Världshorisont nr 3/12, tema FN:s fältarbete

3/2012Utges av Svenska FN-förbundet

FN:s fältarbeteLångsiktig kamp för en bättre värld

Ny utredning om Dag Hammarskjölds dödsidan 17

sidan 18

Jan Eliassons budskap till svensk FN-rörelse

sidan 20

Allt om FN-förbundets kongress i Jönköping

2 Världshorisont 3/12

w

FN-NOTISER

Världens städer växer i allt snabbare takt. Utveck-lingsländer riskerar att överväldigas av den snabba processen enligt UN-Habitat. Foto: FN/Kibae Park

Lakhdar Brahimi är FN och Arabförbundets nya sändebud för Syrien. Foto: FN/Mark Garten

snabba och samordnade åtgärder kan, enligt de tre organisationerna, förhindra en sådan händelseutveckling.

HISTORISK RESOLUTION OM FRIHET På INTERNET FN:s råd för mänskliga rättigheter antog i juli för första gången en resolution om yttrandefrihet på internet. Sverige hade tagit initiativ till resolutionen tillsammans med Brasilien, Nigeria, Tunisien, Turkiet och USA. Texten bekräftar att rätten till yttrandefrihet, som finns fastslagen i bl a FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, även gäller när människor använder internet. Resolutionen bekräftar också den vikt internet har för global utveckling och alla stater uppmanas att främja tillgången till internet.

SERB ORDFöRANDE FöR FN:S GENERALFöRSAMLINGSerbiens utrikesminister Vuk Jeremic är ordförande för FN:s 67:e generalförsam-ling som öppnade den 18:e september. Han vann omröstningen i juni med 99 röster mot 85 för Litauens Dalius Cekuolis. – Serbien är ett litet utvecklingsland som inte hör till någon militärallians eller poli-tisk union. Därför är det mycket hedrande att ha fått förtroendet från så många nationer från hela världen att leda det främ-sta FN-organet för överläggningar, policy-skapande och representation, sa Jeremic efter omröstningen.

UNEP PRESENTERADE GLOBAL MILJöRAPPORTFN:s miljöprogram UNEP presenterade i juni sin femte rapport i serien Global Environment Outlook (GEO-5). Rappor-ten granskar tillståndet, trenderna och utsikterna för den globala miljön och går dessutom igenom och bedömer utvecklingen för de 90 viktigaste miljö-målen. Betydande framsteg har endast gjorts för fyra av målen, enligt rapporten, medan små eller inga framsteg gjorts för 24 mål, däribland klimatförändringarna, överutnyttjade fiskebestånd, ökensprid-ning och torka. För ytterligare åtta mål har situationen förvärrats, däribland när det gäller världens korallrev. Läs mer på www.unep.org/geo

MR-KONTORET UPPMANAR TILL STOPP FöR DöDSSTRAFFEn våg av avrättningar i bl a Gambia, Irak och Sydsudan fick FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter att i slutet av augusti göra ett uttalande.

− Vi uppmanar alla länder, som inte redan har gjort det, att införa eller åter-införa ett officiellt moratorium [stopp] för alla avrättningar med målet att avskaffa dödsstraffet, sa Rupert Colville, talesman för MR-kontoret.

Gambia har tidigare varit en förkämpe i Afrika för avskaffandet av dödsstraffet både i lag och praktik, en bild som ändrades drastiskt i slutet av augusti då nio fångar plötsligt avrättades. Det var de första avrätt-ningarna i landet på 27 år. I Irak har 96 personer avrättats sedan den 1 januari varav 26 under augusti månad.

− Mot bakgrund av bristen på insyn i irakiska domstolsförhandlingar, stora brister när det gäller rättssäkerheten och det stora antalet brott som kan leda till dödsstraff i Irak är den siffran chockerande, sa Colville.

Globalt har antalet avrättningar minskat under en följd av år och 150 länder har avskaffat dödsstraffet eller infört ett moratorium.

UN-HABITAT VARNAR FöR URBANISERINGSTSUNAMINationella strategier för urbanisering måste antas, framförallt i utvecklings-länder som annars riskerar att över-väldigas av den snabba urbaniserings-processen, som av en tsunami. Det sa chefen för FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor UN-Habitat, Joan Clos, i samband med ett globalt forum om urbanisering i Neapel, Italien, i början av september.

− För närvarande ser vi en enorm urbaniserings process i Syd som går hand i hand med utvecklingen. Den ena förutsätter den andra. Problemet är att samhälls-institutionerna inte växer i samma takt och att länder riskerar att överväldigas och hamna i kaos, sa Joan Clos.

BRAHIMI NyTT SyRIENSäNDEBUDVeterandiplomaten och algeriern Lakhdar Brahimi utsågs i augusti till FN:s och Arab-förbundets nya gemensamma sändebud för Syrien. Han efterträder FN:s tidigare general sekreterare Kofi Annan som inne-haft uppdraget sedan i februari. I en intervju med BBC i samband med sitt tillträde kalla-de Brahimi uppdraget att mäkla fred i Syrien för ”näst intill omöjligt”. – Det känns som jag står framför en murad vägg och letar efter sprickor som kan leda till en lösning, sa Brahimi. Samtidigt gick ledande företrädare för FN ut och vädjade om ökade anslag till det humanitära arbetet i Syrien och om att landets regering ska släppa in fler internationella hjälporgani sationer. Två och en halv miljon människor i Syrien behöver akut hjälp i form av vatten och sanitet, mat, husrum, filtar, sjukvård och skydd. Samtidigt rappor-terade flyktingorganet UNHCR att antalet flyktingar från Syrien ökade kraftigt under augusti och att över 235 000 människor nu befinner sig på flykt i grannländerna.

FN KRäVER åTGäRDER MOT Ny MATKRISSamordnade internationella insatser krävs omedelbart för att förhindra att stigande matpriser under de kommande månaderna drabbar många miljoner människor. Det framgick av ett gemen-samt uttalande i början av september från FN:s tre organ för livsmedel och jordbruk: FAO (Food and Agriculture Organiza-tion), WFP (World Food Programme) och IFAD (International Fund for Agricultural Development).

Den rådande situationen på den globala livsmedelsmarknaden präglas av snabba ökningar av priserna på majs, vete och sojabönor. Risken finns att vi får se en upp-repning av matkrisen 2007-2008, men

w

INNEHåLL

Världshorisontsvenska Fn-förbundetBox 15115104 65 stockholmtel: 08 – 462 25 40Fax: 08 – 641 88 76 E-post: [email protected]: www.fn.se/varldshorisonttwitter: varldshorisont

Redaktör: Annalena Andrews

Ansvarig utgivare: linda nordin thorslund

Layout: tomorro’

Tryckeri: tello-gruppen

Annonser och ibladningar: Kontakta redaktionen på [email protected]

För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel.

För frilansmaterial ingår publicering både i tidningen och på Världs horisonts webbplats.

Världshorisont utges av svenska Fn-förbundet.

issn 0042-2134

Prenumerationspris: 190 kr (helår, 4 nr)

PlusGiro: 50990-1

tidningen säljs även i buntar. Kontakta [email protected]

Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman indivi-der och organisationer i ett gemen-samt arbete för ett starkare Fn.

Som enskild medlem i Fn-förbundet får du inbjudningar till kurser, semi-narier och studieresor; medlems-priser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en Fn-pin. du får möjlighet att delta i utbild-nings- och opinionsbildningsarbetet i din Fn-förening och medverka i förbundets kampanjer. om du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta [email protected].

Oglamoröst och slitigt, spännande och givande

2024

10

6

12

8 1817

Kongress special: 4 sidor text och bild från Fn-förbundets kongress i Jönköping

Carolina Klüft, Fn-förbundets ambassadör, berättar om sitt engagemang

”One UN” i Mocambique: blandade åsikter om samordningen av Fn:s arbete

FN:s fältarbete i Sydsudan: Utmaning-arna står på rad i världens yngsta nation

Svenska barnmorskor aktivister hoppas att rio+20 leder till att skogarna räddas

Barnens glädje är drivkraften för liz María som arbetar för WFP i nicaragua

Möt Jan Eliasson, den högst placerade svensken i Fn efter dag hammarskjöld

På FN-förbundet får vi ständigt frågor från ungdomar som vill ut i världen och jobba för FN. Vad finns det för typ av jobb och vilken utbildning ska man satsa på? är ett par av de frågor som många ställer.

Det låter tjusigt att jobba för FN ute i världen men i praktiken handlar det ofta om hårt arbete under mer eller mindre svåra förhållanden. För några år sedan besökte jag västafrikanska Ghana, bl a i syfte att studera hur FN:s fältarbete i landet fungerar. Det blev intensiva dagar med många spännande möten. Detalj-erna börjar blekna men ett av de intryck som består är hur oglamorösa FN- jobben tedde sig. Huvudkontoren för de olika FN-organen i huvudstaden Accra var påfallande ofta slitna och trånga. Högt uppsatta tjänstemän satt i mörka och sunkiga rum med ett ständigt skrammel från någon gammal fläkt i öronen. Då var ändå deras arbetssituation långt mer välordnad och bekväm än för merparten FN-anställda som arbetar på det verkliga fältet: bland fattiga jordbrukare i avlägsna små byar; bland småbarns familjer i smutsiga och överbefolkade slumområden eller bland hungriga och utblottade människomassor på flykt undan krig och katastrofer.

I det här numret av Världshorisont har vi satt FN:s fältarbete i centrum. En av de fältarbetare som kommer till tals är Liz María Úbeda som arbetar för WFP, FN:s livsmedelsprogram, och dess skol matsprogram i norra Nicaragua. Hon berättar om hur hon ibland måste ta sig till avlägsna byar som inte går att nå med bil. Det händer att hon är tvungen att vandra i flera timmar under stark sol eller, när det är regnperiod, i ihållande ösregn. Men trots många svårigheter är arbetet mycket givande, säger hon. Att se vilken stor skillnad skolmaten gör i barnens liv väger upp alla vedermödor.

Precis innan jag skrev dessa rader råkade jag se några galg humoristiska rader på Twitter från en fältarbetare i Sydsudan: ”Fördel med att duscha i mörkret: man ser inga ormar. Nackdel med att duscha i mörkret: man ser inga ormar”. Sydsudan är värld ens yngsta stat och en av de fattigaste. Här möts alla fältarbetare av stora utmaningar i form av enorma landområden, obefintlig infrastruktur, stora flyktingströmmar och ständiga våldsutbrott. Läs om FN:s fältarbete i Sydsudan på sidorna 6-7.

Omslagsbild nr 3/2012: två flyktingbarn från somalia utanför familjens tält i Malkadiida, Etiopien.Foto: Fn/Eskinder debebe

Redaktör AnnaLena Andrews [email protected]

Twitter: @varldshorisont

Så gick det på Rio+20! rapport från världstoppmötet om hållbar utveckling


FN:S FäLTARBETEFN:S FäLTARBETE

Vietnamesiska Tran Thi Nguyen har utbildats av UNFPA, FN:s befolkningsfond, i frågor som rör jämställdhet, kvinnors rättigheter och våld i hemmet. På bilden talar hon med bybor i Bong Ram i Quang Nam-provinsen, Vietnam. Foto: UNFPA/Don Hinrichsen En flicka Ras Kamboni, Somalia, får sin arm mätt som en del av ett program stött av FN:s barnfond Unicef för att regelbundet kontrollera befolkningens näringsstatus. Foto: IRIN/Kate Holt

FN:s stabiliseringsmission i Haiti, MINUSTAH, firar internationella dagen för barns rättigheter tillsammans med partnerorganisationer och omkring 4 000 barn från staden Pilate med omgivningar. På bilden sätter en MINUSTAH-soldat en blå basker på ett av barnen. Foto: FN/ Victoria Hazou

En tandläkare från Bolivia som arbetar för FN:s stabiliseringsmission i Haiti, MINUSTAH, rengör tänderna på en elev i en flickskola i samband med att en dag för civilt och militärt samarbete arrangerades i huvudstaden Port-au-Prince. Foto: FN/Logan Abassi

Lådor med medicin staplas av en medlem i sjukvårdsenheten inom UNAMID, FN:s och afrikanska unionens gemensamma operation i Darfur, Sudan. Medicinen ska levereras till ett fältsjukhus i Kutum i Norra Darfur. Foto: FN/Albert González Farran

FN:s livsmedelsprogram WFP levererar mat i Rafah på Gazaremsan. På bilden får en kvinna hjälp att fylla en påse med ris. Foto: FN/Evan Schneider

Världshorisont 3/12 5


Sami Mohamed från Egypten ingår i UNAMID, FN:s och afrikanska unionens gemensamma operation i Darfur, Sudan. På bilden levererar han vatten till invånarna i Hali Mussa. Varje dag levererar den egyptiska bataljonen av UNAMID 400 liter vatten samt mjöl till byar i området. Foto: FN/ Albert Gonzalez FarranEn flicka Ras Kamboni, Somalia, får sin arm mätt som en del av ett program stött av FN:s barnfond Unicef för att regelbundet kontrollera befolkningens näringsstatus. Foto: IRIN/Kate Holt

Fn:s FältArBEtArE

Vardagshjältar i kampen för en bättre värld När FN omtalas i TV, radio och

tidningar är det ofta huvud-kontoret i New York, general-

sekreteraren Ban Ki-moon eller säker-hetsrådets agerande som står i centrum. Men merparten av FN:s arbete utförs av hundratusentals anonyma vardagshjältar på det så kallade fältet, långt ifrån strål-

kastarljus och storpolitik. Det gäller till exempel det mödosamma och långsiktiga arbetet med att utveckla nya och bättre jordbruksmetoder, att förbättra infra-strukturen i svårtillgängliga områden, att få barn att fullfölja sin skolgång, att bygga upp länder efter krig, att stoppa sprid-ningen av hiv/aids och att förändra attity-

der till kvinnors deltagande i samhället, för att nämna bara ett fåtal av de frågor som står på FN-organens dagordning. FN-systemet har många olika program, organ och fonder som bedriver om-fattande fältarbete runt om i världen inom sina specialområden. Här är några glimtar av deras arbete.

