den politiska polisen -Gestapo- och koncentrationslägren. Himm-ler var också chef för Waffen-SS, som ingick i armén.

Hitler HAr tur.

Adolf Hitler hade kommit till makten precis då världskonjunkturen vände. Den årliga tillväxten på 8,5 % från 1933 till 1938 är rekord i tysk historia. Den berodde på en omfattande statlig kreditfinansiering. Redan sommaren 1933 startade man stora väg- och järnvägsbyggen. Bostadsbyggandet tog fart. I slutet av perioden lades pengarna på upprust-ning. Man bekämpade inflationen. Fackför-eningar och arbetsgivareföreningar inlemma-des i arbetsfronten, som bara var en nazistisk propagandaorganisation. Löner fastslogs av staten. Trots mycket arbete rusade lönerna inte iväg. Folk hade arbete, varför levnads-standarden ändå ökades.

I medelklassen fanns nog de mest besvikna. Hitler ville hjälpa småföretagare. Han var emot storindustrin. Kanoner köper man dock inte av bysmeden. Storindustrin fick ett uppsving.

utrikespOlitiken.

Enligt Versaillestraktaten skulle de tyska områdena väster om Rhen vara en demilitari-serad zon mot gränsen till Frankrike. I mars 1936 lät Hitler tyska trupper rycka in i detta område utan att det blev något större väsen. Alla ville nu ha fred. Det fanns en förståelse för att tyskarna hade rätt att utnyttja sitt eget landområde.

Nästa problem var Österrike. Landet, som var Hitlers hemland, hade under århundraden haft en kejsare, som också styrt över de tyska staterna. Enligt Hitler var det självklart, att Österrike skulle tillhöra det tyska riket.

Hitler hade under 1930-talet ingen färdig

armé. Först under perioden 1943-1945 skulle Tysklands upprustning ha nått sin toppnivå. Hitler försökte genom en nazistisk kupp redan 1933 få sitt hemland införlivat med Tyskland. Kuppen misslyckades. Nazistpartiet i Öster-rike förbjöds.

Den 12 februari 1938 träffade den öster-rikiske kanslern Kurt von Schuschnigg Hitler. Den tyske rikskanslern lyckades övertyga sin österrikiske kollega, att i österrikes regering invälja nazisten Arthur Seyss-Inquart. Annars skulle tyska trupper ingripa. Den österrikiske kanslern hade inte längre stöd av Italien. Mus-solini hade nu blivit vän med Hitler. Schusch-nigg gav upp. Ledningen av regeringen över-läts till nazisten Seyss-Inquart den 11 mars

1938. På dennes formella anmodan tågade tyska trupper in i Österrike, som den 13 mars införlivades som en del i det tyska riket.

Nästa problem var Tjeckoslovakien. Sudetområdet hade tysk befolkning. Hitler ville ha bort hela landet. Nu började stormak-terna ana ugglor i mossen. Storbritanniens ganska nyvalde premiärminister Neville Chamberlain träffade Hitler i Berchtesgaden den 15 september 1938. Hitler, som önskade utplåna hela Tjeckoslovakien, spelade bluff-poker med Chamberlain. Nu ingrep Musso-lini. Han ställde upp som den store medla-ren. Tyskland, Storbritannien och Frankrike enades om den omstridda Münchenöverens-kommelsen. Hela Sudetområdet lades ihop med Tyskland. En stor del av Tjeckoslovakien lades ihop med Polen. Ungern fick delar av Slovakien. Folket i Tjeckoslovakien hade inte fått säga sin mening.

”Fred i vår tid!” förklarade Chamberlain vid hemkomsten till London. ”Nederlag utan krig” svarade en gubbe i det konservativa partiet, som hette Winston Churchill, men honom var det inga som lyssnade på.

I mars 1939 erövrade Hitler resten av Tjeckoslovakien. Hans tidigare tal om fol-kens självbestämmanderätt var nu bara ett argument för utvärtes bruk. Slovakien blev ett formellt självständigt lydland.

I Storbritannien hade man äntligen börjat förstå, vart Hitler var på väg. Chamberlain fick den 19 mars 1939 till ett försvarsförbund mellan Storbritannien, Frankrike och Polen. Detta skulle hålla Tyskland i schack.

