Utvärdering av munspray och munfuktgel som lindrar symptomen vid muntorrhet hos äldre personer

-ur subjektiv och objektiv synpunkt

Caroline Croonquist Girestam

Institutionen för Odontologi Examensarbete för magisterexamen i odontologisk profylaktik, 30 hp Höstterminen 2014

Handledare: Inger Wårdh Titel: Ötdl, docent, universitetslektor i Gerodonti Adress: Avd för Gerodonti, instit för odontologi, Karolinska institutet Box 4064, 141 04 Huddinge Mail: inger.wårdh@ki.se Telefon arbete: 08 524 882 26 Examinator: Annsofi Johanssen, universitetslektor, Tandhygienistutbildningen, Avd för Parodontologi, instit för odontologi, Karolinska institutet

1

Utvärdering av munspray och munfuktgel som lindrar symptomen vid muntorrhet hos äldre personer, ur subjektiv och objektiv synpunkt

- En pilotstudie

Sammanfattning Syfte: Att utvärdera två kommersiellt tillgängliga produkter, Proxident munspray med

solrosolja och Proxident munfuktgel utan smak, mot muntorrhet hos äldre personer.

Material & Metod: Till denna pilotstudie rekryterades 22 deltagare från Karolinska

Institutets enhet för Gerodonti och Folktandvården Medicinsk tandvård Stockholms sjukhem.

Deltagarna fick under fyra veckor använda Proxident munspray med solrosolja och därefter

började en ny period under fyra veckor med Proxident munfuktgel utan smak. Inledningsvis

utfördes en baseline-undersökning gällande aktuella mediciner, allmän hälsa, tandstatus,

slemhinnestatus, plackindex, gingivalindex, muntorrhet och livskvalitet. Salivmätning

förekom subjektivt med VAS-skala (visuell analog skala) och objektivt via salivmätning.

Samma undersökning som vid baseline upprepades efter 4 och efter 8 veckor, efter

användandet av vardera produkten.

Resultat: Munspray och munfuktgel påverkade deltagarnas egna upplevelser kopplade till sin

muntorrhet positivt. Efter användandet av respektive produkt under 4 veckors tid visade

frågeformulären OHIP-14 (Oral Health Impact Profile) och VAS-skalan att deltagarnas besvär

förminskats. En förbättring avseende gingivalindex och MPS (mucosal-plaque score)

noterades men plackindex var under studiens gång konstant. Ingen statistiskt signifikant

förbättring av salivationen kunde påvisas.

Konklusion: Enligt denna pilotstudie kan Proxident munspray med solrosolja och

munfuktgel utan smak hjälpa patienter som lider av muntorrhet genom att lindra de subjektiva

besvären. Gällande preparatens inverkan på den objektivt bedömda orala hälsan krävs vidare

studier. Preparaten bör rekommenderas som komfortpreparat och kan bidra till en högre

livskvalitet hos muntorra patienter.

Nyckelord: Hyposalivation, livskvalitet, muntorrhet, saliversättande preparat, salivflöde,

xerostomi

2

Evaluation of oral spray and gel-based oral moisturizer that relieves the symptoms of dry mouth in elderly people, in subjective and objective point of view

- A pilot study

Abstract Objective: To evaluate two commercially available products, Proxident oral spray with

sunflower oil and Proxident gel-based flavorless oral moisturizer, for dry mouth in elderly

people. Material & Methods: 22 participants were recruited for this pilot study. They were recruited

from Karolinska Institutet, Department of Dental Medicin section for Gerodontics and Public

Dental Care, Medical clinic at Stockholms sjukhem. Participants were given four weeks to

use Proxident oral spray with sunflower oil and then they started a new period for four weeks

with Proxident gel-based flavorless oral moisturizer. Initially a baseline survey of current

medications, general health, dental status, current status of the mucosa, plaque index, gingival

index, dry mouth, quality of life and subjective/objective estimated salivation was performed.

Saliva measurements were investigated subjectively with the VAS scale and objectively with

saliva samples. The baseline survey was repeated after 4 weeks, and again after 8 weeks, after

the use of each product.

Results: Oral spray and dry mouth lubricator affected participants' own experiences related to

their dry mouth positively. After the use of each product for 4 weeks, questionnaires OHIP-14

(Oral Health Impact Profile) and VAS (visual analogue scale) showed that participants had

less problems. Increasing gingival index and MPS (mucosal-plaque score) mean values were

detected during the use of the products. Plaque index was relatively constant during the study.

No statistically significant improvement in salivation was detected.

Conclusion: This pilot study showed that Proxident oral spray with sunflower oil and gel-

based flavorless oral moisturizer can help patients suffering from xerostomia by relieving

their subjective symptoms. The objective effects on oral health requires further study. The

products can be recommended as comfort preparations and may contribute to a higher quality

of life in dry mouth patients.

