36
4/2009 nummer www.vasterut.se västerut edsele ramsele näsåker resele helgum junsele backe rossön hoting norråker strömsund gäddede hammerdal bispgården hammarstrand (markus och christiane)

Västerut Nr 4 2009

Embed Size (px)

DESCRIPTION

magasin vasterut, with mission for vision

Citation preview

Page 1: Västerut Nr 4 2009

1/2009nummer

www.vasterut.se

4/2009nummer

www.vasterut.se

väste

rut

(camilla wolgers )

edseleramselenäsåker reselehelgumjunselebacke rossön hoting norråker strömsund gäddedehammerdalbispgårdenhammarstrand

(markus och christiane)

Page 2: Västerut Nr 4 2009

sid 2 innehåll västerut nummer 4/2009

Produktion: deSign lena & lena

Ansvarig utgivare: Lena Dalgren

Text: Lena Dalgren

Foto: Daniel Sörlin

Idé och form: Lena Strandqvist

Annonssäljare: Göran Sandman

Medarbetare: Christer Borg,

Kent Wassdahl, & Mia Brundin

& Evy-Ann Mattsson.

Gästskribent: Maria Danvind.

Tryck: Sollefteå Tryckeri AB.

Design lena & lenaStorgatan 54 880 40 Ramsele Tel: 0623-71071 • Tel/Fax: 0623-744 710E-post: [email protected] Dalgren: 070-170 35 77Lena Strandqvist: 070-22 33 711Göran Sandman: 070-190 14 50

OmslagMarkus och Christiane foto: Pål Jansson.

Annonser:1. Helsida: 172 x 244 mm 12 000 kr 2. Halvsida liggande: 172 x 119 mm 7 500 kr 2. Halvsida stående: 83 x 244 mm 4 000 kr 3. Kvartssida: 83 x 119 mm 4 000 kr 4. Åttondel: 83 x 59 mm 2 000 kr 5. Sextondel 83 x 28 mm 1 000 kr 6. Inlaga, 4 sidor mitten 27 000 kr

Priser exkl. moms.VID BOKNING AV 5 NUMMER 30 % rabatt 3 NUMMER 20 %.

Prenumeration av 4 nummer/200 kronor kan beställas på följande vis:• insättning av 200:- på bg: 5773-8833• fyll i formuläret på hemsidan www.vasterut.se.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

Magasinet trycks i 13 000 ex och distribue-ras till hushåll som ODR utskick, i västraom-rådet. Näsåker, Junsele, Ramsele, Edsele, Helgum, Ragunda & Strömsunds Kommun. Magasinet finns även för avhämtning på våra utlämningsställen, som du hittar på www.vasterut.se.

• Bodycenter • Artikelserie om Vindkraft • Rose-Marie, Strömsund • SpökprästgårdenSidbäcks körhästar & kennel • Cousins • Krångede Museum • Camp Ramsele • Traktor-muséet • Politikerreportage med Eijja Dibba

Omfång: 32 sidor + omslag • Omslag Multidesign Original White, 200 gr • Inlaga Multifine 100gr • Upplaga: 13 000 ex

innehåll nr: 4-2009

edsele - ramsele- näsåker - resele - junsele - backe - rossön - hoting - norråker - strömsund - gäddede - hammerdal - bispgården - hammarstrand

Page 3: Västerut Nr 4 2009

sid 2 innehåll västerut nummer 4/2009 västerut nummer 4/2008 sid 3 västerut nummer 4/2009 ledare: lena dalgren sid 3

lyfta fram & synliggöra

Kom ihåg att boka er Julannons i tid! Magasin Västerut 5/2009

Utgivning 4/12 • deadline 6/11 Göran Sandman: 070-190 14 50

Ibland kan det vara lika svårt att tro på spöken som att tro att vår bygd ses som centrum på jorden.Att bli hemmablind är ett välkänt fenomen. Vi som bor här jämt, ser inte allt det vackra, hör inte den ovanliga tystnaden och njuter inte av att det faktiskt kan bli riktigt kolsvart här på natten. Vi längtar istäl-let till det som inte finns, som vi inte har. Kanske ligger det helt enkelt i vår natur att det är så, och då är det bara att acceptera. Men kanske vi ska tillåta oss att, om så bara för korta stunder, njuta av det vi har runt om oss varje dag.

Magasin Västerut har från start haft visionen att lyfta fram och synliggöra det som är speciellt och intres-sant just här. Och då i första hand för de som bor här, även om vi gärna delar med oss till er som kommer hit tillfälligt. Min egen alldeles privata vision och önska är att jag ska kunna förmedla all de spännande möten jag får vara med om när jag är ute för att göra reportage. De flesta bokade i förväg, men ibland helt oväntade. Ett sånt möte fick jag var med om i Rossön för någon vecka sedan. Jag träffade Pål Jansson, som tog mig med till Markus och Christiane. Paret från Tyskland som hittat sin plats på jorden just här, och flyttar hit nästa sommar. Det är dem ni ser på framsi-dan och som ni kan läsa om längre fram i tidningen.

Page 4: Västerut Nr 4 2009

sid 4 annonser västerut nummer 4/2009

OTROLIGT PRISVÄRT

74.900 KRwww.arcticcat.se

* Vägregistrerad Gårdsmaskin 79.900 kr. Priser inkl. moms.

• arctic cat 366 4 x 4 aut o• kraftfull 2,5 vinsch• rejält plogblad• stabil kärra med lastnät• låda för verktyg & motorsåg

GÅRDSMASKINENen riktig bra a�är

Gårdsmaskinen är en driftsäker fyrhjuling utrustad med precis det du behöver för gården. Finns även som vägregistrerad modell*.

Brännholms BorgvattnetHasse, butik/hem: 0695-500 72 • 070-250 56 80

Välkommen till

OTROLIGT PRISVÄRD

Vi har lösningen!Bli kund i ett försäkringsbolag som har kontor i din närhet och som du lätt kan besöka. Hos Dina Försäk-ringar kan du försäkra ditt hem, hus, bil, företag, ja till och med dina barn. Kort sagt, vi försäkrar allt du är rädd om. Vill du ha lösningen på Sudokut? Självklart, hör av dig till oss. Vi hjäl-per dig mer än gärna. Välkommen!

Backe 0624-100 01 • dina.se/vastra

7 51 4

6 86 2 7

9 83 5 4

2 14 3

7 9

Hjärtligt välkommen !

Gunillavägen 6 • Junsele 0621-101 06

HOS OSS FINNS JUKLAPPARNA!!

Påsar, lådor &

korgar med delikatesser

& ostar i olika prisklasser.

t.ex. Korg med skorpor, marmelad, ostar, olja,dryck &

choklad.

Beställ i tid så ni får det ni vill ha!

Page 5: Västerut Nr 4 2009

ww

w.n

og

g.se

/co

usin

s • co

usin

s_@

live.se

• 0

73

-18

3 4

5 7

8

västerut nummer 4/2009 text & foto: evy-ann mattsson sid 5

Tjejgruppen Cousins i Strömsund har funnits i snart två

år. Men gruppens beståndsdelar, systrarna Lina och Erika

Nilsson samt kusinen Johanna Persson, har sjungit ihop så

länge de kan minnas.

- Vi har varit tillsammans ända sedan vi var små, säger

Erika.

Cousins har med låten ”I wish” gått som en raket, från

att vara kända bara på hemmaplan till att bli kändisar i

hela Sverige. I våras skickade de in sitt bidrag till tävlingen

”Svensktoppen nästa”, blev uttagna till länsfinal i Jämtland

och vann den. Av alla Sveriges läns tävlande gick tio finali-

ster vidare till riksfinal på Liseberg i Göteborg. Cousins blev

en av de tio som fick uppträda på stora scenen på Liseberg.

De vann inte där, och de har heller inte fått veta vilken plats

de kom på. Men de är inte ledsna för det. Flickorna är fulla

av lovord angående upplevelsen, arrangemanget, de andra

tävlande och killen som vann:

- Han var jättebra! En som riktigt brinner för musiken,

och dessutom norrlänning.

Att få vara med om detta var en fantastisk erfarenhet an-

ser flickorna. Fastän Johanna påminner om den incident de

råkade ut för, strax före scenframträdandet, och som gjorde

att nerverna började fladdra lite extra:

- En del tävlande hade egna musiker, men vi, liksom

många andra, skulle kompas av husbandet. Vi stod och vän-

tade på att det skulle bli vår tur att repetera med dem. Då

började alla plötsligt gå därifrån. Det visade sig att det hade

blivit någon miss. Husbandet hade tränat in alla de andra

låtarna, men våran hade de inte hört talas om. Då blev man

riktigt kallsvettig. Men, skickliga musiker som de är, så tog

det inte lång stund för dem att träna in den.

Cousins håller nu på att spela in en skiva. Hitlåten ”I

wish” har skrivits av Johannas mamma, Annika Persson,

men tjejerna gör också massor av egna låtar. Lina berättar

att låtskrivandet är ett lagarbete där alla tre bidrar både

med texten och melodin:

- Jag kanske kommer på en text, så gör Johanna en melo-

dislinga och Erika bygger vidare. Som tur är har vi samma

musiksmak.

Till hemmapublikens stora glädje kommer Cousins att

bjuda på musikcafé den 29 oktober på Folkets Hus i Ström-

sund. Där blir det låtar på svenska och engelska. Många

egna låtar. ”I wish” och ytterligare låtar av Johannas mam-

ma Annika och dessutom covers av andra låtar som tjejerna

tycker om. Gruppen kommer att kompas av Robert Sadura

på piano, Börje Johansson på trummor, Per Estliden på bas

och Jörgen Nilsson på gitarr. Den sistnämnde är pappa till

Lina och Erika.

Till vardags så studerar Lina och Erika i Östersund där de

läser grafisk kommunikation och design respektive digital

fotografering. Johanna har nyss börjat på Vård-/omsorgspro-

grammet vid Hjalmar Strömerskolan i Strömsund. Hon öns-

kar att hon hade sin gymnasieutbildning klar:

- Om jag hade varit klar med skolan, så skulle vi nog ha

försökt att satsa fullt ut på musiken efter den här chansen.

Svensktoppen nästa • länsfinal • riksfinal • • • • (Cousins Strömsund)

Erika Nilsson Johanna Persson Lina Nilsson

Page 6: Västerut Nr 4 2009

sid 6 text:lena dalgren foto: daniel sörlin västerut nummer 4/2009

tar att när kyrkan byggdes i slutet av 1700-talet tillhörde

Borgvattnet Hammerdals församling och hade alltså ingen

egen präst. När man sedan hundra år senare skulle ha en

egen präst fick man titta sig runt efter mark, eftersom

prästerna på den tiden skulle ha egen mark och arrenden.

Vid den här tiden hade Borgvattnet växt som by och det

fanns ingen jordbruksmark att tillgå närmare byn. Och att

prästgården idag upplevs som att ligga avsides, stämde inte

då eftersom det var här vägen mot Ramsele gick förbi.

Vi funderar lite på vad det är som får folk att vilja komma

och sova i prästgården. Det används ofta av personalgrup-

per, och det är ett känt fenomen att rädsla svetsar sam-

man, så det kan vara en anledning till att komma till

Borgvattnet. En annan tror Elisabeth är att idag när allt

ska förklaras och finnas bevis för, kan det vara personligt

utvecklande att komma hit där inte allt kan förklaras. Där

allt inte är svart eller vitt.

