Medlemstidning för Stort firande på Cirkus: KEF...Prophix Software är en av de ledande utvecklarna av lösningar för att automatisera finansiella processer så som budgetering,

KRÖNIKANKRÖNIKAN Gunnar Wetterberg: Ekonomerna är viktiga för självstyrelsen

Medlemstidning för Kommunalekonomernas förening

#3 2013

e onomkommunal

SPARKRIS FÖR JÄMTLANDUtjämningssystemetkan ge god draghjälp

TEMA:EKONOMROLLENFrån controller tillförändringsagent?

KEF 100 ÅR

Stort firande på Cirkus:

Vill du förenkla ditt budgetarbete? Har du flera olika Excel dokument i omlopp inför budgeten?

Plågas du med flera reviderade budgetversioner?

Har du svårt att hålla ihop alla förvaltningarna?

Du håller dig med en källa fast du har flera rapportörer. Du kan skapa och skicka ut en mall för alla förvaltningar och avdelningar. Mallens innehåll visar rätt innehåll för respektive förvaltning och avdelning. Säkerheten styrs med hjälp av rapportörens organisatoriska tillhörighet. Utskick och inrapporteringen kan automatiseras och du följer en förutbestämd tidplan. Du kan ha flera steg med godkännande och revidering om så önskas. Varje delbudget konsolideras till en gemensam för hela kommunen automatiskt.

Du uppnår ett effektivt och stressfritt budgetarbete med Prophix.

Se hur du kan komma igång med Prophix redan idag.

Kontakta David Österlindh, [email protected], tel 0733-51 48 24 på Sigma IT & Management redan idag, så berättar vi mer om hur du kan förenkla ditt budgetarbete.

Det finns ett betydligt enklare sätt.

Prophix Software är en av de ledande utvecklarna av lösningar för att automatisera finansiella processer så som budgetering, planering, rapportering, analys och resultatstyrning för mellan-stora och stora företag. Tusentals ekonomichefer runt om i världen använder Prophix för att höja förmågan och komma till bättre insikt inom resultatstyrning inom sin verksamhet. Prophix och dess partners levererar högt värde genom att kombinera god funktionalitet, låg total ägandekostnad och snabbaste implementationstid i sin klass.

Sigma är en långsiktig affärspartner där informationsteknologi gör skillnad. Vi är en global aktör med Norden som utgångspunkt. Vi levererar de smartaste lösningarna utifrån kundernas affärsnytta.

Annons Prophix5.indd 1 2013-05-30 09:48:31

www.kommunalekonomi.se

Ansvarig utgivare: Peter TellbergRevisionskontoret, 105 35 Stockholm08-508 29 [email protected]ör: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, Björcksgatan 32 B, 416 52 Göteborg,tel 031-13 02 56, [email protected] form och layout: Long Tall Sally PR

Annonser: Ad 4 you media AB,tel 08-556 960 12, [email protected] 08-505 667 80, [email protected]ågor om din prenumeration: 026-12 81 85E-post: [email protected]: Stefan Bohlin

Ekonomens roller 10Ekonomens framtida yrkesroll är på tapeten inom kommunsektorn och näringslivet. Men vad vill uppdragsgivarna ha ut av ekonomerna?

Föreningen fyller 100 år 19På Cirkus i Stockholm firade föreningen sina 100 första år med klang och jubel. Hedersledamöterna gav festmiddagen den rätta inramningen.

Föreningsmöte med toppar 22På föreningsmötet kunde ordföranden berätta om ett framgångsrikt 2012. Till ny ordförande valdes Peter Tellberg, nummer nio i raden sedan 1968.

Sparkris för Jämtland 30I Jämtland har intäktssidan varit det främsta bekymret. Snabbt ökande underskott har fått revisorerna att agera. Och sparpaketen verkar inte bita.

Nästa nummer av Kommunal Ekonomi kommer ut den 27 augusti 2013.

Clarry firar fel

100-åring 29

Gå in på KEF:s hemsida www.kef.se! Där hittar du fler artiklar om kommunal ekonomi.

INNEHÅLL

Aktuellt i Kommunal Ekonomi4 Ordförande. Peter Tellberg om

föreningens långa historia.

5 Revision. Moderater vill professiona-lisera revisionen för bättre kontroll.

6 Nyttigheter. Ett kalendarium för ekonomens omvärldsbevakning.

7 Aktuellt. Ovanligt svårt att planera för nästa års budget.

8 Kontroll. Skärpta rutiner ska bringa ordning i Gävle efter förskingringen.

32 RIPS. Pensionsskulden växer – utan att det är någon risk. Eller?

33 Forskarsidor. En titt på den kommunala redovisningen då och nu.

38 Krönikan. Ekonomer är viktiga för självstyret, skriver Gunnar Wetterberg.

2210

19

Utges av Kommunalekonomernas förening

Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2013.

Miljömärkt Trycksak 341 834

ISSN 0282-0099Kommunal Ekonomi är TS-kontrollerad.

Vill du förenkla ditt budgetarbete? Har du flera olika Excel dokument i omlopp inför budgeten?

Plågas du med flera reviderade budgetversioner?

Har du svårt att hålla ihop alla förvaltningarna?

Du håller dig med en källa fast du har flera rapportörer. Du kan skapa och skicka ut en mall för alla förvaltningar och avdelningar. Mallens innehåll visar rätt innehåll för respektive förvaltning och avdelning. Säkerheten styrs med hjälp av rapportörens organisatoriska tillhörighet. Utskick och inrapporteringen kan automatiseras och du följer en förutbestämd tidplan. Du kan ha flera steg med godkännande och revidering om så önskas. Varje delbudget konsolideras till en gemensam för hela kommunen automatiskt.

Du uppnår ett effektivt och stressfritt budgetarbete med Prophix.

Se hur du kan komma igång med Prophix redan idag.

Kontakta David Österlindh, [email protected], tel 0733-51 48 24 på Sigma IT & Management redan idag, så berättar vi mer om hur du kan förenkla ditt budgetarbete.

Det finns ett betydligt enklare sätt.

Prophix Software är en av de ledande utvecklarna av lösningar för att automatisera finansiella processer så som budgetering, planering, rapportering, analys och resultatstyrning för mellan-stora och stora företag. Tusentals ekonomichefer runt om i världen använder Prophix för att höja förmågan och komma till bättre insikt inom resultatstyrning inom sin verksamhet. Prophix och dess partners levererar högt värde genom att kombinera god funktionalitet, låg total ägandekostnad och snabbaste implementationstid i sin klass.

Sigma är en långsiktig affärspartner där informationsteknologi gör skillnad. Vi är en global aktör med Norden som utgångspunkt. Vi levererar de smartaste lösningarna utifrån kundernas affärsnytta.

Annons Prophix5.indd 1 2013-05-30 09:48:31

30

LEDARE

Stort tack för förtroendet att som ordförande få leda föreningen in sitt andra århundrade! Ett tack även till avgående styrelse och ordförande Staffan Moberg för stort engagemang och bra arbete

Högtidsdagar är något värt att uppmärksamma. Det skapar perspektiv på tiden som forsar framåt. I lärande syfte finns det goda skäl att diskutera varför det har blivit som det blivit och, om det är möjligt, också att försöka förstå dagsläget i ett tids

perspektiv. Diskussionen skapar perspektiv och blir ett stöd när man lägger ut riktningen för framtiden.

VåR FÖRENING firade i mitten av maj sitt hundraårsjubileum med pompa och ståt på Cirkus i Stockholm. På konferensen var det flera blickar bakåt som hjälpte oss att förklara ur vilka omständigheter vår förening är sprungen. En tillbakablick som gav perspektiv var att för hundra år sedan var ännu inte hela Sverige elektrifierat, bara de större städerna, därutöver var elektrifieringen fläckvis spridd i landet. Det måste på många sätt varit en annan tid med andra förutsättningar.

Det fanns dock en stark drivkraft att skapa en bättre ordning i kommunernas kamerala förvaltning och därför grundades Sveriges Stadskamerala Förening 1913, vilket är ursprunget till Kommunalekonomernas förening. Kanske var det så att den kommunalekonomiska yrkeskåren, liksom befolkningen i stort, såg stora utvecklingsmöjligheter framför sig och därför bildade föreningen? Man kan fråga sig, om inte föreningen funnes, om vi kommunekonomer idag känt en så stark drivkraft att vi samlat oss och bildat en förening – eller skulle det ha stannat vid en Facebookgrupp?

FRåGAN KOmmER aldrig att kunna besvaras eftersom vår förening existerar i allra högsta grad. Jag känner stolthet över att få vara medlem i Kommunalekonomernas förening och över att få vara med och utveckla den under föreningens andra århundrade. Men, bara för att föreningen funnits i 100 år finns det inget som garanterar att föreningen finns där för alltid. Framtiden kan bara säkras genom att hålla föreningen vital och att den fortsätter att skapa värde för sina medlemmar.

Firandet på föreningens jubileum bevistades av 500 deltagare, vilket är nästan var sjunde medlem. Kul att ni ville komma!

Detta nummer av Kommunal Ekonomi innehåller naturligtvis en fyllig rapportering från jubileet och dess

många intressanta programpunkter. Varsågod, tidningen är din!

PETER TELLBERG

Ordförande, Kommunalekonomernas förening

Jubileumskonferensen får en uppfölJare?n På KEF:s kansli kan trion Anne-Marie Westin, Nils-Hugo Johansson och Karl-Erik Norlander dra en lättnadens suck: 100-årsjubileet blev en riktig deltagarsuccé. När häften av deltagarna lämnat sina utvärderingar står det klart att jubileums konferensen, inklusive middage n, var en fullträff med höga betyg över hela linjen.

– Det bästa är att deltagarna är så nöjda med helheten. Några jämförde med KOMMEK och konstaterade att det mindre formatet var en fördel. Här fick man chansen att träffas och umgås, säger Nils-Hugo Johansson.

Den historiska inramningen på Cirkus gjorde också sitt till. ”Bästa konferen-sen någonsin” var ett av omdömena på utvärderingen.

– Roligt att se så mycket glada män-niskor, även sponsorer och utställare var nöjda. Och så får vi ju konstatera att kommunekonomerna är riktigt bra på att dansa. Det var längesedan de fick chansen till det på ett föreningsmöte, säger Karl-Erik Norlander.

Inom föreningen diskuteras det nu om arrangemanget ska få en uppföljare. I så fall en två-dagars konferens med fören-ingsmöte och kvällsaktiviteter de år som inte KOMMEK arrangeras.

Till sisT … n … konstaterar vi att politiska kändisar börjat yrkeslivet som kommunalkamre-rare. Vi tänker på förre industriministern och riksdagens talman Thage G Peterson som var kamrer i södermanländska Ärla kommun 1958–59.

Dags för nästa sekellIVE. Musik och dans avslutade festkvällen.

BIL

D: S

TEF

AN

BO

HLI

N

POlItIKEN. Kommunalkamrer, en bra start i yrkeslivet för Thage G Peterson.

BIL

D: J

OSE

FIN

CA

STER

yD

Kommunal Ekonomi #3 2013 5

AKtUEllt

Har andra kommuner starkare finanser?Det kan du få reda på som läsare av Kommunexpertens Analysrapporter.Varje månad läggs 12 nya till artikelbiblioteket som innehåller över 600 titlar.

Kommunexperten är numera digital och som prenumerant så har du en egen plats på vår hemsida - alltid tillgänglig från dator, läsplatta och smartphone.

Kolla vem som är vår kontaktperson i din kommun! Den har inloggningskoderna som du behöver för att få tillgång till hela artikelbiblioteket.

Chefredaktör och ansvarig utgivare för KommunexpertenHans Jensevik, VD Svensk KommunRating AB

Tel. 018-14 60 30, 070-514 60 32E-post: [email protected]

Revisionen måste bli mer professionell och parti-politiskt oberoende, an-ser flera tunga moderater. Först då kan medborgar-na få ett kraftfullt verktyg för att utkräva ansvar från de förtroende valda politi-kerna.TExT: TORBJöRN TENFäLT

B ra skola, vård och omsorg kräver effektivt använda skattepengar och för att få det måste den kommunala

revisionen förstärkas. Den slutsatsen drar Anna Kinberg Batra, gruppledare i riksdagen, finansminister Anders Borg och flera andra tunga moderatpolitiker.

Förslaget är nu ute på intern remiss i partiet för sedan behandlas på Moderaternas partidagar i höst.

– Bara misstanken att förtroendevalda revisorer agerar politiskt är tillräckligt för att underkänna dagens system, säger Anna Kinberg Batra.

Hon ingick i den arbetsgrupp som tidigare i år tog fram förslaget att skärpa revisionen. Nu hoppas hon att partikamraterna ska backa upp det så att det kan bli en del av Moderaternas valkampanj nästa år.

– Vi vill motverka risken för fusk och

korruption. De kommunala lekmannarevisorerna gör ett viktigt jobb, men det kan bli otydligt vad som är politiskt tyckande och vad som är revisionssynpunkter och det riskerar att underminera revisionens roll, säger Anna Kinberg Batra.

I ORUSt KOmmUN fick revisorerna nyligen bakläxa av fullmäktige, sedan de på samma sätt som kollegerna i Gävle (se separat a artiklar) duckat i frågan om ansvars frihet. Efter flera starkt kritiska formuleringar om kommunstyrelsen, miljö och byggnadsnämnden och flera beredninga r kom de ändå till slutsatsen att de varken tillstyrker eller avstyrker ansvarsfrihet. Kommunfullmäktige ansåg att formuleringen strider mot kommunallagen och återremitterade revisorernas rapport.

– Det står ingenstans i lagen att man kan avstå, säger kommunstyrelsens ordförande lars-åke Gustavsson.

Han tycker att den moderata arbetsgruppens förslag att lägga större vikt vid professionell revision är bra.

– Revision är ju ett redskap för att rätta till det som är fel. Lekmanna revisorer är inte lika insatta som professionella.

LarsÅke Gustavsson sitter på sin post utan partibeteckning sedan han gått ur Mo

deraterna tidigare i år efter en schism inom partiet och bildat en samverkansgrupp med fem andra partier. Gustavsson anser att revisorernas agerande i Orust är ett tecken på att de inte kunnat bortse från sina partipolitiska kopplingar och därför är en professionalisering av revisionen att föredra.

Gunilla de maré (M), revisionens ordförande i Gävle, har fått hård kritik för att hon kom till samma slutsats som revisorerna i Orust, men menar att lösningen inte ligger i att minska lekmannarevisorernas roll.

