vindkrafttidningennummer 1 norrbotten 2012

Vindfyr samlar Norrlandskommunerna

sid 3

wpd planerar miljardinvesteringar

sid 10

Vindmtande familjefretag expanderar

sid 20

Pite snart sjlvfrsrjande p el

sid 23

vindkraft t idningen2 norrbotten nr 1 2012

Tusentals nya jobb ligger i luften

A v de str Norrbottens ln fr cirka 1700 och Vs-terbottens ln fr cirka 1200 dr Sveriges ener-giminister AnnaKarin

Hatt pekar p att vindkraften kom-mer att skapa stora mjligheter fr fretag och kommuner.

I en intervju fr Vindkraftstidning-en pekar hon p vikten av att vind-kraft lokaliseras dr de bsta frut-sttningarna finns.

Det r mnga faktorer som av-gr det, bland annat vindresursen, lokal acceptans, pverkan p milj och tillgng till ntet, sger AnnaKarin Hatt som pekar p att vindkraft i norr ger stora frdelar fr nringsli-vet och skapar betydande mjlighe-ter fr de lokala samhllena.

Det r vlkommet, inte bara ur energisynpunkt, utan ocks fr till-vxten och utvecklingen i norrland, sger AnnaKarin Hatt, som ser sto-ra frdelar med vindkraft.

Det r en frnybar, ondlig en-ergiklla utan koldioxidutslpp. Den spelar en viktig roll fr att bredda el-produktionen. Nr krnkraftverken str stilla och vattentillgngen i vat-tenkraftverken r lg som under de

senaste vintrarna, blir det allt vikti-gare att ha tillgng till annan slags elproduktion. Vindkraften har en stor outnyttjad potential i Sverige, menar AnnaKarin Hatt, men det finns ock-s nackdelar:

De ligger framfr allt i den plats den tar i landskapet. Detta gr att det r viktigt med en frankring och acceptans hos de som bor nra verken. Vindkraften r ocks beroen-de av vderfrhllandena. Det stller hgre krav p elnt och reglerkraft, menar AnnaKarin Hatt.

I Norrbotten och Vsterbot-ten ser lget gynnsam ut fr vind-kraften. I Norrbotten finns idag ett 60 tal verk, nyligen invigdes Sjisjka vindkraftspark tre mil utanfr Kiru-na och nsta r stter Svevind och Enercon spaden i jorden fr fort-sttningen av de projekt som om-fattar 1101 verk i Markbygden. Mark och Miljdomstolen har nyligen givit klartecken fr 314 vindkraftverk dr 36 av dem pbrjas vren 2013. To-talt planeras det fr cirka 1700 verk i Norrbotten de kommande ren.

I Vsterbotten planeras det fr cirka 1200 verk.

AnnaKarin Hatt gillar att vind-

kraften utvecklas som den gr: De senaste rens utveckling har

varit mycket positiv. Vindkraften slr nya rekord. I hst har elproduktio-nen frn vindkraft passerat 7 TWh, vilket motsvarar mer n den svens-ka stlindustrins elfrbrukning p ett r.

Regeringen ser mycket positivt p utvecklingen. Det produktionsml vi har r inte knutet till vindkraften utan till den frnybara elproduktio-nen som helhet, men vindkraften blir en allt viktigare komponent fr att mlet ska ns, sger AnnaKa-rin Hatt, som pekar p att 2010 hj-de regeringen mlet fr elcertifikat-systemet.

Det innebr en kning av den certifikatsberttigade produktio-nen med 25 TWh frn 2002 till 2020 dr en kontroll av elcertifikatsyste-met kommer att genomfras senast vid utgngen av 2015, sger energi-ministern.

Vi gr ocks andra insatser som att underltta utbyggnaden av eln-ten och vi arbetar med frslag fr att f bort trskeleffekterna fr att an-sluta ny vindkraft till elnten, sger energiministern, som pekar p att de kommande tio ren satsar regering-

en 3,5 miljarder per r p att bygga ut elntet.

Men det r inte bara genom att bygga mer nt som mngden vind-kraft kan ka. Det kan ocks ske ge-nom att anvnda den infrastruktur som redan finns mer effektivt, och genom att skapa mjligheter fr en mer flexibel frbrukning. Utveckling av smarta nt r ett omrde som kan bidra till bde effektivare och flexi-blare anvndning.

anna Karin Hatt sger att fr att uppmuntra privatpersoner som vill bli smskaliga vindkraftsproducen-ter, arbetar hennes departement med en reform fr s kallad nettodebite-ring av el. Det innebr att personer som producerar egen el, till exempel med ett vindkraftverk p tomten, kan kvitta sitt verskott mot konsumtion hos elntsfretaget.

Regeringen anser att tillstnds-processer fr bde ny elproduktion och kraftnt mste fortstta att fr-enklas och frkortas, sger energimi-nistern.

Hur ser Du p beskattningen av vindkraft.

Frgan kommer ofta upp nr den kooperativa vindkraften disku-

teras eftersom den beskattas utifrn den generella frmnsbeskattning-en, men frn regeringens sida finns inga planer p att frng de generel-la reglerna fr frmnsbeskattning. Centerpartiet har drivit och fortst-ter att driva p fr att finna former fr att det ska bli frmnligare n idag att vara delgare i vindkrafts-verk, sger AnnaKarin Hatt som ocks svarar p hur hon ser p er-sttning till markgare, och anvnd-ning av bygdemedel.

Det r viktigt fr etablering av vindkraft att det blir en positiv dialog mellan projektrer och kommunerna dr parterna knner sig respekterade och har frstelse fr varandra. Det finns exempel dr vindkraftsbolag har gett bidrag till freningslivet i de kommuner som berrs av vindkrafts-etablering, och det ger konkret nytta fr det lokala samhllet.

Jag ser det som en angelgenhet mellan vindkraftsbolagen och det lo-kala samhllet. Det r inget som sta-ten ska styra. Dremot uppmanar jag grna vindkraftsbyggare att ta initi-ativ som skapar en god lokal frank-ring, slutar AnnaKarin Hatt.

Tommy NoriN

5000 vindkraftverk.S mnga anlggningar ska byggas i de fyra norrlandslnen de kommande ren.

Energiminister AnnaKarin Hatt

v indkraftt idn ingen

Ansvarig utgivare: Ralph Rentzsch Redaktion: Tommy Norin och Ralph RentzschBild p frsta sidan: Foto: Jonas LundmarkLayout och produktion: Robert BolinderFrsljning annonser: Sljstyrkan i stersundKontakt: Ralph@pobeda.se, tel 064321137

Tidningen du hller i din hand ges ut av Pobeda Publication AB.

Vindkraftcentrum fr Barentsregionen har gett redaktionen en del frslag till artiklar och reportage. Tidningen nr alla hushll och fretag i Norrbottens ln.Vindkraftcentrums syfte med samarbetet r att med annonser ochartiklar visa invnarna att vindkraftbranschen finns och vxer.

I vrig media framfrs ofta att utbyggnaden inte ger ngot i form avarbetstillfllen eller bygdemedel. Vindkraftstidningen visar vad som r p gng och att det r upp till befolkning, kommuner och fretag att gra det bsta mjliga av deinvesteringar som nu grs.

Pobeda Publication AB kommer kontinuerligt att ge ut tidningar sombeskriver vindkraftens expansion i Sverige.Nsta tidning kommer ut i Jmtland den 15 februari 2013. Har duartikelfrslag eller vill annonsera, info@pobeda.se.

PUB L I C AT I O N S

v indkraftt i dn ingen 3nr 1 2012 norrbotten

Vi har blivit mer pdrivande i vindkraftsfrgor, sger projektledaren Jens Sperens, som pekar p att numera kan man ladda ner Vindfyrs app i Smartphonen

2009 beslt ngra personer som brinner fr vindkraft i norrland att bilda en styrgrupp och star-ta projektet Vindfyr, som syftar till mer samverkan mellan de 54 norrlandskommunerna.

Det krvs fr att maximera den lokala nyttan. Kommunerna str infr stora utmaningar, s-ger Jens Sperens, projektledare fr Vindfyr.

Vindfyr har sitt ste i Pite dr per-sonerna i styrgruppen kommer frn olika delar av Norrland. Norrbotten representeras av Erik Persson, Pite kommun, Fred Norstrm, Norrbot-tens energikontor och Jonas Lund-mark, informatr vid Vindkraftcen-trum Barents.

Roland Lundqvist, Mal, represen-terar Vsterbotten. Karin Liinasaa-ri, Strmsund, representerar Jmt-land och Erik Lfgren, Sdra Norrlands Vindkraftcentrum, fr Gvleborg samt Thomas Jensen, Lnsstyrelsen, fr Vsternorrland.

Sedan Energimyndigheten beviljat std startade Vindfyr november 2010.

Det innevarande projektet, med budget 1,4 miljoner kronor, strcker sig till slutet av 2012. Vi ser att det nu r lge fr en mer lngsiktig fi-

nansiell lsning, och arbetar drfr med att attrahera medfinansiering ifrn de som r engagerade i sto-ra vindkraftparker,sger Jens Spe-rens, som tycker att det r rimligt att Vindfyrs kunder betalar fr den in-formation de fr.

JuSt nu planeraS det fr nra 6000 vindkraftverk i Norrland.

Mnga kommuner berrs, s det finns skl att samarbeta, sger Jens Sperens, som pekar p att i Norrland str omrdena fr likartade Norr-lndska utmaningar.

Det r kallt, det r lnga av-stnd och det handlar ofta om myck-et stora parker, sger Jens Sperens som punktar upp tre huvudomrden Vindfyr arbetar med.

Det mest aktuella r elntsfr-gan. Det r en viktig vergripande regionfrga, sger projektledaren, som pekar p betydelsen av att det skapas en bra och hllbar strategi fr den norrlndska exporten av el.

Det andra r funktionen som samordnare mellan kommuner och projektrer dr det r viktigt att hl-la sig uppdaterad om nulget.

Ett litet verk ngonstans ingen bryr sig men handlar det om 6000 verk blir vi en stor spelare i vrlden,

sger Jens Sperens, som pekar p vikten att kommuner fr rtt infor-mation om vindkraften.

Han ser Vindfyr som en brobyg-gare mellan kommuner, projektrer och lokala nringar.

Ett exempel r att under 2011 ge-nomfrdes en konferens kring hur rennringen pverkas av vindkraft. 13 samebyar deltog, liksom moder-organisationen SSR.

JenS SperenS peKar p att Vind-fyr lrt sig en del sedan starten.

Vi har klart blivit mer pdrivan-de i vindkraftsfrgor.

En tredje frga Vindfyr arbetar med just nu r isproblematiken.

Vi arbetar i ett kallt klimat dr det handlar om att skapa frutstt-ningar fr en sker drift med kvalitt!

Han pekar p att det r viktigt att kommuner ser frdelarna med vind-kraft fr att kunna tillgodogra sig nyttan p bsta stt.

Flera av dem r riktigt hungriga, andra behver mer tid p sig, men vi har gott hopp om att de tveksamma ansluter sig, sger Jens Sperens, som ocks pekar p viktan av att fretag r p banan.

Vi vill peka p mjligheterna att ta hem nya affrer, sger projektledaren.

Studier visar att vid vindkrafts-byggnationer har upp till 25 procent av investeringarna landat i lokala f-retag.

Det finns ett norskt exempel p att lokalnyttan kan bli upp emot 60 procent, sger Jens Sperens, som pe-kar p att det brjar ocks kommun-politikerna upptcka.

i HSt genomfrDe Vindfyr bland annat konferensen Nolia vind i Pite dr LKAB informerade om sin vind-kraftsatsning och Vindfyr informera-de om lokalt gd vindkraft.

Sedan kommer vi att delta vid konferensen Wintervind i stersund i februari, sger Jens Sperens.

Arbetet gr ocks vidare med idn om att bilda lokala samrdsgrupper, dr en lokal grupp med folk frn ren-

nringen, fretag och kommuner blir klar i hst.

JenS SperenS Sammanfattar

Vindfyrs uppdrag med att projektet vill ta hand om frgor som r typiskt norrlndska och som inte hamnar p ngon annans bord och han ppe-kar vikten av att kommuner kontak-tar Vindfyr.

Det finns kommuner som arbe-tar med samma frgestllningar s det finns skl att samverka mer, s-ger Vindfyrs projektledare, som ock-s presenterar en virtuell nyhet, nu-mera har Vindfyr en egen app som kan laddas ned i smartphonen.

Tommy NoriN

FoTo Tommy NoriN

Experter p vindkraft!

