ANNONS ANNONSHELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANETM

ED

FÖLJ

ER

SO

M T

EM

ATID

NIN

G I

GÖ

TEB

OR

GS

-PO

STE

N D

EC

EM

BE

R 2

008

Många ”vanliga” människor knarkar

12 steg mot frihet Läs mer på sid 8Tidiga tecken

på missbrukLäs mer på sid 10

Beroende& Missbruk

December 2008

Läs mer på sid 12

Se upp för speldjävulen Läs mer på sid 14

Missbruk kostar företagen miljarder Läs mer på sid 6

Färre rökare i Sverige, men fl er i världen Läs mer på sid 9

speldjävulen på sid 14

Börjar det bli för mycket?

Tel: 08-402 02 20www.prevent.se

Gå in på www.stressochalkohol.seHär hittar du kostnadsfri rådgivning av experter på stress och alkohol. Här finnsmassvis av fakta! Du kanske har personalansvar, fackligt ansvar eller så är du

själv drabbad? Här hittar du många svar på frågor som rör stress,utmattning, alkohol och droger.

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET2 ANNONS ANNONS

INNEHÅLL

Farliga klunkar

Missbruk – dyrt för arbetsgivaren

Vart femte barn lever med missbruk

12 steg mot frihet

Rökning minskar i Sverige

Tidiga tecken på missbruk

Projekt fångar upp riskbruk

Många ”vanliga” människor knarkar

Spelmissbruk – ett växande problem

s.4

s.6

s.7

s.8

s.9

s.10

s.11

s.12

s.14

INFO:Tidningen Beroende & Missbruk är en titel från Mediaplanet. Tidningen ämnar belysa samhällets många gånger dolda missbruks- och beroendeproblem och guida läsaren till olika behandlingssätt, men också visa hur man som närstående kan hjälpa drabbade och själv få hjälp.

Distribueras med Göteborgs-Posten 2008. Synpunkter på våra tidningar: synpunkter@mediaplanet.se

BEROENDE & MISSBRUK – EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET

Projektledare: Anna Larsson, Mediaplanet, 040-605 68 00 Produktionsansvarig: Nadine Kissmann, Mediaplanet Layout: Martin Björinge, Mediaplanet Repro: Ordbild 08-545 412 90 Tryck: V-Tab, Göteborg Text: Emese Gerentser och Gustaf BrickmanFör information, kontakta: Gustav Aspegren, Mediaplanet, 040-605 68 00

Stockholm • Oslo • Köpenhamn • Helsingfors • London • Zürich • Amsterdam • Berlin • MilanoTallinn • Dublin • Bryssel • New York • Warszawa • Malmö • Hongkong • Genève • Riga • Bratislava

Mediaplanet är världsledande inom produktion och finansiering av ämnesspecifik information genom tidningar och webb-TVFör mer information, kontakta Rickard Wilton på 08-545 953 00

S ocker, träning, spel, sex, tobak, al-kohol och narkotika. Vi människor missbrukar och blir beroende av ota-

liga ämnen och känslor, och oavsett drog är mönstret ofta detsamma. Ett par extra öl den där onsdagskvällen eller några ex-tra timmar framför datorn och pokersajten. Sedan några till, och några till, tills vi en dag inte kommer upp ur sängen på tors-dagsmorgonen. Och vårt ”brukande” har

blivit något annat, ett missbruk som in-kräktar på vårt liv och på vår vardag.Beroenden finns i alla former och slag, och de har det gemensamt att de drabbar oss alla. Familj, vänner, kollegor och samhäl-let – och naturligtvis allra mest den som själv fastnat i en ond, eskalerande spiral.

I den här tidningen sätter vi fokus på några av de missbruk och beroenden som kostar Sverige tid, resurser, pengar och en försäm-rad folkhälsa. Alkoholen och tobak är än så länge de största bovarna, men missbruk av narkotika, receptbelagda läkemedel och spel är växande problem, både på individ- och samhällsnivå.

Och problemen, och skadorna som föl-jer därav, är stora. Som ni kan läsa längre fram i tidningen lever till exempel nästan 400 000 barn i Sverige med minst en för-älder som har en riskabelt hög alkoholkon-sumtion. Barn som lider en ökad risk att själva missbruka längre fram i livet. Vidare använder ungefär fyra procent av den vuxna befolkningen sömnmedel eller lugnande medel på daglig basis, och lika

många har riskabla spelvanor. Snittåldern bland de som spelar för mycket har dess-utom sjunkit drastiskt. Även narkotika har blivit mer tillgängligt och socialt accepte-rat, framför allt bland unga.

Det låter kanske som en nattsvart bild, men det finns ljusglimtar. Många projekt pågår runt om i Sverige för att råda bukt på de växande missbruksproblemen. Ett exempel är Riskbruksprojektet här i Väs-tra Götaland, som arbetar för att få pri-märvården att verka mer alkoholförebyg-gande. Och längre fram i tidningen kan ni också läsa om tolvstegsprojektet, en av de mest effektiva behandlingsmetoderna mot olika typer av missbruk.

Och statistiken är inte heller fullt så mörk. Bland alla laster som kostar oss hälsa och livskvalitet, finns det faktiskt undantag som skänker lite hopp. 1980 rökte var tredje svensk dagligen – i dag tänder inte ens var sjunde svensk en morgoncigarett.

Gustaf Brickman

Vägen ut

FOTO

: IST

OckP

HOT

O

Lifelink.seBehöver du någon att prata med?

Skapa ett fungerande meningsfullt liv!

• Alkoholproblematik• Anhörig/medberoende

Du kan ringa anonymt på 0900-20 300 20 som ett första steg eller besök lifelink.se

LIFELINK.SESKAPA ETT FUNGERANDE OCHMENINGSFULLT LIV

• Även andra frågeställningar

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET4 ANNONS ANNONS

Folkhälsoinstitutet genomförde mellan 2003 och 2007 en enkät där de frågade 12 000 männis-

kor om deras alkoholvanor. Översatt till nationella siffror innebar svaren att antalet kvinnliga alkoholister ökat från 65 000 till cirka 100 000, en ökning med nästan 50 procent.

Bland männen var ökningen min-dre, cirka 25 procent, men det be-räknas ändå finnas 165 000 manliga alkoholister i landet.

Varje år dricker genomsnittssvens-ken motsvarande 9,65 liter ren alko-hol, enligt beräkningar från SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alko-hol- och drogforskning.

Bryter ner kroppenDen höga alkoholkonsumtionen ger stora skadliga effekter, såväl för sam-hället som för individen själv.

Förutom olyckor, misshandelsfall och andra problem som kan uppstå under påverkan av alkohol, kan hög konsumtion leda till en rad sjuk-

domar. Bland sjukdomarna återfinns många av våra vanligaste folksjuk-domar. Att levern påverkas vet de flesta om, men alkoholberoende bry-ter ner en majoritet av kroppens or-gan på olika sätt. Hjärtat: Hög konsumtion av alkohol ökar risken för hjärtsjukdomar och är en vanlig orsak till högt blodtryck.

