Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad · Bilaga 2 Konsekvenser Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad. 2 INNEHÅLL ... år 2040 använts vid

Bilaga 2

Konsekvenser

Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad

2

INNEHÅLL

Inledning ...................................................................................4

Miljökonsekvensbeskrivning..................................................5 A. Sammanfattning. .............................................................5 B. Allmänt om miljökonsekvensbeskrivningen ....................5 C. Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen .............5 D. Nollalternativ ...................................................................5 E. Miljöförhållanden nuläge .................................................5 Riksintressen ................................................................5 Landskapsbild ...............................................................6 Mark- och vattenförhållanden .......................................6 Naturmiljö ......................................................................8 Vattenmiljöer .................................................................9 Kulturmiljö ...................................................................10 Risk och sårbarhet ......................................................10 Översvämningsrisk .....................................................11 Buller och vibrationer ..................................................13 Luft ..............................................................................13 Elektromagnetiska fält ................................................13 Djurhållning .................................................................13 F. Miljökonsekvenser .......................................................13 Riksintressen ..............................................................13 Landskapsbild .............................................................14 Mark- och vattenförhållanden .....................................14 Naturmiljö ....................................................................15 Vattenmiljöer ...............................................................16 Kulturmiljö ..................................................................16 Risk och sårbarhet ......................................................17 Översvämningsrisk .....................................................18 Buller och vibrationer. .................................................20 Luft ..............................................................................20 Djurhållning .................................................................20 Miljökonsekvenser under byggskede ..........................21 G. Beaktande av miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn .............................................................21 Miljökvalitetsnormer ....................................................21 Nationella miljökvalitetsmål .........................................21 Regionala miljökvalitetsmål ........................................21 Kommunala miljökvalitetsmål .....................................21 God hushållning med mark och vatten ......................21 H. Slutsatser ......................................................................22 I. Uppföljning .....................................................................22 J. Referenser .....................................................................23

Ekonomiska konsekvenser ..................................................25 Inledning ............................................................................25 Sammanfattning ................................................................25 Kalkylförutsättningar ..........................................................26 Metodik .......................................................................26 Markägande och markförvärv .....................................27

Kvartersmark ..............................................................27 Utbyggnadstakt ...........................................................27 Bostadsområden ...............................................................28 B1 Trädgårdsstad .......................................................28 B2 Bostäder i natur .....................................................28 B3 Område för fortsatt bostadsexploatering ...............28 Ny matargata och övergripande gång- och cykelvägar . i Ekängen ....................................................................28 Sammanfattande ekonomisk bedömning av bostadsområdena .......................................................29 Centrum ............................................................................29 Verksamhetsområden .......................................................29 Sammanfattande ekonomisk bedömning av verksamhetsområdena ...............................................30 Övergripande åtgärder ......................................................30 Standardhöjning Ekängsvägen ...................................30 Kollektivtrafik ...............................................................30 Trafikplats Staby .........................................................30 Småbåtshamn .............................................................30 Badplatser ...................................................................30 Fritid och rekreation ....................................................31 Ledningar och dagvatten ............................................31 Förorenad mark ..........................................................32 Godsspår och kombiterminal ......................................32 Sammanfattande ekonomisk bedömning ..........................32 Känslighetsanalys .......................................................32 Finansiering av investeringar ............................................33 Övriga nyttor och uppoffringar ...........................................34

Social konsekvensbeskrivning ............................................35 Inledning ............................................................................35 Social hållbarhet i översiktlig planering .......................35 Social konsekvensbeskrivning ....................................35 Sociala aspekter i fysisk planering ..............................35 Upplägg ......................................................................35 Mål och utgångspunkter ....................................................36 Nationella och regionala mål ......................................36 Lokala mål ..................................................................36 Ett gott socialt liv .........................................................36 Definition av ett gott socialt liv ...........................................36 Olika befolkningsgrupper - olika behov .............................37 Det sociala livet i Ekängen-Roxtuna .................................38 Kritiska faktorer i planeringsarbetet - processen ........38 Karaktärsskapande ...........................................................40 Nollalternativ .....................................................................42 Konsekvensbeskrivning ....................................................42 Planförslagets strategier .............................................42 Sammanfattning ..........................................................50 Slutsatser ..........................................................................52 Tankar kring genomförandet .............................................55

3

KONSEKVENSER

Det finns flera skäl till att gå igenom och beskriva kon-sekvenserna av att en översiktsplan antas och så små-ningom, i olika steg, realiseras. En beskrivning av konse-kvenserna innebär en möjlighet att kontrollera graden av måluppfyllelse. Ger planen konsekvenser som överrens-stämmer med målen för hela planarbetet? Ligger planför-slaget inom ramen för vad miljön tål? Skapas, eller finns, de ekonomiska medlen för ett genomförande av planen? Ger ett genomförande av planen förutsättningar för att nå kommunens sociala mål för planeringen i stort? Och lokalt inom planområdet?

På olika sätt anges det i Plan- och bygglagen att kon-sekvenserna av en översiktsplan ska gå att utläsa på ett tydligt sätt. Konsekvenserna kan redovisas på lite olika sätt. Miljökonsekvenserna är de konsekvenser vars redo-visning hårdats styrs i gällande lagstiftning. Arbetet med att redovisa sociala och ekonomiska konsekvenserna har efter hand givits en allt större vikt och strukturerats på ett tydligare sätt. Syftet med detta är att skapa en tydlig redovisning och hantering av konsekvenserna.

Vid en första anblick kan det kanske verka märkligt att inleda arbetet med en ny plan med att fokusera på dess möjliga konsekvenser. Men det är både logiskt och smart. Den tidiga avgränsningen av miljökonsekvenserna, som görs i samråd med länsstyrelsen, fastställer vilka de vik-tigaste miljöfrågorna i planarbetet är. Det ger förutsätt-ningar för att i ett mycket tidigt stadium styra planen i en hållbar riktning. Att tidigt titta på möjliga ekonomiska konsekvenser skapar förutsättningar för ett ekonomiskt sunt planförslag. Och, att tidigt i planprocessen identi-fiera ev. fallgropar i de strukturer och principer som ef-tersträvas för exempelvis ny bostadsbebyggelse skapar förutsättningar för att i planen redovisa förslag som bi-drar till att kommunens sociala mål uppnås.

Kommunen har i arbetet med planens konsekvenser sam-arbetat med tre olika konsulter, var och en specialiserade inom respektive kompetensområde. Framtagandet av konsekvenserna är resultatet av en växelverkan mellan kommunen, som beställare, och konsulterna, som utfö-rare, som skett parallellt med arbetet med planen.

Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättas av Ida Tölander och Jan-Ove Ragnarsson på WSP Environ-mental.Den ekonomiska konsekvensbeskrivningen har upprättats av Ola Brånäs och Dennis Lundqvist på NAI Svefa.Sociala konsekvensbeskrivningen har upprättats av Ann-Sofie Jeppson och Pia Sartorius på WSP Sam-hällsbyggnad.

Tryck: Larsson Offsettryck AB, Linköping 2011.

4

5

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

A. SammanfattningDen fördjupade översiktsplanens bakgrund och syfteLinköping expanderar snabbt och det finns en stor efter-frågan på boende i natursköna lägen. I den gemensamma översiktsplanen för Linköping och Norrköping pekas Ekängen-Roxtuna ut som en prioriterad utvecklingsort tack vare närheten till Roxen och dess strandnära skogs-områden. Bebyggelsetrycket är starkt och kommunens intention är att belysa möjligheten att bygga samman or-terna Ekängen och Roxtuna samt se över behovet av nya vägar. Ekängen-Roxtuna är också ett område där Tek-niska Verken samsas med andra verksamheter.Den fördjupade översiktsplanen har fyra huvudsyften:• Att redovisa en översiktlig struktur för mark- och vattenanvändningen• Att redovisa nya attraktiva boendemöjligheter i Ekängen-Roxtuna i anslutning till vatten och natur• Att redovisa enomfattningoch struktur för ett nytt verksamhetsområde i anslutning till Distorp-Gärstad• Att redovisaenöversiktlig trafikstrukturbaseradpå en utbyggnad av trafikplats Staby

Slutsatser av miljökonsekvensbeskrivningenPlanen bedöms också utgöra god hushållning med mark och vatten samt bidra till det regionala/kommunala målet En god bebyggd miljö. Planen bedöms också stärka riks-intresset för friluftsliv.

Planen innebär negativa miljökonsekvenser för naturmil-jö, luftkvalitet samt i viss utsträckning för områdets sår-barhet genom att konsekvenserna vid en översvämning blir större när exploateringsgraden i området ökar.

B. Allmänt om miljökonsekvensbeskrivningenDenna miljökonsekvensbeskrivning har upprättats av WSP Environmental i samarbete med Lena Lindgren och Jonathan Turner, översiktsplanerare på Teknik- och samhällsbyggnadskontoret, Linköpings kommun. Lin-köpings kommuns uppföljnings- och tillsynsarbete har sammanställts av AnnaKarin Unger, miljöledare på Tek-nik- och samhällsbyggnadskontoret.

C. Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningenEn avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen upp-rättades i tidigt skede och samråd hölls med länsstyrelsen 2010-06-09. Avgränsningen resulterade i att miljökon-sekvensbeskrivningen i första hand ska fokusera på ned-anstående planeringsfrågor:

• Avvägningmellanolikamotståenderiksintressenvid och i anslutning till Roxen• UtbyggnadavnyavägarochtrafikplatsStaby• NyaverksamhetsområdenvidDistorpochGärstad• Hanteringavdagvatten

Inom ramen för översiktsplanearbetet har tidshorisonten år 2040 använts vid bland annat beräkningar av befolk-ningstillväxten. Detta år får även gälla som bortre gräns för miljökonsekvensbeskrivningens bedömningar.

D. NollalternativNollalternativet utgörs av att planens syften, småhusbe-byggelse, logistik- och verksamhetsområde och rörligt friluftsliv får tillgodoses någon annanstans i kommunen. Nuvarande markanvändning inom planområdet, främst jordbruk, fortsätter i liknande omfattning. Ett litet bo-stadstillskott kan tillkomma inom ramen för gällande de-taljplaner. Saint-Gobains (Leca) samt Tekniska Verkens verksamheter fortgår. Oavsett detta översiktsplaneförslag kommer avfallshanteringen vid Tekniska Verken att be-höva utökas i takt med att Linköping växer.

E. Miljöförhållanden nulägeRiksintressenEtt av de områden som utpekas i den avgränsning som kommunen har gjort för denna miljökonsekvensbeskriv-ning är avvägning mellan olika motstående riksintressen vid och i anslutning till Roxen. En av de inriktningar som fastslås i planen är att stor vikt bör läggas vid en ökad tillgänglighet till Roxen i enlighet med riksintresset för rörligt friluftsliv.

6


• Roxenutgörriksintresseföryrkesfisket.Enligtmiljö- balkens 3 kap 5§ ska ”områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande”. • VästraRoxenframtillTvärskogsuddesnordspetsut- gör riksintresse för naturvården enligt MB 3 kap 6§. Den nedre delen av Stångån är mycket värdefull för fågellivet och även som lekområde för flera fågelar- ter. Området ingår i Natura 2000-nätverket och utgör även RAMSAR-område (internationellt samarbete för bevarandet av värdefulla våtmarksområden). • Roxenutgör,somendelavGötaKanal,riksintresse för friluftlivet enligt MB 3 kap 6§ och ska därmed skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Enligt Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping (2010) ska strand- nära områden utanför tätorterna bevaras och undantas från bebyggelse eller anläggningar som inte tillgodoser friluftslivets intressen. Kommunen bedömer att strandskyddsbestämmelserna utgör tillräckligt skydd för friluftsintresset. • Väg E4 utgör riksintresse för kommunikationsan- läggningar enligt MB 3 kap 8§. Vägar av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt för- svåra tillkomsten eller nyttjandet av anläggningarna. Kommunens rekommendationer i översiktsplanen för Linköping (2010) för väg E4 innebär att inga åtgärder längs med vägen ska tillåtas om åtgärderna innebär att det blir svårare att genomföra de nya trafikplatser som redovisas i översiktsplanen (exempelvis trafikplats Staby) samt tillkomsten av ytterligare körfält.

LandskapsbildTvärskogs uddeTvärskogs udde utgörs av en triangelformad landkil som erbjuder breda utblickar mot Roxen. Udden är överväxt med glesvuxen skog som präglas av det vindexponerade läget. På de sydvästliga uddspetsarna finns ett område med värdefulla gamla ekar. Området har tidigare varit fridlyst men saknar idag formellt skydd.

De mer solexponerade delarna av Tvärskogs udde betas och floran är typisk för en mager, sluten ängsmiljö. En bit in från stranden i områdets nordöstra delar finns en tät strandnära lövskog.

Ekängen-RoxtunaOmrådet Ekängen-Roxtuna består av villabebyggelse, fri-tidshus, åkermark samt mestadels trivial successionsskog. Bebyggelsen har tillkommit under olika tidsperioder och ger ett något osammanhängande intryck. Allmänhetens tillgång till Roxen är liten då den västra strandremsan i stor utsträckning är exploaterad. Centrumbebyggelsen med skolan och kyrkan (på gång) utgör målpunkter. Det mindre samhället Roxtuna har mer skoglig karaktär och är beläget i Roxens närhet, i direkt anslutning till Tvär-skogs udde.

Ekängen och Roxtuna avdelas i dagsläget åt genom ett större parti trivialskog. Orterna är både fysiskt och visu-ellt avskilda. Naturliga mötespunkter mellan och inom orterna saknas.

Distorp-GärstadLandskapet i områdets västra del är öppet med vida sikt-linjer och inslag av mindre skogsbevuxna höjder. Bebyg-gelsen består främst av äldre gårdsbildningar med träd-bestånd. Öster om Gärstadområdet består landskapet av ett äldre småbrutet kulturlandskap med åkrar mellan be-tesmarker samt gårdsmiljöer omgärdade av lövträd och längst i öster tar det öppna slättlandskapet vid.

Gärstadverkets pannbyggnad ses på långt håll och fung-erar som ett kraftfullt och starkt landmärke från väg E4. En salixodling har anlagts i ett bälte norr om väg E4 mel-lan Stångån och Ekängsvägen med syfte att skydda mot insyn där både lertäkt och materialhantering pågår. Från Ekängsvägen tar ett svagt böljande jordbrukslandskap vid med utblickar mot Roxen.

Mark- och vattenförhållandenGeologi Jordarten utgörs huvudsakligen av omväxlande lera och morän med mindre omfattande inslag av berg, mossjord, svämsediment och sand. Grundvatten nivåerna i området har en kraftig årsvariation mellan 1-3 meter under mark.

MarkanvändningPlanområdet består av både skogsområden och öppen mark med ett antal större lantbruksfastigheter. Södra delen av området närmast väg E4 används för storska-lig avfallshantering (Tekniska Verken) samt som lertäkt

7


(Saint-Gobain/Leca). Den västra strandremsan längs med Roxen är relativt hårt exploaterad med bostadsfastigheter ända ner till vattnet.

Yt- och grundvattenI Ekängen finns en grundvattenförekomst som enligt vat-tenmyndighetens klassning har god status med avseende på förekomst och kvalitet. Grundvattenförekomsten är belägen under Ekängens norra delar samt under Tvär-skogs udde.

Inga större ytvattenförekomster finns inom planområdet. Roxen är recipient för dagvatten från området. Allmän-na dagvattenledningar saknas inom stora delar av plan-området. Dagvattensystemen ägs och drivs via gemen-samhetsanläggningar, dikningsföretag eller av enskilda. Ekängen och Roxtuna avvattnas i huvudsak via Näsby dikningsföretag (dike och dagvattenkulvert) samt via en dagvattenledning vid Grönhögsvägen. Gärstad och Dis-torp avvattnas via Mörtlösadiket samt invallningsföretag med pumpning till Roxen.

Dagvattenförhållandena har utretts separat och dessa ut-redningar har ingått som underlag för översiktsplanen, se referenser avsnitt J och Litteraturförteckning i plan-beskrivningen.

Förorenade områdenInom planområdet finns ett tiotal objekt listade i Länssty-relsens databas över förorenade områden. En del av ob-jekten är under utredning medan andra enbart är bransch-klassade.

F0580-0293 GärstadverketInom Gärstadverket sker förbränning av övervägande hushållsavfall. Nuvarande system innebär rökgaskon-densering där processvatten pumpas till rökgaskonden-seringens vattenrening och vidare till recipient. Under 2005 uppmättes förhöjda halter av tungmetaller vid en mätpunkt i Mörtlösadiket. Det resulterade i att området muddrades och sanerades. Stadsvatten används som kyl-medium och detta vatten återanvänds till pumptätningar och doseringar i olika spolkretsar i rökgasreningen.

F0580-0298 Tekniska Verken, Kallerstad 1:7Verksamheten består av sortering och kompostering.

Området är eventuellt förorenat av kolbottenaska.

F0580-0135 Deponi GärstadOmrådet misstänks vara förorenat av tidigare verksam-het (behandling av kvicksilverhaltiga belysningskällor som pågick mellan 1998 och cirka år 2000) samt den pågående verksamheten med bland annat slagg och aska från förbränning av hushållsavfall, kol och bränsle. Lak-vattenrening sker lokalt. Vattnet leds sedan till det kom-munala reningsverket.

F0580-0287 AB Svensk Leca (nuvarande Saint-Gobain)Verksamheten, som består av lättklinkertillverkning, är pågående och ger upp-hov till avfallsprodukter i form av glödskalsslam och benmjöl. Tidigare ska här ha fun-nits en träindustri. En MIFO 1-utredning är genomförd. Mörtlösadiket utgör närrecipient.

F0580-0299 Bernt-Åke Karlsson/Tord Björk SkrotPågående verksamhet består av bilskrot och skrothandel. Tänkbara föroreningar är batterisyra och spillolja. Objek-tet är branschklassat.

F0580-0309 Hårds Bildemontering ABPågående verksamhet med anor från 60-talet i form av bilskrot och skrothandel. Objektet är branschklassat.

F0580-0362 L. Lundqvists Mekaniska Verkstad ABVerksamheten bestod av tillverkning av diverse metall-produkter och har anor tillbaka till 50-talet. Tillräckliga uppgifter om kemikalieanvändning och andra uppgif-ter för att göra en platsspecifik riskklassning har inte framkommit ur inventeringsunderlaget. Uppgifter om verksamhetens tid (start, slut) saknas, använda/hante-rade kemikalier och lösningsmedel är okänt. Den största osäkerheten finns kring den äldre verksamhetsperioden. Mörtlösadiket är närrecipient. Objektet är branschklas-sat. Idag finns en hästgård på fastigheten.

F0580-0414 Sjötorps handelsträdgård, EkängenVerksamheten består av en handelsträdgård under av-vecklande. Ingen information om föroreningssituationen finns i dagsläget. Objektet är branschklassat.

F0580-0525 Maskin & Metallskrot LinköpingVerksamheten består av bilskrot och skrothandel. Objek-

8


tet är branschklassat.

F0580-0696 Askdeponi Rystads-TunaObjektet består av en askdeponi vid den tidigare kri-minalvårdsanstalten i Roxtuna. Miljöteknisk markun-dersökningharskettvåren2008(JohanHelldénABpåuppdrag av Specialfastigheter Sverige AB). Miljökonto-ret har tagit beslut om att området ska efterbehandlas på grund av föroreningar av metaller, alifatiska kolväten och dioxiner. Målet är att området ska saneras ner till känslig markanvändning (KM).

F0580-0697 Oljeläckage/StensätterVid Stensätter har en mobil panncentral läckt cirka 200 liter eldningsolja under år 2003. Området har sanerats under år 2006.

F0580-1035 Kallerstad 1:5Pågående verksamhet med bland annat behandling av förorenade massor samt lertäkt. Tidigare skall skrot (ka-blar m.m.) dumpats på platsen men detta har åtgärdats.

NaturmiljöInom planområdet finns 15 områden som är listade i kommunens naturvårdsprogram såsom varande särskilt värdefulla för naturvården. Västra Roxen är dessutom utpekad som riksintresse för naturvården, Natura 2000-område samt Ramsarområde. Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. De finns i alla medlemsländer och ska hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. I Sverige finns nära 4 100 Natura 2000-om-råden. Ramsarområden är områden som utpekats som internationellt värdefulla våtmarker enligt den så kallade våtmarkskonventionen. I många fall är det förekomsten av skyddsvärda fågelarter som leder till att en våtmark utpekas som Ramsarområde.

NaturvårdsobjektKring Ekängen finns ett antal värdefulla naturområden som är utpekade i natur-vårdsprogrammet för Linkö-pings kommun. I naturvårdsprogrammet delas objekten in i fyra klasser utifrån dess biologiska värden – natio-nellt intresse/riksintresse (klass 1), regionalt intresse/länsintresse (klass 2), kommunalt intresse (klass 3) och lokalt intresse (klass 4). Skillnaden mellan områden av nationellt intresse enligt kommunens naturvårdsprogram

och områden av riksintresse är att riksintressen för na-turvården fastställs av Naturvårdsverket. När ett område pekas ut som riksintresse får det ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Skyddet regleras i miljöbalken. Inom planområdet finns totalt 15 objekt som ingår i naturvårdsprogrammet, varav ett bedöms vara av riksintresse.

Naturvärden av riksintresse867180 Roxen, 1Västra Roxen har tillsammans med angränsande våt-marksområden och åmynningar ett utomordentligt stort värde för häckande och rastande fåglar liksom övrig våt-marksfaunaochflora.Härfinnsävenenvärdefullfisk-fauna med viktiga lekområden i grunda vikar och myn-ningsområden. Området är utpekat som ramsarområde, vilket innebär att det hör till de internationellt mest vär-defulla våtmarkerna.

Naturvärden av regionalt intresse856752 Ekhagar SV Tvärskogsudde, 2Norr om bebyggelsen vid Ekängen finns betade ekmiljö-er på uddarna ut mot Roxen. Åtminstone ett 40-tal ekar är omkring en meter i diameter och åldern uppgår troligen i en del fall till 300-400 år. Ansamlingen av jätteekar har bara ett fåtal motsvarigheter utanför eklandskapet. Om-rådet har ett mycket högt naturvärde.

856875 Öppen hage vid Roxtuna, 2Väster om Tuna gård ligger en öppen hage i närheten till Roxens strand. Dess naturvärden är främst knutna till en artrik grässvål med flera olika vegetationstyper. Ogödslade och välhävdade hagmarker av denna storlek är ovanliga i denna del av kommunen och hagen har ock-så kulturhistoriska värden. Objektet har ett mycket högt bevarandevärde. 856878 Damm vid Fågelsången, 2Vid Fågelsången 600 meter väster om Distorp finns en tämligen stor damm i en stor inhägnad. Staketet går 10-20 meter från dammen och det står en frodig och tuvig, obetad starrvegetation runt hela vattnet. I nordost ligger en trädgård alldeles vid dammen. Omgivningarna utgörs av hästbetesmarker som i söder är öppna men i andra vä-dersträck finns mer eller mindre mycket träd och bus-kar. En damm av länsintresse tack vare den mycket goda

9


förekomsten av spetsnate, förekomsten av större vatten-salamander och en allmänt stor artrikedom bland växter och djur.

Naturvärden av kommunalt intresse 855855 Distorps allé, 3VidinfartentillDistorpfinnsenfinallémedvälutveck-ladlavfloramedfyndavalléorangelav(VU)somendastär funnen cirka 5 platser runt Linköping. Närmare går-den finns några grova ekar i en hästhage, de har värdefull lavflora.

856753 Strandbetesmark vid Näsby, 3Nordväst om Näsby gård ligger en strandäng som del-vis är bevuxen av klibbal med inslag av bland annat ask. Stränderna är varierade med ett brett högstarrbälte mot norr och klippstränder och steniga strandpartier mot söder. Betade flacka stränder är värdefulla för en lång rad vattenberoende organismer och för fågellivet. Visst inslag av hävdgynnad flora, död ved och grova träd ger också naturvärde. Naturvärdet dras ner av att marken är gödselpåverkad i stora partier både på land och mot vatt-net.

856802 Ekhage NO Näsby, 3I skogsbrynet nordost om Näsby gård finns en ekhage med den ovanliga kombinationen av grova ekar med röd-listade arter och en fin markflora med slåtterängsarter. På träden hittades de ovanliga lavarna brun nållav (RR) och hjälmbrosklav (NT).