Keywords: Dry mouth, hyposalivation, moisturizing products, salivary flow, quality of life,

xerostomia

3

Introduktion

I dagens samhälle finns många äldre individer. Allt fler äldre bevarar sina tänder upp i högre

ålder. Tand- och munvård för de äldre har därmed blivit ett ämne som ökat i betydelse. Bland

de äldres vanliga orala risksjukdomar förekommer muntorrhet som blivit ett aktuellt ämne att

ta hand om (Gabre et al., 2011). På marknaden finns idag flera produkter för att lindra besvär

kopplade till muntorrheten. Däremot finns få utvärderingar och riktlinjer om huruvida

symtomen kan lindras (Gabre et al., 2011; Sverige. Socialstyrelsen, 2009).

Saliv Saliv är en förutsättning för en god oral hälsa och för allmänt välbefinnande (Guggenheimer

and Moore, 2003; Sreebny, 2000). En frisk person producerar dagligen 0,5-1,5 liter saliv

(Yeh et al., 1998). Saliven består av mer än 99 % vatten och mindre än 1 % fasta ämnen som

proteiner och salt. I munhålan finns tre stora pariga salivkörtlar, glandula parotis, glandula

sublingualis och glandula mandibularis. Utöver dessa finns små salivkörtlar utspridda i hela

munslemhinnan i t.ex. gommen, läpparna och kinderna. De små körtlarna producerar saliv när

personen är i vila, kallad mukös saliv, som är tjockflytande och innehåller proteiner. De stora

körtlarna producerar stimulerad, eller serös saliv som är mer klar och tunnflytande. Saliven

innehåller enzym och fungerar efter mekanisk tuggning som första steget i matspjälkningen

(Atkinson and Wu, 1994).

Muntorrhet Muntorrhet är ett samlingsnamn för xerostomi, vilket är subjektiv upplevd muntorrhet

(Navazesh et al., 2008) och hyposalivation vilket innebär en objektiv minskning av saliv med

gränsvärden för stimulerad saliv under 0,7 ml/min och vilosaliv under 0,1 ml/min (Dawes,

2008). Normal salivproduktion brukar anges i intervallet 1-3ml/min för tuggstimulerad saliv

och ca 0,3-0,4 ml/min för vilosaliv under vaken tid (Dawes, 2008; Flink et al., 2005).

Muntorrhet är ett vanligt tillstånd, i synnerhet bland äldre med högre prevalens bland kvinnor

än män. Personer över 65 år löper större risk att vara drabbade av hyposalivation och/eller

xerostomi än den yngre befolkningen (Guggenheimer and Moore, 2003). Muntorrhet är

relativt komplext och svårt att mäta. En individ kan känna sig muntorr utan att kliniska

mätningar visar på kritiska värden av salivproduktion. Även motsatt scenario kan förekomma,

då klinisk inspektion av munhålan eller salivprov visar nedsatt salivsekretion medan individen

4

själv inte upplever några besvär. En förklaring till detta kan vara att muntorrheten anlänt

successivt och personen stegvis vant sig vid salivkörtlarnas minskade produktion (Thomson et

al., 1999). Idag finns ingen klar konsensus gällande salivproduktionens minskning i samband

med åldrandet. En biologisk känd åldersförändring är att salivkörtelvävnad minskar och

kompenseras med fett- och bindväv. De små salivkörtlarna som finns utspridda i slemhinnan

påverkas mer av åldersförändringar än de stora körtlarna. Vid 70 års ålder har kapaciteten

minskat med 50-70 procent (Yeh et al., 1998).

Läkemedelsanvändning Den vanligaste orsaken till muntorrhet är intag av läkemedel, särskilt vid användning av anti-

depressiva, antikolinerga, betablockerare och antihistaminer. Muntorrhet räknas som tredje

vanligaste biverkan vid läkemedelsanvändning (Guggenheimer and Moore, 2003; Navazesh et

al., 2008). Många äldre använder olika läkemedel och har därför hög risk för muntorrhet

(Shetty et al., 2012). Enligt Socialstyrelsen (Sverige. Socialstyrelsen, 2009) använder

människor i 80 års-åldern i genomsnitt 5,8 olika läkemedel per person och majoriteten av

dessa produkter har en antikolinerg effekt med muntorrhet som biverkan (Porter et al., 2004).

Forskningen har visat att en äldre person som intar mer än fyra läkemedel är en riskpatient

avseende muntorrhetsrelaterade problem (Pajukoski et al., 1997). Andelen äldre i samhället

ökar och läkemedelskonsumtionen i denna grupp är omfattande vilket leder till att många

äldre lider av muntorrhet (Närhi, 1994; Shetty et al., 2012). Läkemedelskonsumtionen bland

de äldre ökar, inte minst beroende på bristande samordning mellan olika vårdinstanser och

avsaknad av huvudansvarig vårdgivare (Gurner and Thorslund, 2010). Bästa sättet att

diagnostisera hyposalivation är genom att mäta salivproduktionen av ostimulerad respektive

tuggstimulerad saliv. Salivmätning har länge ingått som en metod att bemöta

Försäkringskassans och landstingens beställares krav på kriterier för muntorrhet när

ekonomisk ersättning ska ges (Sverige. Socialstyrelsen, 2009).