Muskler, leder och skelett: Besvär och sjukdomar i leder och skelett kan or-sakas av hög alkoholkonsumtion.

Till exempel ökar risken för ben-skörhet. Alkohol har dessutom skad-liga effekter på alla muskler i krop-pen, även de muskler som reglerar tarmarna.

Nervsystemet: Alkohol i stora doser kan leda till nervskador, som drabbar både känseln och rörelseförmågan. Även hjärnan kan skadas av alkohol. Levern: Risken att drabbas av fettle-

ver, leverinflammation och skrump-lever, som i sin tur ökar risken för levercancer, ökar ju mer alkohol vi dricker.

Mag-tarmkanalen: Alkoholberoende kan resultera i magsmärtor, sura upp-stötningar, illamående, kräkningar och blödningar i mag-tarmkanalen.

Bukspottkörteln: Bukspottkörteln innehåller de celler som bildar in-sulin. Bukspottkörteln kan bli in-flammerad om man dricker mycket alkohol, vilket innebär att en hög alkoholkonsumtion ökar risken att utveckla diabetes.

Mentala hälsan: Ett högt alkoholintag har dessutom en negativ effekt på vår mentala hälsa. Depression, sömnstör-ningar och oro är vanliga effekter av alkoholberoende, och psykiska sjuk-domar och personlighetsstörningar är vanligare hos människor som dricker mycket alkohol.

Farliga klunkarAntalet alkoholister i Sverige ökar kraftigt, visar en undersökning från Folkhälsoinstitutet. Och våra alkoholvanor får stora effekter, både för oss och för samhället vi lever i.TEXT: GuSTAF BRIckMAN

FuNdera över dINa alkOhOlvaNOr Om:Du måste dricka mer alkohol för att bli lika berusad som tidigare.Du känner ångest och oro, har abstinensbesvär när du slutar dricka och måste ta dig en ”åter-ställare” för att må bra igen.Du har misslyckats med att dra ned på drickandet.Du ägnar mycket tid åt att dricka alkohol och sedan återhämta dig.Du fortsätter att dricka trots att du vet att det skadar din hälsa.

Källa: Sjukvårdsrådgivningen

DrIckEr Du För MyckEt?

FOTO: ISTOckPHOTO

Varje år dricker genomsnittssvensken motsvarande 9,65 liter ren alkohol och den höga konsum-tionen ger stora skadliga effekter. FOTO: ISTOckPHOTO

LIVET ÅTERTallgården är behandlingshemmen för de som kommit lite snett i livet.

Vi arbetar med dubbeldiagnos och 12-stegs program samt ADHD-

utredningar. Vårt arbete är dokumenterat framgångsrikt och stor vikt

läggs vid evidensbaserad behandling.

För att veta mera om oss se gärna www.tallgarden.se eller ring oss direkt.

Tillsammans med er ger vi flera människor livet åter.

För dig som är under 21 årUngdomsteamen Mini-Mariorna är fyra öppenvårdsmottagnin-gar för ungdomar upp till 21 år som har problem med alkohol och/eller narkotika. Även anhöriga kan vända sig till mottagnin-garna som finns i Centrum, Väster, Nordost och på Hisingen. Telefon: 031-367 93 13

För dig som är vuxen och missbrukar narkotikaNarkomanvården vänder sig till vuxna personer med narko-tikaproblem och deras anhöriga. Mottagningarna erbjuder stöd och behandling och finns på Hisingen, i Väster och Nordost. I Centrum finns Järntorgsmottagningen.Telefon: 031-367 93 13

För dig som har alkoholproblemRespons alkoholrådgivning vänder sig till personer som dricker för mycket alkohol. Mottagningen erbjuder rådgivning och samtal till enskilda, par, familjer och grupper. Respons vänder sig också till anhöriga och vuxna barn till personer med alkoholproblem.Telefon: 031-367 92 47

missbruksproblem? här kan du söka hjälp i göteborgs stadhar du eller någon du känner problem med missbruk?Att du läser de här raderna är en bra början – för det finns hjälp att få!

vid våld och hotKriscentrum för kvinnor erbjuder skyddat boende åt våldsutsatta kvinnor och deras barn. Här finns också en samtalsmottagning för kvinnor som blivit utsatta för våld, hot eller trakasserier. Jourtelefon finns dygnet runt: 031-367 93 80.

Kriscentrum för män vänder sig till män som har problem i nära relationer, vid separation och i sitt föräldraskap. Mottagningen arbetar också med män som framförallt har svårt att hantera egen aggressivitet och som kan vara våldsamma och hotfulla.Telefon: 031-367 93 90

Du når även enheterna via Social resursförvaltnings växel alla vardagar mellan klockan 8:00-16:30. Telefon: 031-367 90 00. Mer information finns på www.goteborg.se Du kan också alltid vända dig till socialtjänsten i din stadsdel om du har frågor eller problem som gäller missbruk.

Ring 070-525 22 85 eller 046-20 75 00 eller skriv till kristina.tingvall@namndemansgarden.se

Efterbehandling | Rådgivning | Samtal | Utredningar

www.namndemansgarden.se

Vi har med framgång behandlat personer med beroende sedan 1985. Nu fi nns vi

även i Göteborg med efterbehandling för alla som genomgått vår grundbehandling.

Dessutom erbjuder vi utbildningar och rådgivning för privat och offentlig arbetsgivare. Våren 2009 startar vi

öppenbehandling i Göteborg.

Hej Göteborg!

Attendo Individ & Familj startar läke-medelsassisterad behandling i VisjönUnder förutsättning att erforderliga tillstånd ges, har Attendo individ och familj för avsikt att starta läkemedelsassisterad behandling på behandlingsenheten i Visjön.

Denna beräknas påbörjas under februari 2009.

Behandlingen vänder sig till vuxna, manliga missbrukare som vill bli av med sitt beroende till alkohol och/eller droger och som samtidigt är insatt på läkemedel

för ADHD eller opiatberoende. Behandlingen syftar till att ge god kunskap i beroendeproblematik samt stärka individens självkänsla och självkännedom.

Medicineringen ska ses som ett hjälpmedel, inte ett självändamål, som ger förut-sättningar för adekvat behandling. Fokus kommer att ligga på det psykosociala

behandlingsarbetet baserat på KBT (Kognitiv Beteende Terapi) med inslag av 12-stegsprogrammet och Craig Nakkens teorier kring beroendepersonligheten.

För ytterligare information kontakta Birgitta Peters-Danielsson på telefon 0470-75 90 30 eller mobil 0708-40 89 06

www.attendo/beroende

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET6 ANNONS ANNONS

Svenskarnas missbruk av alko-hol, narkotika och mediciner har stor påverkan på arbets-

platserna. Frånvaron ökar, kvalitet, samarbete, och effektivitet försämras och risken för olyckor och skador blir större. Och det är inte bara missbru-karna som orsakar dessa kostnader, när det gäller alkohol kan den största delen av prislappen tillskrivas de ”vanliga” konsumenterna.