856803 Lövskog SV Hagalund, 3I skogsstråket mellan Ekängen och Rystad ligger en gam-mal lövskog av björk, asp och alm med stort inslag och rikedompåandralövträdsomlönn,ek,sälgochask.Härfinns flera ganska grova almar med rik lavflora av bland annat lönnlav. Det är gott om grova aspar och en hel del död ved av både lövträd och enstaka granlågor. Miljön är lämplig för rödlistade mossor, svampar och har är ett rikt fågelliv.

856859 Ekar i södra Ekängen, 3Några områden i Ekängen med sammanlagt ett 25-tal gamla och grova ekar med en värdefull lavflora och för-utsättningar att hysa sällsynta insekter. Tillsammans med den stora ekhagen norr om Ekängen och övriga ekar i

området bör det vara ett av de 10 finaste ekområdena i Linköpings slättbygd.

857810 Tvärskogsudde, 3.Vid Tvärskogsudde och österut finns fina ekmiljöer och strandskogar med mycket ädellövträd. Tillsammans med uddens stora bestånd av yngre ek och bok har området stora naturvärden och värden för friluftsliv. Längst ut på udden och österut från spetsen finns en hel del riktigt gamla ekar och en allmänt lövrik strandskog. Längst ute på udden finns en del gamla ekar i anslutning till skogs-bryn och klippta gräsytor vid en föreningsstuga. Mitt för uddens spets står en jätteek med 495 cm omkrets, den är välväxt och har inga synliga håligheter. Eken bör vara åtminstone 300 år gammal, lavfloran på de nedre delarna är dock inte extremt rik men brun nållav (RR) indikerar ett intressant lavsamhälle.

Naturvärden av lokalt intresse856880 Damm NV Karstorp, 4I ruderatmarken ett par hundra meter nordväst om Kars-torp ligger en liten, rundad branddamm omgiven av obe-tad hagmark. Den särpräglade växtligheten med bland annat ett stort bestånd av kärrstjärnblomma bidrar till dammens naturvärde.

VattenmiljöerVid hav, sjöar och vattendrag gäller strandskydd enligt 7 kapitlet 13 § i miljöbalken. Strandskyddet är en lag som syftar till att värna det rörliga friluftslivet samt livsmil-jöer för växt- och djurliv. Därför är det inte tillåtet att göra något som försämrar livsvillkoren för växter och djur eller begränsar allmänhetens tillträde till området. Kring Roxen är strandskyddet 150 meter och längs Stån-gån sträcker sig strandskyddet 150 meter på ömse sidor om ån.

Inom planområdet finns ett större dike (Mörtlösadiket) samt småvatten i form av dammar. Några av dessa dam-mar är utpekade i naturvårdsprogrammet som särskilt värdefulla på grund av sina ekologiska förutsättningar. Småvatten omfattas av det generella biotopskyddet enligt 7 kap 1§ miljöbalken. För att vidta åtgärder som påverkar sådana element krävs tillstånd från länsstyrelsen. Läns-styrelsen kan medge dispens från skyddsbestämmelserna om det finns särskilda skäl.

10


Roxen utgör riksintresse för både friluftsliv och naturmil-jö och har dessutom status som Natura 2000- och Ram-sarområde. Sammantaget utgör detta ett mycket högt skyddsvärde. Inom ramen för arbetet med översiktspla-nen har en naturinventering och naturvärdesbedömning genomförts i Roxens litoralzon strax öster om Näsbys småstugekoloni i Linköpings kommun, längsmedHä-studdens norrsida. Syftet med utredningen var att utreda förutsättningarna för en allmän badplats i området samt att undersöka var en badplats skulle ge minst negativa effekter på naturmiljön.

KulturmiljöFornlämningar Östergötlands länsmuseum har inför arbetet med den för-djupade översiktsplanen inom området Ekängen-Roxtuna & Distorp-Gärstad utfört en arkeologisk förstudie. Planar-betet berör mycket fornlämningsrika områden. Dessutom har ett stort antal utredningar och undersökningar utförts i området. Vid kart- och arkivgenomgångarna har flera by-/gårdstomter och en stor mängd kulturhistoriska läm-ningar i form av torpplatser, stenmurar, äldre vägsträck-ningar med mera identifierats. Vid förstudien kunde fem områden urskiljas där det finns kända koncentrationer av forn- och kulturlämningar. De fornlämningsområden som identifierades i den arkeologiska förstudien beskrivs översiktligt nedan.

Det tydligaste och mest omfattande området (Område 1) sträcker sig i ett öst-västligt stråk från de stora gravfälten vid Malma i öster till stensträngsystemet RAÄ 78, grav-fältet RAÄ 41:1 och boplatslämningarna längs Ekängs-vägen vid Näsby. Inom området finns även bytomter och torplägen.

Norr om Evelund på fastigheten Distorp 2:1 finns ett mindre område med en sammanhängande fornlämnings-miljö som antagligen härstammar från bronsåldern (Om-råde 2). Det utgörs av flera skärvstenshögar samt en häll-ristningslokal med tolv älvkvarnar. Skärvstenshögarna pekar på förekomst av boplatser i närområdet.

Område 3 ansluter till vägen mellan Tallboda och Staby och innehåller enstaka gravar i form av stensättningar, ett gravfält och en härristningslokal med två älvkvarnar. I området ingår även de omfattande grav- och boplatsom-

råden som är belägna söder om förstudieområdet.

I anslutning till Åby Mellangård, i förstudieområdets sydvästra del, finns ett område (Område 4) med flera bo-platslämningar som delvis undersökts. Dessutom finns bland annat en skärvstenshög samt en hällristningslokal. En femte område med i huvudsak historiska lämningar återfinns i den södra delen av Ekängen. Där finns för-utom gravfält och hällristningar även ett antal torplägen, gården Skogstorps medeltida tomt och platser som kan kopplas samman med den på 1700-talet omnämnda slip-stenstillverkningen.

Övrigt kulturarvInom Ekängen finns tre stenmurar (Rystads-Gärstad 8:2 m fl, del av Näsby 5:1 samt Stensätter 1:6 m fl.) och ett odlingsröse (Stensätter 1:107 m fl) som skyddas enligt gällande detaljplaner på grund av sitt höga kulturvärde.

Risk och sårbarhetFarligt godsFarligt gods transporteras främst till och från Gärstads avfallsanläggning samt till Saint-Gobain (Leca). Trans-porterna sker på Ekängsvägen fram till respektive an-läggning.

Farligt gods med betydande omgivningspåverkan ut-görs främst av brandfarliga gaser och vätskor. Dessutom transporteras en stor mängd farligt avfall årligen såväl tillsomfrånGärstadsavfallsanläggning.Huvuddelenavdetta avfall utgör främst ett lokalt miljöproblem i hän-delse av en olycka.

En stor mängd farligt gods transporteras på E4. I hän-delse av en allvarlig olycka med giftig gas, brandfarlig gas eller explosivämnen kan skador uppkomma inom planområdet.

I ringa omfattning förekommer också transporter av far-ligt gods på Roxen. Störst risk för omgivningspåverkan bedöms föreligga i samband med läckage av drivmedel från båtar.

Brand och explosionStora mängder brännbart material finns inom Gärstads avfallsanläggning. Bränder uppkommer regelbundet men

11


vanligen i mindre omfattning.

Vid Gärstads avfallsanläggning och Saint-Gobain (Leca) lagras också brandfarliga vätskor och gaser som kan or-saka brand eller explosion i händelse av en olycka.

TrafikEn hel del tung trafik går på den södra delen av Ekäng-svägen fram till rondellen norr om E4. Därutöver går personbilstrafik för besökare och boende i området. Tra-fikbelastningen på Ekängsvägen innebär vissa olycksris-ker utöver hälso- och miljöpåverkan. Separat gång- och cykelbana finns längs Ekängsvägen förbi och strax norr om Ekängens bebyggelse.

Nuvarande trafikflöde på Ekängsvägen söder om den be-fintliga bostadsbebyggelsen uppgår till ca 3 600 fordon per dygn, vilket motsvarar trafikmängderna på Bjälboga-tan och Västanågatan i centrala Linköping.

Ras och skredDelar av närområdena kring Stångån är skredbenägna. I någon mån kan risker för ras även finnas vid deponihö-gar och Saint-Gobains (Leca) nuvarande och avslutade täkter.

FlygolyckorLinköpings flygplats har in- och utflygningsstråk över planområdets södra delar. För att upprätthålla en hög flygsäkerhet kring flygplatsen finns krav på hinderfri-het som berör delar av planområdet. För skorstenar vid Gärstads avfallsanläggning finns dispens från kraven på hinderfrihet.

Det finns en viss risk för flygolyckor med konsekvenser inom planområdet men sannolikheten har bedömts som mycket låg och olycksrisken påverkar inte markanvänd-ningen.

ÖversvämningsriskDelar av planområdet ligger inom översvämningsbenäg-na områden varför säkra invallningar är en förutsättning för att översvämningar inte ska inträffa vid höga vatten-stånd.

SMHI har utfört översvämningskarteringar av bl.a.

områden kring Stångån och Roxen. Stora delar av det sydvästra planområdet ligger inom områden som kan drabbas av översvämningar. Beräkningar för framtida klimatförändringar pekar på mindre risk för extrema flö-den. Resultaten framgår av ovanstående figur som visar översvämmade områden utan hänsyn till invallningar. Färgerna markerar förhållandena vid 100-årsflöde, 1000-årsflöde och beräknat högsta flöde.

I ÖP Staden finns utredningar om vilka områden som kan utsättas för översvämning med hänsyn till befintliga in-vallningar och med utgångspunkt att dessa håller. Resul-taten för planområdet framgår av figur på nästa sida.

12


Invallningar finns mot Stångån och Roxen. Dessa ingår i flera olika dikningsföretag. Invallningarna är en förut-sättning för att marken ska kunna brukas som jordbruks-mark och för att området inte ska översvämmas vid höga vattenstånd. Vallarna har en fastställd krönhöjd på ca 35,4 meter över havet.

I figur till höger finns markering av några invallningsfö-retag söder om Roxen. Inom planområdet finns Gärstad invallningsföretag (OC) och Kallerstad invallningsföre-tag (OD).

Invallningsföretag söder om Roxen.

Översvämningsbenägna områden

13


Buller och vibrationerDelar av det södra planområdet ligger inom flygbuller-zonen för Linköpings flygplats. Planområdet påverkas också av buller från E4. I viss mån bidrar även trafiken på Ekängsvägen och verksamheter inom planområdet till buller.

Leror med låg stabilitet dominerar inom området varför tunga transporter och andra varierande belastningar kan orsaka vibrationer i närområdet.

LuftDe dominerande källorna till utsläpp till luft är trafiken på E4 och Ekängsvägen samt förbränning på Gärstads avfallsanläggning och på Saint-Gobain (Leca). Trafiken ger en lokal påverkan medan förbränningsanläggningar-na har höga skorstenar som normalt sprider utsläppen på längre avstånd. I någon mån påverkas området också av utsläpp från kraftvärmeverket och andra utsläppskällor i centrala Linköping.

Luftmiljön påverkas lokalt av stoft och damm från av-fallsverksamheten och trafiken. Trafiken bidrar med ut-släpp av partiklar.

Lukt uppkommer vid Gärstads avfallsanläggning och från djurhållning inom området. I viss mån kan även biogasanläggningen och avloppsreningsverket bidra med lukt inom planområdet.

Smittämnen kan spridas från djurhållning och Gärstads avfallsanläggning. Vanligen har dock lukt ett större ut-bredningsområde och blir därmed dimensionerande för markanvändningen.

Elektromagnetiska fältI första hand förekommer elektromagnetiska fält kring kraftledningar till och från Gärstad samt utmed E4. En mottagningsstation för 130/10 kV finns vid Gärstad. Om-rådet kommer att matas därifrån med 10 kV-system och vidare med 400 V till enskilda bostäder etc.

DjurhållningPå Näsby säteri och Staby gård finns cirka 15 respektive 20 hästar. I planen finns ett skyddsavstånd på 200 meter mellan dessa djurbestånd och närmaste bostäder. Inom

planområdet finns även kor på bete samt ett litet antal får. Vid dessa besättningar tillämpas ett kortare skydds-avstånd då dessa djur betraktas som mindre allergena än hästar.

F. MiljökonsekvenserRiksintressenPlanenVästra Roxen utgör riksintresse för naturvården enligt MB 3 kap 6§. Vattenområdet samt dess strandzoner in-går även i Natura 2000- och Ramsarnätverken (skydd av våtmarker). Dessutom utgör Roxen riksintresse för fri-luftslivet enligt MB 3 kap 6§.

Strandskyddsbestämmelserna bör kunna säkra allmänhe-tens tillgång till Roxen och därmed utgöra ett tillräckligt skydd för riksintresset för friluftsliv. De åtgärder som planeras översiktsplanen kommer att innebära positiva konsekvenser för riksintresset friluftsliv genom bland annat anläggandet av en allmän badplats samt en prome-nadstig utmed Tvärskogs udde.

En ökad exploateringsgrad inom planområdet bedöms dock kunna öka slitaget på Roxens strandremsa och där-med påverka riksintresset för naturvård negativt. Riksin-tressena friluftsliv och naturvård står därför i viss mån i konflikt med varandra.

Övriga riksintressen inom planområdet (riksintresse för fisket samt kommunikationsanläggningar) bedöms inte påverkas av planen.

NollalternativetNollalternativet innebär ingen ytterligare miljöpåverkan på riksintressen inom området, vare sig positiv eller ne-gativ.

Bedömning/rekommendationVid kommande detaljplanering bör de mest värdefulla delarna av Roxens strandremsa inom planområdet skyd-das från slitage. Promenadstigar och andra anläggningar som hör till friluftslivet bör förläggas så att den mest vat-tennära zonen sparas.

14


LandskapsbildPlanenInom område B (B1, B2 och B3) planeras ett tillskott på drygt 2000 bostäder, både friliggande villor och fler-familjshus. I dagsläget består område B1 mestadels av åkermark och områdena B2 och B3 domineras av skogs-mark. Område B2 föreslås att byggas ut till ett område där tillkommande boendeformer är mer integrerade och skogsnära. Område B1 kommer att ha en mer högexploa-terad karaktär (s.k. trädgårdsstad). Område B3 är utpekat som område lämpligt för senare exploatering för bostads-ändamål.

I södra delen av planområdet reserveras stora ytor för verksamheter; störande verksamheter tillåts längst i syd-ost intill den föreslagna godsspårskorridoren och icke störande verksamhet något längre norrut.

En utbyggnad i enlighet med den föreslagna översikts-planen kommer att få omfattande konsekvenser för landskapsbilden. Relativt stora arealer av skogs- och jordbruksmark kommer att tas i anspråk för bostäder och verksamheter. Bostadstillskottet mellan Ekängen och Roxtuna kommer sannolikt att ge området ett mer sammanhängande intryck samtidigt som att det urbana intrycket förstärks.

Översiktsplanen innebär att andelen yta i området som tas i anspråk för verksamheter mer än dubbleras. Även om dessa verksamheter gestaltas/planläggs omsorgsfullt så kommer intrycket av verksamhetsområde längs med områdets infartsvägar att öka. Längs med den befintliga infartsvägen till Ekängen lämnas ett område oexploaterat för att skapa ett intryck av att man nu lämnar staden (in-dustriområdet kring Tekniska Verken och Saint-Gobain [Leca]) för att åka ut på landet och senare in i Ekängen. Dock kommer det att bli svårt att minska den visuella påverkan av Tekniska Verkens verksamheter norrifrån eftersom landskapet är flackt och öppet. Känslan av av-skildhet och landsbygd inom planområdet bedöms mins-ka. Det är dock svårt att bedöma om den sammantagna påverkan på landskapsbilden är positiv eller negativ. Tekniska Verken har redan idag tillstånd för en deponi-höjd på 30 meter, vilket innebär en stor visuell påverkan även om översiktsplanen inte genomförs. Översiktspla-nen skapar även förutsättningar för en mer strukturerad,

visuellt sammanhållen och ändamålsenlig bebyggelse.

NollalternativetI det fall översiktsplanen inte skulle antas kommer ett mindre antal bostadshus sannolikt att tillkomma inom ramen för befintliga detaljplaner. Dessa tillskott skulle dock ske i anslutning till befintlig bebyggelse i Ekängen och Roxtuna och har därför endast en mindre påverkan på landskapsbilden. Den visuella påverkan av Tekniska Verken kommer sannolikt att öka även om översiktspla-nen inte genomförs då en deponihöjd om 30 meter ingår i verksamhetens nuvarande tillstånd.

Bedömning/rekommendationPlanen kommer att innebära omfattande förändringar av landskapsbilden inom området där landskapskaraktären kommer att förändras till en mer urban miljö, vilket kan uppfattas som både positivt och negativt. Planen bedöms dock vara medvetet utformad med avseende på gestalt-ningsfrågor och boendemiljö.

Mark- och vattenförhållandenPlanenMarkanvändningHögvärdigåkermarktasianspråkförnyplaneradbebyg-gelse enligt planförslaget. I den gemensamma översikts-planen för Linköping och Norrköping konstateras att den östgötska jordbruksmarken håller högsta kvalitet och att jordbruksmark är en värdefull naturresurs. För att i möj-ligaste mån skydda jordbruksmarken så ska nytillskott av bostäder i första hand tillkomma intill befintliga städer och tätorter samt genom förtätning. Linköpings kommun anser det vara väl motiverat att de orter som av kom-munen har utpekats som attraktiva och stadsnära lägen, exempelvis Ekängen-Roxtuna, ska kunna tillåtas ta jord-bruksmark i anspråk för att växa och utvecklas.

Om utpekade städer och orter skulle byggas ut maximalt enligt aktuella fördjupade översiktsplaner och program så skulle enligt kommunens beräkningar cirka 3 % av jordbruksmarken tas i anspråk.

En utbyggnad av planområdet leder till att högvärdig jordbruksmark tas i anspråk och förlust av en naturre-surs innebär vissa negativa konsekvenser. Det finns dock andra aspekter på naturresurshushållning att ta i beaktan-

15


de, såsom möjligheterna att skapa nya boendemöjlighe-ter, där energiförsörjning och avfallshantering kan lösas på ett resurseffektivt sätt. Linköpings kommun har tagit ett strategiskt beslut att bland annat planområdet är en lämplig plats för tillkommande bostadsbebyggelse och verksamheter.

Yt- och grundvattenÖversiktsplanen bedöms inte ha någon påverkan på grundvattenförekomsten inom Ekängen, varken positiv eller negativ.

Inga större ytvattenförekomster finns inom området. Tre mindre dammar finns i dagsläget inom området (se av-snitt Naturmiljö). Dessa kan komma att tas bort vid fram-tida exploatering. De har i dagsläget ingen känd använd-ning som ytvattenresurs.

Förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dag-vatten är begränsade inom stora delar av planområdet. Avledning till gräsytor, skogsmark eller infiltrationsan-läggningar bör prövas i möjlig utsträckning.

Inom stora delar av planområdet kommer det att krävas såväl fördröjningsmagasin som om- och nybyggnad av dagvattensystem för att kunna avleda nederbörd vid höga flöden.

Förorenade områdenDe kända förorenade områden som finns inom planom-rådet kommer att hanteras inom ramen för kommande detaljplaner. Inget av de kända objekt som finns inom planområdet bedöms utgöra ett absolut hinder för de verksamheter som planeras. En exploatering av planom-rådet kan innebära en viss positiv konsekvens då en ut-byggnad kan generera ekonomiska medel till att åtgärda befintliga föroreningar.

NollalternativetMarkanvändningNollalternativet innebär en liten förändring med avse-ende på markanvändning då ett begränsat antal bostäder sannolikt tillkommer inom ramen för gällande och pågå-ende detaljplaner.

Yt- och grundvatten

Nollalternativet bedöms inte innebära några mätbara mil-jökonsekvenser för planområdet. Dagvattenhanteringen i vissa redan exploaterade områden kommer att vara fort-satt bristfällig tills ytterligare insatser görs.

Förorenade områdenOm ingen exploatering av området sker så kommer det sannolikt att vara mindre angeläget att åtgärda markföro-reningar i området, vilket innebär en viss negativ konse-kvens för markmiljön inom planområdet.

Bedömning/rekommendationYtterligare hårdgjorda ytor bidrar till att större dagvatten-mängder måste tas om hand. Detta bidrar i viss mån till ökade översvämningsrisker, ökad föroreningsspridning till Roxen samt minskad grundvattenbildning.

Mindre ytor för jordbruk minskar behovet av näringstill-försel vilket också bidrar till minskat näringsläckage till såväl grundvatten som Roxen.

Lokalt omhändertagande av dagvatten bör åstadkommas i den omfattning som är rimlig med hänsyn till de lokala förutsättningarna. Fördröjningsåtgärder bör vidtas för dagvatten för att minska flödestoppar samt för att minska föroreningsbelastningen på Stångån och Roxen.

Ytterligare utredningar krävs för att säkerställa en till-fredsställande hantering av dagvatten och för att undvika extrema vattennivåer med översvämningar.

NaturmiljöPlanenPlanen innebär att skog och jordbruksmark tas i anspråk för främst bostadsbebyggelse. De värdefulla områden som beskrivs under avsnitt Naturmiljö nuläge kommer i stor utsträckning att bevaras inom planens grön- och rekreationsområden. Dammen vid Fågelsången som i nuvarande planförslag ligger inom område VS1 riskerar dock att motta dagvatten från verksamhetsområdet vid höga vattenflöden, vilket skulle kunna innebära negativa konsekvenser för de sällsynta arter som lever i dammen genom främst tillförsel av metaller.

I det fall ett våtmarksområde anläggs intill Stångåns myn-ning i Roxen bedöms denna ha stor potential att förbättra

16


främst vattenkvaliten i Roxen men även utgöra en resurs för fågellivet. Det är dock mycket osäkert om våtmarken kan anläggas eftersom Saint-Gobain planerar att utvinna lera på platsen.

Planen innebär vissa negativa miljökonsekvenser i form av ökat slitage på områdets naturvärden och ökade trafik-mängder. En medveten planering och skötsel av de grön-områden som bevaras kan dock minska påverkan.

DenbadplatssomplanerasvidHästuddenkangeposi-tiva konsekvenser för vissa arter som gynnas av att vass rensas bort. Den naturinventering som har gjorts inom ramen för översiktsplanearbetet visar att en badplats kan anläggas utan stora negativa miljökonsekvenser.

NollalternativetNollalternativet innebär ingen förändring med avseende på miljökonsekvenser från dagsläget, vare sig positiva el-ler negativa.

Bedömning/rekommendationPlanförslaget bör kompletteras med en skyddszon för dammen vid Fågelsången så att den inte riskerar att ut-sättas för dagvatten från verksamhetsområdet.

VattenmiljöerPlanenPlanen kommer att innebära en viss ökad belastning av dagvatten till Mörtlösadiket och i förlängningen Roxen. Tillkommande bostäder och verksamhetsområden inne-bär en ökad mängd dagvatten. Roxen har otillfredsstäl-lande kemisk status enligt vattendirektivets indelning, främst med avseende på kvicksilverhalt och övergödning. Enligt kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus avseende kvicksilver för Roxen (fastställt av vattenmyndigheten) bör Roxen inte tillföras ytterligare kvicksilver.

I planområdets sydvästra del intill Stångåns mynning i Roxen reserveras en yta för våtmark. Den anlagda våt-marken skulle ha till syfte att minska de föroreningar som tillförs Roxen via Mörtlösadiket och från verksam-hetsområdena i planområdets södra del. Om en våtmark anlades skulle den ha god potential att förbättra vatten-kvaliteten i Roxen. Det är dock mycket osäkert om en våtmark kan anläggas eftersom Saint-Gobain (Leca) pla-

nerar att bryta lera på platsen. I det fallet används områ-det till att ersätta de reningsdammar som måste flyttas när och om godsspåret intill väg E4 flyttas.

Planen kommer att innebära att mängden jordbruksmark med tillhörande överskott av näringsämnen minskar inom området. Dock kommer mängden dagvatten med föroreningar av bland annat metaller istället att öka i och med att ytorna för verksamhetsområde ökar.

Den naturinventering som genomfördes som underlag till översiktsplanen visar att anläggande av en badstrand vid planområdets västra strand mot Roxen kan ge både negativa och positiva konsekvenser. Badstranden skulle innebära ett ingrepp i naturmiljön, men vissa arter kan komma att gynnas av att vass avlägsnas för att åstad-komma en öppen strandmiljö. Planerna på en badstrand i området bedömdes som acceptabla ur naturvårdssynvin-kel, under förutsättning att strandmiljön bevaras i sitt na-turliga tillstånd och att vattenväxter/våtmarksväxter inte systematiskt avlägsnas.