Relaterade sjukdomar

Utöver läkemedelsanvändning finns andra orsaker till muntorrhet. Det kan vara

understimulering och inaktivitet. Försämrad tuggförmåga orsakat av ett raserat bett eller en

svag individ som pga. sjukdom blir sängliggande får en minskad salivproduktion.

Munandning är uttorkande och bidrar till en torr miljö i munhålan. Flera olika sjukdomar

medför muntorrhet (Billings et al., 1996). Vid exempelvis Sjögrens syndrom påverkas både

ögon och munslemhinna av påtaglig torrhet (Mathews et al., 2008). Reumatiska sjukdomar

5

orsakar ofta inflammationer i spottkörtlarna som försämrar dess funktion. Anorexi, bulimi,

diabetes och aids är exempel på andra sjukdomar där muntorrhet ofta förekommer (Ikebe et

al., 2005; Matear et al., 2006; Närhi, 1994). Även sociala och psykologiska faktorer som

depression, stress och ångest kan orsaka muntorrhet (Dawes, 1987). Vid strålbehandling mot

huvud- och hals regionen kan spottkörtlarnas funktion slås ut helt, vilket ofta är irreversibelt

(Epstein et al., 2002; Hong et al., 2009; Mencoboni et al., 2011; Potting et al., 2006).

Psykosociala aspekter kopplade till muntorrheten varierar från självrapporterade besvär enbart

gällande munhålan till mer övergripande påverkan som allmän frustration, nedstämdhet eller

betydande störningar i det dagliga livet (Jones et al., 2001).

Muntorrhetens skadeverkningar Saliven är viktigt för den orala hälsan genom att skydda tänder och slemhinnor. Vid avsaknad

av saliv sjunker munhålans försvar mot infektioner, exempelvis svamp (Guggenheimer and

Moore, 2003; Turner et al., 2008; Valdez and Fox, 1993). Muntorrhet ökar risken för

uppkomsten av karies och påskyndar även dess förlopp. Hur pass nedsatt salivsekretionen är

tillsammans med övriga angreppsfaktorer är avgörande för hur snabb kariessjukdomens

progression blir (Guggenheimer and Moore, 2003).

Förutom en starkt ökad risk för karies och i förlängningen ett raserat bett, bidrar muntorrhet

till ett socialt handikapp på grund av svårigheter att prata, tugga, svälja och uppkomst av dålig

andedräkt (Närhi, 1994; Turner et al., 2008; Valdez and Fox, 1993). En annan faktor av

betydelse för den äldre patienten är förlust av smak som kan leda till sämre aptit som kan hota

den allmänna hälsan hos en undernärd och svag person. En ökad förekomst av munproblem

kan orsaka smärta, infektioner och nutritionssvårigheter (Nordenram and Ljunggren, 2002;

Peltola et al., 2004). Andra orala sjukdomar som gingivit och inte minst slemhinneaffektioner

förekommer även mer frekvent hos muntorra individer och inverkar negativt på livskvaliteten

(Apoteket, 2007; Jones et al., 2001). Muntorrhet kan också orsaka ömhet och obehag i

munhålan som bland annat försvårar bärandet av protetiska konstruktioner. Protesernas

förmåga att sitta på plats försämras samtidigt som proteserna lättare skadar en torr och skör

slemhinna (Turner et al., 2008). Ett obehag uppstår vilket ytterligare påverkar både nutrition

(Närhi, 1994; Turner et al., 2008; Valdez and Fox, 1993) och livskvalitet (Jones et al., 2001;

Turner et al., 2008). En ytterligare aspekt är att riklig plackförekomst och därmed stor

bakteriehalt i samband med dysfagi kan leda till så kallad aspirationspenumoni för en redan

skör individ (Sjögren et al., 2008).

6

Lindring av subjektiva besvär För att på bästa sätt kunna hjälpa patienter att undvika de värsta besvären samt för att

förebygga problem är det viktigt att muntorrheten uppmärksammas i tid. Om tidiga

förebyggande insatser sätts in kan även patienternas livskvalitet förbättras. Tandvårdsteamet

bör ha som rutin att alltid fråga patienten om självupplevd muntorrhet. Dessutom bör både

visuell inspektion av munslemhinnan samt mätning av salivflödet ske (Wiener et al., 2010).