Lotta Almgren är områdeschef för Alna Västra Sverige, som arbe-tar med alkohol- och drogfrågor på svenska arbetsplatser. Hon säger att man som arbetsgivare både har rättighet, skyl-dighet och möjlighet att hjälpa anställda med missbruksproblem.

Men den första åtgär-den ska alltid vara att utreda problemet.

– Om en anställd inte kan utföra sitt arbete är det arbetsgivarens skyl-dighet enligt lag att ut-

reda vad det beror på. Det kommer han eller hon inte ifrån. Däremot är det frivilligt för den anställde att bli utredd.

Förstärkt anställningsskyddMen om en anställd inte vill gå med på en utredning likställs det med att han eller hon är frisk. Och då kan misskötsamhet vara skäl för upp-sägning. Däremot, om en utredning genomförs och en alkohol- eller nar-kotikadiagnos ställs, då har den an-ställde i stället rätt till ett förstärkt anställningsskydd.

– Och då är det viktigt att noga undersöka vil-ken typ av insats som är bäst lämpad för just den individens problematik. Annars kan arbetsgivaren få svårt att påvisa att man har erbjudit individen en adekvat rehabilitering.

De fl esta av oss skulle nog tycka att det vore väldigt jobbigt att kon-

frontera en anställd med anklagelser om narkotika- eller alkoholmiss-bruk, men det behöver man inte hel-ler göra, menar Lotta Almgren.

– Nej, det du som arbetsgivare ska säga är ”jag har problem med att du inte kom-mer i tid, och att du inte sköter ditt jobb”. Sedan får en utredning visa vad det beror på. Svenska arbetsgivare måste bli bättre på att ta tag i dessa problem tidigt.

kostar tre procent av lönenAv de missbruksformer som påverkar våra svenska arbetsplatser är alkohol-missbruk det i särklass största proble-met. För den enskilde arbetsgivaren räknar Alna med att kostnaderna för-knippade med alkohol-konsumtion uppgår till cirka 3 procent av den totala lönesumman.

Två andra vanliga beroendeformer, som dessutom blir allt van-ligare, är narkotika-missbruk och missbruk av receptbelagda läke-medel. Narkotika kan i framtiden komma att

bli ett ännu större problem, eftersom droganvändningen har ökat bland unga, och blir allt mer accepterat.

– I dag räknar vi med att ungefär en procent av svensk-arna använder, eller har använt, narkotika de senaste tolv månaderna, säger Ingela Eriksson, också på Alna Sverige.

För receptbelagda läkemedel är siffrorna högre. Ungefär fyra procent av den vuxna

befolkningen använder sömnmedel och lugnande medel på daglig basis.

Arbetsplatsen en riskfaktorMen det är som sagt alkoholen som drabbar fl est, och kostar mest. Och om alkohol och droger kostar arbets-givarna stora summor varje år, kan arbetsplatsen också vara en riskfak-

tor. Här har arbetsgiva-ren både ett ansvar och en möjlighet att påverka, säger Ingela Eriksson.

– Det är viktigt att ni inom företaget diskuterar hur ni ska förhålla er till alkohol. Ska ni verkligen ha en bar på kontoret och hur ska ni göra med den där ”after worken” ni har varje fredag?

Missbruk och beroenden – en dyr historia för arbetsgivarnaSvenskarnas missbruk kostar arbetsgivarna miljarder i sjukfrånvaro och produktionsbortfall. Men företa-gen kan själva påverka genom att utreda problemen tidigt.TEXT: GuSTAF BRIckMAN

FOTO: cOLOuRBOX

Hur ska ni göra med ”after worken” ni har varje fredag?

Lotta Almgren, områdeschef Alna Västra Sverige.

FO

TO: J

AN D

EIN

ö

Ingela Eriksson, informations-ansvarig Alna Sverige.

FOTO

: STu

DIO

GIM

LIN

När boken ”Att må dåligt är en bra början” kom ut 1994 kunde nog le-gitimerad läkare Bengt Stern aldrig ana att så många människor skulle ta den till sig.

Under åren har boken sålt över 70 000 exemplar. Läsare hör ständigtav sig och berättar att boken har för-ändrat deras liv. Vissa menar att denbetytt så mycket att den varit livräd-dande. En läsare säger ”Jag kommer aldrig att glömma den frihetskäns-la och den tacksamhet jag kände, Bengts språk gick rakt in i hjärtat. Äntligen fanns där någon som sett hela människan och med det också mig.”

Många har boken som uppslagsbokför förståelse av sig själva och omgiv-ningen.

Bästsäljande livräddare

KvinnoorganisationernasSamarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor

www.ksan.se

Tel: 0498-48 10 76Mail: selene-kollektivet@telia.com

www.selene-kollektivet.se

Behandlingshem för kvinnor med

missbruksproblem och/eller psyko- sociala problem.

Välkomna att kontakta oss.

Vi finns på Gotland.

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS ANNONS 7

A v Sveriges cirka två miljoner barn lever nästan 20 procent i familjer där en eller båda

föräldrarna har ett så kallat riskbruk av alkohol, visar Folkhälsoinstitutets enkät Hälsa på Lika Villkor.

Det kan leda till att barnen själva utvecklar ett beroende när de växer upp.

Det är fortfarande bara en minori-tet av barnen i riskbruksfamiljer som får problem senare i livet. Men om föräldrarnas alkohol- och drogvanor kombineras med andra problem i familjen, som ofta är fallet, förstärks den risken ytterligare.

kraftigt ökade riskerFör många barn är situationen dock värre än att föräldrarna enbart har en hög konsumtion av alkohol. Drygt en procent av Sveriges barn, eller motsvarande 20 000 barn, har en el-ler två föräldrar som vårdats i slut-envård med en alkohol- och/eller

narkotikadiagnos. De barnen lider kraftigt ökade risker att senare i li-vet drabbas av depression och annan psykisk sjukdom. Och här är skillna-derna stora.

Dubbla riskenEnligt Socialstyrelsens Folkhälso-rapport från 2001 led barn med minst en förälder som fått en alko-holdiagnos från slutenvården dubbla risken att skrivas ut med en psykia-trisk diagnos. Än värre är siffrorna för att själva utveckla ett missbruk. Det var tre gånger så vanligt med en alkoholdiagnos bland barn till miss-brukare och fyra gånger så vanligt med en narkotikarelaterad diagnos.

Även risken att utsättas för våld som krävde sjukhusvård var större för dessa barn, det var ungefär dubbelt så van-ligt. Och tragiskt nog visade även un-dersökningen att barnen led dubbelt så höga dödsrisker som barn till föräldrar utan en diagnos från slutenvården.

Vart femte barn i Sverige lever med föräldrar som har en riskabelt hög alkoholkonsumtion. Och konse-kvenserna kan bli grava, barn till missbrukande föräldrar lider större risk att själva utveckla ett alko-hol- eller narkotikaberoende senare i livet.