– Arbetsgruppens förslag leder helt fel. En kommun är en demokratiskt styrd organisation och det ska även revisionen vara. Däremot bör beslut om ansvarsfrihet elle r inte fattas av fullmäktige, vi ska enbart yttra oss i sakfrågan. När vi väljer att varken tillstyrk a eller avstyrka ansvarsfrihet gör vi det för att vi inte vill agera politiskt, säger Gunilla de Maré.

moderater vill se professionell revision

OFFENSIV. Anna Kinberg Batra (M) vill driva revisionsfrågor i nästa valkampanj.

BILD: ISTOCKPHOTO

6 Kommunal Ekonomi #3 2013

KAlENDARIUm

RIKSDAGENn 17 JuNI : Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2012 Betänkande 2012/13:FiU34.

Vårändringsbudget för 2013 Betänkande 2012/13:FiU21.

FINANSDEPARtEmENtEt

Pågående SOU:

Utredning om en kommunallag för fram-tiden. Utredare: Johan Höök.

Delredovisning senast den 30 juni 2013. Slutredovisning senast den 31 mars 2015.

Statsskuldsutredningen. Utredare: Kerstin Hessius. Redovisas senast 15 januari 2014.

Budgetprocesskommittén ska utreda han-teringen av statliga myndigheters förskrif-ter som orsakar kostnader för kommuner. Redovisas senast 1 oktober 2013.

SKln JuNI, VECKA 25: Extra prognos för LSS-utjämningen.n 28 JuNI : (prel Prognos för kommun-sektorn 2013 baserat på kommunernas och landstingens tertialbokslut.n 15 AuG : Ny skatteunderlagsprognos och MakroNytt 2/2013.

RKA n 1 JuLI : RKA börjar publicera data på enhetsnivå i Kolada. Vid lanseringen inkluderas data för grundskolor, särskilda boenden och hemtjänst för äldre, samt vissa nyckeltal på sjukhus- och kliniknivå för hälso- och sjukvården.

RKA lanserar även ett API (Application Programming Interface) vilket möjliggör automatisk tankning av data från Kolada till exempelvis hemsidor eller interna verksam-hetssystem. Ansvarig: Anders Norrlid.

Kommande rapporter: Rapport om pro-duktionsplanering i hälso- och sjukvården. Ansvarig: Anders Norrlid. Resultat från kommunernas frivilliga redovisning av kvalitet i förskola, vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg. Ansvarig: Maria Lindström.

RIKSBANKENn 3 JuLI : Nytt beslut om reporäntan samt Penningpolitisk rapport juli 2013 publiceras.

SOcIAlStyRElSEN

Publicerat i maj: Vårdgaranti och kömiljard – uppföljning 2012.

KONKURRENSVERKEt n 3 JuLI : Seminarium: Anbudskarteller, svart arbetskraft och korruption – seminarium. n 4 JuLI : Seminarium: Det offentliga ska inte slå undan benen på privata företag – om att offentliga aktörer ska sälja på rätt sätt.

Seminarium: Valfrihet och glesbygd – hur går det ihop? Plats: Almedalsveckan i Visby.

myNDIGhEtEN FÖR VåRDANAlyS

Publicerat i april/maj: Centralisering med patienten i centrum.

öppna jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre.

StAtSKONtOREtn 10 JuNI : översyn av hälso- och sjuk-vårdsmodellen i kostnadsutjämningen. n 20 JuNI : Analys av kostnadsfördelningen till skolan. Ansvarig: Maria Wikhall.n 28 JuNI : Utredning om glesbygdskom-ponenten i kostnadsutjämningen. Ansvarig: Stefan Åkerblom.

ScBn 12 JuNI: Räkenskapssammandrag för kom muner och landsting. Preliminära nyckel-tal. n 27 JuNI : Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting. Definitiva nyckeltal.n 28 AuGuSTI: Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting. Definitiva nyckeltal.

KONjUNKtURINStItUtEtn 19 JuNI : Konjunkturbarometern och konjunkturläget.n 25 JuLI : Konjunkturbarometern.

SKAttEVERKEtn 8 AuGuSTI : Prognos 1 för preliminärt taxeringsutfall 20113 för bland andra kommuner och landsting tillgängligt på webbplatsen.

SVENSKt NäRINGSlIVn 11 JuNI Rapport: Att lära av andra bran-scher – så kan vi få högre kvalitet i välfärden.

SNS

Publicerat i maj: Snabb eller långsam intro-duktion av läkemedel? Tre nya studier inom programmet Värdet av nya läkemedel.

4


Den försenade reformen av det kommunala utjämningssystemet är inte enda jokern inför nästa budget. Det kan också bli en ny utbetalning av

överskottsmedel från försäkringsbolaget AFA. Att det är valår är en annan osäker faktor.

Hälften av Sveriges kommuner brukar besluta om nästa budget i juni. I år blir det svårt.

– Antingen får man lägga en budget på att allt osäkert går dåligt eller utgå från det som är rimligt. Men då bör man ha en buffert om det inte blir så, säger Annika Wallen skog, sektionschef för ekonomisk analys på SKL.

SKl RäKNAR mED att en proposition om nytt utjämningssystem läggs i september och att riksdagen före årsskiftet tar ett beslut som i stort följer den promemoria regeringen lade fram i december. Men innan dess måste osäkerheten tacklas. Inte bara av reformens förlorare utan också av dem som får mer.

– Det är heller inte bra att inte veta om man får sitt tillskott. Då är det risk att invånarna överbeskattas.

SKL har tryckt på regeringen för skyndsam behandling. SKL har även tagit fram beräkningar där kommuner och landsting kan se hur reformen slår.

Det handlar om stora pengar. Främste vinnaren Lekeberg får ett plus på nästan 3 000 kronor per invånare, medan störste förloraren Sollentuna tappar cirka 2 000 kronor. Det lindras av införanderegler som säger att en minskning årligen får uppgå till högst 250 kronor per invånare.

I REGEl äR det mindre kommuner som gynnas, vilket syns i att 42 procent får ett tillskott på mer än 750 kronor per invånare. En lika stor minskning drabbar 5 procent av kommunerna.

Stora förlorare finns bland Stockholms förortskommuner. Några kompenseras dock av de nya regler för inkomstutjämning som regeringen föreslog i december, ett tillägg som bidragit till att reformen försenats.

Bland landstingen förlorar Västerbotten mest, 1 300 kronor per invånare och år. Främsta vinnare är Gotland och Blekinge.

Hur HanTerar ni deT osäkra lägeT inför 2014?Agneta

Kalnins, ekonomidirektör

i landstinget Blekinge:– Det osäkra för oss är ett tillskott på 40 miljoner kronor eller inte, enligt SKL:s senaste prognos. Vi lägger vår budget enbart på den säkra delen. Utöver det finns behov som exempelvis stora investeringar inom medicinsktekniska området, men de får vänta tills vi vet att finansieringen är säkrad. Och som andra landsting har vi sjuk-hus byggda på 1980- och 90-talen. Där finns mycket som behöver bytas ut och åtgärdas.

håkan Wikman, ekonomichef i Sollentuna kommun:– Vi förlorar 70 miljoner kronor när reformen är genomförd, första året blir det 15–17 miljoner. Att beslutet inte är klart är ett dilemma, men vi lägger budgeten i juni som vi brukar och utgår från att vi förlorar pengarna. Det motsvarar 10 öre på skatten första året, men den ska inte ändras. Istället blir det mindre pengar till verksamhe-ten. När det gäller de medel vi förlorar under kommande år, får politiken välja strategi inför budgeten 2015.

Peter Warman, ekonomichef i lekebergs kommun:– Vi ligger bra till och skulle få ett tillskott på 14–16 miljoner kronor, att jämföra med 2014 års beräknade skatter och bidrag om 348 miljoner. Men vi avvaktar be-slutet och räknar inte med pengarna i budgeten. Man ska inte sälja skinnet förrän björnen är skjuten. Kommunen tänker bygga en grundskola med idrottsanläggning, så frågan är om skatten ska höjas eller om vi får det här tillskottet för att finansiera den utökade verksamheten.

enkäT

BUDGEt

svårt att budgetera för 2014Tre av fyra kommuner får mer pengar om det nya utjämningssystemet går igenom. Men vågar de räkna med ökningen i nästa års budget? Läget inför 2014 är sällsynt osäkert.TExT: LARS GUNNAR WOLMESJö

Annika Wallenskog.

BIL

D: I

STO

CK

PHO

TO


INtERN KONtROll

V arje år betalar gymnasieskolorna i Gävle ut

hundratals ersättningar till elever som är ute på praktik. Det är ett exempel på de mängder av manuella utanordningar som görs inom den hårt kritiserade utbildnings och arbetsmarknadsnämndens område.

När det i slutet av förra året uppdagade s att en skoladministratör under fyra år lura t sin arbetsgivare på drygt 20 miljoner kronor var det just den manuella hanteringen av utbetalningar som gjorde brottet möjligt. Kvinnan kunde själv ändra leverantörsuppgifter, registrera betalningar och betala ut pengarna till egna konton. Svindeln upptäcktes när en utbetalning till en förening inte kom fram och kommunen tillsammans med banken undersökte var utbetalningen hade hamnat.

– Det har varit uppenbart i alla år att det här med manuella utbetalningar är en risk. Men det är förvaltningarna som har det ekonomiska ansvaret. De ska ha kontroll över alla sina rutiner och risker, säger redo visningschefen Ingrid Belfrage.

VåREN 2005 GjORDES en uppgradering av ekonomisystemet och ett halvår senare hade alla förvaltningar elektronisk skanning av leverantörsfakturor. Men till privatpersoner, föreningar och andra mottagare som kommunen inte har en leverantörsrelation med har utbetalningarna fortsatt vara manuella. Bidrag och ersättningar för personliga utlägg är två exempel. Utbetalning av partistöd ett annat.

– Vi stramade åt antalet personer

som kan få behörighet och jag uppmärksammade riskerna, men det är förvaltningarna själva som äger rutinerna och internkontrollen, säger Ingrid Belfrage.

Förvaltningen Utbildning & Arbete har en väldigt decentraliserad organisation med ansvar för bland annat gymnasieskolan. Den såg mindre möjligheter att dra ner på antalet behöriga utbetalare än andra förvaltningar gjorde.

– Lägger man ansvaret långt ut i organisationen måste man också se till att det finns en fungerande internkontroll.

När förskingringen uppdagades var det utbildnings och arbetsmarknadsnämnden som hamnade i blåsväder. Revisionsbolaget Ernst & Young, som kopplades in för att granska härvan, konstaterade att det fanns graverande brister i nämndens internkontroll. Nu hindrar kommunen möjligheten att begå liknande brott genom att de olika verksamheterna får skicka in underlag för utanordningarna till kommunledningskontorets ekonomiavdelning som skannar handlingarna.

Ingrid Belfrage ser det som en temporär lösning. Utveckling och förbättring av rutiner pågår på de olika förvaltningarna, bland annat i den åtgärdsplanen som utbildnings och arbetsmarknadsnämnden arbetar med. I den kommer nya rutiner för utbetalning av ersättningar till elever med koppling till CSN:s register.

UtBIlDNING tIll förtroendevalda och chefer i internkontroll är en annan åtgärd för att inget liknande ska hända igen.

– Det är viktigt att komma ihåg att intern kontroll inte bara handlar om att titt a på ekonomi, utan också om till exempe l riktlinjer för budgetarbetet.

Rektors ekonomiska ansvar har hamnat i fokus efter förskingringen. Ingrid Belfrage framhåller att varje chef har ansvar för såväl verksamhet som personal och ekonomi.

– I den delen har det ingen betydelse om du är rektor, chef för ett äldreboende elle r har ett chefsjobb på tekniska förvaltningen.

Granskningen visade också att budget arbetet i det här fallet inte följde direktive n. När rektorsområdet gjorde sin nya budget utgick den med automatik från det föregående årets utfall, utan att kontrollera om det var korrekt.

– Den som har ett ekonomiskt ansvar ska känna att det här är min budget som jag förstår och känner mig trygg med. Jag tar ansvar för mina resurser och följer upp hur jag använder dem, säger Ingrid Belfrage.

skärpt kontroll i gävle Stopp för manuella utbetalningar. Nu tar Gävle ytterligar e ett steg för att skärpa internkontrollen efte r förskingringsskandalen.– Förvaltningarna ser över alla sina rutiner och riske r,

säger kommunens redovisningschef Ingrid Belfrag e.TExT: TORBJöRN TENFäLT

Ingrid Belfrage.

”lägger man ansvaret långt ut i organi-sationen måste man också se till att det finns en fungerande internkontroll.”

BROttSPlAtS. Det var på anrika Borgarskolan den förskingrande skoladministra-tören jobbade.


skärpt kontroll i gävle

I spåren av miljonsvindeln i Gävle kommun har revisorernas agerande väckt rabalder. När de lämnade sin rapport

till fullmäktige i april sa de varken bu eller bä i frågan om ansvarsfrihet för den starkt kritiserade utbildnings och arbetsmarknadsnämnden.

Deras argument: Eftersom förskingringen pågått i flera år går det inte att peka ut bara de nämndledamöter som satt i nämnden det år oegentligheterna upptäcktes.

KARIN tENGDElIUS , revisionsexper t på SKL, konstaterar att revisorernas agerand e är mycket ovanligt. Hon kan bara påminna sig ett par liknande fall från de senast e tjugo åren. Kommunallagen skriver att revisionsberättelsen ”skall innehålla också ett särskilt uttalande huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller ej.” Enligt Karin Tengdelius lämnar det inte utrymme för någon annan tolkning.

– Den enda grund för att inte uttala sig som jag kan tänka mig är om revisorerna av någon anledning varit förhindrade att utföra sitt uppdrag, till exempel om de inte fått tillgång till underlaget, eller varit aktivt mot arbetade, säger hon.

Olle lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, slår också fast att lagen är entydig.

– Det framgår väldigt tydligt att fullmäktige kräver den informationen av revisorerna, säger han.

Samtidigt har han förståelse för revisorerna s agerande. För ett par år sedan analyserade Olle Lundin den kommunala revisionen i en ESOrapport. Han föreslog då att revisorerna borde befrias från uppgiften att uttala sig om de förtroende valdas ansvar. Det skulle ge dem möjlighet att fokuser a på sin kunskapsskapande roll och leverera sakliga underlag till fullmäktige, som sedan får hantera ansvarsfrågorna.

– På det sättet skulle revisorerna slipp a hamna i det politiska kriget, säger Olle Lundi n.

NäR DE FÖRtROENDEVAlDA revisorerna överlämnade sin rapport begärde fullmäktiges ordförande ett förtydligande, men revisionen höll fast vid sin version.

– Fullmäktige har fått tillräckligt underlag för att förstå vad vi menar, säger kommunrevisionens ordförande Gunilla de maré (M).