Den 22 mars fick Litauen avstå det omstridda Memelområdet till Tyskland. Den tyske utrikesministern von Ribbentrop hade krav på Polen, att fristaten Danzig skulle införlivas med Tyskland. För att få landför-bindelse med Ostpreussen skulle tyskarna bygga en ”korridor i korridoren”, en tvärgå-ende motorväg. Under de gångna tjugo åren hade polackerna byggt upp östersjöham-nen Gdynia. Polen var inte helt beroende av Danzig.

I Gdynia satt min moster Elin Svensson och började bli orolig. Hon arbetade som hus-hållerska åt den svenske sjömansprästen.

I Sverige fanns nu gott om människor, som tyckte, att Hitler och nazistpartiet hade uträttat storverk. Det bildades nazistparti i Sverige. En dag fick min far en propaganda-broschyr i brevlådan. På framsidan såg man Neville Chamberlain, som stod och lutade sig på sitt paraply. Framsidan var delad på mitten. Drog man upp den övre delen, stod Chamber-lain där plötsligt med ett stort svärd i handen. Det var han, som var krigshetsaren.

HindenBurG med gammal hjälm på huvudet lät adolf hitler till vänster bilda regering med start den 30 januari 1933.

”efter GiftermÅlet” var en samtida karikatyr av ”hitler-stalin-pakten.”

neville CHAmBerlAin kommer till münchen den 29 september 1938. till höger om honom ses den tyske utrikesministern joachim von ribbentrop. till vänster i grå uniform syns adolf hitler.

25viska! 2010-2

ivAr jOHAnssOn från lerdal står längst till vänster med sin syster hildur och bror gunnar till höger. ivar gick under namnet ”lerdalen”.

pOlen Blir nästA Offer.

Redan den 17 maj 1933 hade Hitler i riks-dagen hållit sitt stora ”fredstal”. Det var ett mästerstycke i bedräglig propaganda. Hitler instämde helt i president Roosevelts tal, som hade hållits dagen före. Länderna skulle för-störa sina anfallsvapen. Bombplan, stridsvag-nar och tungt artilleri skulle förbjudas.

I Tyskland började man smygrusta. Jag minns en handelsresande, som besökte min far. Han hade varit inbjuden att besöka en fabrik i Tyskland. Det påstods, att man till-verkade barnvagnar. Man visade människor, som stod och svarvade olika delar. Genom en tillfällighet, råkade svensken komma in, där slutmonteringen skedde. Av delarna blev det inga barnvagnar. Det var kulsprutor, som till-verkades.

Sovjetunionen hade länge betraktat det nazistiska Tyskland som ett hot. Nazisterna bekämpade över allt kommunisterna. Frank-rike arbetade för att få med Sovjet i en allians mot Tyskland. Likväl misslyckades de brit-tisk-franska förhandlingarna med Sovjetu-nionen på sommaren 1939. Resultatet blev en tysk-sovjetisk icke-angreppspakt. Detta kom att besegla Polens öde. Den tyske utrikesmi-nistern von Ribbentrop lyckades i Moskva få till ett avtal om neutralitet, om något av dessa

båda länder drogs in i krig. Sovjet hade mutats med vissa generösa erbjudanden. Tyskland erkände sovjetiskt inflytande över delar av östra Polen samt de baltiska staterna Estland, Lettland och senare även Litauen.

Både Hitler och Stalin var övertygade om, att det inte heller denna gång skulle komma någon hjälp från västmakterna.

Den 25 augusti 1939 undertecknade Chamberlain garantiavtalet med Polen. Han var övertygad om, att detta skulle dämpa Hitlers offensivlust. Tidigt på morgonen den 1 september tågade tyska trupper in i Polen. Andra Världskriget hade startat. Man har förebrått Chamberlain, för att han inte läst Hitlers Mein Kampf. Då skulle han kanske bättre ha kunnat genomskåda Hitlers planer.

reAktiOnen i veddiGe.

Det är klart, att folk reagerade och und-rade, vad som komma skulle, när de hörde kyrkklockorna ringa för allmän mobilisering. Alfred Börjesson, ”Grönelin” och Ivar i Lerdal hade ett tungt arbete uppe i kyrktornet.

Veddigeborna skulle nu möta en ny värld med nya levnadsförhållanden. Även fröken Walde i folkskolan reagerade. Det blev mindre Liseberg i skolan och mer krigiska övningar. Om detta ber jag att få berätta nästa gång. Ni får ursäkta mig för att Hitler fick för mycket plats i denna artikel. I nästa artikel hoppas jag kunna berätta, vad Gänget i grusgropen gjorde under kriget.