385 000 barn lever med missbruk

TEXT: GuSTAF BRIckMAN

Barn som växer upp med missbrukande föräldrar riskerar att senare i livet drabbas av depression och annan psykisk sjukdom. FOTO: ISTOckPHOTO

Ljung & Sjöberg AB är en helhetsleverantör inom Proacitve Drug Management. Vi erbjuder ett helt nytt sätt att hantera alkohol- och drogrelaterade problem där både företaget och medarbetaren är vinnare, något som

uppskattas av de företag som valt oss som avtalspartner (däribland ABB, Adecco, Alecta, Capgemini, Logica, Proffice, Skandia, Svenska Spel, Sweco, Systembolaget och Tele2).

Ljung & Sjöbergs behandlingsprogram är Sveriges enda tolvstegsbehandling som är helt anpassad för näringslivets behov och där klienterna uteslutande kommer från företag. Verksamheten bedrivs i grupp

i Ljung & Sjöbergs lokaler i centrala Göteborg och klienten bor kvar hemma.

Kontaktperson GöteborgPhilip Kahm

Kundansvarig, Ljung & Sjöberg ABphilip@ljungsjoberg.se, 070-238 70 71, 031-13 12 07

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET8 ANNONS ANNONS

– Vid alkohol- och drogberoende är det i stort sett meningslöst med enskild samtalsterapi. Det är terapi i grupp som fungerar, och tolvstegs-metoden är bevisat mest effektiv, säger alkohol- och drogbehandlare Kristina Tingvall, representant för Nämndemansgården i Västsverige.

– Den som blivit sjuk av beroende är som ett tusenbitars-pussel där man skakat kartongen och kastat ut alla bitar på golvet, med baksidan uppåt. Som beroende förnekar man sitt problem, en försvarsmekanism för att skydda sig själv, och kan omöjligt vända på några pusselbitar efter-som man inget berättar. Men genom att lyssna på andra människors berättelser om konse-kvenser av missbruket och hur det påverkar deras liv, känner den beroende igen sig och får insikt och styrka att vän-

da pusselbitarna en efter en. Man tar hjälp av varandra i gruppen och man bygger ramarna först.

Förändrat synsätt2001 pekade SBU, Statens bered-ning för medicinsk ut värdering, ut tolvstegsmetoden, också kallad Min-nesotamodellen, som en av få effek-

tiva behandlingsmetoder inom svensk missbrukar-vård.

– Tolvstegsmetoden har kognitiva inslag och leder till ett förändrat synsätt, vilket är en förutsättning för att bli nykter. När den beroende blivit alko-hol- och drogfri kan be-handlingen mer än gärna kompletteras med andra tekniker och terapier, skräddarsydda för indivi-den.

Kristina Tingvall blir ofta inkallad på företag

för att utreda en anställd där man identifierat ett missbruksproblem.

– Precis som man röntgar ett ben som är skadat så röntgar jag drickan-det, eller drogandet, för att se konse-kvenserna och få en bild av proble-met. Jag gör ett så kallat Mach-test och sedan diskuterar vi tillsammans fram en lämplig rehabiliteringsplan; jag, den anställda, någon eller några i företagsledningen och ofta en facklig representant.

Ingen quick-fixI 99 procent av fallen får den an-ställda sedan den hjälp som behövs. Arbetsplatsen bekostar behand-lingen och det vanligaste är att den beroende är borta i fyra veckor på en internatbehandling. Därefter föl-jer efterbehandling på hemmaplan under elva månader, vilket innebär gruppterapi en kväll i veckan.

– För att bli fri från beroende finns ingen quick-fix. Och det är viktigt att alla delar vävs in. Från att utbilda personalansvariga och chefer till att utreda och följa upp samt ett preven-tivt arbete med konsumtionssänkan-de insatser på samhällsnivå.

att vara narkoman eller alkoholist innebär att man är sjuk, och en drogberoende behöver likaväl som en diabetiker behandling för att må bra. Dieten består av att helt avhålla sig från drogen. Medicinen består av gemenskap.

12steg mot frihet

kristina Tingvall är alkohol- och drogterapeut sedan 20 år och representant för Nämndemansgården i Västsverige.

FOTO: AkADEMIBILD

Vid alkohol- och drog-beroende är det i stort sett meningslöst med enskild samtalsterapi. Det är terapi i grupp som fungerar.

TEXT: EMESE GERENTSER

FOTO: ISTOckPHOTO

Ett koncept för klienter med psykisk ohälsa och med kom-plexa vård- och tillsynsbehov, neuropsykiatriska problem med eller utan missbruk. Vi har en unik miljö där vi också har möjlighet till neuropsykiatriska utredningar.

Vi tar män & kvinnor samt par i åldern 18 år och uppåt, med livsproblem av sådan art att de ej klarar av att lösa det själva. Oftast har de någon form av psykisk störning ADHD, Damp, Asperger, borderline problematik, schizofreni, man kan också ha relationsstörningar, eller sociala problem kombinerat med någon form av missbruk eller kriminalitet så kallade dubbel- eller trippeldiagnoser.

Ett övergripande mål är att de skall få egna redskap att fungera i ett eget eller i ett grupp- boende.Upptäck även Du att vi har många möjligheter!

Vår uppgift är att så långt som möjligt arbeta för att våra klienter skall kunna återvända hem till ett eget boende eller grupp boende med olika stöd o hjälp. Målsättningen skall vara ett eget arbete eller praktikplats.Vi tar klienter enligt SoL – LRV – LPT samt nu också LVM klienter på permission.

Ekängens Halvvägsshus, Ekängsvägen 1, 570 80 VirserumTel: 0495-497 80, info@ekangen.nu

Ekängen – en individanpassad färdighetsträning

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS ANNONS 9

TOLkAT FöR uNGDOMAR AV SIS (STATENS INSTITuTIONSSTyRELSE)1. Vi erkände att när vi drack, knarkade eller agerade ut blev vårt liv ohanterligt.2. Vi kom till tron att vi kunde förändras med hjälp utifrån och av andra.3. Vi beslöt oss för att samarbeta med andra och lyssna på råd, för att förändra vårt beteende och våra värderingar.4. Vi gjorde en lista på beteenden som vi behövde ändra på och också på de styrkor vi har som kan hjälpa oss att göra förändringar.5. Vi delade denna lista av bete-enden och styrkor, med en annan person.6. Vi var beredda att överge gamla beteenden, attityder och värde-ringar.7. Vi blev villiga att samarbeta med andra för att överge dessa beteen-den, attityder och värderingar.8. Vi gjorde upp en förteckning över alla de personer vi hade gjort illa och var beredda att gottgöra dem alla.9. Vi gottgjorde alla dessa män-niskor, så långt det var oss möjligt, utan att skada dem eller andra. 10. Vi fortsatte att ta ansvar och erkände när vi hade fel.11. Vi försökte med hjälp av andra att bli en bättre person som inte använder droger – en person som vi kan vara stolta över och leva med.12. När vi byggt upp en drogfri grund erbjöd vi vår hjälp till andra. Källa: Statens institutionsstyrelse

DE toLv StEgEN

Det är Statistiska Central- byrån som undersökt svensk-arnas rökvanor och även om

antalet rökare minskat kraftigt, är skillnaderna fortfarande stora mellan olika delar av befolkningen. Kvin-nor röker mer än män, vilket inte var fallet 1980. Dessutom skiljer sig rökvanorna åt mellan olika samhälls-grupper och undersökningen visar att rökning i allra högsta grad är en klassfråga.