På marknaden finns idag inga adekvata salivsubstitut utan rekommendationen är att stimulera

individens egna spottkörtlar så långt som det är möjligt. Genom att arbeta preventivt med

fluorprofylax kan kariessjukdomen till viss del bromsas. Det är av hög vikt att alla personer

som är drabbade av någon form av muntorrhet använder extra fluorpreparat utöver vanlig

fluortandkräm dagligen (Kałużny et al., 2014). När det gäller symptomen från muntorrheten

finns två alternativ, dels att stimulera salivkörtlarnas produktion eller att ersätta den

avsaknade saliven (Gabre et al., 2011). Stimulering kan ske via tuggning, där kost med

tuggmotstånd är att föredra. Det finns ett antal produkter salivstimulerande preparat i form av

sugtabletter och tuggummi (Wårdh, 2009). Några av dem innehåller fluor för att skydda mot

karies men behandlingsmetoderna måste utvärderas vidare (Mathews et al., 2008). I en

tidigare studie av Wårdh (2009) testades Xerodent salivstimulerande tabletter hos en grupp av

äldre patienter med läkemedelsinducerad muntorrhet. En tendens till några positiva effekter

påvisades i en ökning av stimulerad saliv och minskad oral bakterieförekomst, särskilt bland

deltagare med måttliga symtom. För individer med svåra symtom kunde tabletterna inte ge

hjälp och de uppskattades inte av personer med magproblem (Wårdh, 2009).

När besvären av muntorrheten är väldigt stora upplevs de ofta som ömhet, sveda och värk i

munhålan. I dessa fall är inte salivstimulerande preparat ett alternativ då de uppfattas som för

starka och kan orsaka mer sveda i munnen. Vid avsaknad av egenproducerad saliv kan inte

heller tabletterna smälta i munnen. Starka munsköljmedel innehållande alkohol bör undvikas

då de uttorkar den redan torra och sköra slemhinnan ytterligare (Gabre et al., 2011). Patienter

som lider av muntorrhet brukar rekommenderas att dricka vatten kontinuerligt men det är

sällan tillräckligt (Gabre et al., 2011). Under de senaste åren har smörjande produkter blivit

populära, de stimulerar inte salivproduktionen men kan ge en behagligare känsla i munnen

och ersätter den saliv som saknas. Munspray med olja har funnits i flera år på marknaden. Den

rekommenderas för mycket torra munnar, har en mild smak och kan sväljas (Dirix et al.,

2007; Gil-Montoya et al., 2008). Munfuktgeler har kommit in senare på marknaden,

7

konsistensen varierar med mängd förtjockningsmedel. De rekommenderas också för torra och

känsliga munnar och ger en hal känsla. Munfuktgel innehåller ofta xylitol och eventuellt fluor

för att förebygga karies. Gelerna appliceras med tub eller pump (Mori et al., 2010; Morito et

al., 2012).

Marknaden erbjuder olika produkter mot symptom på muntorrhet men få av dessa produkter

har utvärderats. Det finns en relativt stor okunskap om de tillgängliga produkternas

verkningssätt. Man bör utvärdera om dessa produkter har en potentiell möjlighet att förbättra

munhälsan, eller om de endast verkar för en ökad komfort hos en muntorr individ. I dagsläget

står företrädesvis Apoteket för information om risk för och med muntorrhet vid

läkemedelsintag. I omvårdnadspersonalens arbetsuppgifter ingår dock att informera

vårdtagarna om vilka hjälpmedel som finns på avdelningen, vid muntorrhet och att hjälpa till

med administration av dessa (Ota et al., 2012). Vi vet idag för lite om effektiva motåtgärder

till muntorrhet varför det är viktigt att utvärdera de behandlingar som är i bruk.

Betydelse/Klinisk relevans En successivt uppkommen muntorrhet noteras inte alltid av patienten själv. Eventuellt blir

patienten först vid ett tandläkar- eller tandhygienistbesök upplyst om att tänderna börjar

rasera. I vissa fall kan processen gå långt då patienten kan ha valt bort tandvårdsbesöken

eftersom övriga hälso- och sjukvårdsbesök tar så mycket kraft och energi (Wu et al., 2007).

På marknaden introduceras idag flera olika preparat av typen "fri handelsvara" i syfte att

lindra muntorrhet. Huruvida de ger någon egentlig effekt undersöks dock sällan utan

patienterna lämnas ofta själva att avgöra detta. Denna studie kan förutom direkta råd också ge

underlag för fortsatt klinisk forskning om hur muntorrhet kan tas om hand på bästa sätt, både

ur subjektiv och objektiv synvinkel.

Fler studier som utvärderar huruvida kommersiellt tillgängliga saliversättande preparat som

smörjande munspray och munfuktgel är effektiva som lindring mot muntorrhet och hur de bör

rekommenderas behövs.

8

Syfte Syftet med studien är att utvärdera två kommersiellt tillgängliga produkter, Proxident

munspray med solrosolja och Proxident munfuktgel utan smak, mot muntorrhet hos äldre

personer.