Det är många medium som kommer till Borgvattnet

för att uppleva vad som händer i prästgården. Stor upp-

märksamhet fick man då ett av programmen i serien de

okända spelades in i spökprästgården. Jörgen Gustafsson,

känt medium, berättade innan han åkte hem att han

något år tidigare tänkt åka till Borgvattnet utan att tala

om vem han var, och hjälpa de som fanns i prästgården

över till andra sidan, men när han nu kom hit, tog går-

den tag i honom med en gång, och han kände att de som

finns här vill inte ha hjälp utan ska vara kvar. Han kunde

beskriva en man som kändes igen som den siste prästen,

Erik Lindgren, som bodde i gården. Erik som bland annat

skrev Västvattentjuven värnade mycket om bygden. Och

enligt Jörgen är det är han som är kvar här och busar med

gästerna. Allt för att dra folk till Borgvattnet. Och det får vi

ju säga att han lyckats med. Programmet från Borgvattnets

spökprästgård i serien De okända finns att se på TV4 play.

ww

w.b

org

vatt

net.

eu

• 0

69

5 -

50

0 8

1

När den kände entreprenören Erik Brännholm på sjut-

tiotalet öppnade prästgården i Borgvattanet för över-

nattning, var det många som trodde att det rörde sig om

ett smart marknadsföringsknep. Brännholm var ju känd

för att kunna sälja det mesta. Han kallade gården för

Spökprästgården och de som vågade sova en hel natt fick

ett övernattningsbevis. Det pratades om gungstolen som

gungade av sig själv och gråterskorna som kunde höras i

ett rum på övervåningen. Att det ansågs hända märkliga

saker i prästgården har både bybor och präster vittnat om.

Så det fanns bakgrund när gården fick rykte om sig att vara

en spökprästgård.

I dag, mer än trettio år senare, kommer folk fortfarande

till spökprästgården för att övernatta och uppleva det

okända. I dag har man delat ut 33 000 övernattningsbevis,

och utan marknadsföring är det ändå fullbokat under de

månader som gården är öppen för besök. Runt 2000 gäster

per säsong brukar det bli och under sommarveckorna har

man också ett fik öppet. Det går alltså bra att komma till

gården utan att vara övernattande gäst.

Sedan sex år tillbaka ägs gården av Elisabeth Renvall.

Redan innan hon köpte verksamheten hade hon jobbat i

många år hos Brännholms, så hon visste vad hon gav sig

in i. Elisabeth som själv aldrig skulle sova över på gården,

berättar många historier om vad övernattande gäster fått

uppleva. Allt ifrån hur man kan få uppleva att någon kom-

mer och lägger sig i sängen eller höra möbler som flyttas

på övervåningen fast ingen är där. Det är inte ovanligt att

Elisabeth hittar alla gäster i samma rum på morgonen när

hon kommer för att servera frukost och dela ut bevisen.

Det första jag tänkte på när jag åkte till prästgården var

att den ligger så långt ifrån byn och kyrkan. Och det är

också den vanligaste frågan berättar Elisabeth, och berät-

Spökprästgården i Borgvattnet

Page 7: Västerut Nr 4 2009

västerut nummer 4/2009 notiser sid 7

Slåttanna i Nordsjö

Klarblå himmel och sol. Väderförhållandena den 8 augusti

var perfekta vid Sollefteå Naturskyddsförenings årliga slåt-

ter i Nordsjö. Ängen som slås sluttar ner mot sjön Äxingen,

så vid pauser kan slåtterarbetarna njuta av vacker utsikt.

Hälften av deltagarna kom från Ramsele och hälften från

Sollefteå. Det mesta gräset togs ner med hjälp av en slåtter-

balk körd på alkylatbensin, men även liar kom till använd-

ning. Var och en arbetade i sin takt och tid för en pratstund

fanns alltid. Till lunch bjöds på KRAV-märkt ärtsoppa, hem-

bakat bröd och kaffe. Det omedelbart synliga resultatet av

dagens arbete var fyra enkla hässjor. På lite längre sikt hop-

pas vi på att en hop blommor som har det svårt i dagens ra-

tionella jordbrukslandskap ska återfinna sin plats. Ängsge-

ntianans lila klockor har vi redan sett och även jungfrulinet

fanns i sommar. Vi vill se flera framöver! Både blommor och

glada slåttergubbar o gummor!

Spökprästgården i Borgvattnet

notis

”Per Ors huset”Efter lite byråkratiskt krångel har Kenneth och Kateri-

na Nordin nu börjat återuppbygga ”Per Ors huset” från

Ramsele på sin gård i Brno Tjeckien.

Stockar har klarat sig bra under väntetiden. Och de har

renoverat förnster karmar, och alla dörrar är återställ-

da i nästan original skick.

– Det var en del arbete med marken, vi fick sänka

marken under huset med ca 1,5 m! och ändå står huset

ganska högt. Utsikten blir bedårande. Vi kommer att

rapportera förloppet av bygge och vi ser fram emot att

bjuda er till Tjeckien och visa er ” Per Ors huset”, säger

Katerina.

Page 8: Västerut Nr 4 2009

ww

w.a

ug

eri

.nu

K

ers

tin

Kåre

n0

76

-84

1 5

5 6

2

sid 8 text: lena dalgren västerut nummer 4/2009

I många år har Jämtland legat i framkant när det gäller mathantverk. Mycket tack vare Eldrimner i Ås som hjälpt till att stötta mathantverkarna och utveckla produkterna. I Västernorrland finns det av tradition en mathantverks-kultur, men den förenande länken har saknats. Nu finns den ekonomiska föreningen Augeri Resurs, ett nätverk av människor som brinner för landsbygdsutveckling och för de små företagens livskraft. En del i Augeris arbete är att kartlägga och utveckla mathantverket.

Kerstin Kårén har anställts som projektledare för att jobba

med frågan. Hon intervjuade under våren företag som

arbetar med lokalproducerad mat för att se vilket behov av

utveckling som finns.

Nästa steg i arbetet var att delta i Smaklustmässan i

Stockholm, den 21-23 augusti, som är nordens största mat-

mässa. Från Västernorrland deltog ett tjugotal mathantver-

kare och sammanlagt sextio personer. Vårt område repre-

senterades av sex personer. Förutom projektledaren Kerstin

Kårén, var det också Anne-Li Blomkvist, Alvaro Rodriguez

Ferrari, Tove Graeffe, Magnus Stenklyft och Marianne

Hansson. Den främsta anledningen för dem att delta var att

knyta kontakter med nya kunder.

Anne-Li som tog över Karlströms livs i Ramsele för bara ett

halvår sedan och har fortsatt traditionen med charkvaror

av kvalité, sålde under mässan bland annat ett TON av

Karlströms falukorv och bacon. Tove Graeffe, med Meåfors

getgård, introducerade alla de olika typer av getost som

hennes gård producerar, Alvaro från Kläpp i Näsåker blan-

dar sina sydamerikanska traditioner med naturprodukter

från norrland, och Magnus bjöd på och sålde stengräddat

tunnbröd från Röån.

Kerstin som gjorde det enorma arbetet med att hålla ihop

allt före och efter mässan, berättar att nästa steg är att få

igång ett stort utvecklingsprojekt för mathantverk i länet.

– Min roll var att hålla i alla trådar, ta in anmälningar och

fixa allt praktiskt före under och efter mässan. Ett masto-

dont arbete kan jag säga utan underdrift. Men företagen

var nöjda. De hade ju också gjort ett ännu större arbete för

att producera och ta sig på Smaklustmässan och sälja. De

fick också lov att satsa en rejäl slant per företag för att vi

skulle ro mässan i land, berättar Kerstin.

Kerstin Kåren

Mathantverk i västra

Page 9: Västerut Nr 4 2009

västerut nummer 4/2009 lokalproducerat sid 9

Alvaro i Kläpp

Karlströms Närkvalité AB

Meåfors 130 • 880 40 Ramsele • 070-266 5006 • 0623-320 19 • www.meaforsgetgard.comStorgatan 24 880 40 • Ramsele • 0623-100 60 • 070-2699090

www.narkvalite.se

• På ostbrickan: Källarlagrad ost med blommande

yta tillsammans med flytande honung eller en mild

söt marmelad.

• Till JUL: en lagrad getost med blåmögel på peppar-

kakan.

• Fisksås: Spetsa fisksåsen med lite getmese.

• Köttsås: Spetsa köttskysåsen med lite lagrad getost.

• Hårt bröd, tunna skivor syltfläsk, Jonnys senap.• Lyxig delikatess- 2 skivor Ramsele-bacon, mandelpotatis, vinegrette grönsaker.• Tunna saltfläskskivor med potatissallad.

Ann

eLie

Blo

mqv

ist

foton: Anna-Britta Åkerlind

Spoom-glass som endast innehåller äggvita, bär och socker. Den får sin krämiga konsistens av att äggvitor vispas till maräng. Min spoom-glass gör jag med ekologiska jordgubbar eller svarta vinbär från Åsmon, lingon eller blåbär. Och en stor portion kärlek. Jag säljer dom i 100 ml eller 500 ml förpackningar. Möjligtvis kan man servera den med en liten kaka gjord på en fin choklad.

Meåfors Getgård

Tove

Gra

ffe o

ch U

rban

Näs

mar

k

Kläpp 206 880 30 Näsåker 0622-10060 • 0738 -16 16 75www.alvaroiklapp.com

Magnus Stenklyft • Pl 2389 • 880 37 Junsele • 0621 - 200 32• 070-244 20 71

Tunnbrödsklämmor;• Innehållande Karlströms och andra lokalt producerade produkter. • Inlagd sill, hårdkokta ägg, finhackad rödlök, strimlad purjolök, hackad gräslök, kokta skal- ade potatisar, gärna madelpotatis.• Surströmmingsklämma: kall eller ljummen potatis, lök, dill eller gräslök, ev gräddfil surströmmingsfiléer & peppar.

Röåns Tunnbröd

Jona

s La

rsso

n hj

älpe

r till

.

Alv

aro

Rod

rigue

Page 10: Västerut Nr 4 2009

sid 10 text & foto: evy-ann mattsson västerut nummer 4/2009

- Vad kan det finnas att skriva om mig?Rose-Marie Martinsson låter uppriktigt förvånad när jag kontaktar henne för en intervju till tidningen Västerut.

Det visar sig snart att det finns en hel del att skriva om. Själv

tycker hon inte att det är något märkvärdigt, men det som

hon finner helt naturligt är för de flesta i dagens stressiga

samhälle mycket ovanligt. Nämligen att dagligen hjälpa,

stödja och uppmuntra medmänniskor som är gamla, en-

samma, sjuka eller på annat sätt utslagna. Detta utan nå-

gon ekonomisk ersättning.

- Jag tycker om att ha människor omkring mig, och om nå-

gon har det besvärligt så kan jag inte bara strunta i det.

En vanlig dag hos Rose-Marie börjar med att hon hjälper

sin sambo Per-Otto Salomonsson, vilken är svårt rörelse-

hindrad efter att ha drabbats av sjukdom, att göra sig i ord-

ning. Hunden Tinker hoppar in i bilen, och de tre åker ut på

turné med Volvon. Rose-Marie kör åtskilliga mil varje dag,

runt Strömsund, till Hoting, Norråker, Ramsele, Hammer-

dal, och så vidare. Överallt finns det gamla, ensamma, sjuka

människor som hon tittar in till. Ibland är det någon som

behöver skjuts någonstans, ibland är det någon som behö-

ver få komma ut, och överallt lämnar hon en låda rullrån

eller goda stutar.

Hennes rullrån är berömda. Hundratusentals rån har hon

bakat i köket på Sjöstigen i Strömsund. De tas tacksamt

emot av ålderdomshem, sjukavdelningar, Röda Korset och

alla vänner och bekanta – och hon har oräkneliga vänner

och bekanta. Nyligen fick hon ett fint tackkort med tjugo-

fyra namnunderskrifter, efter att, med hembakta rullrån,

ha uppmuntrat alla spelmän som under tre veckors tid bjöd

på sommarmusik i skolorna i Tåsjödalen.

Rose-Marie har nyss blivit pensionär efter ett helt yrkes-

liv inom vården. Under många år arbetade hon på Åshamra

ålderdomshem i Hammerdal. Redan på 1970-talet införde

hon där ”Rosa-träffar”. Dessa träffar hade syftet att få gamla

människor att minnas och att behålla den mentala hälsan.