Några somaliska flyktingbarn registreras av FN:s flyktingorgan UNHCR i flyktinglägret Dadaab i Kenya. Foto: IRIN/Manoocher Deghati


Sedan juli 2011 har Mary Akoul bott med sin man och fem barn i ett skjul av presenningar och kartong.

Det är över 40 grader varmt. Hennes barn har sökt skydd på sängar i skuggan av skjulet.

– Det är jobbigt att bo så här, men hade vi inte fått hjälp av FN är det tvek-samt om vi hade överlevt, säger Mary.

Vi befinner oss i ett provisoriskt läger för ”återvändare” i staden Bor i den

sydsudanesiska delstaten Jonglei. Tidi gare var Sydsudan en del av Sudan. Från 1955 rasade två långa inbördeskrig mellan befrielserörelser i södra Sudan och regeringen i norr. 2005 blev det fred och södra Sudan fick autonomi. Innan landet blev självständigt, den 9 juli 2011, hade två miljoner sydsudaneser återvänt från norra Sudan. Därefter kom ca 600 000 personer, däribland familjen Akoul.

– Vid gränsen hade UNHCR (FN:s flyktingorgan) chartrat en båt som tog oss på Nilen till Bor, berättar Mary.

OCHA SAMORDNARSydsudan är ett av världens fattigaste länder. De flesta återvänder till ingen-ting. OCHA (FN:s kontor för samordning av humanitära insatser) samordnar FN-organen och partners i

arbetet med att bistå återvändarna. I Bor blev familjen Akoul mottagna av OCHA: s implement eringspartner RRC (Relief and Rehabilitation Commission).

– RRC tog med oss hit. Vi fick husgeråd och mat för tre månader från WFP (World Food Program). Maten är slut sedan länge. Nu försörjer vi oss på att sälja ved, säger Mary.

Planen var att resa vidare till Marys hemby i kommunen Duk.

– Men vi bestämde oss för att stanna här eftersom det är för farligt att åka hem, säger Mary.

Väpnade grupper opererar i nio av landets tio delstater. Enbart under 2011 registrerades 61 olika konflikter som kostade 3 406 människor livet och gjorde 350 000 till internflyktingar. I Jonglei, där de flesta lever på boskapsuppfödning, har

Stora utmaningar för FN i Sydsudaninternflyktingar, våld och obefintlig infrastruktur. Problemen är komplexa i världens yngsta nation sydsudan, likaså utma-ningarna för Fn på fältet.

Fembarnsmamman Mary Akoul med sin yngsta dotter Sunday utanför skjulet där familjen har bott sedan juli 2011. överallt i staden Bor står enkla skjul där internflyktingar och återvändare från norra Sudan lever.

FN :S FäLTARBETE


stammar stulit kor från varandra sedan urminnes tider. Tidigare var det fram-förallt vuxna män som dödades under räderna. Det senaste året har massakrer på kvinnor och barn avlöst varandra.

– Men vi känner oss trygga i Bor. Jag hoppas på att få ett lån till att öppna ett café här. Då tror jag att allt ordnar sig för oss, säger Mary.

öDSLIG LANDSByGDMerparten av internflyktingarna söker sig till städerna. På landsbygden är ödslig-heten tydlig.Vägarna kantas av byar med enkla lerhyddor. Nästan inga människor syns till. Det tar timmar att köra ett par mil på de kraterperforerade jordvägarna som förvandlas till gyttja under regn-perioderna.

I byn Wara är flera hyddor nedbrända. Här levde tidigare flera hundra människor från Dinka-stammen. Idag finns ett 15-tal personer kvar. Byns 500 kor är borta. 16-åriga Akech Awan berättar om när hon på eftermiddagen den 5 december 2011 satt med sin familj i deras hydda.

– Plötsligt hörde vi skottlossning. Alla rusade ut, säger hon.

Ett hundratal beväpnade män från Murle-stammen höll på att stjäla boskapen. De sköt mot allt som rörde sig. Hyddor stod i brand. Akech flydde med sin familj mot bushen. Hennes far sköts ihjäl under flykten och hennes 10-årige lillebror drunknade när han försökte gömma sig i en sjö. Sammanlagt dödades 50 personer och 41 skadades. De över-levande flydde till tätbebyggda områden.

– Vi är de enda som har återvänt. Vi har inte någon annanstans att bo, säger 50-årige Mantok Akouj Deng.

Sydsudan badar i vapen. Nästan alla de manliga byborna i Wara har Kalasjnikovs. Byn saknar el och telefonnät och det finns ingen polis inom flera mils radie. Fruktan för en ny attack är stor.

– Hade jag haft någon annanstans att ta

Edmore Tondhlana, OCHA

16-åriga Akech Awans pappa och lillebror dog när en rivaliserande stam anföll deras by Wara. Av flera hundra invånare i byn finns idag bara ett 15-tal kvar.

som avlöste varandra i Jonglei under december 2011 och januari 2012. Omkring 1 000 människor dödades och ca 100 000 flydde ut i bushen. Hela byar jämnades med marken.

– Det skedde under regnssäsongen. Det var svårt att nå människor i bushen, säger Edmore.

Även när man lyckades hitta människor i bushen flydde de. De fruktade att FN-personalen var milismän. Innan OCHA kan delegera ut det humanitära arbetet måste dessutom UNMISS och armén garantera säkerheten. Det kan ta flera dagar. Merparten av hjälpinsatserna kunde sättas in först när folk hade återvänt från bushen.

KOMPLEX SITUATIONDen humanitära situationen är komplex i Sydsudan. De senaste skördarna har gett dålig avkastning. I vissa områden härjar epidemier. I landets norra delar finns cirka 170 000 sudaneser som har flytt strider i omtvistade gränsområden.

– Vi behöver mer resurser, men de långsiktiga lösningarna är att regeringen får hjälp att bygga upp sin kapacitet, att vägar anläggs och att polis kan hålla ord-ning i hela landet, avslutar Edmore.

Text: Bengt Sigvardsson

Foto: Jesper Klemedsson

vägen hade jag lämnat byn. Här finns ingenting. Mina vänner har flytt, skolan har slagit igen och vi har ingen mat, säger Akech.

Byborna fick mat av WFP i en månad efter attacken. Mantok anser att FN borde ge byn ny boskap.

– Eftersom vi inte har några andra för-sörjningsalternativ, säger han.

BOSKAPSSTöLDER I Bor träffar vi Edmore Tondhlana, chef för OCHA: s fältkontor.

– Boskapsstölder är en del av den pastorala kulturen. Om vi ger en stam ny boskap kommer andra att kräva det-samma. Det är ingen långsiktig lösning, säger han.

OCHA togs på sängen av konflikterna som blossade upp efter självständigheten. En del av FN:s matförråd plundrades och det mesta av WFP:s matlager var fast i Sudan. Resurserna sinade snabbt. I augusti 2011 fick WFP sänka sina mat-ransoner från tre månader till en månad.

– Men det handlar även om att minska biståndsberoendet. Under krigen vande sig många vid att få gratis mat, säger Edmore.

Husgeråd och mat från FN är ett första steg till ett nytt liv. För att få fortsatt mat krävs motprestationer. Till exempel att bybor startar jordbruk eller dikar vägar. Det är även en strategi för att ge nya för-sörjningsalternativ, få internflyktingar att återvända och öka framkomligheten.

– Begränsad framkomlighet är vår största utmaning. Bättre vägar skulle under lätta vårt humanitära arbete väsent-ligt, säger Edmore.

OTILLGäNGLIGT MED BILSydsudan är 50 procent större än Sverige, men har bara några mils asfalterade vägar. Under de åtta månader långa regn-perioderna är 60 procent av landet otill-gängligt med bil och oftast även med flyg. Följderna kan bli katastrofala om FN inte lyckas säkra mattillgången innan regn-perioden börjar. FN:s fredsstyrka UN-MISS (United Nations Mission in the Republic of South Sudan) är det enda FN- organ som har helikoptrar, men de måste prioritera sitt eget mandat. Det är dess-utom dyrt att använda helikoptrar.

– Bättre vägar skulle även innebära bättre trygghet på landsbygden. Nu kan inte polisen hålla lag och ordning eller ta sig snabbt till platser om något händer, säger Edmore.

Han exemplifierar med stammassakrer

FN:S FäLTARBETE


– Skolmatsprogrammet minskar den akuta hungern och bidrar till att fler föräldrar skickar sina barn till skolan. Föräldrarna lär sig också vikten av att deras barn får i sig näringsriktig mat, säger Liz María Úbeda som arbetar för FN:s livsmedelsprogram (World Food Programme, WFP) och dess skolmats-program i Matagalpa i norra Nicaragua.

Enligt Världsbanken är Nicaragua Latin amerikas näst fattigaste land och 19 procent av befolkningen är undernärd. För många barn på den fattiga lands-bygden är skolmaten det enda målet varm mat de får om dagen. Det har visat sig att fler föräldrar väljer att skicka sina barn till skolan när de får gratis mat, och färre hoppar av i förtid. Dessutom har barnens skolresultat förbättrats.

– Jag har sett att barnen blivit mer motiverade och då lär de sig bättre. Som barnen själva säger: ”Vi kan inte lyssna på läraren när det kurrar i magen!”, säger Liz María.

Hennes roll är bl a att samordna komm unerna i nödsituationer, övervaka distri bueringen av livsmedel och utvär-dera projektet. I det dagliga arbetet ingår att åka ut till byar där skolmats-programmet bedrivs och intervjua barn, föräldrar, lärare och funktionärer.

STUNDTALS KRäVANDELiz María berättar att fältarbetet är mycket tillfredsställande trots att det stundtals är krävande. Ofta måste hon besöka avlägs-na byar dit det inte är möjligt att ta sig fram hela vägen med bil. Ibland måste

hon gå i flera timmar under stark sol, eller ihållande ösregn under regn-perioden. Liz María menar dock att detta kompenseras väl av den glädje det ger att jobba i ett projekt som gör det möjligt även för fattiga barn att gå i skolan.

– Utbildning är grunden för varje sam-hälle. De barn som åtminstone går upp till sjätte klass får mycket bättre möjlig-heter att klara sig i framtiden och blir mindre sårbara jämfört med dem som tvingas hoppa av i förtid. Det är en stor investering i humankapital.

Det svåraste med hennes arbete är att acceptera att en stor del av befolkningen på landsbygden inte inser vikten av grundskoleutbildning, fortsätter hon. Att det inte bara är ekonomiska resurser som begränsar barnens skolgång utan också många föräldrars attityd.

– Vi måste lägga ner mycket kraft på att göra föräldrarna medvetna. Nu har de flesta insett att även förskolan är viktig. Tidigare tyckte många att barnen bara

Rena händer! WFP:s fältarbetare Liz María Úbeda (till höger) och alla barnen har tvättat händerna inför skolmåltiden.

i Matagalpa i norra nicaragua är upp till hälften av alla barn i första och andra klass undernärda. liz María Úbeda arbetar som fältarbetare för Fn:s skolmatsprogram som ger barnen gratis skolmat.

Krävande arbete

ger stor glädje



Rosa Isela Granado (till vänster) går i sjätte klass och Inaira Vanesa Palacio (till höger) i femte. I mitten står Liz María.

skolmatsprogrammet har gjort att in-skrivningen av elever i skolan i nicaragua under de senaste fem åren ökat från ca 900 000 till 1 000 000. inskrivningen av flickor har ökat med åtta procent sedan år 2000. det kostar 300 kronor att förse ett skolbarn med mat under en hel termin. det är en viktig investering som ökar barnets chanser till utveckling och fram-gång.Stöd WFP:s skolmatsprogram!skänk ett bidrag via Fn-förbundets kam-panj skolmat blir kunskap redan idag! sMs:a skolmat till 72909 (50 kr) eller ge ett bidrag via pg 90 00 79-5 (ange skol-mat).

skulle fördriva tiden med att leka. WFP:s skolmatsprogram i Nicaragua

startade 1996. I början gav man komp letta skolmåltider endast till förskole barnen, medan de äldre fick ett glas mjölk med flingor och en kaka. 2002 började man med kompletta måltider till alla skolbarn, oavsett ålder, och 2007 blev programmet nationellt och fick stöd av regeringen. WFP täcker i dagsläget upp 18 procent av behovet. Målet är att regeringen i slut-ändan ska klara av att sköta projektet på egen hand, oberoende av WFP.

SAN ROCEEn av de skolor där WFP har skol-måltidsverksamhet heter San Roce och ligger i kommunen San Ramon i Mata-galpa. De flesta i regionen lever av jord-bruk men jorden ägs av få. Många av familjerna hyr mark där de odlar t ex majs och bönor och många arbetar som daglönare på kaffeplantagen. Tidigare var det vanligt att föräldrarna även lät sina barn jobba med kaffeskörden, men sedan ett par år tillbaka får barn under 15 år inte jobba på plantagen.

Skolan byggdes 2010 och har tre lärare fördelade på 76 elever i åldrarna 4-17 år. Skolmatsprogrammet har ökat inskriv-ningen; i fjol hade man bara 55 elever totalt. När vi kommer på besök finns dock bara två lärare på plats eftersom den tredje är ute i byarna och undersöker hur

många barn som inte går i skolan. – Skolmåltiderna har gjort att under-

näringen har minskat gradvis. Det för-bättrar också nivån i klassen, eleverna är mer uppmärksamma. Tidigare kom de inte heller dagligen, säger läraren Janet H Montoya.

LIGGER CENTRALTJust den här skolan ligger centralt och barnens skolväg är högst 15 minuter. I många andra områden ligger skolan långt från hemmen och en del barn måste gå upp till två timmar för att komma dit. Under regnsäsongen måste en del vada genom floder, berättar Liz María. Pro-blemet är ofta dålig infrastruktur och brist på lärare. När skolan ligger långt bort väljer föräldrarna ofta att inte skicka dit sina barn. I genomsnitt går barnen på landsbygden fyra år i skolan.

– I den här skolan går majoriteten åtminstone till fjärde klass, även flickor. Tidigare gick flickorna oftast bara till andra klass. Mentaliteten har förändrats mycket. Nu är ca hälften av eleverna flickor eftersom föräldrarna har insett att båda könen har rätt till utbildning, berättar Liz María.

