Sexuell läggning för kontroversiellt för FN? sidan 8

FN granskar rasdiskriminering i Sverige sidan 13

Louise Arbour på besök i Stockholm sidan 17

VÄRLDSHORISONTUtges av FN-förbundet i Sverige

Diskriminering– stängda möjligheter

1/2008

FN-NOTISER

FyRA FN-TEmAN 2008 FN har utlyst fyra internationella år för

2008. De fyra teman som ska uppmärk-sammas är potatisen, sanitet, språk samt planeten jorden.

Internationella potatisåret ska sätta fokus på potatisens och jordbrukets bety-delse i kampen mot svält, miljöförstöring och fattigdom.

Internationella språkåret syftar till att betona språkets betydelse för olika grup-pers och individers identitet samt för fredlig samexistens. Generalförsamlingen har uppmanat alla medlemsstater och FN:s sekretariat att arbeta för att bevara och försvara världens alla olika språk.

Målet med det internationella året för planeten jorden är att skapa nya och mer effektiva sätt att utnyttja all den kunskap som världens forskare har och på så sätt bidra till att jorden bevaras för komman-de generationer. Under året kommer man att ordna evenemang och utbildningstill-fällen samt lägga grunden för ett nytt vetenskapsprogram som fokuserar på ny forskning. Man strävar även efter att göra vetenskapliga rön och forskningsresultat mer kända bland beslutsfattare, media och allmänhet.

Internationella året för sanitet upp-märksammar att 2,6 miljarder människor lever utan tillgång till grundläggande sanitet. I utvecklingsländerna släpps 90 procent av avloppsvattnet orenat ut i vat-tendrag, vilket gör dricksvattnet oan-vändbart. Omkring 42 000 människor dör varje vecka till följd av sjukdomar som orsakats av smutsigt vatten eller bris-tande sanitet.

BERT BOLIN BORTgåNgEN Klimatexperten och professorn Bert

Bolin avled i december, 82 år gammal. Bolin var professor i meteorologi vid Stockholms universitet 1961-1990 och var en av de drivande krafterna vid bildandet av FN:s klimatpanel IPCC. Han var också panelens förste ordförande 1988 till 1998.

FN:s klimatpanel IPCC fick förra året Nobels fredspris tillsammans med den amerikanske politikern Al Gore för sina insatser i klimatfrågan.

REkORDmåNgA DOg I FN-TjäNST 2007 42 FN-anställda dog i våldsdåd under

förra året vilket är en av de högsta siffrorna någonsin. Den värsta händelsen under året inträffade den 11 december i Alger, då 17 FN-anställda var bland de minst 37 perso-ner som dödades av två bilbomber. Den nordafrikanska grenen av al-Quaida har tagit på sig ansvaret för dåden.

Den 24 juni dog sex fredsbevarande soldater, tre från Spanien och tre från Colombia, i ett bombattentat i södra Li-banon. De övriga våldsdåden under året där FN-personal dog ägde rum i Afgha-nistan, Sudan, Tchad, Uganda och Gaza-remsan.

Det enda år då fler FN-anställda dödats var 1994. Då dog 64 människor i FN-tjänst, de flesta av dem rwandier som blev offer för folkmordet i Rwanda.

HISTORISk OmRöSTNINg Om DöDSSTRAFFET Den 18 december antog FN:s general-

församling en resolution som kräver ett stopp för alla avrättningar. Trots att reso-lutionen inte är juridiskt bindande för medlemsländerna är den ändå en stor

seger för den globala rörelsen mot döds-straffet. 104 länder röstade för resolutio-nen, 54 emot och 29 avstod.

FN:s MR-kommissarie Louise Arbour välkomnade omröstningen och kallade den ”en verklig milstolpe”:

– ”Över 100 länder från alla delar av världen har gått samman för att kräva ett stopp för dödsstraff. Aldrig tidigare har det funnits en så bred enighet om att det är dags att avskaffa denna sedvänja, som är ett ovärdigt straff i det 21:a århundradet”.

Enligt Amnesty har hittills 133 länder avskaffat dödsstraffet, antingen i sin lag-stiftning eller genom att sluta tillämpa det. Förra året genomfördes bara avrättningar i 25 av världens länder. Sex länder stod för 91 procent av alla kända avrättningar – Kina, Iran, Irak, Pakistan, Sudan och USA.

OENIgHET vID FN:S kLImATkONFERENS Stor splittring präglade FN:s klimatkon-

ferens (UN Climate Change Conference) på Bali i december. Huvudsyftet med mötet var att enas om en plan för en framtida internationell klimatöverenskommelse ef-ter Kyotoprotokollet, som löper ut 2012. USA sade fortsatt nej till bestämda pro-centsatser för hur mycket utsläppen av växthusgaser ska minska. Efter en dags förlängning lyckades Bali-mötet trots allt enas om ett slutdokument. Enligt överens-kommelsen åtar sig alla världens länder att bekämpa klimatförändringarna. Utveck-lingsländerna ska få stöd från de rika län-derna i form av teknik, kunskap och peng-ar för att kunna minska sina utsläpp.

Nästa stora klimatmöte äger rum i Köpenhamn i december 2009.

26 000 BARN DöR vARjE DAg Över 26 000 barn dör varje dag, nästan

alla av orsaker som kunnat förhindras, enligt FN:s barnfond UNICEF. Nästan alla dödsfallen inträffar i utvecklingsländer.

”Vad är ett liv värt?”, frågar UNICEF i sin årsrapport. ”De flesta av oss skulle försaka mycket för att rädda ett enda barn. Men på global skala har våra priori-teringar blivit otydliga”.

2006 avled globalt 9,7 miljoner barn som ännu inte hunnit fylla fem år. Sedan 1960, då närmare 20 miljoner små avled, har siffran mer än halverats. Men om världen ska leva upp till millenniemål fyra (att minska den globala barnadödlig-heten med två tredjedelar till 2015) så måste utvecklingen snabbas på, enligt rapporten.

FN uppmärksammar potatisens betydelse 2008. På bilden gräver två pojkar i Afghanistan upp potatis. Foto: FN/Helena Mulkerns

FN:s högkvarter i Algeriets huvudstad Alger förstördes i en terroristattack 11 december. 17 FN-anställda dödades. Foto: FN/Evan Schneider

2 VärldSHoriSoNt 1/08

INNEHåLL

världshorisontSvenska FN-förbundetBox 15115104 65 Stockholmtel: 08 – 462 25 40Fax: 08 – 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.seWebb: www.fn.se/varldshorisont

Redaktör: Annalena Andrews

Praktikant: Hannah Bergqvist

Ansvarig utgivare: Bonian Golmohammadi

Layout: tweed & Wognum

Tryckeri: GtC Print AB, luleå

Annonser: Can Media, tel: 0735-035869, e-post:christina.andersson@canmedia.se

För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel.

Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet.

iSSN 0042-2134

Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr)

PlusGiro: 50990-1

tidningen säljs även i buntar. Kontakta info@fn.se

Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman indivi-der och organisationer i ett gemen-samt arbete för ett starkare FN.

Som enskild medlem i FN-förbundet får du inbjudningar till kurser, semi-narier och studieresor; medlemspri-ser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i din FN-förening, medverka i förbundets kampanjer samt kan utbilda dig till FN-informatör. om du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsakti-viteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta info@fn.se.

Omslagsbild nr 1/08: Helen Waters/PHoENiX

Lika i värde och rättigheter?– kAN vI SES INNE I STAN Så jAg kAN TA EN PORTRäTTBILD Av DIg? frågade jag Hilda som är intervjuad på sidan sex i denna tidning.

– Nej, det går nog inte. Jag har svårt att ta mig in till stan eftersom jag helst inte vill åka tunnelbana, blev svaret.

Begrunda detta: i Sverige 2008 finns människor som inte törs åka tunnelbana av rädsla för rasism och trakasserier. En av dem är Hilda som är romsk. Hon uttrycker sin identitet och kulturtillhörighet bl a med sina kläder. För det straffas hon av oss moderna och vidsynta svenskar med misstänksamhet och avståndstagande. Och, ibland, öppen fientlighet.

Det gör ont, men Hilda har slutat bråka för länge sedan. ”När det händer varje dag orkar man till slut inte reagera längre”, som hon säger.

Diskriminering innebär negativ särbehandling och har oftast sin grund i fördomar, läser jag på webben. Fördomar har vi alla, får jag lära mig av experterna. Alltså riskerar vi var och en att göra oss skyldiga till diskri-minering om vi inte stannar upp och granskar oss själva med kritisk blick.

Här i Sverige är det ett problem i sig att vi är så övertygade om vår egen godhet. Att det svenska samhället gjort, och fortfarande gör, sig skyldigt till diskriminering är något som vi helst vill blunda för. Romer och samer, två av våra nationella minoriteter, har länge varit utsatta grupper. En historia som vi som kollektiv knappast ännu har gjort upp med.

Men vem som diskrimineras, och under vilka former, varierar kraftigt från olika kulturer och sammanhang. I Sverige vill de flesta ledande politiker framstå som HBT-samhällets bästa kompisar, t ex, medan sta-ten i andra länder bedriver regelrätt häxjakt på homo- bi- och transperso-ner. De gigantiska skillnaderna i synsätt i dessa laddade frågor gör dem svår-hanterliga i FN, där alla världens länder ska samsas. Så lyser också skrivningarna om HBT-personers rättigheter nästan helt med sin frånvaro i FN-sammanhang. Läs mer om detta på sidan 8-9.

”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter” enligt artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det låter enkelt, men verklighe-ten visar något helt annat. Lotteriet börjar i samma ögonblick du blir till. Vit pojke i Västeuropa? Sannolikt en vinst. Flicka? Afrikan? Sannolikt nitlotter. En sak är i alla fall trösterik. I få frågor har vi som enskilda individer möjlighet att göra lika stor skillnad. Läs på sidan 14 om vad just DU kan göra!

Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se

8 1910

4

20

17

11

7

23

18Sexuell läggning och identitet – inget för FN?

Recension: john Bolton om tiden i FN-skrapan

könsroller och ledarskap på schemat för FN-chefer

Etnisk diskriminering recept för katastrofer och lidande

Landet Runt – aktuellt i FN-föreningar och -distrikt

FN:s mR-kommissarie besökte Stockholm

FN-fakta: FN och etnisk diskriminering

konvention om funktionsnedsatta blev ögonöppnare

FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic har ordet

Unga ambassadörer för FN:s millenniemål

FN:s konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD) var den allra första av

FN:s kärnkonventioner om mänskliga rättigheter som antogs. Året var 1965 och diskussionerna i FN ägde rum mot bak-grund av den flagranta diskrimineringen i apartheid-lagarnas Sydafrika och kam-pen för svartas medborgerliga rättigheter i USA.

Sedan dess har stora framsteg gjorts men kampen mot rasism och etnisk dis-kriminering är alltjämt en helt grundläg-gande fråga för världssamfundet.

Peter Nobel, diskrimineringsombuds-man 1986-1991 och medlem av CERD:s övervakningskommitté 1998-2001, fram-håller att praktiskt taget alla väpnade konflikter idag har upphov i att en eller flera etniska grupper kränker andra grup-pers rättigheter.