Vindfyr blser p fr vindkraften

Riksdagsledamot vill snabba p miljprvningriksdagsledamoten Svener-ik Bucht, s, tycker att tillmp-ningen av de svenska miljla-garna ibland drivs in absurdum dr naturvrdsverket bromsar tillstndsrendena genom att verklaga i sista minuten.

under vren tog Bucht upp i riksdagen den sega och lnga tillstndsprvningen fr euro-pas strsta landbaserade vind-kraftspark utanfr pite, dr det planeras fr 1101 kraftverk och dr etapp ett bestr av 314 verk.

Processen med anskan kom in fr sexsju r sedan och det tog fr lng tid innan Milj och Markdomstolen kom med ngot beslut. Det r oac-ceptabelt, sger SvenErik Bucht, som pekar p att det finns stor risk fr att finansirer av vindkraftspro-jekt drar sig ur och vljer att inves-tera i andra lnder om rendena ska ta s lng tid.

Sverige framstr inte som en in-vesteringsvnlig nation, sger SvenErik Bucht, som tidigare var kommu-nalrd i Haparanda och som deltog aktivt med att skriva avtal om en vindkraftspark p Seskar.

Han tilltrdde som riksdagsman 2010 och kort drefter frgande han dvarande miljministern Andreas Carlgren, c, om handlggningstider-na. Eftersom ingenting hnde, ter-kom han i vras dr han teruppre-pade kravet om snabbare prvningar till miljminister Lena Ek, ocks c.

i interpellationen frgade han vad hon gr att vi ska f en hand-lggning som stimulerar tillvxt och jobb, och har ministern ambitioner att verka fr att gllande miljlag-stiftning och dess tillmpning fr-ndras med krav p tydlighet och kortare handlggningstider?

22 maj svarade miljminister Le-na Ek p Buchts interpellation med

att bland annat peka p att mark och miljdomstolarna har reforme-rats och genom dem finns frut-sttningar fr att frenkla, samordna och effektivisera domstolsprvning-arna.

Det r inte SVen eriK Bucht njd med:

Det var undvikande, sger SvenErik Bucht, som pekar p att Sverige r vrst i Europa vad gller byrkrati kring miljstillstnd.

Och den borgerliga regeringen har inte tagit detta p allvar. Den r passiv till att gra frndringar som krvs, sger s riksdagsmannen, som krver att regeringen mste lgga mer resurser p domstolarna.

Dessutom vara tydlig i sina reg-leringsbrev till myndigheterna om vad som gller, sger SvenErik Bucht, som inte tnker ge sig nr det gller krav p snabbare miljprv-ningar.

Jag kommer givetvis att fort-stta vcka frgan om det inte blir ngra frndringar, sger Bucht, som vill se mer vindkraft i Norrbotten och Vsterbotten.

Men den kan inte lsa allt en-ergibehov. Vi kan f ut mer effekt av

bde vattenkraft och krnkraft, s-ger Bucht, som nr det gller det se-nare r positiv till att Finland byg-ger nytt krnkraftverk p anda sidan Bottenviken.

Tommy NoriN

Den borgerliga regeringen har varit passiv nr det gller frgan om att snabba p miljprvningarna, sger SvenErik Bucht,S, riksdagsman och tidigare kommunalrd i Haparanda.

vindkraft t idningen4 norrbotten nr 1 2012

Vindkraft ger jobb till 11 000

r 2020 kommer de svenska vindkraftverken att producera 26 twh, de kommer att syssel-stta 11 141 personer och vind-kraftaktrerna kommer att beta-la 3,6 miljarder kronor i skatt.

Det framgr av en rapport vind-kraftens ekonomiska effekter 20102020, framtagen av Jenny von Bahr vid WSP Energy & Strategi i Stock-holm.

Studien/prognosen bygger p in-rapporterade planer frn 27 vind-kraftsfretag som motsvarar 53 pro-cent av marknaden. I de ekonomiska berkningarna antas elpriset ligga p 65 re/kilowatt, vilket 2010 var det genomsnittliga spotpriset p el-marknaden.

WSP redovisar att av de 27 fretagen kunde tolv ge svar p utbyggnadsplaner fram till 2014. 2010 stod de tolv freta-gen fr 28 procent av den totala vindkraftproduktionen,men berknas enligt prognosen st fr 76 procent av produktionen i Sverige r 2020. Det innebr att det vntar stora in-vesteringar de nrmaste ren.

Investeringarna i vindkraft blir mycket kraftiga med en utbyggnads-takt p tta till 17 miljarder per r frn 2012 och framt.

I r och nsta r peakar inves-teringarna fr att sedan sjunka ef-ter 2015. De uppgifterna beror p att

vindkraftsbolagen har tagit fram ut-byggnadsplaner fram till 2015, dr-efter blir utbyggnadstakten lgre.

Exempelvis 2017 berknas inves-teringarna ligga p 7, 8 miljarder, och drygt tta miljarder 2017 och 2018.

VinDKraften ger arbetstillfllen dr WSPs rapport visar att i r sys-selstter den 9 371 personer dr an-talet kar till 10 266 nsta r. Efter det sker en viss nedgng till drygt 8 000 personer 20162018 fr att ka igen dr Jenny von Bahrs berkning-ar stannar vid 11 142 personer r 2020.

I rapporten slr ocks forskaren fast att vindkraften ger redan idag betydande skatteintkter.

I r betalar branschen 2,5 miljar-der i skatt. 2015 passeras tre miljar-der och 2020 berknas den frny-bara energin ge stat och kommuner skatteintkter med 3,6 miljarder kro-nor.

D kommer vindkraftsbranschen att omstta 30,5 miljarder kronor. En sektor i samhllet som kar sin om-sttning rekordsnabbt.WSP redovisar att 2010 omsatte branschen 6,9 mil-jarder kronor. Frra ret mer n fr-dubblades omsttningen till 15 mil-jarder dr prognosen anger att den kommer att vara frdubblad om t-ta r.

Tommy NoriN

Det ingr i Svenska Kraftnts in-vesteringar dr verket lgger 60 miljarder kronor fram till 2025 p att rusta det svenska eln-tet och dr vindkraften r en av drivkrafterna bakom att affrs-verket vill snabba p med ut-byggnaden.

I hst har Svenska Kraftnts per-spektivplan varit ute p remiss.Den anger hur affrsverket ser p energisituationen,och vilka investe-ringar som behvs fram till r 2025

Vi vill tidigt flagga fr vil-ka tgrder som krvs, sger Vik-tor Wallstrm vid Svenska Kraftnt, som anger att det finns planer p att frstrka elntet med nya sto-ra stamntledningar frn Norrbot-ten till sydsverige, framdriven av den snabbt vxande vindkraften. Inves-teringen sker efter 2020.

DeSSutom SKa De nuvarande fyra stamntledningarna frn Norrland uppgraderas. Det sker 20142016.

Perspektivplanen tar upp att transport av el frn vindkraftverken r en prioriterad frga, men Svenska

Kraftnt konstaterar ocks att den omfattande vindkraftsutbyggnaden skapar ett betydande ntplanerings-problem.

SKlen r att det rder stor os-kerhet kring hur mnga vindkrafts-projekt som egentligen kommer igng, med hnvisning till att det r svrt fr vindkraftsbolagen att rk-na hem projekten p grund av lgt elpris och lgt pris p elcertifikat. Och vindkraften r en produktions-mssigt sett en ojmn leverantr av strm.

Det hindrar dock inte Svens-ka Kraftnt att investera. Fram till 2025 planerar verket att lgga 5560 miljarder p nya stamnt dr ex-empelvis sydvstra lnken i sdra Sverige byggs just nu, och frutom uppgraderingen och nybyggnationen av stamntledningen frn norrland, sker en utbyggnad av ntet efter Lu-le lv under 20142016.

Verket vill ocks bygga ny mat-ning frn Ofoten i Norge till Porjus, och en ny ledning mellan SverigeFinland. Det r inte bestmt nr det ska ske.

2013 investerar Svenska Kraftnt 4,8 miljarder i utbyggt elnt.Under 20132015 handlar det om 15 mil-jarder.

Mark och miljdomstolens beslut att ge grnt ljus fr de 314 verken i Markbygden utanfr Pite aktualise-rar frgan om det finns ledig kapa-citet fr att transportera den el som ska ledas via det nya stllverk som byggs vid Rbcken fr 100 miljoner kronor.

Det finns avtal med Svenska Kraftnt som r skyldiga att ansluta och det finns plats p ledningarna. Redan nu finns en installerad effekt p 2000 Megawatt och det rcker fr att transportera el frn 700 vind-kraftverk, sger Svevinds Vd Mikael Kyrk.

P sikt, och det anges ocks i per-spektivplanen, behvs ytterligare ett stllverk i Markbygden med en ny tvrledning mellan stllverken.

Investeringar som landar hos Svevind och Enercon och som enligt Mikael Kyrk ingr i kalkylerna.

Tommy NoriN

Svenska Kraftnt rustar fr miljarderEn ny stamntledning frn Norrbotten till sydsverige, och uppgradering av de fyra stamntledningar som nu finns.

Som en del av de svenska klimatmlen finns tydliga ml fr utbyggna-den av vindkraft. Den svenska ambitionen att satsa p frnybar energi har gjort att utbyggnaden tagit fart p allvar de senaste ren.

Utmaningen fr vindkraftprojektrerna r att f tillstnd fr att bygga vindkraft inom rimlig tid. P lokal niv stoppas ofta vindkraft-projekt av olika intressen, ofta med miljinriktning. Kan omstllningen mot ett hllbart energisystem med mer vindkraft ske utan konflikt med lokala intressen?

Fr att investeringarna ska vara milj- och kostnadseffektiva r det oerhrt viktigt att placera vindkraftverken dr det blser, sger Eva Vitell, chef fr Vattenfalls projektutveckling p land i Sverige.

Vinden r en naturresurs och fr att utnyttja den s effektivt som mjligt mste vindkraften placeras p de platser dr det blser som allra mest. Att mta och analysera vinden r drfr ndvndigt fr varje val av lokalisering. Vinden br vara utgngspunkten fr besluts-fattare, p lokal och regional niv, nr lmpliga platser fr vindkraft pekas ut eller nr tillstnd ges till ett vindkraftprojekt.

Sjlvklart mste miljintressen och andra faktorer vgas samman i en slutlig bedmning. Studier av exempelvis fglar, fladdermss och olika naturvrden grs drfr alltid i vra projekt fr att bedma mjligheterna fr samexistens, sger Eva Vitell och tillgger:

Ett hllbart energisystem bygger p att det finns mjlighet till goda investeringar, ekonomiskt som miljmssigt.

Vindkraften har en viktig roll i omstllningen till ett hllbart energisystem. I Europa har vindkraft lnge varit en viktig frnybar och kostnadseffektiv energi-klla. I Sverige har vi bara sett brjan.

Vattenfall r idag en av Europas strsta vindkraft-producenter med mer n 900 vindkraftverk i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederlnderna och Storbritannien. Vattenfalls totala vindkraftstillgngar producerar drygt 4 TWh under ett normalr, motsvarande hushllsel till 800 000 hem. I norra Sverige, med sina starka vindar, r flera projekt under utveckling. Frra ret invigde vi vr strsta landbaserade vindkraftpark, Stor-Rotliden, strax norr om Fredrika i sele kommun.

Starka vindar ger hllbart energisystem

Eva Vitell, chef fr Vattenfalls projektutveckling p land i Sverige.

Systemtnk krvs fr att f fart p vindkraftsindustrin

Vindkraften i Sverige saknar en helhetssyn, det fattas ett sys-temtnk i branschen och det kan ha sin grund i att nringen r relativt ung i Sverige.

Det sger Stefan Lundmark, reger-ingens samordnare fr vindkraft-satsningar i Norrbotten och Vster-botten och den vriga vrlden.

Med systemtnk menar han bland annat elinfrastruktur och lngsiktiga satsningar p forskning och utbildning.

Vindkraftsindustrin har myck-et att lra av pappersstl och tr-industrin nr det gller systemtnk. Det r jag vertygad om, sger Ste-fan Lundmark.

Han pekar ocks p att om Sveri-ge ska f fart p energiomstllning-en krvs tydliga, stabila, men ocks kraftfulla satsningar frn offentlig och privat sektor.

Han har en gigantisk uppgift. Att bygga broar mellan de myndigheter som ibland agerar bromsklossar och den ibland otliga vindkraftindustrin.

Och den andra rollen att age-ra blslampa emot sin egen arbets-givare, nringsdepartementet, dr Stefan Lundmark klart vill skynda p vindkraften.

Det gr fr lngsamt, sger han, och syftar p den lnga miljprv-ning myndigheterna gnat sig t i Markbygden dr Svevind ftt vnta i sju r p miljtillstnd.