För andra veddigebor ändrades vardagen. ”Höga-Ivar” fick en helt ny typ av körningar med sin droska. Gubben Johannes i Betania fick sin stora huvudroll i livet. BO emAnuelssOn

Alfred BörjessOn från grönelid gick under namnet ”grönelin”.

26 viska! 2010-2

tAppskOkursefter stor efterfrågan om en tappskokurs så arrangerade anna och marina på darragård hästaffär en kurs under ledning av juri alvarez. juri har 9 års yrkesvana inom hovslageriyrket och är utbildad i skara.

7 tjejer hade anmält intresse till denna kurs över två dagar där man dag 1 fick lära sig att fixa till hästens hov så att det gick att sätta på en sko som den tappat tex i hagen.

Alla deltagare fick varsitt hästben och deltagarna var överens om att en icke levande häst var bäst att träna på så här i början.

Juri visade hur man skulle verka (klippa & fila naglarna) hoven innan man kunde fästa skon med hjälp av söm (spik). Det är viktigt att hoven är jämn och plan när skon skall sättas på plats. Så när hoven fått lite ”man-ikyr” så var det dags att sätta på skon. Man spikar dit sömmen och kollar så att sömmen kommer ut på rätt ställe. Sedan knipsar man

av den, raspar lite under sömmen och böjer in den med hjälp av en särskild tång. Tar några finish tag med raspen (nagelfilen) och sedan är det klart. Det gäller att verkligen veta hur man ska göra så att man inte skadar sin häst.

Dag 2 fick deltagarna lära sig mer om hovens uppbyggnad och hur försiktig man bör vara för att inte skada hästen genom att verka den fel eller sticka den med en söm. Nu

skulle man rikta skor, dvs om en häst tappar en sko i hagen så kan den vara sned när man hittar den och då behöver man göra den plan och fin igen så att den går att fästa fast på nytt. Till detta behövs ett städ och en rejäl ham-mare. Det bankades och riktades skor hela dagen. Till slut fick deltagarna kläm på det. Även dag två övade deltagarna på att spika fast skor.

Det var en MYCKET givande och bra kurs! Deltagarna önskar en fortsättningskurs i att verka hästen ordentligt. Både om den ska gå utan skor eller med skor. Tack till Anna och Marina! Mycket bra initiativ!

deltAGArnA

hur lätt som helst – eller inte.

tappskokurs

text: helene johansson | bild: sandor olah

27viska! 2010-2

dm i skOGskörninG 201017 April var det så dags för distriktsmäs-

terskap arrangerat av Veddige JUF i de vackra skogarna runt Stättared. Där var som vanligt de rutinerade och mycket duktiga deltagarna men även ett par debutanter som kom till start. Skogskörningen består av 5 stationer.

spannkontroll

kälkbanan

vagnsbanan

lunnebänken

långstocken

På alla banorna ska man jobba så enkelt och smidigt som möjligt samt vara rädd om naturen och produktiv skog som det så vack-ert heter. På sådana här tävlingar är det en god och hjärtlig sammanhållning. De ruti-

nerade kuskarna delar gärna med sig av sin kunskap till debutanterna såväl under bang-enomgången som under själva tävlingen. Alla ekipage ska ha en medhjälpare med sig som skall kunna rycka in och hjälpa till om något skulle gå på tok.

En annan sak som förhöjde upplevel-sen av tävlingen var en mycket duktig spea-ker. Denna gång hette han Håkan Carlsson, Gödeby.

de tävlande var som följer:

thomas carlsson, rolfstorp, rabby

anna hägg, kjällsjö, isor

nils-peter nilsson, gödestad, cloetta

kjell carlsson, kjällsjö, isor

kjell richardsson, veddige, ronja

rosmarie bengtsson, steninge, brolina

Alla körde bra och de flesta var nog nöjda med dagen. Men för dem som inte riktigt var tillfreds med DM resultatet så finns ju vetska-pen om att det går fler tåg…Helene jOHAnssOn

tureAtt Ardennerhästar var vanliga på 1900-

talets första hälft är väl inte så konstigt med tanke på att traktorerna, bilarna och lastbi-larna inte var så värst vanliga då. När maski-nerna gjorde sitt intåg i Sverige försvann hästarna. Men nu börjar Ardennerhästen komma tillbaka igen. Både som hobbyhäst och arbetsdjur.

