Vårdprevention- Undvika fall, trycksår och

undernäring för alla över 65

Varför dessa områden?

Stort mörkertal

Stort lidande för den äldre

Finns valid vetenskap kring områden

De hör ihop

•• FFöörvrvääntade ntade resultat under resultat under ideala ideala omstomstäändigheterndigheter

Programmen Programmen beskriverbeskriver

““VerklighetenVerkligheten””

•• UppnUppnåådda dda resultat i resultat i praktikenpraktiken

Fall, Nutrition och Trycksår

Vanliga ”krokodiler” är t ex tidsbrist, kunskapsbristVi vet inte våra resultat. . .

Pulsen 2006

”Vi vill stärka det preventiva arbetet i vården av äldre personer”

En vision är • Inga vårdtagare faller• Inga vårdtagare får trycksår• Inga vårdtagare blir undernärda

Målet är att identifiera ALLA vårdtagare > 65 år med risk och kvalitetsregistret är basen för det gemensamma lärandet

Arbetsblad:

CaseTrycksår

Vårdavd.Ny personal, letade efter rutiner, frågade annan personal efter rutiner. Ingen åtgärd

Patienten skulle skrivas ut dagen efter Dokumenterade

i journalen

VårdplaneringPga hög arbetsbelastning deltog ingen distr.sköt

I omvårdnads-epikrisen fanns rodnad med

Epikrisen skickades till vårdcentralen

Vårdcentralen skickade inte informationen vidare till distr.sköt

Vårdcentralen observerade inte att det fanns risk för trycksår

Distriktsköterskemottagning

Patientens anhöriga ringer. Men det finns ingen information från sjukhuset om någon rodnad varför beslutet blir att vänta p g a hög arbetsbelastning

Bedömning av nutritionsstatus- att upptäcka undernäring i tid

Åldersrelaterade faktorer som försvårarätandet och absorptionen

• försämrat tandstatus• nedsatt salivproduktion• förändrad smak• försämrad sväljningsakt• fördröjd tömning av matstrupen• minska magsaftssekretion• försämrad absorption• försämrad leverfunktion• nedsatt rörlighet - obstipation• sinnesstämningen sjunker

Konsekvenser av undernäring

• Ökad risk för infektioner• Förlust av muskler - svaghet, nedsatt

rörelseförmåga, nedsatt förmåga till rehabilitering• Ökad risk att utveckla sår i huden och försämrad

sårläkning• Glömska/förvirring/apati• Ökade medicinska kostnader• Ökad sjuklighet och dödlighet

Förekomst av undernäring hos patienter/ vårdtagare på svenska institutioner

Författare Enhet Antal Förekomst %Larsson 1994 Kirurgi 199 35Cederholm 1994 Medicin 50 25Unosson 1995 Ortopedi 50 38Elmståhl 1997 Sjukhem 61 30Christensson 1999 Äldrebo. 261 33Saletti 2000 Äldrebo. 872 36Flodin 2000 Geriatrik 337 36Persson 2002 Geriatrik 83 20/26Wikby 2005 Äldrebo. 127 32

Ätproblem och äldre. Hur kan vårdarbetetutvecklas genom hela vårdkedjan?

Hemmet

Kommunala Slutenvårdenäldreomsorgen

Utveckling av näringstillståndet hos äldremed svårigheter att klara sig hemma Välnärd

Riskzon Muskler Fett

Proteiner/s

Uttalat undernärd

Mini Nutritional Assessment (MNA)

Initial bedömningA. Förändrat födointagB. ViktförlustC. RörlighetD. StressE. Neuropsykologiska problemF. BMI

MNA-Slutlig bedömning

G. BoendeformH. LäkemedelI. SårJ. Fullständiga måltiderK. ProteinintagL. VitaminintagM. VätskeintagN. Förmåga att äta O. Egen uppfattning om sitt ätandeP. Egen uppfattning om sin hälsaQ. Muskelmassa och underhudsfettR. -”-

Vilken grupp av vårdtagare har vi inriktning på?

Vårdtagare 65 år och äldre!