Hanteringen r olycklig. Man ska ha respekt fr tgordningen,men nr det tar s lng tid finns risk fr att investeringarna lggs i malpse. Det blir i slutndan fr dyrt fr projek-tren, sger Stefan Lundmark, som tycker att det r rimligt att halvera tiden fr miljprvningar.

Jag hoppas nu att Mark och Mil-jdomstolen kommer med ett beslut s att Svevind fr komma igng, s-ger Lundmark, som uppger att han tagit upp problemet med energimi-nister AnnaKarin Hatt.

Stefan Lundmark har ett lngt CV som bland annat rymmer EUsam-ordnare i Pite kommun, projektle-dare vid Lule Tekniska Universitet,

verksamhetsledare vid fretagspar-ken Aurorum i Lule och just nu ock-s samordnare (75 procent) fr Vind-kraftcentrum i Barents.

i grunDen r Han elektrikern som blev statsvetare.

Han r en av fyra samordnare i Sverige som har till uppgift att sam-ordna myndigheters och vindkrafts-industrins intressen s att Sverige nr det uppsatta mlet med 20 TWh vindkraft r 2020.

Idag produceras cirka sju TWh, s det r brttom, menar Lundmark, som pekar p nu handlar det om att f myndigheter och vindkraftsintres-sena att mtas.

Han sger att han frsker agera genom att bland annat delta i upp-vaktningar som syftar till att blsa p vindkraften.

Jag r en slags medlare, sger Stefan Lundmark, som tycker att krnfrgan har tappats bort i vind-kraftsdebatten.

Det handlar hela tiden om eko-nomi. Men den viktigaste frgan r

varfr vi arbetar med denna miljomstllning, sger Stefan Lundmark, som ger exempel.

2006 skickade Lnsstyrelsen Norrbotten tillvxtprogram till EUkommissionen. Programmet kom till-baka med vndande post dr kom-missionen efterlyste motiv.

Den ville veta anledningen till varfr vi jobbar med vindkraften dr det inte i frsta hand handlar om tillvxt, sger regeringens vindkraft-samordnare.

Anledningen till det omfattan-de arbetet med energiomstllning i Norrbotten och vriga vrlden bott-nar i att det kommer att bli omj-ligt fr mnniskor och vissa djur att finnas kvar p jorden om temperatur fortstter att stiga. Detta tappas of-ta bort i den allmnna debatten, s-ger han.

Nr det gller vindkrafti norra re-gionen pekar han p att utveckling-en sker i ln som sger ja.

SOMMinstitutet vid Gteborgs universitet gjorde en underskning i Norrbotten och Vsterbotten som vi-

sade att i Vsterbotten r 82 procent av invnarna positiva, i Norrbotten 78 procent, sger Stefan Lundmark, som pekar p att det fanns negati-va yttringar emot de 14 verken p Bondn i Pite skrgrd, men nr vl verken var byggda kom enbart posi-tiva omdmen.

Och nu r folk vana vid att de str dr!

frutom SegHeten i miljtillstn-den pekar Lundmark p oron kring lga elpriser och lga priser p el-certifikat.

Men det r viktigt att inte grun-da kalkylerna p hur det ser ut nu. En ansvarsfull industri mste titta 1520 r framt nr den bedmer sina investeringar, sger samordnaren, som pekar p att LKAB tar ju inte si-na investeringsbeslut p hur gruv-priserna ser ut idag de lgger sina investeringar med sikte p att efter-frgan kar och att priserna gr upp.

Tommy NoriN

vindkraft t idningen6 norrbotten nr 1 2012

Stefan Lundmark, r en av fyra samordnare i Sverige som har till uppgift att samordna myndigheters och vindkraftsindustrins intressen s att Sverige nr det uppsatta mlet med 20 TWh vindkraft r 2020.

Regeringens samordnare:

Vi r en komplett leverantr av strategiskt och operativt underhll fr fretag inom vind, vatten, vrme och industri.

www.seu.se

SEU tar hand om ert strategiska och operativa underhll s att ni kan jobba med er

krnverksamhet i lugn och ro. Vi har lng erfarenhet av frebyggande underhll och

att arbeta med hela kedjan, allt frn optimering till operativa tjnster och beredskap.

Vid nymontage och ombyggnader erbjuder vi bland annat projektledning, konstruk-

tions- och ritningstjnster. Vi tar ven hand om hela projekt.

Vra drygt hundra medarbetare har mycket bred kompetens och i vr tjnsteport-

flj fi nns en hel del specialtjnster, bland annat termografering, vibrationsanalys,

maskinuppriktning och balansering, maskinanalys, industriklttring och hgspn-

ningsunderhll. Bland vra kunder fi nns svl stora energifretag som mindre

industrifretag.

UME: SKOLGATAN 73 A Telefon 090-14 24 00 LULE: STORGATAN 45 Telefon 0920-420 420-vik: STORGATAN 19 B Telefon 0660-28 11 28www.koskela.se

vi korrigErar aLLa dina synfEL ven brytningsfel och lderssynthet

Vi utfr gonlaser- och RLE-operationer fr att korrigera alla synfel, ven lderssynthet.

Vlkommen att boka in en tid hos oss dr du alltid fr en kostnadsfri underskning och

konsultation av en legitimerad gonlkare.

Visst vet du att du kan gra bruttolneavdrag fr synfelskorrigering via ditt jobb? Det r

kostnadsneutralt fr arbetsgivaren och skattefritt fr dig, det innebr att du sparar mellan 30 till

55 procent p din operation. Boka in en tid redan idag fr ditt frsta stegmot ett liv utan glasgon och linser!

30-50% rabatt MEd brUtto-LnEavdrag

kostnadsfriakonsultationer & drop-in

underskningar.

Vindkraftcentrum ett energiskt nav

vi inte ska blsa upp ngra siffror ut-an vara realistiska. Det r viktigt att leverera rtt uppgifter till de aktrer som blir inblandade, sger samord-naren till Vindkrafttidningen.

Men vi insg snabbt att det-

ta handlar om mycket. Utbildning, dr vi bidragit till att Lernia (se ar-tikel sidan..) startat en internationell vindkraftteknikerutbildning, och vi genomfr varje r konferensen No-lia Vind, sger Stefan Lundmark, som

ocks r sjlvkritisk.Vi har fokuserat mycket p vad

som kan komma att hnda i framti-den, men nu mste vi se vad de hit-tills gjorda satsningarna givit.

Exempelvis har 34 fretag i re-

Vindkraftcentrum Barents r ba-serad vid furunsets fretags-by i pite med Stefan lundmark som projektledare. frutom att leda Vindkraftcentrum arbetar han 25 procent som regering-ens samordnare fr vindkraften i den nordliga regionen (se arti-kel sidan 6)

Bakom Vindkraftcentrum str Pi-te kommun, Norrbottens landsting, Lnsstyrelsen, Energimyndigheten och EUs regionala strukturfonder.

Vid kontoret i Pite arbetar fr-utom Stefan Lundmark, Jonas Lundmark, informatr samt Anna Marklund, som har hand om admi-nistration och ekonomi.

BilDanDet aV Vindkraftcentrum har tv grundlggande orsaker. Det var mycket vindkraft p gng, in-te bara i Sverige utan ocks i Fin-land och Norge, sger Stefan Lund-mark, som pekar p det andra sklet, Svevinds plan att bygga 1101 verk i Markbygden.

En satsning med mycket stor potential dr vi ser att det inte gr att hantera som nr man bygger tio verk.

Det blir helt andra frgor att ta stllning till, sger Stefan Lund-mark, som exemplifierar med att Pi-te hamn fr en helt ny och strre roll som importr av verk, det plane-ras fr en betongtornfabrik vid ham-nen, och att rekrytera arbetskraft blir en viktig uppgift.

Vi Har gJort en samhllsekono-misk kalkyl fr etapp ett (314 verk, reds anm), sger Stefan Lundmark dr vi kartlagt hur mnga arbeten Markbygden skapar.

Vi sade nr vi gjorde kalkylen att

gionen samt 77 vindkraftsmont-rer ftt jobb hos Enercon i samband med uppfrandet av de tio verken vid Dragaliden, sger Stefan Lund-mark, som ocks pekar p att det blir viktigt att reda ut vad den komman-de parken med 30 verk i Sjisjka utan-fr Abisko som byggs just nu kom-mer att ge.

i marKBygDen finns Vindens hus dr smfretag har vxt fram i vind-kraftens spr.

Det som hnt har varit ett bra lrande fr oss, sger samordnaren, som uppger att Vindkraftcentrum har tagit fram en handlingsplan med nio punkter med vad centrat ska ar-beta med.

Dit hr tillstndsprocesser, fi-nansierings och garfrgor,bygga ut elntet och en strategi fr hur n-ringslivet i Barentsregionen ska nap-pa p vindkraften.

Det finns sikter om att vind-kraft ska byggas dr konsumenterna finns, varfr Norrbotten?

Varfr? Jo fr att hr finns fr-delar. En r att vi har f men sto-ra markgare vilket gr markfrgor enklare. Det rder inte samma kon-kurrens hr om marken som i sd-ra Sverige.

Det r sant att Norrbotten har verskott p el och det bsta vo-re kanske att den producerades dr konsumenterna finns. Men vi mste se p vindkraften som en basnring, likt andra basnringar som finns i l-net. Vi har goda mjligheter att ska-pa utveckling och tillvxt samtidigt som vi bidrar till energiomstllning-en, sger Vindkraftcentrums projekt-ledare.

Tommy NoriN

vindkraft t idningen8 norrbotten nr 1 2012

Rovfglar utsatta fr vindkraftverkrovfglar utmrker sig i statisti-ken ver arter som ddas i kol-lisioner med vindkraftverk. Det visar en studie gjord av Vindval som r ett forskningsprogram som drivs av naturvrdsverket och finansieras av energimyn-digheten.

Programmet som pgr till 2013 om-fattar 30 forskningsprojekt och fyra s kallade syntesprojekt, dr Vindval bland annat tittat p hur vindkraft

pverkar fgelliv.Ett vindkraftverk ddar mellan

2,3 till 7,3 fglar per r dr Vind-val konstaterar att en utbyggnad av 5000 verk i Sverige skulle komma att dda 36 500 fglar per r.

Hr Summerar forskargruppen att vindkraften utgr en mycket liten fa-ra sett till totalt antal ddade fglar, men det r inte fr fglar i allmnhet vindkraften r ett hot, det gller en-bart ngra f fgelgrupper dr rov-

fglar r mest drabbade.rnar, vrkar och glador r rov-

fglar som segelflyger mycket och de lever farligare n mindre arter som flyger mer aktivt, som krrhk, duv-hk och sparrhk.

Vindval redovisar, att rotorbladen rr sig, gr det svrare fr frmst rovfglar att undvika dem, rovfglar flyger exempelvis inte in i trd som ju str stilla.

En del av orsaken r att fglars gon sitter p sidan av huvudet och

det ger ett begrnsat synflt, och rovfglar som spanar efter byten p marken har svrt att hlla uppsikt framt.

Drfr Har SVerigeS Ornitolo-giska frening tagit fram frslag p lmpliga avstnd mellan vindkraft-verk boplatser, dr ett verk inte br placeras nrmare n 23 kilometer frn en boplats fr

Havsrn eller Kungsrn och inte nrmare n 2 kilometer till Pilgrims-

falk och en kilometer till boplatser fr Orre och Trnor

Det finnS enligt Vindval ocks en dom i Miljdomstolen avkunnad 23 november 2011, att vindkraftverk in-te fr byggas nrmare n tv kilo-meter till boplatser fr Kungsrn och Fjllvrk.

Tommy NoriN

Erik Persson, Jonas Lundmark och Stefan Lundmark arbetar med att synliggra vindkraften och dess effekter p nringar i Norrbotten och Vsterbotten. FoTo Tommy NoriN

2009 bildades Vindkraftcentrum fr Barentsomrdet i syfte att vara ett nav fr fretag, myndigheter, frsvarsmakten, kommuner och andra som sker information kring den vindkraft som vxer snabbt i Norrbotten.

Rovfglar utsatta fr vindkraftverk

Vill du veta mer kontakta oss! www.vindkraftbarents.se, tel. 0911-697048

Miljardinvesteringar Kompetensfrsrjning

Arbetstillfllen Frnybar energi

VINDKRAFT Barentsregionens nya tillvxtindustri

FOTO: MARIA FLDT

wpd planerar fr miljardinvesteringartyskgda vindkraftprojektren wpd med erfarenhet av utveck-ling, byggnation, finansiering och drift av mer n 1 400 vind-kraftturbiner i europa och andra delar av vrlden planerar vind-kraftsparker i norrbotten och Vsterbotten fr 3,3 miljarder kronor.