Ardennerhästen har ofta förknippats med ”gubbar” men sanningen är den att de som skaffar Ardenner i dag är tjejer/ damer/ kvinnor runt i åldern 30 år och uppåt. Som använder hästen inom både körning och rid-ning samt småskalig avel.

I Halland har vi varit duktiga på att ta fram bra avelsdjur. Här finns en heldel hing-sthållare och bara i Varbergsområdet hittar vi Akke i Tvååker, Botik i Rolfstorp, Libbos lille Juan i Väröbacka, Tangent i Valinge samt nygodkände Ture här i Veddige. Ture är inlånad från Linda Ulvebro, Ljung och står på Vårhem hos Helén Johansson. Ture är en mycket trevlig, lugn & snäll kille! Lite ovan-ligt med en tjej som hingsthållare. Men det fungerar alldeles utmärkt!

Ardennerfölen börjar också komma nu. Är ni lite extra nyfikna på Ardennerhästar så titta in på lokalklubbens hemsida, ardenne-rklubben.se där finns många fina bilder att se samt info om aktiviteter mm.Helene jOHAnssOn

BACken, veddiGeVårbrukardag hos fam Richardsson. Den 22 maj

var det vår hos familjen Richardsson. Då hjälptes 5 ardennerhästar med kuskar åt att härva, så och ringvälta. I såmaskinen fanns det vete och gräsfrö.

Solen strålade och värmen var mycket behaglig. Hästarna verkade trivas. De som ville lära sig mer om vårbruksprocedurerna kunde få göra så på nära håll genom att få lov att hälla i tömmen och ratta runt dessa underbara hästar. Thomas hade med sig Rabby och Euro, Nisse hade med sig Wille, Lars hade med sig Nova och Kjell hade Ronja.

Trevligt att det var så många tjejer som ville vara med och prova på att köra! Snart ska det slås hö och bärgas på gammalt vis och till hösten små skörden bärgas. På återhörande då.Helene jOHAnssOn

28 viska! 2010-2

rAppOrt frÅn östrA derOme

rapport från östra derome

text & bild: marie rydell

snyGGA HAnddukAr…

leif inviGer…

edvArd inviGer…

BAstuskOr

lite Av en folkfest i östra derome…

läget i regionen är festligt och glatt!

Bastun är klar! Den har invigts flera gånger! Senast den invigdes var den 15 maj. Då slöt fyra familjer upp vid Deromesjön. De flesta bastade och de flesta av de som bastade badade!

Men nu ska vi inte gå händelserna i förväg! Det var den 20 mars som bastun först såg dagens ljus. Portarna till ladan slogs upp och likt en gigantisk förlossning drogs bastun ut ur dess innandöme med endast centimetrar tillgodo! Underredet passade perfekt, bastun monterades fast och kaminen fylldes med sten. Redan samma kväll invigdes bastun för första gången! Det delades ut handdukar till de vuxna och såpbubblor och påskgodis till barnen. Festligt och glatt!

Därefter har bastun invigts på andra håll ett par gånger… Men nu anser vi den helt klar, färdiginvigd och redo att hyras ut till den som så önskar! Vi tar 500 :- för en kväll och då ingår transport till lämpligt ställe samt ved. Hör av er till någon i Ö.D.L.A. om ni blir sugna!

Utöver bastubad har regionens invånare ägnat våren åt bland annat gökotta. De gemensamma grillkvällarna vid sjön har ännu inte börjat, men det lutar åt att det blir på tors-dagar med start efter midsommar!

Mer om detta blir det i nästa rapport.mArie rydell, i östra derome för viska!

29viska! 2010-2

tel: 0340-306 57

Putsa ekrarna och olja kedjan…

Cykelfest 2010Då är det dax igen… Boka in lördagen den 4 september, för då är det cykelfest i Veddige. Nytt för i år är samling

bakom simhallen kl. 16 för gemensam start och fördrink…Upplägget är följande: Trerätters middag förtärs på tre olika ställen. Förrätt på adress nr 1, varmrätt på adress

nr 2 samt efterrätt på adress nr 3. Ni står själva för en av rätterna. Efterfesten går av stapeln kl. 22 i Veddige Idrott-

shus. Där kommer att fi nnas öl-, vin- och cider, bar till självkostnadspris. Live musik i form av Göteborgsbandet

Danzing La Baz!Nattamat ingår…

Vill ni vara med på detta spektakel? Anmäl er då senast den 1/8 genom att betala 150kr/par (kontant) till nedanstående.