Förtidspensionerade röker mestVanligast är rökning bland förtids-pensionerade och långvarigt arbets-lösa, där över 35 procent fortfarande röker dagligen. De siffrorna har dess-utom inte förändrats nämnvärt sedan mätningarna började för över 25 år sedan. Bland högre tjänstemän har rökandet däremot minskat med över 80 procent, och 2007 rökte knappt 5 procent dagligen.

Sammantaget har Sverige den lägsta andelen rökare i EU, snittet ligger enligt Världshälsoorganisationen, WHO, på cirka 25 procent. Och även om rökningen minskar i många industriländer, ökar den globalt sett.

Rökning är världen över den van-ligaste förhindringsbara dödsorsa-ken, med cirka 5,4 miljoner dödsfall varje år. WHO räknar med att 100 miljoner människor dött av rökning under 1900-talet, och att den siffran kan stiga till en miljard människor under 2000-talet om inget görs åt situationen. Även globalt sett är rökning en klassfråga, 80 procent av tobakens dödsoffer kommer år 2030 att komma från utvecklingsländer.

Att siffrorna ser bättre ut i Sverige bör ses mot bakgrund av att snusan-det ökat under samma period, sär-skilt hos kvinnor. Och för snusarna börjar nu marknaden fyllas med nikotinfria alternativ.

Rökning minskar i Sverige, men ökar globalt

Rökningen, den drog som skördar flest offer av alla, fortsätter att minska i Sverige. 14 procent av befolk-ningen röker dagligen, mot över 31 procent 1980. Därmed är Sverige först av alla Eu-länder att nå under 15 procent.TEXT: GuSTAF BRIckMAN

FOTO: ISTOckPHOTO

FOTO: ISTOckPHOTOFOTO: ISTOckPHOTO

Missbruk är när man gång efter gång ställer till det för sig genom att använda en drog. Intaget leder till negativa och många gånger oacceptabla konsekvenser.Beroende är när man inte längre klarar av att styra intaget av en drog. Vid missbruk kan man fortfarande ha kontroll, men vid

ett beroende är man inte längre herre över sin vilja. Man kan vara missbrukare utan att vara beroende. Och en beroende människa, till exempel en rökare, är inte densamma som en missbrukare. Dock definieras alla som brukar narkotika som missbrukare, ef-tersom de då begår en kriminell handling.

SkILLNADEN MELLAN MISSBruk ocH BEroENDE

Kunskap ger insikt... Vi bedömer beroende utifrån ADDIS-Ung

www.vastgotakollektivet.se

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET10 ANNONS ANNONS

– Det är onödigt känsligt i dag att ta upp en sådan sak med en närstående. Samla ett par stycken som noterat problemet, var tydlig och säg som det är, att ni reagerat och är oroliga, säger docent Bo Söderpalm, alko-holforskare och universitetslektor i psykiatri och beroende/missbruk vid Sahlgrenska Akademin.

Men om den konfronterade inte är mottaglig blir det svårt.

– Inga vanor går att ändra om per-sonen inte är motiverad och vill det själv. När man väl bestämt sig för att bryta ett destruktivt mönster, kan man när som helst vända sig till någon av stadens många beroendekliniker.

För den som har narkotikaproblem finns till exempel narkomanvården på Järntorgsmottagningen, och den med alkohol- och blandmissbruks-problem kan till exempel vända sig till Nordhemskliniken.

Social resursförvaltning bildades 2007 och står bland annat bakom Narkomanvården, Respons alko-holrådgivning, Kriscentrum för kvinnor, Kriscentrum för män och ungdomsteamen Mini-Maria. Mini-Mariorna är fyra öppenvårdsmottag-ningar för ungdomar upp till 21 år som har problem med alkohol och/eller narkotika. Man kan också vända sig till socialkontoret i den stadsdel

man bor i och be att få tala med den socialsekreterare som arbetar med missbruk.

Black-out en varningssignalDet finns många varningssignaler för ett begynnande missbruk och/eller beroende. Ett tecken är när man själv noterar att man drack lite mer än vad man hade tänkt sig, vilket är början till att förlora kontrollen. Ett annat är när man måste höja dosen för att få

effekt, då har man börjar utveckla to-lerans mot drogen. Får man black-out när man är berusad, och dagen efter inte minns delar av kvällen, då är det ett säkert tecken på att man druckit för mycket och tappat kontrollen.

– Ännu tidigare tecken är att man tål mer än vad andra gör och alltså be-höver större mängd för att få effekt. Studier visar att den som har en låg reaktion på alkohol, löper högre risk att utveckla missbruk och beroende.

Varningssignalerna är likartade oav-sett om det gäller alkohol eller andra droger.

– Vid andra typer av missbruk och beroende, som av spel och sex, kan man säga att man ligger i farozonen om aktiviteten börjar inkräkta på ens liv, och man väljer att göra det framför andra viktiga saker som man borde utföra, som att gå och jobba.

Beroendet ärftligtDet finns inget enkelt test som kan visa om man löper ökad risk att ut-veckla någon form av beroende. Men känsligheten är genetisk.

– Om man har myckenhet av be-roendeproblematik i släkten, då är det en riskfaktor. Likaså ”bokstavs-symtom” som barn, då man har svårt för att koncentrera sig, är rastlös och livlig av sig. De som börjar bruka droger i tidiga år, har ofta sådana problem.

Tidiga tecken på missbruk och beroendeOm du misstänker att någon i din närhet ligger i riskzonen för att utveckla ett beroende, eller redan är där, konfrontera den.TEXT: EMESE GERENTSER

FOTO

: IST

OckP

HOT

O

HIt kAN Du väNDA DIg Du hittar alla enheterna på www.goteborg.se eller ring 031-367 90 00.

När man väl bestämt sig för att bryta ett destruktivt mönster, kan man när som helst vända sig till någon av stadens många beroendekliniker.

Bo Söderpalm är alkoholfors-kare och universitetslektor i psykiatri och beroende/missbruk vid Sahlgrenska Akademin.

FOTO

: BEN

GT

STER

NEB

RIN

G

Eva Grenness har en frisörsalongmed fem anställda. Hon är medlemi Svenska och Franska Frisörmode-rådet och hon är en av de mestefterfrågade instruktörerna i Sverigeför vidareutbildning av frisörer.Hon arbetar också med något somhon kallar ”Creative Wellness” –kreativt välmående. Dessutom ägerhon en trävaruhandel med femanställda!

– Jag vill hjälpa människor att blimedvetna om sina inneboende re-surser. Vi har alla enorma tillgångarinom oss som vi inte vågar eller kananvända, säger Eva Grenness.

Eva har tre barn mellan sju ochfem år – de yngsta är tvillingar. Livethar dock inte varit enkelt för Evaoch hennes familj. Under gravidite-ten med tvillingarna bröt hennesdåvarande makes psykiska sjukdomut.