Om förskingringen enbart gällt 2012 hade det inte varit några problem att uttala sig om ansvarsfriheten, menar revisorerna som nu lämnar avgörandet till kommunfullmäktige.

– Jag anser att kommunallagen ger utrymme för tolkningar. Frågan har inte vari t prövad, därför kan ingen äga att vi gör fel, säger Gunilla de Maré.

Hon har också ifrågasatts eftersom hon för några år sedan själv satt i utbildnings och arbetsmarknadsnämnden. Gunilla de Maré viftar bort kritiken:

– Vad har det med saken att göra? Vi riktar hård kritik mot nämnden i vår rapport. Det visar att vi står helt fria.

Oppositionsrådet Inge r Källgren Sawel a (M) har starka invändningar mot sin parti kamrats agerande.

– Det är naivt och tjurigt. Revisorerna har lämnat en ofärdig rapport och satt oss andra på pottan.

Hon underkänne r Gunill a de Marés argumen t att ett besked i ansvars frågan skulle tvinga dem att ta politisk ställning.

– Vad de än skriver eller säger tar de ju ett politiskt ställningstagande, säger Inger Källgren Sawela.

REVISION

gävlerevisorer bryter mot lagen B

ILD

: AR

BET

AR

BLA

DET

Gävles förtroendevalda revisorer riktar skarp kritik mot utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, men håller fast vid sin linje att varken tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet.– De gör fel, säger Olle Lundin,

professor i förvaltningsrätt.TExT: TORBJöRN TENFäLT

Olle Lundin.

Karin Tengdelius.

OmStRIDD. Revisionens ordförande Gunilla de Maré (M) verkar ta det lugnt på kritiken om brott mot kommunallagen.


I ett jubileumsnummer där ekonomens utvecklingsmöjligheter behandlas ska man förstås blicka bakåt för att se hur rollen har utvecklats. När stadskamerala

föreningen bildades 1913 var rollen given: stadskamreraren var den ledande tjänstemannen som hade tillsyn över det mesta inom staden, från att betala ut löner till att sköta fattigvården.

Sedan liknar utvecklingen ett timglas: under välfärdssamhällets utveckling knoppades allt fler av ansvarsområden av till andra tjänstemän. Professionen blev allt mer kameral och under 1960talet kunde man skämta om de ”enkla bokhållaraktiga stadskamrerarna” som ställdes mot de mångsysslande kommunalkamrerarna i landets otaliga småkommuner.

Så, under 1960talet svängde midjan på timglaset. Nu utvidgades yrkesrollen inom ramen för den ekonomiska professionen. På ett föredrag under stadskamrerarnas kongress 1962 talade sakkunnige Gunnar Westermark om de tider som skulle komma. Framtidens ekonomiarbete skulle komma att utföras maskinellt och ekonomen skulle

ägna sig åt ”ekonomisk planering, analys och rådgivning över hela fältet.”

DEt SKUllE KOmmA att bli en förändringsintensiv verksamhet där ekonomens främsta roll var att stå för analys, planering och påverka så att de kommunala cheferna kunde fatta ekonomiskt kloka beslut. Och, inte minst viktigt, ekonomen skulle vara en god pedagog som anpassade budskapet efterförsamlingen och som stod i tät personlig kontakt med beslutsfattarna.

Ekonomjobbet skulle spjälkas upp, spådde han, så att vissa ekonomer sysslade med det tekniska och kamerala medan sysslade med analys och strategi. Orsaken till den nya ekonomrollen hittade GW främst i att den kommunala verksamheten skulle komma att effektiviseras. ”Att

åstadkomma förändringar till det bättre blir huvuduppgiften för varje chef.”

I samband med kommunreformen 1971 och kommunal och stadskamrerarnas samgående till en förening 1968 blev alla medlemmar kommunalekonomer – men med en rad olika funktioner och befattningar. Antalet befattningar blev allt fler i medlemsregistret och vållade en del bekymmer för föreningen: hur skulle man kunna tillgodose behoven hos en allt ”spretigare” medlemskår? Nu blev också kompetensutvecklingen en allt viktigare fråga för föreningen.

Under trycket av New Public Management kom ekonomens roll att hamna i ramljuset i början av 1990talet. Det lämnade spår i tidningen, exempelvis i form av debattartiklar som exempelvis talade om en utvidgad controllerfunktion var nödvändig i de nya decentraliserade kommunala förvaltningarna.

Det skulle dock dröja till 2000 innan vi fick veta hur den typiske kommunekonomen och hans/hennes utvecklingsmöjligheter såg ut. Då utförde KEFU i Lund en enkätstudie som gav en bild av en ekonom som var trygg i sin yrkesroll, ansåg att förändringsmöjligheterna var goda på arbetsplatsen, men som också visade att när det gällde både kompetensutveckling och nya arbetsuppgifter så var det upp till ekonomen själv om det skulle hända något.

Under 2000talet hamnade handlade allt mer av samhällsdebatten om ekonomi i olika former. En allt mer komplex samhällsekonomi gav draghjälp till en utvidgad ekonomroll och det var främst näringslivet som tog upp tråden. Inför Civilekonomerna höll exempelvis Handelsprofessorn Mats Glader våren 2008 en uppmärksammad föreläsning om den nya ekonomrollen och framtidens utmaningar.

En liknande utveckling var på gång inom kommunsektorn. På flera håll, bland annat i Malmö stad, startades interna utvecklingsprogram för ekonomer. Malmö stad drev sitt ekonomutvecklingsprogram dels för att staden behövde ekonomernas nya kunskaper, dels för att ekonomjobbet behövde bli mera attraktivt då man ofta förlorade sina ekonomer till ”konkurrerande” verksamheter.

I december 2009 publicerade Kommunal Ekonomi ett tema om den nya ekonomrollen. Ungefär samtidigt startade fem landsting upp det ESFfinansierade projektet Ny ekonomroll.

FÖR FÖRStA GåNGEN initierades nu ett stort gemensamt kompetensutvecklingsprojekt, baserat på en omfattande förstudie av vad verksamhetschefer efterfrågade för kompetenser av sina ekonomkollegor.

Förstudiens resultat pekade tydligt ut ett antal områden där ekonomerna borde utvecklades för att möta organisationens behov: bättre analyser, bättre stöd i förändringsar

kommunekonomer som spelar roll Ekonomrollen har förändrats med tiden. Att vara en ”business partner” till verksamhets-chefen anser många vara framtidens melodi. Men, först måste förmodligen chefen få upp ögonen för den resurs ekonomen faktiskt utgör. TExT: THOMAS PETTERSSON

PlANERAD. Ola Eriks-son på KEF vill se planerad kompetensutveckling för ekonomerna.

BILD: STEFAN ESTASSy


EKONOmROllEN

kommunekonomer som spelar roll

”Projektet Ny ekonom-roll var vik-tigt. Arbets-givaren höjde blicken och funderade: Vad vill vi ha ut av våra ekonomer, egentligen?”

ILLU

STR

AT

ION

: LA

SSE

WID

LUN

D

betet och mer av ett coachande förhållningssätt.Projektet Ny ekonomroll blev en milstolpe, inte minst på

grund av omfattningen (462 unika kursdeltagare). Initiativtagaren mats Friberg utsågs till Årets Kommunal ekonom 2011 och fortsatte att propagera för ”modiga, företagsamma ekonomer som vågar förändra”. *

Kursadministrationen övertogs av KEF året därpå. Idag ger föreningen kurser om ekonomen som analytiker, förändringsagent och i ledningsgrupp

– Projektet Ny ekonomroll var viktigt, det lyfte upp diskus sionen om ekonomrollen till en ny nivå. Arbetsgivaren höjde blicken och funderade: vad vill vi ha ut av våra ekonomer, egentligen? säger kanslichefen Ola Eriks-son och fortsätter:

– Analytikerkursen har vi god anslutning till. Däremot

har vi haft svårare att rekrytera till kurserna om ekonomen som förändringsagent och i ledningsgrupp, säger han.

Ett BEKymmER FÖR KEF är att man självklart når ekonomerna, däremot är kommunikationen med ”beställar sidan”, verksamhetscheferna, inte lika självklar.

– Ekonomicheferna ser nog utvecklingsmöjligheterna både hos verksamhet och ekonomer. Verksamhetscheferna, däremot, vet inte alltid vad ekonomerna har för kompetens och hur den kan användas, säger han.

Lösningen? Ja, en förutsättning är att ”beställarsidan” har en tydlig uppfattning om vad ekonomerna ska jobba med. Då blir cheferna tydligare i sin beställarroll.

– Det behövs en kompetensutvecklingsplan både för ekonomgruppen och för individen. Annars riskerar kompetensutvecklingen att inskränkas till handfasta korta utbildningar, exempelvis momskurser. Kommer det en mer omfattande kurs då är det svårt att hinna med om man inte planerat för det.

ROllSPEl. Ekonomens yrkesroll har förändrats över tid. Att räkna eller inte, det är frågan.

Områdesekonom Annelie tegnborg jobbar centralt på Västra Götalandsregionens NUsjukvård sedan nio år. Under åren på område

Opererande Specialiteter har mycket hänt.– När jag började var jag mera kamrer, jobbade mest

i databaser med resultatuppföljning. Nu tillbringar jag minst hälften av min tid ute i verksamheten på chefs och ledningsmöten. Det handlar om att ge cheferna stöd i ett ekonomiskt tänk, att hjälpa cheferna att förstå ekonomi och på så sätt bli bättre chefer.

För att kunna hjälpa cheferna krävs det analys, både av ekonomi och verksamhet. Därför var Ekonomen som analytiker ett givet val när projektet Ny ekonom

roll dök upp 2010. Men, det var inte de teoretiska delarna av kursen som gjorde mest nytta.

– Det som gav mest var att få byta erfarenheter med ekonomer som hade liknande roll och arbetsuppgifter, men i en annan organisation. Däremot var det inte givet att deras sätt att jobba gick att omedelbart plocka över till oss.

IDAG hAR Annelie Tegnborg ett nätverk som gör det lättare att göra direkta jämförelser, dels på enhetsnivå, dels på ingreppsnivå. Varför kostar det x kronor att göra en starroperation hos oss när det kostar Y hos dig? Vilka faktorer kan det vara som påverkar? Några gånger per år tar hon kontakt med sina kollegor för att jämföra och analysera.

– Vi är tre mindre sjukhus som är bra på olika områden inom ekonomin. Vad vi är bra på beror på saker som individer, intressen och organisation, säger hon.

Annelie skulle gärna se ett organiserat nätverk med ekonomer i så lika arbetssituation som möjligt, med samma intäktsslag och där organisationen följer samma regel verk. Förutsättningarna finns, det gäller bara att hitta metoder och gemensamma plattformar.

– Det kommer att bli mer av sådant samarbete i framtiden. Det är synd att inte lära sig av varandra.

Inom regionen talas det mycket ekonomi så ekono

Hellre säker analys än osäker förändring Att utveckla analysförmågan ses som ett naturligt steg för ekonomer. Däremot är det inte lika givet att utbilda sig för att ta ett förändringsansvar. Kommunal Ekonomi har talat med två ekonomer som deltog i projektet Ny ekonomroll.TExT: THOMAS PETTERSSON

cOAchEN. Ekonomer kan verka som för-ändringsagenter, men det kräver ett lyssnande och coachande förhällnings-sätt, enligt Lilian Gistö.

BIL

D: I

STO

CK

PHO

TO


Tungt • Kontroll över pedagogiska luncher

• Ingen intern fakturering

• Ingen kontanthantering

• Inga manuella löneavdrag

• Samma system i hela kommunen

Hur mycket kan er kommun spara? Referenser och mer info finns på www.atronic.se eller tel 031-742 49 00. Välkommen!

Över hälften av Sveriges landsting, flera kommuner, ett antal offentliga organisationer och hundratals privata företag är redan användare. Här är några av anledningarna:

Tel 031-742 49 00 • [email protected] • www.atronic.se

med internfaktureringen?

merna får god draghjälp. På chefs och ledningsmöten får hon det utrymme hon behöver.

– Det finns en ökad ekonomisk medvetenhet och ett högre tempo i verksamheten. Däremot går förändringarna långsamt. Även om det är röda siffror tar det tid för organisationen att styra om, att förändra. Det är lite som att vända en oljetanker, suckar hon.

Svårigheterna handlar framförallt om att sätta målen för verksamheten.

– Det handlar om att kunna prioritera, att ta bort någonting. Cheferna är väldigt väl medvetna om ekonomin och sina kostnader. Kunskapen finns, men det är svårt att göra valen.

Att det är svårt att förändra, det har också lilian Gistö i Borlänge kommun fått uppleva i sin del av den kommunala verksamheten. Hon har bytt landstingsekonomi till kommunal dito och är för tillfället på ”beställarsidan” som tillförordnad verksamhetschef inom handikappomsorgen.

– Svårast att förändra är utan tvekan medarbetarnas attityder. Bästa sättet att påverka går genom den direkta upplevelsen, att exempelvis testa ett nytt sätt att arbeta som spar tid. Det går inte att powerpointa fram förändringar, det måste till en personlig upplevelse av en förbättring, säger hon.

EKONOmENS ROll i förändringsprocess är i första skedet att bidra med analys. Idag har hon en ekonom som stöttar henne med inspel och som gräver djupt i siffrorna.

– Han är så mycket analytiker… jag blir så glad! Sedan talar vi om var i organisationen vi ska förändra, för att få bästa möjliga effekt.

I det skedet behöver Lilian Gistö en ekonom som kan gå över från analysfasen till att gå ut och förändra, att coacha fram en förändring hos enhetscheferna.

– Då gäller det att kliva över, ta en ny roll och faktiskt göra någonting. Och kunna förklara pedagogiskt ute i verksamheten varför det behöver göras, säger hon.

Varför väljer då ekonomer att oftast stanna vid analysen? – Att analysera är egentligen ”trygga hörnet” för en

ekonom. Då kan man sitta tillsammans med cheferna och analysera och bli bekräftad. Men vi behöver ekonomer som kan var besvärliga, som frågar oss ”Varför?” Och som vågar ge sig ut i verksamheten för att driva en förändringsprocess.

Att förändra kräver dock ett lite annorlunda handlag. Det krävs lyssnande, coachande, pedagogiserande – och, mera tid.

– Det är en mera obekväm roll, det kan ju också verka lite avskräckande. Men, det är en viktig och nyttig roll.

Lilian Gistö var projektledare för Ny ekonomroll på Landstinget Dalarna och hon gick själv kursen Ekonomen som förändringsagent.

– Innan kursen var det inte många av oss ekonomer som kunde se sig själva vara motor i ett förändringsarbete. Förhoppningsvis ändrade kursen på det.

Hur ska man då göra det lättare för ekonomer att ta stege t till att ta ett större ansvar i en förändringsprocess?

