Om att arbeta med skolans kunskapsuppdragOm att arbeta med skolans kunskapsuppdrag

Konferens om Kunskap på villovägarPite Havsbad 29-30 augusti 2013

Professor Sven-Erik HansénÅbo Akademi

GlobaliseringNya föreställningar om världen – om ekonomi, politik osv.

IKT – centralt medelglobalisering = världsoordning (Bauman, 2002)”ingen sitter vid kontrollbordet och ingen tar planeringen och ännu mindre tar ansvaret för det samlade resultatet” Ekologisk kris - Hållbar utveckling

HomogeniseringsprocessStrukturell harmonisering av utbildning i Europa, jfr Bolognareformen, kultur, politik , utbytesprogram

Liberalisering – radikalisering jfr nyliberala strömningar; New Public Management

Trygghetssystem monteras nerKommersialisering av utbildningen

Privatisering (eliter avgränsas, friskolor, skräddarsydda lärarutbildningar)Individualisering (individuella studieplaner)Universitet som gemenskap (de lärdas samfund) uttunnas

Extremism (grupper, individer)

“Två slag av medborgarskap” NationellSupranationell

Kvalitetssäkring --- marknadsorienterad redovisningskulturStyrning via evaluering och resultatAuditering, certifiering, ackreditering, standardisering

Ex.: Urval av dokument om entreprenörskapEx.: Urval av dokument om entreprenörskap

OECD• 1989 Enterprising culture• 1990 Entrepreneurship and local

initiative• 1991 Environment, schools and

active learning• 1994 OECD Job study• 1995 Education and employment• 1998 Fostering Entrepreneurship• 2001 Putting the young in business• 2003 Entrepreneurship, local

economic development• 2005 OECD Outlook on SME and

Entrepreneurship • 2006 Higher Education

Management… Special issue on Entrepreneurship

EU

• 1992 Maastricht Treaty• 1993 White paper on Growth• 1995 White paper on Education• 1996 European year of Lifelong

Learning• 1997 European Council…on

Employment• 1998 Fostering Entrepreneurship• 2003 Green Paper on

Entrepreneurship• 2004 Final Report “Best practice”• 2005 Policy for growth and jobs:

Strategy for 2007-13• 2006 Fostering entrepreneurial

mindsets through Education…

Mahieu , R. 2006. Agents of change and policies of scale. A policy study of Entrepreneurship and Enterprise in Education. University of Umeå.

En annan scenEn annan scenHome-related factors affecting achievement Home-related factors affecting achievement

Parents’ education and occupation (families, n = 300) (Ngorosho, 2011)

Fathers Mothers

Education level N % N %

No formal 21 7 75 25

Primary 155 52 142 47

Adult 69 23 65 22

Secondary/higher 55 18 18 6

Total 300 100 300 100

Occupation

Non-monthly paid activities 167 56 258 86

Semi-skilled activities 85 28 24 8

Professional jobs 48 16 18 6

Total 300 100 300 1004

En annan scenEn annan scenHome literacy environmentHome literacy environment

5

Item Condition N %

Books (School books) No book 170 57

One to two 112 37

Three or more 18 6

Total 300 100

Exercise books Less than 4 103 34

4 to 6 157 53

Seven or more 40 13

Total 300 100

Pen/pencil No pen/pencil 47 16

One 175 58

Two or more 78 26

Total 300 100

Kunskapsfrågan i blickfånget

1. Nationella utvecklingsprogram Kunskapslyftet i Norge Lärarlyftet i Sverige Programmet Kunnig i Finland

2. Reformer av lärarutbildningar Intensiv reformtakt Fokus på lärarstuderandes kunskaper (ämne, pedagogik)

3. New public management (Accountability) Internationella kunskapsmätningar

PISA, TIMSS osv. Marknadsorienterad redovisningskultur – Kunskap på

villovägar?

Visjon Å skape en bedre kultur for læring for et felles kunnskapsløft. At elevenes grunnleggende ferdigheter skal styrkes. Omfattende kompetanseutviklingstiltak for skoleledere, lærere

og instruktører.» Å utvikle nye, gjennomgåande læreplanar i alle fag i

grunnopplæringa. Målsättning

At det beste i grunnopplæringen i Norge skal ivaretas og utvikles videre

At elever og lærlingar settes bedre i stand til å møte kunnskapssamfunnets utfordringer.