Frågeställning • Är Proxidents receptfria produkter i spray- och gelform ur objektiv och subjektiv

synpunkt lämpliga att rekommendera vid muntorrhet hos en äldre person?

• Vilken av produkterna ger bäst lindring mot muntorrhet?

• Vad är patientens allmänna uppfattning om produkterna?

9

Material och Metod

Etikansökan Etiktillstånd har sökts för projektet. Diarienummer: 2012/597-31/4.

Etikprövningsnämnden i Stockholm bedömde att projektet ej behövde etiskt tillstånd utan

sågs som en marknadsundersökning. Beslut returnerades där nämnden avvisar ansökan med

motivering: ”Detta är inget projekt som avser medicinsk forskning och därför kräver

godkännande enligt bestämmelserna i etikprövningslagen. Framgår under punkt 2.2 i

ansökan”.

Deltagare Till pilotstudien rekryterades 22 deltagare från Karolinska Institutets enhet för Gerodonti och

Folktandvården Medicinsk tandvård Stockholms sjukhem. Inklusionskriterier var

svensktalande patienter, minst 65 år som själva bedömde sig lida av muntorrhet.

Exklusionskriterier var patienter med svåra kognitiva handikapp och/eller allvarliga

sjukdomstillstånd som kunde medföra att deltagande i studien ej kunde fullföljas.

Informerat samtycke Information gavs först muntligt i samband med konsultationen av projektledaren som

identifierade patienten som lämplig för studien. Då patienten visade intresse för att delta,

delgavs skriftlig information. Patienten fick sedan tillfälle att i lugn och ro läsa igenom denna

och lämna underskrivet formulär tillbaka. Önskade patienten längre betänketid, lämnades

påskriften senare till projektledaren. Deltagarna kunde när som helst välja att avbryta sitt

deltagande utan krav på att ange orsak. Se bilaga 1.

Studieprotokoll Inledningsvis utfördes en baseline-undersökning på alla deltagare gällande aktuella mediciner,

allmän hälsa, tandstatus, status gällande slemhinnor, plackindex, gingivalindex, muntorrhet,

livskvalitet och subjektivt/objektivt skattad salivation. Salivmätning förekom subjektivt med

VAS-skala och objektivt via salivprov. Se studieprotokoll, bilaga 2. En mikrobiell analys

utfördes också men redovisas inte i detta examensarbete utan ingår i ett separat projekt.

10

Produkter Deltagarna fick under fyra veckor använda Proxident munspray med solrosolja och därefter

började en ny period under fyra veckor med Proxident munfuktgel utan smak. Båda

produkterna appliceras via en förpackning med pump. Det som skiljer produkterna åt är deras

konsistens. Den ena är en oljebaserad produkt och den andra en gel som innehåller

Naturbetain. Samma undersökning som vid baseline upprepades efter 4 och efter 8 veckor,

efter användandet av vardera produkt. Effekten av produkterna mättes med hjälp av

studieprotokollet, totalt tre mätningar för varje individ. Alla mätningar vid samtliga besök

registrerades av samma observatör. Avslutningsvis, efter tredje undersökningstillfället,

ombads även deltagarna att muntligt lämna kommentarer kring deras upplevelser kring

preparaten.

Deltagarna fick innan studiens början muntlig instruktion i hur produkterna skulle användas

samt en signeringslista för att sammanställa hur många gånger per dygn produkterna

användes. De ombads använda produkten efter behov men minst 3 gånger per dag och alltid

innan läggdags på kvällen. Deltagarnas ordinarie rutiner för daglig munhygien fortsatte som

vanligt under hela projektet.

Instrument Deltagarna fick skatta sin egen munhälsa enligt OHIP-14 och VAS-skalor. Se bilaga 3 och 4.

OHIP-14 ger en bild av vilken typ av besvär patienten lider mest av och VAS-skalan ger

upplysning om hur besvären förändrats under studiens gång. Deltagarna blev ombedda att

svara med de senaste 4 veckorna som referens samt att relatera frågorna till sin mun och

muntorrhet när de fyllde i enkäterna.

Frågeformuläret OHIP-14 är en svensk version av Oral Health Impact Profile, som är ett

standardiserat och validerat frågeformulär som ursprungligen består av 49 frågor (Slade,

1997). OHIP-49 består av 49 frågor och tar upp 7 olika dimensioner; funktionshinder, smärta,

psykiska besvär, fysiska symptom, psykiska symptom, sociala hinder och handikapp (Slade,

1997). OHIP-14 tar upp alla dimensioner och består av 14 stycken kryssfrågor där deltagarna

får gradera svaren på en femgradig skala från ”aldrig” till ”hela tiden” eller ”frågan går ej att

tillämpa på mig”. Deltagarna ombads svara utifrån sina upplevelser kring muntorrheten.