Lget p den svenska vindkrafts-marknaden med lgt elpris och lgt pris p elcertifikaten har dmpat lus-ten hos sm aktrer att investera i vindkraft.

Dock inte hos tyskgda wpd.Vi har stark gare som tnker

lngsiktigt, sger Weronica Ekholm, vid wpd Scandinavia,det svenska bo-lag som projekterar och bygger land-baserade verk.

wpds andra bolag i Sverige, wpd Offshore Stockholm AB, projekterar och bygger havsbaserade vindkrafts-verk.

Den landbaserade verksamheten i Sverige startade 2007 och har idag cirka 300 vindkraftverk i planerings eller tillstndsfas.

Vi har kommit lngst med Al-dermyrberget i Skellefte. Dr pla-nerar vi att bygga under sommaren 2013, sger Weronica Ekholm, som pekar p att hittills har inte freta-

get byggt ngra havsbaserade parker i Sverige, men bolaget har ambition att bygga fem sdana parker, bland annat en vid Trnan/Klockgrundet i Pite skrgrd med 132 verk.

De lanDBaSeraDe planerna r mer omfattande. I Vsterbotten plane-ras fr bland annat en park med sex verk p Klverberget nra Skellefte dr wpd inom kort lmnar in ans-kan om bygglov och anmlan enligt miljbalken till Skellefte kommun.

Dessutom planeras fr en strre park i Rliden med cirka 40 verk pla-cerade i grnslandet mellan Skellef-te Pite.

Dr r vi tidigt i processens. Samrdsprocessen r inte klar, men vi har haft ett tidigt samrd med samebyarna, sger Weronica Ekholm.

Fr projektet vid Talltrskliden avvaktar wpd bttre frutsttning-ar fr bland annat elanslutning inn-an bolaget gr vidare.

Och vi letar efter nya platser hela tiden, sger Weronica Ekholm, som kommer in p placeringen av 31 verk p SCA gda Bergn i Kalix skrgrd i Norrbotten.

I slutndan kan det falla bort ngra verk, tror Weronica Ekholm, som uppger att just nu hanteras de yttranden som kommit in efter sam-

rd. Bolaget vntar ocks p slut-rapporteringar frn de omfattan-de utredningar som gjorts och som handlat om inventering av havsrn, kulturvrden, naturvrden, land-skapsanalys, logistik och fgelstu-dier.

Initialt talade vi om en bygg-start 2014 med inkoppling av de fr-sta verken under 2015. Men med tanke p miljprvningen och att el-ntanslutningen r komplicerad, det handlar ju om en sjkabel, r det mer realistiskt att tro att det str klart frst 2017, sger projektledaren.

Hon uppger att wpd har som po-licy att upprtta en vindkraftsbonus med terfring av medel till bygden, som i det hr fallet r tnkt att gyn-

na det rrliga friluftslivet i skrgr-den. Samtal runt bonusen har frts, men avtal kring det blir en senare frga.

aprop el ppnar Ekholm fr mjligheten att den elanslutning wpd drar fram kan leda till ett mer-vrde fr lokalbefolkningen.

Tre btklubb som har anlgg-ning vid Grdsviken p norra Bergn uttryckt intresse att ansluta anlgg-ningen till fast elnt. Idag drivs den med hjlp av egna elverk.

Vi utreder mjligheten. Vi vill att vra etableringar ska ge frdelar fr de lokala intressen som finns i omr-det, sger Weronica Ekholm.

Tommy NoriN

FAKTA WPDwpd har funnits i Sverige se-dan 2002 och har sitt ste i Stockholm. Verksamheten r delad i tv affrsomr-den: wpd Scandinavia AB som projekterar vindkraft p land, och vindkraft till havs projekteras av wpd Offshore Stockholm AB. Bda bolagen ingr i wpdkoncernen en av Europas ledande vind-kraftsprojektrer med lng erfarenhet inom projektering, finansiering, realisering och drift av projekt inom frny-bar energi.

FAKTA BERGNwpd vill bygga en vindkrafts-park om 1731 stycken verk, med en total installerad ef-fekt runt 100 MW p Bergn i Kalix kommun. Antal och storlek p verken r beroen-de av resultat frn pgende vindmtning.

31 vindkraftverk 3,2 MW skulle ge en rsproduktion p ca 360 GWh (360 miljoner KWh) och skulle rcka till att frsrja drygt 71 000 villor med hushllsel.Vindkraftspark Bergn r lo-kaliserad ca 20 km sydvst om Kalix stad i Kalix kom-mun, Norrbottens ln. Parken planeras att driftsttas tidi-gast 2015.

Klla www.wpd.se

Vi r positiva till Wpds plan att bygga vindkraft p Bergn. Det skulle ge btklubben chans att f fast el till vr klubbanlggning i Grdsviken, sger Lars Ekerljung, ordfrande fr Tre btklubb.

FoTo Tommy NoriN

vindkraft t idningen10 norrbotten nr 1 2012

Nu satsar vi p att skapa en ny rrlig grupp som bland annat kan arbeta emot vindkraftsbranschen, sger Ralph Bcklund, marknadschef vid Adecco.

FoTo Tommy NoriN

Adecco ordnar arbetskraften

rerna i Sverige vad gller rekryte-ring och bemanning. Fretaget har 50 kontor i Sverige, bland annat i Ume, Skellefte, Pite,Lule, Pajala och Gllivare. Fretaget har cirka 45 procent av bemanningsmarknaden i Norrbotten och Vsterbotten.

I Lule har vi funnits i 15 r. I Pi-te tio r, sger Ralph Bcklund, som uppger att i norrlandsregionen har Adecco 500 anstllda som kan inde-las i tre grupperingar.

Vi har fast anstllda vilket ut-gr 70 procent av arbetsstyrkan. Dessutom har vi visstidsanstllda och anstllningsformen student.

allt fr att hlla en hg servi-cegrad, sger Ralph Bcklund.

Studentverksamheten handlar ofta om korta uppdrag dr en per-son gr in hjlper till nr ett fretag fr peak i verksamheten, sger mark-nadschefen, som frklarar att Adec-

Svevind och enercons planer p att frverkliga den gigantiska vindkraftsparken i markbygden gr att bemanningsfretaget adecco i vssar klorna genom att bland annat bilda en rrlig mobilitygrupp som kan g in i allt frn vindkraftsprojekt till att jobba inom gruvindustrin.

Vi kan flytta kompetensen dit den behvs, sger Ralph Bcklund, Adec-cos marknadschef i Norrland, som berttar just nu arbetar fretaget med det bemaningsfretaget kall-lar fr mobility rrlig arbetskraft.

Vi r ett bemanningsfretag och all vr personal r rrlig p det sttet att de kan g in p olika arbetsplat-ser p olika orter. Men nu bildar vi en srskild grupp med folk med lite h-gre kompetens som ska vara lite mer rrlig n de andra i Addecogruppen, frklarar Ralph Bcklund.

Han vet inte i dagslget hur stor gruppen blir och vilka yrkesgrupper det handlar om.

Det blir efterfrgan som styr det. Men tanken r att de anstllda i mobility snabbt ska kunna placeras p arbetsplatser runt om i Sverige, och just arbetar vi intensivt med re-kryteringen, sger marknadschefen.

Adecco r en av de stora akt-

co arbetar med tre olika uppdrags-modeller.

En r rekrytering dr Adecco le-tar folk som sedan anstlls av det f-retag Adecco ftt uppdraget i frn. En annan r s kallat hyrkp, dr Adecco hyr ut arbetskraft en period, sedan anstlls personen eller perso-nerna hos det aktuella fretaget.

Den tredje nischen r traditio-nell bemanning dr fretag har be-hov av att f in arbetskraft under viss tid, sger marknadschefen, som uppger att Adecco kan frse mark-naden med all slags arbetskraft.

Det handlar om allt frn tjns-temn till montrer, svetsare, och sgverksarbetare. Vi har ocks elek-triker som ingr i srskilt bolag, s-ger Ralph Bcklund, som uppger att kunderna finns inom bland annat stl, gruv, verkstads och skogsin-dustrin.

Och nu vill Adecco p allvar ge sig in i vindkraftsbranschen.

Vi hade folk p plats i bygget av Sjisjka vindkraftspark. Nu kommer Markbygden och d hoppas vi kunna frse fretagen med den arbetskraft de behver. Vi har kompetent folk fr det, sger Ralph Bcklund.

Nu tar vi ett nytt kliv dr vi vill bli en bra partner p alla orter, i Norrbotten och Vsterbotten och

det gller inom bde vindkraften och gruvnringen, sger Adeccos mark-nadschef.

Tommy NoriN

FAKTAKoncernen Adecco S.A. r vrldens strsta bemannings-fretag med ca 5 500 kontor i ca 60 lnder spridda ver hela vrlden med 33 000 an-stllda.Tre miljoner mnnis-kor arbetar fr Adecco un-der ett r.Bolaget r registrerat i Schweiz och noterat p Swiss Exchange i Zrich. 2011 om-satte koncernen 20,5 miljar-der Euro.I Sverige r Adecco ett auk-toriserat bemanningsfre-tag med ca 50 kontor sprid-da ver hela landet.2011 var svenska omsttningen cirka 2,5 miljarder.Frutom uthyrnings och rekryteringstjnster erbju-der fretaget lsningar in-om bland annat outsourcing, omstllning, ledarskapsut-veckling, kompetensutveck-ling och karrirrdgivning.Klla Addeco Sverige.

De arbetar fr att skapa en testpark fr vindkraft i Norrland. Frv. Stefan Skarp, Skellefte Kraft, Ralph Nystrm, Sverea Mefos, Stefan Ivarsson, Vd Scandinavian Wind och professor JanOlov Aidanp vid LTU.

FoTo Tommy NoriN

Forskare vill ha testanlggning i norren park som ska testa vindkraft i kallt klimat.

Det vill Svensk Vindkrafts tek-niskt centrum SWptC, bygga i norrland med hopp om bygg-start 2014-2015.

Sverige kan bli ledande i Europa nr det gller att testa vindkraft i kallt klimat, sger Stefan Ivarsson, vd fr Scandinavian Wind i Karlstad till Vindkraftstidningen,nr projektet presenteras fr fretag och kommu-ner vid ett mte i Lule 21 septem-ber.

Arjeplog har profilerat sig i Euro-pa som ett mecka fr biltester i kallt klimat dr bland annat bilgiganter-na Audi, BMW och Mercedes testar bilar,verksamhet som skapat en mil-jardindustri i glesbygd.

Ngot liknande vill Stefan Ivars-son se vad gller vindkraft.

Det finns en testanlggning i Kanada, men inte i Europa. Idag kan vindkraftprojektrerna ta till sig er-farenheter av exempelvis isbildning frst nr verken r p p plats.

men fr forSKningen och bola-gen r det viktigt att se hur vindkraft fungerar i kallt klimat dr Norrland kan bli ett bra testomrde, sger vdn fr Scandinavian Wind.

Verken ska testas innan de rik-tigt stora projekten kommer igng, sger han,

Idn till testparken vcktes av SWPTC ett, projekt som drivs av Chalmers i Gteborg med ett antal stora fretag med som intressen-ter, bland annat ABB, SKF och Gene-ral Electric. Det leds av professor Ola Carlson vid Chalmers.

En tanke fddes att starta ett testcenter med 4-8 verk som ska

placeras i omrde med svra sn och isfrhllanden, sger Stefan Ivars-son, som uppger att nu letar SWPTC efter lmplig plats i norrland

Det r intreSSant att se att om det r 38 grader kallt, vad hn-der med maskinhusen, tornen och vingarna? Hur reagerar materialet och hur pverkas produktionen? S-ger Stefan Ivarsson, som hoppas att testparken kan vara p plats 2014- eller 2015.

Den ska frmodligen drivas av ett testbolag dr projektrerna fr hyra en plats fr att testa verk.

De kan handla om korta frsk, eller att det lngtidstestas, frklarar Stefan Ivarsson upplgget emot in-dustrin.

Forskningen ges plats i parken, dr Chalmers finns med, men ocks Lule Tekniska Universitet med pro-

fessor Jan-Olov Aidanp (Teknik-vetenskap och Matematik) som pro-jektledare.

ltu Har reDan arbetat med ma-terialfrgor i samarbete med forsk-ningscentrat SICOMP, men detta blir ngot nytt. Vi hoppas kunna g igng med forskningen kring vind-kraft efter nyr, sger Jan-Olov Ai-danp, som anser att Sverige kom-mer att bli ledande i Europa vad gller vindkrafttester i kallt klimat.

