Embed Size (px)
DESCRIPTION
Vilka bakgrundsfaktorer ökar risken för narkotikamissbruk?. Växjö 10 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Inst för Socialt Arbete Stockholms Universitet. Meny. Snabbkurs i epidemiologisk analys Färsk analys av registerdata Resultat från andra registerstudier som pekar i samma riktning - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Vilka bakgrundsfaktorer ökar risken för narkotikamissbruk?
Växjö 10 nov 2011
Bo Vinnerljung, professorInst för Socialt Arbete
Stockholms Universitet
Meny• Snabbkurs i epidemiologisk analys
• Färsk analys av registerdata
• Resultat från andra registerstudier som pekar i samma riktning
• Lite annat smått och gott från registeranalyser
Vad är risk? • Ökad/minskad sannolikhet
– För något specifikt “För vad?” – ett relativt begrepp “Jämfört med vem/vad?”– ett kvantitativt begrepp “Hur mycket?
• Referensgruppen har alltid Relativ Risk (RR) =1• RR=2 gånger fler är 100% fler• RR >2-3 anses som “höga överrisker”
• 3% av alla tjejer blir mamma före 20-årsdagen• 0,75% av alla killar blir pappa före 20-årsdagen
• Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större för tjejer än för killar (RR = 4)
• Säger ingenting om “hur många”
Att justera för bakgrundsfaktorer..
• “Om fördelningen av dessa bakgrundsfaktorer var de samma i grupperna som jämförs – hur är det då med överrisker?”
• Exempel: kön, ålder, föräldrars utbildning
• Görs i multivariatanalyser
0
10
20
30
40
50
60
70
Normal Svf adopt KP/KF före 13 Fhem >5 år Tonårsplac
Proc
ent
Föräldrarelaterade riskindikatorter i olika grupper av barn Biol mor psyk el missbruk
Statistisk analys• Multivariatanalys/Regressionsanalys
• Om alla andra bakgrundsfaktorer/-variabler är lika – hur är det då med just denna variabel? Exempel: ”mor tonårsmamma”.
• Beskriver en faktors ”unika” inflytande (om/när allt annat är lika)
• Resultat visas i Relativa Risker (RR)
Population
• Alla födda i Sverige 1973-90 som levde när de var 16 år.
• Definierad i Medicinska Födelseregistret (MFR).
• N = 1,6 millioner
• Följs i register till 2008
Metod: samkörning av nationella register: Personerna följda till 2008
– MFR– SCB’s Befolkningsregister– SCB’s Flergenerationsregister– SCB’s LISA-register (utbildning, soc bidrag m m)– FoB 1980, 1985, 1990– Socialstyrelsens Patientregister– Socialstyrelsens Dödsorsaksregister– BRÅ’s Lagfördaregister– Skolverkets/SCB’s Betygsregister
Utfall:Indikation på narkotikamissbruk
• Död med narkotikamissbruk som huvudsaklig eller bidragande dödsorsak
• Vårdad på sjukhus med nark diagnos• Straffad för narkotikabrott
Ovanligt utfall – därför bra med data för hela befolkningen
• 20.000 män (2,4%) • 8.500 kvinnor (1,1%)
• 28.500 totalt (1,7%)
• Obs delvis ung population: 18-35 år vid sista uppföljningsåret (2008)
Bakgrundsfaktorer: Familj (13 st)• Mors födelseland (Sverige, Norden, EU, utanför EU)• Mors utbildning när barnet var 17 (grundskola/gymn/högskola)• Mor ensamstående när barnet var 17 • Mor tonåring vid första barnets födelse• Mor förvärvsarbetade inte när barnet var 17• Mor förtidspension när barnet var 17• Mor socialbidragsberoende när barnet var 17• Mor allvarlig psykisk ohälsa• Mor missbruk• Mor allvarlig kriminalitet• Far allvarlig psykisk ohälsa• Far missbruk• Far allvarlig kriminalitet
Bakgrundsfaktorer: Individ (3 st)• Kön• Geografisk uppväxtmiljö
– Storstad– Annan större tätort– Landsbygd
• Inga/ofullständiga/låga betyg i åk 9 (”låga betyg” = tillhör sämsta 1/6 i sin årskull landet)
• Summa: 16 bakgrundsfaktorer
• (Justerat för födelseår)
Fråga: vilka bakgrundsfaktorer har starkast samband med framtida narkotikamissbruk
– när allt annat är lika?