Vårdtagare med behov av vård och behandling

Vårdtagare med risk för trycksår, fall och undernäring

Hälsofrämjande arbete för population/personer

NULÄGEGod vård och behandling vid uppkommen skada/brist

Sporadiskt arbetssätt att förebygga skada/brist

MÅLBILDSystematiskt arbetssätt att förebygga skada/brist

God vård och behandling vid uppkommen skada/brist

Hur mycket kostar det oss att hålla på med det vi alltid gjort?

• I Jönköpings läns landsting ungefär 2 400

vårdtillfällen per år med trycksår.

• Totala kostnaden är 53 miljoner kronor

• För att identifiera och sätta in förebyggande åtgärder hos vårdtagare med risk kostar ca 8 miljoner kronor

• Ett fullständigt infört preventivt arbete mot trycksår sparar alltså 45 miljoner förutom minskat lidande för varje enskild vårdtagare.

Florence Nightingale 1820-1910

•Under Krimkriget deltog Florence som sjuksköterska.

• Hon såg att soldaterna inte dog av sina skador utan av hur vården gavs eller rättare sagt inte gavs.

• Florence började systematiskt registrera vården av samtliga patienter. Med siffrorna kunde hon övertyga militärledningen att rent vatten och god hygien dramatiskt ändrade dödligheten.

• Hon fick ned dödligheten från 60 % till drygt 2%.

Varför ett kvalitetsregister?

Stort nationellt fokus på mätningar och jämförelser

Det som inte mäts syns inte

Äldrefrågan är viktig

Berör många (Jönköpings län 26 000 medborgare)

Några försiktiga resultat. . .Resultat December 2005-april 2006

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

Antal unika patienter >70 år

Totalt antalriskbedömningar

Antal riskpatienter Aktiverade preventivaåtgärder

Antal fallolyckor

Antal unika patienter > 70 år

Totalt antal riskbedömningar

Antal riskpatienter

Aktiverade preventiva åtgärder

Antal fallolyckor

Kvalitetsgap??

Kartläggning. . .

Görs riskbedömning inom alla tre område?Vilka gör riskbedömningar?När görs riskbedömningar?Vem sätter in åtgärder?Vilka åtgärder vidtas inom de tre olika områdena?Hur följer vi upp resultatet av insatta åtgärder?Vilka mål finns det för dessa vårdtagare?Vilka vårdprogram finns?

Utvecklingsprojekt vs. Förbättringsarbete

Göra nyttLåna ny cykel…

Dubbla systemVad händer när pengarna är slut?

Göra det vi redan gör bättreLaga cykeln medan vi cyklar…Test i liten skalaMäta och kartläggaVisa på resultat

Most organizationalproblems are10% about the peopleand90% about the system.

Richard Demming

Varje system ärperfekt designat för att ge det resultat det ger

Donald Berwick

Som man bäddar får man ligga…

Först måste man förstå var man är

Sedan skapa en vision om vart man önskar sig...

och slutligen utveckla en strategi för hur man kommer dit

Hit bort!

Men hur?

Övertygade om den grundläggande idén

mål!Vad vill vi åstadkomma?

Hur vet vi att en förändring är enförbättring?

Vilka förändringar kan leda till enförbättring?

PDSA-cirkeln

mått!

idéer!

test!

Förbättringsmodell - T Nolan, E Deming m fl

Planera

GörStudera

Agera

Förbättringsmodell

Specifikt Vad?Mätbart Hur mycket?Accepterat Vad tycker man i organisationen?Realistiskt Kan vi nå målet?Tidsatt När ska vi nått målet?

SMARTA Mål!

Målen är klara för oss i Jönköping. . .

Alla vårdtagare äldre än 65 år ska riskbedömmas– inom vilken tidsram hos er?

Alla vårdtagare med risk ska få insatt åtgärd –kan ni formulera ett mål om detta?

Ingen vill ramla, få trycksår eller bli undernärd –hur ser det ut hos er 3 maj 2008?