Först till kvarn…

Hjärtligt välkomna!Eventuella frågor: Håkan och Carin 17854,

Anna-Maria och Håkan 30570, Annica och Roger 38837

#%$@#@%

Välkommen till Moped- och Veteranmotorcykel-Rally 2010 en fantastisk fest för Dig med moped eller veteranmotorcykel!

Start: kl 10:00, söndagen den 1/8, anmälan fr. 8:00, VisionsMagasinet

Vi bjuder på ka� e, korv och bröd. Ett � ertal priser delas ut för bland annat snyggaste och fulaste fordon (förare). Rundan börjar

vid VisionsMagasinet (järnvägstationen), totalt ca 5 mil.

Låter det spännande?Boka in dig hos Vincent Marks, tel: 0340-304 72 eller

Gerry Ahlberg 0709-616 950, eller på vår hemsida: veddige.nu/mopedrally. Startavgiften på 100 kr betalas på plats.

> veddige, söndag 1/8 2010

veddigevisionen bjuder på

mopedrallyVälkommen till Moped- och Veteranmotorcykel-Rally 2010 en

fantastisk fest för Dig med moped eller veteranmotorcykel!

Start: kl 10:00, söndagen den 1/8, anmälan fr. 8:00, VisionsMagasinet

Vi bjuder på ka� e, korv och bröd. Ett � ertal priser delas ut för bland annat snyggaste och fulaste fordon (förare). Rundan börjar

vid VisionsMagasinet (järnvägstationen), totalt ca 5 mil.

Låter det spännande?Boka in dig hos Vincent Marks, tel: 0340-304 72 eller

Gerry Ahlberg 0709-616 950, eller på vår hemsida: veddige.nu/mopedrally. Startavgiften på 100 kr betalas på plats.

> veddige, söndag 1/8 2010

veddigevisionen bjuder på

mopedrally

VARBERGSORTENSELKRAFT

VEDDIGE 0340-64 64 00

Din lokala elleverantör!

F I R S T C L A S S P A C K A G I N G

www.esonpac.se 0340-869 00

30 viska! 2010-2

Försäkringar kan se väldigt lika ut. Men försäkringsbolagen som erbjuder dem är väldigt olika. En tydlig skillnad är den mel-lan bolagen långt borta och vårt eget bolag här hemma.

Vi vill lära känna dig och dina behov av skydd och trygghet.

Här till vänster ser du vår nya symbol. Så här kommer du att möta oss fr o m nu. Men du möter samma människor och ringer samma telefonnummer som tidigare.

I Veddige Lena Olsson eller Boris Johansson: 0340-383 61, i Mark Ingemar Claesson: 0706-980 409 i Kinna Lena Olsson 0320-35904.

Vår kunskap = Din trygghet.Det tjänar du på!

VEDDIGE VARBERG KUNGSBACKA KINNA

TRIVSEL OMTANKEOCH PERSONLIG SERVICE

ÄR VÅRT MOTTOnär det gäller mindre lokaler eller lägenheter ring oss:

tel: 0340-387 00

telefon: 0340 – 69 75 00 | www.varbergsbostad.se

FÖR DIG SOM STÄLLER HÖGA KRAV

Specialtransportertel. 0340-306 10fax. 0340-304 84

ww

w.v

eddig

e-a

keri

.se

31viska! 2010-2

Veddige tel 66 60 40 www.varbergssparbank.se

På ett Bospar Maxkonto 12 mån kan du enkelt spara till en kontantinsats till nytt boende eller till en buffert som

kan vara bra att ha, till exempel när bolåneräntan stiger.

VÅRA ÖPPETTIDER:MÅNDAG TILL FREDAG ………… 9-20LÖRDAG ………………………… 9-18SÖNDAG ………………………… 11-18

VI HAR EGNA SALLADER, FESTPLANKOR, SMÖRGÅSTÅRTOR OCH LANDGÅNGAR.

V Ä L K O M N A !