• Kryssa för de fem som Du tror ökar risken mest för framtida narkotikamissbruk
• Det finns en bakgrundsfaktor som är rejält starkare än de andra. Vilken? Rita en ring runt det krysset.
Resultat – vad är en ”överrisk” ?
• ingen påtaglig överrisk RR < 1,3 --
• mindre överrisk RR = 1,3-1,5 *• moderat överrisk RR = >1,5- 2,0 **• hög överrisk RR > 2,0
***
Bakgrundsvariabel Samband med nark missbruk RR
Mors föd land Norden eller utanför Europa * 1,4Mor grundskola/gymnasium vs högskola --Mor ensamstående ** 1,6Mor tonårsmamma --
Mor arbetar inte --Mor förtidspension --Mor lever på socialbidrag * 1,4Mor allvarlig psykisk ohälsa --Mor missbruk * 1,4Mor allvarlig kriminalitet * 1,3Far allvarlig psykisk ohälsa --
Far missbruk * 1,4Far allvarlig kriminalitet ** 1,5Geografisk uppväxt i storstad vs på landet ** 1,7Personen är man ** 1,9Inga/ofullständiga/låga betyg *** 4,4
Narkotikamissbruk från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9 (Social Rapport 2010)
0
2
4
6
8
10
12
14
Låg Låg/medel
Procent
Betyg åk 9:
Kvinnor
Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre
facklärda mellan(ref)
0
2
4
6
8
10
12
14
Medel/hög Hög
Procent Män
Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre
facklärda mellan(ref)
Allvarlig kriminalitet från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9
0
2
4
6
8
10
12
14
Låg Låg/medel
Procent
Betyg åk 9:
Kvinnor
Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre
facklärda mellan(ref)
0
2
4
6
8
10
12
14
Medel/hög Hög
Procent Män
Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre
facklärda mellan(ref)
Självmordsförsök efter socioekonomisk bakgrund och betyg i årskurs 9
0
2
4
6
8
10
12
14
Låg Låg/medel
Procent
Betyg åk 9:
Kvinnor
Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre
facklärda mellan(ref)
0
2
4
6
8
10
12
14
Medel/hög Hög
Procent Män
Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre
facklärda mellan(ref)
Vad betyder det här för socialt utsatta barn?
Inga/ofullst/låga betyg Över medelPojkarNormalgrupp 22% 41%Kontaktfam före tonåren 55% 15%Barn i fam med mkt soc bidr 57% 13%Växt upp i fosterhem 60% 11%
Flickor Normalgrupp 11% 60%Kontaktfam före tonåren 37% 27%Barn i fam med mkt soc bid 40% 25%Växt upp i fosterhem 43% 23%
Växt upp i f-hem: mer än fem år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård)
Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland fosterbarn?
• Kön ***• Födelseår -- • Ålder vid placering --• Antal år i vård -- • Mor psyk vård --• Mor missbruk --• Far psyk vård --• Far missbruk --
Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland barn i familjer med soc bidrag? • Kön ***• Födelseår *• Mor grundskola/gymn vs högskola *• Uppväxtregion --• Familjen hyr bostad (vs äger) --• Mor psyk vård --• Mor missbruk --• Far psyk vård --• Far missbruk --
Barn som växer upp i fosterhem.....