Hon använde ibland mindre konventionella metoder, till

exempel för att få dem att röra på sig:

- Jag brukade be dem låtsas trampa en symaskin, det fung-

erade alltid.

Rose-Marie berättar om en farbror som tappat förmågan

att skriva. Han kunde inte ens skriva sitt eget namn.

- Jag visste att han tidigare hade arbetat på postkontor. Där-

för skaffade jag fram några gamla postblanketter, och se, då

kunde han helt plötsligt fylla i blanketterna utan problem.

”Rosa-träffarna” ingick inte i arbetet, utan hon fick ta le-

digt från jobbet för att anordna dem. Hon hälsar ofta på hos

pensionärerna på ”hemmet”, där fåtöljerna i dagrummet

fortfarande pryds av vackra antimakasser, virkade av Rose-

Marie:

- Pensionärerna känner igen mig direkt på rösten, och

många av dem ringer till mig, fastän det är så länge sedan

jag jobbade där.

Telefonen ringer ofta hos Rose-Marie, och folk tittar in hela

tiden. Idag är det väninnan Marianne Nilsson som dyker

upp:

- Det är ett öppet och gästfritt hus, säger hon. Alla känner

sig välkomna. Har hon berättat om alla barn som dras hit

som med magnet? De hinner knappt flytta till Strömsund

förrän de hittar hem till Rose-Marie. Och har hon berättat

om sommarbarnet?

Sommarbarnet var en liten pojke som kom till Rose-Marie

rose

mari

e:

06

70

-61

16

81

reportage: [email protected]

Rose-MarieMedmänniska

i kubik!

Page 11: Västerut Nr 4 2009

västerut nummer 4/2009 reportage sid 11

som sjuåring. Han var svår sängvätare hade man berättat:

- Men det hände bara första natten, sedan gick det hur bra

som helst!

Pojken är idag en vuxen man och han räknas fortfarande

till familjen. Han tillbringade som barn sju sommarlov och

även övriga skollov där. Rose-Marie har dessutom fyra egna

barn, som i sin tur gett henne tretton barnbarn plus några

bonusbarnbarn och barnbarnsbarn, vilka alla ska pysslas

om.

Marianne påminner också om hur Rose-Marie inredde en

hel lägenhet, där det bodde en ensam man som hamnat ut-

anför samhällets gemenskap. Rose-Marie tycker att det var

en självklarhet:

- Han hade bott där i ett helt år och hade inte ens lakan i

sängen. Tomma väggar, ingenting som skapade trevnad. Jag

plockade med mig allt hemifrån, tavlor, mattor, sänglinne,

gardiner, blommor, prydnadssaker, och såg till att ordna

lite trivsamt hos honom. Han blir fortfarande så glad när

jag kommer och hälsar på och bjuder honom på getmese-

stutar.

Rose-Marie har själv en del problem med hälsan och har

fått genomgå flera operationer. Hon oroar sig lite för synen,

hon börjar få problem med ”Gula fläcken”, och att hon då

inte ska kunna köra bil längre. De sista tio åren har hon

varit anställd av kommunen för att ta hand om sin sambo.

Kommunen har inte anställt någon ny för detta uppdrag

utan hon får fortsätta, nu utan kommunal ersättning. Hon

har också fått kämpa för att få någon avlastningshjälp och

hon strider för att gamla och sjuka människor ska få den

hjälp de behöver. Hennes vapen i striden är pennan. Hon

skriver kluriga och tankeväckande dikter på rim, som publi-

ceras i tidningarna under signaturen ”Rosa”.

När julen börjar nalkas då åker Rose-Marie runt och delar

ut julgåvor till alla. Som alla tidigare år dyker hon upp som

tomte på dagis, och på ålderdomshemmet. Man förundras

över hur hon orkar och hinner, och hur hon får råd med alla

resor, bakverk och gåvor.

- Jag tänker aldrig så. Jag delar med mig av det jag har och

det brukar alltid ordna sig. Jag får så mycket i stället, av

positivt bemötande.

0620-156 30www.solleftea-tryckeri.se

Hur når Du fram till Dina kunder?

Page 12: Västerut Nr 4 2009

sid 12 text: lena dalgren foto: daniel sörlin västerut nummer 4/2009

w

ww

.bo

dyce

nte

r.n

u

• 0

62

1-7

7 5

7 2

2,

07

0-6

72

93

39

med, berättar Laila. Dels för att de märkte resultat så fort,

men också för att de var så positiva till träningen.

Att Laila vann priset som Årets Friskus vid Sollefteå

Kommuns företagsgala i februari känns inte märkligt alls

när man ser den satsning hon gör. I de fräscha lokalerna

finns också utrymme för nagelvård, massage, olika typer av

hudbehandlingar och drop in solarium. Det senaste i raden

av tjänster som erbjuds är hårförlängning.

Även om de flesta kommer till de vackra lokalerna så finns

det företag som får besök också. Och efterfrågan på de

tjänsterna ökar. Det blir allt vanligare att man som före-

tagsledare inser vikten av att personalen får friskvård, och

regelbunden massage gör underverk, speciellt för de med

kroppsligt tunga arbeten eller de som sitter mycket. Många

företag sponsrar dessutom sina anställda med träningskort

på Body Center.

För två år sen skrev vi om Laila och hennes Body Center,

som då flyttat till nya lokaler i centrala Junsele. Då hade

spinningcyklar precis inskaffats och det fanns planer på

ett gym. Kort därefter fanns gymmet på plats och Laila

har sedan dess varit ganska trångbodd och fått ha delar

av träningsverksamheten i andra lokaler.

Nu har Laila utökat med 100 nya kvadrat. Möjligheten kom

när Emmas Skafferi flyttade sitt bageri och butik till nya

lokaler, så nu har gymmet fått den plats det behöver för att

komma till sin rätt. Något som de som tränar tycker om.

Antalet som tränar ökar hela tiden. Och gymmet är flitigt

använt. I våras startade Laila en grupp för seniorträning.

Tolv pensionerade damer gick och tränade under ledning

av Laila en gång i veckan. Redan efter några gånger märkte

de av resultat genom större rörlighet och mer ork. Nu i

höst har några fortsatt att träna på egen hand två gånger

i veckan, och det finns intresse för att starta en ny grupp.

– Det här var den mest tacksamma grupp jag har jobbat

SKÖNHETSSALONG

Mån-Tors. 10:00-17:30

Fredagar STÄNGT

Lördag 11:00-14:00

LUNCH: vardagar 13.00-14.00

GYM

Mån-Fre 07:00-21:30

Lör-röda dagar 12:00 20:00

Avvikelser kan förekomma!

Page 13: Västerut Nr 4 2009

sid 12 text: lena dalgren foto: daniel sörlin västerut nummer 4/2009 västerut nummer 4/2009 text: lena dalgren foto: per sidén sid 13

– Jag gick till centralen med min res-väska och tog det första tåget som gick norrut, och det var till Östersund. Per-Olov Mehlin (Pexo) berättar hur han, urstockholmare som han är, hamnade i Jorm i nordvästra Jämtland inte långt från norska gränsen. Nu blev det Östersund några år först och sen en tur tillbaka till Stockholm innan han blev bofast, men det var den här dagen, med väskan i handen, som det började. Pexo hade levt ett stressigt och tufft liv under många år, med att resa runt på Europas turistorter och starta upp natt-klubbar för Club Disco. En del av resear-rangören Club 33s verksamhet. Han kände till slut att så här gick det inte att fortsätta och bestämde sig för att göra en förändring.Väl framme i Östersund blev det studier under två år. En av kurskamarterna hade en gård i Jorm och dit följde Pexo med en helg. Ett besök som slutade med att han bestämde sig för att köpa ett hus i byn och flytta dit. Efter ett år insåg han dock att han inte hade kunskaper nog att överleva i glesbygd, och återvände till Stockholm, för att jobba ihop pengar och skaffa sig ytterligare kunskaper för att kunna flytta tillbaka. Bättre rustad flyttade han tillbaka och började skapa sitt liv. I grunden finns en stark vilja och tro på att en bygd kan utvecklas bara man samarbetar. Idag dri-ver han lanthandeln i Jorm, som är något av ett litet varuhus, med allt från mat till husgeråd och spik. – Jag måste försöka möta de behov som finns här.

Jag har en personlig kontakt med kunderna och vet vad de gillar att äta och tar hem varor efter det. Att han drev restaurang i byn under 12 år ser han också som en stor fördel när han nu jobbar i butiken och ger kunderna matlagningstips.– Jag tar hem stora förpackningar och packar om och försöker ha lite mer udda och speciella varor, allt för att kunderna ska få det som pas-sar just dem. De många stugägarna i området som kommer upp under korta perioder och då ägnar sig åt att underhålla sina hus, uppskattar det stora utbu-det av järn- och byggvaror. Att åka till Gäddede

eller Strömsund för att hitta det man behöver tar tid, och därför uppskattas det att det finns att köpa de nödvändiga varorna i byn.– Jag förstår om många storhandlar i Gäddede eftersom de kan hålla helt andra priser än vad jag kan. Många jobbar ju också där, berättar Pexo. Men om de kompletterings-handlar här så hjälper de andra i byn, som inte kan ta sig till affären i Gäddede eller Blåsjön, att få behålla butiken. Med tanke på att innevånarantalet i byn är 130 personer, så inser man att här måste alla hjälpas åt för att butiken ska kunna överleva. Byföreningen äger fastigheten och inventarier-na i butiken och Pexo sköter driften. För att vara en liten butik i glesbygd är butiken ovanligt modern. – Det är viktigt för en bys överlevnad att ha butik och skola, avslutar Pexo. Och här jobbar Byföreningen aktivt för att behålla båda.

Samarbete - Utveckling - Överlevnad

Page 14: Västerut Nr 4 2009

sid 14 text: mia brundin foto: daniel sörlin västerut nummer 4/2009

På gården i Helgum är det mycket vanligt att höra hundskall och klapprande från hästars hovar.Gnäggande hälsningar och ett välkomnande i form av viftande svansar hör också till vardagen hosfamiljen Sidbäck. Här driver Hans och Madeleine ett framgångsrikt företag tillsammans. Nästa årär det dags för trettioårsjubileum.

Hans Sidbäck kommer ursprungligen från Finland och det var där, i barndomens år, som hans stora intresse och passion för hästar startade. En granne var hästentreprenör och där introducerades Hasse för hästens underbara värld. Redan där och då fanns det bara ett tänkbart yrke inför framtiden. – Det har alltid varit självklart för mig att arbeta med hästar, säger Hasse med en övertygelse som känns genuin. Hasse gick därför flera år senare en instruktörskurs. Made-leine känner på samma sätt. Hon hoppade av gymnasiet och började gå en fyrtio veckor lång kuskutbildning. Där-efter gick flyttlasset till Hasse i Uppsala där hon arbetade tillsammans med honom i företaget. Så småningom blev det ytterligare en flytt, denna gång till Finland.

Sidbäcks körhästar beläget i Helgum erbjuder olika kör-uppdrag, det kan exempelvis röra sig om bröllops-evenemang, reklam eller timmerkörning i skog. Därtill erbjuder man avelsverksamhet, tar emot inkörningshäs-tar, håller i kurser, föreläsningar samt säljer material som exempelvis böcker och DVDfilmer. Madde driver också sedan förra året en kennel. – Jag köpte min första Terrier Brasileiro, och fick direkt förfrågan från olika håll där människor ville köpa valpar. Då bestämde jag mig för att skaffa avelshundar från en av världens mest framstående kennlar i Finland, berättar Madde. Hon säger vidare att hon har fler människor i kö än hon har valpar och inför nästkommande två kullarfinns ett enormt intresse. Med tanke på att ingen större satsning på marknadsföring har gjorts är det ett gott betyg. Och på tal om betyg så är Madeleine Sidbäck bestämd på

en punkt. – Jag är otroligt mån om att sälja valpen till rätt person. Valp och människa ska kunna få en fin relation och jag vill inte sälja till någon där det känns fel för det slår tillbaks på hunden. Då kommer rasen pekas ut och det är aldrig hundrasen det är fel på utan det handlar om okunskap hos hundägaren, säger hon.