NollalternativetNollalternativet innebär att dagvattenmängderna från området förblir likvärdiga med dagens nivåer. Den möj-liga positiva miljökonsekvens som ett våtmarksområde kan innebära för Roxen med avseende på dagvattenburna föroreningar uteblir.

Bedömning/rekommendationDet finns alltför många osäkerheter kring områdets fram-tida utformning för att kunna avgöra om den samman-lagda miljöpåverkan med avseende på vattenmiljö blir positiv eller negativ. Vidare studier av dammarnas/våt-marksområdets tänkbara utformning rekommenderas.

Kulturmiljö PlanenStora delar av de i dagsläget lågexploaterade delarna av planområdet är rika eller mycket rika på fornlämningar. En arkeologisk undersökning har tagits fram inför plan-arbetet för att kunna ta hänsyn till kända fornlämnings-rika områden. Trots detta kommer vissa fornlämningar att behöva flyttas från sin befintliga plats. I samband med detta sker arkeologisk utgrävning där fornlämningen do-kumenteras och tas bort. Ställningstagande om enskilda

17


fornlämningar kommer att ske i kommande detaljplaner. Inom område VS1 och VS2 finns ett stort antal fornläm-ningar, vilket eventuellt kan komma att påverka verk-samhetsområdets storlek.

På den översiktliga planeringsnivån är det inte möjligt att i detalj avgöra planens påverkan på områdets forn-lämningar. Kunskapsläget bedöms dock vara gott och arkeologisk expertis har konsulterats inom ramen för planarbetet. Ett antal fornlämningar, i dagsläget oklart vilka, kommer dock att behöva tas bort i samband med att exploateringsgraden inom området ökar. Detta kom-mer att medföra att det inte längre kommer att vara möj-ligt att uppleva/studera dessa fornlämningar på dess ur-sprungliga platser. I dagsläget är dock en stor andel av områdets fornlämningar svårtillgängliga då exempelvis vägar och skyltning saknas. Dock kommer en ökad ex-ploatering innebära en ökad möjlighet att studera och dokumentera fornlämningar som annars sannolikt hade förblivit okända.

Översiktsplanen bedöms inte i någon större omfattning påverka några övriga kulturhistoriska värden.

NollalternativetNollalternativet innebär ingen ytterligare påverkan på kulturmiljön.

Bedömning/rekommendationPlanområdet berör ett antal mycket fornlämningsrika områden. I kommande detaljplaner bör fornlämningssi-tuationen särskilt uppmärksammas.

Risk och sårbarhetPlanenPlanförslaget innebär ökade transporter av tung trafik med farligt gods och annat gods som kan innebära risker för omgivningen. Med en ny anslutning till verksamhets-områdena från trafikplats Staby blir transportsträckan kortare och i ringa grad blandad med annan trafik varför riskerna snarare kan antas minska.

Befintliga och nya verksamheter inom Gärstad-Distorp kommer i viss utsträckning att utgöra risker för omgiv-ningen men dessa bör kunna begränsas i tillräcklig om-fattning inom ramen för gällande lagstiftning och kom-

mande detaljplaner. Tillkommande bostadsbebyggelse i Ekängen kommer att ligga på betryggande avstånd.

Även om mer miljöstörande och riskfyllda verksamheter lokaliseras till Gärstad-Distorp bedöms riskerna för bo-ende inom Ekängen-Roxtuna komma att vara små.

Vissa tillkommande verksamhetsområden inom Gär-stad-Distorp kommer att ligga inom påverkansområden i händelse av en olycka med farligt gods på E4 och ett ev. framtida godsspår. Tillräckliga avstånd bedöms ändå kunna upprätthållas för att riskerna ska kunna anses som små.

På lång sikt kommer två väganslutningar att finnas till Ekängen-Roxtuna: Ekängsvägen och den nya östra vä-gen. Det kommer dock att ta lång tid innan den östra vä-gen är byggd. Under denna tid kommer transporter till och från Ekängen att vara sårbara i händelse av en olycka som leder till avbrott på Ekängsvägen.

Trafikmängden på Ekängsvägen söder om bostadsbebyg-gelsen kommer att öka från nuvarande ca 3 600 fordon per dag till ca 11 500 fordon per dag även med en utbygg-nad av trafikplats Staby och en östlig väg till Ekängen. Planen utgör inga begränsningar för att förbättra vägstan-darden men detta bedöms samtidigt som nödvändigt för att upprätthålla en hög trafiksäkerhet.

Risk och sårbarhet avseende översvämningar redovisas i separat kapitel nedan.

NollalternativetTransporter av farligt gods kommer att fortsätta i minst nuvarande omfattning på Ekängsvägen. Ingen avlast-ning sker via en ny trafikplats vid Staby. Trafik till och från Ekängen fortsätter att vara nästan helt beroende av Ekängsvägen. Alternativ väg över Rystad är inte tillräck-lig för att tillgodose väsentliga transportbehov vid ett av-brott på Ekängsvägen.

Bedömning/rekommendationMed en kraftig ökning av trafiken på Ekängsvägen och avsevärt fler boende i området kommer sårbarheten att öka så länge Ekängsvägen är den enda trafikleden med tillfredsställande kapacitet och framkomlighet. Åtgärder

18


bör därför vidtas för att minska sårbarheten i händelse av att Ekängsvägen inte är farbar. Trafikolycka, översväm-ning, underminering, erosion är exempel på situationer där det kan vara svårt eller omöjligt att utnyttja Ekängs-vägen ens för livsnödvändiga transporter.

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder bör vidtas på Ekängsvä-gen för att säkerställa att en hög trafiksäkerhet kan upp-rätthållas, i synnerhet när trafiken når de beräknade 11 500 fordon per dag. Detta bör kombineras med möjliga insatser för att begränsa biltrafiken på Ekängsvägen. Risker för ras och skred bör bedömas i kommande detalj-planer för områden som ligger nära Stångån.

ÖversvämningsriskPlanenPlanområdet är problematisk avseende översvämningar och dagvattenhantering, särskilt i de södra delarna. Plan-förslaget beaktar i hög grad dessa förhållanden samtidigt som en hög exploatering har eftersträvats. Ur sårbarhets-synpunkt är en låg exploateringsgrad att föredra. Ännu lägre exploateringsgrad skulle kunna uppnås genom att en större del föreslås som naturmark i den sydvästra de-len. Detta innebär dock att tillgängliga ytor för verksam-heter minskar.

Föreslagen markanvändning innebär att inga nya bostä-der planeras inom områden som är översvämningsbenäg-na. Detaljplan finns redan för några befintliga bostäder inom sådana områden. Översvämningsbenägna områden med befintliga fritidshus vid Näsby småstugeområde har inte ansetts lämpliga för permanentbostäder och den ti-digare inriktningen i ÖP-98 frångås därmed med hänsyn till översvämningsrisker.

Förslagen markanvändning innebär i huvudsak att inga nya verksamheter planeras inom områden som är över-svämningsbenägna. Fortsatt och i viss mån utökad verk-samhet föreslås dock inom områden som ligger inom skyddsvallar, främst i den sydvästra delen av planområ-det med beteckningarna TV2 och TV3 samt delar av TV1 (planförslagets karta över mark- och vattenanvändning). Här utgör skyddsvallar den enda barriärenmot vatten-nivåer motsvarande 100-års och 1000-årsflöden. Dessa områden kan också komma att översvämmas vid vat-tenmängdermotsvarandeBeräknatHögstaFlödet(BHF)

eftersom skyddsvallarna i nuläget inte är utformade för denna nivå.

För TV1 finns till stor del redan detaljplaner liksom vid återvinningscentralen i TV2. Övriga områden inom TV2 och TV3 saknar detaljplaner. En stor del av TV2 används idag för upplag och materialhantering. För dessa områden innebär planförslaget ingen större förändring av markan-vändningen. TV3 föreslås som nytt verksamhetsområde för Tekniska Verken. Planbeskrivningen innehåller rikt-linjer för markanvändningen inom dessa områden vilket innebär befintlig verksamhet samt nya deponiområden inom TV1 samt ytor för upplag och mellanlagring inom TV2 och TV3. Den avgränsade markanvändningen har föreslagits med hänsyn till översvämningsrisker.

Föreslagna verksamhetsområden med beteckning V1-V4 och Vs1-3 ligger i huvudsak inte inom områden som be-rörsavBHF,BeräknatHögstaFlöde.Delaravdessaom-råden är dock problematiska när det gäller dagvattenav-rinning och kan vid kraftig nederbörd drabbas av lokala översvämningar beroende på hur dagvattenhanteringen kommer att utformas.

För vissa områden finns redan skyddsvallar och komplet-terande skyddsvallar är möjliga att anlägga med varie-rande konsekvenser och kostnader. Skyddsvallar är kost-samma i investering och drift samt innebär i varierande grad konflikter med andra intressen. Ytterligare skydds-vallar utmed Roxen kan medföra konflikter med natur- och friluftsintressen.

I översiktsplanens underlag om miljö- och riskfaktorer finns följande inriktning för markanvändning:

• Iområdensomhotasav100-årsflöde(vattennivåupp till 1,86 m) eller 1000-årsflöde (vattennivå upp till 2,43 m) bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus.• Inomområdensomhotasavhögstadimensionerande flöde (d v s en återkomsttid i storleksordningen 10 000 år och en vattennivå upp till 3,30 m), kan sam- hällsfunktioner av mindre vikt (exempelvis byggnader av lägre värde, eller mer robust konstruktion, vä- gar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritids-

19


hus samt mindre industrier med liten miljöpåverkan) lokaliseras utan att någon riskanalys görs.• Ommanönskaranvändamarkentillandrafunktioner än de rekommenderade bör en riskanalys genom- föras. Riskanalysen ska klargöra om och i så fall vilka åtgärder som är rimliga att vidta med avseende på risken för översvämning, typ av byggnad, kostnader m m.

NollalternativetNollalternativet innebär att nästan lika stora områden kommer att vara översvämningsbenägna men konse-kvenserna kommer att bli mindre om marken inte är ex-ploaterad eller enbart används för verksamheter som inte nämnvärt drabbas i händelse av översvämning.

Bedömning/rekommendationOmfattande eller känslig bebyggelse inom översväm-ningsbenägna områden bör endast planeras efter att till-fredsställande åtgärder har vidtagits samt att en risk- och sårbarhetsanalys visat på acceptabla förhållanden.

I översiktsplanens underlag om miljö- och riskfaktorer anges följande: ”Det ska klarläggas om invallningarna vid Roxen och Stångån är tillräckliga när det gäller om-fattning, höjd och kvalitet. Detta kan innebära att tidigare utredningar behöver kompletteras. Erforderliga åtgärder ska vidtas”. Dessa insatser bedöms som nödvändiga med hänsyn till de stora arealer som är översvämningsbenägna och den omfattande exploatering som föreslås i planen.Det är viktigt att beakta att skyddsvallar aldrig är helt säkra och att sårbarheten ökar om en skyddsvall är den enda barriären mot översvämning. För flera verksam-hetsområden inom Gärstad-Distorp är skyddsvallar den enda barriären.

Planförslaget innebär att riktlinjerna i ÖP Staden följs avseende mark-användning för bostäder inom översväm-ningsbenägna områden. Markanvändningsförslaget inne-bär att bostäder inom Ekängen-Roxtuna lokaliseras till områden som inte är översvämningsbenägna.

Stora delar av det södra planområdet ligger inom områ-densomomfattasavBHF,beräknathögstaflöde(sefiguri avsnitt E. Översvämningsrisk). För vissa befintliga och tillkommande verksamhetsområden inom Gärstad-Dis-

torp finns skyddsvallar mot Stångån och Roxen. Dessa vallar klarar i nuläget dock inte högsta dimensionerande flöde. Översiktsplanens inriktning för markanvändning följs förutsatt att områdena endast används för byggna-der av lägre värde eller mer robust konstruktion samt för mindre industrier med liten miljöpåverkan.

I planen föreslås främst verksamheter för Tekniska Ver-ken inom de områden som ligger inom skyddsvallar eller somkanöversvämmasvidBHF,BeräknatHögstaFlöde.Inom TV1 och TV2 innebär detta i huvudsak oförändrad markanvändning medan TV3 innebär en utökning. För markanvändningen finns en tydlig avgränsning till ytor för upplag och mellanlagring.

Vissa av de övriga verksamhetsområdena har ogynn-samma förutsättningar för dagvattenhantering. Utöver att planförslaget belyser behovet av flödessvackor samt höjdsättning av hus och känslig infrastruktur är det rim-ligt med tydligare riktlinjer för vilka verksamheter som är lämpliga att lokalisera inom dessa områden. Därmed ges redan i översiktsplanen inriktningar för framtida de-taljplaner i syfte att begränsa framtida skador i händelse av en översvämning. I flera fall kan det dessutom vara lämpligt att separata riskbedömningar genomförs för res-pektive detaljplan.

Planförslaget innebär också att en camping lokaliseras inom översvämningsbenäget område och en handelsträd-gård lokaliseras inom ett område med problematiska dag-vattenförhållanden. I båda fallen är markanvändningen lämplig och förenlig med riktlinjerna i ÖP staden. De skador som kan uppkomma vid eventuella översväm-ningar bedöms som måttliga och kortvariga.

Översiktsplanens inriktning uppfylls på lång sikt när det gäller att endast lokalisera vägar med förbifartsmöjlighe-ter inom områden som hotas av högsta dimensionerande flöde. Det kommer dock att ta lång många år innan den östra vägen byggs med anslutning till Staby trafikplats. Under denna tid planeras fortsatt bostadsbebyggelse inom Ekängen med Ekängsvägen som enda väg med tillfredsställande kapacitet och framkomlighet. Ekängs-vägen vid Näsby ligger inom översvämningsbenäget om-råde och någon realistisk förbifartsmöjlighet finns inte för att upprätthålla väsentliga samhällsfunktioner. Denna

20


sårbarhet gäller också avseende andra typer av avbrott på Ekängsvägen, se föregående avsnitt.

Den dominerande skyddsåtgärden har hittills varit skyddsvallar utmed Roxen och Stångån. Även alternati-va skyddsåtgärder bör utredas, exempelvis uppfyllnader och lokala skyddsvallar kring enskilda områden. Dess-utom bör en översiktlig utredning göras av kostnader och skyddseffekt av att höja Ekängsvägen till en marknivå överBHF(beräknathögstaflöde).

Inför detaljplanering av översvämningsbenägna områden bör i vissa fall detaljerade risk- och sårbarhetsanalyser genomföras för att klargöra vilka åtgärder som är rimliga att vidta. Därutöver bör riktlinjer tas fram för vilka krav som bör ställas i kommande detaljplaner. Dessa krav kan exempelvis omfatta följande delar:

• Byggnadskrav(källarlöst,förhöjdgrundm.m.)• Markkrav(minstamarknivå,skyddsvallm.m.)• Verksamhetskrav(verksamhetstyp,hanteringavke- mikalier, avfall m.m.)

Ett program bör tas fram för uppföljning av dagvatten-system, invallningar, dikningsföretag och andra skydds-åtgärder mot översvämningar.

Buller och vibrationerPlanenPlanerade bostadsområden och rekreationsområden be-döms inte utsättas för buller över gällande miljökvalitets-normer eller riktvärden. Avståndet är stort till betydande bullerkällor som E4 och ev. framtida industrispår samt ganska stort till verksamhetsområden vid Gärstad och Distorp. Endast i direkt anslutning till Ekängsvägen och den framtida östra vägen kan höga bullernivåer förvän-tas. Andelen tung trafik kommer att vara låg i de norra delarna vilket ytterligare bidrar till att bostäder inte kom-mer att utsättas för höga ljudnivåer.

I norra och östra delarna av planområdet finns förutsätt-ningar för relativt tysta miljöer. Lerjordarna inom stora delar av planområdet är vibrationskänsliga men bedöms enbart kunna orsaka påtagliga vibrationer inom verksam-hetsområden där tunga transporter förekommer.

NollalternativetBefintliga bostäder och rekreationsområden kommer i än mindre grad att utsättas för buller och vibrationer i nollal-ternativet jämfört med planförslaget.

Bedömning/rekommendationPlanförslaget bedöms som tillfredsställande avseende buller och vibrationer.

LuftPlanenEtablering av ny bebyggelse och nya verksamheter kom-mer att medföra ökade utsläpp till luft. Den största källan bedöms vara tillkommande trafik med ökade utsläpp av avgaser som följd. Såväl bostäder som olika verksamhe-ter kommer att generera mer trafik. Verksamheter med inriktning mot avfall, återvinning och logistik förstärker ytterligare bedömningen av en framtida utökad trafik.

En full utbyggnad enligt planförslaget kommer att alstra mycket trafik. I anslutning till verksamhetsområdena i söder förväntas en relativt hög andel tung trafik medan i huvudsak personbilar och bussar kommer att trafikera de norra delarna. Även om trafikmängderna är ganska stora bedöms den lokala luftkvaliteten ändå till stor del påverkas av den regionala föroreningssituationen. Endast i direkt anslutning till vägar kan trafiken förväntas på-tagligt påverka den lokala luftkvaliteten. Inga områden bedöms dock utsättas för luftföroreningar över gällande miljökvalitetsnormer eller riktvärden.

NollalternativetNollalternativet innebär mindre trafik och verksamheter inom planområdet och därmed lägre halter av luftföro-reningar.

Bedömning/rekommendationPlanförslaget bedöms som tillfredsställande avseende luftkvalitet.

DjurhållningPlanenPlanen tillämpar ett skyddsavstånd på 200 meter vid hästbesättningar, vilket är i enlighet med praxis. Planen bedöms inte öka riskerna för allergiska besvär.

21


Planen innebär minskade ytor för djurhållning inom pla-nområdet.

NollalternativetNollalternativet innebär ingen förändring med avseende på djurhållning inom planområdet.

Bedömning/rekommendationPlanförslaget bedöms som tillfredsställande avseende på djurhållning.

Miljökonsekvenser under byggskede Befintlig och tillkommande bostadsbebyggelse kom-mer endast i ringa omfattning att påverkas av bygg- och anläggningsarbeten som följd av planförslaget. De pla-nerade bostadsområden som idag saknar välfungerande trafikförsörjning kommer inte att byggas förrän den nya vägen från Staby trafikplats har tillkommit. De störning-ar som uppkommer vid byggnation (buller, vibrationer, damm och eventuell omledning av trafik) kommer att vara utspridd under lång tid och kommer främst att berö-ra de mest närliggande bostäderna. Samhällena Ekängen och Roxtuna kommer i viss utsträckning att skyddas av mellanliggande trädridåer när Staby trafikplats samt den nya infartsvägen byggs.

G. Beaktande av miljökvalitetsmål och andra miljöhänsynMiljökvalitetsnormerBestämmelserna om miljökvalitetsnormer gäller före-skrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, som behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador eller olä-genheter för människors hälsa eller miljön. Gällande mil-jökvalitetsnormer bedöms inte överskridas som en följd av översiktsplanen.

Nationella miljökvalitetsmål”En god bebyggd miljö” och ”Ett rikt odlingslandskap” är två nationella miljömål av särskild relevans för den fysiska planeringen. Målen ska medverka till att mark och vatten-områden används på ett ändamålsenligt sätt med hänsyn till områdets beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Planen bedöms bidra till målet ”En god bebyggd

miljö” men motverka målet ”Ett rikt odlingslandskap”.

Regionala miljökvalitetsmål Länsstyrelsen har utarbetat 10 delmål för det nationel-la målet ”En god bebyggd miljö”. Delmålen beskriver bland annat vikten av strategier i kommunernas fysiska planering, att vi i länet ska minska den totala energian-vändningen för uppvärmning och teknisk drift av bygg-nader och anläggningar. Planen bedöms bidra till målet ”En god bebyggd miljö”.

För det nationella målet ”Ett rikt odlingslandskap” har Länsstyrelsen utarbetat 6 delmål. Målen innefattar bland annat att det 2010 ska finnas ett aktivt, levande och varia-tionsrikt jordbruk motsvarande dagens storleksordning. Planen bedöms i viss utsträckning motverka målet ”Ett rikt odlingslandskap” genom att odlingsbar mark tas i an-språk för bostäder och verksamhetsområden.

Kommunala miljökvalitetsmålKommunens lokala miljömål som sammanhänger med det nationella miljömålet ”En god bebyggd miljö” be-skriver bland annat att kommunen ska eftersträva en långsiktigt hållbar utveckling, en förbättrad luftkvalitet och en säker, konkurrenskraftig och miljöanpassad kol-lektivtrafik. Planen bidrar i viss mån till målet genom att förutsättningarna för kollektivtrafik från planområ-det ökar då fler människor flyttar till området. Samtidigt motverkas målet genom att biltrafiken ökar.

De lokala miljömålen som sammanhänger med det na-tionella målet ”Ett rikt odlingslandskap” beskriver bland annat att kommuninvånarna ska ha tillgång till ett le-vande och varierat landskap där både naturliga och kul-turskapande naturtyper ingår. Miljöer som gynnar den biologiska mångfalden ska bevaras och värdefulla natur-områden ska bevaras och få ett långsiktigt skydd. Planen bedöms i viss mån att motverka målet genom att odlings- och skogsmark tas i anspråk för andra ändamål.

God hushållning med mark och vattenEnligt MB 3:1 ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest läm-pade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt förelig-gande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.

22


De övergripande avvägningarna som utgör grunden för denna plan (typ av markanvändning) har gjorts på en hö-gre strategisk nivå (Gemensam översiktsplan för Norrkö-ping och Linköping 2010) samt varit föremål för en sam-rådsprocess. Föreliggande plan bedöms ligga väl i linje med den gemensamma översiktsplanens intentioner. Inom Linköpings kommun råder ett stor efterfrågan på småhus. Ett bostadstillskott i anslutning till befintliga stadsnära tätorter har flera fördelar ur resurs- och mark-användningssynvinkel. Bland annat kan el-, värme- och vattenförsörjning kan samordnas på ett effektivt sätt. Avloppsvatten kan tas om hand via det kommunala nä-tet och avfall behöver inte transporteras långa sträckor. Persontransporter kan i högre utsträckning lösas med kollektivtrafik eller cykling, vilket ger både miljö- och hälsovinster.

Tekniska Verkens verksamhet i den södra delen av pla-nområdet utgör en viktig samhällsfunktion som i fram-tiden kommer att kräva ännu större ytor. Planen tillgo-doser framtida expansionsbehov. Ett verksamhetsområde i anslutning till Tekniska Verkens område innebär vissa samordningsvinster.

Saint-Gobains (Leca) verksamhet är beroende av den speciella lera som finns på platsen och kan inte enkelt flyttas.

Föreslagen plan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gär-stad bedöms sammantaget utgöra en god hushållning med mark och vatten.

H. SlutsatserPlanen bedöms också utgöra god hushållning med mark och vatten samt bidra till det regionala/kommunala målet En god bebyggd miljö. Planen bedöms också stärka riks-intresset för friluftsliv.

Planen innebär negativa miljökonsekvenser för naturmil-jö, luftkvalitet samt i viss utsträckning för områdets sår-barhet genom att konsekvenserna vid en översvämning blir större när exploateringsgraden i området ökar.

I. UppföljningEnligt Miljöbalkens sjätte kapitel så ska en miljökon-sekvensbeskrivning innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som planeras för uppföljning av planen.

En översiktsplan har en vägledande funktion för den kom-munala planeringen och är inte styrande för kommande detaljplaner. På grund av översiktsplanens övergripande karaktär kan framtida miljökonsekvenser endast beskri-vas på en översiktlig nivå. Det bedöms inte behövas nå-got kontrollprogram eller liknande för att följa upp de fö-reslagna åtgärderna i översiktsplanen. I detaljplaneskedet rekommenderas att man följer upp hur översiktsplanens intentioner och rekommendationer efterföljs.

Risk- och sårbarhetsanalys avseende översvämningar är en förutsättning för att exploatering i de södra delarna ska vara förenlig med rimliga sårbarhetskrav och ÖP Stadens inriktning för markanvändning inom översvämningsbe-nägna områden. Ett program bör tas fram för uppföljning av dagvattensystem, invallningar, dikningsföretag och andra skyddsåtgärder mot översvämningar.

Linköpings kommun bedriver ett löpande tillsyns- och uppföljningsarbete för att kontrollera att miljökvalitets-normer inte överskrids och att kommunens intentioner följs. Nedan följer en beskrivning av detta arbete.

