Så förhindrar du skador i erosionskänslig terräng

Erosion och ras är naturliga processer i till ex-empel nipor, älvbrinkar och raviner. När kraftig

erosion eller stora ras utlöses ligger ofta mänsklig aktivitet, som exempelvis skogsbruk bakom. Effek-terna är många och ofta kostsamma. Genom att ta reda på vilken jord du har, var vattnet rinner och hur marken lutar kan du anpassa dina åtgärder och förhindra riskerna.

Lutning, jord, vatten och växter styr risken för ras

Ju mer en mark lutar och ju mer sand eller silt (mo, mjäla) som finns i marken, desto lättare kan det

rasa. Ökar mängden vatten i marken, exempelvis genom regn ökar risken för erosion och ras ännu mer. Växter har också stor betydelse för markens stabilitet. De skyddar marken från regnets spolande verkan och rötterna binder samman jorden. Växter tar även upp vatten vilket minskar mängden vatten i marken.

Skogsbruket påverkar markens stabilitet

Nästa alla åtgärder inom skogsbruket kan orsaka erosion, ras och slamströmmar. Avverkning, och gallring påverkar växternas skyddande förmåga. Trädens upptag av vatten minskar eller försvinner.

Du kan minska och ibland förhindra skador till följd av erosion, ras och slamströmmar. Genom att anpassa ditt skogsbruk i branta slänter kan du förhindra olyckor och undvi-ka stora kostnader för både dig och samhället.

Vatten som letts genom en för liten vägtrumma har skapat en ravin. Även efter att trumman bytts ut fortsätter ravinen att växa.

Det gör även bladens och rötternas skyddande och armerande förmåga. Avrinningen på markytan ökar. När vattnet tar nya vägar i en sluttning kan det även dra med sig stenar, block, träd och orsaka kraftig erosion och ras.

Körning i terräng eller byggande av skogsbilvägar är de åtgärder som innebär störst risk för ras och erosion. Körspår och vägar leder ofta till att mine-raljord blottas, rötter tas bort och rinnande vatten leds om. I brant erosionskänslig terräng kan detta ge stora problem under lång tid.

Markberedning är en annan åtgärd med stor inverkan. Mineraljord blottas, rötternas armering slits sönder och vatten kan ledas om.

Du kan minska riskerna genom att an-passa ditt skogsbruk

Det finns några viktiga tumregler som du kan utgå från för att förhindra erosion, ras och slamströmmar:• Undvik att blottlägga mineraljord. • Förhindra att mängden vatten i marken ökar

genom att exempelvis avverka i etapper eller använda hyggesfria metoder.

• Om du påverkar vatten genom exempelvis väg-diken, förhindra att rinnande vatten leds till en punkt. Fördela vattenflödena.

• På extra känsliga områden kan du även behöva behålla växter och förna. En tät markvegetation med buskar är det som bäst skyddar marken.

Ofta behöver du kombinera olika anpassningar vid ett och samma tillfälle. Här hittar du exempel på vad du bör tänka på vid olika åtgärder i områden med kraftig lutning, d v s över 18 grader, vilket mot-svarar 33% eller lutningen 1:3. Planerar du att köra i terrängen eller bygga vägar inom områden med mycket kraftig lutning, över 25 grader, bör du kontakta en konsult med geoteknisk kompetens.

Lär dig se varningstecknen

Ras, erosion och slamströmmar sker ofta snabbt. Det är därför viktigt att du är observant på tecken i naturen. Lutar träd och stolpar i en slänt? Sprickor i marken eller vägslänter och vattendrag som erode-rar är andra vanliga tecken på att en mark är

Åtgärd Exempel på anpassningar

Avverkning, gallring

Gallring, röjning, plantering

Markberedning, plantering

Körning

Skogsbilväg

Avlägg

Minska ytan. Avverka etappvis, underröj inte, överväg hygges-fria metoder. Förhindra körskador, hantera avrinnande vatten.

Gynna träd med djupa rötter (löv, tall). Röj och gallra skogen tidigt och ganska hårt så att du gynnar mark- och buskskikt samtidigt som du får ett mer stormfast bestånd

Markbered inte, grönrisplantera. Överväg plantering av löv om självföryngring går långsamt.

Om du måste köra i markerna, förhindra uppkomst av alla körskador. Hantera vatten som rinner i eventuella spår genom att leda bort och sänka vattenhastighet. Se till att broar och trummor inte dämmer.

Minska pårinnande vatten, förhindra att vatten infiltrerar i väg-kropp. Fördela vatten i flera trummor av tillräcklig dimension och underhåll dessa. Erosionssäkra känsliga punkter, exem-pelvis in- och utlopp av trummor. Sänk vattenhastigheter på vägplan och vägdiken.

Placera avlägget längst ned i sluttning eller på ett avstånd från släntens krön motsvarande slänthöjden. Förhindra körskador och att vatten rinner mot området.

Erosion i vägskärningar, sprickor i marken och lutande träd är tecken på att marken rör sig och att risk för erosion och ras finns.

instabil. Högar med jord och erosion längs botten i bäckraviner är tecken på slamströmmar.

Förutom att anpassa dina åtgärder ska du också låta bli att vistas i dessa raviner vid kraftigt regn. Märker du ett plötsligt minskat flöde i ett vatten-drag kan det tyda på ett ras uppströms som dämmer flödet. Kontrollera orsaken till förändringen före du arbetar i eller vid vattendraget. Brister en fördäm-ning kan en slamström ge stora skador nedströms.

Slutligen är en bra tumregel att undvika arbete vid intensiva och/eller långvariga regn. De försämrar alltid slänters stabilitet och ökar risken för ras och slamströmmar.

Undvik att röra dig inom rasområden

Sitter du i en maskin och marken börjar rasa ska du sitta kvar tills rörelsen avstannat. Först då ska du ta dig därifrån. • Är det en akut situation kontaktar du Räddnings-

verket. • Berörs allmän väg eller järnväg kontaktar du Tra-

fikverket. • Är det en kommunal väg kontaktar du kommunen. Eftersom kommunen har ansvar för planering av mark inom kommunen (översiktsplan) bör de alltid underrättas om dessa händelser.

Fakta

Erosion – jord, som silt, sand, och grus förflyttas. Höga vattenflöden eller hög vattenhastighet kan orsaka detta.

Ras – jord rör sig nedför en sluttning. Sker i grova jordar (sand, grus, morän) och innebär att de enskilda jordkornen rör sig fritt från varandra.

Skred – en sammanhängande massa av jord rör sig nedför en sluttning. Sker i finjord (lera, silt).

Slamström – jord, vatten, växtdelar och träd forsar ned längs en bäckravin. Inträffar i samband med kraftig nederbörd.

Genom att fördela vattnet från diket på flera trummor, av rätt storlek minskas risken för ras i slänten nedanför. Stenar eller stockar i vägdiket hjälper till att bromsa vattnets hastighet.

Du har ett ansvar som markägare

Som markägare är du i de flesta fall ansvarig för vad som händer på din mark. Men när det gäller effekter av erosion, ras och slamströmmar är ansvarsfrågan inte helt klar. Ta därför alltid kontakt med Skogs-styrelsen när du planerar att utföra olika åtgärder i känsliga områden.

Mer information

På skogsstyrelsen.se kan du hitta mer information om anpassning av skogsbruksåtgärder för att förhin-dra ras, skred och slamströmmar. Under våren 2018 kommer även nya kartskikt som visar riskområden att läggas ut i våra karttjänster. Du kan även vända dig till ditt lokala Skogsstyrelsekontor.