Av just den anledningen har Madde vägrat sälja vid några tillfällen. En Terrier Brasileiro trivs inte lämnad en-sam i ett hus eller lägenhet, den kräver mer. Det går inte att rasta den runt kvarteret fyra gånger per dag utan den måste integreras i familjen och bli en del av den. Hunden är mycketsällskaplig, vänlig och djup och den är trevlig mot barn. Men utan rätt motion och stimulans blir den stressad. När någon är intresserad av en valp så vill Madde samtala med personen, höra om livssituationen, boende och tidigare er-farenheter. Sedan måste ju naturligtvis hunden och män-niskan träffas. Mycket ska klaffa.

En djup kärlek till djuren, en självkritisk hållning och en ödmjukhet genomsyrar både Hasses och Maddes sätt att beskriva arbetet med hästarna och hundarna. Båda anser att utan självkritiken, som är den viktigaste egenskapen i arbetet med djur, så skulle jobbet inte bli bra. Att utveckla sig själv är det som står i fokus. Hasse förklarar sitt resone-mang närmare: – Det är ju inte hästen som är galen eller som det är ”fel på” utan den som sköter den saknar kansketålamod eller tid. Under hela min yrkesverksamma tid då jag arbetat med tusentals hästar så har jag endast stött på två fall där det har varit fel på hästen, den ena hade en tu-mör i hjärnan, men i alla andra fall har det berott på okun-skap och brist på förståelse. Sedan har det också att göra med relationen mellan hästen och människan, fyller han i.Just bristen på en god relation mellan människa och häst är det som oftast orsakar problem. Att detta är ett vanligt

w

ww

sid

back

.se

• 0

62

0-4

00

14

• 0

70

-27

2 2

2 6

6

Sidbäcks körhästar & kennel

Page 15: Västerut Nr 4 2009

västerut nummer 4/2009 reportage sid 15

fenomen konstaterar Hasse med en sorg i rösten och han lägger till att orsaken till problematiken är enkel att förklara:– Människan saknar tålamod. Om du skickar ett SMS idag och inte får svar inom någon minut blir folk knäppa. När jag flyttade från Finland och ville kon-takta min farmor och farfar var det för dyrt att ringa, mobiltelefoner fanns inte, så det var vanligt brev som gällde. Det tog cirka tre veckor för mig att skriva, skicka och få svar från farmor. På den tiden var det så, men nu är det ett annat tempo. Att ge sig själv tid med hästen är det viktigaste rådet, poängterar han.

För att få en god relation mellan häst och männis-ka måste man lära känna varandra och det går inte snabbt. Han berättar om att samma människor, både utomlands och i Sverige, och hästar återkommer hela tiden när Sidbäcks anordnar kurser och det tyder på att förståelsen finns där. Det tar tid och det finns all-tid något att utveckla och förbättra.

Att driva företag är inte alltid lätt, men det är ändå något som både Hasse och Madde ser som övervä-gande positivt. – Det bästa är att jag har en väldigt bra chef och att det går att planera som man vill. Visst är du bun-den vardag som helg och året om, men du kan välja när du gör vad, menar Madde och får medhåll från maken. Nackdelen, enligt Hans och Madde, är att inte kunna ha semester och att det är osäkert ekonomiskt eftersom man aldrig vet, månad för månad, om det kommer in några pengar på kontot.Madde väljer att se det från den ljusa sidan: – Det finns ingen skillnad mellan arbete och fritid men det går ju antingen att säga att man jobbar dyg-net runt eller har sin fritid dygnet runt och jag väljer det sista. Jag får jobba med min stora hobby och pas-sion, säger hon och skrattar.

Hans SidbäckBeskriv dig själv med tre ord: Jag måste säga lugn, trygg och säker!Bäst med denna sommar: Att det inte har varit så varmt – gillar inte värmen. Sedan har vi fått en hel del gjort hemma också vilket jag tycker varit bra. Vi

har fixat med trädgården och byggt hundhus.Vad skulle du jobbat med om du inte arbetade med djur: Ett tag var jag lite osäker, då jag funderade på det militära. Gick utbildningar och så men till sist fick jag välja och då föll valet ändå på hästarna!

Finns planer på att skriva fler böcker: Ja, det finns det! Minst en till som skulle gå på ett djupare plan och vara mer ingående och handla om relationen mellan häst och människa. Jag har redan skrivit två böcker och mottagandet har varit enormt. Den första boken, Hästen i skogen, är översatt till flertalet språk som exempelvis franska och tyska. Den andra boken har gått till nytryck tre gånger och håller på att över-sättas, dock inte i sin helhet, till Finska.

Madeleine SidbäckBeskriv dig själv med tre ord: Jag är impulsiv, mål-medveten och självständig. Det är tre olika delar av den jag är. Har lätt för att sätta upp mål och sedan nå dessa och jag är en idéspruta. Jag bryr mig inte om vad andra tycker och säger i den mån att jag tar inte åt mig annat än om det som sägs är logiskt och det finns en hållbar motivering till det som sägs.

Bäst med denna sommar: Där måste jag helt klart säga umgänget med barnen under sommarlovet!

Vad skulle du jobbat med om du inte arbetade med djur: Då skulle jag nog arbeta som bilförsäljare för jag älskar nya bilar!

Berätta om dina bokplaner: Än så länge finns många idéer och tankar kring det. Det skulle nog kunna bli flera böcker. Jag vill skriva någon slags självbiografi på så sätt att jag vill skriva ner mina tankar, idéer och förklaringar om varför jag gjort eller tänkt si eller så. Boken ska ha ett ”holis-tiskt tänk” och behandla häst- och hundpsykologi. Just detta med ett holistiskt förhållningssätt har ock-så Madde i sitt arbete med djuren. Detinnebär att hon arbetar efter tesen att allt hör ihop och att helheten är större än summan av delarna.

Sidbäcks körhästar & kennel

Page 16: Västerut Nr 4 2009

sid 16 annonser västerut nummer 4/2009

Karvsjön Näsåker

info: www.karvsjon.se • 070-190 14 50

Röding planterad!Välkommen på premiär Lördag 14/11 kl. 06.00Bilisten säljer vinterfi skeutrustning, kort m.mBiljettautomat vid sjön

Fiskevårdsföreningen

gratulerar Annika

Gustavsson Forsås

Näsåker till Båtlotterivinsten

Vinnande nr 0061

Vi erbjuder boende i 30 rum, luftiga konfe-renslokaler och mysig gillestuga för fest. Bastu, biljard, luftgevär, Singstar och Buzz.

www.nipanhotellet.nu e-post: [email protected]

Boende - Konferens - FestHotellet med de stora möjligheterna

Vi erbjuder boende i 30 rum, luftiga konfe-renslokaler och mysig gillestuga för fest. Bastu, biljard, luftgevär, Singstar och Buzz.

www.nipanhotellet.nu e-post: [email protected]

Boende - Konferens - FestHotellet med de stora möjligheternaBoende - Konferens - Fest

Hotellet med de stora möjligheternaVi erbjuder boende i 30 rum, luftiga kon-ferenslokaler och mysig gillestuga för fest. Bastu, biljard, luftgevär, Singstar och Buzz.

www.nipanhotellet.nu e-post: [email protected]

Nu extra bra villkor!Norrskogs nyrustade och moderna sågverk hittar idag köpare för sina produkter. Köpare som kan betala bra.

Det är bra för dig som skogsägare - nu kan du leverera och få bra betalt för ditt virke. Just nu betalar vi extra bra för timmer som kan avverkas i höst på ofrusen mark.

Kontakta våra skogsinspektorer för mer information!

Ragunda sboPer Nyberg0696-407 39

Harald Josephsson0696-102 35

Skogsägarna Norrskog är en ekonomisk förening med 13 000 familjeskogsbrukare i Jämtland,

Medelpad, Ångermanland & Södra Lappland

Sollefteå sboEric-Dan Nilsson0623-102 91

Nils-Anders Forssén0621-100 14

Lars Boström0620-121 15

Strömsunds sboIngela Öhman0670-107 43

Lars Nord0644-106 63

Roger Bergström0670-61 18 43

Roger BergströmStrömsunds sbo0670-61 18 43

www.norrskog.se

allt inom VVS

värmepumpar •

pannor • badrum

Storgatan 2 Ramsele 0623-102 10

Övergårdsvägen 14 Sollefteå 0620-147 15

installati

on av

Page 17: Västerut Nr 4 2009

västerut nummer 4/2009 annonser sid 17

* fest

* middagar

* tårtor

* konferens* smörgåstårtor

* avhämtning

Varmt välkomna till oss i Hoting

Nu ännu större Lunchbuffé

Måndag-Fredag 11.00-14.00

Lördagar: helgbuffé 12.00-16.00 125:-

Övriga tider på beställning!

JämtlandsSkorstens Produkter

ABwww.skorstensskydd.se

FABRIKSFÖRSÄLJNINGTel 0670-61 13 70, fax 0670-101 35Risselåsvägen 8, 833 35 Strömsund

Har du problem medfåglar i skorstenen?Som tillbehör kan du fåett e�ektivt skydd motkajor och duvor för attförhindra att dessa byggerbon och utför sina behovi ventilations- och skor-stenskanaler.Ring gärna för mer info!

Skydda din skorsten innan den vittrar sönder!Nu är det viktigare än någonsin med ett skydd över skorstenen.Dagens e�ektiva pannor och vedspisar torkar inte upp skorstenenutan den förblir fuktig och vittrar ganska snart sönder. Har du ven-tilationskanaler i skorstenen �nns dessutom risk för mögelsvampsom förorsakar hälsovådlig lukt i bostaden.Vi tillverkar skorstens-

samt hindrar dessa problem från att uppstå. Mät längd, bredd ochtjocklek på skorstenskronan (om sådan �nnes) före beställning,självmontage.

Öppettider 7-16

Skydda din skorsten innan den vittrar sönder!Nu är det viktigare än någonsin med ett skydd över skorstenen.Om du har jord/berg/fjärrvärme eller någon av dagens effektiva pannor så torkar inteskorstenen upp, utan förblir fuktig och vittrar ganska snart sönder.

Vi tillverkar skorstensskydd med öppninsbart tak som förhindrar att dessa problem uppstår.Våra skorstensskydd tillverkas i 1,5 mm tjock aluminiumplåt.Mät längd, bredd och tjocklek på skorstenskronan (om sådan finnes) för prisuppgift eller beställning.Skyddet levereras ihopsatt för enkelt självmontage.

" Hämtpris Från 1600 kr ink. moms"

Den lilla byrån med den stora omsorgen

Birgitta Häggkvist0621-101 93, 073-831 57 [email protected]

LOPPIS I NÄSÅKERLÖRD-SÖN 11-15

Välkommen 0622-103 11 • 070-18 19 360

Omlindning och försäljning av elmotorerRep. av dränkbara pumparRep. av generatorer och startmotorerFörsäljning av bilelektriska tillbehör

När det gäller skogsbilsvägar….