11

Visuell analog skala (VAS) om muntorrhet kan användas vid diagnostisering av

salivflödesdysfunktion och för att upptäcka förändringar i salivflödesvärden över tid (Pai et

al., 2001). Frågeformuläret består av 8 påståenden som patienten får skatta efter sina besvär

kopplade till muntorrheten. Skalan är steglös från 0-100 mm med skattningen ”mycket” vid 0

mm och ”inte alls” vid 100 mm. Deltagarna ombads att själva markera med ett X på strecket

där de själva ansåg att de passade in.

Gingivalindex Gingivans kondition skattades med klassifikation enligt gingivalindex, Gi (Löe and Silness,

1963). Indexet ger ett mått på hur påverkad gingivan är genom att varje yta ges ett värde, 0-3

enligt figur 1. Värdena slås sedan ihop och redovisas för hela bettet i medeltal.

Figur 1. Kriterier för gingivalindex.

12

Plackindex För att kunna beräkna plackutbredning och plackmängd användes klassifikation enligt

plackindex, Pi (Silness and Löe, 1964). Förekomst av beläggningar längs gingivalranden

registreras enligt figur 2. Pi redovisas för hela bettet i medeltal.

Figur 2. Kriterier för plackindex.

13

Mucosal plaque score Mucosal plaque score, MPS, är ett index som är användbart för grupper av både betandade

och tandlösa individer och bygger på två mätningar (Henriksen et al., 1999) som registreras

enligt figur 3 och 4. Förekommande avtagbar protetik tas ut ur munhålan innan mätning. MS

anger förändringar i slemhinnan. PS avser både naturliga tänder och proteser. Matrester

indentifieras inte som plack. Vid tveksamhet mellan grad 1-2 och 2-3 väljs den lägre graden

och vid tveksamhet mellan 3-4 den högre. Vid tolkningen av indexet läggs MS (mucosal

score) och PS (plaque score) samman. Indexet syftar till att värdera mynhygienen och ej för

att ställa diagnos.

Figur 3. Kriterier för slemhinneindex (mucosal score, MS).

14

Figur 4. Kriterier för plackindex (plaque score, PS).

Rutiner för salivmätning a) Ostimulerad saliv: Patienten anlände fastande sedan en timme tillbaka under förmiddagen

(tiden antecknades) och ombads vila i femton minuter på en vanlig stol i ett avskilt rum.

Befintlig saliv svaldes undan och patienten fick luta sig framåt med öppen mun och låta

saliven spontant rinna ner i en behållare under 15 minuter. Mängden uppsamlad saliv mättes.

Ett tidtagarur användes (Flink et al., 2005).

b) Stimulerad saliv: Direkt efter mätning av ostimulerad saliv ombads patienten tugga på en

bit paraffin under en halv minut, svälja och fick påbörja ny salivuppsamling på samma sätt

som ovan under fem minuter. Mängden uppsamlad saliv mättes. Ett tidtagarur användes

(Flink et al., 2005).

15

Datahantering

Patientens deltagande i studien journalfördes och där förvaras även alla insamlade data från

studien. Vid resultatredovisning delges inga personuppgifter.

Statistiska analyser När studien ursprungligen planerades gjordes en poweranalys som byggde på den primära

effektvariabeln fråga 4 i "Instrument för muntorrhet". För att med alpha=0,05 och beta minst

0,2 (power=80%) kunna påvisa en signifikant förändring mellan en försöks- och

kontrollgrupp på 10 enheter och med SD=13 krävdes att n1=n2=30. Då studien visade sig

svår att genomföra på detta sätt och endast 22 försökspersoner rekryterades, redovisas

materialet i detta examensarbete som ett pilotprojekt.

All insamlad data fördes in i excel-dokument och bearbetades sedan med hjälp av

dataprogrammet Statistical Sciences of Social Package 16.0 (SPSS). Både deskriptiv och

analytisk statistik användes. P-värde ≤ 0,05 bedömdes vara statistiskt signifikant. För

jämförelse vid olika tillfällen mellan två eller flera faktorer användes parat t-test. För

jämförelse mellan andelar används Chi2-test. Variabelfördelning redovisas i procent gällande

patienternas egna upplevelser kring muntorrheten och i medelvärden för de kliniska

mätningarna.

Vid dataanalysen av frågeformulären OHIP-14 slogs svarsalternativen ”hela tiden”, ”mycket

ofta” och ”ganska ofta” ihop. Även ”ibland” och ”ganska sällan” slogs ihop till en grupp.

Alternativet ”aldrig” redovisades fristående. Vid sammanställning av VAS-skalorna, delades

varje streck (0-100 mm) upp i tre kolumner och deltagarnas svar delades in i tre grupper. Icke

lämnade svar exkluderades ur resultaten.