Hellre säker analys än osäker förändring – Bygg ihop analysen med förändringen. Att lära oss

ekonomer att snabbt gå över från analys till handling. Jag tror man ska baka ihop analys och förändringskursen, säger hon och fortsätter:

– Sedan ska ju cheferna förbereda organisationen för livet efter kursen. Det är ingen idé att sända ekonomer på utbildning om det inte finns en plan för hur de nya kunskaperna ska användas. Då kan man lika gärna gå på bio.

På KONSUltFÖREtAGEt Prové, som på KEF:s uppdrag arrangerar Ekonomen som förändringsagent, ser Tina Noord fram mot att kommunekonomerna ska gå förändringsagentskursen i höst.

– I samarbete med KEF har vi utvecklat kursinnehållet. Idag ligger fokus på handfast förbättringsarbete. Hur drivs en förbättringsprocess, hur reagerar människor på förändringar, hur ska processen ledas och kommuniceras? Det är områden vi jobbar med.

Vem riktar sig kursen till: ekonomer som vill leda förändringsarbete eller ekonomer vill ha en stödjande roll i en förändringsprocess?

– Både och. Kursen fungera bra för båda funktionerna.

EKONOmROllEN


EKONOmROllEN

Ta steget stärker konkurrenskraften

I Tyresö kommun har Sigbrith Martinsson och åtta ekonomer använt kompetens-verktyget Ta Steget för att utvecklas i yrkesrollen.– Kompetensutveckling är ett viktigt konkurrensmedel. Vi måste göra jobbet

attraktivt för att få behålla våra ekonomer, säger hon. TExT: THOMAS PETTERSON

På KONSUlt- och servicekontoret i Tyresö kommun jobbar Sigbrith martinsson som

chef för åtta ekonomer sedan augusti 2012. Då kom hon från Arvika i Värmland och konstaterade

snabbt att det är skillnad på ekonomernas villkor i en landsortskommun kontra en storstadsregion. Framförallt är möjligheten att byta jobb utan att behöva flytta mycket större i Tyresö. Vilket öppnar upp möjligheter även för lite äldre ekonomer med barn och villa.

– Arbetsmarknaden här är betydligt bredare, personalomsättningen är större. Under mindre än ett år har vi rekryterat tre ekonomer till de åtta tjänster vi har på enheten, berättar hon.

Och visst, Tyresö är en större organisation, men möjligheten till kompetensutveckling behöver inte nödvändigtvis vara större för det, anser hon:

– Kompetensutveckling handlar mycket om ledarskap, organisation, hur man vill utveckla medarbetare med mera … det behöver inte vara så stor skillnad, säger hon.

Efter en omorganisation förra året sitter de åtta ekonomerna tillsammans och servar verksamheterna med budget, uppföljning och prognoser. Att sitta tillsam

mans är viktigt, att dra nytta av varandras kunskap är en given fördel. Liksom att satsa på planerad kompetensutveckling:– Kompetens och karriärutveckling är ett

viktigt konkurrensmedel. Vi måste göra jobbet attraktivt för att få behålla våra ekonomer, säger hon.

Ett Sätt Att vässa konkurrenskraften har varit använda KEF:s kompetensverktyg Ta Steget. Tidigare i våras körde hela ekonomgruppen enkäterna, utvärderade och diskuterade igenom resultaten.

– Ta Steget passar mitt sätt att tänka om kompetensutveckling. Att kunna kartlägga personalens kompetensbehov och matcha det mot organisationen.

Egentligen vill Sigbrith Martinsson ha en heterogen grupp med så många olika kompetenser som möjligt, förutom en bred ekonomisk baskunskap.

– Det här har gett mig en bra kunskap om varje individ. Jag kan använda resultaten i mina medarbetarsamtal och för kompetensplaneringen för gruppen, säger hon.

hUR äR DEt då på beställarsidan? Vill man att ekonomerna ska bli vassare på analys, att leda förändring och coacha?

– Cheferna säger det inte så explicit. Men, om man tolkar det de säger och gör, så är det så. Fast det är inte självklart att man kommer till oss ekonomer och pratar om behoven, säger hon fortsätter:

– Vi måste visa framfötterna och tala om vad vi kan. Vi får tala om att vi kan vara chefens strategiska partner – det är inte självklart att den kunskapen finns.

Några större bekymmer att få loss pengar till kompetensutveckling är det inte:

– Allt behöver inte kosta så mycket, vi har kunniga kollegor på enheten som kan utbilda de andra. Sedan får man ju göra en plan över några år för att fördela större insatser.

Som ett resultat av Ta Steget ska tre utbildningar genomföra s redan i år:

• en intern utbildning i interimbokföring • kurs i att tala och skriva ekonomi• en kurs i kalkylering Efter att ha genomfört Ta Steget har Sigbrith

Martins son och ekonomerna i Tyresö fått en nödvändig kunskapsinventering och ett bra underlag för kommand e medarbetarsamtal.

– I sin enkelhet fyller Ta Steget sin funktion. Vi gjord e enkäten på två timmar, det är enkelt att jobba med. Nu har vi något att bygga vidare på.

”ta Steget passar mitt sätt att tänka om kompetens utveckling. Att kunna kart-lägga personalens kompetens behov och matcha det mot organisationen.”Sigbrith

Martinsson


Svenska kommuner och landsting i samverkan

Träffa KommuninvesT

i almedalen

Besök oss i vår lounge på Wisby Congress & Event

under måndagen och tisdagen för att samtala om hållbar finansiering

av kommunsektorns investeringar.

när? måndagen den

1 juli kl. 15.00–19.30 mingel från kl. 17.00

Tisdagen den 2 juli kl. 13.00–19.30

var? Kommuninvests

lounge och terrass i Wisby Congress & event

(donnersgatan/strandvägen)

Vi direktsänder politikertalet i Almedalen båda dagarna

kl. 19.00.

www.kommuninvest.se

I Gävle-Dalakretsen har ordförande Jörg Bassek, chef för sektor verksamhetsstöd i Borlänge kommun, strävat efter att vidga ekonomernas vyer. Kretsen har arrangerat kurser med teman som ”krea-tivitet” och ”förbättringsar-bete” och har haft stor an-slutning på sina konferenser. Kommunal Ekonomi fick en kort pratstund med krets-ordföranden, tillika nyvalde styrelseledamoten.

TExT: THOMAS PETTERSSON

Du har länge talat och agerat för att kommunekonomer ska utvecklas, inte minst som individer. tycker du att utvecklingen går åt rätt håll?

– Ja, alltså ... man måste jobba med de här frågorna kontinuerligt. Det är viktigt att jobba både med sig själv och med den yrkesspecifika kompetensen. Ibland måste man kanske jobba mer med sig själv än med den yrkesspecifika kompetensen för att kunna utvecklas i sin yrkesroll.

På föreningens jubileumskonferens fick Gunnar Wetterberg bästa be-tyget av föreläsarna. han talade om förvaltning och historia på ett sätt som verkligen fångade publiken. är det de egenskaperna du syftar på?

– Ja, så är det. Att kunna kommunicera och göra ekonomi intressant. Ekonomi handlar inte bara om siffror utan också om att kunna framföra och bära ett budskap.

Du sade i en tidigare KE-intervju för något år sedan att ”ekonomer måste förstå vikten av ledarskap”. Behöver vi särskilda ledarskaps-kurser för ekonomer som INtE är ekonomi/chefer?

– Ja, det vill jag jobba för. Vi behöver ledarskapskurser för ekonomer, oavsett om man har ett formellt chefskap eller

inte. Många ekonomer jobbar nära politiker och chefer, man behöver utveckla … ja, kalla det ekonomisk ledarskapsintelligens. Ekonomer behöver få en förståelse för hur chefer tänker och agerar.

Du tycker det är viktigt: är det något du vill driva i förenings-styrelsen?

– Ja, jag anser att man alltid har en ledande funktion som ekonom, oavsett var man finns i organisationen. Det är en fråga jag gärna vill driva i föreningsstyrelsen.

Vad ser du som de största hindren för att ekonomer (och organisatio-nen) ska nå sin fulla potential?

– De största hindren är nog egentligen vi själva. Ibland har vi en övertro på organisationsförändringar, tycker jag. Det är ändå samma människor kvar på kontoren efter en omorganisation. Om man inte förändrar människan, vad har man förändrat då?

” ekonomerna behöver ledarskapskurser”

UtVEcKlARE. Kretsordförande Jörg Bassek sätter stort värde på individens utveckling.

BIL

D: S

TEF

AN

BO

HLI

N


För effektiv verksamhetsstyrning

Gå från rapporteringsträsket till värdeskapande verksamhetsstyrning

Med Stratsys tydliggörs Din verksamhets riktning och mål samt gör dem lätta att följa upp. Med en enda lösning, där allt samlas i samma format, kan Du dagligen se hur verksamheten arbetar framåt för att nå de uppsatta målen.

SPARA TID PÅ INRAPPORTERING & SAMMANSTÄLLNING Allt arbete görs direkt i verktyget och med en enkel knapptryckning kan Du ta ut budgetdokument, verksamhetsplaner och delårsrapporter i valfritt format. Den tid som frigörs kan Du istället lägga på konstruktivt analysarbete och kvalitativ uppföljning.

Välkommen till Stratsys!www.stratsys.se

Gå från rapporteringsträsket till värdeskapande verksamhetsstyrning

Med Stratsys samt gör dem lätta att följa upp. Med en enda lösning, där allt samlas i samma format, kan Du dagligen se hur verksamheten arbetar framåt för att nå de uppsatta målen.

SPARA TID PÅ INRAPPORTERING & SAMMANSTÄLLNINGAllt arbete görs direkt i verktyget och med en enkel knapptryckning kan Du ta ut budgetdokument, verksamhetsplaner och delårsrapporter i valfritt format. Den tid som frigörs kan Du istället lägga på konstruktivt analysarbete och kvalitativ uppföljning.

Välkommen till Stratsys!www.stratsys.se

Det är skönt att ha en stor och stabil partner att lita på i alla väder. Vi på Nordea har special isterna och kunskapen du behöver. Hos oss får du en kontaktperson att vända dig till och sen har du hela vår samlade kompetens nära dig. Vill du veta hur? Hör av dig så berättar vi mer. Välkommen.

Kompetens och trygghet

Gör det möjligt

Finnes: Stabil och trygg partner

nordea.se

Ad_KoL_186x130_Stabil_Trygg.indd 1 2013-05-17 10:20


KEF 100 åR

När Kommunalekonomernas förening firad e sina första 100 år kunde inram-

ningen i Stockholm knappast vara bättre: stråland e sol, mild vårgrönska och ett

Cirku s som bjöd på tidsenlig miljö.

Deltagarna möttes redan i entrén av affischer med profiler ur föreningens historia. Inne på scenen s vita duk rullade en unik film från stadskamrerarnas årsmöte i Visby 1933 med musik och undertexter på klassiskt stumfilmsmanér.

Programmet bjöd på en intressant blandning av historiska tillbakablickar, aktuella kommunal-ekonomiska frågor, underhållande estradörer och intressanta seminarier.

Och, förstås, en riktig bankett på kvällen! En festlig kväll med tal av föreningens honoratiores, sång, musik och en rolig tävling som fick borden att samarbeta över alla ålders- och verksamhetsgränser.

Ja, se, det var en tillställning i dagarna två, fullt värdig en alert 100-åring. På vägen hann föreningen dessutom med att avverka ordinarie föreningsmöte och välja en ny ordförande.

Läs mer på följande sidor!

KEF 100 år!En förening värd att fira1913–2013

BIL

D: C

IRC

US


I nternationella vindar svepte in när Annik a Winsth, chefekonom på Norde a, klev ut på scenen. Hon tog

åhörarna med på en resa till både kris härdar och tillväxtcentra. De ljusaste tecknen hade hon nyligen hittat under en resa i Asien.

– Kina har muskler för att vara en viktig

motor. Där finns goda förutsättningar att skapa mycket tillväxt de närmaste åren, särskilt i västra delen av landet som inte är lika utvecklad som den östra.

Ekonomin i USA ser också lovande ut. Utan regeringens åtstramning hade tillväxten idag sannolikt varit cirka fyra procent, resonerade Annika Winsth. Både bostadsmarknaden och arbetslösheten har varit nere och vänt.

– Vi tror på tre procent tillväxt i USA nästa år.

I EUROPA ser det sämre ut. Flera medelhavsländer har negativ tillväxt och lokomotivet Tyskland har bromsat in.

– Hur länge vill centralbankerna stimuler a ekonomin och trycka ut pengar? Nu väljer man mellan pest och kolera. Jag

har lärt mig att kolera är lite bättre, och det innebär att trycka pengar.

Annika Winsth konstaterade att de stora pengarna som cirkulerar på marknaden kommer från pensioner.

– Är det våra pensionspengar vill vi ha avkastning om vi lånar ut. Man kan inte tvinga banker att låna ut till företag och länder som inte sköter sig.

Idag säger allt fler politiker och ekonomer nej till fortsatt åtstramning och propagerar istället för en tillväxtskapande ekonomi. Att även Sveriges finansminister Anders Borg bytt fot såg hon som ett positiv t tecken.

DäREmOt fortsätter den höga arbetslösheten att vara ett problem i Sverige. Annika Winsth pekade på den obalans som uppstått med stigande sysselsättning i den andra vågskålen.

– Vi är sysselsatta, men går inte till jobbe t.

Nordea räknar med drygt en procents tillväxt i Sverige i år och plus 2,6 under nästa år.

– Det är helt OK. Vi kommer att kunna hantera lågkonjunkturen, bedyrade Annika Winsth.

Nordeas chefekonom Annika Winsth hällde hela världsekonomin i en tratt och visade att det alltid finns ett val.– Jag har lärt mig att kolera är lite bättre än pest.

TExT: TORBJöRN TENFäLT BILDER: STEFAN BOHLIN

B ara några veckor före jubileumskonferens sänktes den så kallade RIPSräntan. Därmed ökade pen

sionsskulden med runt 40 miljarder, men kommunerna drabbas olika hårt, konstaterade KPA:s vd lars-åke Vikberg. Han slog ett slag för försäkringslösningar som ett sätt att slippa obehagliga överraskningar.

– En försäkringslösning är som en stilla dag på sjön. Att välja lösningar där man

utsätter sig för börsnedgångar, livslängdsförändringar eller RIPSräntensänkningar är mera som att befinna sig på ett stormande hav, sade han.

Några skådespelare från Improvisationsteatern, döpta till Gösta johansson från Högriskfors och Petra Svensson från Tryggstaholm, illustrerade skillnaderna: kommunalrådet från Högriskfors levde ett liv i spänning och litade mest på ”börsmäklare och spelbolag” medan den kvinnliga motsvarigheten från Tryggsta holm fått tid över att ägna sig åt att få pensionärerna att må bra.