XX Varbergs Posten vecka XXVarbergs Posten vecka XX XX

HJrör-2006-3sp-SS

Auktoriserad återf. för Thermia värmepumpar

40 år i energibranschen!Stor erfarenhet av luft-jord-bergvärmeinstallationer.

0340-64 97 64 • www.hjror.com • info@hjror.com

www.thermia.se

I Råd & Rön (nummer 2, 2006) visar Konsument-verkets test att bergvärmepumpen Thermia Diplomat Optimum ger dig mest och varmast vatten. Inte nog med det, pumpen visar toppresultat på samtliga punk-ter. Till exempel gällande årsverkningsgrad, energi-besparing och ljudnivå. Den är också Sveriges enda P-märkta bergvärmepump. Läs gärna mer om testet på www.radron.se

Konsumentverket har testat bergvärmepumpar.

Thermia ger dig mest och varmast vatten.

3x195

40 ÅR I ENERGIBRANSCHEN!Stor erfarenhet av jord- och bergvärmeinstallationer

0340 - 64 97 64 • WWW.HJROR.COM • INFO@HJROR.COM

I Thermia Trygg ingår• Hjälp med hela installationen via en certifierad

återförsäljare

• Installation – kvalitetssäkrad av Thermia

• Support – om något mot förmodan skulle krångla får du hjälp av Sveriges bästa återförsäljarnät

• 2 års garanti från din återförsäljare

• 6 års trygghetsförsäkring som du kan välja att förlänga upp till 10 år

VI TAR HAND OM ALLT

www.thermia.se

ROT-avdraget:50 %tillbaka påarbetskostnadenwww.thermia.se

32 viska! 2010-2

VARBERG LINDBERGSVÄGEN 2C TEL: 0340-893 00VARDAGAR: 10-18 • LÖRDAGAR 10-14

SVERIGES STÖRSTA VITVARUKEDJA.WWW.ELON.SE

0:- UPPLÄGG, 0:- AVIAVGIFT, 0:- RÄNTA

GE Capital Bank

7 MÅNADERS RÄNTERFI BETALNING FÅR DU BARA HOS ELON!

7.380:-

7.380:-

Diskmaskin DM 560Svensktillverkad!En svensktillverkad svanenmärkt diskmaskin med 5 års garanti. Den är extra tyst, mycket rymlig och har de 5 vanligaste diskprogrammen samt extra fl exibla korgar. Observera att diskmaskinen på bilden är extrautrustad med topp och sidor.• AAA I BETYG

• MILJÖMÄRKT MED SVANEN OCH 5 ÅRS GARANTI

• SVENSKTILLVERKAD

• LJUDNIVÅ 44 DB(A)

• BARNSPÄRR

• EXKLUSIVKORGAR

• HÖJ- OCH SÄNKBAR ÖVERKORG

• BESTICKSKORG MED SEPARAT SPOLNING

• KNIVKORG MED SEPARAT SPOLNING

• SNABBDISK

• AUTODISK

• SEPARAT ÖVER-/UNDERKORGSDISK

• GRYTDISK

• NORMALDISK

• AVSPOLNING

• TEMPERATURVAL

• TORKVAL

• FÖRDRÖJD START

• TIDSBESPARING

• SPOLARMSVÄXLARE

• GRYTSPOLZON

• FLÄKTTORKNING

• SJÄLVRENSANDE SIL

• DISPLAY VISAR ÅTERSTÅENDE DISKTID

• BELYSNING

• BALANSERAD LUCKA SOM KAN STÅ ÖPPEN I

VALFRITT LÄGE

Tvättmaskin FT 26Svensktillverkad!Svensktillverkad Svanenmärkt tvättmaskin med 5 års garanti. 10 program, fritt temperaturval 30°C - 95°C och möjlighet att välja mellan 1600 och 800 varv centrifugering.

• MILJÖMÄRKT MED SVANEN OCH 5 ÅRS GARANTI

• SVENSKTILLVERKAD

• AAA I BETYG

• KAPACITET 5 KG

• DISPLAY VISAR ÅTERSTÅENDE TVÄTTID

• SUPERSKÖLJ

• MINNESFUNKTION

• INDUKTIONSMOTOR

Nymodell

DU FÅR 5 ÅRS GARANTI PÅ ALLA SVANENMÄRKTA CYLINDA DISK- OCH TVÄTTMASKINER.