– Han kämpade länge. Vi fickmycket stöd och hjälp men hanorkade inte fortsätta. Till slut toghan sitt eget liv.

Eva vill starkt rekommendera legläkare Bengt Sterns bok ATT MÅ

DÅLIGT ÄR EN BRA BÖRJAN. Boken ochutbildningen på Bengts kursgårdMullingstorp hjälpte henne genomsitt livs svåraste period.

– Bara titeln på boken gjorde attjag blev intresserad. Det är en oer-hört rak bok, en bok som är fylld avkunskaper och belägg. Här betonashelheten mellan kropp och själ sommånga läkare inte har någotbegrepp om.

– Om jag inte hade läst BengtSterns bok och gått på Mullingstorpvågar jag inte tänka på vad somkunde ha hänt med mig och bar-nen. Jag fick så oerhört mycketinsikter om mig själv och livet.Döden är ju så tabubelagd. Men närrädslan för döden släpper då blirlivet enkelt, säger hon. Idag ser jagmina erfarenheter som en gåva, enguldgruva att ösa ur. Jag har lärt mighur jag ska använda mitt liv. Manska ta vara på de motgångar man fåri livet för det är genom dem man lärsig något.

– Det är viktigt att bryta sig urdestruktiva familjemönster. Jag hargenerationer av bittra kvinnorbakom mig. Det hade jag också bli-vit om jag inte arbetat med mig

själv. När man får loss sina block-eringar flödar kreativiteten från allahåll och kanter. Kroppen läkermycket själv bara man vågaruttrycka allt den bär på.

– I dag tar jag det lugnt och ärtacksam för de små sakerna i livet.Jag har träffat en ny man och vi harunderbart roligt tillsammans. Jagjobbar hälften så mycket som förroch ändå tjänar jag dubbelt såmycket pengar. Det har varit en långoch tung resa att komma hit mendet var det värt. Jag står vid rodretsjälv idag.

B ... ... inblick i människans och din

egen inre värld och hur djupgåendenegativa mönster i psyket kan läkas.

Den ger en helhetssyn på männi-skan och hennes resurser.

Den fungerar som en väckar-klocka och kunskapskälla för digsom vill ta steget till fullt förverkli-gande bortom dina inre hinder.

Den ger dig en vidgad själv-kännedom.

Beställ ditt eget exemplar medkupongen här nedan eller ring - . Du kan också beställa bokenpå vår webbplats:www.mullingstorp.com

”Bengt Sterns bok omfattar vårayttersta livsfrågor. Läs den som ettangeläget tillskott kring helandetsgåta och möjligheter.”

Barbro Bohrn,Tidningen Socionomen

”Bengt Stern är som läkare en pion-jär och föregångare. Hans bok A är enmilstolpe. Det är en fantastisk kun-skap som Bengt Stern förmedlar idenna bok.”

Kay Pollak,författare och filmregissör

”På Mullingstorp fick jag utlopp förmin sorg och rädsla. Det räddademitt liv. Jag hade nått botten. Idaghar jag ett verkligt liv utan medici-ner.”

Sonia Bajo

”Var tacksam ”för dina motgångar!”Leg läkare Bengt Sterns bok Att må dåligt är en brabörjan förändrade Eva Grenness liv.

Eva Grenness, småbarnsförälder ochframgångsrik företagare.

Du kan också beställa boken via internet:

www.mullingstorp.com

� Ja, tack! Sänd mig snarast

. . . . ex av A (hft. bok, sid.) á :–

. . . . ex av A (ljudbok, 6 CD) á :–

Porto ingår. Inbetalningskort medföljer. Jag har dagars returrätt.

Kursfolder medföljer alltid bokleveransen kostnadsfritt. TEXTA TACK!

Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Postnr/Ort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Telefon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sänd kupongen till:

Mullingstorp Utbildning och Hälsa, S- VikbolandetTel - • Fax - • www.mullingstorp.com

�

GP

B&

M 0

81228

195.-inkl porto

212 sid, hft

195.-

Nu också som

ljudbok på CD

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS ANNONS 11

I Västra Götalandsregionen pågår sedan tre år Risk-bruksprojektet. Målet är

att få primärvården att ändra arbetssätt och verka mer alko-holförebyggande.

– Liksom vårdpersonalen frågar patienten hur det står till med kost, fysisk aktivitet och rökning, bör man lyfta fram frågan om alkohol för att se om konsumtionen kan påverka patientens symtom. Vid behov förs sedan ett rådgi-vande och motiverande samtal om patientens sätt att använda alkohol, för att skapa en med-vetenhet om risker, säger Gö-ran Eriksson, distriktsläkare

och ansvarig för Riskbruks-projektet i Västra Götalands-regionen.

Uppskattningsvis 30 pro-cent av patienter med högt blodtryck, har också en hög alkoholkonsumtion. Alkohol påverkar även risken att ut-veckla tillstånd som ångest, depression, sömnstörningar, magkatarr etcetera. Även sociala problem, som äkten-skapliga och finansiella, kan ha samband med riskbruk av alkohol.

– Att enbart utbilda vård-personalen, räcker inte. Vi har därför infört ”riskbruks-coacher”, handledare som

stöttar vårdcentralerna med implementering av kunskap och verktyg, rekryterar kon-taktpersoner och startar upp nätverk.

Allra bäst har det gått för Västra Götalandsregionens alla mödravårdcentraler där kvinnor redan en vecka efter konstaterad graviditet nu-mera får träffa en barnmorska, som bland annat informerar om de risker man utsätter barnet för genom att dricka alkohol under graviditeten.

Projekt fångar upp riskbruk10-20 procent av befolkningen är risk-brukare. Om de fortsätter att konsumera alkohol så som de gör i dag, riskerar de att hamna i missbruk, bli beroende och få medicinska skador.TEXT: EMESE GERENTSER

FOTO: ISTOckPHOTO

Göran Eriksson, distriktsläkare och ansvarig för Riskbruksprojektet i Västra Götalandsregionen.

FOTO: kRISTINA OLSSON

FÖR WEBSHOP WWW.WEBSHOP.DRAEGER.SE

Dräger Alcotest 30003800 SEK inkl. momsDräger har mätt alkohol över hela världen i över 50 år. Nya Dräger Alco test 3000 erbjuder privatpersoner samma tillförlitliga mätsystemsom polisen använder. För närmsta återförsäljare www.autokatalogen.se

trygg körning

• Tolvstegsbehandling för människor i arbetslivet.

• Behandlingsprogram för alkohol-, läkemedels- och narkotikaproblematik.

• Löpande intagning.

• Öppenvård eller internatbehandling.

www.aleforsstiftelsen.com

Göteborg: 031-14 20 92 Alingsås: 0322-66 56 80Mer än 20 års erfarenhet av framgångsrik behandling.

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET12 ANNONS ANNONS

– Socker är annars den vanligaste drogen, tätt följt av nikotin och al-kohol, säger docent Tom Leissner, Institutionen för Socialt arbete vid Göteborgs Universitet, som skrivit ett antal böcker om missbruk.