Paraplybenämning för den svenska regeringens satsningar på lärarfortbildning och lärarutbildning

Lärarlyftet är planerat att införas etappvis Lärarlyftet I inleddes 2007

Omfattar fortbildning och införandet av en ny lärarutbildning Betoning av ämneskunskaper och didaktiska kunskaper

Lärarlyftet II inleddes 2012 Fortgår till år 2014. Reformerna är nära kopplade till den nya skollagen och

införandet av lärarlegitimation.

Undervisningsministeriets fortbildningssatsning Målsättning

Att utveckla fortbildningen för personalen inom undervisningsväsendet

Att skapa förutsättningar för en strukturerad och långsiktig fortbildning

Att upprätthålla undervisningspersonalens förmåga att förnya arbetet Att förbättra undervisningspersonalens kunnighet Fokus på ledningsfunktioner och på mentorsstöd åt nya lärare

Danmark 1966 1991 1997 (2001) 2006

Finland 1974 1979 2005(Bologna)

Island 1971 1978-79 1988 1993 2007-082011

Norge 1973 1994 1999 2003 2010

Sverige 1965 1978 1988 2001 2010

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

Norge: Differentierad fyraårig grundskollärarutbildning:

Trinn 1-7• 4 undervisnings- ämnen (minst)• Norsk, matematik obligatoriska 30sp•1 fag 60sp• Stadieanpassat innehåll

Trinn 5-10• 3 undervisn.fag• 60sp var• 30sp skolrelevant fag• Specialisering; real, språk, praktisk-estetiska fag

Breddkompetens:• Stabila och trygga vuxenkontakter• Syn på elevens tillväxt• Läraren följer eleverna under flera år i flera ämnen• Många små skolor• ”Klasslärare”

Djupkompetens:• Krav på fördjupning och specialisering i• undervisningsämnen• ”Ämneslärare”

Breddkompetens

Djupkompetens

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

Finland 9 (10) årig grundläggande utbildning, 3 år andra stadiets eller gymnasial utbildning

Åk (1-6)• Huvudämne pedagogik (120-140sp)• Undervisningsämnen och ämnes- helheter sammanlagt 60-70sp• Specialisering, fördjupning i s.k. biämnen:• korta (35sp)• långa (minst 60sp) (ny behörighet)

Åk (7-9;10-12)• Huvudämne, undervisningsämne (120-140sp)• Biämnen: • långa (minst 60sp)• korta

Behörig-het

Behörig-het

Förskollärarexamen (210hp) Grundlärarexamen (240hp)

Inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans åk 1-3 Inriktning mot arbete i åk 4-6 Inriktning mot arbete i fritidshem

Ämneslärarexamen Inriktning mot arbete i åk 7-9 (270hp) 3 ämnen

Inriktning mot allmänna ämnen Inriktning mot allmänna ämnen, gymnasieskolan och vuxenutbildningen Inriktning mot yrkesämnen, gymnasieskolan och vuxenutbildningen Inriktning mot praktiska och yrkesämnen

Inriktning mot arbete i gymnasieskolan (300-330hp) 2 ämnen Yrkeslärarexamen----- Speciallärarexamen

Ges på avancerad (fördjupad nivå) nivå, som en magisterexamen

Vetenskaplighet (betonas i alla nordiska länder utom i Da)

Ämnesdidaktik och ämneskunskaper(lärarlyft i Sv och kunskapslyft i No, Osaava Fi)

Gemensam pedagogisk kärna (allmändidaktik, jfr Sverige UVK, tidigare AUO)

Lärande, läroplan och undervisningsprocess Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder Ledarkompetens, relationskompetens Helhetsorienterad (teori-praktik) Tydlig professionsidentitet (jfr Danmark)

Specialpedagogiskt kunnande (betoning i Fi; särskild utbildning/specialisering)

Skärpta behörighetsregler (jfr Sverige, lärarlegitimation = ackreditering)

RekryteringRekrytering

Generell trend i Norden och i Västeuropa:• Fallande söktal till lärarutbildningar• Fallande kvalitet på sökande

Flykt från yrket:• Tilltagande upplevelse av stress i arbetet och flykt från yrket• Siffror som 20-30% vanliga i stora urbana miljöer