16

Etiska aspekter Patienterna blev upplysta om sin risk för munproblem och fick sin munhälsa bedömd samt

hjälp att etablera vanan att använda saliversättande preparat. En successivt uppkommen

muntorrhet noteras ej alltid av patienten som eventuellt först vid ett tandvårdsbesök blir

upplyst om att tänderna börjar rasera. I vissa fall kan processen gå långt då patienten kan ha

valt bort tandvårdsbesöken eftersom övriga hälso- och sjukvårdsbesök tar så mycket kraft och

energi. Om munbedömningen visade att så behövdes, rekommenderades patienten att söka

tandläkare. Detta blev en hjälp för patienten att komma till nödvändig behandling. Skulle

patienten sakna tandvårdskontakt, förmedlades sådan. Om någon elakartad

slemhinneförändring eller annat alarmerande tillstånd skulle misstänkas, hade kontakt med

läkare tagits. Institutionen för odontologi ansvarar för forskningspersonernas säkerhet. Någon

patient kan av lojalitetsskäl ha känt sig tvingad att ingå i studien. Vidare kan någon patient

önskat ingå i studien men uppfattat datainsamlingen som krävande. Det bedöms att nyttan

klart översteg risken - eller snarare de omak som studien eventuellt kunde orsaka vissa

patienter.

17

Resultat

Av de 22 deltagare som rekryterats var det totalt 15 deltagare som genomförde hela studien.

Sex deltagare som valde att avbryta deltog endast under baseline-undersökningen och en

deltagare genomförde två besök innan deltagandet avbröts. Två av dessa personer valde att

avbryta studien för att de ej kände sig muntorra och ej kände behov av att använda produkten,

en person uppgav privata skäl, en person slutade pga. sjukhusvistelse och tre deltagare

avslutade utan att ange orsak. Samtliga deltagare som valde att avbryta exkluderades ur

studien. Se flödesschema, figur 5.

Figur 5. Flödesschema.

Deltagare 6 deltagare var boende på sjukhem/ålderdomshem och 9 deltagare boende i egen bostad.

Rekryteringen skedde från Karolinska Institutets enhet för Gerodonti och Folktandvården

Medicinsk tandvård Stockholms sjukhem. Gruppen bestod av 12 kvinnor och 3 män, födda

1924-49, se figur 6. Ingen hade diagnostiserad kognitiv svikt. Samtliga deltagare var partiellt

betandade med 3-30 tänder. Fast och/eller avtagbar protetik förekom hos flertalet individer.

Tuggförmågan hos samtliga skattades som god, ingen var i behov att äta passerad eller

specialanpassad kost. Deltagarna var själva förmögna att sköta sin egen munhygien.

Munhygienvanor under studiens gång bestod av tandborstning 2 ggr/dag med fluortandkräm

och rengöring mellan tänderna minst 1 gång/vecka. Deltagarna uppgav att de kände sig

muntorra dagtid och/eller nattetid. Produkterna, munspray och munfuktgel, användes i

genomsnitt 4 ggr/dygn under hela studietiden. Ingen deltagare använde produkten mindre än

3ggr/dygn.

18

Figur 6. Fördelning deltagare.

Hälsostatus Hälsostatus skattades via att deltagarna fick redogöra för om de led av hjärt- och kärl sjukdom

(33,3%) (n=5) samt om de senaste året drabbats av lunginflammation (13,3%) (n=2).

Diagnostiserad diabetes uppgav ingen deltagare. Hälsostatus förändrades inte för någon

deltagare under studiens gång. Se figur 7.

Figur 7. Deltagarnas hälsostatus.

19

Läkemedel Dagligt läkemedelsintag registrerades. Totalt förekom 89 olika läkemedel hos individerna i

gruppen, bl.a. blodtryckssänkande, vätskedrivande och antidepressiva. Flertalet av dessa

läkemedel har muntorrhet som biverkan enligt FASS. Tre deltagare använde ej läkemedel

dagligen, endast vid behov. Av samtliga deltagare som intog läkemedel hade alla mer än fyra

läkemedel förskrivna dagligen. Medelvärdet för intag av antal olika läkemedel per dag för

hela gruppen var 8,3. Vanligast förekommande var Alvedon som 53,3% (n=8) av deltagarna

använde dagligen. Lasix förekom hos 33,3 % (n=5) och Oxascand förekom hos 26,7 % (n=4)

av deltagarna. Därefter förekom Symbicort, Levaxin, Furix, Metroprolol, Trombyl, Waran

och Mitrazapin hos 20 % (n=3) av deltagarna vardera. Vanligt förekommande läkemedel som

intogs av två eller fler deltagare i gruppen visas nedan. Läkemedelsintaget ändrades inte för

någon deltagare under studiens gång. Se figur 8.

Figur 8. Vanligt förekommande läkemedel.

20

Förändringar i oral hälsa En minskning gällande gingivalindex (Gi) och MPS kunde ses under studiens gång.