ETNISkA mOTSäTTNINgAR– Vart man än tittar: i Mellanöstern, i Afrika, i Sri Lanka, ligger det etniska motsättningar i botten. I den pågående krisen i Kenya handlar det ju om en sty-rande folkgrupp som skaffat sig privile-gier på andra gruppers bekostnad. Det är lätt att hitta exempel på hur vanligt – och hur farligt och ödesdigert – etnisk diskri-minering är, säger han.

I Sudan handlar det om arabisk/mus-limska makthavare som förtrycker svarta, icke-muslimska folk. I Kashmir är det en muslimsk minoritet som upplever sig förtryckt av en sikhisk/hinduisk majori-tet. I Latinamerika har indianfolk på många håll fördrivits från sin mark och förvägrats sina rättigheter. För att ta någ-ra exempel från olika delar av världen.

– Tittar man på Europa kan man ju nämna upploppen i franska förorter för ett tag sedan, som var resultat av diskri-minering och utanförskap. Det är en ut-

veckling som vi riskerar att få även här i Sverige, säger Peter Nobel.

IDÉER SPRIDSGlobaliseringen och informationstekni-kens utbredning har på många sätt fört människor närmare varandra och mins-kat betydelsen av nationella gränser. Sam-tidigt innebär internetrevolutionen att rasistiska idéer kan spridas med ny styr-ka. I kombination med ökande folk-strömmar, inte minst från den fattiga till den rika världen, riskerar främlingsfient-ligheten att få ny näring.

Doudou Diène, FN:s specialrapportör i frågan, konstaterar i en rapport från 2007 att det rasistiska våldet i Europa ökar. Främlingsfientliga partier får alltmer inflytande och blir allt bättre på att bilda allianser över nationsgränserna, konstate-rar han vidare.

Samtidigt är den uttalade, tydliga främ-lingsfientligheten lättare att identifiera och bemöta än den subtila vardagsdiskri-minering som sker runt omkring oss. Rasistiska organisationer och brott är bara symptom på större och mer djuplig-gande problem i samhället, menar Paul Lappalainen, jurist på Diskriminerings-ombudsmannen, DO.

gRUNDLäggANDE PROBLEm– Det är ett grundläggande problem här i Sverige att vi har inbankat i oss att vi inte har några fördomar. Vi går runt och tän-ker att vi är goda, vilket gör att vi inte heller ifrågasätter vårt eget beteende, säger han.

– I själva verket bär vi alla på fördomar om andra grupper, eftersom vi är produk-ter av vårt samhälle och vår kultur. Det gör att vi mer eller mindre omedvetet fattar beslut som får diskriminerande konsekvenser. Men eftersom vi inte ser att problemet ligger hos oss själva så kan vi

Etnisk diskriminering global och ödesdigerrasism och etnisk diskri-

minering är recept för krig

och katastrofer i ett större

perspektiv.

För den enskilda individen

handlar det om stort lidande

och stängda möjligheter.

inget land är friat från

detta gissel. Kampen måste

föras ständigt, av alla och

envar.

DISkRImINERINg

4 VärldSHoriSoNt 1/08

skylla på de drabbade i stället; ” Jag har inget emot dem, men de måste lära sig svenska språket och koder” – underför-stått att de ska vara svenskar för att anses vara kvalificerade. Man behöver inte ha en rasistisk avsikt för att utföra en diskri-minerande handling.

– Och när man förnekar något, behö-ver man inte heller göra något. Först när vi inser att vi har fördomar och börjar tänka på vad vi gör, då kan vi förhopp-ningsvis ändra vårt beteende, säger Paul Lappalainen.

Det kollektiva förnekandet av fördo-mar i det svenska samhället manifestera-des i Sveriges agerande efter vår anslut-ning till FN:s rasdiskrimineringskonven-tion 1971. Efter att ha konsulterat fack och arbetsgivare meddelade den svenska re-geringen FN att vi inte behövde någon lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet eftersom sådan inte förekom här – en

ståndpunkt som upprepades ett flertal gånger under kommande år. Det var först 1999, efter ytterligare en utredning, som Sverige fick en modern lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet i enlighet med våra åtaganden gentemot FN.

Idag finns en lång rad undersökningar som visar tydligt hur diskrimineringen i det svenska samhället ser ut. På arbets-marknaden sorteras människor bort i ansökningsprocessen p g a utländskt klingande namn, t ex, och de tvingas ta okvalificerade arbeten trots akademisk examen.

BILDEN gåR IgENPå bostadsmarknaden är bilden densam-ma. Personer som upplevs som icke ty-piskt svenska möter helt andra frågor, hinder och krav när de söker bostad. Bilden går igen på område efter område.

– Det här tänkandet i ”vi och de

andra” är allvarligt, för det kränker något väldigt grundläggande i våra mänskliga rättigheter, säger Heidi Pikkarainen, pro-jektledare på DO.

– Det är oerhört sorgligt för det får fruktansvärda konsekvenser för så många människor. Det förstör deras möjligheter att leva ett värdigt liv.

En grupp som är mycket utsatt för dis-kriminering i Sverige är romer. Romer är en av våra fem nationella minoriteter, vilket bl a innebär att de har anknytning till vårt land sedan många århundraden.

Förtrycket och särbehandlingen av romer i Sverige har en lång historia. Un-der en stor del av 1900-talet var romer t ex belagda med inreseförbud i landet,

Fördomar och mer eller mindre öppen diskriminering orsakar omätligt mänskligt lidande över hela världen. I Europa ökar det rasistiska våldet. Foto: Eric miller/PHOENIX

läs mer om FN och etnisk diskriminering i faktabladet på sid 11-14.

VärldSHoriSoNt 1/08 5

tillsammans med kriminella och prostitu-erade. Tvångssteriliseringar av romska kvinnor och män förekom så sent som på 1960-talet.

– Vi har ett historiskt arv av statligt sanktionerad diskriminering mot romer. Och blotta vetskapen om att staten gjort sådana saker mot ditt folk påverkar din identitet och din tillit till hela samhället, säger Heidi Pikkarainen. DO får särskilt många anmälningar om diskriminering mot finsk-romska

kvinnor, berättar hon vidare:– Genom sina kläder uttrycker de sin

identitet väldigt tydligt; det blir väldigt uppenbart att de avviker från normen. Därför får de klä skott för alla fördomar som finns mot hela gruppen, säger Heidi Pikkarainen.

En vanlig situation är att finsk-romska kvinnor blir förföljda när de går in i en affär. Någon ur personalen går efter dem och tittar om de stjäl. Att ingen annan i butiken säger ifrån, utan låter det hela fortgå, gör att de känner sig dubbelt kränkta.

Finsk-romska kvinnor förmedlar också återkommande att de inte tas på allvar när de söker arbete; att det inte finns nå-gon tilltro till deras kompetens.

DOLDA FöRDOmARHilda Schwartz, 56, är finsk-romsk och bosatt i Sverige sedan 1970.

– Det finns massor med dolda fördo-mar. Man visar det inte alltid direkt, men man känner och märker det ändå, säger hon.

– Själv utsätts jag för diskriminering så gott som varje dag. Om jag går in i en affär kommer det vakter och går efter mig hela tiden, ända tills jag går ut på gatan. Om jag ringer och är intresserad av ett jobb så kan det gå bra ända tills jag kom-mer dit. Då säger de att jobbet redan är tillsatt, eller något liknande. Man känner

sig utstött, mindre värd än andra. Till slut orkar man inte reagera längre, det är lät-tare att bara finna sig.

Allt det här gör att finsk-romska kvin-nor inte törs gå ut utan isolerar sig i hem-met. De sluter sig samman inom gruppen och familjen, säger hon.

UNDERSTäLLDA mäNNENYtterligare ett problem för finsk-romska kvinnor är att de i sin egen kultur betrak-tas som underställda männen. De förvän-tas ta hand om hemmet, laga mat och föda barn, berättar Hilda Schwartz vi-dare, vilket förstärker tendensen att kvin-norna isoleras från det svenska samhället i övrigt. Själv arbetar hon ideellt med ett dagcenter för romska kvinnor i Stock-holm dit de kan gå och umgås i stället för att isolera sig hemma.

Vad skulle du önska för romer i Sverige?– Att vi blev respekterade, att alla hade

samma värde. Att vi kunde göra samma saker som alla andra och blev accepterade för dem vi är.

– Det har blivit bättre i Sverige jämfört med när jag var ung. Men det finns fort-farande fruktansvärt mycket dolda fördo-mar mot oss, säger Hilda Schwartz.

AnnaLena Andrews

Internationella dagen för avskaffande av ras diskriminering 21 marsFN har utnämnt 21 mars till internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering, till åminne av den 21 mars 1960 då poliser i Sharpeville, Sydafrika, öppnade eld mot män-niskor som deltog i en fredlig demonstration mot apartheid-lagarna. dussintals demon-stranter dog och många fler skadades i den s k Sharpeville-massakern.

Sydafrika 1982. Stolpar på en strand utanför kapstaden markerar var gränsen går mellan vita och ”alla raser”. Foto: FN

6 VärldSHoriSoNt 1/08

FN-konventionen om funktionsnedsattas rättigheter (Convention on the Rights of Persons with Disabilities) antogs i augusti 2006. Kraven i konventionen är särskilt angelägna eftersom bara 45 av FN:s med-lemsländer har lagar som uttryckligen förbjuder diskriminering av personer med funktionsnedsättning.

Det finns uppskattningsvis 650 miljo-ner människor med funktionsnedsätt-ning i världen, motsvarande tio procent av befolkningen. Merparten av dem, cirka 80 procent, bor i utvecklingsländer. I dessa ofta fattiga länder är bortemot 20 procent av de funktionsnedsatta barn. Och merparten av dessa barn, 90 pro-cent, har heller inte tillgång till skolun-dervisning.

15 HAR RATIFICERATTill dags dato har 123 länder skrivit på konventionen. 15 länder har ratificerat den, det vill säga förbundit sig att inför-liva kraven i den egna lagstiftningen. Konventionen träder i kraft när 20 länder ratificerat den.

Bland de länder som ännu inte skrivit

på finns USA och Ryssland. USA hänvi-sar till att man redan har en omfattande lagstiftning till förmån för funktionsned-satta. Tanken bakom FN-konventionen är att den ska garantera och på sikt ersätta de insatser som idag görs på frivillig väg. En förhoppning är också att konventio-nen ska bidra till förändrade attityder mot funktionsnedsatta, bl a genom att bekämpa fördomar och skapa en större medvetenhet om funktionsnedsattas re-surser and möjligheter att bidra till sam-hällsutvecklingen.

HAR SPELAT ROLL– I det här avseendet har konventionen redan spelat en stor roll. Nya grupper av handikappade, t ex psykiskt handikap-pade, har också uppmärksammats på ett tydligare sätt, säger Malin Ekman Aldén, generalsekreterare i den svenska handi-kapporganisationen SHIA.

Enligt Ekman Aldén har konventionen fungerat som en ”ögonöppnare” i länder där man aldrig tidigare diskuterat proble-men.

På SHIA gläds man över det breda

samarbete som utvecklats mellan reger-ingar och enskilda organisationer på han-dikappsidan.

Det har blivit en viktig lärande process för många länder, konstaterar SHIA:s generalsekreterare.