På FREDAGEN var det dags för håkan Svärdman att förklara effekterna av den nyligen framlagda pensionsåldersutredningen för den enskilde. Tanken är att successivt höja pensionsåldern och att underlätta för fler att jobba längre. Han illustrerade med praktiska och drastiska exempel:

pensioner hett ämne för 100åringen

ljuset kommer från öst

Pensioner var ett aktuell t ämne på jubileumskonfe-rensen. RIPS-räntesänk-ningen och pensions-åldersutredning gav god draghjälp åt föreläsarna.TExT: THOMAS PETTERSSON

”Om ni behålle r er tjänst tills ni är 102 år kan ni kvittera ut 22 månads löner i månade n.”

VäStERUt. Annika Winsth såg tecken på en vändning i uSA.

KEF 100 åR


pensioner hett ämne för 100åringen – Om ni behåller er tjänst tills ni är 102 år kan

ni kvittera ut 22 månadslöner i månaden. Det är ju inte så illa. Systemet är fördelaktigt om man bara orkar, konstaterade han till publikens förtjusning.

Ett AV DE stora bekymren var information och pedagogik, konstaterade han. En av utredningens grundtankar är att få arbetstagare att ändra beteende och därför förordar utredningen ännu mera information.

– Idag läggs det ner runt en halv miljard krono r på information och reklam om pensione r. Vi får ändå inte folk att förstå hur systemet fungera r, sade han.

Sven lannhard tog itu med de ekonomiska effekterna av en höjd pensionsålder för kommunsektorn. Efter en tillbakablick och genomgång av dagens pensionsförmåner contra uttagsålder kunde han till sist summera:

– Den här utredningen får inte någon större effek t på kommunsektorns pensionskostnader vad vi kan se idag, sade han och därmed lät sig kommunekonomerna nöja.

i folkvimlet

ljuset kommer från öst”Kina har muskler för att vara en viktig motor.”

OmVäRlD. Nordeas Annika Winsth ansåg att vår tillväxt ska kunna klara lågkonjunk-turen.

hIStORIA. Jubileet inleddes med några

milstolpar ur föreningens historia under

ledning av tidningens redaktör Thomas

Pettersson.

På tå. Sponsorinsatsen var en viktig del av jubileet. Här ser vi Hypergenes David Hallgren i full aktion under en programpaus.


Ett gäng spanare med titeln Årets Kommunalekonom på meritlistan gav sin syn på kårens framtid.

– Stora delar av vår verksamhet kommer att hamna i bolag, men samtidigt ökar trycket på oss att hela tiden

att följa upp och göra bra beställningar. Vi får knappa resurse r, men kommer att spela en oerhört vikti g roll även om 25 år, spådde Pia lindvall Bengtsson, ekonomi chef i Osby.

Anette henriksson, kommundirektör i Lund, efterlyste fler nationalekonomer för att få en större kompeten s.

– Vi behöver få ett bredare perspektiv, inte bara koncentrera oss på kalenderåret.

Hon påminde om att medborgarnas krav på service kommer att påverka även ekonomernas vardag.

– Kommunerna får knappast råd att finansiera alla de tjänster vi i har idag. Det kommer att skapas en annan marknad.

Rolf Solli, professor vid Göteborgs universitet, inriktade sin framtidsspaning på ekonomicheferna, en grupp som han studerat i många år.

– Jag vet mer om Pia än vad hon själv vet, åtminstone i medeltal.

prisade ekonomer spanade framåt I en alltmer komplicerad värld står sig politikerna slätt utan professionell t stöd. Det borgar för att kommunal ekonomerna behövs även om 25 år. Men deras arbets-uppgifter kommer att bli bredare.TExT: TORBJöRN TENFäLT

BILDER: STEFAN BOHLIN

REAlISt. Sammanslag-ningar i alla ära ... Sverige är inte Danmark, på-minde Björn Sundström.

I BOlAG. Stora delar av verksamheten hamnar i bolag, spådde Pia Lind-vall Bengtsson.

lEDANDE. Bra chefer är viktiga för framtidens rekrytering, spådde Rolf Solli.

UtBlIcK. Vi kan behöva fler national-ekonomer, ansåg Anette Henriksson.


”Det spelar inte någon roll om det går dåligt för den egna kommune n. huvudsaken är att det går sämre för grannen …”

prisade ekonomer spanade framåt Vad gäller chefernas kunskaper trodde han inte att de

ser så mycket annorlunda ut om 25 år.– De kommer att vara indoktrinerade till fulländning

och svara att redovisning är viktigt och att resultatet ska vara plus två procent.

VAD KAN Då locka ekonomer att i framtiden ta jobb i kommuner och landsting?

– Vi forskare frågar vad folk tycker och svaren visar att viktigare än något annan är att chefen är bra. Kan vi tillhandahålla bra chefer kommer det att vara ganska lätt att rekrytera och behålla folk, menade Rolf Solli.

De övriga i panelen lyfte fram lönens betydelse.– Men vi måste också bli bättre på att nå ut med det vi

gör. Arbetar man hos oss måste man känna att man kan sätta avtryck – att det vi gör betyder något, sa Anette henriksson.

Samtalsledaren Anders haglund, själv en gång utsedd

till Årets Kommunalekonom, ville också veta om det blir någon kommunindelningsreform de närmaste decennierna.

Björn Sundström, erfaren kommundelare och utredare av skatteutjämning, möter sällan någon större entusias m när han närmar sig kommuner där sammanläggningar förts på tal.

– Svaret blir ofta att det inte spelar någon roll om det går dåligt för den egna kommunen. Huvudsaken är att det går sämre för grannen ...

Björn Sundström tror inte att det går att rita om kommun kartan på frivillig grund, för att kunna minska antalet behövs tydliga besked från regeringen.

– Men Sverige är inget Danmark. Lägger vi ihop Arjeplo g och Arvidsjaur blir det inte mindre glest för det, konstaterade han.

SPANARNA. Fyra framtids-spanare och en moderator blickade framåt, alla har de varit Årets Kommunalekonom. underhållande och något att stämma av till nästa jubileum – vem hade mest rätt?

KEF 100 åR


Efter en dag som bjudit på historiska tillbakablickar, en paneldebatt och några seminarier var det dags för det ordinarie föreningsmötet där Stora scenen

på Cirkus erbjöd en synnerligen värdig inramning.Ordförande Staffan moberg hälsade medlemmarna

välkomna, presenterade den sittande styrelsen och kon

staterade snabbt att styrelseledamöterna tvärt emot hans instruktioner spridit ut sig på olika håll i lokalen.

– Ja, ni fattar ju hur jag har haft det under året … sade ordföranden och drog ner den första skrattsalvan.

Han räknade också in de av föreningens hedersmedlemmar som infunnit sig för att närvara vid det historiska föreningsmötet. Till mötesordförande valdes Kerstin malm-Andersson och sedan rullade mötet på i god fart.

VERKSAmhEtSBERättElSEN för 2012 föredrogs och ordförande kunde notera några rejäla rekordnoteringar:

– Vi var över 3 600 medlemmar vid årsskiftet – det är all time high i föreningens historia!

På utbildningssidan hade det genomförts 38 kurser med runt 1 600 unika besökare – även det ett rekord i föreningens historia.

Historiska toppar på föreningsmötet Föreningsmötet bjöd på flera historiska all time high, tre nya styrelsemedlemmar och en ny ordförande. Samtidigt pågår vi-sionsarbetet för KEF 2025 som ska presenteras på nästa föreningsmöte. TExT: THOMAS PETTERSSON BILDER: STEFAN BOHLIN


KEF 100 åR

Historiska toppar på föreningsmötet

– Det roliga är att kretsarna fått fart under året. De har arrangerat 21 arrangemang som lockat 700 deltagare. Det är särskilt bra eftersom jobbet utförs ideellt, det är jättekul.

Föreningens omsättning var även den rekordhög (delvi s beroende på att KOMMEK ingick resultatet) med dryga 15 miljoner kronor.

– Det är glädjande med våra plussiffror de senaste åren. Föreningen har en stark ekonomi, vårt eget kapital uppgår till fem miljarder, förlåt miljoner kronor ska det visst vara… jaja så noga är det väl inte?

Verksamhets och revisionsberättelserna för 2012 godkändes och dagordningen rullade på.

När det vara dags för verksamhetsplan för 2014 ville ordföranden betona några fokusfrågor:

– Vi har startat ett visionsarbete för att formulera ett mål för verksamheten. Målet är 2025 – vad vill KEF vara

då? Vi jobbar för att presentera ett förslag på föreningsmötet 2014, berättade han.

EN ANNAN FOKUSFRåGA var att stärka tidningens ekonomi eftersom annonsingången viker. Liksom att kansliet skulle förstärkas, ”vi behöver tänka på återväxten” som ordföranden uttryckte det.

En budget antogs som landade på ett nollresultat och som balanserade på 12 miljoner kronor. Därefter antogs en styrelseinstruktion och årsavgiften för 2014 – båda oförändrade. Så var det dags för valberedningens ordförande Nisse Gustafsson att redogöra för läget. Tre ledamöter hade avböjt omval: Staffan moberg, Anders haglund och carina juntti. Till ny ordförande på två år valdes Peter tellberg, biträdande ekonomidirektör i Västra Götalandsregionen. Till vice ordförande valdes Annika hellberg på ett år. Till nya ledamöter valdes

”Vi var över 3 600 medlem-mar vid årsskiftet – det är all time high i föreningen s historia!”

På RAD. Ordförandena Evert Ström, Erland Gurman, hedersledamoten Helge Eriksson, Staffan Moberg och Lars Niklas-son. Sittande: Inger Nilsson, Peter Tellberg och Anneli Lagebro.

I mANEGEN. Cirkus på Djurgården bjöd på sekelskiftesstämning. Stora bilden är från inledningen, torsdag förmiddag.


Annika Wallenskog, jörg Bassek och charlotte Karbassi. Efter att mötet utsett en ny valberedning unde r ledning av Anders Haglund var det dags för nyvalde ordföranden Peter Tellberg att ta ordet:

– Tack för förtroendet att leda och utveckla, inte en gammal hundraåring, utan en väldigt vital hundraåring. Det ska bli spännande, sade han.

Första uppdraget blev att avtacka avgående ledamöter och valberedning, och förstås föreningens ordförande.

– Vi ville hitta något som matchade Staffans skärp a och precision. Tack för en lysande insats, sade Pete r Tellberg och lät ana någon form av köksattiralj i present kartongen.

– Det har varit jättekul att verka i föreningen. Det bästa av allt för mig har varit när vi möts så här, få träffa mycket folk, utbyta tankar och utväxla lite tjo och tjim. Tack för de här åren!

Och, som sig bör, så avslutades föreningsmötet med ett klubbslag från mötesordförande Kerstin MalmAnders son. Ett klubbslag som ekade hela vägen från Cirkus på Djurgården in till resterna av gamla Hotel Continental på Vasagatan där föreningen bildats 100 år tidigare.

”Det har varit jättekul att verka i föreningen. Det bästa av allt för mig har varit när vi möts så här.”

Ny ordförande:Peter Tellberg, Västra Götalandsregionen

Nya styrelse-ledamöter:Annika Wallenskog, SKLCharlotte Karbassi, Regio n Skåne

Jörg Bassek, Borlänge kommun

På agendan 2014:4 Visionsarbete KEF 20154 Tidningens ekonomi4 Förstärka kansliet4 Medarrangör på

KOMME K

åRSmÖtEt I KORthEt

NyA StyRElSEN. Från vänster: Anni-ka Hellberg, Samuel Lundqvist, Peter Tellberg, Stefa n Tengberg, Erica Bjärsved, Kristina Bertov, Annika Wallenskog Jörg Bassek och Niklas Anemo. Saknas gör Charlotte Karbassi, Region Skåne.

POPUläR. Peter Tellberg tackar Staffan Moberg för de många åren i föreningen.


Grattis till 100-åringen!

Vi har under namnen Kommundata, Dialog, Celsius, Celsius IT, Enator, TietoEnator, Personec och nu Aditro haft äran att få vara med hälften av dessa år. Det är vi mycket stolta över.

Vi jobbar för att ni ska få en enklare jobbvardag genom att tillhandahålla tjänster och lösningar inom Ekonomi, HR och Lön.

Med Aditro Business Suite för offentlig sektor får ni en helt ny användarupplevelse med allt-igenom förbättrade möjligheter att anpassa ert beslutsstöd efter er verksamhets förutsättningar.

Kontakta oss redan idag om ni vill veta mer om nästa generation affärslösningar.

010-451 10 00 | aditro.se

Vänd nya förutsättningar till positiva möjligheter

Vårt åtagande till våra kunder är att skapa möjligheter att anpassa sig till förändringar – utan kompromisser och höga förvaltningskostnader. Oavsett om ni genomgår en omorganisation, har behov av effektivare verksamhetsstyrning eller kompetensförsörjning erbjuder vi en enhetlig systemmiljö med effektiva rapportverktyg. Anpassningsbart, enkelt och tydligt. Ni får möjligheten att göra ändringar i takt med er egen utveckling – på alla nivåer, när som helst.


När Göteborgs Stad tog fram en ny modell för ekonomistyrningen var öppenhet och dialog viktig a ledord. – Ju fler som kan se

måle t, desto större kraft blir det i arbetet, konsta-terade projektledaren Magnus Staxäng.

TExT: TORBJöRN TENFäLT

BILDER: STEFAN BOHLIN

Förkortningen NEKK står för ”Nytt Ekonomikoncept”. Göteborgs Stad arbetar med konceptet för att verk

samhetschefer, ekonomer och personaladministratörer på de 34 förvaltningarna ska få en bättre och säkrare tillgång till

information. Det ger i sin tur bättre förutsättningar för den ekonomiska planeringen och styrningen av verksamheten.

Projektledaren magnus Staxäng från konsultföretaget Preera och vice stadsdirektör Peter lönn berättade om förberedelserna och det nära samarbetet med systemleverantören.

– Transparens var en nödvändig förutsättning. Det handlade om att få in all informatio n i en gemensam struktu r för hela förvaltningsorganisationen, förklarad e Magnus Staxäng.

målGRUPPEN VAR AllA ute i förvaltningarna som har någon form av ekonomiskt ansvar. Ett av målen var att skapa engagemang och förståelse så att NEKK verkligen blir ett vardagligt redskap i verksamheten.

Med under presentationen var också Torbjörn Frank, affärsansvarig hos system leverantören Hypergene. Företaget s tjänster upphandlades enligt modellen ”förhandlat förfarande med föregående annonsering”. Med den formen medgav

lagen om offentlig upphandling (LOU) att stade n träffade flera leverantörer på ett tidig t stadium i upphandlingen och börjad e diskuter a villkor.

torbjörn Frank berättade om arbetet från sin horisont.