Detta kan bli lika stort som bil-testverksamheten.

Skellefte Kraft, strst i Vster-botten p vindkraft, har gtt in med 225 000 kronor fr att finansiera frstudien till testparken.

Vid rsskiftet kommer bolaget att ha 51 verk p plats i Vsterbotten, det har tidigare byggt tio verk i Ar-jeplog.

Fr oss handlar det om att skaf-fa kunskap om hur verken fungerar i kallt klimat, att skra kvalitn, sger Stefan Skarp, chef fr strategiska in-vesteringar vid Skellefte Kraft.

Han Har Sett problemen med is och sn.

Dr vi behver veta mer infr exempelvis etableringen vid Blaiken med 90 verk, sger han.

Mtet i Lule genomfrdes med forskningscentrat Sverea Mefos som vrd.

Dr sger projektledaren Ralph Nystrm.

Sverea Mefos har stor erfaren-het av att driva forskningsprojekt dr vi arbetar emot stora aktrer som SSAB och LKAB, drfr kan vi tn-ka oss att driva den nya testparken, sger han.

Tommy NoriN

v indkraftt i dn ingen 11nr 1 2012 norrbotten

Skellefte Krafts anlggning p Uljabuoudafjllet i Arjeplog r den frsta stora vindkraftparken i Sverige som har byggts och anpassats fr fjllmilj. De tio vindkraftverken anvnder ett nyutvecklat avisningssystem som frhindrar isbildning p turbinbladen, vilket mjliggr driftsker vindkraft i extrema vderfrhllanden. Uljabuoudas rsproduktion p cirka 80 GWh motsvarar el till mer n 3 000 eluppvrmda villor.

www.skekraft.se/vindkraft

Knn vindkraften.En ondlig naturresurs.

Skellefte Kraft r en av Sveriges strsta kraftproducenter, med egna produktions-

anlggningar fr vindkraft, vattenkraft, vrme och bioenergi. Skellefte Kraft har egna

elnt och erbjuder energi- och underhllstjnster. Dessutom bedrivs verksamhet inom

fastighetsuthyrning och bredband. Bolaget r helgt av Skellefte kommun och 2011

var antalet anstllda cirka 650, med en omsttning p 5,1 miljarder kronor.

vindkraft t idningen12 norrbotten nr 1 2012

Rewind vill bygga vindkraft efter norrlandskusteni hst ger ledningen fr vind-kraftprojektren reWind off-shore i Karlstad sig ut p en resa fr att tala med kommunal-rd efter norrlandskusten om frdelarna med att bygga vind-kraft i kustnra omrden.

Det terstr att se om Pites kom-munalrd Peter Roslund lter sig vertalas eftersom kommunen sger nej i sin vindbruksplan till byggen av kustnra verk.

Sger de nej bygger vi inte, men det r synd eftersom de kustnra omrdena r dligt utnyttjade, s-ger ke Pettersson Frykberg, Vd fr ReWind Offshore i Vrmland, som specialiserat sig p att utveckla och bygga havsbaserade vindkraftspar-ker.

Han startade fretaget 2009 till-sammans med Leif Jonsson, tidigare vd fr Dynavind, och Tore Wizelius, en av de namnkunnigaste personer-na i Sverige vad gller vindkraft, som skrivit tio bcker i mnet.

Vr affrSiD r att utveckla havs och kustnra vindkraftprojekt, sger ke Pettersson Frykberg, som pekar p att fretaget har tillgng till en ny teknik fr att bygga fun-dament till havs, dr Energimyndig-heten bidrog med 40 miljoner kronor till utvecklingen i ett nationellt pi-lotprojekt.

Det handlar om bergfrankra-de fundament dr ringar spnns fast i berget, frklarar ReWinds Vd, som sger att fundamenten kan best av 510 koniska ringar med upp till en diameter av tta meter.

Dr tornet skruvas r diametern oftast fyrafem meter, frklarar ke Pettersson Frykberg, som berttar att med den tekniken har Konsorti-et Vindpark Vnern byggt 10 3MWverk i norra Vnern strax utanfr Karlstad, och nu sker ReWind till-stnd att uppfra ytterligare 20 verk vid Stenkalles grund i sjn.

Dessutom vill bolaget bygga en park med 1012 verk utanfr Norr-

Rewind har byggt vindkraft i Vnern och vill nu underska mjligheterna att bygga havsbaserade verk efter norrlandskusten.

FoTo rewiNd.

Vill ni n ut med ert budskap?

Pobeda Publications AB som ger ut denna tidning om Vindkraft r ettfretag specialiserat p att gra tidningar!Vi har en stor kompetens och kunskap inom omrdet.Annonsfinansierade tidningar r vr specialitet och vi skter helakedjan med frsljning, produktion och layout.Vi ger ocks ut tidningar p ryska, tyska och hollndska riktade mot turister i Sverige.

Har ni en ide om er verksamhet som ni vill n ut med kan vi hjlpa er!Det sker kostnadseffektivt och ni fr maximalt genomslag inom detgeografiska omrde ni vljer!Vi har personal i stersund, Stockholm, Gteborg, Amsterdam och Moskva!Kontakta oss s tar vi fram ett frslag!info@pobeda.se eller 0643-21137

Vi hjlper er med det!

2009

Lilla Inlandsbanani Yxskaftklen

Fina fiskar i Frostviken

FOTO

:MIRO

SLAV STR

AJN

IC

Hoting Old Cars Meeting

Din guide till alla sommarens evenemang i Strmsund

HllingsfalletEn fantastisk syn

reDe grootste in de Scandinavische landen

Kerstmis

TOP 10 shoppen in Stockholm

Een Nederlander in

ZWEDEN

in ZwedenKerst zoals Kerst bedoeld is

KNUFFELEN MET EEN

ELANDDe ultieme

eland-ervaring in Moose Garden

Vier

vindkrafttidningennummer 1 2012

Energiministern spr mnga nya jobb!

Sid 3

Medvind fr Hammerdals Betonggjuteri Sid 4

Kyrkan fr kraft frn ovan Sid 14

Katharina fr vrlden som arbetsplats

Sid 19

Vindkraft rddar glesbygden i Hrjedalen

sid 6

Bredband till Raftsjhjden sprider ost ver vrlden

sid 28

kping tillsammans med lokala par-ter.

Vdn pekar p att i fretagsidn ingr att utveckla vindkraftparker tillsammans med lokala fretagare och investerare, med Vindpark V-nern som modell.

Vindpark Vnern gs av kom-munala energi och bostadsbolag, kooperativ samt lokalt nringsliv, s-ger ke Pettersson Frykberg.

Han ser stora mjligheter med havsbaserade vindkraftverk.

Frdelarna r att det blser jm-nare och hgre vind dr man uppnr en jmn produktion som inte sliter p maskinerna p samma stt som p land, sger Rewinds Vd, som ock-s pekar p att frgan om att lsa markfrgan r lttare eftersom det oftast handlar om statliga vatten.

Nackdelen med havsbaserat r

planer fr att ta reda p hur lget r efter kusten, sger ke PetterssonFrykberg.

Han tycker att klimatfrgan bor-de vga tyngre i samhllsplanering nr kommunerna tar fram sina pla-ner, dr vindkraften berknas ta en mycket liten procent av en kommuns markanvndning.

Tommy NoriN

att det blir dyrare fundament och det r mer vderknsligt under bygg-tiden, men frdelarna vervger nr djup och bottenfrhllandena r de rtta, sger ke PetterssonFrykberg, som nu vill kittla norrlandspolitiker-na med havsbaserad vindkraft.

Senare i hst kommer vi att g-ra en resa efter norrlandskusten dr vi ska prata med kommunfolk. Just nu lser vi kommunernas vindbruks-

Rekrytera medarbetare med rtt kompetens i den webbaserade nationella rekryteringsdatabasen

Sker du jobb i branschen? Hitta intressanta annonser p vr hemsida och Facebook.Registrera ditt CV hos oss, s matchar vi mot lediga jobb.

Vi finns p Winterwind 2013 tillsammans med Svensk Vindkraftfrening

Besk oss grna i vr monter!Passa p att trffa vra arbetsmarknadsutvecklare Jrgen Eriksson och Mona Sehlin p plats.

Jrgen Eriksson, 070-780 94 02jorgen.eriksson@vindkraftcentrum.seMona Sehlin, 070-780 94 12mona.sehlin@vindkraftcentrum.se

Kontakta oss s berttar vi mera!

Vi erbjuder ett nationellt rekryteringsverktyg fr jobb och uppdrag i en vxande bransch vindkraftsbranschen!

Besk vr Rekryteringsmssa p Winterwind 2013 i stersund 12-13 februari

vindkraft t idningen14 norrbotten nr 1 2012

2005 beslt ett antal fretagare i norrbotten och Skne att bilda Kalix Vindkraft aB dr de inled-de vindkraftseran med att stta upp ett vindkraftverk i axelsvik vid havet utanfr Kalix.

Sju r senare ger bolaget med Lu-le Energi, Bjre Kraft och pappers-producenten Billerud som betydan-de gare tta verk, dr elen sljs via Vattenfall och elhandelsfretaget Bixia i Skne.

-Det har blivit klart lnsamt, s-ger Kalix Vindkrafts styrelseordf-rande Rolf Sandlund.

Frra ret omsatte bolaget 8,8 miljoner kronor med 970 000 kronor i positivt resultat och fr 2012 be-rknas omsttningen bli ca 15 mil-joner kronor med ett positivt resultat runt 2 miljoner kronor.

Vindkraften mellan Kalix-Hap-aranda pbrjades r 2005 d f-retagaren Michael Henriksson, som arbetat ett antal r med att hit-ta lmpliga omrden fr vindkraft i

Norrbotten, tog kontakt med ett an-tal fretagare fr att bygga ett vind-kraftverk i Kalix. Kalix Vindkraft AB bildades och anskte om att f st-ta upp ett verk vid havet i Axelsvik utanfr Kalix. Eftersom det rrde sig om enbart en turbin krvdes enbart tillstnd frn Kalix kommun. Turbi-nen levererades av finska Win Wind frn Uleborg.

Bolaget BilDaDeS med 15 del-gare frn Norrbotten och Skne som bidrog med tre miljoner kronor i ak-tiekapital.

-Med bankln p sju miljoner kronor kunde vi fullflja bygget, s-ger Rolf Sandlund, som berttar att utfallet frn det frsta verket blev s positivt att Kalix Vindkraft brja-de planera fr ytterligare tv turbi-ner vid Axelsvik.

Planerna kunde frverkligas se-dan Kalix Vindkraft AB gjort tv ny-emissioner. Dels en fretrdesemis-sion till de befintliga garna, dels en riktad nyemission dr bl.a. Bille-

rud Karlsborg och Lule Energi gick in som nya delgare och blev majo-ritetsgare tillsammans med Bjre Kraft frn Skne.

-Efter emissionerna hade vi ett eget kapital p 34,5 miljoner kronor, sger Rolf Sandlund, som uppger att 2008 kunde Nordex leverera och st-ta upp de tv nya turbinerna om var-dera 2,5 MW effekt. Med den tidiga-re turbinen levererar de tre verken ca 12 MWh per r.

Kalix VinDKraft ville dock utveck-la verksamheten och 2011 fick

bolaget erbjudande om att fr-vrva Bottenviken Vind AB som ger fem vindkraftverk p Seskar. Den affren blev klar frra hsten.

Rolf Sandlund och Stina Blom-bck, Hllbarhets- och Energidi-rektr fr Billerud AB redovisar att hittills har Kalix Vindkraft investe-rat 130 miljoner kronor i vindkraft-verk, verk som r lnsamma men dr garna avvaktar med att ta ut ngon aktieutdelning.

-Vi har sagt att vi ska n en soli-ditet (andel eget kapital av totalt ka-pital) p minst 50 procent innan vi gr det. Vi r nra dit (47,7 procent) men vill avvakta eftersom priserna p el och elcertifikat fr tillfllet r extremt lga, sger Rolf Sandlund.

-Vi knner att vi vill konsolidera fretaget innan vi gr vidare, sger Rolf Sandlund, som uppger att Ka-lix Vindkraft skulle vilja ga fler verk men prislget p elenergi och elcer-tifikat bromsar investeringen.

Kalix Vindkrafts styrelseordfran-de tar ocks upp ett par andra hin-der fr att bolaget ska kunna utveck-la vindkraftsparkerna.

Ett r Vattenfalls taxa p anslut-ningen av el.