• Har mycket dåliga skolprestationer
• Får sämre skolbetyg i åk 9 - jämfört med andra barn med samma begåvning
• Blir lågutbildade – fler max grundskola, färre högskola– jämfört med andra barn med samma begåvning– jämfört med andra barn med samma betyg
• Rejält färre f-barn med låga betyg har gymnasieutbildning vid 26 år, jämfört med ”normalbarn” med låga betyg
• Situationen är samma för socialt utsatta barn som växer upp hemma
Förekomst av problem: exempel F-barn ”Normalgr”
Bara grundskola vid 25 år, pojkar 27% 6%
Självmordsförsök efter 20 år, flickor 14% 2%
Allvarlig krim efter 20 år, pojkar 37% 5%Nark missbruk efter 20 år, pojkar 22% 4%
Lever på socialbidrag vid 25 år, pojkar 14% 1%
Växt upp i f-hem: >5år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård)
Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker
för framtida.....
• Självmord RR = 6.4• Självmordsförsök RR = 6.2• Allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0• Narkotikamissbruk RR = 6.8• Alkoholmissbruk RR = 4.9• Allvarlig kriminalitet RR = 7.5• Att bli tonårsförälder RR = 3.8• Bidragsberoende RR = 9.8
(justerat för f-år och kön)
Barn födda 1974-1978 från familjer med återkommande socialbidrag
• Självmord efter åk 9 3,6• Självmordsförsök efter åk 9 3,6• Nark missbruk efter 20-årsdagen 4,6• Allvarlig krim efter 20-årsdagen 5,1• Tonårsförälder 5,5• Lever på soc bidrag vid 25 år 7,4• Max grundskola 3,8• Eftergymn utbildning 0,3
Justerat för kön och f-år
Samband “skolmisslyckande” – framtida psykosociala problem
• Hur mycket av överriskerna för socialt utsatta/placerade barn kan statistiskt förklaras av ofullständiga/låga betyg (“skolmisslyckande”)?
• Svar: 40-60%
.
Långvarig f-hemsvård: Nark missbruk 20 år+
1
2
3
4
5
6
7
Normal Kön/föd år Även förmissl
skolgång
RR
Långvarig f-hemsvård: Allvarlig kriminalitet 20 år+
1
2
3
4
5
6
7
8
Normal Kön/föd år Även förmissl
skolgång
RR
Vilka faktorer ökar risker för ogynnsamma utfall bland fosterbarn? • Kön ***• Födelseår (*) • Ålder vid placering --• Antal år i vård -- • Mor psyk vård --• Mor missbruk --• Far psyk vård --• Far missbruk -- • Skolmisslyckande***
Vilka faktorer ökar risken för ogynnsamma utfall bland barn i familjer med soc bidrag?
• Kön ***• Födelseår --• Mor grundskola/gymn vs högskola --• Uppväxtregion --• Familjen hyr bostad (vs äger) --• Mor psyk vård (*)• Mor missbruk (*)• Far psyk vård (*)• Far missbruk *
• “Skolmisslyckande” ***
Vilka faktorer ökar chansen för gynnsamma utfall bland f-barn?
• Kön **• Födelseår --• Ålder vid placering --• Antal år i vård -- • Mor psyk vård --• Mor missbruk --• Far psyk vård --• Far missbruk -- • Ej skolmisslyckande ***
Vilka faktorer ökar chansen för gynnsamma utfall bland barn
från socialbidragsfamiljer ?• I stort bara frånvaron av skolmisslyckande
– plus kön, chansen större för flickor
• Ingen/liten betydelse, t ex: – stad/land – boendeform – mors utbildning– föräldrar psykisk sjukdom/missbruk
RRJust för kön/ålder
Barn som växer upp i familjehem 6.4
Barn som växer upp i familjer med återkommande socialbidrag 3.6
Barn med psykiskt sjuka föräldrar 3.0
Barn med låga el ofullständiga betyg i åk 9 2.5 - 3.0
Barn som får insatser av socialtjänsten före tonåren men som växer upp hemma
2.5
Svenskfödda adopterade 2.6
Utlandsfödda adopterade 1,9
Barn som växer upp i familjer med kortvarigt socialbidrag 2.2
Barn från ensamförälderfamiljer 2.0
Barn från familjer med mycket låg inkomst men utan ek bistånd i.s.
Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder - summering av registerstudier från EpC
Tonårsplaceringar
Omfattande och problematisk vårdsektor
• Dyr vård• Bristfällig tillsyn • Outvärderad vård• Potential för skadliga effekter
• 40-60% av placeringarna avbryts i förtid • 40-50% placeras igen inom två år efter avslutad
vård
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Normal Utlf adopt Svf adopt KP/KF före 13 Fhem >5 år Tonårsplac
RR
Suicid efter ÅK 9
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Normal Utlf adopt Svf adopt KP/KF före 13 Fhem >5 år Tonårsplac
RR
Suicidförsök efter ÅK 9
Flickor plac i tonåren pga beteendeproblemNormalflickor Placerade flickor
Döda vid 25 år 0,3% 2,5%
Sjukhusvård 20-24 år pga suicidförsök, psyk, alk/nark
0,7% 22%
Fängelse el rättspsyk 20-24 år 0,1% 8%
Skyddstillsyn el mer 20-24 år 0,4% 21%
Lagförd 20-24 år 3% 39%
Tonårsmamma 3% 27%
Socialbidrag vid 25 år 6% 50%
Max grundskola vid 25 år 8% 64%
Pojkar plac i tonåren pga beteendeproblem
Normalpojkar Placerade pojkar
Döda vid 25 år 0,5% 5,5%
Sjukhusvård 20-24 år pga suicidförsök, psyk, alk/nark
1 % 30%
Fängelse el rättspsyk 20-24 år 3% 44%
Skyddstillsyn el mer 20-24 år 4% 58%
Lagförd 20-24 år 16% 75%
Tonårspappa < 1% 8%
Socialbidrag vid 25 år 6% 53%
Max grundskola vid 25 år 10% 67%
Pojkar placerade p g a beteendeproblemLever fortfarande vid 25 år 95 %och inte fängelse 20-24 år 53 %och inte skyddstillsyn 20-24 år 40 %och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk 20-24 år
35 %
och inte tonårspappa 32 %och inte lagförd för brott 20-24 år 20 %
och mer än grundskola vid 25 år 10 %och inget socialbidrag vid 25 år 8 %
Hur många “klarar sig”? Beror på vad man menar....
Samband mellan narkotikamissbruk och psykisk ohälsa bland vuxna
(födda 1973-1982)
Nark missbruk & psykisk ohälsa(födda 1973-82)
Sjukhusvård för suicidförsök efter 16 års ålder:
•Nark/kvinnor 42% (grov RR=19.1)•Nark/män 23% (grov RR=12.8)
•Ej nark/kvinnor 2% •Ej nark/män <2%,
Uthämtad psykofarmaka 2009(födda 1973-82)
Nark kvinnor Nark män NormalNeuroleptika 14% 10% <1%Sömnmedel 30% 19% 4/2%Ångestdämpande 27% 17% 4/2%Antidepressiva 36% 22% 9/5%
(obs 7% av männen & 4% av kvinnorna är döda)
Samkörning med Socialstyrelsens Läkemedelsregister
Epidemiologisk forskning, explorativ forskning-hur många, utveckling över tid?, vilka?, samband?
-Vårdmönster, avbruten behandling, “comsumer studies” etc
Longitudinella studier- riskfaktorer, skyddsfaktorer mm
Kliniska försök där man prövar en metod
Att läsa…
• Social Rapport 2006 www.socialstyrelsen.se• Social Rapport 2010 www.socialstyrelsen.se
• Berlin M, Vinnerljung B & Hjern A (2011) School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care. Children and Youth Services Review. doi: 10.1016/j.childyouth.2011.0
• Vinnerljung, B. & Hjern, A. (2011), Cognitive, educational and self-support outcomes of long-term foster care versus adoption. A Swedish national cohort study, Children and Youth Services Review, 33, 1902-1910.