Hon framhåller dock att det kommer att dröja åtskilliga år innan minimikraven i konventionen är uppfyllda med tanke på de många ekonomiska, sociala och kulturella hindren jorden runt.

David Dahmén

DISkRImINERINg

konvention om funktions- nedsatta ej ännu i kraft

maria Reina från Rehabilitation International välkomnar det historiska antagandet av FN-konventionen om funktionsnedsattas rättigheter. Foto: FN

Personer med funktionsnedsättning ska ha samma medborgerliga rättigheter som alla andra. Det slås fast i en ny FN-konvention. Det kan handla om allt från utbildning och hälsovård till rättsskydd och skydd mot exploatering. Förbättrad tillgänglighet till allmänna transportmedel och offentliga platser är andra viktiga inslag i konventionen.

OmBUDmäN mOT DISkRImINERINg SLåS SAmmANRegeringen föreslog i januari en ny lagstiftning och en ny samman-slagen myndighet mot diskriminering. Enligt förslaget ska de nu-varande fyra ombudsmännen mot diskriminering avvecklas, d v s Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen samt Om-budsmannen mot diskriminering på grund av sexuell lägg-ning. De fyra ersätts av en ny sammanslagen myndighet – Dis-krimineringsombudsmannen. Den föreslagna nya diskrimineringslagen ska ersätta sju nuvarande diskrimineringslagar och omfatta dagens fem dis-krimineringsgrunder (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning) samt två nya (könsidentitet och ålder).

FN gRANSkAR köNSDISkRImINERINg I SvERIgE Sverige stod i januari på dagordningen för FN:s CEDAW-kommitté, som granskar staters efterlevnad av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Convention on the Elimina-tion of All Forms of Discrimination against Women). Kommittén riktade bl a frågor till svenska staten om åtgär-der mot trafficking och prostitution; om åtgärder mot löne-skillnader i näringslivet; och om bristen på kvinnor i ledande offentliga positioner. Svenska icke-statliga organisationer i det s k CEDAW-nät-verket tog i sin rapport till kommittén bl a upp frågan om sär-skilt utsatta grupper av kvinnor, som funktionsnedsatta och äldre; dessas tillgång till vård, samt frågan om löneskillnader mellan män och kvinnor. Se www.kvinnokonventionen.se

VärldSHoriSoNt 1/08 7

En grupp som inte har någon egen FN-konvention i sikte är HBT-personer; homosexuella, bisexuella och transpersoner. Sexuell läggning

och könsidentitet är frågor som knappt kan nämnas i många länder, något

som avspeglas i bristen på skrivningar i FN-sammanhang. När det gäller

kampen mot diskriminering globalt befinner sig HBt-personer hästlängder

efter andra grupper.

Tufft läge för HBt-personer

Under Prideparaden i Stockholm 2007 arrangerade RFSL en demonstration “för dem som inte kan” (”marching for Those Who Can’t”). Foto: mathilda Pihl/RFSL.

D ISkRImINERINg

I alla världens länder diskrimine-ras människor p g a sin sexuella läggning eller könsidentitet. Men diskrimineringen är bara toppen av ett isberg. På många platser sker en regelrätt hetsjakt på HBT-personer. Människor förföljs, trakasseras, misshandlas, fängs-las, torteras och dödas – av myndighe-terna, eller med dessas goda minne. De utsätts för särlagstiftning, tvångssterilise-ringar, elchocker och – när det gäller lesbiska – s k korrigerande våldtäkter (”corrective rape”). I 37 procent av värld-ens länder är homosexuella relationer förbjudna. I sju av dessa är de belagda med dödsstraff.

FN-kONvENTION ELLER INTEAtt situationen för HBT-personer är fruk-tansvärd i större delen av världen är de

8 VärldSHoriSoNt 1/08

flesta bedömare överens om. Men me-ningarna går isär när det gäller hur frå-gorna bör drivas i FN. Det svenska riks-förbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, RFSL, me-nar att Sverige bör verka för en FN-kon-vention om HBT-personers mänskliga rättigheter (MR).

– Vi är väl medvetna om att det blir svårt att få igenom en sådan, men man måste se processen på några decenniers sikt. Vårt tidsperspektiv är 30-40 år för att få till stånd en bra konvention, men arbe-tet måste påbörjas nu, säger Sören Juvas, ordförande i RFSL.

För tillfället handlar det dock i första hand om att få upp frågan på FN:s agenda överhuvudtaget, säger Sören Juvas.

– Alla sammanhang där HBT-frågor kommer upp är bra, för annars skulle de inte diskuteras alls. När Brasilien t ex lade fram ett resolutionsförslag om HBT-rät-tigheter i MR-kommissionen för några år sedan så slutade det med att de drog till-baka förslaget p g a det kompakta mot-ståndet. Men det som hände hade ändå ett värde. Det tvingade länder att diskutera saker som de annars inte skulle befatta sig med, och fick regeringar att säga en del riktigt homofoba saker. Och när åsikterna kommer fram i ljuset, då kan de också diskuteras!

måSTE LyFTASGeorge Svéd är kanslichef på HomO (Ombudsmannen mot diskriminering p g a sexuell läggning). Han håller med om att frågan om HBT-rättigheter måste lyftas i alla internationella sammanhang där det är möjligt. Däremot är HomO tveksamt till kravet på en FN-konvention om HBT-rättigheter.

– I de prövningar som gjorts i olika sammanhang, t ex i FN:s övervaknings-kommittéer, har man konstaterat att de befintliga MR-konventionerna också innefattar ett skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Vi vet att många stater skulle vägra att gå med på lika starka skrivningar om det specifikt gällde HBT-personer. Därför är det stor risk att en ny HBT-konvention faktiskt skulle försämra regelverket; att golvet skulle hamna lägre än det ligger idag, sä-ger han.

Alireza Javaheri, som handlägger frågan på utrikesdepartementet, är inne på sam-ma linje.

– Vi skulle inte vara emot en FN-konven-tion om den skulle föra dessa frågor framåt.

Men för tillfället är förhandlingsklimatet sådant att det inte finns några förutsätt-ningar för att nå positiva resultat. Om man börjar förhandla finns tvärtom risken att man sätter igång en negativ process som inte går att stoppa, vi kanske börjar få skriv-ningar som hänvisar till ”samhällets moral och normer” eller liknande som de fakto försämrar rättsläget, och då är det för sent att dra sig ur processen.

– I stället får vi ta fasta på att stärka de befintliga MR-konventionerna som ju också omfattar HBT-personer, även om dessa uttryckligen inte nämns, säger Ali-reza Javaheri.

BANBRyTANDE DOkUmENTAtt HBT-personers rättigheter redan täcks in av FN:s befintliga regelverk har nyligen slagits fast i ett banbrytande dokument, de s k Yogyakartaprinciperna. 29 ledande MR-experter har diskuterat och enats om hur de internationella MR-reglerna ska tolkas i förhållande till sexuell läggning och könsidentitet, och formulerat sina slutsatser i en rad principer som uppkal-lats efter ett avgörande möte i november 2006 i Yogyakarta, Indonesien.

Grundtanken är enkel. De mänskliga rättigheterna är universella; de gäller alla människor i hela världen. Följaktligen även homosexuella, bisexuella och trans-personer.

– Det måste bli en global och priorite-rad uppgift för regeringar att få slut på våld och kränkningar mot människor p g a deras sexuella läggning eller könsidentitet, sa Michael O’Flaherty, ledamot av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter och en av de 29 experterna, när Yogyakartaprin-ciperna presenterades för FN:s MR-råd i Genève i mars 2007.

Bland de övriga 29 experterna som står bakom dokumentet märks bl a Mary Ro-binson, FN:s f d högkommissarie för mänskliga rättigheter; och åtta av FN:s

specialrapportörer, däribland Paul Hunt (rätten till hälsa) och Yakin Ertürk (våld mot kvinnor). Initiativet är ett sätt att komma vidare med HBT-frågorna i ett läge då det är helt utsiktslöst att få igenom en resolution i MR-rådet i ämnet.

LäTTARE kRävA SkyDDPå en fråga nyligen om möjligheten att driva HBT-personers rättigheter inom FN svarade Louise Arbour, FN:s högkommis-sarie för mänskliga rättigheter, att det rådande förhandlingsklimatet gör att det är lättare att driva dessa frågor ur ett skyddsperspektiv, snarare än att tala om ett förbud mot diskriminering. D v s man får börja med att kräva att människor ska skyddas mot t ex misshandel, trakasserier och mord.

Sören Juvas på RFSL tycker att detta också moraliskt sett är ett rimligt förhåll-ningssätt.

– Att kräva lika rättigheter när det gäller äktenskapet är ju en lyxfråga i ett interna-tionellt perspektiv om man jämför med situationen i Sudan där man piskar, häng-er och stenar homosexuella. Självklart är det mer akut att sätta stopp för sådant än att få rätten att gifta sig. Man kan ju också säga att vi i Sverige nått dit vi är idag ge-nom att börja i den andra änden; genom att först ta itu med de mest allvarliga brot-ten mot HBT-personers rättigheter.

Den enda resolution som någonsin antagits i FN där HBT-personer uttryckli-gen nämns är också en resolution i gene-ralförsamlingen om summariska avrätt-ningar. I det sammanhanget har Sverige varit drivande. Svenska regeringen har också backat upp RFSL:s ansökan om konsultativ status i FN, något som bevilja-des 2007. Därmed får RFSL vara med och yttra sig, t ex på MR-rådets möten.

HAR kOmmIT LäNgSTSverige är ett av de länder där kampen mot diskriminering av HBT-personer kommit allra längst. Här finns världens enda specialombudsman mot diskrimine-ring p g a sexuell läggning och i oktober 2006 blev den nya alliansregeringen den första i världen att ta upp frågan i en re-geringsdeklaration. Trots detta mördas människor även här p g a sin homosexu-alitet. Under de senaste 20 åren har 30 homosexuella män mördats i Sverige.

– Sverige är ett schysst land att leva i. Men det är inte tryggt än, säger Sören Juvas på RFSL.

AnnaLena Andrews

DISkRImINERINg

”Alla sammanhang där HBT-frågor kommer upp är bra, för annars skulle de inte dis-kuteras alls.”

VärldSHoriSoNt 1/08 9

DISkRImINERINg

– Männen kommer inte för att förändras. De kommer för att lära sig att förstå hur man arbetar med kvinnor.

– Men jag lär dem att förstå sig själva och det gör många gånger att de föränd-rar synen på kvinnor.

Det säger Barbro Dahlbom-Hall, kon-sult i genusfrågor och eftertraktad av FN-chefer över hela världen för sina pro-gram om ledarskap och genus. Hon har arbetat med de här frågorna sedan 1960-talet. Bl a var hon med som konsult när Chile gick över till demokrati för att ge råd om hur kvinnorna skulle garante-ras samma politiska möjlighet som män – något som Michelle Bachelet ringde Sida, som var uppdragsgivare, och tacka-de för när hon valdes till landets första kvinnliga president för två år sedan.

BLIR FöRvåNADEIdag använder Dahlbom-Hall dessa erfa-renheter i utbildningar för kvinnliga och manliga chefer. Många av de manliga deltagarna blir förvånade när den svenska experten börjar utbildningen med att fråga deltagarna om deras självbild och manliga och kvinnliga förebilder i barn-domen. Men Dahlbom-Hall menar att män i allmänhet har en bristfällig upp-fattning om sig själva och varför de agerar som de gör.