• Buskröjning• Uttag av energived• Restaurering• Nybrytning

Erik 070-2139580Henrik 070-2219950

Tel/fax: 0622-301 45

God getost ochunderbar mese

Gårdsbutik norr omRamsele vid Fjällsjöälven

Meåfors GetgårdTel 0623 - 320 19

http://torparfrun.blogspot.com

Page 18: Västerut Nr 4 2009

sid 18 text. christer borg västerut nummer 4/2009

SSVAB är det

företag som mest

låtit höra tala

om sig de sen-

aste åren och

det är naturligt,

de planerar att

bygga närmare

400 kraftverk i

storleksordnin-

gen 2-3 MW i vårt

område. Men det

finns även andra

som bygger och

projekterar här

och det är ganska

omfattande plan-

er. Totalt kommer

de att ge närmare

4 TWh energi tillsammans med SSVABs verk, vilket är

ungefär hälften av vad Ångerman-älvens vattenkraft ger

i normal årsproduktion. Det är en stor del av det mål som

riksdagen satt upp för 2015 på 10 TWh och faktiskt hela

målet för den landbaserade vindkraften i Sverige. Sam-

tidigt ser man att målbilden förändras med tiden, Ener-

gimyndigheten skulle vilja ha 30 TWh till år 2020. Men

att vi bidrar med en stor del från vår landsända, det är

klart.

Bland de som lämnat in tillstånd finns företag och företags-

grupper och även en och annan privat fastighetsägare. Alla

dessa verk är alltså i samma storleksklass, det vill säga de

är inte bara anmälningspliktiga utan kräver också tillstånd

från länsstyrelsen. Gränsen för att man måste söka tillstånd

är definierad enligt följande: Två eller fler vindkraftverk

som är högre än 150 meter, eller sju eller fler som är hö-

gre än 120 me-

ter. För att få

tillstånd måste

en miljökon-

sekvensbeskriv-

ning lämnas in

och samråd med

alla berörda par-

ter, bland annat

boende, ska hål-

las. I floran av

företag som nu

är i olika stadier

av projekt kan

nämnas Väk-

taren Vind AB

som planerar ett

trettiotal verk i områ-

det runt Ramsele. Som en parentes kan nämnas att namnet

Väktaren kommer sig av att man en gång projekterade havs-

baserad vindkraft vid en fyr som hette… just det, Väktarens

fyr. Bland de lokalt boende fastighetsägarna finns Frank Fel-

ton som planerar fyra verk på Björkhöjden. Jag frågar Frank

om han har några tips för andra intresserade fastighetsäga-

re om de skulle vilja syna möjligheterna för stor vindkraft

som det är fråga om här. – Man måste förbereda sig på att

sätta sig in frågan, det är ganska mycket att läsa, lagtexter

och teknik. Man bör gå på alla möten som anordnas så man

begriper vad de pratar om. En första grund kan vara att gå

in på Energimyndighetens hemsida, där finns en del bro-

schyrer att ladda ner med information, menar Frank.

chri

ster

bo

rg •

07

0-6

84

74

31

• c

hri

ster@

bo

rgw

on

derg

ear.

se

christer borg blogg • http://chriborg.bloggproffs.se

Vindkraftensomfattning

företag och företagsgrupper

företag och företagsgrupper

Page 19: Västerut Nr 4 2009

GLOBALA klimatfö

ränd

rin

ga

r

västerut nummer 4/2009 text: christer borg sid 19

i normalfallet. De får ha en rotordiameter på högst 3 meter

och höjden över marken får inte överstiga 20 meter. Dessa

kraftverk kan ge ett tillskott till den vanliga hushållsström-

men på kanske upp till cirka 2 500 kWh per år. Det kräver

dock att man har ett bra vindläge, finns det träd och annat

i närheten kan produktionen bli mycket sämre. 70 meter

fritt runt snurran och minst 5 meter högre än närmaste

höga hinder och en medelvind på minst 5,5 meter per se-

kund är ett bra riktmärke. Vindkraftverket ansluts rakt in i

vägguttaget och man har rätt enligt lag att kräva nettomä-

tare, dvs. en elmätare som mäter både in- och ut. Du blir

inte rik på investeringen, men har du hyfsat läge får du ab-

solut tillbaka pengarna. Eller som Johan Ehrenberg på Egen

El säger: ”Hur mycket lönar sig den soffa du har hemma?”.

Han och de som skapat Egen El tror dock att det lönar sig

att rädda världen… I det sammanhanget ska vi inte glömma

bort huvudanledningen till denna intensiva utbyggnad av

vindkraft. Det är inte för att den är billigast som den byggs

ut, och det gäller även den storskaliga vindkraften, utan det

är därför att vi har globala klimatförändringar som måste

åtgärdas. Då är det tvunget att omprioritera värdeskalan.

Ekonomi, privat, nationell eller global är beroende av att

jorden fortsatt kan leverera livsutrymme för oss människor.

Utan fungerande ekosystem som är grundförutsättningen

för att naturen ska kunna ta hand om koldioxid och tillver-

ka syre, finns det inte förutsättningar för någon ekonomi.

Eller enklare uttryckt; prioritet ett är klimatet, prioritet två

ekonomi. Och därför har vi elcertifikat för att bygga ut vind-

kraften…

artikelserie - vindkraft

nya grupperingar bildas

Något som slår mig ganska snart när jag försöker bena ut

vad som planeras är att det inte bara går att titta på vad

som kommit in på kommunernas tillståndsenheter. Före-

tag går ihop i olika projekt, investerare kommer in i vissa

och nya grupperingar verkar bildas kontinuerligt. Bland de

senaste nyheterna när denna artikel skrivs är ett pressmed-

delande från Airtricity Development AB som meddelar att

bolaget som ingår i Scottish and Southern Energy plane-

rar 45 vindkraftverk i Raftsjöhöjden och Munkflohögen på

gränsen mellan Strömsund och Östersund. Några andra ve-

rifierade projekt är Höglandssågen med 45 verk i Hocksjön,

Eolus Vind AB med 10 verk som man sökt och till viss del

fått tillstånd på i Västvattnet och Sil. Nordisk Vindkraft är i

dagarna klara med Havsnäs, just nu Sveriges största landba-

serade vindkraftspark med totalt 48 kraftverk. Daehli Kraft

AB vill uppföra 100 verk i gränsområdet mellan Östersunds

och Strömsunds kommuner. Att ge en helt korrekt siffra på

allt som planeras är ogörligt, eftersom en del ännu inte har

sökts tillstånd för och är affärshemligheter, men skattning-

en 150 till drygt 200 verk utöver SSVAB är inte helt felaktig

i vårt närområde.

Men det finns även andra storlekar och varianter på vind-

kraft. Här ska vi försöka reda ut de olika klassningarna

med avseende på vilka typer av tillstånd som krävs för att

få bygga.

Dels har vi det som till exempel Egen El säljer och hyr ut till

vanliga elkonsumenter, så kallade små vindkraftverk. De är

enligt den nya lag som gäller sedan augusti i år inte till-

stånds- eller anmälningspliktiga, inte heller behövs bygglov

Page 20: Västerut Nr 4 2009

sid 20 text: christer borg västerut nummer 4/2009

Nästa steg i storlek på vindkraftverk ur byråkratisk synpunkt

är anmälningspliktiga till kommunen. Det krävs om du har

enstaka verk som är högre än 50 meter. Exempel på denna

storleksklass är de som Liten Vindkraft AB säljer. De ligger

på mellan 6 kW upp till 50 kW. Det största på 50 kW har

en tornhöjd på 18-30 meter och skulle alltså platsa i första

gruppen om inte rotordiametern överstigit de 3 meter som

är max utan bygglov, på 50 kW-verket är rotordiametern 18

meter. En blåsig dag kan ett sådant verk ge rejält mer än det

man normalt gör av med i en normal fastighet, varför en

nettomätare är en bra investering. Återbetalningstiden på

ett sådant verk kan ligga på cirka 10 år, allt givetvis beroen-

de på vindläget. Till denna kategori bör man också lägga till

den nya tekniken med vertikala vindkraftverk. Detta är en

ny teknik som ger tystare gång, snyggare design och bättre

verkningsgrad. AJ Lindström är ett innovationsföretag som

just nu arbetar med utvecklingen av dessa och de räknar

med att kunna börja leverera de första verken inom ungefär

ett års tid. Startvinden för att de överhuvudtaget ska kunna

ge någon el ligger på låga 1,5-2 meter per sekund och sam-

tidigt ska de fortsatt kunna generera el ända upp till storm-

styrkor, något som de flesta vindkraftverk idag inte klarar

av. Dock kvarstår en del konstruktionstekniska problem att

lösa innan de kan bli tillgängliga.

Ett annat sätt att skaffa sig vindkraft är att gå med i en an-

delsförening, som till exempel Skogsvind i vårt område.

Tomas Eklund, ordförande i Skogsvind Ekonomisk förening

säger att just nu väntar man bara på att SSVAB ska börja

bygga, man har skrivit ett intentionsavtal med dem och

sagt är att Skogsvind ska få vara med bland de första verken

som byggs. De får då ett nyckelfärdigt verk och som andelsä-

gare tecknar du sedan avtal med föreningen om hur mycket

el du vill köpa. Tyvärr har skatteverket just nu tokat till det

och tolkar lagen som så att den del av priset som är mellan

Nord Pools snittpris på el och det man betalar som andelsä-

gare ska skattas. Just nu för många vindkraftföreningar

massiva kampanjer för att få bort denna tolkning, då den

missgynnar just andelsägare till vindkraft. Paulina Sokolow

på O2 Vindel, ett privatägt företag som säljer vindkraftsan-

delar menar att man måste se det som två olika marknader,

en storskalig som sköts via Nord Pool, den nordiska gemen-

samma elbörsen och en marknad för andelar och koopera-

tiva vindbolag.

Slutligen, den allra enklaste vägen till vindkraft: Lyft luren

och ring till ditt bolag och säg att du vill ha vindkraft, alla

levererar. Den blir i de flesta fall lite dyrare, några ören per

kilowattimme, men då bidrar du till att barnen och barn-

barnen har en bättre möjlighet att få en dräglig framtid…

vertikala vindkraftverk

GLOBALA klimatfö

ränd

rin

ga

r

artike

lserie

- vin

dkraf

t

Page 21: Västerut Nr 4 2009

västerut nummer 4/2009 annonser sid 21

SVERIGES MEST NÖJDA BILÄGARE KÖR SUBARU.

Bränsleförbrukning 6,3-8,4 l/100 km, CO2 167-199 g/km, Miljöklass 2005. Bilen på bilden är extrautrustad.

SUBARU FORESTER – SVERIGES MILJÖVÄNLIGASTE SUV.4-HJULSDRIFT FRÅN 0,63 L/MIL.

• Dragvikt B-kort 1.450 – 1.480 kg • Automatisk nivåreglering • Farthållare • Klimatanläggning • Aluminiumsportfälgar • 6 airbags och whiplash-skydd • 2.0R, 150 hk alt. 2.0 Diesel, 147 hk.

3 ÅRS FRI SERVICESamtliga Subaru-modeller har

(eller vid 1500, 3000 och 4500 mil)244.900:-Subaru Forester från

Hoting 0671-71 30 00, Sollefteå 0620-599 50

Köp hantverksbyxa 2180 och få Magnus T-shirt på köpet!

2180 Hantverksbyxa Avancerad hantverksbyxa med perfekt

passform i slitstark skön bomull.

Förböjda knän med knäskyddsficka

som tillsammans med Jobmans knä-

skydd ger certifierat skydd mot belast-

ningskador och genomträngning av

spik. Benslut i polyamid förhindrar

att fukt sugs upp. Dragsko längst ner

skyddar mot kallras och smuts.

Erbjudandet gäller t.o.m. 30/10 2009 eller så långt lagret räcker.

Tävla om ett hemmagym!Köp byxan med

tröjan så har du

möjlighet att vinna

ett hemmagym

från Life Fitness

värt 41.000:-

SNART VINTERDax för vinterdäck!

Vi är också apoteksombud!

Mån-Fre 9-19Lör 9-17Sön 11-17

JUNSELE

Låt Tomashjälpa dig i vår

delikatess-disk!

Industrivägen 14 • 881 35 Sollefteå • Tel: 0620-258 30 • www.sanda.se

Utnyttja ROT-avdraget!