– Dialogen gjorde att vi fick komma in tidigt och ge vår syn. Det ledde till att båda parter fick större förståelse för problemställningen och det lade grunden för ett gott samarbete.

tORBjÖRN FRANK kommenterade att det vid upphandlingar är vanligt att man fokuserar på att undvika fallgropar, ställa kravspecifikationer och sätta upp tajta tidplaner. Det måste finnas med, men lika viktigt är att identifiera framgångsfaktorerna. Vad gör att ett projekt lyckas och hur når man dit?

Han såg också en fördel i att kravspecifikationen inte var så detaljerad att det styrde utformningen av projektet för hårt.

– Det gjorde det möjligt för både oss som leverantör och för projektet att finna vår väg, sade Torbjörn Frank.

Det finns inga pengar, det blir inga nya pengar och dessutom funkar ingenting.Magnus Höijer och Joha n

Skeri målade upp en nid-bild av skolan som de vill tvätta bort.

N ågot tydligt samband mellan resurser och

elevernas resultat finns inte, hävdade magnus höijer, rådgivare i utbildningsfrågor hos PricewaterhouseCoopers i Gävle, och lutade sig mot ett brett forskarstöd.

– När man har grundläggande resurser på plats handlar det om hur de används. Den viktigaste delen är lärarna och deras tid.

Tillsammans med sin kollega johan Skeri på företagets Morakontor ville han nyansera bilden av skolan som en ständig krishärd. Nyckeln till många av skolans problem hittade de i lärarnas arbetstid. Genom att använda den bättre går det att frigöra tid och få bättre ekonomi i verksamheten.

– Hur många kommuner har egentlige n koll och ställer frågor om hur lärarna använde r tiden? undrade Johan Skeri.

mAGNUS hÖIjER underströk att deras avsikt inte var att hänga ut lärarna, utan att få igång samtal om hur de kan göra ett bättre jobb i skolan. Men att starta samtal om lärarnas arbetstid är inte lätt, visste han av egen erfarenhet från sitt tidigare jobb som skolledare i Sandvikens kommun.

dialog bakom ny styrning i göteborg

lärartid nyckeln till effektivitet

KEF 100 åR

RäDSlA. Rektorer backar för arbetstids-frågan, ansåg Magnus Höijer.

tIDSjAKt. Ställ frågan hur lärarnas tid an-vänds, manade Johan Skeri.


dialog bakom ny styrning i göteborg

lärartid nyckeln till effektivitet

”Rektorer är väldigt rädda för att prata arbetstid med lärare och lärarfac k. För vissa hamnar det före rädsla n att dö.”

Vad TyckTe du om Jubileums

konferensen?

Ing-Gun Odin, förvaltnings-ekonom, Vara– Bra program med många intressanta inslag. Ebba Lindsös berättelse var väldigt gripande – hon visar att man kan påverka och förändra även när utgångsläget inte är det bästa. Middagen var mycket trevlig.

jenny hedman, controller, Upplands Väsby–Jag har varit på väldigt intressant a föreläsningar och fått fundera över vilken roll vi ekonomer kommer att ha i framtide n. Jubileumsinslagen var bra, men man kunde ha satsat mer på Improvisations-teatern.

lenamarie larsson, controller, lands-tinget Gävleborg– Gunnar Wetterberg var oerhört inspirerande. En så bra start bidrog väldigt positivt till hela upplägge t. Roligt att föreningens historia nu finns doku-menterad och att den även lyftes fram under middagen.

enkäT

mikael Rauden, controller, lands-tinget Gävleborg– Ebba Lindsö gjorde ett mycket starkt intryck. Jag hoppas att hennes föredrag kan inspirera fler kvinnor att ta ledande poster i KEF. Det har varit väldigt trevligt att träffa så många kollegor under konferensen.

Per Robertsson, cGI Sverige– För mig är det oerhört värdefullt att kunna vara med på samma seminarier som mina kunder. Då förstår jag bättre vad de är intresserade av. Jag har varit med under många år och har lärt känna flera av deltagarna.

– Rektorer är väldigt rädda för att prata arbetstid med lärare och lärarfack. För vissa hamnar det före rädslan att dö.

FÖR Att övertyga åhörarna tog de båda föreläsarna till ett räkneexempel: Kommun A har 250 lärare som träffar eleverna i ren undervisning 15,5 timmar i veckan. I kommun B tillbringar lärarna 18 timmar i veckan med eleverna.

Om kommun A gjorde som B skulle de spara in undervisningstid motsvarande 35 lärartjänster.

– Att vara effektiv är att ta vara på de

resurser vi har på bästa sätt. Det är saker ni bör ställa frågor om när ni träffar era skolledare, sa Johan Skeri.

Han ansåg också att kommunerna måste bli bättre på att planera skolan efter demografins utveckling. Medan den stora ungdomspuckeln har passerat genom skolåldrarna och nu ligger kring tjugo år, har många kommuner inte ändra t volymen på skolverksamheten.

– När man frågar varför säger de att de vill vara förberedda inför att puckeln kommer nästa gång, konstaterade Johan Skeri med bekymrad min.

Nytt KONcEPt. Torbjörn Frank, Hypergene, Magnus Staxäng, Preera och Peter Lönn, Göteborgs Stad beskrev processen bakom stadens nya ekonomikoncept.


KEF 100 åR

En jubileumsmiddag att minnas!

Toner från de senaste hundra åren fyllde Cirkus då närmare 500 jubileumsmuntra

kommunekonomer, utställare och sponsorer samlades vid middagsborden.

TExT: TORBJöRN TENFäLT BILD: STEFAN BOHLIN


R ött och vitt i glasen och Mack the Knife från scenen.

När STHL Live Band levererat ett par decenniers repertoar inledde Inger Nilsson raden av talföra före detta föreningsbasar. Hon bjöd på minnen från sina tjugo år i styrelsen och gladde sig åt att hon under ett av dessa även kunde bidra till utnämningen av sig själv till Årets Kommunalekonom.

I lite allvarligare ton konstaterade hon att hennes debut i föreningens ledning nog var lite störande för de centralt placerade ekonomer som då dominerade medlemsmatrikeln.

– Jag kom in i en fantastisk värld av mörkklädda män. Om de visste att vi idag är 62 procent kvinnor skulle några av dem nog vända sig i graven.

EVERt StRÖm , ordförande 1978–86, vittnade om att tjänstgöring i kommunala förvaltningar även kan rymma romantik. Sedan han lämnat platsen som kanslibiträde på drätselkontoret i Nässjö och sökt sig till Bromölla, hittade han inte bara arbete som kommunkassör, utan även en hustru.

De träffades redan första dagen på jobbet, förlovade sig efter några månader och levde sedan tillsammans i 57 år.

– Det är något ni som är ogifta bör tänka på när ni söker jobb, rådde han middagsgästerna.

Därefter bars desserten in och en enda upplysning från yttervärlden var betydande nog att tränga genom den kommunalekonomiska festyran: Sverige hade slagit ut Kanada i en av VMhockeyns kvartsfinaler. Och sedan började dansen. FäRGStARK. Inger Nilsson

påminde om att kvinnorna länge fick stå tillbaka.

mED hjäRtA. Evert Ström träffad e sin blivand e fru första dagen på nya jobbe t. Här på scen med Nils-Hug o Johansson.

UtSPEl. Ett musik-tävling fick fart på samtalen runt borden.

SKARP. Hedersledamo-ten Helge Eriksson gav lite perspektiv på tidningens historia.

SIttNING. En salig bland-ning och god stämning var det runt borde n.


utdragen sparkris väntar för Jämtland

Lokalpressen har vänt ut och in på siffrorna i Jämtlands läns landsting som läcker pengar i hög takt. I våras ville revisorerna inte ens bevilja ansvarsfrihet. Ändå råder en viss uppgivenhet inför sparuppgiften, besluten verkar ha svårt att få genomsla g och politikerna skyller på varandra.TExT: AGNETA BORGSTRöM

j ämtland är glesbygdslandstinget som kämpar mot förutsättningarna: en geografisk yta som från norr till söder är cirka 60 mil med långväga avstånd mellan

vårdinrättningar och ett enda sjukhus. Därtill en ständigt utflyttande skara på 200 personer per år och åldrande jämtar som ger mindre skatteintäkter. Ovanpå detta växer kostnaderna för köpt utomlänsvård, dyra specialläkemedel, avancerade behandlingar, fler hyrläkare och kollektivtrafik. Ekvationen går inte ihop: kontot visade ett underskott på 92 miljoner kronor efter 2012. Ekonomichef Karin jonsson har därför suttit i många krismöten på sistone med verksamhetsledning och lokalpolitiker.

– Vi har ett mycket besvärligt ekonomiskt läge som främst beror på finansieringssidan. Vi har varit förlorare i det statliga utjämnsystemet sedan 2005. I det nya systemet som föreslås gälla från 2014 kommer vi att vara vinnarna, säger Karin Jonsson, som beräknar kamma hem cirka 30 miljoner kronor.

Problemen i budgeten beror enligt henne främst på haltande intäkter, inte eskalerande kostnader. Siffrorna visar att nettokostnadsökningen varit blygsam i Jämtland som ligger näst lägst i landet de senaste sex åren jämfört med andra landsting. Dock visar den bistra verkligheten intäkter och utgifter inte går ihop: under en tioårsperiod har nettokostnaderna ökat med cirka 890 miljoner kronor medan skattemedel och generella statsbidrag ökat 774 miljoner kronor. Från november förra året hade underskottet ökat så drastiskt, från 43 till 92 miljoner kronor, att revisorerna i april väckte frågan om ansvarsfrihet var möjlig. Ett oenigt fullmäktige gav ändå till slut grönt ljus för landstingsstyrelsen trots att bara nio av 34 målvärden kring ekonomin uppfyllts. På frågan hur landstingets kostnadskontroll egentligen fungerar, svarar Karin Jonsson:

– Vi har en kostnadskontroll, men den räcker inte till.

Vi har sett över utgifterna och gjort nedskärningar, ja vi har snålat. Ändå räcker det inte. När verksamheterna säger att de har svårt att upprätthålla vårdkvaliteten blir det till exempel svårt att skära ned med ytterligare 50 miljoner kronor.

UNDER DEt SENAStE decenniet har också skatten höjts successivt tre gånger, senast vid årsskiftet med 25 öre till 10,85 kronor. Ändå ser ekonomin fortsatt kärv ut, vilket också varit den hetaste diskussionsfrågan i kammaren det senaste halvåret. Landstinget styrs i dag av en majoritet av S, V och Mp, där landstingsstyrelsens ordförande harriet jorderud, S, är bekymrad över utvecklingen.

– I den plan vi har nu för 2013-2015 når vi inte längre än till en budget i balans, tyvärr. Sedan ser det något bättre ut för 2016-2018, säger Harriet Jorderud.

Sparkrav gäller. I åtgärderna finns beslut om att med hjälp av leanmodell få bort flaskhalsar och förbättra flöden i produktions och kapacitetsplaneringen som bland annat väntetider till operationer, eller som hon exemplifierar med ”var stoppar det upp?”. Sedan sista april råder också inköpsstopp, indragna resor och snart också hyrläkarstopp. Spolitikern ser dock hur kliniker och verksamheter är så trötta på att ständigt höra talas om att de måste effektivisera mera.

– Verksamhetscheferna hör att de måste spara hela tiden i stället för att utveckla vården, menar hon.

mEN hARRIEt jORDERUDS politiska motståndare, christer Siwertsson, oppositionslandstingsråd för M, skräder inte orden.

– Det finns stora brister i styrning, ledning och uppföljning av ekonomin både på ekonomi och vårdsidan. Ett tydligt exempel är områdescheferna i sjukvården som inte alltid följer politiska beslut. Om politikerna har bestämt att det ska vara noll utgifter, ska det gälla, menar Siwertsson.

Om det inte blir en omsvängning i ekonomin måste landstinget enligt honom om fem år låna till löneutbetalningarna. Tycker då ekonomichefen att besluten som tas får genomslag?

Karin Jonsson.

Harriet Jorderud.

Christer Siwertsson.

lANDStINGSRESAN

”Vi har varit förlorare i det statliga utjämningssystemet sedan 2005. I det nya systemet kommer vi att vara vinnarna.”


– Jag tycker nog att fattade beslut som regel följs. Om och när det inte sker beror det nog både på att informationen om beslutet inte nått ut i organisationen eller att ansvariga chefer tyckt sig ha goda skäl att göra avsteg, säger Karin Jonsson.

Christer Siwertsson ser mycket bråk över partigränserna, något som dock nu lugnat sig en aning. Han är glad över att majoriteten ”äntligen” tagit till sig av de förslag som oppositionen kommit med.

– Visserligen presenterade de förslaget som sitt eget, men det gör ingenting. Det har varit en landsstingsstyrelse fullständigt utan initiativ som vill förlita sig på de statliga bidragen, säger Christer Siwertsson, som välkomnar sparplanen.

Harriet Jorderud håller med om att översynen av kostnader är central, men kommer med mothugg vad gäller det statliga utjämningssystemet.

– Om vi i Sverige har ett system där totalt fem miljarder fördelas ut i kömiljard, sjukskrivningsmiljard och utjämningssystem är det viktigt att Jämtland får ta del av detta.

Lika viktigt enligt henne är att kämpa mot trenden med utflyttning och låga födelsetal för att öka skattekraften genom att göra länet attraktivt.

– Vi har en oerhört positiv utveckling för besöksnäringen hos oss och därtill händer det mycket kring Mittuniversitetet både kring forskning och utbildning som vi behöver, anser Harriet Jorderud.

BILD: SCANPIx

jämtlANDS läNS lANDStINGAntal invånare: 126 201Skattesats: 10,85 krBalansomslutning 2 132 000 tkrAntal sjukhus: 1Antal vårdcentraler: 28, varav 4 i privat regiResultat 2012: -92 mkrEkonomisk styrmodell: Huvud-sakligen anslag, viss prestations-ersättning, köp/sälj av service och lab.

Läkarbesök per invånare: 2,6Besök annan personalkategori per invånare: 2,9 (distrikts sköterskor, sjukgymnast, psyko social enhet, telefonbesök ingår inte) Vårddagar per invånare: 0,92

I lUFtEN. i ett landskap stort som Danmark, men med en befolkning som Västerås är ambu-lanshelikopterna ofta räddningen. Förra året gjordes över 800 flygningar.