Bilden av den typiske narkotika-missbrukaren som en förortskille

med taskiga föräldrar och brokig bakgrund, är att lura oss själva me-nar Tom Leissner.

– Det är väldigt många ”vanliga” människor som använder narkotika. De har jobb, är gifta och har barn, men drogar ändå.

Dessa, i övrigt sett skötsamma

människorna, injicerar knappast he-roin. I stället är det droger som ko-kain, ecstasy, cannabis, amfetamin och lugnande medel (bensodiazepi-ner) som brukas.

Söker kickarDe flesta som är unga experimenterar och provar droger. För en del räcker det att testa, andra håller på ett tag tills de skaffar sig en yrkeskarriär el-ler familj.

– De allra flesta klarar av att hante-ra drogerna och att lägga av på egen hand. Men det finns en liten grupp som råkar illa ut. Och det är ofta dem som röker för mycket, dricker för mycket och partar för mycket. De söker nya kickar, kan inte släppa dro-

gerna som till slut tar överhanden, och åker dit.

Bättre prognosPrognosen för de här människorna är bättre än för den andra stora grup-pen av narkotikamissbrukare, som mycket riktigt är dem som haft en besvärlig uppväxt och kanske varit mobbade i skolan.

– De ”vanliga” människorna som missbrukar har lättare att komma tillbaka efter en behandling, de har ju också något att komma tillbaka till; ett jobb, en familj. De har en självbild och bättre självkänsla än vad genomsnittet i den andra grup-pen har, vilket är till stor hjälp i de-ras rehabilitering.

Många ”vanliga” människor knarkar

Antalet tunga narkotikamissbrukare i Göteborgs-området uppskattades 2004 till runt 2 800 perso-ner. Det är en ökning på 25 procent sedan slutet av 1990-talet. Amfetamin utgör en stor del av det tunga missbruket och är tillsammans med cannabis de vanligaste förekommande illegala drogerna.

Missbruket av GHB, och de snarlika drogerna GBL och BD, är fortfarande ett stort problem i Västsverige. GHB är en narkotikaklassad drog som till-verkas av bland annat etanol och kaustiksoda. Ruset påminner om ett milt alkoholrus och varar i tre till fyra timmar. Drogen är mycket svårdose-rad och kan ge upphov till allvarliga andningsbesvär som i värsta fall le-der till döden. GHB har krävt flera dödsoffer bland unga människor de senaste åren i Västsverige.

Källa: kunskapskallarn.goteborg.se

en brittisk forskargrupp som un-der två år studerat vetenskapliga fakta, har skapat en 20-i-topp-lista där de bland annat tagit hänsyn till hur beroendefram-kallande drogen är, vad den gör mot personen som tar den och hur många liv den tagit.

1. Heroin 2. kokain 3. Barbiturater 4. Metadon 5. Alkohol 6. ketamin 7. Bensodiazepiner 8. Amfetamin 9. Tobak 10. Bufronerfin/subotex 11. cannabis 12. Lösningsmedel 13. 4-metyltioamfeatmin 14. LSD 15. Metylfenidat 16. Anabola steroider 17. GHB (gammahydroxibutyrat) 18. Ecstasy 19. Amylnitrit 20. khat

Källa: The Lancet 2007

20 FArLIgAStE DrogErNA

DEFINItIoNEr För DIAgNoSErNA MISSBruk ocH BEroENDE

GHB stort problem i Västsverige

TEXT: EMESE GERENTSER

MISSBruk I det system som tagits fram för att tydligt kunna ställa diagnos på patienter med psykiska besvär (dSm-systemet), ska minst ett av följande påståenden gälla under en och samma 12-månadersperiod:

BEroENDEminst 3 av följande situationer ska gälla under en och samma 12-månadersperiod för att diagnosen Beroende ska slås fast:

1. Att vid upprepade tillfällen ha använt en substans, så att man misslyckats med att klara av sina skyldigheter i hemmet, skolan eller arbetet. 2. Att ha upprepat bruket i situationer där det medför stora risker för fysisk skada, till exempel rattfylla. 3. Att vid upprepade tillfällen ha haft problem med rättvisan, till exempel polisen, på grund av droger. 4. Att ha fortsatt med drogbruket trots att det gett upphov till återkommande sociala problem på grund av drogeffekterna. 5. Att symtomen aldrig uppfyllt kraven för beroende av dro-gen enligt vad som krävs, se Beroende till höger.

1. Det sker en tillvänjning (toleransutveckling), med antingen behov av en påtagligt ökande mängd för att få effekt eller minskad effekt vid ett fortsatt bruk.2. Det uppstår typiska abstinenssymtom eller att bruket fortsätter för att undvika sådana symtom. 3. Drogen används i större mängd eller under längre tid än man tänkt sig från början. 4. Man har ständigt en önskan att minska intaget. 5. Drogbruket ägnas mycket tid. 6. Drogbruket påverkar viktiga sociala aktiviteter. 7. Drogbruket fortsätter trots kunskap om skadeeffekterna.

Källa: DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, fjärde upplagan)

De har jobb, är gifta och har barn, men drogar ändå.

Tom Leissner, docent vid Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs universitet.

FOTO: PRIVAT

FOTO

: IST

OckP

HOT

O

FOTO: ISTOckPHOTO

FOTO

: IST

OckP

HOT

O

DINA PROBLEM VÅRA BEKYMMER

Med snabb kognitiv terapibehandlar vi framgångsriktDepressionStressSjälvkänslaFobierÅngestTvångstankarÄtstörningar

Social fobiGruppterapiSömnproblemFöreläsningarAlkohol/drogerParterapiCoaching

STÄLL FRÅGOR GRATISwww.Terapisnack.se

GRATIS KONSULTATIONwww.Comunicera.se

TESTA DIG GRATISwww.Psykologitest.se

In Times of Trouble

50% rabatt på föreläsning med Grannfejdens medlare Jonas Gåde.

www.comunicera.se

031-774 00 67Öppet alla dagar

Korpbergets kvinnobehandling har ett nära samarbete med kvinnobehandlingen på Villa Leva i Göteborg.

www.villaleva.se

Smultronstället för tillfrisknande missbrukare.

Humanekologisk helhetssyn, Humanekologisk helhetssyn, medicinfri behandling

med tolvstegsinriktning och separat mans- och kvinnobehandling.

Korpbergets Behandlingscenter • 872 93 LUNDE • 0612 718280 • info@korpberget.se • www.korpberget.se

KORPBERGET VÄNDER SIG TILLAlkoholister, narkomaner,

tablettberoende, kriminella, anhöriga, medberoende, "vuxna barn"

SOM VILL FÖRÄNDRA SITT LIV

För kvinnor:• Primärbehandling 6 veckor – 6 månader.• Förlängd behandling 3 – 6 månader.

Kvinnobehandlingen är förlagd till helt egna lokaler en bit ifrån annan verksamhet men med samma tillgång till hela Korpbergets professionella resurs.