Undantag Finland:• Lärarutbildningen attraktiv• Förtroende bland allmänheten och den ekonomiska och politiska eliten

Motstridiga drivkrafter bakom Motstridiga drivkrafter bakom

skolans kunskapsarbeteskolans kunskapsarbete

Skolan – del av en marknadsorienterad redovisningskultur

Starka dokumentationskrav (kontroll): Lokala planer och uppföljning, individuella utvecklingsplaner, skolor (lärare) rangordnas

Driver fram en speciell form av kunskapslogik Komponent i en ekonomisk och förvaltningsmässig styrningsfilosofi Effektivitet, jämförelse, standardisering Städar bort ”det mänskliga” ur arbetslivet (Hellsten, 2013)

Stimulerar till en instrumentell syn på lärarens arbete Pedagogisk diskurs och kunskapsarbete underordnas ekonomi (Ball, 2001) Deprofessionaliserande (Biesta,1999; Aspelin, 2009; Sahlberg, 2011)

 1. Standardbaserad utbildningspolitik Resultat och ökad kvalitet knyts till processer för ackreditering, ´ befordran, sanktioner, finansiering (Popham, 2007)

o Inriktning mot ökad kontroll, styrning och krav på dokumentation.

”Insikten om att just detta bidrar till att förstöra lärares arbetssituation och hindrar skolans inre utveckling växer nu långsamt fram. Nu talas det istället mer om att minska kraven på dokumentation  -  och om att öka lärarnas professionella frihet.” (Carlgren, 2013)

Centralt fastställda läroplaner (”standards”)o Fokus på effektivitet

o Prov- eller testbaserad kunskapsredovisning, resultatansvar

o Detaljerade och ambitiösa resultatmål

2. Ökat fokus på basämnenÄmnen lyfts upp som primära mål och mätare av effektivitet (läsning, skrivning, matematik och nat.vet.)

o Fokus på säkert ämnesstoff Förbereder elever för proven (Au, 2009). Ju större betydelse provresultaten har, desto mindre frihet i klassrum för

kreativitet och experiment

PISA, TIMSS, PIRLS styr nationella läroplanero Kort sagt: Vi kan slå fast at den norske skolens formål (syfte) i praksis er erstattet

med indikatorer og rangeringer fra OECD-eksperter og fra PISA-prosjektet. (S. Sjöberg, 2012)

o Ingen får misslyckaso Undervisningstid ”stjäls” från andra ämnen, speciellt SO-ämnen, bild och musik

o Allsidig utveckling (”Fostran”, skolans demokratiuppdrag)?

Kunskap på villovägar? (GERM)Kunskap på villovägar? (GERM)(Sahlberg, 2011)(Sahlberg, 2011)

3. Modeller från näringslivet•Etiska mål för personlig utveckling kombineras med

o hegemonisk styrning o ekonomisk vinst (jfr privatskolor)

•Näringslivsmodeller begränsaro nationell politisk skolutveckling o utbildningens inneboende förmåga till förnyelse (Levin, 1998)o lärares och skolors försök att lära av varandra o kollegial kompetensutveckling som energikälla för varaktiga förbättringar i skolan

•Konsulter från näringslivet köps in

4. Högt resultatansvar av avgörande betydelse

•Framgång eller misslyckande avgörs genomo Standardiserade prov och externa utvärderingar o Endast begränsade delar av utbildningen i skolan fångas upp

•Race to the Top (RTTT) – lanserades 2009 av USA (4,35 miljarder dollar)o Uppmuntrar till konkurrens mellan stater och mellan skolor o Centralt – att även mäta lärares och ledares effektivitet genom standardiserade

prov

Tvång, påtryckningar, skam, toppstyrning, marknadsprinciper, konkurrens, standardisering, prov, lättare och snabbare utbildningsvägar för lärare, att stänga skolor med dåliga resultat, avskeda ineffektiva lärare och rektorer och sedan starta om med unga lärare och nyöppnade skolor – samma reformstrategier som har misslyckats kapitalt under två decennier i många anglosaxiska länder – håller på att återuppfinnas och genomföras på nytt och med ännu större kraft och beslutsamhet (Hargreaves, 2011)

Kärnan – autenticitet Autentisk (äkta, genuin, det jag är innerst inne) i bemötandet av eleverna

(P. Fibæk-Laursen 2004)

Handlar i överensstämmelse med egna grundläggande värderingar, i harmoni med professionens värderingar

Pedagogisk, praktisk och ämnesmässig kompetens smälter samman till en integrerad del av lärarens personlighet

Professionell och personlig utveckling sammanvävda Inget avstånd mellan person och professionalism Innebär att handla och agera utifrån ett personligt förhållningssätt till yrkets krav.