– Något som har inspirerat mig mycket är att många av barnen vill bli lärare, för att hjälpa andra barn som inte har samma möjligheter. Andra vill bli dataingenjörer, och det är upplyftande att se att de

kämpar för att ta sig ur sin situation. Klockan är nio och maten håller på att förberedas av två mammor. Elevernas mammor turas om att laga mat efter ett rullande schema. I vanliga fall består den av ris, bönor och tortillas gjorda av majs, mat som utgör stapelfödan i Nicaragua. Till det får barnen ett glas mjölk med näringsberikade flingor. Ibland lyckas föräldrarna skaffa fram grönsaker och under perioder bidrar en kyrklig organi-sation med sojakött till skolor i det här området. Idag serveras därför en gryta med sojakött och grönsaker tillsammans med ris, bönor och tortillas.

äTER INTE FRUKOSTLiz María berättar att många barn inte äter frukost innan skolan. En del äter hemma efter skolan, t ex bönor och ris, men det gäller långt ifrån alla.

– Trots att en del barn äter i hemmet är undernäring fortfarande ett stort pro-blem. Till ”frukost” dricker de kaffe vilket gör att kroppen inte absorberar järn. Flingorna måste därför vara närings-berikade eftersom barnen inte äter mycket grönsaker, kött eller mjölk, säger Liz María.

Det är rast och barnen klänger på Liz María och vill att hon ska leka med dem.

– Ibland kommer jag till jobbet med en massa personliga problem hängande över mig, men när jag ser barnen skratta för-står jag att mina problem är minimala i jämförelse med deras. Jobbet har också gjort mig mer mänsklig. Hemma hos mig går ingen mat till spillo för jag vet att det finns folk som dör för att de inte har mat på bordet, säger hon.

Text och foto: Elin Sahlin



presenterade Kofi Annan, dåvarande generalsekreteraren i

FN, ett reform program som gick ut på att alla FN-organ i ett land skulle samlades under samma tak i ett gemensamt FN-hus. Arbetet och de stora besluten skulle ledas av en landsamordnare, vanligtvis UNDP-chefen i landet i fråga.

Byggandet av FN-hus startade i flera länder kort därefter och idén utvecklades ytterligare i samband med reformtopp-mötet i New York 2005. Vid mötet beslu-tades att FN-systemet skulle effektiviseras och att utvecklingssamarbetet i fält behövde omformas.

EXPERTPANELÅret efter tillsatte generalsekreteraren en panel av experter med uppdrag att disku-tera och föreslå hållbara lösningar för projektet och i november 2006 presenterades dess slutrapport med titeln Delivering as One. En av huvud re komm-en dationerna från panelen var att FN:s landteam genom att samla sig kring en ledare, en budget, ett program och en gemensam byggnad skulle förbättra sitt genomslag. Idén kallades One UN. Åtta länder i olika delar av världen anmälde sitt intresse för att delta som pilotländer för reformen. De första offici-ella One UN-länderna blev där med Albanien, Kap Verde, Pakistan, Rwanda, Tanzania, Uruguay, Vietnam samt Moçambique, som är det land på listan som enligt FN:s utvecklingsprogram UNDP är fattigast av de åtta. Ett långt inbördeskrig som inte tog slut förrän 1992, återkommande natur-katastrofer samt ojämn resursfördelning har lett till att över hälften av Moçam-

biques befolkning tvingas leva på mindre än tio kronor om dagen och att mer än hälften av barnen under fem år är under-närda. Som pilotland för One UN fick FN-teamet i landet det viktiga uppdraget att samordna arbetet mellan de 19 FN- organ som finns på plats samt att agera förebild för andra FN-team runt om i världen.

Genom One UN arbetar FN:s landteam i Moçambique med en gemensam budget, en huvudsaklig koordinator, ett gemen-samt program, en gemensam röst samt ett gemensamt IT-system och diverse andra gemensamma administrativa funktioner. Upplägget ska göra det lättare för FN- organen att hålla koll på vad de andra gör, att lära av varandra och att använda varan-dras kunskap till att effektivisera arbetet.

En gemensam fond ska dessutom göra det lättare för givare att donera pengar till arbetet. Pengarna som fonden får in fördelas mellan FN-organen och slussas dit där de för tillfället behövs mest och gör mest nytta.

LEVERERA GEMENSAMTJennifer Topping är landsamordnare (Resident Coordinator) och talesperson för FN:s landteam i Moçambique.

– One UN handlar om att leverera FN:s insatser gemensamt. Vi kallar initiativet för DaO, som står för Delivering as One. Jag brukar säga att om man vill komma fram snabbt är det lättare när man är en-sam, men om man vill komma långt så måste man samarbeta. Det är precis det vi försöker göra: skapa hållbara och långsik-tiga lösningar. Det är inte alltid lätt, men jag tror att det i längden är värt det extra arbetet.

En del FN-medarbetare i landet

Moçambique är ett av världens absolut fattigaste länder. Genom att delta i projektet ”one Un” hoppas de 19 Fn-organen i landet att deras samarbete och kamp mot fattigdomen ska bli mer effektiv.

Moçambique

berättar att det ibland kan vara svårt att rent praktiskt koordinera arbetet och man-daten. Många organ har över lappande uppdrag, har etablerat sin position i landet och vill inte gärna ge ifrån sig sina projekt.

– Ibland lägger man ner mer tid på att skriva rapporter för One UN än vad man gör på det arbete som faktiskt känns viktigt. Med all den här byråkratin blir det ibland så att man dessutom måste rappor-tera dubbelt, säger en FN-anställd som vill förbli anonym. Moçambique är ett land som ständigt ligger i farozonen för översvämningar, torka och cykloner. I FN:s överens-kommelse med Moçambiques regering har natur katastrofer identifierats som ett av de största hoten för att uppnå en hållbar ut-veckling i landet och nå millenniemålen. Det är bakgrunden till att ”tidig varning” är ett av tio huvudområden som FN-orga-nen i landet samlas kring.

STOR INSATSProgrammet kallas Early Warning Sys-tems och är en stor insats som går ut på att bedöma riskerna för naturkatastrofer, förebygga den negativa påverkan som dessa har på befolkningen samt stärka

1997

Foto: WFP/M

ichael huggins

FN:S FäLTARBETE

Naturkatastrofer inträffar ofta i Moçambique. Att förvarna om och förebygga effekterna av t ex översvämningar är därför en viktig fråga för FN-organen i landet.

FN :S FäLTARBETE

pilotland för Fn-samordning


landets kapa citet att hantera krissituationer. Samarbetet leds och koordineras av

UNDP medan WFP, FN:s livsmedels-program, har det övergripande ansvaret för logistik och matbistånd. Andra FN- organ bidrar med sin expertis och sam-arbetar även med mindre aktörer, icke-statliga organisationer och regeringen för att stärka den lokala förmågan att han tera kriserna.

Det nationella institutet för kris hantering samverkar med FN-teamet för att ta fram en bild av hur de olika provinserna i lan-det årligen drabbas av torka, över-svämningar och andra katastrofer. Då dessa är återkommande feno-men har man kunnat finna möns-ter och varningssignaler som gör det möjligt att förutspå när och var ett eventuellt stöd kommer att behövas. Negativ påverkan av en över-svämning kan t ex förebyggas genom att WFP kontaktar lokala aktörer och hyr ett lager i området dit de sedan levererar mat innan vattnet gör det omöjligt att komma fram med lastbilar och andra fordon. Det är ett arbete som sparar både tid och peng-ar, och som räddar liv.

Nadia Vaz är chef för enheten för kris-förebyggande och återhämtning på UNDP-kontoret i Moçambique och hu-vudansvarig för programmet.

– Early Warning Systems måste vara ett pålitligt och effektivt program men fram-för allt verka förebyggande inför det som kan inträffa. Det är när vi förebygger som

vi kan vara mest effektiva.

– Det handlar inte bara om att hålla koll på vädret, utan även att se hur läget är i de samhällen som be-rörs, säger hon.

Information om befolkningen ingår alltså i analysen. För att effektivt kunna

genomföra en insats behöver man t ex veta hur många som behöver hjälp, hur kapabla de är att ta hand om sig själva, hur sårbara deras grödor är samt vilken ekonomi hus-hållen har. Genom att ha ett bra underlag kan man sedan effektivt kommunicera med befolkningen och informera dem om vad som ska hända och stödja dem där det behövs som mest.

Ett förhöjt lokalt ägarskap samt ökat intresse för Fn från regeringarna anges som de absolut största fördelarna med one Un i en utvärdering som gjorts nyligen. Förutom de åtta pilotländerna har elva andra länder självmant valt att påbörja reformen. dessa kallas för ”self starters” och är: Bhutan, Botswana, Etiopien, Ghana, Kiribati, Kirgisistan, Komorerna, lesotho, Malawi, Mali och Montenegro.

i Moçambiques huvudstad Maputo har organisationer och företag sina kontor i äldre villor. idén att alla Fn-organ ska husera i en gemensam byggnad har inte gått att genomföra eftersom det inte finns tillräckligt med kontorsbyggnader i staden.

Foto

: Car

olin

e Ba

ch

– Vi måste informera och även utbilda människor på plats i hur de bäst kan hantera de naturkatastrofer som de årligen drabbas av. På det sättet kan de även hjälpa till i vårt arbete när det blir dags för oss att rycka in, säger Nadia Vaz.

SKA Få KUNSKAPProgrammet syftar på längre sikt till att regeringen och de lokala organisa-tionerna ska få tillräckligt med kunskap och erfarenhet för att kunna hantera dessa kriser utan behov av yttre stöd.

– Samarbetet mellan olika FN-organ och olika sektorer är avgörande för att systemet ska vara heltäckande och ge rätt informa-tion vid rätt tidpunkt. Olika delar av arbetet kräver olika sorters kunskap och erfarenhet, så genom ett stärkt samarbete kan vi dra nytta av varandra, säger Nadia Vaz.

Caroline Bach, frilansjournalist

Foto

: Fn/

Paul

o Fi

lgue

iras

Nadia Vaz (överst) har koll på vädret. Hon jobbar på UNDP och är huvudansvarig för systemet för tidig varning.

Jennifer Topping (nederst) är Resident Coordinator i Moçambique vilket innebär att hon leder FN-arbetet i landet.

”Om man vill komma fram snabbt är det lättare när man är ensam, men om man vill komma långt så måste man samarbeta.”

JEnniFEr toPPinG

FN:S FäLTARBETE

Naturkatastrofer inträffar ofta i Moçambique. Att förvarna om och förebygga effekterna av t ex översvämningar är därför en viktig fråga för FN-organen i landet.

FN :S FäLTARBETE


I många utvecklingsländer finns inte professionella barnmorskor, eller också är de alldeles för få. Det är ett

avgörande skäl till att 350 000 flickor och kvinnor runt om i världen dör varje år i samband med graviditet och förlossning.

Bangladesh har inte varit något undan-tag i sammanhanget – förrän nu! Sedan ett tiotal år tillbaka pågår en kraftfull för-ändringsprocess för att fler ska få professionell hjälp vid sin förlossning. Initiativet och uppdraget kommer från landets regering med den kvinnliga premiär ministern Sheik Hashina i spetsen.

Resultatet har inte låtit vänta på sig. För nio år sedan förlöstes uppemot 90 procent av mödrarna i hemmet, utan profe ssionell hjälp, och 340 mödrar dog per 100 000 levande födda. Idag har man fått ner siff-rorna till 75 procent hem förlossningar och 194 dödsfall per 100 000 levande födda. Det innebär att mödradödligheten minskat med 40 procent!

SPINDELN I NäTETFN:s befolkningsfond UNFPA och världshälsoorganisationen WHO är regeringens samarbetspartner på fältet i

denna fråga. På UNFPA:s kontor i Dhaka jobbar den svenska barnmorskan Anna af Ugglas Nygren som spindeln i nätet för det stora projektet.

– Svenska barnmorskor har med Sida- finansiering varit på plats på UNFPA-kontoret sedan 2005. Jag är den tredje i raden, säger hon och berättar om det omfattande och komplicerade arbetet med att bygga upp en struktur för utbild-ning av barnmorskor samtidigt som det måste skapas en kapacitet att ta emot dem på klinikerna ute på landsbygden.

FöRäNDRA ATTITyDERHela tiden pågår en kamp för att förändra attityder och värderingar. Barnmorskor har tidigare inte funnits i landet utan födande flickor och kvinnor har i bästa fall haft hjälp av en dai, vilket kan över-sättas som ”hjälpgumma”. Att det är ett kvalificerat arbete att hjälpa barn till världen har många svårt att förstå.

På sikt är målet att varje landsbygds-klinik ska ha fyra barnmorskor så att förlossningshjälp ska kunna erbjudas dygnet runt överallt i landet.

– Jag åker ut och bedömer vårdskolor-

na och tittar på klinikerna där barnmor-skeeleverna ska göra sin praktik. Samti-digt jobbar jag med att följa upp situatio-nen för de utbildade barnmorskorna och med att stötta bildandet av ett nationellt barnmorskeförbund, berättar Anna.

MåNGA BARNäKTENSKAPFrågan om mödradödlighet hänger starkt samman med frågan om barnäktenskap, fortsätter hon. I Bangladesh är 30 procent av de som gifter sig under 18 år. Ju yngre en flicka är när hon blir gravid, desto större är risken för svåra förlossningar. Med professionell hjälp kan fler flickor överleva och färre riskerar att drabbas av t ex fistula [svåra vävnadsskador i underlivet].

Vid världstoppmötet i New York i september 2010 lovade Sheikh Hashina att Bangladesh ska ha 3 000 barnmorskor 2015.

– Det var ett starkt ställningstagande för att bekämpa mödradödligheten och det är oerhört spännande att vara en del av denna process. På sikt behövs det ca 21 000 barnmorskor i landet, säger Anna af Ugglas Nygren.

AnnaLena Andrews

Svensk barnmorska i Bangladesh

Stöd UNFPA:s arbete med reproduktiv hälsa! sMs:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr via Fn-förbundets kampanj Flicka.

En massiv satsning på att ge kvinnor professionell hjälp vid förlossningar har gjort att mödradödligheten i Bangladesh är på väg ner. Målet är att alla kvinnor i hela landet ska få tillgång till den hjälpen.