AKtUEllt

t ill årsskiftet sänks diskonteringsräntan för pensionsskulden med 0,75 procentenheter. KPA Pension har räknat ut att det i genomsnitt

ökar den upparbetade pensionsskulden i balansräkningen med 10-12 procent för kommuner och 13-14 procent för landsting. Den skuld som redovisas som en ansvarsförbindelse ökar i snitt 8 procent.

Frågan är hur allvarlig den ökade skulden är. Betalningsströmmarna påverkas inte, vare sig nu eller i framtiden. KPA Pension skriver i sin information att kostnaderna blir totalt sett lika, men sänkt diskonteringsränta innebär att de bokförs tidigare än förut.

Spelar det egentligen roll hur skulden nuvärdesberäknas?

– Ja, jag tycker det är viktigt att skulden är tryggt värderad. En för låg värdering leder bara till att kostnaden skjuts till kommande generationer, säger Sven lann-hard, chef för KPA:s pensionsskuldsenhet.

Han påpekar att kommunsektorn har en försiktigare värdering av sin pensionsskuld än den privata sektorn, som använder högre diskonteringsränta. Vid ekonomiska svårigheter där företag löst in sina pensionsåtaganden har inte den bokförda skulden räckt till för ett försäkringstryggande utan betydande tillskott har behövts. Konkursen i SAAB Automobile var ett sådant exempel.

EN SOm ANSER att kommunerna hanterar ränterisken för släpphänt är Ola Eriksson, kanslichef för Kommunalekonomernas förening.

– Om man är så här riskexponerad måste man ha strategie r. I andra placeringar har man motplaceringar för att hantera risk. Men här blundar man och kör, säger Ola Eriksson.

Han tycker att pensionsåtagandet och ränteexponeringen ska lyftas in i finanspolicyn som en risk att hantera.

– Det borde vara en självklarhet i finansiell analys.Mest illa ute är kommuner och landsting med svag

soliditet.– De tål inte stora svängar i resultatet om man inte

vill vältra över kostnaderna på kommande generationer, säger Ola Eriksson.

Men SKL:s biträdande chefsekonom Stefan Ackerby tycker inte att det är så allvarligt.

– Det handlar om värdering av ett betalningsflöde som är det samma som före sänkningen. Och även om det slår mot resultatet, är det extraordinärt och får beaktas i balanskravsbedömningen.

hAN PåPEKAR Att ränteläget är exceptionellt lågt och att det rimligen kommer en återhämtning. Då sjunker skuldens värde.

– Det vore inte rimligt att ta till sparpaket för att hantera den här risken. Balansräkningen blir sämre nu, men det kan man leva med.

är det inte illa att soliditeten försämras?

– Dålig soliditet är ofta resultatet av försyndelser långt tillbaka. Det finns flera skäl att sträva mot en bättre soliditet, men det avgörande är kontrollen över den långsiktiga kostnadsutvecklingen.

Lägre kalkylränta ger en engångssänkning av soliditeten, som kan accepteras.

– Det hade varit värre om dåliga resultat gett fortsatt försämrad soliditet, säger Stefan Ackerby.

pensionsskulden ökar – nonchaleras risken?

BIL

D: I

STO

CK

PHO

TO

NyA DISKONtERINGSRäNtOR FRåN 2014Förmånspensioner Procent (förändring)Ej värdesäkrade 3,0 (-0,75)Värdesäkrade med prisbasbelopp 1,0 (-0,75)Värdesäkrade med inkomstbasbelopp 0 (oförändrat)

(För avgiftsbestämda pensioner har den ändrade diskonteringsräntan ingen betydelse.)

Så BEStämS DISKONtERINGSRäNtANDen reala kalkylräntan ska efter påslag med Riksbankens inflationsmål (1–3 procent) motsvara den nominella mark-nadsräntan (tioåriga statsobligationer).För att kalkylräntan ska vara stabil görs ingen justering förrän ett femårigt rullande genomsnitt för tioårsräntan bryter igenom ett toleransintervall. Detta motsvarar den reala kalkylräntan plus 1–3 procentenheter.Det nya toleransintervallet blir 2–4 procentenheter.

Ola Eriksson

Stefan Ackerby

När staten gynnas av billig upplåning, får kommuner och landsting istället för-sämrad ekonomi genom ökad pensionsskuld. Mot det finns ingen beredskap, varnar kritiker. Ingen fara, hävdar SKL.TExT: LARS GUNNAR WOLMESJö


FORSKARE SKRIVER

PIERRE DONAtEllA

Forskarredaktör och utredare vid Kommunforskning i Västsverige

A vsätter du ofta en stund till att reflektera över kommunal redovisning och kommunala årsredovisningar? Då har du något gemen

samt med Björn Brorström, som intresserat sig för frågorna sedan slutet av 1970-talet.

Det hela började med studier av förvaltningsbokslut i Göteborgs stad. Därefter blev det studier av bokslut utifrån ett användarperspektiv, vilket resul terade i en doktorsavhandling på Handels högskolan i Göteborg och senare en professur på Förvaltningshögskolan.

Vid tidpunkten för de första studierna var redovisningsmodellen unik för

kommunsektorn. Den benämndes K RK5 6 och innehöll en del egenheter. Överföringen

mellan olika fonder, budgetposter med mera påverkade det redovisade resultatet. Ett resultatbegrepp

såsom vi känner det idag saknades.– Det måste sägas att KRK56 var genial i sin tek

niska konstruktion med mängder av precisa specialbegrepp. Problemet var att nästan ingen annan än erfarna redovisare förstod modellen.

mODEllENS BRIStER blev också tydliga i samband med studier av kommunala bokslut. Genombrottet vid dessa studier var paradoxalt nog en rad misslyckade intervjuer, i Ale kommun.

– Efter att ha intervjuat ledande kommuntjänstemän hade jag fått en massa intressanta beskrivningar. En av tjänstemännen berättade om hur man arbetade med prestationsfinansiering. När det ställdes mot boksluten fanns ingen överrensstämmelse alls. Jag började inse att kunskaper om ekonomi och redovisning saknades. Ingen brydde sig och ingen använde informationen, berättar han.

Den långa resan till dagens redovisning

I ett jubileumsnummer passar det fint med en tillbakablick på den kommunala redovisningens utveckling. Och en titt framåt, förstås. Kommunal Ekonomi bjuder på bådadera i en intervju med redovisningsprofilerna Björn Brorström och Torbjörn Tagesson.

PåDRIVARE. Professor Björn Brorström har varit en pådriva-re för att skapa en funktionell kommunal redo-visning.


FORSKARE SKRIVER

En rapport skrevs om iakttagelserna. Rapporten uppmärksammades, inte minst av det dåvarande kommunalrådet i Ale. Han var bekymrad och krävde omgående ett möte.

– Jag var såklart spänd. Men mötet blev början på en vänskap och ett nära samarbete. Jag fick fria händer att experimentera med redovisningen för att finna en lämplig modell.

DE GENOmFÖRDA StUDIERNA gav mersmak. Intresset för frågorna växte, och Brorström kom i kontakt med personer på Kommunaktuellt (numera Dagens Samhälle) och Kommunförbundet. Kommunaktuellt ordnade en tävling där bästa årsredovisning

utsågs. Det var ett nytt grepp och Björn Brorström var en av deltagarna i juryn.

– Det var oerhört kul att vara med och driva på utvecklingen av praxis. När jag började saknades ofta helt verbala kommentarer. Det var bokslut, inte årsredovisningar. Några jämförelser med annat än budget fanns inte. Ibland blev det därför helt orimliga slutsatser.

Björn Brorström minns studierna av förvaltningsbokslut i Göteborgs stad. Det visade sig att vissa delar av sjukvården – som staden på den här tiden ansvarade för – hade fördubblat nettokostnaderna. Men eftersom några jämförelser inte gjordes över tid var det inget som kommenterades.

I början av 1980talet motionerades det i riksdagen om förändringar av den kommunala redovisningen. Det ansågs att redovisningen behövde förtydligas. En väg var att begränsa möjligheten för sektorn att utforma sina egna redovisningsreglerKommunförbundet agerade och snart anslöt även Landstingsförbundet. De tillsatte en utredning för att se över riktlinjerna för redovisningen och undvika lagstiftning. Arbetet resulterade i en ny redovisningsmodell, den så kallade KF/LF86. Modellen baserades på bokföringsmässiga grunder.

Björn Brorström fanns med i referensgruppen som tog fram förslaget.

– Precis som alla förändringar föregicks alltihop av mycket diskussioner. Men det blev en formidabel succé. Alla införde modellen.

Referensgruppen för redovisningsfrågor bildades kort därefter. Även här var Bror

ström representanten för den akademiska världen.

– Det var en annan tid med andra förutsättningar. Kompetensen som fanns i gruppen skapade legitimitet, men det handlade inte om

tvingande normering. Men vi lyckades påverka praxis. Vi drevs av en bok

föringsmässig syn och det fick genomslag.

GENOmBROttEt BlEV den nya

kommunallagen 1991. Den bekräftade gruppens arbete. Att redovis

ning ska ske i enlighet med god redovisningssed introducerades. Dessutom klargjordes att

det var redovisning på bokföringsmässiga grunder som

gällde. Lagstiftaren bekräftade således den utveckling

som ägt rum i praxis.Sen kom finansmi

nister Göran Persson med sitt sparpaket 1995. Balanskravet introducerades och det

blev därför nödvändigt med en skarp reglering.

Kommunal redovisningslag trädde i kraft 1998. Tiden

med stora inslag av frivillighet var över.

”Den kommunala redovisningen har gått från att vara obegriplig för de allra flesta till att vara svår att förstå.”

Björn Brorström

ILLUST

RATION: L

ASSE W

IDLU

ND


FORSKARE SKRIVER

– Som redovisningsforskare brydde jag mig inte om balanskravet, det var politiskt bestämt och låg utanför redovisningen. Däremot var det upprörande när ingrepp gjordes på professionens område. När man tvingar redovisare att ändra på grundläggande principer, eller helt bortse från dem.

Framförallt är det den redovisningsmässiga hantering av pensionsåtaganandet som är besvärande. Fenomenet är inte unikt för Sverige. På akademiska konferenser har Björn Brorström mötts av igenkännande. Politiker – både på lokal och central nivå – vill ibland ändra spelreglerna för att kunna redovisa en önskvärd bild. Det strider mot Brorströms syn på redovisningens uppgift.

– En av redovisningens grundläggande uppgifter är att identifiera problem. Inte att lösa problem.

I SAmBAND mED att kommunal redovisningslag tillkom etablerades Rådet för kommunal redovisning. Björn Brorström var inledningsvis med i rådets expertgrupp. Det handlade nu om detaljerade redovisningsfrågor.

– Det togs små steg i normeringen och precisionen i mätningarna förbättrades. Men den bokföringsmässiga synen på redovisning var sedan länge etablerad.

I början av 2000talet klev han av uppdraget i rådets expertgrupp. Han följer numera redovisningspraxis från distans. Den mesta tiden går åt till arbetet som rektor för Högskolan i Borås.

När Björn Brorström blickar tillbaka ser han positivt på utvecklingen som skett. Den kommunala redovisningen har gått från att vara obegriplig för de allra flesta till att vara svår att förstå. Det finns fortfarande mycket arbete att göra med att utbilda användarna. Men det som hittills åstadkommits anser han har gynnat utvecklingen mot en stark kommunal ekonomi.

NäR KOmmUNAl EKONOmI får tag i den andra ledande akademiska företrädaren inom den kommunala redovisningen, torbjörn tagesson, sitter han och förbereder sig inför en akademisk konferens. Under några dagar ska han träffa andra redovisningsforskare i

Europa. Den egna forskningen ska presenteras och diskuteras. Som nybliven professor i företagsekonomi, vid Linköpings universitet, är det en viktig del av arbetet.

Mycket av Torbjörn Tagessons forskning handlar om tillämpningen av den kommunala redovisningsregleringen. En del handlar om att förklara varför vissa kommuner avviker från regleringen.

– Först var det många som forskade om implementeringen av redovisning enligt bokföringsmässiga grunder. Numera är det framförallt fokus på vilka faktorer som påverkar tillämpningen av regelverket.

Forskningen har därmed anpassat sig till den utvecklingen som skett i praktiken. Implementeringen av bokföringsmässiga redovisningsmodeller ligger i många länder flera år tillbaka i tiden. Arbetet handlar numera om att utveckla och förtydliga regleringen. Och där spelar Torbjörn Tagesson en betydelsefull roll, i egenskap av kanslichef vid Rådet för Kommunal Redovisning.

NORmERINGEN GåR SAKtA mEN säkert framåt, berättar han. Följsamheten förbättras över tid. Sen är det svårt att omedelbart få genomslag för samtliga rekommendationer.

– De som varit med länge kan ibland se regelverket som frivilligt, vilket det delvis var en gång i tiden. Men så är det inte längre.

Där ser Torbjörn Tagesson en helt annan attityd hos nyblivna kommunalekonomer.

– När nya aktörer kommer in så är det självklart att regelverket ska följas. Så gradvis sker en förbättring i det avseendet.

Jämfört med andra länder ligger Sverige i framkant. Den bokföringsmässiga synen på redovisning är etablerad sedan länge. Det har därför funnits tid till att utvidga och förtydliga normeringen. Att skapa en likformighet vad gäller klassificering och värdering. Det kommer hit normgivare från olika delar av världen för studiebesök. För att se och lära hur vi gjort, berättar han.

Att Sverige ligger i framkant visade sig också i en nyligen genomförd studie. Jämförelser gjordes mellan redovisningsregleringen på kommunal nivå i ett antal


FORSKARE SKRIVER

länder och det gemensamma regelverk för kommunal redovisning som sedan en tid diskuteras inom EU. Efter Storbritannien låg Sverige närmast regelverket, som bygger på bokföringsmässiga grunder.

Samtidigt är redovisningsregleringen i vissa avseende inkonsekvent. Det förekommer avsteg från en bokföringsmässig hantering. Och det bekymrar honom:

– Ibland blir det politiskt jobbigt och då väljer man andra lösningar. Som med pensioner och medfinansiering av statlig infra struktur. Det är olyckligt, inte minst eftersom det minskar legitimiteten för redovisningsregleringen och de grundläggande principer som den bygger på.

Under de senaste årtiondena har en ökad harmonisering skett av den privaträttsliga redovisningsregleringen. Kanske kommer den kommunala redovisningen gå samma väg.

– Det finns diskussioner om ett gemensamt regelverk inom EU. IPSAS* har diskuterats men fallit. Nu är det EPSAS som är uppe för diskussion, berättar han.

Det finns krafter som verkar för en sådan utveckling. Beslutsfattare på EUnivå och inte minst Eurostat, EU:s statistikbyrå, är angelägna om information som är jämförbar mellan olika länder. Hur resurserna används är alltså mer än en angelägenhet för den egna kommunen.