Alla som äger sin bostad har rätt till ROT-avdrag.Hör av dig till oss på Sandå så får du kostnadsförslag.Läs mer om ROT-avdraget på www.skatteverket.se

Kontakt i Västra:Leif Jonsson 070- 618 94 98

Anders Sjödin 0620-258 30

Vi utför målning ochmattläggning

Betala

50% av arbets-

kostnaden!

Page 22: Västerut Nr 4 2009

sid 22 text: mia brundin & foto: magnus cervin västerut nummer 4/2009

Eija Sisko Dibba är engagerad, intresserad och påläst. Hon

föddes för 54 år sedan i Finland på Eijadagen och eftersom

hon har två äldre bröder så döptes hon också till Sisko som

betyder syster på finska. Efternamnet kommer från den

man från Gambia hon förr var gift med.

– När jag var 14 år flyttade jag, mina syskon och föräldrar

till Sundsvall. Jag hade haft det lätt för mig i skolan, fast jag

var ingen streber som strävade efter att bli bäst i klassen. Jag

var ganska lat. När jag började på högstadiet i Sundsvall fick

jag det svårt eftersom jag inte kunde svenska, berättar hon.

När det var dags att söka vidare till gymnasiet så räckte bety-

gen inte till några teoretiska linjer på grund av språksvårig-

heter. Däremot kom hon in på Beklädnadstekniska linjen,

där hon sydde kläder och ritade mönster. Där fanns Birgitta,

en underbar lärare, som lyfte henne och gjorde att hon fick

bättre självförtroende.

– Sedan sökte jag vidare till Borås och gick tre år på textilin-

stitutet så jag är utbildad textildesigner.

I slutet av sjuttiotalet, rådde det kristider inom textil-

branschen. Det var då hon precis var färdigutbildad men

trots hård konkurrens fick hon en praktikplats på Borås vä-

veri under sex månaders tid.

Därefter jobbade hon under flera år inom vård och omsorg

och så småningom föddes tankarna på att utbilda sig till

psykolog. Detta för att hon mött många finländare som

hamnat i kris och behövde hjälp. Livet blir aldrig som man

har tänkt sig och hon hamnade i Östersund, där hon plug-

gade till Socionom. Det var också där hon träffade kärleken

Rune. Men paret flyttade inte ihop direkt utan det tog någ-

ra år innan flyttlasset gick till Ragunda kommun. Där fick

också Eija jobb som socionom. Numera arbetar hon tillsam-

mans med Rune på hans snickeri, men hon är inte anställd

utan driver egen firma.

Eija blev Vänsterpartist i Ragunda och har alltid varit vän-

sterorienterad. Intresset för politiken har funnits sedan ton-

åren och växte då hon upplevde att systemet inte fungera-

de. I och med detta fanns en önskan att vilja engagera sig än

mer, något som möjliggjordes av ett telefonsamtal från en

vänsterpartist. Hon fick frågan om hon ville sitta med som

ersättare i Sociala nämnden, vilket hon tackade ja till. Nå-

gon politisk idol finns inte, men hon nämner flera personer

som hon tycker står för bra saker: Ali Esbati, America Vera-

Zavala och Åsa Lindeborg. Av politikerna på riksdagsnivå

Fakta Fullständigt namn: Eija Sisko Dibba.Ålder: 54 år.Familj: Bor tillsammans med Rune Fridh sedan 1990.Intressen: Konst i alla former samt människor och natur.Vad läser du just nu: Just nu hinner jag inte läsa böcker för jobbet på det 100-åriga snickeriet slukar all min tid. Favoritmat/dryck: Jag gillar inte så stora ut-svävningar. Odlar egen potatis och försöker handla ekologiskt. Fisk är väldigt gott liksom får- och renkött.Vad är bäst/sämst med hösten: Bäst är färgerna och luften. Gillar också det lugnare tempot och mörk-ret på kvällarna för det gör att man kan varva ner mer. Under sommaren är det mer tryck upplever jag.

En riktig demokrati bygger på samtal

eij

a.d

ibb

a@

jll.

se•

Tel:

0

69

6-5

55

64

Page 23: Västerut Nr 4 2009

västerut nummer 2/2007 annonser sid 23 västerut nummer 4/2009 politikerreportage sid 23

så framhåller hon Lars Ohly. Hon tycker att han har blivit

bättre med åren och han beter sig likadant mot alla och gör

sig inte till. Bra egenskaper enligt Eija som själv beskriver

sig som en person som reagerar snabbt när hon hör något

som är fel. Då öppnar hon munnen och säger till direkt. Hon

lägger till att hon är tjurig och tuff också.

För att öka Ragunda kommuns attraktivitet så skulle hon

genomföra följande tre förändringar: avskaffa kommunal-

rådet, oavsett vem detta är, och ersätta med en grupp män-

niskor som tillsammans kan dela på arbetsuppgifterna allt

efter kunskap och intresse. Hon skulle också jobba så att

fullmäktige blev en arena där politik diskuterades på all-

var. Till sist skulle hon försöka lyfta människorna som är

anställda inom kommunen, främst inom vården och barn-

omsorgen.

– Alla ska få formell behörighet, det skulle jag vilja se till.

Det är grunden för att det ska bli bra men ingen garanti.

Den fråga som hon anser vara viktigast för Ragunda kom-

mun är överlevnadsfrågan. Hur ska människorna kunna

leva och överleva i landsbygden? Hon tycker också att frå-

gor om könsroller är intressanta och viktiga. Hon gillar inte

vinglet, som hon kallar det, i det demokratiska rummet.

Hon undrar vad som driver politiker och tror att det ofta

är maktbegär och girighet. För henne är det självklart vad

som gäller.

– Jag tycker att det spelas ett konstigt spel. En riktig demo-

krati bygger på samtal men så fungerar det inte idag. Det

är råare och mer odemokratiskt: skaffa dig majoritet och

kör på!

Att försöka se till att den politiska processen tar en annan

form tar tid men hon vet hur det ska gå till. – Genom att

renodla det man tycker, formulera sina ståndpunkter och

ge ett stort utrymme för diskussioner. Detta garanterar

inget, men ger en säkrare grund, säger Eija Dibba avslut-

ningsvis.

Snabba frågorAllsång med Anders Lundin - Lotta EngbergJag gillar inte allsång!Camilla Läckberg - Mari JungstedtJag känner inte igen namnen, vilka är det? Jaha, deckarförfattare – det är inte min grej.Sommar Höst x

Tåg Flyg x

Radio TV xHar ingen TV!

Hund Katt xHar två katter!

En riktig demokrati bygger på samtal

artikelserie-våra kommunpolitiker

Page 24: Västerut Nr 4 2009

sid 24 text: lena dalgren västerut nummer 4/2009

För oss som bor i de här trakterna brukar det

vara svårt att se det som centralt eller en

plats som man väljer framför andra på jorden.

Då är det viktigt att få höra hur andra ser på

vår bygd och varför de väljer att flytta hit. För

ganska många år sen nu kom det en läkare till

Ramsele. Och han berättade att de flyttat hit

för att det var så centralt! När jag hörde hur de

resonerat kunde jag bättre förstå hur de tänkt.

Familjen, som var dansk, hade tillbringat tolv

år på Grönland, men ville komma närmare släkt

och vänner i Danmark. Ramsele, tyckte man,

låg nära Danmark och hade dessutom nära till

flera stora städer med god kommunikation. Allt

beror som sagt på vad man har för referenser.

Nu har jag träffat Markus och Christiane från ett samhälle

utanför Frankfurt. Som andra par i fyrtioårsåldern arbetade

de mycket och levde ett stressigt liv. De har ett företag som

jobbar med utveckling av säkerhetssystem och bokföring,

med många stora kunder. Frankfurt är en snabbt växande

stad och det lilla samhället som de bodde i började växa

ihop med staden och tempot ökade. När de efter några

hektiska år hade arbetet ihop en slant, började de fundera

på hur de egentligen ville leva. Drömmen var en plats med

ro, stillhet, vacker natur och som låg på norra halvklotet.

De ”satte sig på månen” och tittade ner på

jordens övre halva. De såg Kanada, Sibirien och

Skandinavien som möjliga platser. Kanada valdes

bort för att det blev för långt bort från barnen

som studerar i Tyskland och alltså inte skulle följa

med. Sibirien valdes bort på grund av klimatet.

Kvar var alltså Skandinavien.

Markus satte sig nu på cykeln och började sin resa på jakt

efter ”det nya landet”. Resan gick upp genom Norge och ner

genom Sverige. Att cykla var det perfekta sättet att ta sig

fram tycker han. Man ser och känner bättre hur stämningen

i landskapet är och man lär känna människor på ett annat

sätt. När färden gick genom våra trakter kände han att här

börjar saker och ting stämma. Trevliga människor, vacker

natur och ett klimat där det går att odla.

Tillbaka hos frun i Tyskland började de leta på

internet efter lämpliga objekt till salu. Valet föll på

Att hitta sin plats på jorden

Kanada, Sibirien, Skandinavien

Page 25: Västerut Nr 4 2009

västerut nummer 4/2009 foto: pål jansson sid 25

två fastigheter i samma by. Tillsammans åkte man

sen upp för att titta. Det går inte att ta miste på den

känsla som infann sig direkt de klev av vid gården.

– Jag är inte den som förälskar mig handlöst, berättar

Markus. Jag avvaktar och känner efter för att sedan låta det

växa fram. Men när jag klev ur bilen här fick jag verkligen

bestämma mig för att ta det kallt. Det kändes som när

man lägger en tepåse i en kopp med varmt vatten, det bara

svällde i mig.

Han sa inget till Christiane då, utan gick runt till

synes lugnt och tittade. Vad han inte visste var

att hon kände precis samma sak för platsen, men

också gick och höll igen lite. När de väl började

prata tog det inte lång tid att bestämma sig.

För att få den rätta känslan vid köpet bestämde de

sig för att göra den långa färden från Frankfurt

till Rossön i bil för att betala och få köpekontrakt.

– Det var fantastiskt att få kontrakt och nyckel i handen och

sedan åka upp till gården och känna att den var vår. Det var

värt 400 mil på tre dagar, skrattar Markus.

Nu förbereder de sig som bäst inför flytten.

Jobbet kan de ta med, så det är språket och att

få gården i ordning som de jobbar med nu. I

sommar har de tillbringat tre veckor i Rossön för

att riva ur det stora huset på gården. Här kommer

nu hantverkare att ta vid när de återvänder till

Tyskland, och kommunen gräver och ser till att de

får vatten och avlopp.

För att lära sig svenska köper de och läser svenska tidningar.

Inom kort kommer en bunt Västerut att landa hos familjen

Rosignol i Odenwald. Att prata med svenskar och bybor är

också viktigt. Och i Rossön har de blivit väl mottagna av

bland annat samhällsföreningen med Pål Jansson i spetsen.

Det är också Pål som tar mig med på den guppiga färden

högt upp på berget till gården.

I augusti nästa år går flyttlasset från Tyskland till

Rossön. Och vi önskar så klart våra nya innevånare

välkomna!

Kanada, Sibirien, Skandinavien

Page 26: Västerut Nr 4 2009

sid 26 reportage västerut nummer 3/2007 sid 26 annonser västerut nummer 4/2009

Öppet: Mån-fre 10.00-20.30 • Lör-sön 10.00-18.00 (Sommartider: Mån-fre 10.00-19.00 • Lör-sön 10.00-17.00)Tel: 0660-885 90 • Fax: 0660-121 93 • www.paradisbadet.nu

Välkommen till Paradisbadet – en av Norrlands allra största turistattraktioner!

Sommarparadis mitt i centrum!I det varma och tropiska badlandskapet väntar bland annat Sveriges längsta vattenrutschbana Magic Eye. Vår avdelning för vila och avkoppling kallas numera för Balans. Den är ledande i landet med aufguss och temabastur och mycket mycket mera.