– Brist på kunskap gör att de lätt utövar

omedveten diskriminering, utan att själva förstå det, säger hon.

Mönster från föräldrahemmet applice-ras ofta på arbetslivet. Kvinnliga chefer betraktas lätt som den ständigt förlåtande modern medan manliga chefer får rollen som den krävande fadern. Kunskap om dessa mönster gör det lättare att undvika att omedvetet utnyttja kvinnor och se upp till män.

Dessutom är det viktigt att männen inte betraktar kvinnorna som ett hot. Dahlbom-Halls erfarenhet är att samhäl-lets ojämställda strukturer har lett till att män ofta har sämre sakkunskaper än kvinnor när de når en chefsposition. Det-ta gör lätt att kvinnor betraktas som ett hot.

En av orsakerna till diskriminering i arbetslivet är att männen innerst inne har låga tankar om sig själva, säger hon.

gER RESULTATAtt diskriminering gynnar män på kort sikt är naturligtvis ett problem, men Dahlbom-Hall menar att det viktigaste arbetet är att medvetandegöra männen och att det faktiskt ger resultat.

– När jag arbetar med män med frågan om jämställdhet är det som om en helt ny värld har öppnat sig för dem.

– Fyra afrikanska män sa efter att ha gått utbildningen: ”Vi förstår nu att det är

Utbildning – nyckel till ökad jämställdhet

En av de viktigaste orsakerna till diskriminering är att männen innerst inne har låga tankar om sig själva. det säger Barbro dahlbom-Hall, konsult i genusfrågor som arbetar med genusutbildningar för FN-chefer världen över.

män har ofta sämre sakkunskaper än kvinnor när de når en chefsposition, säger Barbro Dahlbom-Hall, utbildare i genusfrågor för FN-chefer.

Internationella kvinnodagen 8 mars1977 antog FN:s generalförsamling en resolution som rekommenderar ett allmänt firande av en internationell kvinnodag. Medlemsländerna uppmanades att utse en dag till FN:s dag för kvinnors rättigheter och internationell fred. de flesta länder valde den 8 mars, som sedan början av 1900-talet varit en kampdag för kvinnors rättigheter.

10 VärldSHoriSoNt 1/08

Det främsta internationella instrumentet för att motverka etnisk diskriminering, även kallad rasdiskriminering, är FN:s konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskri-minering, CErd (International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discri­mination).

Konventionen antogs av FN:s generalförsam-ling 1965 och trädde i kraft 1969. i dagsläget har 173 av FN:s 192 medlemsländer anslutit sig till den.

regeringar som har anslutit sig till CErd i sin helhet erkänner:

• definitionen av diskriminering som varje åtskillnad, uteslutning, inskränkning eller förmån baserad på ras, hudfärg, börd eller nationell eller etnisk härkomst, vilka har till syfte eller verkan att upphäva eller för-sämra erkännandet, åtnjutandet eller utö-vandet på likställd fot av mänskliga rät-tigheter och grundläggande friheter på samhällslivets politiska, ekonomiska, so-ciala, kulturella eller andra områden,

• att de ska avskaffa rasdiskriminering, förbjuda diskriminerande praxis och, där så är berättigat, tillse att vissa rasgrupper får

utvecklas och åtnjuta skydd,

• att de ska göra det straffbart att sprida idéer som är grundade på teorier om ras-överlägsenhet eller hat och att olagligför-

klara varje organisation som verkar för rasism.

CERD är en av FN:s sju s k kärn konventioner som har övervakningskommittéer knutna till sig. Kommittéerna består av oberoende exper-ter i frågan och har till uppgift att granska att de stater som anslutit sig till konventionen följer reglerna i den.

i kommittén för avskaffande av rasdiskrimi-nering (”CErd-kommittén”) sitter 18 politiskt oberoende experter från olika delar av värl-den. Kommittén har två treveckorsmöten per år i Genève. Stater som anslutit sig till CErd måste vart fjärde år lämna en rapport till kommittén om hur de uppfyller kraven i den.

CERD-kommittén efterfrågar också alterna-tiv information från icke-statliga källor, vilken ofta samordnas i s k parallellrappor-ter. Efter att kommittén mottagit all informa-tion kallas statliga representanter till förhör där även representanter för civila samhället har möjlighet att delta. Efter förhöret utfärdar kommittén en rad rekommendationer angå-ende vad som bör förbättras i landet i fråga, både när det gäller lagstiftning och den prak-tiska tillämpningen.

FN-fakta ETNISk DISkRImINERINg

Alla människor är lika i värde och rättigheter. det betyder att ingen får diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av kön, ålder, funktionsnedsättning, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, sexuell läggning eller identitet, politisk eller annan uppfattning – för att nämna de huvudsakliga ”diskrimineringsgrunderna” såsom de är formulerade idag. Skyddet mot diskriminering är en av hörnstenarna i arbetet för de mänskliga rättigheterna (Mr).

målning av Norman Rockwell i FN-högkvarteret i New york. Texten på tavlan lyder “Do unto Others as You Would Have Them Do unto You”. Foto: FN

FN:s konvention och övervakningskommitté

Bland FN:s många specialrapportörer på Mr-området finns även en specialrapportör ”för nutida former av rasism, rasdiskrimi-nering, främlingsfientlighet och liknande intolerans” (Special Rapporteur on Contem­porary Forms of Racism, Racial Discrimina­tion, Xenophobia and related Intolerance).

Posten inrättades 1993 och innehas sedan 2002 av doudou diène från Senegal. Som

oberoende expert är hans uppdrag bl a att studera och slå larm om både institutiona-liserade och indirekta former av rasism och rasdiskriminering riktade mot nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt invandrad arbetskraft världen över.

i en rapport av specialrapportören från 2007 framgår att den etniska diskrimine-ringen i Europa ökar. diène pekar fram-

förallt på en dramatisk ökning av rasistiskt våld i form av attacker och mord på män-niskor med anledning av dessas etniska bakgrund eller religiösa tillhörighet. Bakom dessa brott ligger grupper som öppet moti-verar sina handlingar med rasistiska argu-ment. även i sportsammanhang ökar det rasistiska våldet, enligt rapporten.

Som en av förklaringarna till den ökande forts. på nästa sida

FN:s specialrapportör

1945 FN-stadgan slår fast att organisationen ska verka för ”mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion”.

1948 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna slår fast att “Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter” och att mänskliga rättigheter gäller alla ”utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.”

1948 Konventionen om förebyggande och bestraffning av folkmord antas.

1963 deklarationen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering antas.

1965 internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CErd) antas.

1966 den 21:a mars instiftas som den internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering.

1969 CErd-kommittén bildas.

1973 internationella konventionen angående bekämpning och bestraffning av apartheidsbrott antas.

1973-2003 FN utlyser tre decennier i rad för kampen mot rasism och rasdiskriminering.

1978 Första världskonferensen i kampen mot rasism och rasdiskriminering hålls i Genève.

1983 Andra världskonferensen i kampen mot rasism och rasdiskriminering hålls i Genève.

1993 En särskild rapportör för nutida former av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och liknande intolerans inrättas

2001 Världskonferensen mot rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och intolerans äger rum i durban, Sydafrika.

kampen mot rasism och diskriminering, några milstolpar

LäS mER om rasism och etnisk diskriminering på:

Två världskonferenser I FN:s regi ”för kamp mot rasism och rasdiskriminering” hölls i Genève 1978 respektive 1983. Båda präglades av stora motsättningar.

2001 hölls ytterligare en världskonferens mot rasism, denna gång i durban, Sydafrika (World Conference against Racism, Racial Discrimination, Xenophobia and Related Intolerance; Världskonferensen mot rasism, ras-diskriminering, främlingsrädsla och likartad intolerans).

Två frågor ledde till svåra motsättningar under konfe-rensen. den ena rörde israels behandling av palestini-erna i de ockuperade områdena, som av muslimska och arabiska länder betecknades som rasdiskriminering. den andra rörde krav på ekonomisk kompensation till ätt-lingar av afrikaner som förts som slavar till västvärlden. När dessa frågor kom upp lämnade USA:s och israels delegationer konferensen.

En deklaration och handlingsplan kunde trots motsätt-ningarna antas. i deklarationen beskrivs slaveriet och slavhandeln som en ohygglig tragedi och ett brott mot mänskligheten. den formella ursäkt från västländerna som många afrikanska länder krävt uteblev dock. dekla-rationen uttrycker oro över palestiniernas situation, och deras rätt till självbestämmande bekräftas.

Tre uppföljningsmekanismer inrättades efter världs-konferensen. dels en arbetsgrupp med uppgift att följa upp deklarationen och arbetsplanen. dels en grupp av fem ”oberoende eminenta experter”. och dels en arbets-grupp av fem experter som ska undersöka situationen för människor med afrikanskt ursprung.

2006 beslutade generalförsamlingen att det ska hållas en uppföljningskonferens till durbankonferensen, Durban Review Conference, 2009.

www.fn.se/rasism

www.do.se

www.ohchr.org (human rights per issue: racism)

trenden pekar diène på att allt fler politiker med uttalade främ-lingsfientliga åsikter får allt större inflytande inom sina respektive

länder. i internationella sammanhang ökar dessa politikers infly-tande genom politiska allianser över nationsgränserna.

Fortsättning från före­gående sida

världskonferenser mot rasism

åtgärder som syftar till att förebygga och motverka diskriminering är grundläggande i en demokrati. För att tala om verklig demokrati krävs att alla människor i praktiken har lika möjligheter och förutsättningar att delta i samhällsarbetet.

FN:s rasdiskrimineringskonvention (CErd) började gälla i Sverige 1971, vilket innebär att CErd-kommit-tén sedan dess granskat förhållandena här vart fjärde år. i Sverige är det diskrimineringslagstiftningen och lagstiftningen om hets mot folkgrupp som formulerar skyddet av individen mot etnisk diskriminering. det är både omfånget och den praktiska tillämpningen av denna lagstiftning som presenterar utmaningar och svårigheter.

Sverige har från CErd-kommittén bl a fått kritik för hur man hanterar hatbrott, d v s brott som motiveras av hat och/eller fientlighet mot vissa grupper av män-niskor p g a etnicitet, nationalitet, religion, kön, sexuell läggning eller handikapp. Kommittén har pekat på att alltför liten andel av anmälningarna leder till fällande dom. den har också noterat att även om man från åklagarsidan har sagt att man prioriterar hatbrott så märks inte detta i praktiken. CErd-kommittén tycker därför att Sverige behöver bli mycket bättre på att prioritera hatbrott och på att tillämpa våra lagar i praktiken.

En annan punkt där Sverige återkommande fått kritik gäller förbud mot rasistiska organisationer. Sverige har anslutit sig till CErd i sin helhet, utan att reser-vera sig mot någon del av innehållet. trots detta har vi i inte infört förbud mot rasistiska organisationer i vår lag, så som det står föreskrivet i artikel 4. Svenska

staten tycker att den befintliga lagstiftningen är till-räcklig för att hantera rasistiska brott, medan kritiker, däribland Svenska FN-förbundet, menar att den svenska hållningen bidrar till en urholkning av inter-nationell lag.