EN ÖKAD hARmONISERING ses som en trolig och rimlig utveckling. Däremot är Torbjörn Tagesson tveksam till en standardisering av den kommunala redovisningen inom EU:s medlemsländer.

– Den internationella normeringen kan slå fast grundläggande principer som att bokföringsmässiga grunder ska gälla. Detaljerna bör däremot skötas på nationell nivå. De institutionella och legala skillnaderna är alltför stora för att möjliggöra en standardisering.

En utveckling där en harmonisering sker mellan

medlemsländerna avseende den kommunala redovisningen ser han huvudsakligen positivt på.

– Jag har svårt att se att det skulle vara negativt. Det ökar jämförbarheten. Och det är först vid jämförelser det blir tydligt om man är bra eller dålig, säger Torbjörn Tagesson.

* IPSAS står för International Public Sector Accounting Standards. EPSAS står för European Public Sector Accounting Standards.

30 år med kommunal redoVisningRedovisning på bokföringsmässiga grunder betraktas idag som en självklar-het i kommunsektorn. Det innebär att inkomster och utgifter periodiseras och redovisas som intäkter respektive kost-nader. Fokus är på när resurser erhålls och förbrukas istället för när in- och utbetalningar sker.

Det är nästan 30 år sedan en bok-förings mässig redovisningsmodell intro-ducerades. Då var det banbrytande. Få andra länder i världen tillämpade en sådan

redovisningsmodell på kommunal nivå. Sedan dess har mycket hänt med den kommunala redovisningen, både i om-världen och i Sverige. Numera tillämpas en bokföringsmässig redovisning på kommunal nivå i de allra flesta OECD-länderna. Sen skiljer det sig åt i vilken utsträckning. Och i Sverige innehåller den kommunala redovisningen som bekant inte längre betydande inslag av frivillighet. Lagen om kommunal redovisning tillkom 1998 och samtidigt med det Rådet för

kommunal redovisning. Sedan tillkomsten har rådet normerat ett antal principiellt betydelsefulla redovisningsfrågor.

under hela perioden har en akademisk representant funnits med i direkt anslut-ning till utvecklings- och normerings-arbetet. Först var det Björn Brorström och därefter Torbjörn Tagesson. De båda har följt utvecklingen på nära håll och har haft möjlighet att påverka, både i rollen som förskare och normgivare.

BlIcKAR Ut. Harmonisering, men inte standardise-ring på redovisningsområdet är vad Torbjörn Tagesson ser inom Eu framöver.

”När nya aktörer kommer in så är det självklart att regelverket ska följas. Så gradvis sker en förbättring.” Torbjörn Tagesson


KEF-AKtUEllt

KREtS NR 1Stockholm, Uppsala och Gotlands länCecilia von Sydow Danderyds kommun Kommunledningskontoret Box 66 182 05 Djursholm telefon 08-56891003 [email protected]

KREtS NR 2Södermanlands och östergötlands län Marie HillmanVadstena kommun592 80 Vadstenatelefon 0143-151 64 [email protected]

KREtS NR 3Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Hallands län Andrea RenbladNässjö kommun571 80 Nässjötelefon [email protected]

KREtS NR 4Skåne och Blekinge länAgneta Sjölund Trelleborgs kommun231 83 Trelleborgtelefon 0410-733 [email protected]

KREtS NR 5Västra Götalands länRoger CardellBorås StadKommunledningskansliet 501 80 BoråsTelefon 033-35 70 [email protected]

KREtS NR 6Värmlands, örebro och VästmanlandLiselotte Nöjdörebro kommun Box 30000701 35 örebrotelefon 019-21 11 [email protected]

KREtS NR 7Dalarnas och Gävleborgs länJörg BassekBorlänge kommun781 81 Borlänge telefon 0243-740 00 [email protected]

KREtS NR 8Västernorrlands och Jämtlands länUlf FryklundSundsvalls kommun851 85 Sundsvalltelefon [email protected]

KREtS NR 9Västerbottens och Norrbottens länIngela Karlsson Jokkmokks kommun962 85 Jokkmokktelefon 0971-172 [email protected]

VälKOmmEN Att KONtAKtA DIN KEF-KREtS!

S STRATEGISK PLANERING

GENOMFÖRANDERAPPORTERING

ANALYS

VERKSAMHETS- PLANERING

BUDGETERING

För effektiv verksamhetsstyrning

Styr- och ledningssystem för kommunerÖver 60 kommuner arbetar idag i Stratsys. Från Sveriges tre största kommuner Stockholm, Göteborg och Malmö till några av de minsta. Just därför vet vi vilka krav som ställs!

- Verksamhetsplan- Budget & prognos- Intern kontrollplan- Fullskalig rapporteringsprocess

- Nyckeltal- Beslutsstöd- Webbpublicering- Visualisering av den röda tråden

www.stratsys.se

Stratsys omfattar verksamhetsstyrningsprocessens alla delar:

Södra kretsen

en händelserik vår

skånes ekonomidagar 2013 n Styrelsen för Södra kretsen har be-slutat att ta ansvar för det uppskat-tade och välbesökta arrangemanget Skånes Ekonomidagar. Kretsen har även tidigare varit medarrangör. Eko-nomerna i södra Sverige kan redan nu se fram emot den 4-5 december, denna gång på Hotel Marienlyst i Helsingör.

Det blir ett blandat program med sedvanligt innehåll på ungefär samma prisnivå som tidigare år. Ansvarig är vår nye ledamot i styrelsen, Henrik Heyman, till vardags i Malmö stad. Tony Henningsson, vår tidigare ordförande, är kvar i styrelsen, bland annat med särskilt uppdrag att arrangemanget ska bli lika bra som tidigare år. Tony Henningsson har utsetts till Årets Kommunalekonom

för sina insatser för ekonomernas kompetensutveckling. Det borgar för att 2013 års ekonomidagar blir fantastiska.

n Kretsen har, hittills under året, arrangerat tre after work. I februari var temat ”Mutor och andra förmå-ner – vanlig hederlig korruption” i samverkan med Deloitte. Rubriken till trots erbjöds vi en generös för-plägnad, spetsat med ett intressant föredrag . Kvällen lockade cirka 30 medlemmar.

I mars var det dags igen, i Ernst & Youngs lokaler i Malmö. Där fick vi en smaskig sallad med tillbehör. Denna anrättning kryddades med ett inspirerande och skickligt föredrag av Per Falkman om ”Den framtida kommunala redovisningen”. Omkring 20 medlemmar deltog.

I maj slog vi sannolikt deltagar-rekord: 49 anmälda och bokningen fick stängas i förtid! Ämnet ”Jävla skitsystem” kombinerat med antalet deltagare, ger en vink om vad vi be-höver jobba med. Serkon stod som värd för denna kväll.

I april erbjöd kretsen ett heldags-seminarium på temat Investeringar. Ett 20-tal medlemmar fick vara med om lysande föredrag, i en mix av te-ori och praktik. Till lunch bjöd kom-munala musikskolan i Hässleholm på musikunderhållning och därefter passade vi på att hålla årsmöte.

I maj deltog merparten av styrel-sen i jubileumsfirandet på Cirkus.

Kretsordförande Agneta Sjölund.


KRÖNIKAN

Gä

St

KR

ÖN

IKÖ

RE

N

GUNNAR

WEttERBERG

n Författare, debattör

och samhällspolitisk ut-

redare på Saco.

Ekonomer viktiga för självstyrelsenDen kommunala självstyrelsen är utmärkande för den svenska demokratin. Och kommunal-ekonomerna har viktiga uppgifter som kun-skapsspridare, pedagoger och producenter av beslutsunderlag, skriver Gunnar Wetterberg.

Kommunerna är det svenskaste som finns. Därför var det synd att SKL missade chansen att skriva deras historia när kommunallagarna fyllde 150 år i fjol. Desto roligare är det att kommunalekonomerna drar sitt strå

till stacken med 100årsboken. Men, det större sammanhanget återstår att fördjupa.

Som den historiker jag aldrig riktigt fick bli har jag alltid undrat varför det ser ut på detta viset. Det är den mest produktiva fråga en utredare kan ställa sig. När man sätter sig in i sina föregångares vägval, förutsättningar och förhoppningar, då får man så småningom distans till det vi har här och nu – och i bästa fall också uppslag till nya alternativ.

När jag hamnade på Kommunförbundet mitt i 1990talskrisen slog det mig hur annorlunda Sverige organiserat sin offentliga sektor. I andra länder är ”offentlig” nära nog synonym med ”statlig”. I Sverige, däremot, finansierar kommunerna bortåt hälften av den offentliga tjänsteproduktionen och med landstingen ligger två tredjedelar på den kommunala självstyrelsen. De flesta stater tilldelar sina kommuner en liten fastighetsskatt och en smula bidrag – i Sverige lägger den kommunala sektorn rabarber på praktiskt taget hela inkomstskatten.

VARFÖR äR DEt på detta viset? Jag hittade djupa rötter ner i medeltiden, i Vasakungarnas samspel med de ofrälse för att knäcka adelns makt och i ett pärlband av beslut som lade alltmer ansvar på socknarna, från 1571 års kyrkoordnings beslut om fattigvården och framåt. Inte alltid helt aptitliga uppdrag – när Axel Oxenstierna skulle skriva ut knektar till kriget var det åtminstone på sina håll de dåtida kommunstyrelseledamöterna – nämndemännen – som en gång om året fick

gå utefter ledet på kyrkbacken och peka ut var tionde granne till kriget.

Vad är väl fem procents besparing i barnomsorgen mot att bestämma vem som ska dö nästa år? Så har jag ibland försökt trösta olyckliga kommunalråd. Självstyrelsens prioriteringar har dock blivit lättare sedan 1600talet …

Den viktiga innebörden var att våra förfäder tvingades sitta på sockenstämman och lyfta sig över det egna hushållets perspektiv. Självstyrelsen innebar ett samfällt ansvar för bygdens gemensamma frågor. Det blev den svenska demokratins livsnerv när moderniseringen av politiken och ekonomin kom igång under 1800-talets andra hälft.

jAG tROR Att SjälVStyRElSEN är en viktig del av förklaringen till att så många svenskar säger att de känner någon politiker och vet något om de politiska frågorna. Självstyrelsen bidrar till att vi sluppit samma vimotdominställning till det offentliga som i många andra stater. Det innebär att allmänheten är mer beredd till stora förändringar än på andra håll. Hur skulle pensionsreformen annars ha blivit av?

Ur samhällsekonomisk synvinkel rymmer självstyrelsen viktiga möjligheter. Genom att drygt 300 kommuner, landsting och regioner blir varandras laboratorier kan kloka initiativ – och för den delen hårresande dumheter – påverka utvecklingen. Det blir en förnyelse genom osmos, inte bara på statliga direktiv uppifrån. I den kunskapsspridningen blir KEF en viktig hjälp åt kommunalekonomerna.

Men också i den demokratiska dimensionen har kommunalekonomerna en uppgift. När demografin och klimatet tvingar fram kommunala omprövningar måste de politiska församlingarna kunna lita på goda beslutunderlag. Men, det är minst lika viktigt att förklara för allmänheten hurdana problemen ser ut och vilka olika lösningar det finns att välja mellan. Det finns att bita i under de kommande hundra åren!

”När demografin och klimatet tvingar fram kommunala omprövningar måste de politiska för samlingarna kunna lita på goda beslutsunderlag.”

Annonsbokning: Ad 4 you 08-556 960 10 www.kommunalekonomi.se

Breddar kompetensen!

”Jag läser Kommunal Ekonomi regelbundet. Den berör min arbetsmiljö, är mer övergripande

och ett bra komplement till andra finans-tidningar.

Det är inspirerande att läsa vad och hur någon annan har gjort, till exempel på pensionssidan eller med investeringar. Sedan är det enkelt att använda artiklarna som en referens, ta kontakt och utbyta erfarenheter.

Kommunal Ekonomi är angelägen för oss som arbetar inom den offentliga sektorn, den breddar kompetensen inom just vårt område och är en är en del av min vardag här på kommunen.

Jag har varit en trogen läsare sedan början av 1990-talet.”

Göran Tjällman Finanschef, Stadsledningskontoret i Umeå

KR

EAFO

N

Fo

to: J

oh

an G

un

séu

s

Ekonomer viktiga för självstyrelsen

Posttidning BKommunal EkonomiBox 204801 03 Gävle

www.hypergene.se

VERKSAMHETSPLAN

$

EKONOMI VÅRD & OMSORGPERSONALSKOLA BUDGET & PROGNOS

Hypergene® KOMMUNBeslutsstöd för kommunal verksamhetsstyrning

Vi vet att det pågår många diskussioner bland kommunerna om hur olika styrprocesser kan utvecklas

- hur processer som driver förändring kan skapas samtidigt som engagemang och ansvarstagande

ökar. När styrmodeller tagit form och mål skall formuleras, mätas och följas upp, då är det dags att

se sig om efter en effektiv och stödjande systemlösning - en lösning som vid rätt tidpunkt ger olika

beslutsfattare på olika nivåer i organisationen rätt information om verksamheten.

Ett effektivt beslutsstöd utgör ett viktigt steg på resan från ekonomistyrning till verksamhets-

styrning. I införandeprocessen av en sådan systemlösning utgör såväl kravspecifikation, projekt-

styrning, resursinventering som acceptans i organisationens viktiga delar. Vi arbetar tillsammans

med Preera AB, ett managementkonsultbolag med lång erfarenhet av flera lyckade beslutsstöds-

projekt, bland annat från Göteborgs Stad. Nu erbjuder vi er en möjlighet att ta del av våra samlade

kunskaper och erfarenheter.

AGENDA & ANMÄLAN

Hypergene® beslutsstöd öppnar möjligheten att ta ett strategiskt grepp om hela verksamhets-

styrningen:

Viktiga steg i ett lyckat beslutsstödsprojekt och erfarenheter med konkreta exempel från

införande av beslutsstödslösningar.

Att gå från ekonomi- till verksamhetsstyrning med exempel från bland annat Göteborgs

Stad.

Hypergene® KOMMUN gör det enkelt för användarna genom att samla all information

på ett ställe – ett system för strategisk styrning, budget och prognos samt rapportering

och uppföljning.

För mer information och anmälan se www.hypergene.se. Seminariet är kostnadsfritt.

Varmt välkommen!

u

u

u

Hur får du beslutsstödet att stötta styr-processerna och bli ett lyckat projekt?

Inbjudan t i l l seminarium

Hypergene_inbj.kommun.indd 1 2013-05-22 13:44

Documents

Medlemstidning för Stort firande på Cirkus: KEF...Prophix Software är en av de ledande utvecklarna av lösningar för att automatisera finansiella processer så som budgetering,