I Linköpings kommun genomförs regelbundna trafik-mätningar. Gator med högre trafikbelastning mäts of-tare än andra gator. Trafikmätningarna fungerar bland annat som underlag för uppföljning av både buller och luftkvalitet. För närvarande görs kontinuerliga mätningar avluftkvalitetenpåHamngatan.Luftberäkningarbyggerpå uppgifter om trafikmängder och beräkningarna jäm-försmedmätningarnapåHamngatan, somär en avdehårdast belastade gatorna i Linköping. Bullernivåerna följs upp genom aktuella trafikmätningar som underlag för bullerberäkningar. Bullerberäkningarna görs av cer-tifierade konsulter.

Provtagningar av bakgrundshalter av svaveldioxider, kvävedioxider och ozon i luft görs veckovis vid en prov-tagningspunkt i centrala Linköping och månadsvis vid två provtagningspunkter utanför Linköping. Mätning-

23


arna rapporteras till Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan IVL (Svenska miljöinstitutet AB) och ett antal svenska kommuner.

Motala Ströms Vattenvårdsförbund genomför regel-bundna provtagningar och kontroller i Stångån. Det finns två provtagningspunkter i Stångån, en uppströms Linköping i sjön Ärlången, och en nedströms Linköping centrum. Genom pågående mätningar i Stångån kan dag-vattnets påverkan indirekt följas upp. Inom ramen för EU:s vattendirektiv kommer vattenkvaliteten i Stångån att vara under bevakning genom kontrollprogram. Lin-köpings kommun gör även vissa provtagningar i dagvat-tensystemet vid tillsynsarbete.

J. Referenser1. Arkeologisk förstudie Ekängen-Gärstad-Distorp- Roxtuna. Rapport 2010:64. Östergötlands länsmu- seum 2010.

2. Dagvattenutredning Ekängen FÖP och Distorp. Vectura 2010.

3. Detaljerad översvämningskartering längs Motala ström, Roxen och Stångån. SMHIRapportNr.2008–44

4. Förstudie norr om E4; sammanställning av information inom Kallerstad, Gärstad 2006-04-06.

5. Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrkö- ping - Miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige i Linköping juni 2010.

6. Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrkö- ping. Antagen av kommunfullmäktige i Linköping juni 2010.

7. Kallerstad/Gärstad – Idéskiss på markanvändning. Underlag till översiktsplan för staden. Linköpings kommun, Teknik- och Samhällsbyggnad september 2006. 8. Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun. Underlag 2009.

9. Naturinventering av en del av Roxen söder om Ekängen 2010. Ekologi.Nu 2010.

10. Riksintressen i Linköpings kommun. Bilaga till Ge- mensam översiktsplan för Linköping och Norrkö- ping, utställningshandling december 2009.

11. Översiktsplan för Kallerstad (Stång) och nytt rese- centrum m m. Antagen av kommunfullmäktige i Lin- köping juni 2010.

12. Översiktsplan för staden Linköping – Trafikstrategi. Antagen av kommunfullmäktige juni 2010.

13. Översiktsplan för staden Linköping – konsekvenser. Antagen av kommunfullmäktige juni 2010.

14. Översiktsplan för staden Linköping. Antagen av kom- munfullmäktige i juni 2010.

24

25

EKONOMISKA KONSEKVENSER

InledningDen fördjupade översiktsplanen för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad, nedan kallad FÖP Ekängen, ger ekonomiska konsekvenser. Lokalisering och utformning av exploateringsområden och kommunaltekniska an-läggningar påverkar det ekonomiska utfallet. Ju tidigare i planprocessen som de ekonomiska konsekvenserna ut-värderas, desto större är möjligheterna att göra anpass-ningar för att påverka utfallet. En bedömning av kost-nads- och intäktskonsekvenser till följd av FÖP Ekängen utgör därmed ett viktigt underlag för utvärdering av den fördjupade översiktsplanen och de beslut som ska fattas inför mer detaljerade planeringsskeden. NAI Svefa har därför fått i uppdrag att genomföra en analys av utbygg-nadskostnader och möjliga intäkter till följd av att ex-ploateringsbar mark skapas inom planområdet för FÖP Ekängen.

Konsekvensbeskrivningen är uppdelad i huvudavsnitten ”Bostadsområden”, ”Centrum”, ”Verksamhetsområden” och ”Övergripande anläggningar”. Då de ekonomiska bedömningarna är upprättade i över-siktsplanskedet, är många faktorer fortfarande osäkra eller outredda. Bedömningarna ska därför ses som inle-dande indikationer på de ekonomiska konsekvenserna av utbyggnad i enlighet med FÖP Ekängen. I kommande mer detaljerade planeringssteg kommer allt noggrannare ekonomiska kalkyler att upprättas för de olika delområ-dena och delåtgärderna.

SammanfattningFör att ge vägledning om utbyggnadsområdenas ekono-miska konsekvenser har schablonbedömningar gjorts uti-från erfarenhetstal och genomsnittsvärden från genom-förda exploateringar. Kostnadsbedömningarna omfattar poster som normalt förekommer vid markexploatering, såsom utbyggnad av gator, gång- och cykelvägar, parker och andra allmänna platser, planläggning, utredningar m m. Intäktsbedömningarna baseras på bedömda byggrätts-värden vid försäljning av exploateringsbar mark, utifrån den mängd byggrätter som i översiktsplanen bedöms rymmas inom respektive utbyggnadsområde.

Marken inom FÖP Ekängen är uppdelad på olika ägare, med ett begränsat kommunalt markinnehav. Ett troligt scenario är en kombination av initiativ från befintliga markägare och privata aktörer och kommunala initiativ till strategiska markförvärv.

De totala exploateringsintäkterna i bostadsområdena uppskattas till ca 1 100 miljoner kronor och exploate-ringskostnaderna till ca 685 miljoner kronor inklusive ny matargata och övergripande gång- och cykelvägar i Ekängen.

En grov bedömning av verksamhetsområdena indikerar intäkter om ca 615 miljoner kronor och kostnader kring ca 650 miljoner kronor inklusive ny matargata och över-gripande gång- och cykelvägar i Distorp.

Till ovanstående kostnader inom så väl bostads- som verksamhetsområden ska läggas delar av kostnader som redovisas som övergripande åtgärder.

Centrumområdet kommer att medföra investeringar i torg, kommunikationsytor, idrottsanläggningar m m. Viss finansiering kan komma att tas ut från de kommersiella verksamheter som planeras i centrumet. Visst inslag av brukaravgifter kan bli aktuella för en del av centruman-läggningarna, samtidigt som visst tillskott av skattemedel sannolikt behövs.

Bland de övergripande åtgärderna märks standardhöj-ning av Ekängsvägen till en kostnad om ca 15 miljoner kronor, hållplatser med hastighetsreducerande åtgärder om ca 4 miljoner kronor och ombyggnad av trafikplats Staby för ca 50 miljoner kronor.

Dagvattenanläggningarna i befintliga bostadsområden förvaltas idag av olika samfällighetsföreningar. Kommu-nen har påbörjat en studie med syfte att utreda ett kom-munalt övertagande av dagvattenanläggningarna. Förut-sättningarna för detta har översiktligt bedömts i samband med den VA-utredning som genomförts i samband med översiktsplanearbetet.

Någon detaljerad ekonomisk kalkyl avseende utbyggnad av VA-anläggningar har inte gjorts men Tekniska Ver-kens bedömning är att kostnaderna per lägenhet för VA

26

inom detta område blir högre än normalt och att en sär-taxa kan behöva tillämpas.

Förutom ledningar i utbyggnadsområdena krävs olika förstärkningsåtgärder för att el och fjärrvärme ska kunna byggas ut i området.

Den ekonomiska konsekvensbedömningen beskriver även ett antal andra övergripande åtgärder såsom bad-platser, småbåtshamn, föroreningar, fritids- och rekrea-tionsområden m m. Underlaget är alltför osäkert för att kostnadsberäkna sådana åtgärder. De beskrivs dock för att markera behovet av ytterligare utredningar om kost-nader, förvaltningsformer, finansieringslösningar m m.

Kommunen är endast en av flera olika aktörer som kom-mer att finansiera de investeringar som behöver göras för utbyggnad enligt FÖP Ekängen. Exempel på andra finan-siärer är fastighetsägare, byggherrar, Tekniska Verken med flera.

FÖP Ekängen skapar förutsättningar för fler samhälls-ekonomiska effekter än de som har redovisats i de eko-nomiska konsekvensbedömningarna. En rad nyttor och uppoffringar kan räknas upp, t ex höjd livskvalitet till följd av bättre underlag för lokalt utbud av service och fritidsaktiviteter, ökat konsumentunderlag för lokal han-del, sysselsättnings- och inkomsteffekter genom ökat utbud av arbetsplatser i de nya verksamhetsområdena, minskad miljöbelastning till följd av förbättrad kollektiv-trafik och ett minskat resebehov till och från fritidsakti-viteter med mera.

KalkylförutsättningarI det följande görs en genomgång av förutsättningarna för bedömning av ekonomiska konsekvenserna vid ex-ploatering av de utbyggnadsområden som föreslås i FÖP Ekängen.

MetodikDe översiktliga kalkylerna är baserade på FÖP Ekängen och den information som i den fördjupade översiktspla-nen finns tillgänglig för respektive område. Det innebär att underlaget har en låg detaljeringsgrad i förhållande till

kommande detaljplaner. Bedömningarna baseras därför på grova antaganden om kommande utformning. Först när kvartersmark och gatustrukturer är fastlagda är det möjligt att med god träffsäkerhet upprätta exploaterings-kalkyler. Det är dock viktigt att så tidigt som möjligt i exploateringsprocessen i grova drag få en uppfattning om ett möjligt ekonomiskt utfall.

För att ge en vägledning om FÖP Ekängens ekonomis-ka konsekvenser har schablonbedömningar genomförts utifrån de förutsättningar som kan utläsas av översikts-planen. Bedömningarna baseras på erfarenhetstal och genomsnittsvärden från genomförda exploateringar. I bedömningarna görs erfarenhetsbaserade antaganden om hur stor del av den totala ytan som kommer att utgöra ga-tumark, parkmark samt mark för tomter och byggnation (kvartersmark). Prissättning sker utifrån de prisnivåer som har förekommit på orten.

Kostnadsposterna inkluderar utbyggnad av gata, gång- och cykelvägar och belysning, parker och planteringar, torgytor, lekplatser, kostnader för planläggning (pro-jektledning, planförfattare, administration), grundkarta, fastighetsförteckning, arkeologi, geotekniska undersök-ningar, markkostnad, fastighetsbildning, projektledning för genomförande och påslag för oförutsedda kostnader. Det tidiga skedet och avsaknad av detaljerad information innebär dock att kostnadernas storlek endast är grovt be-dömda.

Intäkter bedöms utifrån den mängd byggrätter som be-döms kunna inrymmas i FÖP Ekängen. Värdet på bygg-rätterna har uppskattats utifrån aktuella genomförda markförsäljningar. Hänsyn är ej tagen till eventuellavärdeförändringar som sker över tid. Bostäder är vär-debedömda i tomt för flerfamiljshus (kr/kvm BTA), i rad-/kedjehustomt (ca 350 kvm) och i småhustomt (ca 700-800 kvm). Verksamhetstomter är värdebedömda i kr/kvm mark. Samma värdenivå har använts inom hela verksamhetsområdet.

Kalkylerna är upprättade som totalekonomiska kalkyler, vilket innebär att de redovisar de totala intäkterna och kostnaderna oavsett vem de tillfaller/belastar. Det inne-bär att såväl kostnader som intäkter i praktiken kommer att fördelas på de olika aktörer som i olika skeden är in-


27

blandade i plangenomförandet (markägare, byggherrar, kommunen m fl). Kommunen är därmed bara en av flera aktörer som får del av det ekonomiska resultatet.

Upprättade kalkyler avser pris- och värdetidpunkt no-vember 2010.

Markägande och markförvärvMarken inom FÖP Ekängen är uppdelad på olika ägare. Marken i de planerade bostadsområdena är till stora delar ägda av staten, direkt eller via bolag, och av privata fast-ighetsägare. Kommunen äger endast mindre markområ-den i bostadsområdena.

Markägarstrukturen innebär att kommunen inte styr plangenomförandet på samma sätt som om all exploate-ringsbar mark hade varit i kommunal ägo. En genomför-andestrategi skulle kunna vara att kommunen bedriver en aktiv markpolitik och gör stora markförvärv i området. En annan strategi är att låta nuvarande fastighetsägare och privata aktörer genomföra exploateringen. Denna strategi är den mest sannolika i delar där det finns ett aktivt intresse hos markägaren att exploatera, t ex Spe-cialfastigheter som vid flera tillfällen uttryckt en vilja att bygga bostäder inom den f d fångvårdsanstaltens fastig-het. I de fall markägarna inte är lika aktiva kan andra privata aktörer komma att förvärva mark för att genom-föra exploateringen. För att driva på utvecklingen kan kommunen parallellt med privata aktörer komma att göra strategiska markförvärv. Det troliga scenariot är därmed en kombination av privata och kommunala initiativ till markförvärv.

I de planerade verksamhetsområdena är kommunens markinnehav större och kommunen har därmed bättre förutsättningar att driva på utvecklingen i kraft av sitt markinnehav jämfört med i bostadsområdena. Här äräven Tekniska Verken och Saint-Gobain (Leca) stora markägare. Inslag finns även av privata fastighetsägare.

Vid bedömning av den värdeförändring som planläggning och exploatering medför, så utgör värdet vid pågående markanvändning (ingångsvärdet) en kostnad i kalkylen. I de underliggande kalkylerna finns därmed markkostnad med som en kostnadspost, vilken har som syfte att återge ingångsvärdet för den mark som tas i anspråk för exploa-

teringen. Kalkylposten är därmed inte avsedd att indikera till vilka nivåer markförvärv kan komma att ske inom planområdet för FÖP Ekängen. Faktiska förvärv kan där-med komma att ske till helt andra prisnivåer än vad som avspeglas i markkostnaden.

KvartersmarkDe ekonomiska bedömningarna av exploateringsområ-dena inkluderar varken kostnader eller intäkter avseende byggnader och anläggningar inom kvartersmark. Det innebär att bedömningarna inte heller omfattar markbe-redning med t ex anpassning av nivåer, sprängning etc. I senare skede kan platsen och markens specifika egenska-par ge stor påverkan på dessa kostnader vilket i sin tur kan påverka värdet på marken.

UtbyggnadstaktAll markexploatering har karaktären av stora initiala kostnader innan intäkter kan tillgodogöras. Utredningsar-beten och planläggning ska genomföras och projektering och utbyggnad av infrastruktur ska färdigställas innan intäkter kan realiseras genom försäljning av byggrätter. Det kan innebära att ett projekt i inledningsskedet kan ge negativt resultat i den årliga resultatredovisningen, även om projektets kalkyl sammantaget redovisar en vinst. Det kan i sin tur innebära att pengar behöver lånas in mot en räntekostnad (intern eller extern).Hur stor effektenblir beror på hur lång tid som passerar mellan faktiska kostnader och den dag den slutliga intäkten kan tillgo-dogöras.

De ca 2 050 – 2 400 bostäder som planeras inom FÖP Ekängen kommer att behöva byggas ut i flera etapper under lång tid. Enligt befolkningsprognosen bedöms byggtakten bli drygt 70 bostäder per år 2012-2019, ca 100 bostäder per år 2020-2031 och drygt 70 bostäder per år 2031-2036. Det innebär att det tar ca 20-30 år innan full utbyggnad enligt FÖP Ekängen. Det innebär att in-täkter och kostnader kommer att falla ut etappvis under lika lång tid. Beroende på hur exploateringen genomförs kan det också gå snabbare!

Utifrån historisk utbyggnadstakt skulle industrimarken i Gärstad-Distorp täcka Linköpings totala behov av verk-samhetsmark i drygt 15 år. Då etableringar även kommer att ske i andra delar av Linköping, så kommer det att ta


28


flera decennier innan alla verksamhetsområden är fullt utbyggda. Det innebär att det även för industriområdena kommer att dröja flera decennier innan alla intäkter och kostnader har fallit ut. Om det sker en koncentration av verksamhetsetableringar kan det gå snabbare.

Ett sätt att hantera att intäkter och kostnader faller ut vid olika tidpunkter är att analysera utfallet med hjälp av en kalkylränta. En analys med en kalkylränta ger möjlighet att nuvärdesberäkna värdet av framtida intäkter och ut-gifter med effekten att dessa nedvärderas. Val av kalkyl-ränta styrs av flera faktorer t ex låneränta, risk, inflation och alternativa placeringsmöjligheter.

Trots att det finns fördelar med att analysera intäkter och utgifter med hjälp av kalkylränta har det inte gjorts i bedömningen av FÖP Ekängens ekonomiska konse-kvenser. Skälet till detta är att de föreslagna områdena ur exploateringsekonomisk synpunkt är behäftade med ett antal större eller mindre osäkerheter. Osäkerheterna kan gälla storleken på projekten avseende såväl yta, inne-håll som utformning. Vidare råder det osäkerhet kring när i tiden respektive projekt kan bli aktuellt samt med vilken tidsplan det då kommer att drivas. Med hänsyn till dessa osäkerhetsposter blir den bedömning som kan göras om utfallet i respektive projekt baserat på grova antaganden. I det perspektivet bedöms inte en analys med hjälp av kalkylränta bidra med ytterligare information. Det innebär dock att nettoresultatet kan överskattas om de bedömda intäkterna ställs i direkt jämförelse med de bedömda kostnaderna.

BostadsområdenFÖP Ekängen redovisar tre bostadsområden, B1, B2 och B3. Översiktligt har respektive områdes karaktär stude-rats där en tätare bebyggelse föreslås närmast det före-slagna centrumet och med något glesare bebyggelse mot öster och mot norr. Nedan följer en beskrivning av varje delområde.

B1 TrädgårdsstadI den södra delen av Ekängen föreslås bebyggelse enligt modellen för trädgårdsstad. Det innebär sammanhållen bebyggelse med måttlig och i vissa delar högre täthet.

Stor vikt läggs vid utomhusmiljön. Den södra delen av området föreslås till övervägande del inrymma småhus-tomter om vardera ca 800 kvm. I mindre utsträckning kan området även omfatta lägenheter i flerfamiljshus.

I den norra delen av området och i anslutning mot Ekäng-ens nya centrum föreslås en tätare bebyggelse dominerad av radhusbebyggelse och lägenheter i flerfamiljshus.

Området B1 Trädgårdsstaden är ca 46 ha och bedöms översiktligt kunna innehålla ca 180 småhustomter, ca 300 rad-/kedjehus samt ca 160 lägenheter i flerfamiljshus.

B2 Bostäder i naturOmrådet ligger i den norra delen av Ekängen och an-gränsar mot skogsområde samt Tvärskogsudde. Området föreslås inrymma småhusbebyggelse och lägenheter i flerfamiljshus. Bebyggelsen kan vara något mer utspridd än i den tätare och striktare trädgårdsstaden.

Området är till ytan stort och omfattar 96 ha. Översiktligt bedöms området kunna innehålla ca 500 småhustomter med en storlek på 700-800 kvm. Antalet lägenheter i fler-familjshus uppskattas till ca 700 st.

B3 Område för fortsatt bostadsexploateringOmrådet omfattar den östra delen av planområdet och föreslås att exploateras på längre sikt. Områdets karaktär är inte studerad i detta skede. I bedömning av områdets ekonomiska förutsättningar har antagits en blandad be-byggelse bestående av både småhustomter och lägenhe-ter i flerfamiljshus.

Området omfattar ca 48 hamark.Hurmånga bostädersom kan rymmas i området beror på framtida karaktär på bebyggelse. Översiktligt bedöms området kunna in-rymma ca 300 småhustomter och ca 125 lägenheter i fler-familjshus.

Ny matargata och övergripande gång- och cykelvägar i EkängenFör trafikförsörjning av den nya bostadsbebyggelsen inom FÖP Ekängen behöver en ny matargata byggas ut. Gatan förutsätts få en hög standard med plantering av träd längs bägge sidor av gatan. Översiktligt bedöms att två cirkulationsplatser behövs i möte med anslutande

29


gator. Dessutom krävs broar för passage över det öppna, cirka 15 meter breda, diket utmed Växthusvägen. Över-siktligt uppskattas behov av två stycken broar.

I området bedöms även finnas ett behov av övergripande gång- och cykelvägar. Sammanlagd bedömd kostnad för ny gata och övergripande gång- och cykelvägar uppgår till ca 85 miljoner kronor.

Kostnaden för de övergripande trafikanläggningarna bedöms i huvudsak vara till nytta för bostadsområdena inom planområdet för FÖP Ekängen. Kostnaderna bör därför fördelas mellan bostadsområdena och så långt som möjligt finansieras via exploateringsintäkter.

Sammanfattande ekonomisk bedömning av bostadsområdenaEkängen har under de senaste åren varit attraktivt för olika former av exploatering vilket visar att området har stor attraktivitet på bostadsmarknaden. Det finns idag ingen anledning att tro att den generella attraktionskraf-ten ska minska vilket därmed kan ses som en bra grund för bibehållna fastighetsvärden. Med höga fastighetsvär-den och med den kraftiga utbyggnad som föreslås ger traditionella exploateringsberäkningar mycket god total ekonomi, detta är en slutsats som kvarstår även om hän-syn tas till den bedömda långa utbyggnadstakten.

De totala exploateringsintäkterna i ovanstående bostads-områden uppskattas till ca 1 100 miljoner kronor och exploateringskostnaderna till ca 685 miljoner kronor inklusive ny matargata och övergripande gång- och cy-kelvägar. Utöver dessa kostnader kan delar av de kost-nader som redovisas i avsnittet ”Övergripande åtgärder” komma att belasta bostadsområdena.

Som redan påtalats har de ekonomiska bedömningarna gjorts på schablonmässig grund med stor osäkerhet som följd. Den sammanfattande bedömningen ska därför inte ses som en exakt redovisning av kommande utfall utan som en grov indikation på exploateringsekonomin.

CentrumI FÖP Ekängen planeras ett centrum med handel, kon-tor, utbildning, idrottsanläggningar och äldreboende. I centrumområdet finns även planer på ett småstadstorg. Kostnader kommer att uppstå att anlägga torget och de kommunikationsytor som behövs mellan de olika bygg-naderna/funktionerna i centrum. För de mer kommersiella delarna förutsätts att privata intressen kommer in i bilden för genomförande av projekten. Beroende på den ekono-miska potentialen i de kommersiella verksamheterna kan åtminstone viss del av torgyta m m komma att finansieras via exploateringsintäkter. Sannolikt kommer kommunen att vara huvudman för åtminstone någon av de offentliga anläggningarna, t ex idrottsanläggningarna. De offentliga verksamheterna torde komma att delvis finansieras via brukaravgifter, men för full kostnadstäckning bör till-skott av skattemedel finnas med i beräkningen.

VerksamhetsområdenVerksamhetsområdena har i FÖP Ekängen indelats i störande med omgivningspåverkan och icke störande. Utformning och innehåll i verksamhetsområdena är be-tydligt mer osäkra att förutsäga jämfört med bostadsom-rådena. Tomtstorlekar, behov av gator m m blir beroende av vilka företag som etablerar sig i området. Även fram-tida markpris är svårt att bedöma. Det kan bli beroende av tomtstorlek, läge inom området, markens beskaffen-het i övrigt och vilken verksamhet som ska lokaliseras. En grov bedömning har dock gjorts vilken indikerar kost-nader kring ca 530 miljoner kronor och intäkter om ca 615 miljoner kronor.

För att möjliggöra etableringar inom Distorp krävs ut-byggnad av ett övergripande gatunät. Under förutsättning att trafikplats Staby kan byggas ut till en fullvärdig tra-fikplats innebär det ett nytt övergripande trafiknät från trafikplats Staby, norr ut till Ekängen samt med anslu-tande gator mot Ekängsvägen. I anslutning till gatunätet föreslås gång- och cykelvägar. Inom området bedöms att det finns behov av två nya cirkulationsplatser. Totalt be-döms kostnaderna för det övergripande gatunätet inom Distorp till ca 120 miljoner kronor.

30


Ytterligare åtgärder som har stor betydelse för verksam-hetsområdet, men som ej ingår i ovanstående kostnader, är utbyggnad av trafikplats Staby samt möjligt godsspår. Dessa åtgärder redovisas under rubriken ”Övergripande åtgärder”. Ovan bedömd kostnad omfattar inte heller eventuella åtgärder för att minska störningar från kom-mande verksamheter så som bullervallar eller skydds-plantering.