Vidare har FN riktat kritik mot att romer fortfarande diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och i skolorna. FN rekommenderar att Sverige intensifierar sitt arbete med att förbättra romernas situation och skydda dem mot diskrimine-ring.

FN har återkommande kritiserat Sverige för att frågan om samernas landrättigheter inte lösts utan istället utretts under flera år i olika kommissioner. Man re-kommenderar att den svenska staten, i konsultation med samiska representanter, arbetar fram en lagstift-ning som gör att den juridiska osäkerheten kring land-rättigheterna försvinner. i de flesta landdispyter som tas upp i svenska domstolar vinner de icke-samiska intressena, konstaterar FN, och efterfrågar mer infor-mation om anledningen till detta.

FN rekommenderar också att Sverige accelererar pro-cessen med att ansluta sig till ILO:s konvention 169, genom vilken samernas sedvanerätt som ursprungs-folk kan garanteras.

När det gäller utlandsfödda svenskar har FN uttryck oro för den sociala marginalisering som denna grupp upplever på arbets- och bostadsmarknaderna. Man rekommenderar att staten stärker sina ansträng-ningar att motverka dessa personers utanförskap i enlighet med sina åtaganden i CErd-konventionen.

Etnisk diskriminering i Sverige

Lucky Look/Alamy

Sverige granskasSverige kommer att gran-skas i FN:s rasdiskrimine-ringskommitté-kommittén i juli-augusti 2008. Svenska FN-förbundet kommer tillsammans med andra berörda organisa-tioner att lämna in en parallellrapport till kom-mittén under senvåren. rapporter till CErd-kom-mittén från svenska sta-ten och civilsamhället finns på www.fn.se/rasism.

Nära kopplat till frågan om diskriminering p g a etnicitet är frågan om minoriteters rättigheter. i Sverige kan skyddet för minoriteter se olika ut beroende på vilken grupp man talar om. de som i Sverige erkänts som nationella minoriteter är samer, romer, judar, sverigefinländare och torne-dalingar. Samerna är också ett ursprungsfolk. de historiska minoritetsspråken är samiska (alla

varieteter), romani chib (alla varieteter), jidd-isch, finska och meänkieli.

De fem nationella minoriteterna i Sverige om-fattas alla av den svenska minoritetspolitiken. Minoritetspolitiken ska stärka de nationella minoriteterna och ge det stöd som krävs för att deras språk ska hållas levande.

Nationella minoriteter

FN-fakta nr 1/08: Etnisk diskriminering · text: Annalena Andrews Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis). · E-post: info@fn.se · telefon: 08 – 462 25 40

Webb: www.fn.se

Fördomar finns runt omkring oss i det svenska samhället och människor utsätts för diskriminering – negativ särbehandling – varje dag. de s k diskrimineringsgrunder som idag brukar nämnas är kön,

ålder, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion samt sexuell läggning och könsidentitet.

Läs på!kunskap är grunden för all handling, och frågorna kring diskriminering är inte helt enkla. Så börja gärna med att läsa på!

Det finns mängder med information om diskriminering i Sverige på internet, t ex hos de olika diskrimineringsombuds-männen:

DO; ombudsmannen mot etnisk dis-kriminering: www.do.se

jämO; jämställdhetsombudsmannen: www.jamombud.se

HO; handikappombudsmannen: www.ho.se

HomO; ombudsmannen mot diskrimi-nering på grund av sexuell läggning: www.homo.se

Andra organisationer och kampanjer:

www.allaolikaallalika.se www.likarattigheter.nu www.stop-discrimination.info www.paraplyprojektet.se.

Tänk efter!vi bär alla på fördomar som vi riskerar att omsätta i handling. tänk efter noga så att ditt agerande gentemot andra människor inte låter sig påverkas nega-tivt av föreställningar baserade på kön, etnicitet etc.

var även observant på hur andra om-kring dig agerar. tveka inte att säga ifrån om du blir vittne till diskrimine-ring. tystnad från omgivningen kan upplevas som ännu en kränkning.

Aktivera dig!Ta upp frågan om fördomar och dis-kriminering i din lokala FN-förening eller i något annat lämpligt samman-hang, och föreslå någon aktivitet. t ex en diskussionsgrupp, temadag eller utställning. Flera FN-dagar under året kan kopplas till aktiviteter mot diskri-minering, t ex internationella dagen mot rasdiskriminering, 21 mars, eller internationella dagen för tolerans, 16 november.

Hela listan med FN-dagar finns på www.fn.se.

Det här kan DU göra!1 2

4Anmäl!

Om du själv blir utsatt för diskrimine-ring ska du anmäla detta till någon av ombudsmännen mot diskriminering (se punkt 1) eller en lokal diskriminerings-byrå.

Barn och skolelever ska vända sig till Barnombudsmannen (www.bo.se) eller Barn- och elevombudet på skolverket (www.skolverket.se).

5

Informera andra!Beställ extra exemplar av Världshori-sonts temanummer om diskriminering. Dela ut tidningarna till intresserade i din omgivning eller lägg dem i väntrum och personalrum. För priser kontakta info@fn.se.

Faktabladet om etnisk diskriminering (fyra sidor) kan beställas utan kostnad i upp till tio exemplar. Kontakta info@fn.se eller ring 08 – 462 25 40.

3

EXEmPEL På DISkRImINERINg:En butiksägare vägrar anställa personer med lämpliga kvalifikationer för att de är av viss etnisk härkomst, vilket, enligt hans uppfattning, kan medföra att han förlorar kunder.

En arbetsgivare anger i en platsannons att endast ungdomar bör söka trots att arbetet i fråga mycket väl kan utföras även av äldre personer.

En hotelldirektör vägrar släppa in personer i baren av den enda anled-ningen att de är romer.

Ett varuhus inför förbud mot att deras anställda bär huvudbonad. Följden blir att personer vilkas religiösa övertygelse kräver att de täcker huvudet, t ex muslimska kvinnor, utestängs från att arbeta i varuhuset. Varuhuset är skyldigt till diskriminering om det inte kan visa att det finns en objektiv och motiverad anledning till förbudet.

På Internationella dagen för de mänsk-liga rättigheterna den 10 december ar-rangerade Svenska FN-förbundet semina-riet “Samerna och klimatförändringarna i Norden”. Bakgrunden är oro för nya pro-blem som uppvärmningen av norra Sve-rige kan medföra för samerna.

Frågan om samernas landrättigheter är redan komplicerad och klimatföränd-ringarna kommer att medföra nya utma-ningar, framgick det av seminariet. Bl a har privata intressen i gruvbranschen ansökt om tillstånd att få utforska områ-den som tidigare täckts av is. Farhågor framkom om stora miljörisker kring ura-nutvinning, liksom om riskerna för land-konflikter mellan renägande samer och privata och statliga intressen. Svenska

staten måste se till att samerna garanteras delaktighet i utvecklingen och att miljön skyddas, framhöll olika talare.

Seminariet hölls på anrika etablisse-manget Mosebacke i Stockholm och sam-lade en expertpanel bestående av Rune Fjellheim, generalsekreterare vid Arktiska Rådets urfolkssekretariat i Köpenhamn, Malin Brännström, Svenska Samers Riks-förbund, Philip Thörn, Försvarsdeparte-mentet, Lars-Anders Baer, Sametinget, Bjarne Örnstedt, Jordbruksdepartementet och Bo Kjellén, professor vid Stockholms Universitet och tidigare diplomat och förhandlare vid FN:s klimatmöte i Rio 1992. Viktoria Harnesk bjöd på jojk och moderator var journalisten Gabriella Ahlström.

klimatförändringar hot mot samer

www.rfsl.se/internationelltmännen som måste arbeta för att stötta de starka kvinnorna i Afrika”.

Hon menar att kunskap gör männen tryggare i sig själva, och att trygga män inte har lika stort behov av att hota kvin-nor.

– I slutändan handlar det om att lära män att jämställdhet handlar om kunskap och inte om en åsikt. Att ge männen den kunskapen är en tacksam och spännande uppgift.

BäTTRE käNNEDOmKvinnliga chefer har däremot en relativt bättre kännedom om sitt genus och ojäm-ställda strukturer. Ofta börjar de utbild-ningen i hopp om att få sin bild av verk-ligheten bekräftad. Deras behov handlar istället om att acceptera den kompetens och den personliga förmåga som de har.

– Dessutom behöver de lära sig att förstå var i organisationens struktur som de stöter på motstånd, säger Dahlbom-Hall.

Hon menar att kvinnor ofta har svårare att läsa av en organisations struktur och

informella regelverk än vad män har. Utöver sina utbildningsprogram följer

hon även under fem år tolv kvinnor, i tre olika grupper, som arbetar i FN-sekreta-riatet i New York. Hon understryker där vikten av att de lär sig att ta hjälp av andra kvinnor i samma situation.

– Nu är vi inne på det fjärde året och nu ser man vad det betyder att kvinnor stöttar varandra, säger hon.

kULTUR INgET PROBLEmNästa projekt är att skapa en utbildning för chefer, så att de kan hålla utbildningar i det egna landet. Och hon tror inte att det är något problem med tanke på kultu-rella skillnader.

– Det är förvånansvärt lika frågor som kommer upp, oavsett kultur och religion, säger hon. Min erfarenhet är att genusfrå-gorna ligger som ett raster över alla andra frågor.

– Den som inte har tagit ställning till genus får problem vilka frågor han eller hon än arbetar med.

Maria Pettersson

DISkRImINERINgForts från sid 10

VärldSHoriSoNt 1/08 15

WATCH THE CONFERENCE AT WWW.SIDA.SE/AREA

Henrik Slotte, Chief UNEP Post-Confl ict & Disaster Management BranchSasja Beslik, Head of Sustainable Investments at BancoSilveno M’Mtumukindia Maitima, Regional Manager of Water Resources Management Authority in KenyaPer O Andersson, Corporate Director Sustainable Development, LM EricssonAnders Nordström, Sida’s new Director-General

FOCUS ONCONFLICT RISKS, HUMAN SECURITY AND CLIMATE CHANGE

www.sida.se

WATCH THE WEBCAST OR LISTEN

TO EXCLUSIVE INTERVIEWS AT

WWW.SIDA.SE/AREA

Gratis tidning

Ickevåld i Latinamerika

Stopp för svensk insats i DarfurDet blir ingen svensk insats i Darfur. i början av januari stod det klart att det norsk-svenska ingenjörsförband som sedan mitten av december stått berett att bidra till FN:s och Afrikanska Unionens fredsinsats i darfur inte kan skickas iväg.Norge och Sverige drog tillbaka erbju-dandet om det gemensamma ingenjörs-förbandet efter motstånd från Sudans regering.

De två ländernas utrikesministrar Jo-nas Gahr Störe och Carl Bildt beklagade det hela i ett gemensamt pressmedde-lande den 9 januari och höll samtidigt Sudan ansvarigt för det inträffade:

– Norge och Sverige har under lång tid förberett en FN-insats i Darfur. Vi bekla-gar därför att vi nu måste dra tillbaka erbjudandet.

– Sudan får bära det fulla ansvaret för

den situation som nu har uppstått. Norge och Sverige förhindras nu att bidra till denna helt nödvändiga insats, som skulle skapa bättre säkerhet för folket i det våldshärjade Darfur.