Autenticitet – professionalism på högsta nivå!

Nygammal sanning Kvaliteten på relationer mellan involverade är avgörande för att undervisning och lärande ska

lyckas Elevens behov av trygghet, empati och tillit som grund för lärande Öppnar för en positiv kunskapsspiral; Ju mer vi vet dess mer lär vi oss tillsammans

Respektfullt förhållningssätt till eleverna Bemöter elever som personligheter

Medveten om att förmågan att växa som människa står i proportion till förmågan att känna tillit Kan reglera graden av närhet och distans Icke-dömande relation, förståelse för barns utveckling

Jfr ”modelläraren” Stavros Louca (fysik- och matematik) Berörde många: ”Det viktigaste är att vinna barnens förtroende, respekt och kärlek”. ”När man tycker om något ger man mer engagemang” ”Hjälp eleverna att tro på sig själva! Skapa hopp och framtidstro! ” ”Läraryrket är framtidsorienterat” Läraryrket - ett kall!?

Personliggör sitt arbete Personliggör sitt samhällsuppdrag. Vill åstadkomma något värdefullt för eleverna Ansvar för sin personliga och professionella utveckling

Utgår från ett ontologiskt antagande Den mänskliga existensens fundament är varken individen eller

kollektivet, utan människa med människa;

Tillvarons grundrelation; jag och du The focal point of education is ”Between” (Buber; jfr Aspelin, 2009)

”Jag för dig – du för mig””Furaha yako nu furaha yangu – Your joy is my joy”

Förtingligad relation: jag och det (jfr GERM)”Jag för mig – du för dig”

”Between”Jag Du

Finlands vägFinlands väg

• Utbildningspolitiken i Finland – egen vägo Lösningar som avviker från en marknadsdriven policyo Få av strategierna från GERM (RTTT) har använts

• Bygger påo utbildningssystemets goda rykteo tillit från allmänheten o professionalism i skolan (lärarens kunskap och autonomi)o lokala skolledare; i nyckelroll (lärare som undervisar) o delat ansvar i stället för:

Rigorous school-inspection, standardized curriculum, high-stakes assessments, test-based accountability and a race-to-the-top mentality

o den kommunala skolan (få friskolor)

• Aktivt samarbete mellan utbildningssektor och näringslivo Uppmuntrat skolor att experimentera kreativt o Främjat entreprenörsanda och en positiv attityd till arbete

Lärarnas arbetsstil och yrkesetik

Finländska lärare skapar och håller distans o bättre arbetsdisciplino större lärarauktoritet än i övriga nordiska länder

Eleverna blir o mer benägna att göra det läraren ålägger demo mer benägna att anstränga sig; att inte ge upp inför svårigheter;

Finländska elever får på så sätt bättre studievanor ”Pupils learn even if they don’t want to. We make them learn”

God lärarutbildning, djupa ämneskunskaper. o Högre status för läraryrket i Finland än i övriga Nordeno Goda ämneskunskaper och god status --> låg andel obehöriga lärare

Chung, J (2009): An Investigation of Reasons for Finland’s Success in PISA. Oxford University.

PISAPISA

Paradoxer Paradox 1: De goda resultat eleverna presterat i de framtidsorienterade PISA

mätningarna verkar vila på det förflutna På värden präglade av lydnad och underdånighet från ett svunnet agrart och

förindustrialiserat samhälle Paradox 2: Den politiskt och pedagogiskt sett progressiva reformen av den

obligatoriska skolan ser ut att ha blivit införd av politiskt och pedagogiskt konservativa lärare (Simola, 2005)

Påstådd ”konservatism” - en tillgång? ”En konservativ skola med konservativa lärare”

ger goda resultat i framtidsorienterade kunskapsorienterade mätningar Vad är konservatism?

PISA reflektionPISA reflektion