Öppet: mån: 9-19 tis-fre: 9-17 lör: 10-14www.roansmobler.se

0621-20015

- Centralt mitt i skogen -

• Zernholt • Miljögården

• Dixie • Different Design

Kom in och inspireras av nyheter från

Storgatan 14 | 833 23 Strömsund | Tel: 0670-131 00Vardag 09 – 17

www.stromsundsoptik.se

• Diabetesretinopati

Några ögonförändringar går att behandlavid tidig upptäckt!

• Åldersförändringar i gula fläcken • Glaukom (grön starr)• Diabetesretinopati

Page 27: Västerut Nr 4 2009

västerut nummer 4/2009 annonser sid 27

www.solatum.se Telefon 0620-68 28 50

- i hyresrätt hos Solatum Hus&Hem AB

Flera lägenheter - hus till salu i Helgum m.m- kan du se på vår hemsida www.solatum.se

www.tyckomhyresratten.se

Edsele1 RK, Byvägen 34, 45 kvm 3.259 kr

Ramsele2 RK, Ängsvägen 18, 62 kvm 4.096 kr

Näsåker3 RK, Storgatan 21, 75 kvm 5.113 kr

Bo rätt

Junsele2 RK, Gunillavägen 14 B, 66,5 kvm 5.044 kr

Toressons Plåtslageri Genvägen 2 833 33 Strömsund 070-688 39 32

Utför alla förekommande arbeten inom yrket !

Vår specialité är falsade plåttak

Certifierad skorstensreparatör

Skorstensentreprenörernas Riksorganisation Sveriges Skorstenshantverkares Förening

Tel: 0730-34 64 45 [email protected]

Frigör potentialen hos individerna och idéerna inom ditt företag genom affärsutvecklande coaching

…börja med att ge dig själv en certifi erad business coach. Information på www.gyllanderutveckling.se

Leder du ditt

företag, eller

leder det dig?

Marina Gyllander Coach & Mental tränare

Kom ihåg att boka er Julannons i tid. Utgivning 4/12 • deadline 6/11

Page 28: Västerut Nr 4 2009

sid 28 text & foto: kent wassdahl västerut nummer 4/2009

inte bara en sak som står för dörren utan det ska arrangeras

julkonsert den 22:a december med Cindy Peters.

Självklart kommer samtalet in på vad som driver henne att

fortsätta med körer och allt engagemang och någon förkla-

ring finns väl inte enkelt att ge. Gospel handlar om tro och

glädje. Det är ett sätt att förmedla gospeln till andra. Nu

ska ingen tro att alla i kören är religiösa fanatiker utan det

är helt vanliga sjungande damer som anslutit sig till kören

som genom åren utformats till vad den är idag. Maria har

en klar bild av vad hon vill med sin kör och det är en ständig

utveckling som är spännande menar hon.

Vårt lunchsamtal sveper över en mängd olika saker, alla

lika intressanta och roliga och vi skrattar ofta och gott un-

der vårt möte. Maria ger intrycket att vara fokuserad och

väldigt klar över vad hon vill ska hända kring henne och

har lätt att bli personlig i samtalet och delar gärna med sig

av sina tankar. För många kan det vara svårt att förstå hur

andra har tid och ork att engagera sig på det sätt som krävs.

Hon är med i många saker och det är väl så att man priori-

terar olika och alla har sina sätt att orka hinna med. Själv-

klart är familjen prioritet ett. När det kommer till den dag i

veckan då hon vikt för sig själv är det kören som är främst.

Personen Maria, precis som alla andra, genom åren genom-

gått faser där hon satts på prov och vardagen skramlat till

en smula. Men musiken och hennes tro har gett styrka och

mening att ta tag i tillvaron och ständigt stå rak och fast i

det hon föresatt sig att göra. Jag får klart för mig att i Marias

liv finns familjen, kören och jobbet… i den ordningen.

Körkampen som nu går av stapeln är det närmaste projektet

som skall genomföras och sen vet man aldrig. För någon-

stans i tankarna finns en resa med kören till USA och den

här gången med Chicago som mål. När det kommer ske vi-

sar sig.

Maria travar iväg till jobbet och jag vänder färden hemåt

och kan åter konstatera i det vackra höstvädret att det finns

drivkrafter och entusiaster i vårt Västerutområde som ger

inspiration och som sprider värmen om sig som om det var

en naturkraft.

En stämma bland stämmor

ww

w.b

yst

am

man

.se •

Ko

nta

ktp

ers

on

: Y

lva N

ilss

on

Cro

ssle

r •

07

6-1

08

60

43

Det område vi bor i är fyllt av kultur och då framför allt

musik. Alla härliga och duktiga körer inte att förglömma.

En kör som på många sätt utmärkt sig är Bystämman Gos-

pel. Vi har skrivit om dem förut i Västerut och presenterat

kören och dess verksamheter. De har firat jubileum och hål-

lit konserter lite överallt, ensamma och tillsammans med

andra artister såsom LaGaylia Frasier, Cindy Peters, Tripple

and Touch, Malcolm Chambers och många fler. För något

år sedan kulminerade deras idoga arbete i en resa för hela

kören till Atlanta, USA: Ett jätteprojekt som gav kören nya

influenser och inspiration.

Under senare delen av sommaren satte de igång på allvar

igen och inte hur som helst utan med att arrangera Körkam-

pen, en lokal variant av Körslaget där fyra kända profilen i

kommunen leder sina egna körer som är sammansatta av

delar ut Bystämman Gospel och frivilliga amatörkorister.

Det hela ska gå av stapeln i november närmare bestämt den

15 november. De första stapplande stegen av kampen har

redan satts igång där man fått sina melodier och tilldelats

sina körer. Det gjorde man den 6 september då man offi-

ciellt startade projektet på allvar. Biljetterna kommer att

säljas från den 1 oktober.

Det är en enorm produktion som vem som helst kan förstå

med över 100-talet engagerade. Jag har nöjet att möta Maria

Boberg som är Bystämman Gospels ledare över en lunch där

jag fick möjlighet att lära känna personen bakom detta eve-

nemang och kören. Det är en solig dag och vi sätter oss till

bords för vårt samtal. En vällagad lunch bestående av ister-

band och dillstuvad potatis med fräscha grönsaker står fram-

för oss. Vem är denna tjej som kavat dragit igång allt detta?

– Vad har du hittat på för nåt? Hennes ansikte spricker upp i

ett leende och hennes blick glimmar till när hon svarar helt

lugnt .. tja säg det…

Vad är det som driver dig att sätta igång ett sånt här projekt

direkt i säsongsstarten av kören för terminen egentligen.

Hon berättar då att dels var det något som hon funderat på

en tid och såg att det fanns andra som hade liknande funde-

ringar på andra ställen. Hon föreslog det till sina körvänner

och sen har det bara rullat igång. Man är väl lite galen säger

hon sen som ger sig i kast med lite allt möjligt. Det är ju

Maria Boberg

Page 29: Västerut Nr 4 2009

västerut nummer 4/2009 foto: ylva crossler sid 29

faktarutaBystämman Gospel har funnits i dryga

20 år och de senaste 10 åren varit en renodlad damkör.

Startade i Hoting och det finns medlemmar från

Strömsund, Hoting, Åsele med flera orter.Körledare Maria Boberg, repertoar Gospel

Samverkat med Lagalya Frasier, Cindy Peters, Triple and Touch, Robert Welles, Daniel Stenbäck,

Malcolm Chambers och m ånga fler.

Aktuella i Körkampen i Strömsund ber och indelad i två

konserter där slutkonserten även innehåller prisutdelning

till vinnande kör. Biljetter säljs från 1 oktober

Körledare i Körkampen, Karin Stierna, Lennart Oscarsson, Anders Harlin, Anders Ehnberg, Johan Norrman, Ulrika Sundin

Sammansatta körer med Bystämmans damer samt

frivilliga samlade av körledarna.

Körkampen kommer att pågå under dagen den 11 November

Körkamp11 november

Anders Ehnberg Karin StiernaMaria Boberg

Johan Norman Lennart Oskarsson

Ulrika Sundin Anders Harlin

Page 30: Västerut Nr 4 2009

kati

ntj

ern

berg

@h

otm

ail

.co

m

07

0-3

66

67

19

sid 30 text: kent wassdahl västerut nummer 4/2008 sid 30 text: lena dalgren västerut nummer 4/2009

– Men jag är ju alldeles blöt! Kommentaren kom från en flicka som tillbringat en hel dag på Camp Ramsele utan att märka att det regnade. Hela dagen hade hon tillbringat utomhus på Camp Ramsele i spöregn, så upptagen med upplevelserna att hon inte märkt det.

Katrin Tjernberg tog

i somras över läger-

gården vid Nässjön

utanför Ramsele, som

tidigare var Camp

Change. Att genom

äventyrspedagogik få

gruppen att se sina

egna och gruppens

resurser var något

man sysslade med

på Camp Change och

som Katrin fortsät-

ter med. Målgruppen

är till exempel sko-

lor, företag och

a r b e t s g r u p p e r .

– Det är roligt att se

hur helt andra per-

soner träder fram

här än när de finns

i sin vanliga miljö,

berättar Katrin.

Hon har redan haft

sina första grup-

per på besök. Bland

annat Vallaskolan i

Sollefteå som kom

under flera dagar

med olika grupper.

Då använde man sig

av de äventyrsba-

nor som finns runt

omkring i skogen vid Campen och lagade mat över öppen

eld.

Men Katrin ser många utvecklingsmöjligheter. Hon vill

kunna hyra ut gården för självhushåll och egna aktivi-

teter. På så sätt kan kostanden hållas nere och fler kan

få tillgång till den

fantastiska natur och

känsla som omger

Campen. Körer, kom-

pisgäng, yogagrup-

per, konfirmander,

fritidsgårdar eller

ridläger till exempel.

– Alla ska ha råd att

åka hit är Katrins

mening. Och mitt

mål är att när de

åker härifrån ska

man ha kommit till

någon slags insikt.

Att komma hit och

nyhetsfasta, inte ha

tillgång till TV, tid-

ningar och internet,

är ett bra sätt att

hitta igen sig själv.

Katrin själv kom till

insikt för ett år sedan.

Hon hade jobbat 13

år som lärare men

insåg att det inte var

det som hon ville

göra. Jag bestämde

mig för att skapa det

liv jag ville ha. Att jag

skulle må bra. Varje

dag! Jag visste att jag

trivs i skog och mark,

det är där jag hämtar

Med elden i centrum

camp ramsele

Page 31: Västerut Nr 4 2009

västerut nummer 4/2008 annonser sid 31 västerut nummer 4/2009 foto: daniel sörlin sid 31

min energi. Och att jag inte ville ha med mig jobb hem varje

dag, som det ju var när jag jobbade på skolan, fortsätter hon.

När vissheten sedan fanns där, tog det inte lång tid innan

bitarna började falla på plats. Både Dag Zäther, som tidigare

drev verksamhet på Camp Change, och John Kelly, en av

ägarna till gården, hörde av sig och tipsade om att Campen

skulle bli ledig för att hyra.

Den första tanken var att driva en verksamhet som sysslade

med utomhuspedagogik. Och med en fot kvar i skolan, var

det en ganska självklar tanke. Men eftersom tiden gick och

planeringen för att hyra tog fart, dök även andra idéer upp.

Idag är som sagt inriktningen en annan, men tanken på att

grupper från skolor kommer hit för undervisning finns kvar.

– Jag gillar att tänka hur de kommer hit och lär sig om andra

världskriget till exempel, säger Katrin med glitter i ögonen.

Intresset för skog och mark tar sig uttryck i att Katrin i

största möjliga mån tar tillvara skogens resurser för att

använda i verksamheten. Svamp, bär och en och annan

älgstek och fisk kommer att ingå i utomhusmatlagningen.

– Men min absoluta uppfattning är att alla ska göra de som

de är bra på, säger Katrin. Därför kommer jag att utnyttja

de entreprenörer vi har på byn när det gäller catering till

exempel. Om vi samarbetar så stärker vi ju varandra.