För män:• Primärbehandling 6 veckor.• Förlängd behandling 6 veckor.• Halvvägshus UMS 3 – 6 månader.

Vi har även utvecklat följande special-veckor på vardera 5 dagar:

• Familjeveckor.• Vuxna Barnveckor.• Krimveckor 1 & 2 i kvinno- respektive mansgrupper.• Lust & Förlust. För personer med sex- och kärleksmissbruk.• Relationsveckor. För kvinnor respektive män i misshandelsrelationer.

Korpbergets vårdkedja

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET14 ANNONS ANNONS

Statliga kasinon, internetkasi-non och inte minst explosio-nen av nätpoker har gjort att

spel om pengar blivit allt vanligare i Sverige. Även spelreklamen har ökat – 1995 spenderade spelföretagen 277 miljoner kronor på reklam, 2006 var siffran mer än det fyrdubbla, nästan 1,2 miljarder kronor.

Och med det har även spelmissbru-ket ökat, berättar Marianne Blondin, informatör på Attendo Individ och Familj, som behandlar bland annat spelberoende.

– Vi kan definitivt se att spelmiss-bruket ökat i och med att spelan-det blivit mer tillgängligt genom internet. Dessutom finns det ett stort mörkertal, folk kan sitta hemma och spela i sin ensamhet och ett spel-missbruk upptäcks därför ofta inte på samma sätt som till exempel ett alkoholmissbruk.

Folkhälsoinstitutet har i sin årliga folkhälsoenkät tre frågor som indike-rar spelberoende. Mellan åren 2004 och 2007 visade enkäten att andelen svenskar som hade riskabla spelvanor

låg på mellan 3,3 och 3,9 procent. Majoriteten av riskspelarna var män.

Ner i åldrarnaSpelberoendet har också gått ner i åldrarna. Malmö stads spelberoende-team har observerat en oroväckande utveckling bara de senaste åren, där snittåldern bland de som söker hjälp för sitt spelande sjunkit från över 30 år till cirka 20 år.

Även om spelmissbruk är en rela-tivt ”ny” form av missbruk, fungerar det på de allra flesta sätt som andra typer av beroenden och missbruk.

– Alla former av missbruk triggar samma mekanismer och belönings-system i hjärnan, och ökar utsönd-ringen av signalsubstansen dopamin.

Vi skiljer därför inte på olika typer av missbruk, utan ett missbruk är det när du tappar kontrollen och ditt spelande får konsekvenser på ditt öv-riga liv, förklarar Marianne Blondin.

Grunden till ett beroende är ofta en känslomässig bakomliggande problematik. Vore det inte spel så vore det kanske alkohol i stället. Det gäller att vara medveten om det så att man inte slutar spela och i stället börjar dricka. Att man inte bara by-ter ut ett beroende mot ett annat.

Nolltolerans som gällerPrecis som med andra typer av bero-enden finns det heller inget som he-ter ”att spela lite grann”. Det är noll-tolerans som gäller om man lyckats ta sig ut ur sitt missbruk, eftersom risken är stor att bara den där enda trisslotten gör att du faller dit igen.

Men det finns ändå skillnader på spelmissbruk och exempelvis alko-holmissbruk.

– Utåt sett finns det en skillnad, eftersom ett spelmissbruk ofta är svårare att upptäcka. Spelmissbruk

är mer subtilt än till exempel alko-holmissbruk, och det syns sällan rent fysiskt. Därför är det också svårare att få hjälp.

Men man ska inte tro att spelmiss-bruk är en mindre farlig form av miss-bruk än andra, det kan få stora konse-kvenser för den som är beroende.

Fler självmord– Många spelar bort både hem och familj, och kan få skulder i den und-re världen. Dessutom är det faktiskt så att självmord är vanligare bland spelmissbrukare än det är bland dem som inte spelar.

Hur ska man då upptäcka om en vän eller anhörig ligger i riskzonen för att utveckla ett spelmissbruk? Ofta är det nämligen just närstående som först blir oroliga.

– Ja, den beroende själv förnekar ofta sitt problem till en början, men blir mer och mer besatt och isolerad. En spelmissbrukare kan också ofta bli aggressiv om någon påpekar be-roendet – ”ska du sitta där framför datorn igen?”

Spelmissbruk – ett växande problem

Med kasinon och inter-net har spelandet och spelmissbruket ökat i Sverige. Och spelmiss-bruk kan vara precis lika förödande som andra beroenden.

Många spelar bort både hem och familj.

TEXT: GuSTAF BRIckMAN

FOTO: ISTOckPHOTO

– Från utanförskap till socialt företag

VI ERBJUDER BOENDE – OCH ARBETSTRÄNINGSPLATSER OCH HAR RAMAVTAL MED KOMMUN OCH KRIMINALVÅRD

Vägen ut! kooperativen drivs utifrån egenmakt, delaktighet, eget ansvar och total drogfrihet. Vi tror att 12-stegsmetoden är ett bra verktyg för att hålla sig drogfri. Vi har visat att det går att komma tillbaka till samhälle och arbetsliv. Vi nns huvudsakligen i Göteborg.

VILLA VÄGEN UT! SOLBERG i Göteborg och VILLA VÄGEN UT! REVANSCH i Sundsvall – halvvägshus för män. Snart öppnar Villa Vägen ut! för män även i Östersund.

VILLA VÄGEN UT! KARIN – halvvägshus för kvinnor.För våldsutsatt kvinna kan vi även erbjuda jourplats.Snart öppnar VILLA VÄGEN UT! SUSANNE i Örebro.

KARINS DÖTTRAR – väv- och hantverkskooperativ medarbetsträningsplatser för kvinnor.

CAFÉ SOLBERG – café i ett allaktivitetshus med cateringoch arbetsträningsplatser.

YSCREEN – screentryckeri med arbetsträningsplatserför ungdomar.

För kontakt www.vagenut.coop

Alkohol- och drogproblem – symtom värt att försöka förstå!

Göteborgs Psykoterapi Institut bedriver:• psykoterapi för missbrukare

• utbildning för personal om missbruksproblematik

För ytterligare information:www.gpsi.se eller ring 031-711 19 29 (terapi)

031-711 97 51 (utbildning)

Hoppas att du haft en skön julhelg. Det är tyvärr många som varken haft pengar till

julmat, eller vänner och släktingar som bjudit in till varm gemenskap. Vi har försökt sprida julvärme till den som känt sig ensam och frusen inombords.

Efter helgerna, när vardagen tar vid, fortsätter

vi oförtrutet vårt arbete bland utsatta människor. Hoppas du har en extra slant för den som behöver hjälp. Sätt in pengarna på Pg 90 04 80 - 5 Märk inbetalningen ”Gemenskap”.

Tack för din gåva och din omtanke. Gott Nytt 2009.

www.fralsningsarmen.se

Sand

sjö

Act

ion,

Illu

stra

tion

: Per

sson

s Pi

xlar

Fanns det plats för en till?

Fralsis_mediaplanet_Jul08_252x371 1 08-12-19 10.41.35