Det norsk-svenska förbandet bestod av 350 man och skulle ha bidragit till att bygga upp infrastruktur – framförallt vägar och broar – i området. Förberedel-serna för insatsen kostade 50 miljoner kronor.

Medan Sudan tackat nej till den norsk-svenska insatsen har man sagt sig accep-tera liknande förband från bland annat Kina och Pakistan.

Vid denna tidnings pressläggning råd-de även viss osäkerhet kring EU:s plane-rade insats i Tchad som försenats p g a strider mellan regeringssoldater och re-beller som bröt ut i början av februari. Omkring 200 svenska soldater planeras ingå i EU-insatsen i östra Tchad.

Hannah Bergqvist

MR-chefen deltog bl a i ett möte med svenska frivilligorganisationer som Svenska FN-förbundet arrangerade. Hon fick då frågan om USA:s ”krig mot terro-rismen” och dess konsekvenser för skyd-det av mänskliga rättigheter. Louise Ar-bour svarade att världssamfundet vid millennieskiftet kommit till ett läge då det fanns förutsättningar för ett verkligt genombrott i kampen mot fattigdom:

– Vi hade nått en punkt då världens länder var redo att satsa på människors ekonomiska och sociala rättigheter. Den-na möjlighet raserades fullständigt av det s k kriget mot terrorismen. I stället ut-vecklades ett klimat av etnisk och religiös intolerans.

– Men under senare tid har medveten-heten vuxit om att vi tolererat alldeles för mycket hemlighetsmakeri med kriget mot terrorismen som ursäkt. Vi har tap-pat mycket mark, och har mycket att ta igen, men jag tror att vi befinner oss vid en vändpunkt nu och att vi kommer att ha mer medvind framöver, sade Arbour.

STOPP FöR AvRäTTNINgAREn oväntad men mycket välkommen framgång under den senaste tiden som MR-chefen lyfte fram var generalförsam-lingens resolution i december om döds-straffet. 104 av FN:s 192 medlemsländer

röstade för resolutionen som kräver ett stopp (moratorium) för alla avrättningar. Generalförsamlingens beslut kommer att ha betydelse för debatten i USA, menade Louise Arbour.

Hon passade också på att nämna de två nya MR-konventioner som antagits på senare tid, den ena om försvinnanden och den andra om funktionsnedsattas rättigheter.

Ny mEkANISmNär det gäller det nya MR-rådet uttryckte Arbour förhoppningar om att den nya övervakningsmekanismen, UPR (Univer-sal Periodic Review) kommer att innebära positiva förändringar för MR-arbetet. UPR går ut på att alla FN:s medlemsstater granskas regelbundet, till skillnad från tidigare då enbart konventionsstater granskades systematiskt. Under den kom-mande fyraårsperioden ska alla länder granskas, med start i mars 2008.

– Självklart kommer olika regeringar att ta chansen att rikta politiskt grundad kritik mot länder som granskas, men jag tror ändå att det positiva med den nya mekanismen överväger. T ex får vi nu chansen att fråga en regering varför den inte ratificerat en viss konvention.

– Jag tror också att de politiska inslagen i UPR-mekanismen gör att det finns po-

tential för ett större intresse från media och allmänhet, jämfört med gransknings-arbetet i de olika expertkommittéerna, som omgivningen uppfattar som svårbe-gripligt och internt. Därigenom kan MR-arbetet förhoppningsvis bli mer synligt, menade hon.

kINA PROBLEmLANDBland problemländerna nämnde Louise Arbour särskilt Kina, som fortsätter att grovt kränka mänskliga rättigheter på en lång rad områden. Ett gigantiskt och fruktansvärt problem i många länder som också diskuterades på mötet är mödra-dödligheten. Varje år dör 500 000 gra-vida kvinnor av orsaker som är mycket lätta att åtgärda.

På en fråga rörande MR-rådets resolu-tion nyligen om Darfur svarade MR-chefen att det är tveksamt om det tillför något att MR-rådet uttalar sig. I Darfur har MR-situationen för länge sedan ut-vecklats till en fullskalig katastrof, så den frågan ligger och ska ligga på säkerhets-rådets bord, menade hon.

– MR-rådet ska inte syssla med säker-hetsrådets frågor, utan dess roll är i första hand att upptäcka och diskutera MR-kriser innan situationen gått helt över styr. Genom att anta en resolution ser det ut som om MR-rådet ”gjort något” i Dar-fur-frågan, men jag är inte säker på att rådet kan göra något. I stället är det sä-kerhetsrådet och den nya styrkan UNA-MID som måste hantera situationen, sade Louise Arbour.

AnnaLena Andrews

FN:s mR-chef tror på ny medvind för mänskliga rättigheter

Louise Arbour (kanada) är FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter sedan 2004 då hon efterträdde mary Robinson. Foto: FNStopp för svensk

insats i Darfur

FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna, kanaden-siskan louise Arbour, uttryckte optimism på flera punkter när hon besökte Stockholm i januari.

VärldSHoriSoNt 1/08 17

15 ungdomar kommer under våren att sprida kunskap och skapa engagemang runt om i Sverige för FN:s millenniemål.

Det var i oktober förra året som FN-för-bundet efterlyste ungdomar till sin nya satsning Millenniemålsambassadörerna. Förbundet var på jakt efter ungdomar som ville lära sig mer om FN:s åtta mil-lenniemål och engagera sig för att de ska uppnås.

– Tanken med projektet är att låta ung-domar få ta del i arbetet med millennie-målen, säger FN-förbundets ungdoms-sekreterare Tobias Carlsson.

Av ungefär 60 sökande valdes 15 ung-domar mellan 17 och 24 år ut. Efter en utbildningshelg i november förra året satte ambassadörerna igång med att ut-forma projekt relaterade till millenniemå-len. Projekten ska under våren genom-föras runt om i landet.

– Vi vill skapa en ”ringar på vattnet effekt” genom att utbilda 15 engagerade och drivna ungdomar som sedan ska ut i landet och sprida sin kunskap i olika forum, berättar Tobias Carlsson.

Projekten kan ha olika form, den enda vägledning ambassadörerna har fått är att använda sig av forum som de känner sig bekväma med.

– Än så länge finns det bland annat uppslag om en tidning och någon kom-mer att anordna FN-rollspel med millen-niemålstema, berättar Tobias Carlsson vidare.

Satsningen kommer att avslutas på Hultsfredsfestivalen i juni i år där alla ambassadörerna ska delta.

– Det kommer att bli ett praktarrang-emang som förhoppningsvis ska höras och synas ordentligt, säger Tobias Carls-son.

Hannah Bergqvist

Sverige skär ner bidrag till UNdPSverige sänker sitt bidrag till FN:s utveck-lingsprogram UNDP med 10 procent, från 800 till 720 miljoner kronor för 2008. Bakgrunden är enligt regeringen att länderna i UNDP:s styrelse inte har kom-mit överens om tydliga formuleringar om mänskliga rättigheter i sitt styrdokument.

”Vi ser mänskliga rättigheter som en förutsättning för fattigdomsbekämpning. Minskningen är ytterligare ett bevis på att svenskt bistånd nu styrs bort från en kravlös utbetalningspolitik till en aktiv och resultatinriktad utvecklingspolitik”, skriver biståndsminister Gunilla Carlsson i en artikel i Sydsvenska Dagbladet.

Premiär för nytt FN-forumDen 24-25 maj är det premiär för Svenska FN-förbundet nya arrangemang ”FN-forum”. Forumet kommer att hållas i Stockholm och syftet är att FN-intresse-rade personer, även de som inte är med-lemmar i förbundet, ska få tillfälle att diskutera aktuella FN-frågor. Teman för årets forum är skyldigheten att skydda och etnisk diskriminering.

Beslutet om det nya arrangemanget fattades på förbundets senaste kongress, då man även beslutade att FN-förbundet ska hålla kongress vart tredje år i stället för vartannat. Mellan kongresserna kom-mer FN-forum att hållas. Se www.fn.se

klimatförändringarna slår hårdast mot de allra fattigaste i världen. Mer resurser måste satsas på att

hjälpa utsatta människor och länder

att hantera den nya situationen.

Det slås fast av FN:s utvecklingsprogram UNDP i organisationens årliga rapport över mänsklig utveckling.

Kampen mot klimatförändringarna: Gemensamt ansvar i en delad värld är titeln på Human Development Report 2007/2008, som lanserades 27 november. Enligt rapporten kommer antalet män-niskor i farozonen att öka dramatiskt i takt med att de klimatrelaterade katastro-ferna blir fler och värre.

– Vi ska inte underskatta de framtida riskerna för oss i den rika världen. Men just nu är det de fattiga människorna i Asiens översvämningsdrabbade floddel-tan och i de torkdrabbade delarna av Afrika som får betala priset för våra ut-släpp. Den rika världen har därför både historiskt och moraliskt ansvar att hjälpa utsatta människor och länder, sade Olav Kjørven, chef för UNDP:s policyavdel-ning i New York, vid lanseringen av rap-porten i Stockholm.

– I och med den globala uppvärmning-en och höjningen av vattennivån riskerar över 300 miljoner människor ett liv som klimatflyktingar. Samtidigt riskerar ytter-ligare 400 miljoner människor att drab-bas av malaria när sjukdomen p g a kli-matförändringarna sprider sig till nya områden, fortsatte Kjørven.

Rapporten visar också hur effekterna av en katastrof riskerar att dröja sig kvar i generationer och att fattiga människor, som i sin barndom drabbats av översväm-ningar eller torka, riskerar att fastna i en ond cirkel där missad skolgång, sämre hälsa och svårigheter att försörja sig hör till vardagen. Efter att ha granskat befint-lig data kan man exempelvis konstatera att indiska kvinnor, som föddes under en översvämningskatastrof under 1970-talet, hade 19 procents lägre sannolikhet att ha slutfört sin grundskoleutbildning.

Ungdomar ambassadörer

för millenniemålen

HUMAN dEVEloPMENt rEPort 07/08

ändrat klimat värst för fattiga

18 VärldSHoriSoNt 1/08

john Bolton, USA:s FN-ambassadör 2005-2006, fick som symbol för ameri-kansk arrogans så mycket kritik under sin ämbetsperiod att man kunde tro karln var ett arbetsmiljöproblem för kollegorna i FN-skrapan. Efter att förra året ha läm-nat amerikanska UD har Bolton skrivit sina politiska memoarer med tyngdpunkt på de sex åren i George W Bushs admi-nistration.

Inte så förvånande är Boltons ton frus-trerad, ibland bitter. Han fick aldrig vän-da upp och ner på FN, hur mycket han än ville och hur mycket det än behövdes.

Mer överraskande är att John Bolton sammantaget är mer kritisk mot USA:s utrikesdepartement än vad han är mot FN. Han är ändlöst frustrerad över us-lingar till byråkrater som driver sin egen agenda, ofta på tvärs med presidentens, i den svårhanterliga apparat som är USA:s utrikesförvaltning. Hans spottande och frustande till trots belyser dessa avsnitt den dragkamp mellan tjänstemän och folkvalda som i varierande grad finns i alla moderna demokratier. Det är angelä-gen diskussion och en stor behållning i Boltons bok.