-Nr vi byggde frsta verket vid Axelsvik behvde vi inte betala n-gon avgift fr att leverera el till n-tet eftersom det var ett litet verk under 1,5 MW. Men nr vi byggde tvan och trean brjade Vattenfall ta ut tta re per kilowatt lpande, eftersom effekten versteg 1,5 MW.

Dessutom fick vi betala ledningen. Vi har betalat tv gnger fr att Vat-tenfall ska ta emot strmmen. ver-fringsavgiften r ca 20% av priset vilket r alldeles fr mycket. Det be-hver vi inte betala p Seskar, sger Rolf Sandlund, eftersom de verken r under 1,5 MW effekt. Hr mste lag-stiftningen ndras anser Rolf Sand-lund.

Det anDra HinDret r ocks re-laterat till Axelsvik, dr markgaren helstatliga Sveaskog valt att hja ar-rendeavgiften i stllet fr att slja marken till vindkraftsbolaget.

Och nu har Sveaskog aviserat om att dubblera arrendet vid en eventu-ell utkning av parken.

-Det innebr en helt orimlig ar-rendekostnad, sger Rolf Sandlund, som sger att det finns inte sdana marginaler i vindkraftsbranchen som gr att Kalixvind AB klarar en sdan hjning.

Tommy NoriN

Kalix vindkraft blser p

Inlandsvind vill slja vindkraftandelar till alla2011 bildades den ekonomiska freningen inlandsvind i pite med id att erbjuda folk att bli delgare i vindkraftverk.

nu ser vi fram emot att markbygden Vind aB brjar bygga etapp ett med 314 verk, sger lars Sjlund, Koler, ordf-rande fr inlandsvind.

Nr Svevind brjade planera fr sin gigantiska park med 1101 verk 2002,vcktes Lars Sjlunds intresse fr att lokalbefolkningen skulle ges chans att bli delgare i vindkraftverk.

20082010 byggde Svevind fr-sksparken med tolv verk i Dragali-den, men fre det diskuterades mj-ligheten att en kooperativ frening skulle f kpa ett verk, sger Anders Persson, ledamot i styrelsen fr In-landsvind.

Han frklarar att folk i Markbyg-den har vntat lnge p att bygget av de tta verk i Storblliden som skulle ing i frsksparken, skulle in-ledas. Nu kommer de att ing i den etapp med 314 verk Markoch Mil-jdomstolen sagt ja till i oktober och att etappen gr igng redan i hst gldjer Lars Sjlund och Anders Pers-son.

Efter Mark och miljdomstolens besked hoppas de att diskussioner-na med Svevind om kp av i brjan ett verk ska omvandlas i ett skrift-ligt avtal.

Hittills har 50 personer gtt med i Inlandsvind, men fr att frening-en ska kpa ett verk behvs 400

600 personer som blir medlemmar och kper andelar.

anDerS perSSon och Lars Sjlund uppger att nu vill Inlandsvind inleda frhandling med Markbygden Vind AB om kp av ett verk. Sedan kan vi erbjuda vra medlemmar kp av an-delar, sger Lars Sjlund.

Frsljningen kommer inte att begrnsas till enbart folk i Markbyg-den.

Det finns ingen geografisk grns. I frsta hand riktar vi oss till piteborna, men det finns exempel p att folk i sdra Sverige r del-gare i vindkraft i Norrland, sger Lars Sjlund.

Han och Anders Persson har sam-talat med fretrdare fr den eko-nomiska freningen Kvarkenvinden i Vsterbotten om upplgget fr In-landsvind.

Dr har delgarna betalat 60007000 kronor per 1000 KWh. Men vi vet inte vad priset blir hos oss eftersom vi nnu inte vet vad ett verk kommer att kosta att kpa, s-ger Lars Sjlund, som pekar p att delgarna i Kvarkenvinden har billig el.De betalar ca 2530 re per KWh, inklusive ntavgift och skatter. (Gl-ler 2011).

Anders Persson pekar p att fr-modligen kommer priset att stiga p el, och i det lget blir det frdelak-tigt att delga vindkraft.

Den kommer att bidra till att hlla nere nivn p din elnota, s-ger Anders Persson, som pekar p att

det tar 67 r fr en medlem att rk-na hem investeringen i andelar i ett verk.

Efter betalar medlemmarna en-bart verkens driftkostnader plus skatter.

Det blir ekonomiskt frdelaktigt och det r bra fr miljn.

Han oCH larS SJlunD ser fram emot att Markbygdenprojetet gr igng och p sikt kan de tnka sig att Inlandsvind kper mer n ett vind-kraftverk.

De talar mest om Svevind, men utesluter inte att det kan bli affr med ngon annan vindkraftexploa-tr dr exempelvis Kraft vill bygga vindkraft i Blsmark.

Vi har pratat med Kraft och brjar de bygga fre Svevind kan det lika grna bli ett kp dr.Men det beror frsts p hur snabbt det gr och p vilka villkor vi kan f kpa ett verk, sger Lars Sjlund.

Tommy NoriN

nu ser vi fram emot att markbygden Vind aB brjar bygga etapp ett med 314 verk.

Vindtek norr ab Vi r specialiserade p vindmtning i kallt klimat och erbjuder t vra kunder:

UthyrningochdriftavenellerfleraSODAR AQ500frmtningarupptill200m

Uthyrningochdriftavmtmasterupptill140m

Projekteringsunderstdikundersprojekt genombl.aWindProarbeteochdeltagande isamrdsprocessen

Serviceochdriftavkundersmtsystem

Viarbetarmyckethrtfratt skerstllaenhgtillgnglighet pvrakundersmtningar

Kontakt: www.vindtek.se Mob: 070-6736889

Utvecklar vindkraftparker till sjss tillsammans med lokala aktrer och investerare

Datum: Sign:

Ritningen r vr egendom och fr ej utanvrt medgivande kopieras eller mngfaldigasvare sig i ursprung eller ndrat skick frevisas eller p annat stt delgivas tredje person. Frseelser mot dessa bestmmelser kommer attbeivras enligt lag.

Kund:

Gata: Ort:

Objekt:

Skala: Sparat som:

DN

2200 mm

700 mm

2200 mm

700 mm

offshoreoffshoreoffshore

offshore

ReWind Offshore AB, Lantvrnsgatan 8 652 21 Karlstad Tel. 070 650 69 82

www.rewindoffshore.se

ABB AB Kabeldon. Box 531, 441 15 Alingss Tel: 0322-770 00www.abb.se/kabeldon

Kabeldon HDC-A.Kopplar p vindkraften.

ABB r strst i vrlden p vindkraft. Frn Alingss bidrar vi med kabeltillbehr, bl.a. Kabeldon HDC-A kabelskpet fr avgrening av 12, 24 och 36 kV kablar. Du fr en beprvad och sker lsning fr att skarva och avgrena kabel ovan jord. Kontakta oss nr du vill kopplap vindkraften! www.abb.se/kabeldon

Hr byggdes Norrbottens frsta vindkraftverk

Dalgngen Suorva r mest knd fr vattenkraft med Suorvadam-men men det r ocks platsen fr norrbottens frsta vindkraft-verk, byggt 1998

och vi skulle vilja bygga fler, sger mikael Segerstrm, kas-sr i den ekonomiska frening som bildades nr verket bygg-des fr 14 r sedan, ett verk som tickar och gr och som fr-ser motsvarande 150 villor med strm.

Det 40 meter hga verket r bel-get mellan Suorvadammarna, en an-rik plats fr svensk elfrsrjning med Porjus kraftstation som kom under 1910talet.

Den byggdes fr att frse malm-banan med el, men vattenfldet rckte inte till vintermnaderna, s man byggde Suorvadammarna, fr-klarar Mikael Segerstrm, som upp-ger att hgst uppdmt innehller dammen nstan lika mycket vatten som Vnern.

Hr fddes idn att bygga lnets frsta vindkraftverk.

Dalgngen r kilformad dr det blser mycket, sger Mikael Seger-strm, som pekar p att det var dock inte bara att brja bygga.

Han frKlarar att han fick med Uppsala metrologiska institution med i projektet, men de stora vind-krafttillverkarna var inte s pigga p att slppa till teknik till forskningen.

Men vi lyckades stadkomma ett samarbete mellan Vattenfall AB, Metrologiska institutionen mfl. och 1998 kunde vi inviga verket, sger Mikael Segerstrm.

Han pekar p att det fanns inget lokalt motstnd. Dremot var Lns-styrelsens naturvrdsenhet emot pi-lotprojektet i Suorva.

Men det kunde frverkligas se-

dan dvarande landshvdingen Bjrn Rosengren gick in och beslutade om tillstndet, sger Mikael Segerstrm.

reDan frn BrJan var utgngs-punkten att en lokal andelsfrening skulle bildas dr folk kunde kpa in sig i det verk som producerar 1 500 000 kilowattimmar per r.

Det kostade sex miljoner kronor att stta upp vilket gjordes av Vat-tenfall.

Vi erbjd folk frn hela lnet att kpa andelar fr 3750 kronor per styck dr det bestmdes att man fick kpa motsvarande sin egen elproduk-tion, frklarar Mikael Segerstrm.

Varje andel berknades ge 1000 kWh/r.

Idag r verket nra Stora Sjfal-let till 30 procent gt av vindkoope-rativet och i sin tur frdelat p drygt 300 andelar p folk som bor i Jokk-mokk och i omrdet intill, men det finns ocks gare i sdra Sverige.

Delgare Som fr en rlig ter-bring som bidrar till att betala el-rkningarna.

Och folk har mer n vl ftt till-baka de pengar de satt in, sger Mi-kael Segerstrm.

Han pekar p styrkan med att ett kooperativ ger vindkraftverket.

Den tanken gr ju ut p att man startar ett gemensamt kooperativ fr den nyttighet som man r i behov av, till exempel att grva en brunn el-ler bygga ett vindkraftverk till nytta fr hushllet, dr man kan ta till sig nytillskottet utan beskattning, sger Mikael Segerstrm, som anser att helst ska vindkraft s lng som mj-ligt vara lokalt gda.

Stora multinationella bolag ska inte ha frtur till vra naturre-surser, menar kassren i vindkraft-freningen.

Nr det gller det finns konkre-ta planer p strre vindkraftsparker.

Enligt Lnsstyrelsens sammanstll-ning vill Vattenfall Vindkraft AB byg-ga 20 verk i omrdet, och Vindin AB vill bygga 67 verk vid Suorvamagasi-net. Samrd har hllits och rende-na r p vg till Miljprvningsdele-gationen.

enligt uppgift ville ocks Sirkas och Srkaitums samebyar stta upp 100 verk vid Suorvamagasinet, men det r terkallat sedan miljdomsto-len avvisat anskan.

Tommy NoriN

Det 40 meter hga verket r belget mellan Suorvadammarna.

vindkraft t idningen16 norrbotten nr 1 2012

Ryssen kommer!

Ryska turister r den snabbast vxande gruppen utlndska turister i Sverige.Vill ni n dem p hemmaplan?Ryska reseoperatrer str fr den strsta delen av ryska turistersbokningar i vrt land.Vi har mngrig erfarenhet av att arbeta mot den ryska marknaden.Vi har de bsta kanalerna i Ryssland fr att n direkt tilloperatrerna som styr resenrernas resml.Genom egna seminarier i St Petersburg och Moskva nr vi direkt till dem!

Vra ryska representanter p plats i Ryssland skter marknadsfringoch ger hjlp t svenska turistfretagare som vill marknadsfra sinaanlggningar och destinationerVi kan hjlpa er p ett maximalt kostnadseffektivt stt.Frn 5000 kr och upp!

Kontakta oss om vilka behov ni har s tar vi fram ett frslag!info@packagetours.se tel 0643-21137www.packagetours.se

Vill ni n ryska turister och marknadsfra er verksamhet! PACKAGETOURS

Toppen av tillgnglig betongfabrik.Betongindustris mobila betongfabrik lser ett till synes overstigligt problem med nrhet till betong p en svrtillgnglig byggarbets-plats. Fabriker kan sttas upp verallt och helt anpassas till arbets-platsens behov.

Flyg och turism gr fre vindkraft

frn lokalbefolkningen emot vind-kraft.

Drfr Har Vi Sagt nej till de fles-ta omrden i kommunen, sger Jer-ry Johansson, som pekar p att Ar-vidsjaur vill sl vakt om den vildmark kommunen vill locka turisterna till med jakt och fiske som dragplster.

arvidsjaur kommun priorite-rar turism, flyg och frsvar fre vindkraft.