Anna af Ugglas Nygren arbetar för FN på fältet i Bangladesh. Uppdraget är att etablera barnmorskeyrket i landet.

i Bangladesh dör över 7 000 flickor och kvinnor varje år i samband med graviditet och förlossning. Men regeringen i landet har bestämt sig för att mödradödligheten ska minskas. svenska barnmorskan Anna af Ugglas nygren är på plats för att hjälpa till att bygga upp en helt ny yrkeskår.

Foto: Annalena Andrews

Foto

: UnF

PA/W

illia

m r

yan



FN-fakta FN:S FäLTARBETE

Långsiktig kamp för en bättre världFn-systemet och dess många olika aktörer har huvudkontor i en rad städer, främst new York, Genève, rom, Wien, Washington och nairobi. den verksamhet som organ, program, fonder och övriga Fn-organisationer bedriver utanför huvudkontoren kan definieras som Fn:s fältarbete. den övervägande delen av fältarbetet äger rum i utvecklingsländer och länder som drabbats av krig och katastrofer. Fn-organens uppdrag är att främja en långsiktig positiv utveckling, hjälpa akut utsatta människor och samtidigt fungera som bollplank och samarbetspartner till värdlandets regering. de driver på policyutvecklingen i olika nyckelfrågor och försöker underlätta beslut och finansiering av viktiga insatser.

FRED OCH SäKERHETI augusti 2012 pågick 16 fredsbevarande FN-operationer runt om i världen där totalt ca 118 000 personer från 120 länder tjänstgjorde. Av dessa var drygt 97 000 uniformerad personal (militär, polis och militärobservatörer) och resten civil personal. Operationerna verkade i följande länder och områden: Afghani stan, Cypern, Elfenbenskusten, Haiti, Kashmir, Demokratiska Republiken Kongo, Kosovo, Libanon, Liberia, Mellanöstern, Sudan, Sydsudan, Syrien, Västsahara och Östtimor.

Huvuduppdraget för de fredsbevarande operationerna och missionerna är att upp-rätthålla fred och säkerhet. Under senare år

har dock operationernas mandat breddats alltmer och det är vanligt att de även arbetar med stöd för politiska processer, reformering av rättssystem, ut-bildning av personal för polisstyrkor och rättsutövning, avväpning och integration av f d soldater samt assistans vid flykt ingars återvändande.

I länder där det finns fredsbevarande FN-operationer är generalsekreterarens särskilda representant (Special Representa-tive of the Secretary-General) FN:s högsta chef på plats.

FN:s högkommissariat för flyktingar, UNHCR, är en annan FN-aktör som spelar en avgörande roll för miljontals

människor i samband med krig och kriser. Dess expertis efterfrågas även vid naturkatastrofer. Organisationens uppdrag är att leda och samordna det internation-ella arbetet med att skydda och bistå flykt-ingar. Merparten av verksamheten, som är humanitär och icke-politisk, sker på fältet och handlar om att förse flyktingar med skydd, tält, mat, sjukvård och vatten. In-ternflyktingar och statslösa får också hjälp.

UNHCR arbetar för långvariga lös-ningar på flyktingsituationer: vidarebosätt-ning, frivilligt återvändande och lokal inte-gration. Organisationen är verksam i 125 länder och insatserna berör runt 35 miljo-ner människor.

Foto

: UnF

PA/W

illia

m r

yan

Sigit Jatmiko är en av 150 poliser från Indonesien som ingår i UNAMID, FN:s och Afrikanska Unionens gemensamma fredsstyrka i Darfur, Sudan. På bilden är han ute på morgonpatrullering i ett läger för internflyktingar i El Fasher och skojar med några barn.

Foto: Fn/ Albert González Farran

Palestinska flyktingar i Jordanien, Libanon, Syrien och de ockuperade palestin-ska områdena assisteras sedan 1949 av UNR-WA (UN Relief and Works Agency for Palesti-ne Refugees in the Near East).

Andra FN-organ som har mycket bety-dande roller på fältet i samband med krig och katastrofer är t ex FN:s kontor för samord-ning av humanitära insatser (OCHA), Världslivsmedelsprogrammet WFP (World Food Programme), Världshälsoprogrammet WHO (World Health Programme) och barn-fonden Unicef (se nedan).

UTVECKLING OCH FATTIGDOMSBEKäMPNINGFN:s utvecklingsprogram UNDP finns på plats i 177 länder och har huvudansvaret för samordningen av FN:s utvecklingsarbete, t ex när det gäller millenniemålen. Andra huvudfrågor för organisationen är fattig-domsbekämpning, hållbar utveckling, demokratiutveckling, genderfrågor, insatser mot hiv/aids samt konfliktförebyggande och återuppbyggnad. UNDP arbetar för att stärka ländernas egen förmåga att hantera kriser och utmaningar. Att stödja utvecklingen av fungerande och ansvarstagande institutioner är därför en prio riterad uppgift. Vidare har UNDP ett särskilt fokus på insatser i de minst utveck-lade länderna (MUL).

I länder där det inte finns fredsbevarande missioner brukar UNDP ansvara för ledning-en och samordningen av FN-systemets arbe-te. UNDP tillsätter en s k Resident Coordina-tor som är FN:s främsta representant på plats och har samma rang som utländska staters ambassadörer. Denne leder, i nära samarbete med värdlandets regering, FN:s landteam

bestående av de FN-organ som bedriver verksamhet i landet. Ofta har de olika FN- organen ett gemensamt kontor i huvudsta-den. FN-organ som är representerade i de flesta utvecklingsländer är, förutom UNDP, livsmedels- och jordbruks organisationen FAO, jordbruksutvecklingsfonden IFAD, världslivsmedelsprogrammet WFP, barn-fonden Unicef, världshälsoorganisationen WHO, bostadsprogrammet UN-Habitat samt Världsbanken.

Bland de många uppgifter som ligger på UNDP:s bord ingår att administrera ett program som kallas United Nations Volunteers, UNV. För närvarande är över 7 000 FN-volontärer verksamma inom olika utvecklingsprojekt över hela världen. FN- volontärerna är högutbildade personer med specifik kompetens inom t ex näringsliv och finansfrågor, organisationsledning, vatten- och sanitetsfrågor, skogsbruk och natur-resurshantering, informationsteknologi samt jordbruk och hälsa. Ofta arbetar FN-volontä-rerna inom statliga program där olika FN- organ – t ex UNDP, FAO eller WHO – står för teknisk expertis eller löpande övervakning.

Millenniemålen har under det senaste de-cenniet spelat en viktig roll för FN:s arbete med att bekämpa fattigdom och få igång en positiv utveckling. I många länder har det gjorts enorma insatser för att få fler barn till skolan, bekämpa sjukdomar och öka tillgången till rent vatten, för att nämna några av målen.

Millenniemålsprojektet visar hur ett beslut i FN:s generalförsamling kan slå igenom på de praktiska insatserna i fält och hur det kan få djupgående och långsiktig betydelse för hundratusentals miljoner människor.

MäNSKLIGA RäTTIGHETERHögkommissariatet för mänskliga rättig heter i Genève (Office of the High Commissioner for Human Rights, OHCHR) är FN:s huvudkon-tor för mänskliga rättigheter (MR). Kontoret har under senare år ökat sin närvaro runt om i världen. På sin webbsida skriver man att satsningen på närvaro utanför huvudkonto-ret är en strategi som syftar till ”att främja och skydda mänskliga rättigheter på landnivå, integrera ett MR-perspektiv i det arbete som görs av FN:s landteam samt bidra till att stär-ka nationella MR-institutioner och det civila samhället”.

OHCHR:s landkontor övervakar MR- situationen i det aktuella landet samtidigt som det verkar för och stödjer olika mekanis-mer som främjar mänskliga rättigheter. 2011 hade OHCHR kontor i Bolivia, Colombia, Guatemala, Guinea, Kambodja, Kosovo, Mauretanien, Mexiko, Nepal, Kosovo (Serbien), Palestina, Togo och Uganda.

OHCHR arbetar även aktivt med att inte-grera ett MR-perspektiv i FN:s freds-bevarande operationer. Prioriterade frågor i det sammanhanget är att säkerställa rättvisa och rättssäkerhet i fredsprocesser, att förhin-dra MR-brott samt att stärka de nationella institutionerna för mänskliga rättigheter. 2011 hade OHCHR över 600 personer anställda vid 14 särskilda MR-enheter i de fredsbevarande operationerna.

MR-rådgivare (human rights advisers) är experter som kan placeras hos FN:s landteam i de fall FN-chefen på plats efterfrågar det. Deras roll är att analysera MR-situa tionen i landet, bistå landteamet i dess arbete med att stärka skyddet av mänskliga rättigheter samt även bistå landets regering och civila samhäl-

Haitier köar i en fabrikslokal i huvudstaden Port-au-Prince för att få sin betalning efter att ha deltagit i ett ”pengar-för-arbete”-projekt arrangerat av FN:s utvecklingsprogram UNDP. UNDP lanserade projektet efter den förödande jordbävningen i januari 2010 i syfte att röja upp på gatorna och samtidigt ge människor en möjlighet till försörjning.

Foto: Fn/ sophia Paris

WHO har 147 landkontor och över 8 000 personer anställda.

SAMORDNING AV FN:S FäLTARBETEFör att FN ska kunna bistå länder att få till stånd en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling och nå millenniemålen krävs det samordning och samarbete mellan alla inblandade FN-organ, och de är många. 1997 presenterade den dåvarande general-sekreteraren Kofi Annan förslaget att alla FN-organ som arbetar i ett land ska koordi-nera sitt arbete. En landsamordnare (Resi-dent Coordinator, se ovan) skulle leda arbetet.

Några år senare vidareutvecklades dessa idéer i rapporten Delivering as one. Enligt rapporten bör FN:s arbete i ett land bygga på principerna ”en ledare, en budget, ett pro-gram och ett kontor”. Initiativet kallas ”One UN” och åtta länder har sedan 2007 varit pilotländer för satsningen, nämligen Alba-nien, Kap Verde, Mocambique, Pakistan, Rwanda, Tanzania, Uruguay och Vietnam. Ytterligare ett 20-tal länder har därefter inlett processer i samma anda.

Med tanke på att det kan finnas mellan tio och 25 FN-organ i ett och samma land har ”One UN” visat sig vara ganska svårt att ge-nomföra i praktiken. Det gemensamma kon-toret har varit den enklaste biten medan gemensam planering, genomförande och uppföljning varit en stor utmaning. Flera av de stora självständiga fackorganen, som t ex WHO, var till en början inte särskilt intress-erade av samarbetet. De menade att de hade en så omfattande egen verksamhet att den inte kunde inordnas i detta nya initiativ. Fackorganen har egna styrelser, budgetar och medlemsstater, vilket gör samordningen ännu mer komplicerad.

En utvärdering av ”One UN” inleddes 2011 och resultatet ska diskuteras i generalförsam-lingen under hösten 2012. SAMARBETE MED DET CIVILA SAMHäLLETI det direkta fältarbetet – då t ex barn ska vaccineras, kvinnor få förlossningshjälp och hivsmittade ges mediciner – samverkar ofta FN-organen med olika icke-statliga organi-sationer som är viktiga aktörer för att pro-grammen ska kunna genomföras på bynivå. Icke-statliga organisationer är verksamma över hela bredden av FN-frågor, alltifrån fred och försoning till hiv/aidsprevention, jord-bruksutveckling, biologisk mångfald, fattig-domsbekämpning, barns rättigheter, drogbe-kämpning o s v. Dessa organisationer kan vara inhemska eller internationella och har många gånger lång erfarenhet och stora kun-

le i MR-frågor. 2011 hade OHCHR 16 MR-rådgivare utplacerade i olika länder.

OHCHR har även en enhet för snabb-utryckningar (rapid response unit) som snabbt kan sända ut personal i samband med kriser eller då det finns behov av att skynd-samt utreda olika situationer. Sedan enheten inrätt ades 2006 har den agerat i närmare 20 fall.

Många av FN-familjens övriga olika organ, fonder och program har ett rättig-hetsperspektiv på sitt arbete och verkar på fältet i enlighet med detta. Som exempel kan nämnas FN:s befolkningsfond UNFPA som i hög utsträckning arbetar för kvinnors repro-duktiva hälsa och rättigheter och barnfon-den Unicef som verkar för barns rättigheter.

ANDRA MEDLEMMAR I FN-FAMILJENFör många av FN:s organisationer är själva kärnan i uppdraget att bedriva fältarbete runt om i världen inom sitt specialområde. Här är ett par exempel, utöver de som beskrivits ovan, på FN-organ vars arbete i fält är mycket omfattande och har avgörande betydelse för många länder:

• FN:s barnfond Unicef Unicef bedriver verksamhet till förmån för barn i ca 155 länder. De områden som berörs är t ex hälsa, näring, utbildning, miljö, vatten och sanitet samt skydd mot våld och exploatering. Låga kostnader och lokalt ägandeskap är ledstjärnor för orga-nisationens fältarbete. Viktig finansiering kommer från insamling som genomförs av ”national kommittéer” (UNICEF National Committees) i 36 industriländer, däribland Sverige.

• Jordbruks- och livsmedelsprogrammet FAO FAO arbetar med att långsiktigt trygga livsmedelsförsörjningen i världen. Arbetet handlar till stor del om att förbättra lev-nadsförhållandena för landsbygdsbefolk-ningen i utvecklingsländer, där 70 procent av de fattiga och hungrande i världen fort-farande lever. Organisationen bidrar med kunskap och kunskapsöverföring om jord-bruks-, skogsbruks- och fiskefrågor inom ramen för en hållbar utveckling. FAO bedriver fältverksamhet i 106 länder.

• Världslivsmedelsprogrammet WFP WFP är FN:s organ för matbistånd och ansvarar för nödhjälpen i samband med hungerkatastrofer. Organisationen bedriver även mer långsiktig verksamhet och har t ex omfattande program för att ge skolbarn i fattiga länder näringsrik mat. Ett genom-snittligt år når WFP ut med livsmedel till över 90 miljoner människor i 73 länder. Omkring 15 000 personer arbetar för orga-nisationen varav de flesta i avlägsna och svårtillgängliga områden där de fattiga och hungrande finns.