I FÖP Ekängen har mark reserverats för utbyggnad av Gärstadverken och våtmark/reningsdamm för begräns-ning av skadliga utsläpp till Stångån och Roxen. Kostna-der för dessa åtgärder har ännu inte bedömts och de ingår därför inte i de kostnader som redovisas ovan.

Sammanfattande ekonomisk bedömning av verksamhetsområdenaSammanfattningsvis uppgår de bedömda intäkterna för verksamhetsområdena till ca 615 miljoner kronor och de bedömda kostnaderna till ca 650 miljoner kronor inklu-sive övergripande gatunät och övergripande gång- och cykelvägar. Utöver dessa kostnader kan delar av de kost-nader som redovisas i avsnittet ”Övergripande åtgärder” komma att belasta verksamhetsområdena.

Som redan påtalats har de ekonomiska bedömningarna gjorts på schablonmässig grund med stor osäkerhet som följd. Den sammanfattande bedömningen ska därför inte ses som en exakt redovisning av kommande utfall utan som en grov indikation på exploateringsekonomin.

Övergripande åtgärderI nedanstående avsnitt beskrivs anläggningar och åtgär-der som har en mer övergripande funktion än att betjäna något specifikt delområde.

Standardhöjning EkängsvägenEkängsvägen, sträckan från Gumpekullerondellen fram till Ekängen, behöver få en standardhöjning. Kostnaden har beräknats till ca 15 miljoner kronor.

KollektivtrafikUtbyggnaden av Ekängen förutsätts ge underlag för stadsbusslinjer. Utbyggnaden av Ekängens infrastruktur

kan skapa de grundläggande förutsättningarna för buss-trafik, genom gatubredder, anläggande av busshållplat-ser och eventuella bussgator. Omfattningen av sådana åtgärder påverkar den slutliga kostnaden för de gator som byggs inom FÖP Ekängen. Utbyggnaden av infra-strukturen kan, åtminstone delvis, komma att fördelas på exploateringsområdena och fördelas via exploateringsin-täkter. Översiktligt bedöms kostnader för nya hållplatser samt vissa hastighetsreducerande åtgärder i anslutning till dessa till ca 4 miljoner kronor.

Infrastrukturen skapar de grundläggande förutsättning-arna för kollektivtrafiken. Omfattningen av den faktiska trafikeringen styrs av kollektivtrafikplaneringen.

Trafikplats StabyI FÖP Ekängen redovisas en ombyggnad av trafikplats Staby till en fullvärdig trafikplats med anslutning även mot norr. En ombyggnad av trafikplatsen är en viktig förutsättning för föreslaget verksamhetsområde i FÖP Ekängen. Av flera anledningar är ombyggnaden av in-tresse även för stadens trafiknät i stort och omvandling till fullvärdig trafikplats redovisas därför även i över-siktsplan för staden Linköping. I tidigare diskussioner kring trafikplats Staby har kostnaderna mycket översikt-ligt bedömts till ca 50 miljoner kronor. Fördelning och finansiering av kostnaderna är inte studerade.

SmåbåtshamnI nordvästra delen av planområdet för FÖP Ekängen pla-neras en småbåtshamn. Det bedöms som alltför osäkert att bedöma kostnader för en småbåtshamn med FÖP Ekängen som underlag. En småbåtshamn kan inte på samma sätt som traditionella kommunaltekniska anlägg-ningar, såsom gator, lekplatser och parker, bedömas uti-från någon sorts normala nyckeltal för småbåtshamnar, då olika innehåll, standard och omfattning kan ge stor skillnad i kostnad. Närmare studier av småbåtshamnen behövs därför för att en relevant kostnadsbedömning ska kunna göras.

Nyttan av småbåtshamnen är delvis allmän genom att utgöra en trivsam miljö. I huvudsak är dock nyttan en-skild för dem som kommer att ha båtplats i hamnen. Den är därmed inte av den karaktären att den bedöms kunna finansieras via exploateringsintäkter från exploaterings-

31


områdena. Det är inte heller givet att kommunen ska varahuvudmanföranläggningen.Huvudmannaskapochfinansiering av småbåtshamnen är därmed frågor som be-höver klaras ut i det fortsatta planeringsarbetet.

BadplatserEnligt FÖP Ekängen planeras två nya badplatser. Kom-munens markinnehav i området är begränsat och kommu-nen behöver därför klara ut markåtkomsten för badplat-serna. Åtkomsten kan lösas genom antingen markförvärv eller tecknande av nyttjanderättsavtal. Beroende på vil-ken standard som väljs, kan kostnader uppstå för t ex badbryggor och omklädningshytter.

Badplatserna bedöms komma att användas av en vidare allmänhet än de som bor i området. Det kan därmed bli svårt att finna en skälig och rättvis fördelningsmodell för att finansiera dem via intäkter från exploateringsområ-dena. Mer troligt är att de kommer att skattefinansieras. Kostnaderna bedöms vara relativt små i förhållande till övriga utbyggnadskostnader i FÖP Ekängen.

Fritid och rekreationEn ambition i FÖP Ekängen är att tillvarata Tvärskogsud-des potential för rekreation och som besöksmål och göra området mer allmänt tillgängligt. Vilka konkreta åtgärder som planeras är ännu inte studerat. I det fortsatta arbetet behövs studier av innehållet i det planerade rekreations-området, vilka markåtkomståtgärder som behöver vidtas, finansiering, huvudmannaskap och former för förvaltning av området. När dessa fördjupade studier görs bör kost-nadskonsekvenserna av föreslagna åtgärder analyseras.

I FÖP Ekängen planeras även kolonilottsområde, idrotts- och fritidsanläggningar, ridanläggning, handelsträdgård samt ett område för camping. Dessa har ännu inte stu-derats ur ekonomisk synvinkel. I det fortsatta arbetet bör kostnader, huvudmannaskap/förvaltningsformer och fi-nansieringslösningar utredas.

Ledningar och dagvattenBefintliga ledningssystem till Ekängen för vatten och avlopp samt dagvatten är inte dimensionerade för den ut-byggnad som föreslås i FÖP Ekängen.

Nuvarande system för vatten och avlopp är dimensione-

rade för ytterligare utbyggnad inom Ekängen motsvaran-de ca 600-700 lägenheter. En större utbyggnad enligt vad som föreslås i FÖP Ekängen innebär, förutom nytt VA-system inom de nya områdena, att även nya förbindel-seledningar behöver byggas från Nykvarn till Ekängen. Översiktligt bedöms kostnaderna för nya förbindelseled-ningar för vatten och avlopp till ca 15 miljoner kronor.

Dagvattensystemen inom befintliga bebyggelseområden inom Ekängen ingår inte i den allmänna VA-anläggning-en för dagvatten utan ägs och förvaltas av olika samfäl-lighetsföreningar inom området. För nya områden som omfattas av översiktsplanen är det kommunens önskan att bygga ut ett allmänt VA-nät som även omfattar dag-vatten. Förutsättningarna för detta har översiktligt be-dömts i samband med den VA-utredning som Linköpings kommun och Tekniska Verkan har genomfört i samband med översiktsplanearbetet. En föreslagen åtgärd är ett större dagvattendike i södra delen av Ekängen. Diket är ca 800 m långt och föreslås få en bredd på 15 m. Över-siktligt bedöms kostnader för anläggande av diket till knapp 10 miljoner kronor. Det förutsätter dock att inga förstärkningsåtgärder och andra anpassningar behöver göras p g a markens beskaffenhet.

Någon detaljerad ekonomisk kalkyl avseende utbyggnad av VA-anläggningar har inte gjorts men Tekniska Ver-kens bedömning är att kostnaderna per lägenhet för VA inom detta område blir högre än normalt och att en sär-taxa kan behöva tillämpas.

Även anläggningar för el och fjärrvärme till Ekängen kräver ytterligare åtgärder än enbart utbyggnad lednings-system inom de nya områdena. Nuvarande dimensione-ring för el medger en utbyggnad på ca 600-700 lägen-heter i Ekängen. För att försörja det nya verksamhets-/ industriområdet inom Distorp, kommer en ny utmatning från Gärstadområdet att byggas i anslutning till de nya matargatorna. Det nya ledningsnätet kommer att utgå från befintlig 130/10 kV-station, belägen vid Gärstad-verket. För att på sikt få ytterligare redundans (säkerhet) för elnätet inom området, kommer den nya utmatningen på sikt anslutas till befintligt och nytt huvudledningsnät inom Ekängen.

Befintlig fjärrvärmeledning till Ekängen är dimensione-

32

rad för en ytterligare utbyggnad motsvarande ca 1200-1500 lägenheter, beroende på vilka energikrav som kom-mer att ställas på den nya byggnationen. Kapacitet kan ökas ytterligare genom tryckstegring inom ramen för befintlig anläggning. För att försörja industriområdet i Distorp krävs ny förbindelseledning.

Kostnaderna för utbyggnad av ledningar ska finansieras via respektive taxa, vilket innebär att intäkter och kostna-der för ledningsutbyggnad hanteras i egna system skilda från de exploateringsåtgärder som finansieras via mark-försäljningsintäkter och exploateringsbidrag.

Förorenad markBland de planerade nya bostadsområdena är främst i området kring avloppsreningsverket och askdeponin vid före detta Roxtunaanstalten som markföroreningar kan finnas. Kostnader kan därmed uppstå för efterbehandling av marken innan bostadsbyggnation sker. Förorenings-utbredning och halter behöver studeras mer noggrant för att en rättvisande kostnadsbedömning ska kunna göras. Även i anslutning till befintliga bostadsområden finns områden med, eller med risk för, markföroreningar. Om de områdena ska exploateras för en känsligare markan-vändning än idag, så behöver undersökningar ske och efterbehandlingsåtgärder kan bli nödvändiga.

I verksamhetsområdena är det kring befintliga verksam-heter som föroreningar finns eller misstänks finnas. För-ändringar inom de områdena kan medföra kostnader för undersökningar och efterbehandlingar innan förändring-arna kan ske. I de nytillkommande verksamhetsområdena finns inga misstankar om markföroreningar.

Godsspår och kombiterminalGodsspår och kombiterminalen är förslag till markanvänd-ning på mycket lång sikt. Syftet med att redovisa dessa anläggningar i FÖP Ekängen är snarast att ha framförhåll-ning så att inga andra verksamheter hindrar en framtida etablering av godsspår och kombiterminal. Innehåll och omfattning är därmed mycket osäkra. Kostnader och in-täkter har därför inte bedömts i detta tidiga skede.

Inför ett genomförande finns en rad frågor att klara ut som t ex marknadsförutsättningar, vem som ska vara operatör/huvudman för kombiterminalen, bolagsbild-

ning, eventuellt kommunalt delägarskap, dimensionering av anläggningarna, utbyggnadskostnader, intäktspoten-tial och fördelning av finansiering och övriga åtaganden mellan berörda aktörer (kommunen, huvudmannen för terminalverksamheten, Trafikverket m fl).

Sammanfattande ekonomiskbedömningDe totala kostnaderna för bostads- och verksamhetsom-rådena har uppskattats till ca 1 300 miljoner kronor och intäkterna till ca 1 700 miljoner kronor. Till detta kom-mer kostnader för övergripande åtgärder som, åtminstone till viss del, bör fördelas ut på exploateringsområdena och finansieras via exploateringsintäkter. Sådana kostna-der har uppskattats till ca 70 miljoner kronor. Flera åtgär-der har inte kunnat kostnadsberäknas, t ex småbåtshamn, fritids- och rekreationsområden, markföroreningar m m. Även taxefinansierad utbyggnad av ledningar tillkom-mer. Det innebär att ytterligare ett antal miljoner kronor kommer att behöva investeras för att kunna genomföra utbyggnaden enligt FÖP Ekängen.

Även om kalkylen totalt sett bedöms ge ett överskott, inne-bär den långa utbyggnadstiden att intäkter och kostnader inte alltid kommer att gå i takt. Sannolikt kommer därför de årliga utfallen att vara negativa under vissa perioder till följd av investeringar behöver göras tidigt i projekten medan det tar tid innan alla intäkter har flutit in.

KänslighetsanalysKalkylerna redovisar intäkter och kostnader vid värdetid-punkten november 2010 och utgör endast mycket grova bedömningar av möjligt utfall. Kalkylerna är därför be-häftade med stora osäkerheter.

En osäkerhetspost är det totala antalet byggrätter. Vid närmare detaljstudier kan kvartersmarkens omfattning, exploateringsgrader och typ av bebyggelse komma att förändras. Med hänsyn till den långa utbyggnadstiden kommer sannolikt bostadskonsumenternas preferenser och marknadsförutsättningarna att variera genom åren, vilket i sin tur kommer att påverka vad som byggs. Det innebär att både antagen omfattning av antalet byggrät-ter och antagna byggrättsvärden kan komma att förändras


33

över tiden. En tioprocentig förändring av byggrättsvär-dena eller antalet byggrätter innebär stora belopp, ca 120 miljoner kronor, i förändrade intäkter. Kostnadsökningar med tio procent innebär ca 70 miljoner kronor. Området bedöms dock vara fortsatt attraktivt som bostadsområde med goda fastighetsvärden även i framtiden. Utifrån de goda marginalerna i kalkylen bedöms att området tål pe-rioder av nedgångar i marknaden under utbyggnadstiden, utan att bostadsområdena totalt sett går med förlust.

Utifrån befolkningsprognosen för FÖP Ekängen har utbyggnadstiden antagits komma att vara 20-30 år. De 2 050-2 400 nya bostäder som planeras kan också stäl-las i relation till den historiska utbyggnadstakten. De senaste tio åren har Ekängen växt med 354 bostäder till totalt 555 bostäder. Det innebär en utbyggnadstakt på drygt 35 bostäder per år. Med denna beaktande av den historiska utbyggnadstakten och det kraftiga tillskottet av bostäder jämför med befintligt antal, så finns en klar risk att utbyggnadstiden kan bli betydligt längre än 20-30 år. Utbyggnadstakten skulle kanske t o m kunna sträcka sig över 60-70 år. Med ett så långt tidsperspektiv ökar na-turligtvis osäkerheten om vad området slutligen faktiskt kommer att innehålla.

En risk med de långa utbyggnadstiderna är att övergri-pande trafiksystem kan komma att byggas långt innan alla delområden har byggts ut. Då kan svårigheter uppstå att fördela kostnaderna på de exploateringsområden som bör dela på dem. För kommunen innebär det en risk att skattemedel måste skjutas till för att täcka kostnadsan-delar som inte inom rimlig tid kan fördelas ut på någon annan kostnadsbärare.

Bedömningen av såväl intäkter som kostnader i verksam-hetsområdena är ännu osäkrare än i bostadsområdena. Med hänsyn till den bedömda omslutningen på ca 600 miljoner kronor och att kostnader och intäkter balanserar kring ett nollresultat, är kalkylen känslig för förändring-ar. Om kostnaderna skulle öka med tio procent samtidigt som intäkterna minskar med tio procent så uppstår ett un-derskott om ca 120 miljoner kronor.

Som nämnts i ett av de inledande avsnitten sker ofta i kal-kylsammanhang en jämförelse över tiden mellan intäkter och kostnader genom nuvärdesberäkning i förhållande

till en kalkylränta. FÖP Ekängens osäkerheter är dock så stora att en analys utifrån en kalkylränta inte har bedömts tillföra någon användbar information. Det är dock viktigt att vara medveten om att de långa exploateringstiderna kraftigt påverkar nuvärdet av de kostnader och intäkter som är redovisade.

Finansiering av investeringarSom framgått av ovanstående beskrivning är det ett an-tal miljoner kronor som behöver investeras i de utbygg-nadsåtgärder som behöver vidtas för att förverkliga FÖP Ekängen. Linköpings kommun är dock bara en av alla aktörer som kommer att bidra till investeringarna.

Utöver de anläggningar som beskrivits ovan tillkommer t ex vatten- och avloppsledningar, el-och teleledningar, fjärrvärmeledningar och byggnader och anläggningar inom kvartersmark. De totala investeringarna kommer därmed att bli avsevärt större än de belopp som har be-skrivits. Flera olika aktörer kommer på olika sätt och i varierande grad att bidra till finansieringen. Exempel på andra viktiga finansiärer är:

• Fastighetsägare• Byggherrar• TekniskaVerken• UtsiktNätAB• Huvudmänförteleledningarochbredband• Verksamhetsutövare

När det gäller matargator och andra övergripande anlägg-ningar är utgångspunkten att sådana kostnader i möjligas-te mån ska finansieras av de fastighetsägare/exploatörer som har nytta av anläggningarna. Det kan dock inte ute-slutas att skälighetsbedömningar kan innebära att vissa delar behöver skattefinansieras. Under känslighetsanaly-sen ovan har även påtalats att de långa utbyggnadstiderna kan försvåra möjligheterna att få kostnadstäckning för alla utbyggnadsåtgärder utan insats av skattemedel.


34

Övriga nyttor och uppoffringarEn heltäckande samhällsekonomisk analys ska i princip omfatta alla berörda intressenter, nyttor och uppoffring-ar. I praktiken behöver dock avgränsningar göras till ett antal nyttor, uppoffringar och intressenter på så sätt som har gjorts i de ovan redovisade ekonomiska konsekvens-bedömningarna. Planen skapar dock förutsättningar för ytterligare nyttor och uppoffringar för såväl kommunen som andra intressenter, t ex:

• Höjd livskvalitet till följdavbättreunderlagför lokalt utbud av service, idrotts- och fritidsanläggningar och mötesplatser• Ökatkonsumentunderlagförlokalhandel• Förbättrad folkhälsa genom förbättrade rekreations- möjligheter• Sysselsättnings-ochinkomsteffektergenomökatut- bud av arbetsplatser i de nya verksamhetsområdena• Beskattnings- och statsbidragseffekter till följd av Ekängens bidrag till kommunens befolknings- och sysselsättningstillväxt• Minskadmiljöbelastningtill följdavförbättradkol- lektivtrafik• Ökadmiljöbelastningtillföljdavökadbiltrafikpga fler boende i Ekängen• Ökadekostnaderförkommunalservice,såsombarn omsorg, skolor och äldreomsorg• Ökadedriftkostnaderochökatslitagepåkommunal tekniska anläggningar till följd av ökad trafik och fler brukare• Minskatresebehovförfritidsaktiviteter.


35

SOCIAL KONSEKVENSBESKRIVNING

InledningDe tre aspekterna av hållbar utveckling – social, miljö-mässig och ekonomisk – hänger tätt samman. Det går inte att satsa ensidigt på en av dimensionerna om man vill uppnå ett i längden hållbart samhälle. Om en kommun misslyckas med sina sociala ambitioner blir detta direkt en kostnad och därmed en ekonomisk konsekvens.

Social hållbarhet i översiktlig planeringDen sociala dimensionen av hållbar utveckling berör al-las levnadsvillkor – både villkoren för dem som redan bor i Ekängen eller Roxtuna och villkoren för dem som flyttar dit eller kommer att ha sin verksamhet i Gärstad eller Distorp. Många kommunala beslut på olika nivåer har direkt eller indirekt betydelse för den sociala hållbar-heten. Budgetfrågor är ofta det som är avgörande för att kommunens utveckling ska bidra till en social hållbarhet. Levnadsvillkoren påverkas även av den fysiska plane-ringen i form av såväl översiktsplaner som detaljplaner. Det handlar om alltifrån bastrygghet till möjligheten att göra sin röst hörd t.ex. i planeringsprocessen. Oftast får de sociala aspekterna dock inte direkt genomslag förrän i senare skeden t.ex. drift- och genomförandeskeden, efter-som de åtgärder och förändringar som föreslås inte ligger inom ramen för översiktsplaneringen. Genomförandet regleras inte av plan- och bygglagen utan är ett resultat av politiska beslut och kommunens budget.

För att uppnå de visioner som ställs upp i en fördjupad översiktsplan som den för Ekängen-Roxtuna, krävs där-för en kontinuerlig uppföljning av de sociala frågorna och av vilken påverkan genomförandet av olika förslag får. Ett instrument för denna uppföljning kan vara att identifiera mätmetoder och utifrån ett antal relevanta in-dikatorer följa upp att man håller sig på rätt väg och suc-cessivt når planens mål och visioner.

Social konsekvensbeskrivningSyftet med en social konsekvensbeskrivning är att de so-ciala aspekterna av fysisk planering ska uppmärksammas. Konsekvensbeskrivningen ska bidra till att dessa frågor identifieras och analyseras. Vid behov kan förändringar göras i planen för att bättre uppnå en social hållbarhet.

Det finns ett antal olika sätt, men ingen universal metod,

för hur en social konsekvensbeskrivning ska genomför-as. IThe internationalHandbookofSocial ImpactAs-sessment (Becker & Vanclay 2003) presenteras några grundläggande förutsättningar för en social konsekvens-beskrivning. I denna anges att rättvisetänkande ska vara ett grundläggande element inom fysisk planering. En god social konsekvensbeskrivning ska, enligt författarna Becker och Vanclay, klart identifiera intressenter och berörda personer. Den ska samtidigt samordna intressen och beskriva potentiella konflikter samt ge en mångfa-cetterad bild av det sammanhang i vilket projektet eller planen utspelar sig i. Det är också viktigt att göra en av-gränsning av både aktiviteter och geografisk utbredning.

Sociala aspekter i fysisk planeringBoken Att integrera sociala aspekter i den fysiska plane-ringen (Engelbrektsson, Jeppson och Olsson, 2010) togs fram efter att en social konsekvensbeskrivning gjorts av översiktsplanen för staden Linköping. Arbetet i Linkö-ping ledde fram till förslag på ett arbetssätt för hur man i svenska förhållanden ska jobba för en social kvalitet i allt från översiktlig planering till driftskeden. Boken är inte en handbok utan ett verktyg för det dagliga arbetet och den har på flera sätt influerat uppdraget att göra denna sociala konsekvensbeskrivning av den fördjupade över-siktsplanen för Ekängen-Roxtuna.

Upplägg Denna konsekvensbeskrivning har delvis tagit fasta på de grundläggande förutsättningar för en social konse-kvensbeskrivning som Becker & Vanclay redovisar. Av-gränsningen är redan gjord - det som ska konsekvens-analyseras är den specifika fördjupade översiktsplanen för Ekängen-Roxtuna och då framförallt bostadsdelen av området. Konsekvensbeskrivningen ska i det fortsatta arbetet medverka som underlag för utvärdering av valda alternativ, rekommendera förebyggande åtgärder och också ge förslag på kompensationer.

I det här aktuella arbetet har de sociala aspekterna varit med i ett tidigt skede. 10 kritiska faktorer identifierades och man har i planarbetet förhållit sig till dessa på olika sätt. Det har inneburit att planen successivt förändrats under arbetets gång. Under rubriken Konsekvensbeskrivning förklaras konsekvenserna av ett genomförande av den fördjupade översiktsplanen såsom den ser ut i samrådsskedet.

36


De sociala konsekvenserna av det slutliga planförslaget har analyserats utifrån två perspektiv: Dels utifrån hur väl planens huvudstrategier tillgodoser en rad aspekter på social hållbarhet, dels vilka konsekvenserna blir för olika åldersgrupper. Sist i rapporten finns sammanfattande slutsatser kring översiktsplanens sociala konsekvenser.

Mål och utgångspunkter Nationella och regionala målEn översiktsplan ska förhålla sig till en rad nationella och internationella mål och riktlinjer. Flera av dessa har di-rekt betydelse för den sociala hållbarheten och kan i olika omfattning påverkas av den kommunala fysiska plane-ringen. Den fördjupade översiktsplanen beskriver dessa mål i den separata delen Planeringsförutsättningar.

Härbeskrivsblade16nationellamiljömålensåvälsomde regionala miljömålen.

Lokala målÄven de lokala målen finns utförligt beskrivna i delen Planeringsförutsättningar. I delen finns ett flertal poli-tiska ställningstaganden för samhällsbyggande och in-frastruktur, men även måldokument avseende folkhälsa, natur och kulturvård bl a riksintresset Västra Roxen som berör planområdets stränder från Tvärskogsudde och sö-derut längs Ekängens bebyggelse.

Ett gott socialt livSocial hållbarhet handlar som tidigare nämnts om män-

Arbetsgången så som den har tillämpats i den nu aktuella processen. Strategierna har påverkats och planförslaget har reviderats.

niskors levnadsvillkor. Detta kan också uttryckas som möjligheten att leva ett gott socialt liv.