Bolton berättar vidare om en fåfäng kultur inom Förenta Nationerna där sub-stans ständigt är underordnat retorik och där det outtalade mantrat är ”vi miss-lyckas aldrig i New York”. Han skojar friskt med de ”moraliskt överlägsna”, där-ibland Jan Eliasson, och allra helst deras ”sekuläre påve” Kofi Annan. Tveklöst bidrar den här typen av kätterier till en förhöjd läsupplevelse då få européer gärna ser med det ögat.

Vidare håller Bolton FN:s sekretariat ansvarigt för en ”passivitetskultur” och beskyller det för att vara oändligt ineffek-tivt. Men här blir det knasigt. Bolton gör försummelser till Annans och hans sekre-tariats adelsmärke. Men han är tydlig med att samma sekretariat varken bör ges medlen, utrymmet eller mandatet att agera kraftfullare. Som att ge ett fotbolls-lag skor av betong och sedan gnälla över att de är långsamma.

Utöver en försvagning av sekretariatets roll vill Bolton göra medlemsländernas avgift till FN frivillig – i likhet med många av FN:s program som han tycker fungerar bra. Utifrån bidragsnivå kan sedan makten i FN portioneras. Logiken

är företagsvärldens: den med störst aktie-post bestämmer. Och det är lätt att före-ställa sig vilken företagsledning Bolton tänker sig.

Mot bakgrund av t ex Inga-Britt Ahle-nius genomlysningar av FN vet vi att John Bolton inte sällan stred på rätt sida i FN. Helt visst valde han dock en obalan-serat aggressiv taktik för sitt arbete. I en miljö där man är beroende av vänner och allianser för att få igenom sin sak är detta dömt att misslyckas, och det kan man nog inte enbart skylla på miljön.

Tobias CarlssonUngdomssekreterare

på Svenska FN-förbundet

Det är bröllop i Afghanistan. Bruden, ghulam, har just fyllt 11 år. Hennes brudgum, mohammed, är 40.Bilden är tagen av Stephanie Sinclair från USA som velat fästa uppmärksamhet på det globala problemet med flickor som tvingas gifta sig när de är alldeles för unga. I Afghanistan gifter sig ca hälften av alla kvinnor innan de fyllt 18. I stora delar av södra Asien och södra Afrika ses giftermål ofta som en affärstransaktion där bruden är handelsvaran. Ju yngre hon är, desto högre är priset.

Med sin bild på Ghulam och Moham-med vann Stephanie Sinclair UNICEF:s årliga fototävling 2007.

John Bolton: Surrender is not an option

Läsvärd Bolton vill se FN AB

Årets UNiCEF-foto 2007

rECENSioN

VärldSHoriSoNt 1/08 19

Ny FN-förening i Nacka

Mellan den 27 september och 5 november förra året visade Siljansbygdens FN-förening utställningen ”Chasing the dream” i Mora kulturhus. I ord och bild fick besökarna följa åtta unga människors levnadsöden och de-ras förhoppningar om att millenniemålen ska bidra till att de får leva ett bättre liv - ett liv där extrem fattigdom utrotas, mödravår-den förbättras, spridningen av hiv/aids och

andra sjukdomar hindras och där alla barn ska få grundskoleutbildning.

FN-föreningen samarbetade med tre sko-lor i Mora som kompletterade utställningen med egna texter och bilder från det samar-bete de har med slumskolor i Kenya och Indien.

Intresset för utställningen var stort och resulterade i 31 nya medlemmar i vår FN-

förening, säger Torbjörn Carlsson, ordfö-rande i Siljansbygdens FN-förening.

Den 21 februari följs utställningen upp med ett informationsmöte om millenniemå-len. Då hoppas vi få se både dem som tagit del av utställningen och våra nya medlem-mar, avslutar Torbjörn Carlsson.

Millennieutställning bidrog till fler medlemmar

Hur kan du och jag välja rätt när vi handlar, reser och konsumerar?

Ystad-Österlens FN-förening genomförde den 17 november i samarbete med Österlens Folkhögskola i Tomelilla, Ystads Fredsgrupp och Världsbutiken ett seminarium om eko-logiska och etiska val i vardagen utifrån ett globalt perspektiv. Bl a medverkade Stefan Gössling, docent i kulturgeografi och hu-manekologi vid Lunds universitet, Bengt Drakenberg, energirådgivare från Energi-kontoret i Skåne, Henrik Lindholm, Fair Trade Center och Marc Wester, KRAV. Ett

60-tal personer deltog.I samband med seminariet ställde Världs-

butiken ut och sålde rättvisemärkta produk-ter och Ingrid af Maglehem visade ekologiskt framställda kläder.

Österlenmagasinet, ett annonsblad med stor spridning i regionen, rapporterade från seminariet.

- Vi är glada att vi tack vare ekonomiskt stöd från FN-förbundet kunde genomföra seminariet som fått goda vitsord i den ut-värdering som gjordes efter seminariet, säger Gun Britt Nilsson, vice ordförande i Ystad-Österlens FN-förening.

A k t i v i t e t e r i F N - F ö r e N i N g A r o c h - d i s t r i k t

Den 18 december bildades Nacka FN-fören-ing. En kväll i början på januari hade jag glädjen att få vara med på ett av interimssty-relsens första möten. Jag mötte en liten entu-siastisk skara med ett stort engagemang och intresse för FN och passade på att ställa någ-ra frågor.

Hur väcktes intresset att bilda en FN-fören-ing i Nacka?

- Idén kom upp under C-kursen i Genève i slutet på oktober som jag deltog i, säger Anna-Karin Johansson, ordförande i fören-ingen. Kursledarna nämnde att Svenska FN-förbundet helst skulle vilja ha en FN-förening i varje kommun. Mitt intresse för mänskliga rättigheter väcktes av Sveriges behandling av de apatiska barnen. Men tillämpas inte barn-konventionen? tänkte jag då. Väl hemma övertalade jag några vänner och bekanta att vara med och starta vår förening i Nacka, vilket vi också gjorde den 18 december.

Vad tycker ni föreningens viktigaste uppgift är?

- Att aktualisera FN:s möjlighet att bidra till freden genom att alla länder, även de hemska, sitter och pratar med varandra. Jag vill bidra till att fokus inte bara ligger på FN:s tillkortakommanden som dessvärre också är tydliga. Världen vore mycket mer riskabel om FN inte funnes, säger Anders Tiger, styrelseledamot.

Hur vill ni synas i Nacka? - Vi ska stå med bokbord i Forum och/

eller Älta och värva medlemmar i samband med Världshälsodagen den 5 april och under FN-dagen den 24 oktober. Vi kommer också att ordna ett medlemsmöte under hösten, samt en A-kurs under våren. Våra aktiviteter ska annonseras i evenemangskalendrarna i NVP och MittI. En studie- eller diskussions-grupp anordnas under hösten om millennie-målen. Av förbundets kampanjer satsar vi på

Skolmatsprojektet, säger de.Hur ser er förening ut om fem år?- Då har vi en mycket större förening med

olika ämnesområden. Den samlar upp gräs-rötternas idéer, transformerar och konkreti-serar dem och för dem till den nivå och de sammanhang där de hör hemma, till exem-pel i form av påverkan på våra respektive politiska partier för att det ska bli svensk politik av dem. Allt sker under styrelseleda-möternas gemensamma och goda ledning.

Jag tackar interimsstyrelsen för dess syn-punkter och önskar den lycka till med fören-ingsarbetet. När jag går därifrån känner jag en stor glädje över engagemanget och tron på möjligheten att genom föreningen arbeta för en bättre värld.

Anita Seidel

Tre stöttepelare i föreningen. Från vänster, mathias Pettersson, kassör, Anders Tiger, sekreterare och Anna-karin johansson, ordförande.

Seminarium i Ystad

Ett 60-tal personer tog del av ett intressant seminarieprogram

20 VärldSHoriSoNt 1/08

Hur får man ungdomar engagerade? Det var den fråga som Jan-Fredrik Wahlin, Jonas Danielsson och Christian Sjöström ställde sig våren 2007 och som ledde till bildandet av den ungdomssektion som finns i Kalmar idag. Jan-Fredrik Wahlin berättar:

Vi visste att det fanns en lokal FN-förening men ville skapa en grupp som vände sig direkt till ungdomar. Målet var och är att engagera och inspirera unga människor i vår närhet att bli en del av FN rörelsen och göra roliga men viktiga aktiviteter med och för ungdomar i Kal-mar/Öland.

Vi började med att informera om den nya sektionen på en av de största gymna-sieskolorna i vår stad. Föredraget fick mycket positiv respons och efter hand började medlemmarna droppa in. Stag-neliusskolan i Kalmar är nu en FN-skola vilket både vi och de är mycket glada för.

Vi har fortfarande ett mycket gott samar-bete med skolan och vi kommer att med-verka på en temadag om millenniemålen i april för årskurs 1. Innan dess ska vi också hjälpa till med ett internationellt FN-rollspel där vi också själva kommer att delta. Vi är även engagerade i kam-panjen Skolmat blir Kunskap.

Just nu arbetar vi för att uppmärksam-ma gatuvåld i Kalmar genom ett informa-

tivt flygblad där både ungdomar och polis medverkat med fakta och erfarenheter. Vi har märkt att när ett forum finns för unga att engagera sig så gör de det. Det är ett roligt sätt att göra saker i FN:s anda och vi hoppas att fler använder sig av denna metod runt om i Sverige.

Läs gärna mer om oss på www.ungdomifn.blogg.se

Skolförening startar efter vitaliseringMoa Thorell, Amanda O Myrvik och Felicia Eklund deltog på FN-förbundets vitaliseringsträff i Kalmar den 6-7 sep-tember 2007. De går alla tredje året på gymnasiets samhällsprogram. De har också det gemensamt att de brinner för sociala frågor såsom människorätt och barnkonventionen. Sedan flera år är de medlemmar i Karlskrona FN-förening.

- Efter vitaliseringsträffen i Kalmar fick vi inspiration och kände att vi ville starta en skolförening för att ungdomar ska få möjlighet att träffas och diskutera. Det

behövs ett forum där unga människor kan träffas och diskutera globala och lokala frågor.

- Vi har också engagerat oss i FN-för-bundets kampanj Skolmat blir kunskap och har bl a sålt kunskapens äpple för att samla in pengar till kampanjen, säger Moa Thorell, en stöttepelare både i Karls-krona FN-förening och i den nystartade skolföreningen.

moa Thorell, Felicia Eklund och Amanda O myrvik startade skolföreningen

ETT HALvT SEkEL I FN:S TjäNST.Redan 1958 bildades FN-föreningen i Var-berg. Genom åren har många olika aktivi-teter som kurser, seminarier och medver-kan på mässor genomförts och många olika internationella dagar har uppmärk-sammats. I dag är FN-föreningen en pigg 50-årsjubilar som engagerar många ung-domar i verksamheten.

1978 EN RIkTIg FöRENINgSBOOmUnder 70-talet prioriterade FN-förbundet bildandet av lokala FN-föreningar. Intres-set var stort ute i landet och 1976-1980 såg inte mindre än 72 FN-föreningar dagens ljus. FN-förbundet bjöd in till möten som oftast var välbesökta. Många olika mål-grupper deltog, särskilt intresserade lä-rare. Ibland tog till och med valet av sty-relse lite tid eftersom så många ville ingå i styrelserna.