Under hösten har Katrin börjat sälja in sig hos presumtiva

kunder. Till exempel har hon bjudit in alla rektorer i kom-

munen för att ta en till på Campen och berätta om möjlig-

heterna. En grupp medium har också varit där, och kommer

att förlägga några kurser på Campen.

Och jag kan själv intyga att platsen tar tag i en ganska ome-

delbart. Själv blev jag sittande en god stund på trappan i

solen, och kände hur ro och frid drabbade mig. Så får bara

Katrin dit sina kunder så kommer de tillbaka det är jag säker

på.

Katrin avslutar med att berätta hur hon ofta kommer upp till

Campen för att fortsatta med vedhögen eller göra någon av

de renoveringar som hon håller på med, men hur hon ham-

nar framför elden i kåtan och sitter och funderar i stället.

– Jag vill att fler ska få möjlighet att uppleva det som jag gör

här, avslutar hon.

Page 32: Västerut Nr 4 2009

sid 32 text: kent wassdahl västerut nummer 4/2008 sid 32 text: mia brundin västerut nummer 4/2009

ställa mig, berättar Richard. Då tyckte han att 15-20 ma-skiner var mycket men idag har han omkring 150 stycken. Av dessa är 85-90 stycken jordbrukstraktorer och sedan tillkommer det maskiner och annat. Förr om åren var det också enklare att få tag på traktorer, som exempelvis all-deles efter reportaget som MittNytt gjorde, men numera är det krångligare.

Hur många besökare har du haft i sommar?– Det har varit omkring 1000-1500 besökare i sommar så jag ska inte klaga. Kördagen brukar generera många åskådare och så även detta år. Jag hade 200 besökare, säger Richard stolt. Det visar sig att antalet besökare har hållit sig på en jämn nivå sedan starten. I snitt har museetgenererat mellan 1000-1500 personer varje sommar. Fina siffror med tanke på att han väldigt sällan annonse-rar eller på andra sätt marknadsför verksamheten. Inför nästa års kördag kommer han dock att ändra på detta.– 2010 har jag som mål att dubbla antalet besökare un-der kördagen till 400 personer. Då behöver jagmarknadsföra verksamheten. Därtill har jag andra sats-ningar på gång för att skapa en bra kördag, berättar han.

Berätta om nästa års kördag och dina planer!– Jag kommer att förlänga kördagen till både lördag och söndag eftersom det finns ett så stort intresse. Något som blev populärt i år var gräsklipparracet så det kommerockså att finnas med som en programpunkt även nästa år, berättar han. Andra nyheter inför nästa sommar som du vill berätta om?– Det finns väldigt många idéer och planer men jag vågar inte säga för mycket för det är inte säkert att tiden räcker till. Men jag håller på med en ny uppställningsplan och jag ska bygga tak över ångloket.Därtill planerar jag aktiviteter för större sällskap som ex-empelvis företagskickoffer. Richards traktor- och maskin-museum Ett mecka för motorintresserade

ww

w.r

ich

ard

stra

kto

rmu

seu

m.s

e •

0620

-402

20

• 07

0-25

9 05

37

Richards traktor- och maskinmuseumEtt mecka för motorintresserade

Ljudet av spinnande traktorer blandar sig med doften av diesel och bensin. I Helgum är detta ett faktum om man besöker Richards traktor- och maskinmuseum. Mitt i sko-gen kan man se ett ånglok på 84 ton, stationära motorer på ett par hundra kilo och massor av traktorer. Här finns allt för den som har ett intresse för teknik och motorer. Varje sommar lockar museet tusentals besökare och i slutet av juli är det extra gas som gäller eftersom det an-ordnas ett traktorrace! Men hur började det som idag är ”museet mitt i den norrländska skogen”?

Berätta om dig själv och hur drömmen föddes om ett traktor- och maskinmuseum!– Allt började när jag var fem år gammal. Då såg jag en traktor som jag ville köpa och min pappa hjälpte mig. Han trodde nog att det skulle räcka med den, men det blev snarare tvärtom. Intresset fanns där men förstärktes och utvecklades med åren. När jag sedan gick i klass fem kom MittNytt och gjorde ett reportage om mig och då tog det hela fart, säger Richard och skrattar. Vid den tidpunk-ten hade han sju traktorer. Efter reportaget ringde telefo-nen konstant och bara ett halvår senare hade samlingenutökats till sjutton traktorer. Men det var inte lätt att få tag på ett garage och därför tog det tid innan planerna blev verklighet.– År 2001 var det dags för invigning. Då hade jag fått tag på en gammal militärhall som stod i Östersund. Den revs ner och byggdes sedan upp i Helgum.

Vilka tankar hade du om museet när du var så ung – förverkligades den drömmen du hade eller blev det på ett annat sätt än du från början hade tänkt dig?– När jag var ung hade jag stora ambitioner men det låg ändå så långt borta i tiden så det fanns inga raka idéer egentligen utan bara tanken på ett litet museum. Flera oli-ka möjligheter uppenbarade sig och det hela blev mycket större och bättre än vad jag någonsin hade kunnat före-

RTM Helgum AB

Page 33: Västerut Nr 4 2009

västerut nummer 4/2008 reportage sid 33 sid 32 text: mia brundin västerut nummer 4/2009 västerut nummer 4/2009 foto: richards musem sid 33

Har du någon önskan om en speciell traktor som du skulle vilja köpa till museet?– Jag skulle vilja köpa en Lands-Bulldog, en tysk sta-tustraktor! Det har jag drömt om i många år och jag har alltid ögon och öron öppna för att se om jag kan hitta en som är till salu, berättar han.

Inbringar museet några pengar?– Det är inget jag blir rik på. En månadslön är väl vad som går att dra in på verksamheten. Jag kör lastbil och betongbil resten av året.

Fungerar det att ha frivillig entréavgift?– Det måste jag säga att jag är stolt över! De flesta släng-er i en femtiolapp eller till och med en hundring och vad kan man mer begära? Dessutom kan ingen klaga på pri-set, säger han och skrattar.

Vilken är din högsta önskan just nu?– Att få någon form av bidragshjälp. Jag saknar verkligen inte idéer och har många planer för hur jag ska kunna utöka och utveckla museet och allt kostar pengar.

Vad har varit bäst denna sommar?– Besökarna! Jag har fått så mycket beröm och positiv feedback och det värmer gott!

0942-103 00 • Mobil 070-600 57 52www.doroteahusvagnscenter.com

Öppet Måndag-fredag 9-17

Service och rep av alla husvagns-

märken. Skoterservice auktorise-

rad på Lynx/Ski-Doo

BEGAGNADE HUSVAGNAR

Bürstner Ducati 550 -89 .........................................109.500:-

Cabby 67 BK 2,5 -05 .................... Kampanjpris 284.500:-

Adria Unica B 502 UP -02 ......... Kampanjpris 119.000:-

Kabe Safi r 590 GLE -86 ............................................ 53.500:-

Kabe Smaragd 550 D -89 ......................................... 63.500:-

Polar 547 GL -89 ........................................................... 63.500:-

Polar 550 GLE -88 ........................................................ 59.500:-

Polar 560 TDB 2,5 -00 .............................................159.000:-

Artic Cat Bearcat 440 -98 ........................................ 24.500:-

Polar 520 GL -85 ........................................................... 39.000:-

Polar 550 GLS High Back -94 ..............................117.500:-

Polar 560 CTH 2,5 -10 .............................................314.600:-

Polar 560 CTH 2,5 -08 .............................................279.000:-

Fogelsta BZ 1250 -09 .....................Kampanjpris 26.995:-

Fogelsta D 650 U -09 ......................Kampanjpris 14.995:-

Fogelsta DX 1000 -09 ....................Kampanjpris 19.995:-

SERVICE & UNDERHÅLL

• Ventilation • Kyla • El • Projektering• Värme • Styr & Regler • Energibesparing

• OVK-besiktningarThord 070-600 33 38Jim 070-600 33 39

TEKNISK KLIMATSERVICE NORR ABÖSTERSUND: 063-15 05 80 STRÖMSUND 0670-135 80

SAMT INSTALLATIONER PÅ SAMTLIGA FABRIKAT

Dags att beställa värmepump

inför vintern!?

Tel: 070-309 34 210620-155 31

Västernorrlands Transport & Gräv

Nu fi nns vi

även

i Ramsele!

Page 34: Västerut Nr 4 2009

sid 34 text & foto: kent wassdahl västerut nummer 4/2008 sid 34 text: lena dalgren västerut nummer 4/2009

Jag stiger in i ett litet kök från 30-talet, och kan känna hur det var att bo så här. Möbler och föremål i köket förstärker känslan. Jag ser material och rit-ningar från byggtiden och får en känsla för hur stort och komplicerat ett kraft-verksbygge är. Jag åker ner

i underjorden och får en uppfattning om de arbetsvillkor som rådde.

Alla dessa bilder och många fler får man vid ett besök på Krångede museum. Den gamla maskinistbostaden vid kraftverket rymmer ett långt mycket större och intressan-tare museum än vad utsidan vittnar om. Museet som kom till på initiativ av Krångede Byförening och med hjälp av Länsmuseet och Fortum, som numera äger kraftverket,

stod klart 1996. Sextio år efter det att Krångede kraftverk togs i bruk efter sex års byggtid.Det är inte bara olika miljöer från livet kring kraftverket som byggts upp, utan här finns en mängd fakta och före-mål som ger en bra bild av hur livet förändrades i den lilla byn under bygget. Och i museets biograf kan man se filmer från byn och arbetsplatsen. Många beskriver epoken som norrlands Klondyke. Och jämförelsen är inte konstig om man tittar till hur de små byarna utvecklades och hur stor befolkningen var under byggåren. I lilla Krångede fanns till exempel, fyra pensionat, två livsmed-elsaffärer, en järnhandel, två bensinstationer, herr- och damfrisör, två biografer, post och polisstation med häkte. Under sommarmånaderna juni, juli och augusti, har museet öppet varje dag. Då kan man också fika i det café som byggnaden rymmer. Övriga tider på året går det att boka guidning för grupper. Museet har cirka 2000 besö-kare varje år. För skolklasser har man tagit fram ett särskilt

www.ragundamuseiland.se

Byn, kraften och folket

Page 35: Västerut Nr 4 2009

västerut nummer 4/2008 annons sid 35 västerut nummer 4/2009 foto: daniel sörlin sid 35

pedagogiskt program. Med hjälp av materialet tar sig eleverna runt i museet och tar hjälp av de föremål och texter som finns där för att lösa sina uppgifter. Ofta stannar de en hel dag och får då också se miljön runt omkring samt blir bjudna på kolbulle till lunch.

Krångede AB var ett kraftbolag som bildades 1908 för att bygga ut for-sarna vid Gesundasjön. Efter långa och hårda förhandlingar och rät-tegångar kunde Krångedeforsarna byggas ut i mitten på 1930-talet.

Tillsammans med flera kraftverk, bland andra Storfinnforsen och Ramsele blev Krångede AB ett av de största privata kraftbolagen i Sverige.

Det som finns kvar på min näthinna när jag lämnar museet är den stora översiktsbilden på bygget som är tagen av Selim Sundin. Den visar hur det såg ut när den enorma trä-formen byggdes. Bilden ger en aning om hur stort kraftverksbyggnaden är men också en imponerande insikt i den yrkesskicklighet som fanns

lång före dagens alla instrument och hjälpmedel. För att ytterligare förstärka detta intryck finns ingen-jörens tidsplanering på en ritbräda på museets övervåning. Helt hand-ritad med de olika momenten i byg-get och beräknad personalåtgång, år från år, under hela byggtiden. När man tänker på dagens stora byggen som spräcker budgetar och tidsplaner på löpande band, trots avancerade program som gör uträk-ningarna, så kan jag inte låta bli att imponeras.

Page 36: Västerut Nr 4 2009

www.vasterut.se