Vr generella instllning till vindkraften r positiv men vi har inte s mnga lmpliga omr-den att bygga p, sger arvid-sjaurs kommunalrd Jerry Jo-hansson (S),

De flesta kommuner i Norrbotten har antagit en vindbruksplan, s ocks socialdemokratiskt styrda Arvidsjaur. Dr konstaterar kommunen att i och fr sig har Arvidsjaur stora ytor med goda vindlgen, men de kolliderar starkt med intressen som natur och kulturvrd, rennring, turism, flyg, samt frsvarets verksamhet.

Dessutom konstaterar kommu-nen det finns ett tydligt motstnd

Vi har inte mindre n 40 natur-skyddsomrden att ta hnsyn till. Dessutom r rennringen viktig , s-ger kommunalrdet.

De senaste ren har Arvidsjaur profilerat sig som en flygkommun med ett flygflt som lockat till sig nya aktrer och som ocks huse-rar en trafikflygarskola (som dock r nedlggningshotad).

Vidselbasen med de flygvning-ar som sker i samarbete mellan olika lnder r ocks viktig fr Arvidsjaur, sger Jerry Johansson, som pekar p att dessutom finns jgarfrband p orten som tar den mark i ansprk som ocks hyser ett skjutflt.

Jerry Johansson pekar p att v-ger man samman alla dessa intres-sen finns det inte rum fr s myck-et vindkraft.

De sammanlagda verksamheter-na binder upp s mycket mark i vr kommun, sger han.

Han peKar p att egentligen finns det enbart ett omrde som kan vikas fr vindkraft och det pekas ocks ut i vindbruksplanen. Det ligger vster om Avaviken vid Slagns.

Ett omrde har varit freml fr anskan frn vindkraftbolaget Kraft, det handlar om Brattber-get, men omrdet finns inte angi-vet i Vindbruksplanen, och bolaget har ocks dragit tillbaka sin anskan kring det projektet.

Dremot har vindkraftsbolaget Vindkompaniet anskt om att bygga 37 verk vid Hornliden, den anskan prvas just nu av Lnsstyrelsen/Mil-jprvningsdelegationen.

Arjeplog beskrivs som en ngot mer vindkraftsvnlig kommun dr Skellefte kraft byggt tio verk p lgfjllet Uljabuouda. Parken blev klar 2010 och kunde frverkligas se-dan markgaren Sveaskog sagt ja och att bolaget kunde n en uppg-relse med Maskaure sameby.

enligt lnSStyrelSenS redovis-ning fr vindkraft som r p gng i olika delar av lnet finns just nu inga fler anskningar om vindkraft i Ar-jeplogs kommun, men att ngot kan vara p gng bekrftas av att ett bolag ftt bygglov att stta upp en mtmast norr om Slagns.

Tommy NoriN

Arvidsjaurs kommunalrd:

Arvidsjaurs kommunalrd Jerry Johansson (S),

v indkraftt i dn ingen 17nr 1 2012 norrbotten

Skanskas Green Initiative A new symbol

Skanska r en av vrldens frmsta aktrer inom grnt

byggande och vi strvar stndigt efter att bli nnu bttre.

Som ett steg i vrt miljarbete har vi investerat i tv stora

vindkraftsparker i norra Sverige: Sjisjka och Mullbergs.

Vi har redan kommit en bra bit p vg och nr anlgg-

ningarna gr fr fullt kommer vi producera mer el n vi

frbrukar i hela vr svenska byggverksamhet. Det r vad

vi kallar grnt byggande.

Ls mer om Skanskas grna initiativ p skanska.se/miljo

Grnt byggande fr mer vind i seglen

Grannkommunen Arvidsjaur, r mindre vlvilligt instlld till vindkraft och det gjorde att Nordisk Vindkraft valde att backa p ett projekt med elva verk vid Gulln utanfr Slagns.

Nordisk Vindkraft fullfoljer dock

in om att bygga 60 verk i Fjllberg, Lycksele, 21 vindkraftverk plane-ras i Vargtrsk mellan Lycksele/se-le, dessutom elva verk vid Vinliden/Lycksele och nio verk vid Hornmyran i samma kommun.

sina planer i grannlnet Vsterbot-ten dr fretaget vill bygga 15 verk i Bredtrsk och Verboberget.

Hans projekt r inte de enda Nordisk Vindkraft planerar i Vster-botten. Inom kort lmnas anskan

vindkraft t idningen18 norrbotten nr 1 2012

cue dee abWe hold the record for the highest Wind measurement mast installed

CUE DEE AB was founded back in 1978 in Si-

ke, Vsterbotten. During the years we have

grown from a small local company to one of

the leading suppliers of masts, towers and

brackets for both the Wind and Telecom in-

dustry worldwide.

Sike 58 | SE-915 93 ROBERTSFORS | SWEDEN Telephone: +46 934 153 10 | Fax: +46 934 150 72

info@cuedee.se | www.cuedee.se

When it comes to the supply of wind mea-

surement masts we are the market leader in

Scandinavia. We also hold the record for the

highest wind measurement mast installed, a

200 m K-Mast installed in Germany during

2011!

maw

ixart.s

e

om du vrdestter modern och effektiv fretagshlsovrd

Vi r ett kvalitetsval

0911-23 33 33

Nordisk vindkraft vill bygga i Arjeplog

Nordisk vindkraft byggde parken i Havsns/Jmtland. Nu vill bolaget bygga flera vindkraftsparker i Norrbotten och Vsterbotten.

FoTo:Fredrik HerrlaNder

Brittisktgda nordisk vindkraft planerar att bygga nio verk i naustavare i arjeplogs kom-mun.

Vi brjar f klart med mark-avtalen och haft ett antal m-ten med samebyn, sger patrik Sj, projektledare vid nordisk Vindkraft i gteborg.

Han frklarar att bolaget r inne i det som benmns samrdprocess .

Vi hade ett mte med Lnssty-relsens handlggare Kenneth Fors i september, dr vi ligger i startgro-parna fr att skicka in anskan, s-ger Patrik Sj, som uppger att det handlar om att stta upp nio verk dr investeringen berknas uppg till 300 miljoner kronor.

proJeKtleDaren frKlarar att Nordisk Vindkraft vill bygga verken i en terrng med produktionsskog och viss lgfjllskaraktr. Marken r pri-vatgd dr Patrik Sj uppger att en del markavtal r klara.

Vi har ocks haft ett antal m-ten med den berrda samebyn, och en rennringsutredning r pbrjad.

Byggs parken blir det den andra vindkraftsparken i Arjeplogs kom-mun. 2010 satte Skellefte Kraft upp tio verk p Uljabouda.

Vinliden r verklagad av Vallsta sameby.

Jag tror de verklagat p grund av betet trots att samebyn inte an-vnder marken, sger projektleda-re Marie Lfkrantz, som pekar p att kommunens versiktsplan medger vindkraft i omrdet.

Nr det gller Vargtrsk finns inga motstende intressen, och det blser bra!.

Verken i Norrlands inland hamnar i kallt klimat med isiga frhllanden, trots det ska de inte frses med av-visningssystem.

Vi ser problemen men det finns inte ngot vi anser som fullgott sys-tem fr avvisning, sger Patrik Sj, som uppger parkerna ska byggas trots lgt elpris och lgt pris p cer-tifikat .

Drfr att vi tnker lngsiktigt. Det lga elpriset kan vara en tillfl-lig dip.

Vi bygger kalkylerna p lngsik-tiga investeringar med skert 30 rs avskrivningstid och p sikt tror vi att priserna gr upp.

Och garen RES r en uthllig vindkraftsprojektr med starka fi-nansiella muskler, sger Patrik Sj.

Tommy NoriN

v indkraftt i dn ingen 19nr 1 2012 norrbotten

Hr vid Bodsjn utanfr Blsmark vill Kraft Vind stta upp 26 vindkraftverk.

kraft Vind gr miljardinvestering

Bygga vindkraft i norr ger bra avkastning trots att det r dyrt att transportera elen till sdra Sverige, och tack vare bra vind gr Kraft Vind aB i Stockholm kraftfulla investeringar i norr-botten och Vsterbotten.

Det r dr det blser,och det finns mer plats fr vindkraftsparker, s-ger Kraft Vinds Vd Anders Barne, om varfr vindkraftsbolaget vill sat-sa i norr.

Dr kan vi satsa p strre par-ker, det gr inte i Skne och sdra Sverige, sger Anders Barne, som re-dovisar att bolaget investerar norrut, trots att transportkostnaderna fr elen blir dyrare.

Vi kompenseras av bttre vind och avkastningen blir minst lika bra eller bttre frn verk i Norrland, s-ger Kraft Vinds Vd, som redovisar en rad projekt med 200 verk i Norrbot-ten och Vsterbotten.

Ett hundratal av dem planeras i Norrbotten varav 26 i Blsmark ett par mil utanfr Pite.

Blsmark som projektet heter r lngt framme dr kommunen sagt ja ochvi har haft avtal med markga-re och sameby, sger Anders Barne.

Anskan r just nu hos miljprv-ningsdelegationen p Lnsstyrelsen, och Anders Barne hoppas p bygg-start hsten 2013.

Projektet r kostnadsberknat till en miljard dr Anders Barne uppger

att Schweiziska energibolaget Alpiq kommer att finansiera och ga par-ken.

Den finanSiella KriSen i Europa har gjort det svrare att f banker att stlla upp.

Men med energibolag som ga-re och tillrckligt stora projekt gr det ordna finanisering, sger Kraft Vinds Vd.

Bolaget vill bygga ytterligare ett par parker i Norrbotten, 50 verk i Vouno i Haparanda dr samrden r klara, dessutom 20 verk p Brattber-get i Arvidsjaur.

Nr det gller det senare hoppas vi p tillstnd under 2014, sger An-ders Barne, som pekar p att bola-

get har ntt en uppgrelse med sam-ebyarna.

Kraft Vind berknar sina inves-teringar utifrn att varje verk ger 2,5 MW och att varje verk kostar cirka 15 miljoner kronor per MW att byg-ga.

Dr mste kostnaden ned till 1213 miljoner kronor/MW fr att det ska bli lnsamt, sger Anders Barne, som pekar p tv saker fr att det ska ske.

En r att leverantrerna av verk blir mer kostnadseffektiva. Det andra r att elpriset och priset p elcertifi-kat gr upp.

Annars subventionerar skatte-betalarna vindkraften och det r vl inte meningen.

Kraft planerar ven att investe-ra i Vsterbotten, 38 verk i Stenberg/Nordmaling dr kommunen tillstyrkt och i Ava med 25 verk. Dessutom i Tfte utanfr Ume med elva verk, totalt 74 vindkraftverk.

gare och finansir bakom pro-jekten r Alpiq samt ett par utlnd-ska Energibolag.

Han hoppas dock att det kommer tillstnd fr verken i Nordmaling i r eller i brjan av nsta kvartal 2013.

Ava ligger lite lngre bort, dr hoppas vi p tillstnd 2014, sger Kraft Vinds Vd.

Tommy NoriN

Avknoppat fretag stter upp mtmaster

Gear oils - that drive ef ciency.

Higher revenues, increased reliability:Special oils made by Klber Lubrication help you achieve these goals. They ensure long mainten-ance intervals or even lifetime lubrication, high ef ciency and lasting component protection, even at the gears performance limit. Our specialists will recommend you the perfect oil for your require-ments. Together we can increase the ef ciency and reliability of your mechanical systems.

KlberComp Lube Technology: Lubrication solutions at the highest level.

www.klueber.com/windpowertechnology

your global specialist

KLU_Anz_WindEnegry_122x90.indd 1 10/22/2012 6:12:16 PM

Heltckande inom mark och anlggningwww.bilfrakt.se

vindkraft t idningen20 norrbotten nr 1 2012

Suorvavind aB i Jokkmokk r ett exempel p hur vindkraft kan knoppa av fretag. mikael, Vidar och Viktor Segerstrm har ut-vecklat ett fretag som speciali-serat sig p vindmtning.

I samband med bygget av vind-kraftverket i Suorva kom jag att ar-beta med att stta upp en mtmast fr vinden, frklarar Mikael Seger-strm, bakgrunden till bildandet av Suorvavind AB.

Masten som kostade 100 000 kronor kunde sttas upp med std av Lnsstyrelsen.

Han r trhantverkaren och mu-sikern som kom att starta det fre-tag som omsatte fem miljoner kronor frra ret och som han idag driver med snerna Viktor och Vidar Seger-strm.

Verksamheten har utvecklats bra. Idag stter vi upp mtmaster i hela Sverige, sger Mikael Seger-strm, som uppger att konsultfre-taget dagligen tankar hem vinddata frn ett stort antal system.

Det HanDlar om konventionel-la mtmaster och system men ocks om sodarmtning.

Det gr ut p att man skickar ut ljud upp till 200 meters hjd i tre riktningar som reflekteras.