I ett försök att konkretisera ett antal faktorer som kan bidra till att definiera ett gott socialt liv i Ekängen och Roxtuna och som samtidigt kan påverkas genom fysisk planering har nedanstående begrepp identifierats. Dessa baseras delvis på tidigare erfarenheter, på redovisade mål och utgångspunkter, men färgas också av synpunkter som kommit in i samband med arbetet med översiktsplanen.

Definition av ett gott socialt liv Trygghet och säkerhet Trygghet handlar bl.a. om känslan av att vara sedd och att känna att man har kontroll över en situation. Otrygghet är förknippad med rädsla att t.ex. röra sig i en viss miljö. Detta skiljer sig från den objektivt mätbara säkerheten som inkluderar t.ex. brottsrisk och trafiksäkerhet. Både trygghet och säkerhet är viktiga för ett gott socialt liv.

Jämlikhet och integrationOavsett åldrar, kön eller kulturell bakgrund ska man kän-na sig inkluderad i samhällslivet. Detsamma gäller t.ex. personer med behov av särskilda boenden/stöd, olika familjekonstellationer, oavsett om man är förvärvsarbe-tande eller hemmavarande. Inga åtgärder ska upplevas som uteslutande. Var och en ska få så stora möjligheter till sociala kontakter och nätverk som man själv önskar, d.v.s. också integritet och respekt för privatlivet.

Demokrati och delaktighetDemokrati och delaktighet är avgörande för en socialt hållbar stadsutveckling. Demokrati innefattar allt från att alla ska ha tillgång till det offentliga rummet till att ha rätt att få säga sin mening och bli bemött med respekt.

Delaktighet i planeringsprocessen av t.ex. denna fördju-pade översiktsplan innebär inte bara möjligheten att få lämna synpunkter utan även tilltron till att bli lyssnad på och ha rätt att påverka sin egen boendemiljö.

Möjlighet till försörjningArbete och försörjning är grundläggande förutsättningar för människans livskvalitet. God tillgång till ett varierat

37


utbud av arbetsplatser i kommunen är en avgörande soci-al faktor. Bättre förutsättningar för arbetsmarknaden ger möjlighet till ökad ekonomisk trygghet. Det ger också en ökad möjlighet för den enskilde att vara delaktig i sam-hällslivet.

Goda resmöjligheterFör att kunna dra nytta av ett gott utbud av service, fri-tidsaktiviteter och möjligheter till sysselsättning är det viktigt att enkelt kunna ta sig till dessa. Bra resvägar in-kluderar alla trafikslag och vart man än ska: gång, cykel, bil och kollektivt.

För att det ska vara möjligt för alla att förflytta sig är det viktigt att det finns resvägar som är tillgängliga för per-soner med olika former av funktionsnedsättning.

En god boendemiljö En god boendestandard är grundläggande för den en-skildes sociala situation. En god boendemiljö inkluderar därför valfrihet. Ett varierat utbud av bostadstyper och upplåtelseformer garanterar ekonomisk valfrihet, under-lättar kvarboende och mångfald.

Boendemiljön inkluderar inte bara bostaden utan även andra funktioner kopplade till boendet: lekplatser, na-tur… Även att det är rent och snyggt är en viktig triv-selfaktor.

God tillgång till serviceDet är viktigt att ha tillgång till ett varierat utbud av så-väl kommunal som kommersiell service. Ett bra utbud i närområdet gynnar såväl unga som gamla. Det kan också vara betydelsefullt med närhet mellan arbetsplatsen och service för att få en mer praktisk vardag för många.

En meningsfull fritidFör att tillgodose behovet av rekreation och socialt liv för alla Ekängen-Roxtunabor behövs en mångfald lösningar. Detinkluderart.ex.grönska,caféer,idrottsplatser,platsför spontanidrott, såväl som väl genomtänkta mötesplat-ser och stråk. Det behövs också platser där man kan finna lugn och ro.

God hälsaEn god hälsa är utgångspunkten för ett gott socialt liv.

Det handlar om den fysiska hälsan som är kopplad till sunda och säkra miljöer, men också den psykiska hälsan som påverkas av delaktighet, inflytande i samhället, eko-nomisk och social trygghet m.m.

Samhörighet och identitetDet är betydelsefullt att kunna känna stolthet över sin he-mort - över de kvaliteter denna har. Man ska kunna stå upp för att man är t ex Roxtunabo och vilja namnge sitt eget kvarter var i orten det än är beläget. Samhörighet är viktigt, både med Linköping som helhet och med sin egen del av kommunen.

Vad som är värdefullt är ytterst personligt. Det varierar också från ålder till ålder. Och det sammanfaller inte all-tid med vad politiker och tjänstemän tror.

För att dagens ortsbor ska känna tillhörighet är det viktigt att ta vara på det bästa i boendemiljön och skapa en stark identitet som gör att platsen går att identifiera sig med när befolkningen ökar. Allteftersom orten utvecklas föränd-ras också åldersstrukturen…

Olika befolkningsgrupper – olika behov Olika grupper i samhället har olika behov som måste tillgodoses för att en social hållbarhet ska uppnås. Den översiktliga och strategiska nivå som en översiktsplan hanterar innebär att en generalisering av de sociala konse-kvenserna är nödvändig och att den enskildes behov inte alltid stämmer överens med gruppens behov. Skillnaden mellan det kommunala och det individuella perspektivet blir tydligt t.ex. när det gäller identitet. Vad är jag stolt över och vill ha bevara och förstärka? Är det detsamma som det som kommunen vill marknadsföra? Det kan även uppstå konflikter mellan olika gruppers behov.

De olika faktorerna som bidrar till ett gott socialt liv är inte lika relevanta för alla. Män och kvinnor har idag fort-farande delvis olika livsvillkor. Kvinnor har generellt sett svagare ekonomiska förutsättningar och därmed i många sammanhang mer begränsade valmöjligheter. I ett socialt hållbart Linköping och i det framtida Ekängen-Roxtuna ska alla ha lika rätt till ett gott liv. Det gäller i fråga om

38

trygghet, arbetsresor, goda bostäder och rekreation såväl som i många andra avseenden.

Man kan gruppera människor bland annat efter kön, efter ålder, efter graden av funktionsnedsättning och efter an-tal år som man bott och verkat i Sverige. Det finns bland dessa parametrar sådana som samverkar och andra som drar åt olika håll. Vi har valt att inte gå in på könsskillna-derna specifikt i varje fråga, utan rangordnat efter hur väl man kan tillgodose befolkningens behov i olika åldrar.

Barn 0-5 och ungdomar 6-17Det lilla barnets behov av en väl fungerande fysisk pla-nering kan uttryckas som möjligheten att få vistas i en miljö som inte är hälsovådlig eller otrygg i något avse-ende. Detta innebär t.ex. att få sova och leka i en bullerfri miljö, att få tillgång till grönska och lagom utvecklande lekmiljöer. Den bostadsnära miljön är särskilt viktig för de minsta barnen. Den dagliga vistelsen på förskola el-ler hos dagmamma ska erbjudas nära hemmet så att inte tröttsamma resor måste göras flera gånger varje dag. Bar-net behöver vuxna som kan hämta, lämna, och handla på ett sådant sätt att inte onödig kraft och energi går åt.

Många av ovanstående behov stämmer även in på de äld-re barnen. Dessa måste erbjudas en skola som uppfyller höga krav på placering och funktion. Ett barn i skolåldern ska gärna ha tillgång till naturliga lekmiljöer i skog och mark.Helstskamanidennaålderkunnatasigtillskolanoch till vissa fritidsaktiviteter på egen hand och kunna uträtta ärenden utan risker. Man behöver också vistas i en miljö med många vuxna ögon som garanterar trygg-heten. Tonåringarna har en betydligt större radie inom vilken de rör sig och ett större antal timmar på dygnet då man frekventerar även den centrala staden med hela sitt utbud. Moped- och cykelturer, att sitta på en soffa och snacka i bästa spanläge, själv ta sig till butiker för att handla kläder. Detta hör till för att kunna växa upp till en självständig människa. Om det lilla barnets trygghet består i upprepning, är det äldre barnet i behov av många nya intryck för att utvecklas. Detta måste dock ske inom ramen för ett tryggt och säkert samhälle - i en stad vars miljöer inte uppmuntrar till brott och missbruk.

Vuxna18-64 och 65+Som vuxen välkomnar man det som underlättar vardagen

– korta resvägar till jobbet, enkelt att handla mat, nära till förskola, skola och vårdinrättningar. Man prisar att kunna cykla med barnen till fotbollsträningen eller badet - och en bastrygghet som gör att man slipper oroa sig för barnens hälsa och säkerhet. Som vuxen vill man också kunna gå på trevliga restauranger, bio och dans utan att behöva resa långa sträckor. Kan man bo i ett samhälle som lagt grunden för goda grannkontakter, möten över generationsgränserna och en inkludering av alla invånare oavsett ekonomi och härkomst då är mycket vunnet.

Pensionärer har ungefär samma behov som alla andra vuxna. Det är inte så stor skillnad på 55, 65 och 75 åring-ar, men det är viktigt med ett samhälle där alla räknas. Man ska kunna känna gemenskap och samhörighet även när man är så gammal att rörelseradien återigen blivit snäv. Man ska kunna känna sig trygg och välkommen överallt. Det ska finnas ett utbud av varor och kultur, av kollektivtrafik och grönområden som passar även den som slutat sin yrkeskarriär. Tillgängligheten till detta ut-bud blir extra viktigt när man blir äldre.

Personer med funktionsnedsättningOm man har en funktionsnedsättning eller ej står alltid i relation till vad man förväntas göra och kunna. I ett gott samhälle med god planering har de flesta hinder undan-röjts genom ett målmedvetet arbete. Kollektivtrafikens hållplatser och fordon är byggda för alla. Parkerings-platser för den som har specialtillstånd för bil finns där de behövs. Bad, parker, restauranger och butiker har en utformning som välkomnar alla oavsett hur väl vi hör, ser eller rör oss. Behoven av en fungerande vardag med trygghet, glädje och omväxling är lika för alla.

Det sociala livet i Ekängen-RoxtunaKritiska faktorer i planeringsarbetet - processenI ett tidigt skede av planarbetet blev WSP ombedda att ta fram ett antal faktorer som var viktiga att förhålla sig till under planläggningen men också i senare skeden. Mycket är av karaktären ”att bevaka i genomförandeskedet” men om bilden av det goda livet i Ekängen-Roxtuna finns och förmedlas redan på översiktsplanenivå är chansen större att den grundläggs väl och följer med genom processen.


39

Detta bidrar till en helhet av hög social kvalitet.

Under planarbetets gång har diskussioner förts mellan kommunens planhandläggare och WSP om de sociala aspekterna på den fysiska planeringen och detta har bi-dragit till justeringar och tillägg. Arkitektur och gestalt-ningsbilder har använts för att tydliggöra skalor och vär-den av betydelse för den sociala kvaliteten.

En stor del av nedanstående fanns redan med i kommu-nens arbete men det har varit väsentligt att då och då ta ett steg bakåt och renodla de sociala faktorerna och de sociala sammanhangen för att sedan inkludera dem i pla-nen igen.

1. Bygg inte bort det som är braTa vara på och stärka identiteten i Ekängen så att det spiller över på det nya. Det historiska perspektivet: gods, fängelse… Låt något av detta få ge grund för principerna för former och färger etc. Det skapar trygghet för dem som bor där idag och blir en bas för det nya. Stärker de-mokrati, delaktighet, identitet och samhörighet.

Det är svårt att klara detta i ett område som redan för-ändratssåochsomstårinförnyastoraomdaningar.Härkommer ett antal förslag på hur man kan behandla områ-dets ”kulturbärare”:

Bevara• Den”Gamlavägen”somefterensnävkurvagårfrån skolan och österut.• Två-tregamlahemmansomliggeriskogeninorr• Kiosken• FöreningslokalenUPA• Någraavderödastugornanärarondellenvidinfarten till Ekängen, eventuellt kan man bygga på med kolo- nilotter i närheten för att stärka snarare än riva.

Knyt anTa vara på arkitekturtraditioner:• Rödahusmedvitaknutar,sommångabefintligastu- gor• Rödaplank,somiLinköping• Gulafärgen,somkioskenmm• Gul, vit, rosa, blå puts, som iLinköping – vit puts förekom på den stora gården vid utfarten mot Ekäng-

en – ursprungsfastigheten.Och ta vara på strukturen:• Gamlavägsystemet• Knytantillvattnetmedöppnasiktlinjerochvatten- spegeln

2. Koppla ihop Linköpings centrala delar med EkängenGör det enkelt att via cykel eller kollektivtrafik ta sig ut till parker, bad och bostäder respektive in till universitet och högskola. Koppla om möjligt kollektivtrafiken från Roxtuna och ända bort till högskolan. Detta ger goda res-vägar och stärker fritidsmöjligheterna – för alla åldrar. Glöm inte att skapa trygga hållplatser/hållplatslägen!

3. Ge tillräckligt underlag för service på hemmaplanVar noga med de kritiska massorna (som är olika för olika ändamål) för att kunna hålla en god service på lång sikt. Realistiska antaganden ger grunden för antalet bostäder respektive vård, skolor och butiker. Kanske en hårdare exploatering krävs för att få den goda service man vill erbjuda.

Skapa en tydlig plats för service och möten så att den upplevs enkel att hitta, på vägen hem och är trevlig att besöka. Väsentligt att tänka på är att här ska finnas något för alla åldrar om platsen ska bli den sammanhållande punkten.

Några förslag:• Läggtorgetsåatttrafikpasserarlängsnågonsida• Viktigtattknytakyrkantilltorget?Kyrkbackeären fin tradition…• Ekängen blir en småstad med torget som central punkt. Detta ska synas i arkitekturen. • Skolamedidrottshallocheventuellaulabörliggain- vid torget för maximalt utnyttjande både av byggna- den och av parkeringsplatser. • Parkeringsplatsernakangärnadelasupppåfleramin- dre ytor

4. Skapa mångfaldTänk brett vad gäller åldrar och behov. Skogen, vattnet, den öppna åkermarken... Blanda upplåtelseformer och storlekar på husen från början Det känns viktigt att den nya bebyggelsen också får en varierad karaktär, men med


40


ett genomtänkt uttryck.

Några förslag:• Godarkitektur• Detaljrikedom• De befintliga hyresrätterna samt de röda radhusen med grå detaljer vid vattnet i Ekängen är goda exempel• ”Stad”kringcentrum,lantligtförövrigtförattund- vika att det blir en jämn smet där allt är lika högt och brett överallt

5. Undvik alltför glesa rörelser och ytorSkapa få, men starka och därmed trygga stråk och mötes-platser. Invånarna på en liten ort räcker inte till att göra så många gångbanor och torg ”befolkade”. Tänk på hie-rarkier i stråken och på att de kan ges olika betydelse. Vardagsresorna ska kunna ske tryggt oavsett tidpunkt på dygnet. Cykelstråk till badet har andra krav. Det kan bli långaskolvägar.Hurtasdettaomhand?

6. Attraktiva arbetsplatserArbetsplatsområdena/industriområdena är också miljöer som kräver omsorg avseende gestaltning, gröna oaser för luncher på sommaren, goda förhållanden avseende tra-fik – lastning, lossning, buller… Även här är det sociala aspekterna viktiga. Och viktiga också för de som passerar förbi till sitt hem varje dag.

7. Var tydlig med vägnätetVilken väg blir huvudväg? Det är väsentligt med en tyd-lighierarkiävenhär.Hurpassar lokalvägnätet in idenövergripande strukturen? Hur ska man korsa huvud-vägnätet på väg till buss och annan service? Detta har delvis berörts i punkten 5 ovan men gäller även stråkens utformning.

Förslag:• Huvudgatamed tätortsutformninggenomochkring centrum, trottoarer med gc-bana, gatsten, lågfartsom- råde,trädallé…• Längrefråncentrumövergårgatantilllitelantligare karaktär, men det är viktigt med goda gc-möjligheter även här samt att farten hålls nere med hjälp av naturliga kurvor eventuellt kompletterade med andra fart- hinder.

• Armaturerbörhållasisammastillängsvägen,men kanske tätare nära centrum för att ytterligare ”peka ut” ortens centrum.

8. Grönområdena ska vara tillgängligaSkapa möjligheter för olika typer av rekreation och för olika grupper: Allt från lek och motion till lugna oaser. För barnen och för den gamla damen.

9. Ha beredskap för det oväntadeVad händer om inte staten vill sälja marken i Roxtuna? Ärdet viktigt att börja exploatera delar ändå?Hur nårman kritiska massor, trygga stråk etc. på andra sätt? Ti-mingen är väsentlig. Vad ska ske när för att få en god takt ochtillit.Hurärberedskapenförklimatförändringar?

10. Samråd brett och kreativtSå som ”metoden” ursprungligen är tänkt är samrådet en av huvudingredienserna i en social konsekvensbeskriv-ning. Det är viktigt att få med mångas synpunkter – att lyssna av det som är angeläget och viktigt. Som tjänste-man och politiker kan man inte bara sitta på kontoret om man vill förstå vilka värden som finns dolda i landskap och bebyggelse. Väsentligt är också att värna transparen-sen och tydliggöra beslut. Vad är dessa baserade på? Vad framkompåmötena?Hurtogssynpunkternatillvara…

KaraktärsskapandeUtgångspunkten är att det ska finnas en tydlighet i det nya Ekängen. En tydlighet vad gäller både karaktär på bebyggelse och vad som skapar denna karaktär och i namnet på stadsdelen. Alla delar ska ha en fördel, något somärbramedattbojustdär.Tänkitermernaav:Hurbeskrivermansinadress?Varborman?Hurbeskrivermäklaren platsen där objektet ligger?

WSP föreslår att det norra grönområdet på Tvärskogs-udde spiller över söderut, ner på andra sidan vägen och sammanflätas med det skogsparti som finns där. Det betyder att detta kommer att påverka vägens karaktär i det avsnitt som är en del av naturparken. Undvik att ha samma standard på hela vägsträckan.

Roxtuna med sin vattenkontakt, hamn, bryggor och kan-

41


42

ske restaurang är det moderna området – det spektakulära som kommunen själva är inne på. Detta betyder också att det ska synas i bebyggelsen och karaktären på gatorna – för här är det gator. Kanske alla stråk ska leda ner mot vattnet. Siktlinjerna kopplar till vattnet o.s.v. Det ska fin-nas landmärken med speciell karaktär.

Gamla Ekängen är den bostadsbebyggelse som finns idag. Gyttret som tillkom på det gamla fritidshusområ-detsvillkor.Härskadetslingrasig,tomternavararelativtstora, blommor och fruktträd, karaktären på bebyggelsen bör bevaras etc. Kontakterna med vattnet och små gröna ”släpp” är viktiga ingredienser i denna äldre stadsdel. Härärdetintegatorutanvägar(medellerutanasfalt).

Södra Ekängen är en lättare bebyggelse som knyter an till badet och det lantliga ytorna söderut. Koloniområden, låga men moderna villor, lätt att ta sig ut i det gröna och till badet. Kopplingen till Gamla Ekängen ska vara tyd-lig.Härfinnsenmodernarevariantavbebyggelsemedfritidshusområdetskaraktärdelviskvar.Härfinnsenge-nomfartsgata men i övrigt är det vägar och stigar.

Centrala Ekängen, som mäklare och boende kommer att referera till som de trivsamma centrala delarna med sitt tydliga småstadstorg, är tätare och högre än de om-givande delarna. Om Roxtuna sticker upp i höjden ska det vara mer glest och med en luftigare uppbyggnad. Om Gamla Ekängen på sina håll är ganska tätt är det inte lika höga hus där som i centrala Ekängen o.s.v.

Härfinnsettkoncentratavdetsomskafinnasicentrumav en småstad. Den kvalitet som saluförs här är närheten till allt – skogen, badet, service. Det kommer att krävas strama tyglar för att uppnå detta. Skola, torgbyggnader och idrottshall får inte bli lådor utslängda på en åker utan måste ges resning – inte minst för att skapa stabilitet och dessutom ge närhet för så många som möjligt. När man kör igenom här ska det framgå tydligt i gatubeläggning etc. att man är i torgområdet. För här är karaktären gatan inte vägen.

NollalternativStrandområdet är fullbyggt inom rådande planer. Det hade inte funnits möjlighet att bygga något mer i Ekäng-

en-Roxtuna utan en ny plan på översiktlig nivå enligt den praxis man arbetar efter Linköpings kommun. På andra håll hade man kanske fortsatt att släppa fram ytterligare bebyggelse.

Nollalternativet är alltså att ingen mer bebyggelse till-kommer. Det innebär att man då inte heller kan åtgärda de brister som finns idag med långt till dagligvarubutik, alltför få naturliga mötesplatser och få lokaler för rekrea-tion.

Verksamhetsområdena och infrastrukturen som är av stor vikt för Linköpings utveckling hade inte heller kunnat byggas ut i sin helhet och på ett bra sätt.

KonsekvensbeskrivningPlanförslagets strategierPlanförslagetPlanens huvudsyften är att:• redovisaenöversiktligstrukturförmark-ochvatten- användningen• redovisanyaattraktivaboendemöjligheteriEkängen- Roxtuna i anslutning till vatten och natur• säkerställa Tekniska Verkens verksamhetsområde och möjlighet till långsiktig expansion och utveckling av verksamheten• redovisaomfattningenavochenstrukturförettnytt verksamhetsområde i anslutning till Distorp och Gär- stad.• redovisa en översiktlig kommunikationsstruktur baserad bland annat på en utbyggd trafikplats Staby som möjliggör nya verksamhetsområden i Distorp-Gär- stad

Utvecklingen av verksamhetsområdena och bostäderna är beroende av varandra. Samordning är nödvändig för att skapa attraktiva lösningar inte minst vad gäller re-sor och service. Avsikten är att tillföra Linköping något kommunen saknar idag. Riktlinjerna för vilket Ekängen som kommer att erbjudas i framtiden dras upp i denna fördjupade översiktsplan. Blir det en självständig tätort med 9 000 invånare? Eller något annat. Det är bostads-delen av planen som är föremål för denna sociala konse-kvensbeskrivning.


43


Planen innehåller 13 strategier och 20 planeringsinrikt-ningar (uppdelade i 67 påståenden). Många av dessa in-riktningar har direkt eller indirekt betydelse för den socia-la hållbarheten i området. Denna konsekvensbeskrivning utgår från strategierna för att beskriva om planen bidrar till social hållbarhet eller inte. Varje avsnitt börjar med en kort sammanfattning av vad strategin innebär. Där-efter följer exempel på de olika planeringsinriktningar med betydelse för social hållbarhet som föreslås för att strategin ska kunna genomföras. Under dessa finns ett övergripande resonemang kring hur varje strategi tagits om hand.

Från liten stadsdel till större tätort med egen identitetUr den fördjupade översiktsplanen:Fler ekängsbor ger förutsättningar för fler funktioner som stadsdelen saknar idag, fler boendeformer, ser-vice, kultur- och fritidsaktiviteter och fler mötesplatser. Ekängen utvecklas till en tätort med en tydlig egen att-raktiv identitet och roll i kommunen.

Av de planeringsinriktningar som föreslås för att om-vandla Ekängen-Roxtuna från stadsdel till tätort har nedanstående särskild betydelse för den sociala hållbar-heten:

• Ekängenskavaraenort.Denbefintligabebyggelsen i Ekängen och Roxtuna ska ses som redan byggda delar av den helhet, som på sikt kommer att utgöras av all föreslagen ny bebyggelse tillsammans med de redan byggda delarna. Roxtuna ska på sikt bli en del av Ekängens tätort.• Ekängen ska ges förutsättningar att även fortsätt- ningsvis vara ett av kommunens mest populära områ- den. Detta sker genom att höga krav ställs på utformning av ny bebyggelse och bebyggelsestruktur.• De nya bebyggelseområdena ges tydliga karaktärer och tillsammans med de befintliga områdena skapas genom den översiktliga strukturen en helhet samman- satt av intressanta och attraktiva områden.• Deolikadelområdenaskaknytastillvarandragenom tydliga stråk till målpunkter såväl i den befintliga som i den nya bebyggelsen.• Betydelsen avEkängsvägen som identitetsskapande element ska lyftas fram.