• Världshälsoorganisationen WHO WHO:s mål är att alla människor ska upp-nå högsta möjliga hälsonivå. Organisatio-nen arbetar med bl a hälsoupplysning, vaccinationsprogram och familjeplanering och tillhandahåller läkemedel i utveck-lingsländer. Särskild personal kan snabbt skickas ut för att stoppa epidemier eller hjälpa till vid katastrofer. Andra verkar i samarbete med olika regeringar för att stop-pa sjukdomar som hiv/aids och malaria.

Ingenjörer från FN:s mission i Sydsudan, UNMISS, arbetar med att jämna ut en väg i huvudstaden Juba.

Foto: Fn/ staton Winter

Det här kan DU göra!

1Röj-en-mina Miljontals människor lever under ständigt hot från minor som ligger dolda i marken. 10 000 personer dödas eller lemlästas av minor varje år. 90 procent av offren är civila och nästan en tredjedel av dem är barn.

svenska Fn-förbundet samarbetar internationellt med Fn-organ och nationella minröjningscentra för att stödja fältarbetet mot minor. Förbundets kampanj röj-en-mina samlar in pengar till humanitär minröjning och hjälp till minoffer. För tillfället går de insamlade medlen till Kambodja. samtidigt verkar kampanjen för att öka kunskapen om konsekvenserna av minor och andra explosiva lämningar, och för att skapa en global opinion i frågan.

GE ETT BIDRAG ELLER BLI MåNADSGIVARE!sätt in ett bidrag direkt på pg 90 00 79-5 (ange ”röj-en-mina”). Alla bidrag är välkomna!

du kan även bli månadsgivare. 50 kr i månaden under ett år motsvarar ungefär kostnaden för att hjälpa ett minskadat barn att lära sig gå igen. För 100 kr i månaden röjer du på ett år 120 kvadratmeter minerad mark. 200 kr i månaden räcker till att förse ett barn med en protes.

läs mer och engagera dig på www.fn.se/rojenmina!

2Skolmat blir kunskap 300 miljoner barn i världen lider av kronisk hunger. För dem som går i skolan gör bristen på näring och energi att orken saknas och inlärningen blir dålig. 72 miljoner barn, de flesta flickor, går inte i skolan överhuvudtaget.

Fn:s livsmedelsprogram WFP bedriver sedan 60-talet verksamhet där barn i områden som präglas av hunger och fattigdom får ett mål mat gratis i skolan. Verksamheten har utvecklats genom åren och är mycket framgångsrik. skolmaten gör att fler föräldrar skickar sina barn till skolan, att barnens inlärning och hälsa förbättras, att utbildningsnivån höjs och att andelen flickor som får utbildning ökar. På lång sikt är grundskoleutbildning för alla barn en avgörande investering för att förbättra länders ekonomi och skapa läskunniga, självfungerande och välmående samhällen.

GE ETT BIDRAG ELLER BLI MåNADSGIVARE!Fn-förbundets kampanj skolmat blir kunskap samlar in pengar till WFP:s skolmatsprojekt i Afghanistan, d r Kongo, Etiopien, Kambodja och nicaragua. Ett mål mat kostar bara två kronor. Ge din gåva via plusgiro 90 00 79-5 (ange ”skolmat) eller bli månadsgivare.

läs mer och engagera dig på www.fn.se/skolmat!

3Flickai många länder utsätts flickor för en konsekvent diskriminering i förhållande till jämnåriga pojkar. Arbete i hemmet, könsstympning, barnäktenskap och tidiga graviditeter är bara några av de företeelser som hotar flickors hälsa, skolgång och utveckling. Forskning visar också att diskriminering av flickor håller tillbaka hela samhällsutvecklingen – och vice versa: när flickor och kvinnor får tillgång till utbildning, information och andra rättigheter påverkas hela samhället i positiv riktning.

svenska Fn-förbundet har startat kampanjen Flicka för att belysa och öka kunskapen om flickors utsatta situation och samtidigt samla in pengar till utvalda fältprojekt. de insamlade medlen går dels till UnFPA, Fn:s befolkningsfond, och dess arbete med reproduktiv hälsa och jämställdhet i Etiopien, d r Kongo, Kambodja och Afghanistan, och dels till Kongos Fn-förbund och dess arbete med att utbilda flickor i mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati.

GE ETT BIDRAGGe ett bidrag via plusgiro 90 00 79-5 (ange ”flicka”) eller bli månadsgivare till kampanjen!

läs mer och engagera dig på www.fn.se/flicka!

FN-fakta nr 3/12: FN:s fältarbete · text: Annalena Andrews. Faktabladet kan beställas från Fn-förbundet (upp till 10 ex gratis, porto tillkommer dock).

E-post: [email protected] · telefon: 08 – 462 25 40 · Webb: www.fn.se

Fn-systemet finns på plats i så gott som alla världens hörn och arbetar oupphörligt med allt ifrån akuta insatser vid krig och katastrofer till långsiktig utveckling, fred och mänskliga rättigheter. Finansieringen av insatserna är dock ett ständigt problem och ofta

saknas medel för verksamhet som skulle behövas. svenska Fn-förbundet bedriver insamlingsverksamhet till förmån för Fn:s fältarbete. här är tre förslag på hur du via Fn-förbundet kan bidra till livsviktiga insatser runt om i världen:

skaper om lokalsamhället och de förutsätt-ningar som råder. En del av FN-organens lokala arbete handlar om att kanalisera pengar till icke-statliga organisationer som genomför viktigt fältarbete.

FINANSIERINGEN AV FN:S ARBETEFN:s medlemsländer ska bidra till organi-sationens reguljära budget och de freds-bevarande operationerna enligt en fast-ställd skala. Men många av länderna beta-lar inte sina obligatoriska avgifter ordenligt. I oktober 2011 var medlemsländerna t ex skyldiga de fredsbevarande operatio-nerna svindlande 3,3 miljarder dollar, pengar som alltså saknades för att genom-

föra planerad verksamhet.Den obligatoriska delen av FN:s

budget täcker dessutom endast omkring en tredjedel av kostnaden för FN:s hela verksamhet. Resten måste lösas genom frivilliga bidrag från medlemsländer och från olika typer av insamlingsverksamhet som enskilda organ, program och även frivillig organisationer bedriver. Det gäller inte minst finansieringen av det omfattande fältarbete som de olika aktörerna inom FN-systemet utför. Till den verksamhet som måste täckas helt av frivilliga bidrag från medlemsländerna hör t ex kostnaderna för FN:s utvecklingsprogram UNDP.

Att få in de pengar som behövs är ett ständigt och stort problem och FN är konstant underfinansierat. Den ekono-miska krisen under senare år har dessut-om ytterligare förvärrat situationen.

I samband med katastrofsituationer, som hungerkrisen i Sahel-området söder om Saharaöknen, går berörda FN-organ ut med appeller där de begär extra anslag. Så har t ex WFP begärt 888 miljo-ner dollar för sina katastrofinsatser i Sahel under 2012. I september hade organi sationen fått in 533 miljoner dollar och saknade alltså medel till 40 procent av de planerade insatserna.

50 år efter att Fn:s andre generalsekreterare dag hammarskjöld gick bort kvarstår frågetecken om hans död. En kommission har tillsatts för att på nytt granska frågan.

– Hela sanningen har inte kommit fram, menar förre ärkebiskopen KG Hammar, som är med i en grupp som ska bistå kommissionen. Dag Hammarskjöld blev FN:s general-sekreterare 1953. Under en fredsmission till Kongo i september 1961 kraschade hans plan nära Ndola över nuvarande Zambia. Det har tidigare gjorts fyra utredningar kring kraschen. Myndigheterna i då-varande Rhodesia pekade på misstag av piloterna som orsak till tragedin. En FN-utredning 1962 kom fram till att det var svårt att fastställa en definitiv orsak. Det

kunde vara olycka, men det kunde också vara sabotage. Varför en ny utredning? – Det har kommit ut ny information som bör kollas upp. Jag är med i påtryckar-gruppen som drivit frågan. Vår uppgift är att samla in material kopplat till fallet, för-klarar KG Hammar. Han syftar bl a på boken Who killed Hammarskjöld? av den brittiska historikern Susan Williams. Den kom ut 2011. – Författaren är säker på att någon mör-dade honom. Det var många som kunde och ville det. Det här var en tid som prägla-des av kalla kriget, avkoloniseringen och kampen om Afrikas rikedomar, säger han. Det insamlade materialet ska lämnas över till kommissionen, som består av en internationell grupp jurister: Hans Corell från Sverige, Stephen Sedley från Storbritan-nien, Richard Goldstone från Sydafrika och Wilhelmina Thomassen från Neder-

länderna. – Juristkommit-tén ska utvärdera om materialet är av sådan kvalité att det kan presenteras för generalförsamling-en, säger KG Hammar. Enligt resolution 1759, som antogs efter Dag Hammarskjölds död, ska FN:s general sekreterare informera general-församlingen om det dyker upp nya bevis om fallet. Men att sanningen kommer fram är inte längre en rättslig sak, säger KG Hammar. – Många som var kopplade till fallet är döda. Det är snarare en politisk sak. Det handlar om historisk sanning. Utredarna ska presentera sina slutsatser sommaren 2013.

Text: Maria Kabatanya, frilansjournalist

Världstoppmötet om hållbar utveckling i Rio de Janeiro i juni blev inte det kraftfulla avstamp

för en hållbar värld som många aktörer hade hoppats. Många var besvikna över de svaga formuleringarna i slutdoku-mentet, The future we want, som saknar bindande åtaganden. Trots detta finns det ljusglimtar som är värda att ta fasta på, menade FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic i en kommentar efter konferensen: – I dokumentet finns flera spännande tankar som är värda att bygga vidare på. Det gäller bl a företagens roll och samar-bete mellan städer för att sprida idéer om hållbar konsumtion, sa Gabelic. Han

Ny utredning om Dag Hammarskjölds död

Klent slutdokument från Rio+20

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon till-kännagav i juli att han tillsatt en ny högnivå-panel som ska jobba med frågan om FN:s utvecklingsagenda efter 2015. En av de 26 deltagarna i panelen är Sveriges bistånds-minister Gunilla Carlsson. En huvuduppgift för panelen blir

frågan om de hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals, SDG:s) som ska ersätta millenniemålen efter 2015. Tanken är att de nya målen ska vara bredare och i högre grad än millenniemålen involvera alla länder i världen. − Nu gäller det hur världsekonomin ska

utvecklas, hur vi ska leva resurssnålt och ta bättre gemensamt ansvar, säger Gunilla Carlsson till Dagens Nyheter. Högnivåpanelen ska leverera sin rapport i juni 2013 och därefter kommer FN:s generalförsamling att få en viktig roll i processen med att formulera de nya målen.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon talar vid världstoppmötet om hållbar utveckling.

Foto: Fn/ Maria Elisa Franco

Foto

: Fn

framhöll tre positiva resultat av mötet:• en process ska startas för att ersätta dagens millenniemål med en uppsätt- ning hållbarhetsmål (s k SDG:s, Sustainable Development Goals),• ett tioårigt ramverk skapas för hållbar produktion och konsumtion,• åtgärder ska vidtas mot nedsmuts- ningen av världshaven. Förberedelserna inför Rio +20, själva mötet och det omfattande slutdoku-mentet öppnar för en fortsatt process som kommer att pågå i och utanför FN och med många aktörer inblandade, sa Gabelic vidare. – Avgörande är att man regelbundet återvänder till FN-systemet för att stadfäs-


ta principer, slutsatser och de konkreta mål som krävs för att vi ska nå målet om lång-siktigt hållbar utveckling. Slutdokumentet från Rio +20 kan läsas i sin helhet på www.fn.se/ hallbarutveckling

Ny högnivåpanel tillsatt


Diplomaten och tidigare utrikes-ministern Jan Eliasson är sedan den 1 juli den högst placerade

svensken i FN efter Dag Hammarskjöld. Som vice generalsekreterare är han Ban Ki-moons högra hand och näst högste tjänsteman i organisationen.

Eliasson höll ett brandtal för interna-tionalismen när han den 29 maj talade vid ett möte i Stockholm arrangerat av Svenska FN-förbundet. Han inledde med att konstatera att FN-tanken är nödvän-dig för det globala samarbetet, och att den är särskilt viktig just nu:

– Det är uppförsbacke för det interna-tionella samarbetet för vi lever i en tid då omvärlden betraktas som ett problem. Det är många som fiskar i grumliga vatten och säger ”det är därifrån pro-blemen kommer”, ”det är dit jobben för-svinner”. Då får vi en motsättning mellan det nationella och det internatio-nella som är väldigt farlig, sa Eliasson.

NATIONELLT INTRESSE – Min vision av hur det borde se ut handlar om att vi måste förena interna-tionalismen med våra nationella intre ssen här hemma. Vi borde eftersträva att den goda internationella lösningen ska betrak-tas som ett nationellt intresse – då får den stöd av parlament och andra besluts-fattare, och då skapas förutsättningar för att komma överens i FN.

– Därför vill jag inleda med att säga att FN-tanken är oundgänglig för vårt

Brandtal för internationalismen när Eliasson mötte FN-rörelsenstå upp för interna-tionalismen! det var Jan Eliassons budskap när han i maj mötte den svenska Fn-rörelsen på Grand hotel i stockholm. i juli tillträdde han sin nya tjänst som vice generalsekreterare i Fn.

Den 2 juli 2012: Jan Eliasson har just svurits in som ny vice generalsekreterare i FN. Som sådan är han den näst högste svensken i FN sedan Dag Hammarskjöld. Med på bilden är FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon.

Foto: Fn/Eskinder debebe

arbete, och att engagemanget hos den enskilde för FN-tanken är oundgängligt! Eliasson fortsatte med en exposé över FN:s tre huvudarbetsområden – fred, utveckling och mänskliga rättigheter – och redogjorde för vilka arbetsuppgifter han själv kommer att ha på varje område. Han framhöll förebyggande – prevention – som en fråga som han kom-mer att prioritera. Behoven av konkreta åtgärder är enorma, menade han:

– Det är ovärdigt att vi hela tiden väntar på kata-strofen trots att vi känner vibra-tionerna i mar-ken. Vi vet att vi skulle spara både liv, pengar, nattsömn och FN:s rykte om vi agerade tidigt och även satsade på medling. Sä-kerhetsrådet ska ju agera vid hot mot internationell fred och säkerhet och vad är hot? Jo, det är innan det händer!