Mått

Övergripande mått som speglar syftet Är långa och mäts över tidFlera dimensioner & balanseradeFörslaget för alla medarbetareAvvägning mellan perfektion och användbarhetBerättar för oss om vi är på väg och åt rätt håll i det storaBerättar en förbättringshistoria

Linjediagram - att mäta över tidFör att se trenderEtt hjälpmedel när förändringar införs för att kunna följa resultatet

Mätningar

Väntetider sjukgymnastik

02468

101214161820

v 20

v 35

vecka

anta

l dag

ar

vecka antal dagar

v 35v 20 18

5

Före- och eftermätningar

TEST fr o m v 26HavregrynsgrötsfrukostHYPOTESÖkad effektivitet på dagtid ger kortare väntetid

Väntetider sjukgymnastik

02468

101214161820

v 20

v 22

v 24

v 26

v 28

v 30

v 32

v 34

vecka

anta

l dag

ar

vecka antal dagar

v 35

v 20v 21v 22v 23v 24v 25v 26v 27v 28v 29v 30v 31v 32v 33v 34

181028

145

146

204

111739

155

Att mäta och analysera över tid

TEST fr o m v 26HavregrynsgrötsfrukostHYPOTESÖkad effektivitet på dagtid ger kortare väntetid

Antal åtgärder/vårdtagare över tid

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39

Vårdtagare

Ant

al å

tgär

der

Febr - aprilMaj-dec

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39

Vårdtagare

BM

I/MN

A p

oäng

Serie1

Serie2

risk värde

Variation i BMI resp MNA poäng

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39

Vårdtagare

BM

I/MN

A p

oäng

Serie1

Serie2

risk värde

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39

Vårdtagare

BM

I/MN

A p

oäng

Serie1

Serie2

risk värde

Vilka mått följs över tid?Andel vårdtagare som riskbedöms i förhållande till totala antalet – hur kan ni mäta detta?

Andel riskvårdtagare som får förebyggande åtgärder – hur kan ni mäta detta?

Andel vårdtagare som vi undviker att ramla, få trycksår eller bli undernärda – hur kan ni mäta detta?

I vilka sammanhang på er enhet kommer ni redovisa och ha en dialog kring mätningarna?

Genombrott Arvidsjaurs vårdcentral

Sjukgymnastiken

TESTER SOM PRÖVATSFÖRÄNDRINGAR SOM GJORTS• Remiss i hand• Mätning av remissinflöde• Erbjuda nya patienter tid inom 2 veckor

(test av en sjukgymnast under en 2 veckors period)

• Registrering av väntetider för nya patienter

• Mätning av hur många patienter som avslutas

• Kartläggning om tidigare inflöde (okt-99 -jan-01)

• Skapa en rutinpärm (översyn av befintliga rutiner + jobba fram nya)

• Patienter utan remiss, max 3 besök• Informationsblad till alla nya (och

”gamla”) doktorer på VC angående remisshantering, väntetider etc.

• Sjukgymnasttider hos läkare, 15 min/doktor, varannan vecka

• Skriftliga rutiner för hur inkommande remisser hanteras skapas

• Eget postfack hos sekreterarna• Kriterier för att stå kvar på ”väntelista”

skapas (för patienter som tackar nej till erbjuden tid)

• Patientenkät• Samsynsdiskussioner sjukgymnaster-

läkare angående omhändertagande av akuta ryggpatienter, patienter med akuta mjukdelsskador i nacken. Handlingsprogram utformas.

• Tidbokning/schema i VAS för sjukgymnasterna?

• Samordning avdelningsarbete (sjukgymnaster-arbetsterapeuter-avdelningspersonal)

• Inköp av nya värmedynor• Telefonmätning inkommande

telefonsamtal• Omorganisering av arbetsuppgifter-en

sjukgymnast ansvarar för avdelningsarbete (2 månader i taget)

• ”Rådgivnings-blankett” för akut ryggsmärta

• Registrering av remittanter – ”Var kommer alla remisser ifrån?”

• Om-möblering/komplettering/inköp av träningsutrustning

• Rutiner för interna/externa e-remisser skapas

• Om-möblering i kontoret för att förbättasekeretessen (bl.a byte av dörr)

• Postinfarkt hjärt rehab grupp• White board på kontorsdörrar• Mätning av remissfria besök

Vi behöver ett nytt sätt att tänka

för att lösa de problem vi skapade med vårt gamla sätt att tänka

Vilka idéer. . .

Vad vill ni testa?

När ska ni testa?

Vem ska testa?

Hitta mera fakta. . .

www.sjukvardsupplysningen.se

www.sjukhusbiblioteken.se

www.lj.se/qulturum