• Ekängenfåriplanförslagettretydligaentréer.Entré- erna ska ha en välkomnande utformning och tydlig göra Ekängens karaktär inom respektive område. Samtidigtskaentréernahavissagemensammadrag som visar att det är just Ekängen man kommit till.• NyaattraktivabostadsområdenskabyggasiEkäng- en. Antalet tillkommande bostäder ska vara av en sådan omfattning att ett befolkningsunderlag för service och anläggningar skapas i orten.• Detillkommandebostadsområdenaskainnehållaen variation av hustyper och upplåtelseformer.• Förutsättningarskaskapasförattetttrevligtochatt- raktivt centrum med ett utbud anpassat till en väx- ande lokal efterfrågan.• Handel och service ska lokaliseras till ett centralt beläget område söder om Ekängsskolan och byggas kring eller i anslutning till ett attraktivt småstadstorg.• Förutsättningar ska skapas för ett lokalt utbud av idrottsanläggningar, lokaler för kultur, och andra byggnader och anläggningar som kan erbjuda en intressant och värdefull fritidsysselsättning för Ekängs- bor i alla åldrar.• Höga krav ska ställas på utformningen av byggna- derna i centrum så att de anpassas till omgivande be- byggelses trädgårdskaraktär.

Motsatsparet stadsdel-tätort indikerar att man eftersträvar att skapa något mer självförsörjande än en bostadsenklav och mer än sovstad.

Det som de flesta tänker på när man talar om en stad är att man kan uträtta sina dagliga ärenden där, att det finns en viss täthet, mötesplatser, lätt orienterbar struktur, mång-fald och en blandad åldersfördelning och gärna möjlighet till försörjning. Det måste också finnas en gräns för vad som tillhör staden respektive omlandet.

För de äldsta och de yngsta ska staden vara bekväm och trygg och så mycket som möjligt vara nära för en bra vardag, för ungdomarna måste det finnas en och annan utmaning. Unga vuxna vill kunna pendla till jobb och ut-bildningar i centrala Linköping. En hel del av de vuxna ser en fördel i att arbetsplatserna ligger nära, på gång- och cykelavstånd.

Det Ekängen-Roxtuna saknar idag är till stor del både

44


stadens innehåll och struktur.

Om planförslaget genomförs enligt ambitionen kommer det mesta av detta att vara åtgärdat på lång sikt.

Man skriver att det inte är önskvärt att utveckla en sov-stad men det kan vara svårt att uppnå en tillräckligt stor dagbefolkning när i stort sett alla verksamheter ligger ut-anför den nya tätorten.

Skyddsavstånden sätter gränser för hur långt söderut Ekängen kan sträcka sig. I öster har man låtit verksam-heterna nå ända fram till bostadsbebyggelsen utan att vara en del av den. Kanske man skulle ha valt att för-bereda för en hel del småskaliga arbetsplatser av olika slag i centrala delar av den nya tätorten och bibehållit ett öppet landskap mellan bostäder och tyngre verksam-heter. Oavsett om man lyckas med detta kommer det i framtiden att finnas goda möjligheter till försörjning i närområdet och det gynnar både barnen och de yrkesar-betande åldrarna.

Fler möjligheter till gemenskapUr den fördjupade översiktsplanen:Tillkomsten av mötesplatser i olika former ger möjlighet till mer umgänge och ett rikare socialt liv och en aktiv fritid för människor i alla åldrar.

Av de planeringsinriktningar som föreslås för att skapa mer gemenskap (och mindre sovstadskaraktär) i Ekängen har nedanstående särskild betydelse för den sociala håll-barheten:

• Tvålekplatserskautvecklasinomområdet(befintliga Ekängen).• Kommunensambitionärattmedverkatillattnyafot- bollsplaner söder om Ekängsskolan förverkligas så snart som möjligt• Kommunen är positiv till komplettering i befintlig bebyggelse med mindre flerbostadshus för exempelvis äldreboende.• Detillkommandebostadsområdenaskainnehållaen variation av hustyper och upplåtelseformer.• Handel och service ska lokaliseras till ett centralt beläget område söder om Ekängsskolan och byggas kring eller i anslutning till ett attraktivt småstadstorg.

• Förutsättningarskaskapasförattetttrevligtochatt- raktivt centrum med ett utbud anpassat till en väx- ande lokal efterfrågan.• Förutsättningar ska skapas för ett lokalt utbud av idrottsanläggningar, lokaler för kultur, och andra byggnader och anläggningar som kan erbjuda en intressant och värdefull fritidssysselsättning för Ekängs- bor i alla åldrar.• Centrumområdet ska ha god tillgänglighet för fot- gängare, cyklister och kollektivtrafik.• Idrottshall och bollplaner ska ligga i anslutning till det nya centrumet.• Tvånyalåg-ochmellanstadieskolorskabyggaside tillkommande bostadsområdena, en i söder och en i norr. En högstadieskola ska lokaliseras till centrum- området.

Även om området Ekängen är populärt så saknas idag möjligheter till gemenskap. Om man kör till och från aktiviteter på andra håll främjas inte viktiga spontana möten. Både barnen och deras föräldrar går miste om pratstunden vid fotbollsplanen och vid butiken. Att lära känna sina grannar är trygghetsskapande på flera olika sätt.

Planen föreslår ett flertal olika lösningar på detta på både lång och kort sikt.

Det är väsentligt att få till mötesplatser på ett sätt som också gynnar integrationen mellan det gamla Ekängen och det nya som tillkommer men också inom den befint-liga bebyggelsen i väntan på det nya.

Mötesplatser av olika slag gynnar både samhörighet och trygghet. De kan vara identitetsskapande och lägga grun-den för en god hälsa. Att se, vara sedd och kanske till och med delaktig betyder mycket för alla åldrar.

Det kan vara värt att notera här och under nedanstå-ende strategi att ett varierat utbud av bostäder inte nödvändigtvis gynnar gemenskap. För många kan det upplevas tryggare och bättre att det är en större likhet mellan bostäderna och därmed mellan dem som bor i området vad gäller ålder, familjestorlek och socioeko-nomisk status.

45


Flera typer av bostäderUr den fördjupade översiktsplanen:Fler hustyper och upplåtelseformer leder till mer varie-rade boendemiljöer och ökar ortens attraktionskraft.

Av de planeringsinriktningar som föreslås för att nå en större variation på bostäder har nedanstående särskild be-tydelse för den sociala hållbarheten:

• Detillkommandebostadsområdenaskainnehållaen variation av hustyper och upplåtelseformer.• De bostadsområden som tillkommer i de södra delarna ska ha karaktären av trädgårdsstad, och de bo- stadsområden som tillkommer i de norra delarna ska ha karaktären av en friluftsstad.• Högakravskaställaspåarkitektureninomalladetill- kommande bostadsområdena.• Byggnadersutformningicentrumområdetskaanpas- sas efter den omgivande bebyggelsen och utföras med ett passande småskaligt uttryck som överens- stämmer med kriterierna för trädgårdsstad. Vid torget kan bebyggelsen vara något tätare och högre.

Man har uttryckt en hög ambition vad gäller variationer i de nya bostäderna avseende både typer och upplåtelse-former. Tillsammans med den befintliga småhusbebyg-gelsen i Ekängen kan det bli en bra blandning. Viktigt att allt som nu tillförs håller en god arkitektur och standard på materialen så att det inte uppstår enklaver med sämre status. Ju längre från vattnet desto viktigare är det med god kvalitet!

Utbyggnadsordningen kan behöva justeras Allt kan inte ske omedelbart men man bör vara noga med att inte byggtrafiken stör det som redan finns och byggts. Ur den synvinkeln kanske bebyggelsen allra längst i söder, inom B1, med fördel skulle kunna ha väntat till sist. Å andra sidan ligger B3 mycket väl till i förhållande till service och kanske ska tas i anspråk i ett tidigt skede.

Om många linköpingsbor ska ta sig norrut för att idka friluftsliv ute på udden kommer de sannolikt med bil un-der helgerna. Detta blir en störning för de boende längs huvudgatan. Detta måste tas om hand med parkerings-platserochtydligaentrépunkter.

Det finns stora möjligheter att de nya boendemiljöerna blir mycket bra. De unga får närhet till naturlekplatser och idrottsaktiviteter medan de yngsta kan få lekplatser utanför knuten. Det går att lokalisera både förskolor och ny högstadieskola på ett sätt som ger korta avstånd för de flesta.

Området B1 föreslås få karaktären av småskalig träd-gårdsstad.Härgällerdetatthafunderatigenomdriftske-det så att det finns en rimligt god chans att det gröna sköts väl. Nyckelfrågan är uppdelningen i vad som är offent-ligt, halvprivat och privat.

En god boendemiljö liksom en god tillgång till service ärkriterierpåsocialkvalitet.Härfinnsstoramöjligheteratt finna bra lösningar som också ökar möjligheterna till jämlikhet och integration. Det är sällan man får så fria händer som i Ekängen-Roxtuna att bygga upp något för alla åldrar.

En identitetsskapande EkängsvägUr den fördjupade översiktsplanen:Genom gestaltningsåtgärder skapas en trevligare väg, med en tydlig utformning anpassad till omgivande land-skap

Av de planeringsinriktningar som föreslås för att nå en identitetsskapande Ekängsvägen har nedanstående sär-skild betydelse för den sociala hållbarheten:

• Nyabostadsområdenskatrafikmatasfrånennyhu- vudgata öster om Ekängen. • Betydelsen avEkängsvägen som identitetsskapande element ska lyftas fram.

Förändringen av Ekängens karaktär påbörjades redan på 1980-talet och pågår fortfarande.

Härfinnsenatmosfärochenskalasomäreftertraktad.Delar av detta kommer att bevaras. Även vägen har ett värdeattvärna.Förframtidenskaentrépunktenstärkasmedan vägens gamla delar bevaras bl a för att den inte tål en större belastning och för att den befintliga bebyggel-sen ligger tätt på vägen. När man färdas på vägen norrut ska man tydligt känna att man rör sig genom det storska-liga verksamhetsområdet Gärstad och ut på landet för att

46


sedan åter komma in i en tätort - Ekängen.

Det är väsentligt för samhörighet och identitet att man känner igen sig men också att man får vara en del av ut-vecklingen. Det vill säga Ekängsvägen ska ges en bety-delse i det nya och inte bli ”bortglömd”.

Från exkluderande till inkluderandeUr den fördjupade översiktsplanen:Fler tillgängliga grön- och strandområden och nya grö-na stråk ökar trivseln och sammanhållningen i orten.

Av de planeringsinriktningar som föreslås för att gå från exkluderande till inkluderande har nedanstående särskild betydelse för den sociala hållbarheten:

• Handel och service ska lokaliseras till ett centralt beläget område söder om Ekängsskolan och byggas kring eller i anslutning till ett attraktivt småstadstorg.• Förutsättningar ska skapas för ett lokalt utbud av idrottsanläggningar, lokaler för kultur, och andra byggnader och anläggningar som kan erbjuda en intressant och värdefull fritidssysselsättning för Ekängs- bor i alla åldrar.• För att tillgodose behovet av natur och rekreation ska tätortsnära skogar bevaras och utvecklas på flera platser i Ekängen-Roxtunaområdet.• Förutsättningar ska ges för att Ekängens tradition inom trädgårdsnäringen och odling kan bevaras och utvecklas.• Kommunen är positiv till komplettering i befintlig bebyggelse med mindre flerbostadshus för exempelvis äldreboende.

Det är svårt att sammanfoga gammalt och nytt på ett sätt som accepteras av huvudparten av de redan etablerade. Planen redovisar inte fullt ut hur detta ska uppnås. Man visar på nya badplatser i Roxen i de västra delarna och man har stora ambitioner vad gäller ett centrum- ett torg, skola och vård – för alla. Den gemensamma infarten till Ekängen-Roxtuna – hemvägen - ska göras attraktiv och man ska kunna cykla kors och tvärs och promenera i sko-garna. Barnen kommer att träffas på idrottsanläggning-arna.

Det gäller att påvisa dels respekten för det befintliga, att

man är villig att lyssna, men man måste också vara tydlig medattnukommerenförändring.Hurgörvidensåbrasom möjligt!

Kanske det inte är ett helt lyckat grepp att bevara Ekäng-en helt intakt och tillföra allt nytt helt vid sidan av. På enstaka platser i Ekängen bör man foga in nytt liksom att man i Roxtuna är mån om att förvalta det som finns. Att tänka i årsringar är viktigt.

Idag finns en attraktiv villabebyggelse – en periferi - men inga mötesplatser och inget centrum. Ur ett socialt per-spektiv vore det önskvärt att bevara denna periferi men tillföra det som saknas.

Bjud in de som bor i Ekängen idag att vara med och ta del av utvecklingen och inriktningarna. Det är en fråga om delaktighet och en god grogrund för demokrati.

Större utbud på hemmaplanUr den fördjupade översiktsplanen:Fler Ekängenbor ger underlag för service, idrott- och fritidsanläggningar och mötesplatser på orten.

Av de planeringsinriktningar som föreslås för att nå ett större serviceutbud på hemmaplan har nedanstående sär-skild betydelse för den sociala hållbarheten:

• Förutsättningarskaskapasförattetttrevligtochatt- raktivt centrum med ett utbud anpassat till en väx- ande lokal efterfrågan.• Handel och service ska lokaliseras till ett centralt beläget område söder om Ekängsskolan och byggas kring eller i anslutning till ett attraktivt småstadstorg.• Förutsättningar ska skapas för ett lokalt utbud av idrottsanläggningar, lokaler för kultur, och andra byggnader och anläggningar som kan erbjuda en intressant och värdefull fritidssysselsättning för Ekängs- bor i alla åldrar.• För att tillgodose friluftslivets och naturvårdens intressen ska tillgängligheten till stränder förbättras och områdets naturvärden utvecklas.• Tvärskogsuddes stora potential som rekreationsom- råde ska tas till vara. Bryggor som ökar tillgänglighe- ten till Roxens stränder på naturens villkor ska anläg- gas.

47


• Ettsamnyttjandeavlokalerskaeftersträvas.• Tvånyalåg-ochmellanstadieskolorskabyggaside tillkommande bostadsområdena, en i söder och en i norr. En högstadieskola ska lokaliseras till centrum- området.

Att Ekängen tillåts växa sig stort tillsammans med Rox-tuna är en förutsättning för att få underlag för butiker, bibliotek, skolor, kollektivtrafik m m. Man har mycket medvetet lagt ut huvudgator och centrumpunkt för att få ett par korsningar där stadsliv kan utvecklas. En skola i centrumområdet förstärker utvecklingen.

Eftersom inte hela området kommer att byggas ut på samma gång måste även servicen vara genomtänkt och grunden lagd för en etappvis utbyggnad. Basnivån måste emellertid vara god för att man inte ska etablera vanor av att handla även basvaror på bortaplan.

Det är inte sannolikt att de som arbetar i Gärstad och Dis-torp kommer att uträtta ärenden och äta lunch i Ekängen-Roxtuna. Men kan man skapa en dagbefolkning genom att ha en stor andel arbetsplatser i området kommer detta att stärka centrum. Både butiker, idrottshallar och vård-centralfårettannatkundunderlagändenärboende.Härgäller det att vara uppfinningsrik både i den fysiska pla-neringen och i de olika förvaltningarna. Alla åldrar har mycket att vinna på en utvecklad kommunal och kom-mersiell service i närområdet.

Hållbara resorUr den fördjupade översiktsplanen:Fler ekängenbor ger underlag för kollektivtrafik och ska-par förutsättningar för ett minskat bilberoende och en bättre miljö, inte minst inom orten.

Av de planeringsinriktningar som föreslås för att nå må-let om hållbara resor har nedanstående särskild betydelse för den sociala hållbarheten:

• IEkängen-Roxtunaskadetvaraettsjälvklartvalatt gå eller cykla till tätortens och närområdets målpunk- ter. Den nya bebyggelsen länkas samman med befintliga Ekängen-Roxtuna via gena gång- och cykelvä- gar.• MedenutbyggnadochutvecklingavEkängen-Rox-

tuna ökar resandeunderlaget vilket innebär att en attraktiv kollektivtrafik, med god turtäthet och rimlig restid, kan utvecklas till/från staden.• FörattmöjliggöraenutbyggnadavEkängen-Roxtuna ska en ny uppsamlingsgata/huvudgata byggas öster om befintlig bebyggelse.• TrafikplatsStabyskablifullständigmedenkoppling även norrut. Detta är en förutsättning för etablering och utbyggnad av verksamhetsområdet Gärstad- Distorp.• IettlägeösteromtrafikplatsStabyfinnsmöjligheter att etablera en kombi-/omlastningsterminal i anslutning till ett framtida godsspår.• Förutsättningarskaskapasförattetttrevligtochatt- raktivt centrum med ett utbud anpassat till en väx- ande lokal efterfrågan.• Förutsättningar ska skapas för ett lokalt utbud av idrottsanläggningar, lokaler för kultur, och andra byggnader och anläggningar som kan erbjuda en intressant och värdefull fritidssysselsättning för Ekängs- bor i alla åldrar.• För att tillgodose behovet av natur och rekreation ska tätortsnära skogar bevaras och utvecklas på flera platser i Ekängen - Roxtunaområdet.• Centrumområdet ska ha hög tillgänglighet för fot- gängare, cyklister och kollektivtrafik.• Tvånyalåg-ochmellanstadieskolorskabyggaside tillkommande bostadsområdena, en i söder och en i norr. En högstadieskola ska lokaliseras till centrum- området.

Ett led i att göra en orts resor mer hållbara är att tillhan-dahålla en attraktiv kollektivtrafik, som gör att invånarna ställer bilen hemma. Det är mycket viktigt att turtäthe-ten är god, särskilt i rusningstid, och att resan inte tar avsevärt längre tid än vad den skulle ha gjort med bil. Hållplatsernaslägenochutformning,medväderskyddtex, spelar också en viktig roll. Om Ekängen och Rox-tuna får ett högt invånarantal, finns en god möjlighet att åtminstone en busslinje med täta turer kan anläggas. I den fördjupade översiktplanen beskrivs två alternativ: Alternativ 1 utgörs av en linje, där en tur genom orten beräknas ta ca 10 minuter. I Alternativ 2 delas linjen i två sträckningar, och restiden för dessa beräknas bli mellan 5 och 7 minuter. Det är så klart en fördel med en kort res-tid, men att turerna går tätt, kanske med ca 10 minuters

48

intervall, är kanske en ännu viktigare faktor. Turtätheten är inte beskriven i planen.

Idag är det vanligt att föräldrarna skjutsar sina barn till skolan. Detta skapar problem med ökad trafik totalt sett och ofta även lokala trängsel- och trafiksäkerhetsproblem kring skolorna. För att komma tillrätta med detta måste rätt förutsättningar skapas för att barnen på ett säkert sätt ska kunna ta sig till och från skolan. Bra gång- och cykel-banor måste finnas men dessa kanske bör kompletteras med aktiviteter som ”vandrande skolbussar”. Det handlar även om att arbeta med attitydförändringar hos föräldrar för att skapa en medvetenhet om problematiken.

I den fördjupade översiktsplanen diskuteras anläggande av en pendlarparkering och samåkningsplats. Detta är en god tanke, men man bör ha i åtanke att det är relativt korta avstånd i Ekängen och Roxtuna. Det kanske är troligare att man tar cykeln för att samåka än att man använder bilen. Möjligen skulle en bra cykelparkering med tak och god låsbarhet vara ett väl ut så bra alternativ. I anslutning till busshållplatser bör det också finnas cykelställ, för att underlätta busspendling.

Planen föreslår utbyggnad av ett gång- och cykelvägnät som täcker in större delar av bebyggelsen. Stråken går längs större gator och i bebyggda områden, vilket ger en trygghetskänsla. Troligen kommer även belysningen att vara god eftersom vägbelysningen även sprider ljus över gång- och cykelbanorna. För att befolkningen regelbun-det ska använda cykeln som ett färdmedel till och från arbetet, måste cykelvägarna vara väl underhållna. Vin-tertid måste de plogas och sandas eller saltas och övriga årstider behöver banorna sopas. Även växtlighet måste hållas efter så att cykelbanans hela bredd är farbar och sikten inte är skymd. Roxen blir mer tillgängligUr den fördjupade översiktsplanen:En ny badstrand i söder och ett nytt promenadstråk kny-ter ihop äldre och nyare bebyggelse med naturen och Roxen och attraherar besökare till orten.

Av de planeringsinriktningar som föreslås för att nå en större tillgänglighet till Roxen har nedanstående särskild betydelse för den sociala hållbarheten:


• Roxensstrandskagörasmertillgängligförboendei Ekängen och besökare genom återskapande av en badstrandivikenmellanHästuddenochinfartentill Ekängen. Områdets naturvårdsintressen ska beak- tas.

Det föreslås i planen att den gamla badstranden ska åter-skapas, vilket är mycket positivt för att göra Roxen mer tillgänglig. Det gör också området mer attraktivt för öv-riga Linköpingsbor. Tillgängligheten för fotgängare och cyklister är god då gång- och cykelvägar redan finns till området. I framtiden kan en busshållplats komma att lig-ga i närheten av strand och camping. Viktigt är att tänka på att det sommardagar kan komma mycket biltrafik till området. Man bör därför undersöka om det krävs en cir-kulationsplats eller ett extra avsvängsfält för att undvika köer på Ekängsvägen samt göra en genomtänkt parke-ringslösning som har tillräckligt många platser men som är gestaltad efter omgivande naturområde.

Stranden bör också vara tillgänglig för alla människor; barn, vuxna, gamla, personer med funktionsnedsättning. Det bör t ex finnas möjlighet att köra ner en rullstol till ett ställe med sjösutsikt och det bör finnas bänkar att sitta på i anslutning till stranden.

Förutom denna lite större badstrand, vore det positivt med fler badplatser längs kusten vilket också föreslås. Dessa kan vara lite mer anspråkslösa men ändå ge en möjlighet att sitta ner en stund och ta ett dopp. I öster planeras en båthamn.Härkanmanfunderapåomdetgåratthaettbad från bryggor till exempel.

Idag används Roxen för vindsurfing. Vid planering av tillgängligheten till Roxen bör man även ta hänsyn till och uppmuntra andra aktiviteter på sjön än bad.

Tillgången till bad men också till skogen främjar en god hälsa och ger en meningsfull fritid på många olika sätt. Just badplatser är något som tilltalar de allra flesta och kan på så sätt bli ett integritetsskapande element i om-rådet.

Grönområden och tätortsnära skogar får nytt livUr den fördjupade översiktsplanen:Grönområden och tätortsnära skogar som har ett värde

49


för rekreation och/eller biologisk mångfald bevaras och utvecklas.

Av de planeringsinriktningar som föreslås för att nå ett bättre utbud av naturupplevelser på hemmaplan har ned-anstående särskild betydelse för den sociala hållbarhe-ten:

• För att tillgodose behovet av natur och rekreation ska tätortsnära skogar bevaras och utvecklas på flera platser i Ekängen-Roxtunaområdet.• En reningsdamm/våtmark ska anläggas öster och sydost om Stångåmynningen. Möjlighet ges därmed att begränsa utsläpp av skadliga ämnen som finns i lakvatten från Gärstad och dagvattnet från Mörtlösa- diket, till Stångån och Roxen.

Se nedan!

Tvärskogsudde blir ett rekreationsområde för alla LinköpingsborI den fördjupade översiktsplanen står det att läsa:Tvärskogsuddes stora potential för rekreation och som besöksmål tillvaratas och utvecklas för alla kommunin-vånare.

Inriktning av betydelse för den sociala hållbarheten:

• För att tillgodose friluftslivets och naturvårdens intressen ska tillgängligheten till stränder förbättras och områdets naturvärden bevaras och utvecklas. • Tvärskogsuddes stora potential som rekreationsom- råde ska tas tillvara. Ett bryggsystem som öppnar upp Roxens stränder på naturens villkor ska anläggas.• RiksintressetrörligtfriluftslivpåTvärskogsuddegår att kombinera med riksintressena naturvård, Natura 2000 och fiske.

Tvärskogsudde är en stor tillgång för närområdet och även för övriga Linköping som bör tas tillvara på ett ge-nomtänkt sätt. Tankarna som förs i översiktplanen om möjligheter till olika aktiviteter i skogen är bra. På så sätt kan så många som möjligt utnyttja skogsområdet. Man ska dock tänka på att skogen på udden inte är stor och ytan kan därför bli sliten om många människor ska ut-nyttja skogen. Det vore en fördel om bostadsområdet B2

inte byggdes ut norr om Ekängsvägen, utan att skogen värnades här istället. Om området TS3 skulle kunna in-lemmas med naturområdet norr om Ekängsvägen, så att den tätortsnäraskogen kändes som en del av rekreations-området skulle rekreationsytan bli generösare. Kanske kanmanhaenentrélängresöderutförattfångauppendel av besökarna här. Detta skulle också minska trafikbe-lastningen på vägen. Viktigt är att tänka på att ordna par-keringsytor på flera platser. På så sätt tillgängliggörs ett större område och förutsättningar ges för att besökarna ska kunna spridas över en större yta.