– För min del kommer det också att handla mycket om att hantera kriserna som bryter ut. I dagsläget är det Syrien och Iran bl a. Fredsarbete, medling och krishantering kommer att bli viktiga

uppgifter för mig.På utvecklingsområdet kommer

Eliassons arbete till stor del att handla om att se till att världen håller kursen med millenniemålen till 2015, samtidigt som nästa generations mål ska formuleras.

– Här har ni en viktig uppgift: hur ska nästa generations mål för en rättvis värld se ut? Det gäller att behålla fattigdoms-bekämpningsperspektivet och samtidigt tänka in hållbarheten, utan att det blir en motsättning mellan fattigdomsbe-

kämpning och hållbarhet, mellan rika länder och fattiga, fortsatte han.

– Vidare kommer jag att jobba med att få in ett rättig-hetsperspektiv i de olika må-len. Med det menar jag t ex

kvinnors rättigheter – rätt till sin kropp, till reproduktiv hälsa o s v – som är mycket kontroversiella frågor. Att hålla i det arbetet tror jag kanske blir min svåraste uppgift.

SäRSKILT HEDERSUPPDRAGJan Eliasson har också fått ett särskilt hedersuppdrag av Ban Ki-moon. Det handlar om att förändra attityderna när det gäller FN:s uppdrag och roll i världen.

”Vi borde eftersträva att den goda internationella lösningen ska betraktas som ett nationellt intresse.”


I början av juni utbildades FN-förbun-dets 19 nya millenniemålsambassa-dörer. Alla är medlemmar i FN-rörel-

sen och i åldern 18-25 år. Under somma-ren har de skrivit förslag på projekt som kommer att genomföras under hösten och vintern. Flertalet av projekten görs i samverkan med berörda FN-föreningar.

Millenniemålsambassadörerna kommer att ha fokus på gymnasieelever och studenter vid högskolor och univer-sitet. Projekten kan handla om ”tradi-tionella” föreläsningar men också om lite mer spektakulära events. Syftet är att målgrupperna först ska få kännedom om millenniemålen, sedan ökad kunskap och därefter vilja engagera sig i FN-rörelsen.

De 19 kommer också att medverka i

– FN kan inte ensamt klara alla de komplexa frågor som står på den globala agendan. Det finns förväntningar som är orealistiska, t ex när det gäller klimat-frågan där hela FN-systemet fått betala ett högt pris för misslyckandet i Köpen-hamn.

– I stället måste vi nu eftersträva delat ansvar. Det är nästan så att jag skulle vilja se någon form av internationell arbets-fördelning. Vilka andra aktörer finns det, t ex i klimatfrågan? Jo, där finns hela världsbankssystemet, alla regionala organ och världens regeringar men även forskningen, den privata sektorn och det civila samhället. Min tanke är att man måste sätta problemet i centrum, dela upp det i delar och säga ”vem gör vad?”.

FN kan fungera som katalysator, fast-ställa normer och leda arbetet på vissa områden medan andra aktörer kan ta ansvar för andra delar, fortsatte Eliasson:

– Då får man en starkare känsla av ansvar hos varje aktör. Dessutom fram-står inte problemen som lika över-mäktiga när man delar upp dem vilket gör att man minskar den hopplöshet och

modlöshet som annars är lätt att känna, sa Eliasson och framhöll att han också vill jobba för att ta bort revir- och ”stup-rörstänkande” inom FN.

ANSVARSTAGANDEEn näraliggande attitydfråga som Eliasson vill driva handlar om ansvarsta-gande för framtiden. Korttidspers-pektivet, som i hög grad präglar både politiken och närings livet, är direkt skadligt, hävdade han.

– I den värld där vi nu lever tycker jag vi ska ha två bilder framför oss. Den ena

är barnen och den andra är planeten. Ingen av dem har rösträtt.

– Jag har förhandlat med potentater från olika diktaturer men nu handlar det om en förhandling med naturen, där vi sitter på andra sidan och det är naturen som står på spel. Vi behöver skapa en opinionsrörelse för ansvars-tagande. Jag tror alla har dåligt samvete, vi vet att det går i fel riktning. Man kan ha en plan B men vi måste komma ihåg att det inte finns en planet B.

AnnaLena Andrews

Det var en glad och avspänd Jan Eliasson som i maj träffade den svenska FN-rörelsen i Stockholm. På bilden flankeras han av FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic och generalsekreterare Linda Nordin Thorslund.

Se upp, här kommer 19 nya ambassadörer för millenniemålen!

övre raden från vänster: Pernilla Bergström i Växjö, Maja Jonson i Lund, Bozang Hussein i örebro, Sara Jungmar i Växjö, Tina Sabet Motlagh i Växjö, Hanna Hansson i Nacka. Nedre raden från vänster: Farzaneh Fattahi i Uddevalla, Lisa Ageman i Saltsjö-Boo, Lawen Dehghani i Stockholm, Ayat Alkabi i Halmstad, Sofie Norinder i Mariefred, Natasha Olsson i Uddevalla, Sara Ibrahim i Uddevalla, Sofia Strive i Göteborg, yasmin Hassan i Västerås, Hamoar Karim i Eskilstuna, Mona Sabet Motlagh i Växjö och Marcus Morfeldt i Stockholm. På bilden saknas Sofia Olofsson i Uppsala.

Foto: ida Friedmann

FN-förbundets övriga verksamhet, exempelvis Bok & Bibliotek i Göteborg 27-30 september, FN-förbundets semi-narier ”På FN:s agenda – hållbar utveck-ling i fokus” i Stockholm 24 september och i Göteborg 29 september samt

höstens kampanj till förmån för millennie mål 7 (hållbar utveckling) och 8 (globalt partnerskap).

Läs mer om FN-förbundets millennie-målsambassadörer på www.fn.se/ millenniemalsambassadorerna.

Foto: Pekka Johansson


Södermanlands läns FN-distrikt före-slog i motion nr 16 att FN-förbun-det ska uttala sig mot “könsstymp-

ning” av pojkar under 18 år. I sin bered-ning inför kongressen hade styrelsen valt att ställa sig på motionärens sida. Rebecca Åblad redogjorde inlednings-vis för styrelsens mening:

– Styrelsens yttrande ska inte tolkas som ett ställningstagande för eller emot olika religioner eller kul turer. I stället har styrelsen tagit fasta på barns rättighet att be stämma över sin kropp, sa Åblad.

– Frågan har dock väckt debatt i styrelsen och vi vill uppmana kongressen att diskutera den ingående och att fatta ett väl avvägt beslut.

ORDVAL VIKTIGTDiskussionen lät inte vänta på sig. Först upp i talarstolen var Christer Gustavsson från Värm-lands FN-distrikt. Han började med att yrka avslag på motionen och konstaterade att man måste vara upp-märksam på ordvalet när man diskuterar en så känslig fråga:

– Man måste skilja på kvinnlig köns-stympning och manlig omskärelse. Att blanda ihop begreppen är ett sätt att på-verka vårt sätt att tänka. Manlig omskärel-se finns i muslimsk, judisk och till viss del även i romsk tradition. Det är svårt för oss andra att förstå den betydelse som detta har – det handlar om en mångtusenårig tradition som markerar tillhörigheten till ett folk.

– FN-förbundet ska vara en organisa-tion som främjar mångfald i samhället – då ska detta också spegla de ställnings-taganden som vi gör, sa Gustavsson innan han blev avbruten i sitt anförande av presi-diet som satt upp en treminutersgräns.

På samma sida i debatten stod Asmahan Aweidah från Eslövs FN-förening.

– Manlig omskärelse är en självklarhet för två jättestora grupper i samhället: muslimer och judar. Om vi bifaller motio-nen skulle det utesluta många personer från FN-förbundets verksamhet!

– Varför lyfter man aldrig fram de posi-tiva effekterna av att män är omskurna?

T ex att vetenskapliga rapporter visat att kvinnor som lever med män som är omskurna betydligt mer sällan får livmoderhalscancer? sa Aweidah och fick applåder.

STRIDER MOT NATURENBland dem som ville bifalla motionen fanns bl a Monica

Johansson från Oskarshamns FN-förening:

– Vi är skapade som vi är av vår herre eller naturen, hur man nu väljer att se på det. Omskärelse är ett ingrepp som strider mot naturen och det är fel att göra ingrepp som inte är nödvändiga av medicinska skäl, menade hon.

Mats Bäckman från Tierps FN-förening höll med och anlade ett rättighetsperspektiv på frågan:

– Individens rättig heter går före kollektivets. Äger föräld-

rarna barnet eller äger barnet rätten till sin egen kropp?

Agneta Emanuelsson från Sörmlands-distriktet återgick till frågan om ordval.

– Det talas om ”omskärelse” och det som händer är att man skär bort en bit av pojkens kropp. Det är små pojkar som inte kan försvara sig – det är inget annat än en stympning! Den på flickor är allvarligare men det har inte med saken att göra, sa Emauelsson och tillade att hon pratat med många judiska män som berättat att de har problem med sitt sexliv.

Det fick Asmahan Aweidah att repli

En motion om manlig omskärelse blev den mest omdiskuterade på Fn-förbundets kongress i Jönköping den 16-17 juni. styrelsen hade gått på motionärens linje och ville bifalla förslaget att förbundet ska verka mot “könsstympning” av pojkar under 18 år. Efter en lång och stundtals känslosam debatt beslutades att frågan återförs till styrelsen och ska diskuteras vidare.

Manlig omskärelse och vapen export heta frågor på kongressen

FN-FöRBUNDETS KONGRESS 2012


kera och konstatera att många män som inte är omskurna också har problem med sina sexliv.

– Om manlig omskärelse var ett så stort problem, varför är det inte judiska och muslimska män som tagit frågan till kongressen? undrade hon.

Yusuf Tohow från Göteborg berättade att han själv är omskuren och undrade om han själv och hans söner nu skulle bli ute-slutna ur FN-förbundet. Han menade att det ”luktade SD” om förslaget. Till slut gick Ulf Andersson från Linköping upp i talar-stolen och konstaterade att frågan tydligt splittrade kongressen i två läger. Han före-slog att den skulle återremitteras till styrel-sen och sedan tas upp i rådslag runt om i landet, ett förslag som styrelsen genast nappade på och som kongressen därefter beslutade i enlighet med.

SVENSK VAPENEXPORTEn annan fråga där debatten blev livlig var den om svensk vapenexport. I motio-ner från Kristianstad och Laxå föreslogs att FN-förbundet ska arbeta aktivt mot svensk och internationell vapenhandel.

I sina yttranden hänvisade styrelsen till begränsade resurser och menade att frågan om svensk vapenexport bör läm-nas ”till organisationer som redan fram-gångsrikt driver den”.

Maria Külen från Norrköpings FN- förening sa att hon skämdes över styrel-sens yttrande och att FN-förbundet helt enkelt får göra plats i sitt arbete för frågan om vapenexport. Hon fick medhåll av en rad ombud, däribland Jonas Magnusson från Socialdemokrater för tro och solidaritet:

– Någon måste utgöra en bred motkraft i den här frågan och för mig är det själv-klart att vi ska vara med där. Just nu har vi dessutom fått ett momentum med folk-ligt stöd mot svensk vapenexport och om FN-förbundet är med i debatten så kom-mer det att ge organisationen ökad rele-vans, sa Magnusson.

– Keth Thapper från LO drev samma linje: Jag tycker att FN-förbundet ska vara drivande i den här frågan. Det här måste vara en av de viktigaste frågorna för oss att sätta ner foten i!

Till slut beslutade kongressen i enlig-het med andemeningen i de två motio-nerna. Det innebär att FN-förbundet under kommande mandatperiod ska arbeta aktivt mot svensk vapenexport i samar bete med andra organisationer.

KRITIK MOT LOKALERFrån Shia, Svenska handikapporganisatio-ners internationella utvecklingssamarbete, hade det inkommit en motion om inklu-dering av människor med funktionsned-sättning i FN-förbundets verksamhet. Avsikten med motionen var ”att uppmärk-samma och förtydliga” att FN-förbundet måste leva upp till kraven i FN:s konven-tion från 2006. I motionen framhålls bl a att FN-förbundets lokaler på Skolgränd i Stockholm inte uppfyl-ler grund läggande krav på tillgänglighet.

Det faktum att flera personer som använder rullstol haft problem med att ta sig till kongressalen på Per Brahe-gymnasiet blev en tydlig illustration till motionens innehåll.

– Ingen skulle acceptera om en person med annan hudfärg eller sexuell läggning blev hänvisad till en annan ingång än övriga kongressdelta-gare och dessutom möttes av en stängd dörr. Men det är precis vad som hänt på den här kon-gressen, sa Maria Johansson, förbundsordförande för DHR.

– Jag kräver att FN-förbundet tar ansvar för de här frågorna. Vi kommer inte att närvara om det inte blir en tydlig förbättring!

Johansson möttes av applåder och kongressen beslutade bifalla motionen.

öVRIGA BESLUTAndra beslut som fattades på kongressen var bl a följande:• FN-förbundet ska verka för att

Sverige ska erkänna Palestina som stat,• FN-förbundet ska verka för att befolk-

ningen i Västsahara får komma till tals,• Medlemsavgiften höjs till 200 kr för

enskild medlem, • FN-förbundets UNg-läger ska hållas

under vårterminen,• FN-förbundet ska utreda möjligheten

att inrätta ett centralt elektroniskt dokumentarkiv för hela FN-rörelsen.

AnnaLena Andrews




FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic i talarstolen.

FN-förbundets ordförande Aleksan-der Gabelic, som omvaldes på kon-gressen till ytterligare en treårspe-

riod, ska heltids arvoderas motsvarande ett prisbasbelopp (44 000 kr) per månad. Samtidigt ska frågan om ordförandens arvode och uppdragets omfattning utre-das. Det beslutade FN-förbundets kon-gress på förslag av valberedningen.