Under 1978 bildades inte mindre än 12 FN-föreningar som i år firar sitt 30-årsju-bileum. Det är FN-föreningarna i Bor-länge, Falköping, Falun, Kungsbacka, Laholm, Lidköping, Ludvika (numera Västerbergslagen), Mariestad, Mönsterås, Skövde och Växjö samt på Gotland. Sam-ma år bildades även Hallands och Väster-norrlands FN-distrikt.

A k t i v i t e t e r i F N - F ö r e N i N g A r o c h - d i s t r i k t

redaktör: Anita Seidel

E-post: anita.seidel@fn.se · telefon: 08 – 462 25 53

Ny ungdomssektion i Kalmar/Ölands FN-förening

Från vänster till höger: Christian Sjöström, jonas Danielsson, jan-Fredrik Wahlin, Evelina Eriksson, Clara karpfors, malin Lorensson, Evelina Sköld

VärldSHoriSoNt 1/08 21

Anslagstavlan iNFormAtioN FråN sveNskA FN-FörbuNdet

FN behöver stöd – värva en medlem!FN-förbundet är Sveriges största paraply-organisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman indi-vider och organisationer i ett gemensamt ar-bete för ett starkare FN. FN-förbundet verkar genom information, kommunikation, opinions-bildning och globalt samarbete för fred och rättvisa i hela världen i enlighet med FN-stad-gans mål och principer och FN:s Millenniede-klaration. drygt 100 riksorganisationer är idag anslutna till FN-förbundet. Vi har dessutom

6 000 enskilda medlemmar i 102 FN-föreningar och distrikt över hela landet. På det globala planet ingår FN-förbundet tillsammans med över 100 andra FN-förbund i världen i WFUNA, World Federation of United Nations Associations. tillsammans påverkar vi regeringar, EU, företagsledare och andra makt-havare för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får du inbjudningar till kurser, seminarier och studie-resor; medlemspriser på material; 4 nummer

per år av Världshori-sont samt en FN-pin. du får möjlighet att delta i utbildnings- och opini-onsbildningsarbetet i din FN-förening, medverka i förbundets kampanjer samt kan utbilda dig till FN-informatör. om du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter.

Svenska FN-förbundet verkar för ett starkare Förenta Nationerna. Vi behöver bli fler!väRvA

EN Ny mEDLEm

och skicka namn och

adress till: info@fn.se

(ange ”ny medlem”)

FN-FORUm 2008FN-förbundet arrangerar den 24-25 maj FN-forum, som är en mötesplats för alla som vill diskutera aktuella FN-frågor. Medlemmar i FN-rörelsen och andra intresserade är välkomna att delta. Te-man för vårens FN-forum är skyldighet att skydda och etnisk diskriminering. Enligt kongressbeslut genomförs FN-forum mellan FN-förbundets kongres-ser. För mer information kontakta Anita Seidel på e-post anita.seidel@fn.se.

gLOBALL CUP 2008Fotbollscup i Enköping 26-29 juni för killar och tjejer 10-15 år samt en klass för handikappade. Hela över-skottet går till FN:s arbete med minröjning och mindrabbade. Mer information finns på www.globallcup.se

FN-ABC är kurser i tre olika nivåer som

på olika sätt berör FN:s organisation,

utveckling och arbete. A-kursen är en

baskurs. B-kurserna behandlar olika

FN-frågor. C-kursen är förlagd till Ge-

nevè.

A-kurser:6 mars, 09.00-16.30 i Malmö

7 maj, 09.00-16.30 i Stockholm

För mer information kontakta Helen

Huledal per e-post helen.huledal@fn.se

B-kurser:Fred, säkerhet och nedrustning samt den

globala krisen vad gäller minor

9 februari, 10.00-17.00 i Stockholm

26 april i MalmöFör mer information kontakta Theresa

Höghammar per e-post theresa.hoghammar@fn.se

Millenniedeklarationen och millennie-

målen – människorna bakom siffrorna

24 april, 09.00-16.30 i Göteborg

För mer information kontakta Eva Brat-

tander per e-post eva.brattander@fn.se

Mänskliga rättigheter samt kulturmöten

och främlingsfientlighet och rasism

13 mars i StockholmFör mer information kontakta Anett

Sasvari per e-post anett.sasvari@fn.se

C-kursen genomförs mellan den 26 okto-

ber-31 oktober i Genevè. För mer infor-

mation och anmälan kontakta Berith

Granath per e-post berith.granath@fn.se

ABC-kURSER våREN 2008 LäRARkURS I ROLLSPEL DEN 31 mARS – 1 APRIL I kRISTIANSTADKontaktperson: Helen Huledal, e-post helen.huledal@fn.se

DEN 3 APRIL SAmLAS ALLA FN-SkOLOR I STOCkHOLmför utvärdering och diskussion om projektets första år.

LäRARkURS I mäNSkLIgA RäTTIgHETER DEN 8-9 APRIL I STOCkHOLm. Kontaktperson: Helen Huledal, e-post helen.huledal@fn.se

DO-kONFERENSDen 5-6 april samlas FN-distriktens ordförande till konferens i Stockholm.För mer information kontakta Anita Seidel., e-post anita.seidel@fn.se

Ny HANDBOk FöR FN-FöRENINgAR OCH DISTRIkTNu finns en handbok som ger inspiration och vägledning i det lokala och regionala FN-arbe-tet. FN-föreningar och distrikt är välkomna att beställa den nya handboken till sina styrelsele-damöter. Kontakta Anita Seidel på e-post anita.seidel@fn.se

FN-FöRBUNDETS STyRELSEsammanträder den 23 maj i stockholm

mARSCH mOT HUNgERSöndagen den 1 juni Walk the World i flera länder och svenska städer. Marsch för att barn i fattigdom ska få skolmat.För mer information kontakta Eva Brattander på e-post eva.brattander@fn.se

22 VärldSHoriSoNt 1/08

Ett av FN:s och förra århundradets mest kraftfulla doku-ment är Allmänna deklarationen om de mänskliga rät-tigheterna, antagen 1948. Genom åren har FN utrustats

med ytterligare ett antal verktyg i kampen för mänskliga rättig-heter. Det är positivt, men vi måste samtidigt konstatera att övergreppen mot enskilda människor är förfärande många trots alla år av träget arbete.

FN-förbundet i Sverige drar sitt strå till stacken genom att regelbun-det rapportera om den svenska statens efterlevnad av FN:s ras-diskrimineringskonvention. Tillsammans med ett antal andra organisationer studerar vi allt från krogköer till arbetsmarknad ur ett diskrimineringsperspektiv. Tyvärr har vi tvingats konsta-tera att situationen inte är så bra som vi skulle önska – eller som den svenska regeringen ibland vill ge sken av.

Som folkrörelse vill vi också vara en arena för grupper som ofta kommer på undantag i den offentliga debatten. Samers och romers situation i Sverige belyses bara undantagsvis, och FN-förbundet vill inom ramen för sitt antidiskrimineringsarbete ge röst åt företrädare för dessa grupper. Glädjande i sammanhang-et är den deklaration om urfolkens rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling i september förra året.

Den 8 mars är Internationella kvinnodagen. Diskrimineringen av kvinnor får alltför lite utrymme i FN. Av bl a traditionella, reli-giösa och kulturella orsaker drabbas kvinnor i hela världen av allt från utestängning från det offentliga livet till tortyrliknande behandling. Genom bl a FN:s kvinnokonferenser och Kvinno-konventionen har medvetandet om dessa frågor ökat under de senaste två decennierna. Ändå kvarstår diskrimineringen mot drygt hälften av världens befolkning som ett av de största pro-blemen som världsorganisationen och dess medlemsstater har att hantera. Millenniemål nummer tre om kvinnors och flickors inflytande är i detta perspektiv en av de allra viktigaste utveck-lingsfrågorna. Också i Sverige finns en hel del att göra, vilket FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, Yakin Ertürk, har konstaterat i sitt arbete.

Ett bevis för att det går att påverka är FN:s alldeles nya konvention om funktionshindrades rättigheter. Den är nu efter flera års kamp verklighet – tyvärr med ett märkligt undantag för en handfull nationaliteter. Att konventionen innehåller en artikel om nationellt genomförande och övervakning ger en möjlighet att följa och påverka utvecklingen. Ansvaret att motverka diskri-minering i alla dess former vilar på oss alla.

Gemensamt ansvar att motverka diskriminering

Det banbrytande begreppet Skyldigheten att skydda antogs av världens länder i FN 2005. Förhoppningarna var höga om att världssamfundet med hjälp av de nya tankegångarna skulle få nya möjligheter att ingripa i situationer av grova och omfattande övergrepp mot civilsamhällen. Exemplet Darfur har visat att övergången från teori till praktik är

komplicerad. Var står vi idag och hur ska vi gå vidare för att göra verklighet av de vackra orden? Hjälp oss sprida kunskap om en av de viktigaste FN-frågorna i vår tid! Beställ extra exemplar av temanumret om Skyldigheten att skydda och sprid dem där du kan. Mejla varldshorisont@fn.se eller ring 08 – 462 25 40.

aleksander gabelicordförande i svenska fn-förbundet:

av Världshorisont kommer ut 22 maj och handlar om Skyldigheten att skydda.

Nästa nummer

Foto

: UNH

CR

VärldSHoriSoNt 1/08 23

POSTTIDNINg BAvsändare Svenska FN-förbundetBox 15 115104 65 StockholmBegr. eftersändning

tWEEd &W

oGNUM

till er som har valt att stödja Svenska FN-förbundets kampanj Skolmat blir kunskap. Ert stöd betyder mycket för barn som Sear och thoeun. Genom engagemang, gåvor

och autogirogivande har ni möjliggjort skolluncher för barn i Afghanistan, dr-Kongo, Etiopien, Kambodja och Nicaragua.

Ett varmt tack

Maten som lockar barn till skolan består av fisk, ris, vegetabilisk olja, salt med jod och bönor. Bönorna har blandats med grönsaken morning-glory som odlas i skolträdgårdarna.

GE d itt StÖdKampanjen fortsätter! läs mer på www.fn.se/skol-mat. Plusgiro 90 00 79-5, ange ”skolmat”.

SEAR OCH THOEUN

Sear och thoeun går i tredje klass i en grundskola på landsbygden i nordöstra Kambodja. det är uppenbart att skolan och lärarna betyder mycket för barnen. Så mycket att Sear har bestämt sig för att bli lärare när han blir stor. Sedan deras skola började

servera skolmat för tre år sedan har

antalet elever på skolan ökat och deras lärare Huoch har fått uppleva hur barnen fått mera ork. de har börjat leka mer på rasterna och ställa fler kluriga frågor. För många av barnen har skolmaten kommit att innebära skillnaden mellan att gå hungrig till sängs om kvällarna och att slippa göra det.

– Jag ska bli doktor, förklarar Thoeun. I stan, lägger hon till. Thoeun har visserligen aldrig varit där, det vill säga i Siem Reap som ligger tre mil från byn. Men hon har hört talas om den snabbt växande staden.

Thoeun 12 år ochSear 13 år

E N K A M P A N j F r Å N S V E N S K A F N - F Ö r B U N d E t

Skolmat blir kunskap