Den aviserade våtmarken kan mycket väl bli en tillgång för friluftslivet om den utformas och sköts på rätt sätt.

Det beskrivs i översiktsplanen vikten av att få uppleva tystnad och ro i naturen. Det kan bli svårt att förena detta önskemål med de aktiviteter som planeras rymmas inom detganskabegränsadeområdet.Hurkommertrafikenini skogen att hanteras? Kanske det vore bättre att utveckla sådant som grillplatser i närheten av den planerade båt-hamnen på östra sidan. Det skulle också ge ett folkliv till bostadsområdet Roxtuna.

Gärstads visuella störningar förbättrasI den fördjupade översiktsplanen står det att läsa:Gärstadområdets stökiga intryck minskas genom gestalt-ningsåtgärder längs Ekängsvägen, E4, och Stångåstrå-ket.

Av de planeringsinriktningar som föreslås för att minska Gärstads visuella störning har nedanstående särskild be-tydelse för den sociala hållbarheten:

• Genom planteringar, plank och nya byggnader ska deponier och upplagsområden döljas så att de inte ger en negativ upplevelse för förbipasserande på E4, Ek- ängsvägen eller utefter Stångåstråket.• Nya positiva insynsskyddsåtgärder ska göras på ett sådant sätt att upplevelsevärden från E4, Ekängsvä- gen eller utefter Stångåstråket, som t.ex. utblickar över Roxen, inte försämras utan helst förbättras.

Den visuella störningen är bara en av flera faktorer som påverkar den sociala kvaliteten. Alla de planeringsin-riktningar som nämns vad gäller verksamhetsområdena

50

söder om den framtida tätorten Ekängen-Roxtuna har in-direkt betydelse för det sociala livet på orten.

Lukt, buller, vibrationer, visuella störningar, markföro-reningar… allt detta påverkar hälsa och välbefinnande. Om det inte finns några faktiska störningar kan det ända finnas viss oro för att det finns något ”i luften”. Det är en viktig och långsiktig pedagogisk uppgift att övertyga alla om att det inte finns några risker för den enskilde som bor i närheten.

Om Ekängen och Roxtuna även fortsättningsvis ska vara ett alternativ för den som är på jakt efter att investera peng-ar i en bostad måste verksamhetsområdena gestaltas väl.

Det är olyckligt att verksamheterna tillåts breda ut sig så långt norrut att de sammanväxer med bostadsbebyggel-sen. Det kan vara svårt att över tid styra vad som byggs på dessa ytor.

Det vore önskvärt om man kunde hålla en buffertzon av öppet landskap mellan verksamheter och Ekängen - Rox-tuna. Det kan vara värt att notera att om inte dessa ytor blir tillräckligt stora kan det vara svårt att leva på jord-bruket och de eftertraktade närodlade grönsakerna blir istället buskar och sly. Cirka 30 ha krävs för att man ska kunna leva på en sådant tänkt närjordbruk.

Planen har poängterat vad som är viktigt både för verk-samheterna och för bostäderna. Man är väl medveten om vad som krävs för att göra det bra! Det gäller nu att hålla i frågorna i genomförandeskedet och också vara varse den intressekonflikt som finns i de två gränszonerna: bostä-der - jordbruk respektive jordbruk - verksamheter.

De vitt utbredda verksamhetsområdena kommer att på-verka attraktiviteten i att förflytta sig med cykel till och från centrala Linköping. Det är viktigt att inte staket och barriärer trycker på ut mot vägen till Ekängen. Att känna sig instängd skapar otrygghet.

Det är inte utrett i den fördjupade översiktsplanen om el-ler hur verksamhetsområdena skulle kunna ha samverkat med bostadsbebyggelsen och skapa en blandstad i någon del. Verksamheterna är helt och hållet riktade mot Linkö-ping och motorvägen – med ryggen mot Ekängen.


Hållbar avfallshantering och energiproduktion finns kvar och utvecklas i GärstadStrategin beskrivs med orden:I det växande Linköping ska Tekniska verken disponera markområden som möjliggör en effektiv och hållbar av-fallshantering och energiproduktion. Hanteringen inne-bär maximal återvinning, minskad andel avfall som de-poneras och så liten omgivningspåverkan som möjligt.

Se ovanstående strategi.Från jordbrukslandskap till industrilandskapUr den fördjupade översiktsplanen:Markanvändningen går från jordbruksdrift till verksam-heter med och utan omgivningspåverkan. Den växande stadens behov av mark för nya verksamheter, baserade på ny teknik och utökad återvinning tillgodoses i anslut-ning till goda kommunikationer vid E4:an och ett fram-tida godsspår.

Av de planeringsinriktningar som föreslås för att gå från jordbruk till industrilandskap har nedanstående särskild betydelse för den sociala hållbarheten:

• Inomelleridirektanslutningtillbefintligtätortsbe- byggelse i Ekängen och Gärstad prioriteras utbyggnad av bostads- och verksamhetsområden framför be- varande av jordbruksmark.• OmrådennorromDistorpsamtområdenpåvarjesida av Ekängsvägen norr om Gärstad reserveras för verksamheter som inte stör sina omgivningar.

Se strategin Gärstads visuella störning minskar.

SammanfattningDen genomgång av strategierna ur ett socialt perspektiv som gjorts i detta kapitel visar att de tillgodoser behoven olika väl för såväl nuvarande som kommande boende i Ekängen-Roxtuna.

Ibland saknar de även betydelse för dessa behov. Under varje strategi ovan har tillfredsställelsen av de tio olika behoven beskrivits. Tabell vidstående sida sammanfattar detta i grova drag.

51

SOCIAL KONSEKVENSBESKRIVNINGSt

rate

gi

Beh

ov

Från

lite

n st

adsd

el

till s

törr

e tä

tort

med

eg

enid

entit

et

Fler

möj

lighe

ter

till

gem

ensk

ap

Fler

a ty

per

av

bost

äder

En iden

titet

s-sk

apan

de

Ekän

gsvä

gen

Från

exkl

uder

ande

til

lin

klud

eran

de

Stör

re u

tbud

på he

mm

apla

n

Hål

lbar

are

sor

Rox

en b

lir

mer

tillg

ängl

ig

Grö

nom

råde

n oc

htä

tort

snär

a sk

ogar

får

nytt

liv

Tvär

skog

s ud

de b

lir e

tt re

krea

tions

-om

råde

för

alla

Gär

stad

s vi

suel

la

stör

ning

ar

min

skas

Hål

lbar

avfa

llsha

nt-

erin

g oc

h en

ergi

prod

uk-

tion

kvar

och

ut

veck

las

vid

Gär

stad

Från

jord

bruk

till

indu

stril

and-

skap

Tryg

ghet

oc

hsä

kerh

et+

-

+ -

S

akna

rbe

tyde

lse

+ +

+ -

+

-

+ +

+ +

-

+ -

S

akna

rbe

tyde

lse

Jäm

likhe

t oc

hin

tegr

atio

n+

-

+ +

Sak

nar

bety

dels

e+

+ +

+ +

+ S

akna

rbe

tyde

lse

Sak

nar b

etyd

else

Sak

nar

bety

dels

eD

emok

rati

och

dela

ktig

het

+ -

+

Sak

nar

bety

dels

eS

akna

rbe

tyde

lse

+ +

Sak

nar

bety

dels

e

Sak

nar

bety

dels

eS

akna

rbe

tyde

lse

Sak

nar

bety

dels

e+

-

+ -

S

akna

rbe

tyde

lse

Möj

lighe

t til

lfö

rsör

jnin

g+

-

Sak

nar

bety

dels

e S

akna

rbe

tyde

lse

Sak

nar

bety

dels

eS

akna

rbe

tyde

lse

+S

akna

rbe

tyde

lse

Sak

nar

bety

dels

eS

akna

rbe

tyde

lse

Sak

nar

bety

dels

eS

akna

rbe

tyde

lse

+ +

-

God

a re

smöj

lig-

hete

r+

Sak

nar

bety

dels

eS

akna

rbe

tyde

lse

+ -

S

akna

rbe

tyde

lse

Sak

nar

bety

dels

e+

-

Sak

nar

bety

dels

eS

akna

rbe

tyde

lse

Sak

nar

bety

dels

eS

akna

rbe

tyde

lse

Sak

nar b

etyd

else

Sak

nar

bety

dels

eEn

god

bo

ende

-m

iljö

+ -

+

+ +

-

+ +

+ -

S

akna

rbe

tyde

lse

Sak

nar

bety

dels

eS

akna

rbe

tyde

lse

+S

akna

r bet

ydel

seS

akna

rbe

tyde

lse

God

til

lgån

g til

l se

rvic

e+

Sak

nar

bety

dels

eS

akna

rbe

tyde

lse

Sak

nar

bety

dels

e+

+ +

Sak

nar

bety

dels

eS

akna

rbe

tyde

lse

Sak

nar

bety

dels

eS

akna

rbe

tyde

lse

+S

akna

rbe

tyde

lse

En men

ings

-fu

ll fr

itid

+ -

+

Sak

nar

bety

dels

eS

akna

rbe

tyde

lse

+ +

+ +

+ -

+

-

Sak

nar

bety

dels

eS

akna

r bet

ydel

se+

-

God

häl

sa

(beh

andl

as

i MK

B!)

Sa

mhö

rig-

het o

ch

iden

titet

+

-

+ +

-

+ +

+ -

+

+ +

-

+ -

+

+ -

+

-

Teck

enfö

rkla

ring

+

S

trate

gin

bidr

ar h

uvud

sakl

igen

pos

itivt

till

att t

illgod

ose

beho

vet

+ -

S

trate

gin

kan

bidr

a po

sitiv

t och

neg

ativ

t till

att

tillg

odos

e be

hove

t ber

oend

e på

gen

omfö

rand

et

52

SlutsatserMånga människors levnadsvillkor kommer att påverkas av den fördjupade översiktsplanen – på olika sätt och på olika nivåer. Man påverkas som individ, som invånare i Ekängen och/eller som arbetande i Gärstad-Distorp. En ytterligare uppdelning kan göras mellan att vara invånare i det befintliga Ekängen och i det nya som kommer.

Syftet med dessa slutsatser är att belysa de konflikter som kan uppstå och hur genomförandet kan hanteras.


Ålder

Behov

Barn0-5

Ungdomar 6-17

Vuxna18-30

Vuxna31-64

Vuxna64-

Personer med Funktionshinder

Trygghet och säkerhetJämlikhet och integrationDemokrati ochdelaktighetMöjlighet till försörjningGoda resmöjligheterEn god boendemiljöGod tillgång till serviceEnmeningsfull fritidGod hälsa

Samhörighet och identitet

Teckenförklaring Planförslaget bidrar till att behoven tillfredsställs Planförslaget tar inte tydligt ställning och visar på en förändring

Hur påverkas olika befolkningsgrupper?Planförslaget gäller hela Ekängen-Roxtuna med verksam-hetsområdena i söder men barnets behov skiljer sig från den yrkesarbetande mannens och den gamla damens.

Nedanstående tabell sammanfattar hur planförslaget bi-drar till att tillgodose de särskilda behoven som invånar-na i Ekängen-Roxtuna har – och kommer att ha – utifrån just åldersgrupper. Indelningen är baserad på en rad olika ställningstaganden som Sverige ställt sig bakom och de behov som konsekvensbeskrivningen utgår ifrån.

53

Utan en fördjupad översiktsplanDet är ofta lärorikt att fundera över vad som skulle ha inträffat om man inte tagit tag i frågorna samlat:

Risken är stor att helhetssynen hade gått förlorad, och det på flera sätt. Troligen hade bostadsområden byggts efter hand, men utan en riktigt medveten tanke kring hur olika delar av stadsdelen förhåller sig till varandra. Detta hade kanske i sin tur lett till en mindre genomtänkt trafikstruk-tur, såväl för biltrafik som för fotgängare och cyklister. Kanske hade inte heller kollektivtrafiknätet planerats så att det blev tillräckligt effektivt, tryggt och tillgängligt för att vara attraktivt att använda för de boende.

Genom att göra en fördjupad översiktsplan kan andelen bostäder, arbetsplatser, friluftsområden m m styras så att området får en god variation vilket ger möjlighet till att orten kan fungera under dygnets alla timmar. Förutsätt-ningarna för att miljön blir levande ökar, då man i för-väg planerat för t ex servicefunktioner. Lokaliseringen av skolor, butiker, bibliotek mm måste vara gynnsam för alla, så att utbudet är lättillgängligt och attraktivt.

Även variation av bebyggelsetyper och upplåtelseformer är viktigt för att skapa en bra boendemiljö. Dels ger detta en mer spännande stadsbild och dels får man en bland-ning av människor med olika önskemål och möjligheter. Utan en fördjupad översiktplan finns en stor risk för att den nya bebyggelsen blivit ensartad.

I området Ekängen – Roxtuna finns goda möjligheter till rekreation genom närhet till hav och skogsområden. Det gäller att inse denna kvalitet för orten och ta vara på dessa resurser på ett bra sätt. I och med den fördjupade översiktsplanen har man kunnat ge riktlinjer för att ut-veckla dessa rekreationsmöjligheter.

Det finns alltid en risk att delar av en orts identitet och historia försvinner vid en kraftig utbyggnad. I en för-djupad översiktsplan finns möjlighet att göra en social konsekvensbeskrivning.Härharmanbl.a.möjlighetattlyfta fram identitetsskapande objekt som kan vara värda att bevara, för att länka tillbaka till platsens ”själ”. Det är även viktigt att i det nybyggda känna en koppling till ortens karaktär. Utan analysen kanske dessa möjligheter inte hade tagits tillvara.

Genom den fördjupade översiktsplanen har man möjlig-het att ligga steget före…

Genomförandet är av avgörande betydelseDen analys som gjorts i konsekvensbeskrivningen är av planförslaget så som det presenteras i samrådet och med utblickar mot ett framtida genomförande. Många av stra-tegierna indikerar i sig att den fördjupade översiktsplanen kan bidra till social hållbarhet (se tabellen under rubriken Sammanfattning).

Det kan konstateras att när det gäller de sociala aspek-terna är det av avgörande betydelse hur genomförandet ser ut och hur man följer upp frågorna. Det som var en god intention riskerar ibland att bli ett mindre gott slut-resultat.

Takten på utvecklingen av Ekängen mot en egen tätort är viktig ur flera olika perspektiv. Det finns en kommunal-ekonomisk trappstegseffekt i allt utvecklingsarbete. När de stora kliven ska tas kan detta leda till målkonflikter och det gäller att ha lagt grunden för en acceptans och förståelse för detta. Även ordningen i vilken orten byggs utäravstorbetydelse.Härgällerdetattprioritera.Imot-sats till detta finns en risk att utvecklingsarbetet stagnerar på en eller annan nivå. Vad händer då? Finns en bered-skap även för detta. Det gäller att ha en realistisk bild av vem som ska flytta till Ekängen-Roxtuna - och framfö-rallt varför - så att man satsar på rätt sak i rätt ordning och inte försummar annat som var de verkliga värdena.

Planförslaget innehåller en mängd delförslag som tillsam-mans utgör den fördjupade översiktsplanen. Om förut-sättningarna ändras kommer en eller flera av de föreslag-na åtgärderna inte att kunna genomföras vilket i sin tur påverkar andra förslag. Detta måste man ha en beredskap för. Risken är att man annars står med en ofullständig liten ort där man satt ner spaden på många ställen men inte hunnit bygga upp något nytt och väl fungerande. Det finns en stor risk att de sociala aspekterna hamnar i kläm om detta sker.

Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv är det mycket viktigt att det som föreslås också kommer till stånd för att tro-värdigheten och tilliten ska bibehållas. Det finns goda ansatser till att förklara etapputbyggnaden men inga bre-


54

dare ansatser till att förklara en plan B. Vad händer om man börjat förändra Ekängen men till följd av t ex en stagnation i regionen inte kan fullfölja arbetet?

God service i EkängenEtt exempel där man kan ana risk för intressekonflikt är handelsutvecklingen. Inriktningen att skapa goda förut-sättningar för en livaktig centrumbildning är mycket po-sitiv ur ett socialt perspektiv. Det är därför särskilt viktigt att detta följs upp och att en tydlig avvägning sker mellan å ena sidan externhandel och handel i stadskärnan och å andra sidan mellan stadskärnan och Ekängen.

Rättvis planering?Rättvisetänkande ska enligt Becker & Vanclay vara grundläggande för all planering. Med detta i åtanke tror vi att det är särskilt viktigt att fundera på hur det som är bäst för Ekängen ibland kan hamna i konflikt med det som är bäst för den enskilde individen.

Översiktsplanen innebär en tydlig satsning på långsiktig utbyggnad och på att stärka området som helhet. I detta perspektiv är det viktigt att även komplettera utifrån be-hovet här och nu. Saknas det tillgängliga bostäder för äldre eller för personer med funktionsnedsättning då är det sådana som ska byggas nu. Den praktiska vardagen måste få vara i fokus. Detta sätt att visa omsorg om med-borgarna kan ibland vara det som ger orten attraktivitet snarare än mer spektakulära åtgärder.

Integration och inkluderingEn utmaning för en socialt hållbar utveckling när Ekäng-en-Roxtuna växer är att alla ska känna sig inkluderade dvs ha möjlighet att ta del och vara en aktiv del av det som kommer att erbjudas.

Linköping är idag en relativt segregerad stad. Som en-skild fråga uppmärksammas detta relativt lite i planför-

slaget. Man har mycket stora möjligheter till social inte-gration dvs att människor med olika bakgrund möts när nu Ekängen byggs upp till en egen tätort till stora delar från grunden.

IdentitetPlanförslaget kan innebära förhållandevis stora och snabba förändringar för dem som bor i Ekängen och i villabebyggelsen i Roxtuna idag. Men också för dem som bor på landsbygden i mellanområdet mellan verk-samhetsområdet och nuvarande Ekängen. För att dagens invånare även i framtiden ska känna en samhörighet med sin hembygd är det viktigt att ta vara på det bästa och skapa en stark identitet som gör att Ekängen fortfarande är Ekängen när befolkningen ökar och orten utvecklas på olika sätt. Denna identitet är också en del av attraktio-nen med nyetableringar som ger arbetstillfällen och nya bostäder. En snabb förändringstakt bör åtföljas av god information för att öka möjligheten för alla att känna sig inkluderad i förändringen.

I takt med att orten växer är det viktigt att komma ihåg att olika åldersgrupper har olika syn på vad som är attrak-tivt och vilka inslag som är viktigast. Ett allt för ensidigt utbud t.ex. när det gäller en meningsfull fritid bör därför undvikas.

Gamla Ekängen - det goda ursprungetDen nya tätorten kommer sannolikt att kallas Ekängen. I Ekängen finns den vackra ”stadsdelen” Gamla Ekängen. Här finns kulturbyggnader en nätt väg, etablerade småbadplatser och en blandning av små och stora villor i va-rierande ålder. Denna bild ska genomsyra arbetet med den fortsatta utvecklingen av orten. Kontrasterna mellan den äldre väl etablerade delen och den nya delen i nord-öst kommer att stärka båda och skapa spännande möten mellan miljöer. Det ena är det andras förutsättning.


55

Tankar kring genomförandet

Den fördjupade översiktsplanen är ambitiös och lägger grunden för en god ny småstad. Det man på denna översiktliga nivå inte har makten över är genomförandet. Alla olika aktörer i det fortsatta arbetet måste med på banan tidigt. Det blir aldrig bra om man inte budgeterar i de olika förvaltningarna för vad som komma ska. Hittar de tröskelvärden man bör förhålla sig till och bromsar utbyggnaden om man inte hänger med. Det gäl-ler det självklara som infrastruktur och planering/bygglov men det betyder också utökat samråd med rektorn, handlaren, fritidspedagogen…

Det går inte att släppa utvecklingen fri om man vill uppnå den eftersträvade goda staden. Den man vill visa upp för studiebesök från hela Sverige. För det är relativt unikt att man bygger upp en självständig tätort för 9 000 invånare utifrån ett villaområde. Här gäller det att hänga i, utvärdera, samråda, ha med sig alla hela vägen in i driftskedet. Inget kommer att gå av sig själv, avseende den sociala kvaliteten, på många år.

BilderAtt förvandla Ekängen till en liten stad – låt vara tätt förknippad med Linköping - kräver att man har just bil-den liten stad framför ögonen i allt man företar sig från nu och fram och in i driftskedet. Det är tillåtet att tänka i klichéer: Stortorget, Kungsgatan, Parken… Detta är ett bra sätt att kommunicera vad man vill uppnå.

TillgänglighetInom nuvarande Ekängen finns många äldre fastighetsägare. De kommer sannolikt att vilja bo kvar i sitt om-råde men i en bekvämare boendeform. Det kan vara bra att släppa fram ett eller ett par hus med hiss helst i kanten på villabebyggelsen.

Ska de äldre finnas kvar i Ekängen och ska personer med funktionsnedsättning känna sig välkomna måste både nya bostäder och offentliga rum vara tillgängliga.

SammanhålletDet finns stora möjligheter att hålla samman bebyggelsen i t ex det nya Roxtuna så att en helhet uppnås. Detta minskar risken för att utsikter byggs för och för att trafikföringen blir störande. Det sistnämnda är viktigt ef-tersom denna del av området kommer att bli relativt offentligt med sin nya hamn.

Utvecklingssteg mot ett fungerande centrumBygg stadskärnan etapp 1 med sina funktioner. Tillför en ny periferi av lika stort intresse och med lika hög kvalitet som i nuvarande Ekängen d v s Roxtuna med sin nya hamn. Därefter stadskärnan etapp 2 o s v. Hela tiden med god kollektivtrafik även om den periodvis kommer att vara olönsam.

För att minska antalet bilresor så bör utbudet i det nya centrumet vara så varierat som möjligt. Livsmedelsaf-fären bör ha ett bra sortiment så att butiken kan vara ett tänkbart alternativ till att göra inköp inne i Linköping. På detta sätt kan invånarna handla på hemmaplan och kanske i högre utsträckning inte väljer bilen för att göra inköp på väg från jobbet.


56

Det vore önskvärt om man kunde hitta lösningar som dubbelutnyttjar lokaler och som har dubbla funktioner under en uppbyggnadsfas. Matbutiken har ett litet kafé. Skolan används till möteslokaler. Biblioteket visar film. En idrottshall för alla o s v. Det är viktigt att etablera centrum och stråken dit så att här uppstår ett folkliv under en stor del av dygnet.

På stora torganläggningar brukar det finnas en centrumledare som står för ett helhetstänkande och kundper-spektiv. Kanske det vore värt att pröva ett sådant arbetssätt i denna nya unika utbyggnad.

SkogenEn entré till Tvärskogsudde bör anläggas redan i sydligaste delen av skogspartiet - med liten parkering och skyltade stigar. Det gör att skogen upplevs mer vidsträckt än om man tar bilen ända fram till Roxtuna. Samti-digt blir det färre trafikrörelser på vägen norrut.

Hur stort är lagom?Det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att säga hur många bostäder per enklav som man bör bygga i Ekängen-Roxtuna. Det handlar om terrängförhållanden, storlek på bostäderna, ambitionsnivån hos byggher-rarna, uppdelningen av tomter och om årsringar – den takt och det sätt på vilket området byggs ut.

Ett bra arbetssätt är att låta många byggherrar ingå i ett samarbete snarare än att dela upp marken alltför tidigt i processen.

Trädgårdsstaden – idealetTrädgårdsstaden har fått en renässans på senare tid. Men inte i sin ursprungliga form med närodling i stor skala, arbetsplatser i området och genomreglerad struktur utan mer som ett sätt att försöka återskapa en nätt stadsmiljö. Här samsas olika typer av bebyggelse längs gatorna och med privata trädgårdar bakom knuten. Trädgårdsstaden ska gärna ha små flerbostadshus, parhus och egna hem i lämplig fördelning. Ett tydligt pro-blem är att gaturummen i de äldre trädgårdsstäderna inte är helt förenliga med önskan om en bil per familj. Det är en utmaning att finna lösningar på detta.


Documents

Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad · Bilaga 2 Konsekvenser Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad. 2 INNEHÅLL ... år 2040 använts vid