Grundtanken med arvoderingen är att göra FN-förbundet mer synligt ute i landet och i den politiska debatten, något som efterfrågats från olika håll i den svenska FN-rörelsen. Tanken är bl a att ordföranden ska resa runt och tala hos FN-föreningar, FN-distrikt, skolor och universitet. EXTRA KOSTNADERKongressens beslut föregicks av en debatt där bl a Bo Olsson från Kristianstads FN-förening kritiserade förslaget om heltids-arvodering och i stället föreslog en arvo-dering på 25 procent för ordföranden.

– De uppgifter som valberedningen beskriver i sitt förslag bör kunna utföras av de två generalsekreterarna. En heltids-arvodering skulle innebära extra kostna-der på kanske 800 000 kronor per år. Det innebär rimligtvis nedskärningar på annat håll och frågan är vilka tjänster som måste skäras bort.

– Om vi har en högavlönad ordförande i toppen blir det också svårare att få folk ute i landet att engagera sig och lägga ner tid och arbete helt utan ersätt-ning, menade Olsson.

Även Marie-Louise Wentzel från Ystad-Österlens FN-förening pekade på att det i budgeten inte avsatts pengar till arvoderingen och uttryckte oro för de konsekvenser som beslutet kan få för förbundets verksamhet.

På andra sidan i debatten stod bl a styrelsens Niklas Carlsson som menade att

en aktiv ordförande innebär en starkare folkrörelse och därmed en bättre ekonomi.

– Att vi arvoderar ordföranden betyder inte att vi måste skära ner någon annan-stans, menade Carlsson.

Marianne Andersson, också hon från styrelsen, drev samma linje.

– Vi behöver vitalisera oss, bli mer aktiva och bilda nya föreningar. I den processen finns det inget bättre redskap än att ha en ordförande som är aktiv och som har tid, sa Andersson.

FUNKTION OCH PERSONMikael Wendt från Skövde FN-förening var också positiv:

–Jag tror att de flesta av oss här inne har 100 procent engagemang. Då är det rimligt att vår ordförande ska ha ett 100-procen-tigt uppdrag och 100 procent lön, sa han och underströk samtidigt vikten av att prata funktion och inte person.

Kongressen valde att gå på valbered-ningens linje och beslutade med bred majoritet i enlighet med förslaget, med tillägget att pensionsinbetalningar ska göras för ordföranden. En reservation mot beslutet inlämnades vid det första mötet med den nya styrelsen av personalen vid FN-förbundets kansli som ansåg att ordföranden bör ligga kvar på 60 procents arvodering tills utredningen är klar.

heltidssatsning för FN-förbundets ordförande

Vad tyckte du om kongressen?

HANS FRIDLUND, HALMSTADS FN-FöRENING:– Kongressen var väldigt välregisserad och proffsig. det har varit stimulerande att få träffa människor som delar ens engagemang. det finns helt klart ett stort kunnande, hos både kansliet, styrelsen och kongressombuden.– Jag tycker också att det varit högt i tak. det faktum att organisationen är religiöst och politiskt oberoende gör att det blir lite av en smältdegel och att det blir ett brett spektrum av åsikter.

PERNILLA BERGSTRöM, VäXJö FN-FöRENING:– det har varit jättebra, spännande och lärorikt! Arrangemanget var bra och det var intressant att få lyssna till de många drivna och engagerade ombuden som vågar ta en diskussion och trycka på.– den mest intressanta och komplexa frågan var manlig omskärelse. det finns många åsikter att respektera. det var bra att vi bestämde att frågan ska diskuteras vidare eftersom den annars skulle ha splittrat oss.

FARzANEH FATTAHI, UDDEVALLA FN-FöRENING:– det har varit jättekul! Jag är ombud för min förening och jag känner verkligen att jag fick vara med och påverka. Vi ungdomar har fått större utrymme än vi brukar. Vi har bemötts med respekt av dem som är äldre och det har också känts okej att gå upp och prata. – Av det vi diskuterat ligger vapenexporten mig varmast om hjärtat. det var också bra att vi hade en debatt om könsstympning.


UTDRAG UR FN-FöRBUNDETS NyA MåLDOKUMENT FöR 2013-2015:

Svenska FN-förbundet arbetar för en värld där de mänskliga rättigheterna respekteras, där väpnade konflikter förebyggs, där det råder social och ekonomisk rättvisa och där utveck-lingen är hållbar. Vår vision samman-faller med FN:s mål såsom de uttrycks i inledningen i FN:s stadga och i Millenniedeklarationen.

Svenska FN-förbundets verksamhet baseras på FN:s tre huvudpelare som alla hänger samman: utveckling, fred och säkerhet, och mänskliga rättig-

heter. Inom respektive pelare är våra övergripande mål:

UTVECKLING • Förenta Nationerna har ett effektivt

och relevant utvecklingssamarbete. • Sverige är en stark och reform-

drivande aktör inom FN:s utveck-lingssamarbete.

FRED OCH SäKERHET • Förenta Nationerna har ett tydligt

fokus på mänsklig säkerhet istället för staters säkerhet.

• Sverige tar ett ökat ansvar för FN:s fredsarbete.

• Mänskliga rättigheter • Förenta Nationerna har ett effektivt

och relevant arbete för mänskliga rättigheter.

• Sverige efterlever sina konventions-åtaganden inom området mänskliga rättigheter. MäNSKLIGA RäTTIGHETER

• Förenta Nationerna har ett effektivt och relevant arbete för mänskliga rättigheter.

• Sverige efterlever sina konventionså-taganden inom området mänskliga rättigheter.


här är den nya styrelsen!FN-förbundets styrelse 2012-1015. Frånvarande: Niklas Carlsson.

FN-förbundets styrelse under ledning av ordförande Aleksander Gabelic sitter fram till nästa

kongress 2015. Ordinarie ledamöter är: Marianne Andersson, Vårgårda; Gabriel Bake, Jönköping; Lars Bengtsson, Enköping; Niklas Carlsson, Kalmar; Laila Naraghi Coggiola, Stockholm; Ursula Falkringe, Mariefred; Kiomars Heydar,

Uddevalla; Roland Håkansson, Järna; Tanja Mitic; Linköping; Carina Nilsson, Solna; Viktor Olsson, Lund; Anette Garney, Luleå; Eric Knutson, Uppsala samt Ida Friedmann, personalrepresentant.Till suppleanter valdes: Annelie Börjes-son, Västra Frölunda; Shila Rahy, Halmstad; Jan-Fredrik Wahlin, Lund; David Ekwueme, Ödeshög; Mats Sjögren,

Listerby samt Helén Huledal, personalrepresentant.På vår webbsida kan du läsa presenta-tioner av var och en i styrelsen. Se www.fn.se/styrelsen

Bilderna från Fn-förbundets kongress är tagna av Pekka Johansson, Annalena Andrews och ida Friedmann.


Ungdomspraktikanter på plats i Georgien och ArmenienSvenska FN-förbundet har skickat iväg två ungdomspraktikanter till FN- förbunden i Georgien och Armenien. Daniel Löwendahl kommer att arbeta i Georgien och Tove Vikström i Armenien. Båda kommer under de kommande månaderna att synas på FN-förbundets UNg-blogg, se www.ung-bloggen.blogspot.se.

Efter återkomsten till Sverige i bör-jan av 2013 kommer de två att besöka bl a FN-skolor för att informera om sina erfarenheter och skapa förståelse kring svenskt utvecklingssamarbete och FN-rörelsen.

Fn-förbundet träffade försvarsministernFörsvarsminister Karin Enström upp-vaktades i augusti av FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic och generalsekreterare Linda Nordin. Syftet var att ta upp frågan om det rekordlåga antalet svenska FN-soldater. Under 2012 har endast ett 20-tal svenskar deltagit i FN-ledda insatser, en siffra som kan jämföras med den toppnotering på nära 2000 som upp-nåddes under delar av krigen på Balkan på 1990-talet.

Gabelic och Nordin framhöll att bristen på svenska FN-soldater får en rad negativa konsekvenser, däribland att Sverige inte har insyn i arbetet för fred och säkerhet i olika afrikanska länder vilket försämrar effekten av vårt bistånd till Afrika.

Barnäktenskap temapå Way out WestÄven i år deltog FN-förbundet med olika aktiviteter på musikfestivalen Way Out West. Bland annat hade förbundet en utställning om global utveckling och flickors utsatthet. Besökarna kunde stödja arbetet mot barnäktenskap ge-nom att köpa fjärilsbroscher och ge sms-bidrag till Flicka-kampanjen. FN-förbundets Facebook-kampanj Stoppa barnäktenskap! har som mål att samla 20 000 namn mot barnäktenskap – lika många som antalet flickor som gifts bort varje dag runt om i världen.

Samtliga restauranger på festival-området samarbetade dessutom med FN-förbundets skolmatskampanj. För varje mål mat som köptes under festi-valen gick två kr till kampanjen.

Carolina Klüft, Fn-förbun-dets goodwill-ambassadör som just avslutat en fantas-tisk karriär som friidrottare.

DU äR STARKT ENGAGERAD I GLOBALA FRåGOR OCH UTTRyCKER DITT ENGAGE-MANG I OLIKA SAMMANHANG. VARFöR äR DE HäR FRåGORNA VIKTIGA FöR DIG?– De är viktiga för mig för att de är vik-tiga för världen. Vi lever i en alltmer global iserad värld och det är viktigt med samarbete, med att se till det gemen-samma intresset. Vi har globala problem som vi försöker lösa tillsammans, som världsmedborgare. Jag har rest mycket som idrottare och är van att jobba i ett lag. Det laget vi har i det här samman-hanget är globalt.

VAD HAR GJORT MEST INTRyCK På DIG GENOM åREN I DITT SAMARBETE MED SVENSKA FN-FöRBUNDET?– Det är möten med olika människor och engagemanget hos dem. Personer som både står för och arbetar för bra saker, här hemma och i fält. Det mänsk-liga i alla former är roligast.

HUR SER DITT SAMARBETE MED FN-FöRBUNDET UT JUST NU?– Det känns som att vi har en nystart nu när jag har lagt min idrottskarriär bak-om mig. Jag kommer ha mer tid och hoppas på att kunna bidra med ett för-djupat engagemang. Jag vill inte bara vara ett affischnamn. Nu hoppas jag att i ännu högre grad bli en del av FN-för-bundets verksamhet och att få lära mig mycket genom att ta del av den kunskap som finns hos er. Under hösten ska jag besöka gymna-sie- och högskolor och prata om globala frågor och engagemang. Jag kommer även vara med på Bok & Biblioteks-mässan i Göteborg och delta i ett film-tävlingsprojekt för ungdomar. Jag ska också bidra i något sammanhang vid inomhus-EM i friidrott.

VAD HAR DU På GåNG MER FRAMöVER?– Jag ska faktiskt studera. Jag kommer att läsa freds- och konfliktstudier, ett ämne som jag länge varit intresserad av. Hade

jag inte jobbat med idrott så hade jag helst arbetat med sådana frågor.

DU äR EN PERSON SOM FöRVERKLIGAT MåNGA AV DINA DRöMMAR. VAD äR DIN DRöM FöR VäRLDEN?– Drömmar kan ibland kännas för abstrakta. Jag har alltid skapat delmål, det har gjort att allt jag drömt om har känts närmare. Inför en tävling kunde jag ha som mål att göra mitt bästa eller njuta av upplevelsen. Man måste se de små framstegen. Och det är viktigt att komma ihåg att sidospår också ger ny kunskap. Mina drömmar om en rättvis värld eller om att alla barn får möjlighet att göra vad de vill med sina liv kan kännas för stora och lång borta. En målsättning kan vara att börja med mig själv och mina relationer till andra. Och sedan sprida det som är bra med det till värld-en. Små steg som blir ett spindelnät av engagemang från alla som vill förändra. Det blir som ett världslag som brinner för samma sak. Och som idrottare så har vi grundinställningen att allt är möjligt.

VAD HOPPAS DU ATT DITT ENGAGEMANG SKA GE?– Jag hoppas att det ska väcka engage-mang hos andra. Man väljer själv hur mycket tid man vill lägga ner på att engagera sig, men om vi alla tar lite tid och bidrar på olika sätt så kommer vi närmare de stora drömmarna. Jag kommer att få nya insikter och ett rikt liv genom möten med andra. Jag vill vara en del av det spindelnätet.

Maria Kabatanya

Hallå där! Foto: ida Friedmann


A K t i V i t E t E r i F N - F ö R E N I N G A R O C H D I S T R I K T

A K T I V I T E T E R I F N - F ö R E N I N G A R O C H - D I S T R I K T

redaktör: Anita seidel. E-post: [email protected]. telefon: 08-462 25 53

Traditionell FN-avslutningLaxå FN-förening har avslutat vårens studiecirkel genom att åka till Bagarstugan vid Sävsjöfallet i Tiveden, grilla korv och dricka kaffe med goda smörgåsar till. Kjell Sundqvist från ABF i Örebro visade bilder och berättade om ett mycket spännande och intressant projekt i Bolivia. Sedan blev det tipsfrågor och prisutdelning för bästa resultat. Efter avtackning av cirkelledaren Hubert Oskarsson med blommor och applåder var det dags för hemfärd på krokiga och regniga skogsvägar.

18 entusiastiska deltagare från länets FN-föreningar samlades i slutet av maj i Köping. Jonas Åberg från Köpings FN-förening föreläste om sin tidigare tjänst-göring i Afghanistan samt om utveckling-en i området. Yasmin Hassan informerade om de nya ansvarsområden hon fått av Svenska FN-förbundet som nyutnämnd

millenniemålsambassadör. Vidare dis-kuterades FN-föreningarnas ställning, samarbetet mellan föreningarna och FN-distriktet samt en gemensam plan för kommande aktiviteter. Deltagarna ena-des om ett tidsschema som möjliggör att föreningarna och distriktet kan samverka och medverka i varandras aktiviteter.

Världsmiljödagen den 5 juni till ära smällde Nyköpings FN-förening upp en smoothiecykel på Storgatan i centrala Nyköping. Syftet var att öka förbipasse-randes medvetenhet om mängden av energi som krävs till ändamålet, om miljö vänlig energi och om FN:s lokala och globala verksamhet.

Borlänge FN-förening på Peace & LoveFör sjunde året i rad deltog Borlänge FN-förening på Peace & Love-festivalen som i år samlade över 48 000 besökare. Föreningen valde att fokusera på Världs-koll.