Utifrn det kan man exempelvis mta vindhastighet, frklarar Mikael Segerstrm tekniken, som dock har sina begrnsningar.

Den fungerar ibland smre hr-uppe p grund av att vi kan ha sto-ra temperaturskiktningar, sger han.

Under ren har Suorvavind delta-git i ett 30 tal mer eller mindre sto-ra vindkraftprojekt. Ett av de senare r mtningar i Markbygden dr Sve-vind nyligen ftt tillstnd att bygga etapp ett med 314 verk.

Frra ret avslutades arbetet fr Skellefte kraft som byggt 10 verk vid Uljabuodda.

Suorva vind i Jokkmokk har specialiserat sig p att stta upp mtmaster dr helikopter anvnds vid lyften.

Avknoppat fretag stter upp mtmaster

Vidar, Viktor och Mikael Segerstrm (i mitten) stter upp mtmaster i hela Sverige.

Pite p tionde plats p vindkraftslistan

Enercon anstller i Pite och varslar i Malm pite Vindkraftsbolaget ener-con planerar att anstlla 27 per-soner med placering i pite se-dan mark och miljdomstolen givit markbygden Vind tillstnd att brja bygga 314 av de 1101 verk som omfattar projektet i markbygden.

Markbygden Vind AB gs gemen-samt av Enercon och Svevind och nu leder Mark och Miljdomstolens be-slut till att Enercon anstller 27 per-soner varav 14 r installationstekni-ker.

Isak Lindqvist, installationschef vid Enercon Energy Converter AB i

Gteborg, sger i ett pressmedde-lande att Projektet i Markbygden r mycket viktigt fr regionen svl som fr Enercon och Sveriges ener-gifrsrjning. Vi skerstller nu att vi har resurser och kompetens fr pro-jektet.

Han uppger att vindkraftparken i Markbygden kommer att resultera i mnga arbetstillfllen flera r fram-t.

Under vinterhalvret, d klima-tet frhindrar att man bygger vind-kraftverk i norra Sverige, kan Ener-cons svenska installationstekniker arbeta med andra vindkraftprojekt utomlands, sger Isak Lindqvist.

Samtidigt som vindkraftsparken i Markbygden pbrjas vljer Enercon att minska personalstyrkan i Mal-m med 60 personer. Sklet r en-ligt Enercon minskad efterfrgan p vindkraft utomlands.

Det r frsts mycket trkigt fr personalen i Malm, men vi mste anpassa vr organisation efter mark-naden. Den finansiella oron i Europa bromsar efterfrgan p vindkraftverk internationellt. Sverige r inget un-dantag, ven om Enercon str sig re-lativt vl jmfrt med mnga andra aktrer i branschen, sger Enercons VD Robert stman.

Tommy NoriN

pite i pite fanns det 28 vind-kraftverk med en total effekt om 60 megawatt (mW) i slutet av ju-ni 2012. Det placerar kommunen p tionde plats p vindkraftslis-tan, dr landets samtliga kom-muner rankas.

Det uppger pitetidningen.

Annika Helker Lundstrm, vd fr Svensk Vindenergi, sger att vind-kraften i Pite r en viktig del i ener-giomstllningen.

Det kommer att krvas stora in-vesteringar i ny elproduktion i god tid innan den befintliga krnkraften

ska pensioneras. Sverige str infr ett viktigt vgval och det frnyba-ra alternativet vxer sig allt starka-re, sger hon.

Listan ver kommuner med mest vindkraft (installerad effekt) som grs av Svensk Vindenergi, toppas av Gotland, fljt av Strmsund i Jmt-land och Malm. I Pite fanns det 28 vindkraftverk med en total effekt om 60 megawatt (MW) i slutet av juni 2012. Det placerar kommunen p ti-onde plats p vindkraftslistan, dr landets samtliga kommuner rankas.

Svensk Vindenergi uppger att i hela landet har 104 nya vindkraft-

verk tagits i drift sedan rsskiftet och det finns nu vindkraft i 162 kommu-ner. Vid utgngen av juni 2012 fanns det 2 110 vindkraftverk i Sverige.

Vindkraftslistan r baserad p in-stallerad effekt vindkraft i kommu-nerna. Flera parametrar avgr hur mycket vindkraft som kan byggas i en vissa omrden, som yta, befolk-ningstthet och vindfrhllanden. Om vindkraften i Pite stlls i rela-tion till kommunens totala yta skulle kommunen hamna p plats 60 i lan-det.

Tommy NoriN

v indkraftt i dn ingen 21nr 1 2012 norrbotten

Vid Sjisjka (invigdes 3 oktober) har vi mtt vind i tio rs tid, sger Mikael Segerstrm, som uppskattar att under ren har nog Jokkmokks fretaget satt upp nrmare 100 mas-ter. Just nu r fretaget involverat i vindmtningar i Storuman.

Suorvavind har ocks satt upp tv master vid Ullatti mellan PajalaGl-livare.

Mikael Segerstrm r optimist vad gller vindkraftens utveckling trots lgt pris p elcertifikat och el-pris.

Orderingngen r god, sger Mi-kael Segerstrm, som pekar p att det lngsiktiga projekten i Norrbot-ten garanterar fortsatt utbyggnad av vindkraft.

Tommy NoriN

Jobben finns i norr - erfarna yrkesarbetare behvs!Adecco Mobility r en enhet inom Adecco som specialiserar sig p att flytta kompetens dit det behvs. Vi hjlper fretag och kvalificerad arbetskraft att finna varandra trots geografiska avstnd.

Adecco Mobility vnder sig till dig som vill och kan ta jobb p andra orter n din nuvarande bostadsort. Jobben kan vara kortare eller lngre uppdrag alternativt fasta tjnster. Vi hjlper ven till med boende och transporter i samband med anstllning. I norra Sverige har du alltid nra till storslagna naturupplevelser, skidkning, jakt och fiske. G in p www.adeccomobility.se fr att lmna din intresseanmlan eller ska specifika tjnster. Eller ring oss p 070-5370163 om du har frgor.

adeccomobility.se

Vi etablerar vindkraft med lokal nytta!

O2 har rtter frn 1991 och str bakom en betydande andel av den vindkraft som finns i Sverige idag. Ls mer om oss p www.o2.se

DelgandeBygdepengArbetstillfllen

Markbygden projektet gr igng i hstredan i hst inleder mark-bygden Vind som gs av Sve-vind och enercon arbetet med att brja bygga den frsta sto-ra etappen (314 verk) av det s kallade markbygdenprojektet med slutml att stta upp 1101 verk.

Projektet har delvis kantats av mot-gngar dr den totala tiden fr mil-jprvningen tagit mer n fyra r, trots att regeringen 2010 beslutade om tilltlighet fr den park som med 1101 verk blir en av Europas strsta industriinvesteringar.

Markbygden vind AB bildades 2008 med Svevind och Enercon som gare, dr bolaget inledde projektet med att stta upp tolv verk i Draga-liden.

Drefter anSKte Markbygden Vind hos Lnsstyrelsen att f fort-stta med bygget av etapp ett med 314 verk. Den anskan lmnades till Lnsstyrelsen i Norrbotten den 16 maj 2011.

19 december 2011 sade s Lns-styrelsens miljprvningsdelegation (MPD) ja till etappen. Under remiss-tiden fick enligt uppgift Naturvrds-verket kontinuerliga frfrgning-ar frn Lnsstyrelsen om verket ville yttra sig kring miljprvningen. N-got svar kom dock aldrig, utom sis-ta dagen med chans att verklaga. I elfte timmen beslt Naturvrdsver-ket att verklaga MPDs beslut med hnvisning till att hela parken med de 1101 verken borde miljprvas.

Den 25 september 2012 besluta-de dock Mark och miljdomstolen i Ume att g emot Naturvrdsver-ket och tillstyrka lnsstyrelsens be-slut med tv ndringar Dels fr verk inte placeras fr nra kungsrnsbon, dels mste Markbygden Vind frtyd-liga hur bolaget vill terstlla omr-det om och nr parken tas ur drift.

efter 25 SeptemBer har berrda parter gtt i spnd vntan huruvi-da Naturvrdsverket terigen skulle verklaga i sista minuten. S blev det dock inte.

16 oktober kom beskedet att ver-ket inte verklagar, vilket betyder grnt ljus fr att bygga etapp ett dr arbetena faktiskt redan inletts.

Svevinds Vd Mikael Kyrk sger till Vindkraftstidningen att Markbygden Vind hade brjat bygga oavsett ver-klagan eller inte.

Drfr att Lnsstyrelsebeslutet gav oss rtt att bygga, p egen risk, sger Mikael Kyrk, som nu r njd ver att tillstndet vunnit laga kraft.

Ett nybildat bolag, Skogsberget

Vind AB, kommer att driva den nya vindkraftsparken.

etapp ett Kommer att kosta cirka 1,5 miljarder kronor dr Vdn uppger att finansieringen r klar, och arbe-tena i omrdet Skogsberget har p-brjats i form av bland annat vg-byggen.

Just nu bygger ocks BDX och ABB det stllverk som ska ta hand om strmmen.

Mikael Kyrk och Isak Lindquist vid

Enercon uppger att den frsta delen av etapp ett kommer att best av 36 verk.

gngen nu Blir att gra geotek-niska underskningar i omrdet, bygga vgar och kranplattformar, avverka skog och bygga fundament som gjuts p plats.

Vren 2013 berknas vindkraft-byggena komma igng och de frsta verken kommer att tas i drift som-maren 2013. Hela deletappen med

36 verk berknas tas i drift vid rs-skiftet 2013/2014.

Projektet gr att Svevind och Enercon strker sin stllning som stor vindkraftsprojektr i Norrbotten och Vsterbotten. Under 2011 och 2012 genomfrde Svevind och Ener-con bygget av en park med 40 verk p Gabrielsberget vid Nordmaling i Vsterbotten.

Tommy NoriN

Nu kan projektet i Markbygden fortstta med bygget av 36 verk i vinter dr etapp ett bestr av 314 verk.

vindkraft t idningen22 norrbotten nr 1 2012

Miljonavtal frstrker byakassornaMarkbygden 2008 avtal med vind-kraftsbolaget Svevind.

frn BrJan ville freningen ha 0,005 procent i terbring p pro-duktionen men frhandlingarna slu-tade med 0,003 procent.

Avtalet reglerar att just nu gr medlen, cirka 12600 kronor per r frn de 12 verk som r igng vid Dra-galiden.

11 maj frra ret skrev byarna lngtrsk och grtrsk utan-fr pite avtal med projektren Svevind om ersttningen frn de verk som byggs i markbygden,

Kommer alla 1101 verk p plats handlar det om miljonbe-lopp till flera byar i omrdet.

2008 skrev Lngtrsk och Grtrsk nybildade ekonomiska frening

Uppgrelsen gr ut p att nr fler verk gr igng nsta r kommer terbringen att delas p de fyra ekonomiska freningar som bildats, Lngtrsk/Grtrsk, Koler/Storsund, Lillpite och Rokns/Stockbcken

Planen i Markbygden omfattar 1101 verk, men blir det prutningar dr projektet kanske landar p 900 turbiner, kommer det att ge byarna 10-12 miljoner kronor per r.

Den ekonomiska freningen har beslutat att pengarna ska gynna be-fintliga fretag i byarna, men ock-s sttta nyetablerade fretag i he-la bygden.

iDn r oCKS att om en by str infr en stor investering kan man f medel frn en annan och sedan ter-stlla kapitalet nr det finns lge fr det.

Nu gr Markbygdenprojektet i gng dr det enligt uppgift finns ett visst motstnd mot vindkraft-hos bland annat sommarstugega-re i Bnkertrsket, men annars std-jer lokalbefolkningen det gigantiska vindkraftprojektet i Markbygden.

Tommy NoriN

FoTo maria JoHaNssoN

Pite snart sjlvfrsr-jande p elmark och miljdomstolens be-slut att ge Svevind tillstnd att f brja bygga 314 verk i mark-byden kommer att ge bra skjuts t ambitionerna i pite kom-muns klimat och energiplan som antogs 2010.

Energiplanen berttar att under 2008 var Pite nra 50 procent sjlv-frsrjande p el, och lget kommer definitivt att frbttras nu nr Mark-bygdenprojektet med totalt 1101 verk kr vidare sedan Mark och Mil-jdomstolen efter sju rs pappers-vndande givit grnt ljus fr parken i Markbygden.

Om all planerad vindkraftsut-byggnad blir av s blir den totala el-produktionen i Pite 11 300 GWh, vilket betyder att kommunen blir en viktig nettoexportr av frnyelse-bar energi dr den planerade vind-kraftproduktionen motsvarar cirka en tredjedel av