– Världskoll är en bra upplysnings-kampanj som passade väl in på festiva-lens tema ”en ny värld”, säger Irma Pelo-Hallqvist, föreningens ordförande.

Över 500 personer fick testa sina kun-skaper om världen med en Världskoll-fråga och omkring 250 personer deltog i en tipspromenad för att testa sina kun-skaper. Varje dag drogs en vinnare.

– Vinnare blev Matilda Karlsson, Lena Lindbärg, Jenny Hedén Malm, Denize Oktav och Åsa Johansson, berättar Irma Pelo-Hallqvist.

Glädjen var stor när Hallstahammars FN-förening fick motta en svensk fana av kommunen på national dagen för sitt engagemang och stöd för FN. Med stolthet mottog Elias Abied, FN-förening-ens ordförande, fanan av Joakim Graning.

Föreningens ordförande Charles Swenson hjälper föreläsaren Kjell Sundqvist att få IT-tekniken att fungera.

Foto

: Erik

oks

anen

Maria Bergqvist i Borlänge FN-förening rättar riksdagsman Peter Hultqvists svarsformulär efter promenaden med åtta Världskollfrågor.

Foto: Mads Perdén Carlsson

Smoothiecykling för världsmiljön

Smoothiecykling i Nyköping.

Foto

: sar

a Jä

ndel

Klockan var ett den 5 juni när den gula smoothiecykeln var färdigmonterad och redo att brukas på Storgatan i Nyköping. Till en början var intresset svalt men efter att en modig turist tagit initiativet att trampa ihop en banan- och hallon-smoothie spreds ringarna på vattnet. Snart blev både barn och vuxna intresserade.

Cykelns navgenerator gav el till en mixer, vilket i sin tur serverade cyklis-terna deras välförtjänta drycker.

– Yes, jag älskar FN, sa en liten pojke som efter att ha slagit rekord i att trampa ihop en smoothie snabbast fick kara-meller och ett blått FN-nyckelband.

Under dagen samlades det även in pengar till FN-projektet Skolmat blir kunskap. 820 kronor blev det totalt, och många fick även upp ögonen för FN.

Lova Jansson

Västmanlands läns FN-distrikt höll konferens i Köping

Foto

: Yas

min

has

san

Foto

: Alic

e sa

ndst

röm

Anslagstavlan InformatIon från SvenSka fn-förbunDet


Ge bort en prenumeration på Världshorisont i julklapp! Se www.fn.se/varldshorisont

SWeMUN 2012

Gymnasieelever är varmt väl-

komna att debattera mänskliga

rättigheter på SweMUN 2012,

FN-förbundets första nationella

FN-rollspel, på Söderportskolan i

Kristianstad den 27-29 november.

Mer information och anmälnings-

formulär finner du på vår hem-

sida, se www.fn.se/skola/fn-

rollspel/swemun-2012-/

Ordförandekurs för FN-rollspel 12 oktober i KristianstadEn kurs som utbildar ungdomar som vill arbeta som ordföranden på FN-rollspel. Vi går igenom vilka regler som gäller och du får praktisera olika situationer som en ordförande ställs inför. Kursen vänder sig till gymnasie-ungdomar och studenter upp till 26 år. För mer information och anmälan:

[email protected] SöK BIDRAG OCH GENOMFöR EN VäRLDS-KOLL-AKTIVITET!Visste du att många svenskar tror att läget i världen är mycket sämre än det faktiskt är? FN-förbundets infor-mationskampanj Världskoll visar hur världen egentligen ser ut och all utveckling som faktiskt sker. FN-föreningar, -distrikt och -skolor kan söka bidrag på upp till 10 000 kr för att genomföra en aktivitet inom ramen för kampanjen, så passa på och sök! Läs mer och sök bidraget på www.fn.se/varldskoll.

Nytt material om millenniemålenI samband med bokmässan i Göte-borg presenterar FN-förbundet nytt material om millenniemålen: tabloid tidningen ”Världens bästa nyheter”, en folder, affischer, en power-point-presentation, FN:s rapport ”The Millennium Develop-ment Goals 2012”, tatueringar och t-tröjor ”Go for the Goals!” Allt finns presenterat på FN- förbundets hemsida www.fn.se

Temat för FN-förbundets medverkan på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg är millenniemålen. Vi presenterar även Världskoll. Vi bjuder på fyra spännande programpunkter:

Du träffar oss på Internationella torget en trappa upp i monter H04:23 27-30 september. Läs mer i kalendariet på fn-förbundets hemsida www.fn.se

FN-förbundet på B&B

Millenniemålspengar att sökaFN-föreningar och FN-distrikt som ännu inte sökt bidrag från FN-förbundet till verksamhet om millenniemålen och FN:s utvecklingsarbete är välkomna att göra det. Kontakta Berith Granath, [email protected] eller läs mer på FN-förbundets hemsida www.fn.se

KAMpANj För MILLENNIEMåL 7 Och 8FN-förbundet genomför under hösten en kampanj till förmån för millenniemål 7 (hållbar utveckling) och 8 (globalt part-nerskap). Kampanjen startar den 18 september, den dag då generalförsam-lingen öppnar, och pågår till den 18 december. Du kan ställa dig bakom kraven på FN-förbundets hemsida, via Facebook eller namnlistor som FN-före-ningar, FN-distrikt och förbundets millenniemålsambassadörer har. Läs mer på FN-förbundets hemsida www.fn.se

FN-rollspel är en pedagogisk metod som gör komplexa globala frågor mer begripliga och intressanta för eleverna. Kursen vänder sig till gymnasie lärare som är nyfikna på FN-rollspel som metod och som vill lära mer kring hur man anordnar egna FN-simul e-ringar på skolan. Kursen hålls på Fredrika Bremergymnasiet i haninge söder om Stockholm. För mer information och anmälan: [email protected]

Lärarkurs i FN-rollspel 30 oktober i Haninge

MANIFESTATION På

INTERNATIONELLA FLICKADAGEN

i samband med Flickadagen 11:e oktober kommer det hållas

en manifestation på SErGELS TOrG KLOcKAN 17-19.

temat kallas: "Flickor - ni äger er egen framtid", Kampen mot

heders relaterat våld och tvångsgifte. Fn-förbundet kommer att

vara på plats på manifestationen för att uppmärksamma det

viktiga arbetet med att stärka flickors rättigheter, med särskilt

fokus på att stoppa barnäktenskap. Vi uppmanar alla att

närvara vid manifestationen!

FN-FAMILjEN på STOcKhOLMS c Traditionsenligt finner du FN- familjen i Sverige på Stockholms centralstation onsdagen den 24 oktober. Vi som arrangerar är FN-förbundet, FN:s flyktingorgan UNhcr, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, FN:s utvecklingsprogram UNDp, Stock-holms FN-förening, Svenska Unescorådet, UNIcEF Sverige och UN Women Sverige. åtta organi-sationer till förmån för FN:s åtta millenniemål. Läs mer i kalenda-riet på FN-förbundets hemsida www.fn.se

Nyanställda på FN-förbundet

ULrIKA röNMArK har påbörjat sin

anställning som ungdomssekreterare.

MALIN ASKhAMrE har anställts som

vikari erande internationell handläggare.

STELLA LUNDéN har anställts som

vikari erande handläggare för FN-skolor.

FN och SyrieN – SeMiNAriUM

iNFör FN-dAGeNTisdag den 23 oktober genomförs FN-förbun-

dets traditionella seminarium inför FN-dagen i

Stockholms Konserthus. årets tema är FN och

Syrien. Vi serverar kaffe och FN-bakelse.

Seminariet är kostnadsfritt. Varmt välkomna

med er anmälan till [email protected] eller tel

08-462 25 53.

Vill du besöka ett tiotal olika FN-organ, diskutera med FN-tjänstemän och äta middag hos Sveriges FN-ambassadör i Genève? Följ med på vår spännande c-kurs om FN:s arbete med mänskliga rättigheter, internationell hälsa, humanitära insatser, barn, utveckling, flyktingfrågor och världshandel! det finns ett fåtal platser kvar. För mer information och anmälan: se vår hemsida eller vänd dig direkt till [email protected]

C-kurs i Geneve 28 okt – 2 nov

den 24-25 november samlas distriktsordförandena

till konferens i stockholm.

Välkommen! Föreningen nordens Ungdomsförbund har

antagits som medlemmar i svenska Fn-förbundet.

Ursula Falkringe är årets folkrörelserepresentant

till Fn:s generalförsamling.

TorSdAG 27/9 KL 11.20-11.40: världskoll – Hur ser världen ut i dag, egentligen? med aleksander Gabelic, marika Griehsel och Lennart Wohlgemuth.TorSdAG 27/9 KL 14.40-15.00: afrika på G? med Carin norberg, Pierre Schori och Linda nordin.LördAG 29/9 KL 09.15-10.00: fn-frukost på temat mål för hållbar utveckling. med Sasja beslik, Linda nordin, maria Wetterstrand och mikael olsson.LördAG 29/9 K. 12.20-12.40: varför sätta upp mål? med Carolina klüft och David Lega.


FN prövas ständigt. Kritiken riktar sig ofta mot organisa-tionens säkerhetsråd. I fallet Syrien har säkerhetsrådets oförmåga att enas bidragit till att situationen blivit

väsentligt mycket värre för människorna i landet. Det är natur-ligt och viktigt att kritisera när något inte är bra och i synnerhet när det saknas politiskt ansvarstagande. Men FN är så mycket mer än säkerhetsrådet. Långt bortom strålkastarljuset i New York gör världsorganisationen dagligen insatser för miljontals människor.

FN:s fältarbete är det som möter människor i kris och nöd. Men FN bidrar också i fält till att skapa hopp för flickor och pojkar genom att bl a organisera skolutbildning i flyktingläger. FN har över 100 000 FN-soldater och poliser i fält som arbetar med säkerheten i konfliktfyllda områden. Arbetet med att för-svara de mänskliga rättigheterna har utvecklats med närvaro i fält vilket är positivt och stärker FN:s trovärdighet .

Det som inte är i medieljuset har ofta svårt att få fullt finansiellt stöd trots stora behov. När jordbävningen på Haiti tog tiotusen-tals liv kom politiker, diplomater och popstjärnor på besök. Löften gavs om miljontals kronor till FN och olika hjälp-insatser. Engagemanget är inte lika stort idag för Haiti.

Många av FN:s missioner i fält är underfinansierade eller saknar resurser. Det är allvarligt och skadar trovärdigheten för det internationella samfundet och FN.

Ett stort steg för att stärka FN:s arbete i fält var tillkomsten 2006 av den fredsbyggande kommissionen. Stater som har genomlidit konflikter behöver ett samordnat stöd för att bygga sina samhällen. Här måste medlemsstaterna ta ett större ansvar för att kommissionens arbete ska finna former som bättre kan ge resultat. Flera av de länder som drabbat hårdast av krig och konflikter har långt kvar till att uppnå millenniemålen. Därför måste arbetet för utveckling i krigsdrabbade länder sättas i fokus. Sveriges engagemang inom ramen för kommissionens arbete i Liberia är mycket positivt.

Vi som stödjer FN måste också kritisera FN och dess brister. Vi får aldrig glömma att FN är ett medel och inte målet för att skapa en fredligare och bättre värld. Politiskt bör Sverige, som ger stora resurser till FN, också ställa krav på andra länder att bidra mer till FN:s arbete i fält. Sverige har med sitt mångåriga FN-engagemang och sin trovärdighet möjlighet att i högre grad än i dag utöva ett inflytande. Fortsatt reformering av FN:s orga-nisationer och program i fält är nödvändig för att stärka FN:s arbete på landnivå.

FN:s arbete i fält behöver mer stöd

aleksander gabelicordförande i svenska fn-förbundet:

Listan på folkmord genom historien kan göras lång men under det senaste seklet är folkmordet på armenier m fl grupper i det osmanska riket, Hitlertysklands folkmord på judar m fl (den s k förintelsen) samt folkmordet på tutsier i Rwanda 1994 bland de mest tydliga exemplen.FN bildades 1945 som en reaktion på händelserna under andra världskriget och 1948 upprättades en konvention om förebyggande och bestraffning av folkmord. Idag finns ytterligare funktioner inom FN-systemet för att hantera frågan om folkmord. Vilka kunskaper finns idag om mekanismerna som

utlöser folkmord och liknande storskaliga och allvarliga brott mot mänskliga rättigheter? Hur arbetar FN och andra aktörer för att förebygga folkmord? Vilka är kopplingarna till det nya folkrättsliga begreppet skyldighet att skydda? är det som pågår i Syrien ett folkmord? Se där några av de frågor som vi kommer att belysa i Världshorisonts temanummer. Tidningen kommer ut lagom till de mänskliga rättigheternas dag den 10 december. Välkommen att beställa extra buntar av detta nummer! Se www.fn.se/butik

… av Världshorisont kommer ut den 3 december och ska handla om folkmord.

Nästa nummer

Foto: Fn/Milton Grant

POSTTIDNING BAvsändare svenska Fn-förbundetBox 15 115104 65 stockholmBegr. eftersändning

POSTTIDNING BAvsändare svenska Fn-förbundetBox 15 115104 65 stockholmBegr. eftersändning

Det kan vara svårt att vara optimistisk om utvecklingen i världen. På tv och i tidningar visas ofta bilder av katastrofer, fattigdom och lidande. Men vet du hur världen ser ut, egentligen? Sedan 1990 är det faktiskt väldigt mycket som blivit bättre. På världskoll.se skaffar du dig koll på omvärlden, får reda på hur det står till just nu och en glimt av hur det skulle vara att leva någon annanstans.

Detta är en annons från SVENSKA FN-FÖRBUNDET

Gå in på världskoll.se och få reda på hur världen ser ut.

På lite mer än tjugo år har läs- och skrivkunnigheten i världen ökat med hela8 %. Det beror bland annat på att det över hela världen går fler barn i skolan än det gjort någonsin tidigare!

Från 1990 har andelen av världens befolkning som är undernärd också minskat. En anled-ning till det är att många slipper vara fattiga – andelen människor på jorden som lever i fattigdom har aldrig varit mindre!

Namnlöst-1.indd 1 2011-11-11 14.08

Documents

Världshorisont nr 3/12, tema FN:s fältarbete