Medelvärdet för MPS minskade från 3,9 till 3,6 efter användandet av munspray. Efter

användandet av munfuktgel syntes en ytterligare minskning av medelvärdet till 3,2 (p = 0.04).

Gingivalindex minskade från 1,1 till 0,7 (p = 0.01) efter användandet av munspray. Därefter

förekom en ökning av medelvärdet till 0,8 efter användandet av munfuktgel, vilket ändå

påvisade en förbättring jämfört med baseline (p = 0.05), p ≤ 0.05 bedömdes vara signifikant.

Plackindex var förhållandevis oförändrat under studiens gång. En svag minskning

registrerades efter studiens fyra sista veckor. Statistisk signifikans kunde inte påvisas gällande

plackindex. Se figur 9 samt tabell 1.

Figur 9. Medelvärde för MPS, Gingivalindex och Plackindex.

21

Salivproduktion Mätningar av den stimulerade saliven visade på en minskning av saliv efter studiens första 4

veckor från 0,87 ml/min till 0,56 ml/min. Därefter registrerades en ökning av medelvärdet till

0,77 ml/min. Värdet för ostimulerad saliv var oförändrat från baseline till 4 veckor. Efter 8

veckor syntes en blygsam ökning från 0,04 ml/min till 0,06 ml/min. Statistisk signifikant

förbättring kunde ej påvisas. Se figur 10 samt tabell 1.

Figur 10. Medelvärde för salivflöde.

Tabell 1. Beräknade p-värden, kliniska mätningar.

Baseline-4 veckor

4-8 veckor

Baseline-8 veckor

MPS p-värde 0,17

0,04♦

0,03♦

Gingivalindex p-värde 0,01♦

0,29

0,05♦

Plackindex p-värde 0,5

0,27

0,27

Stimulerad saliv p-värde 0,03*

0,11

0,3

Ostimulerad saliv p-värde 0,5

0,10

0,07

p ≤ 0.05 bedömdes vara signifikant; ♦signifikant förbättring;*värdet försämrades.

22

Deltagarnas självupplevda besvär Vid studiens start och efter 4 veckor upplevde 21 % (n=3) av deltagarna att de aldrig haft

svårigheter med att prata och uttala ord. Efter 8 veckor observerades en ökning till 33 %

(n=5). Enligt fråga 3, var det 36 % (n=5) av deltagarna som aldrig haft smärta i munnen vid

studiens start, efter 4 veckor visades en signifikant ökning till 50 % (n=7) (p = 0,01) och efter

8 veckor var det 53 % (n=8) som inte upplevde smärta i munnen vid något tillfälle. Vid

baseline upplevde majoriteten (64 %) (n=9) aldrig svårigheter med att tugga och äta sin mat

men det förekom ändå några deltagare (29 %) (n=4) som upplevde att de någon gång hade

svårigheter med födointag och behövt avbryta måltider. Efter användandet av munfuktgel var

det 80 % (n=12) som uppgav att de inte behövt avbryta några måltider och endast 7 % (n=1)

(p = 0,01) som ofta upplevde obehag med att äta mat.

Fråga 9 visade att 29 % (n=4) av deltagarna vid studiens start och efter 4 veckor att de aldrig

haft svårt med att koppla av på grund av sin munstatus. Efter 8 veckor uppgav 47 % (n=7)

samma svarsalternativ. Samma fråga visade att 43 % (n=6) vid studiens start hade svårt att

koppla av, efter 4 veckor en signifikant minskning till 21 % (n=3) (p = 0,04) och efter 8

veckor svarade bara 13 % (n=2) att de ofta upplevde obehagen. Gällande frågan om livet

känts eller varit mindre tillfredsställande på grund av muntorrhet var det 14 % (n=2) av

deltagarna som svarade aldrig medan det efter 8 veckor var 33 % (n=5) som inte upplevde

livet som mindre tillfredställande med koppling till muntorrheten. Fråga 11 påvisade först en

ökning av att känna irritation på andra människor men efter användandet av munfuktgelen

förbättrades känslan igen (p = 0.04). Se figur 11a-d samt tabell 2.

23

Figur 11a. Frågeformuläret OHIP-14, svarsfrekvens fråga 1-4.

Figur 11b. Frågeformuläret OHIP-14, svarsfrekvens fråga 5-8.

24

Figur 11c. Frågeformuläret OHIP-14, svarsfrekvens fråga 9-12.

Figur 11d. Frågeformuläret OHIP-14, svarsfrekvens fråga 13-14.

25

Tabell 2. Beräknade p-värden, OHIP-14.

Baseline-4 veckor

4-8 veckor

Baseline-8 veckor

1. Svårighet med att uttala ord p-värde 0,17

0,5

0,4

2. Känt att smakförmågan har

förändrats p-värde 1 0,31

0,31

3. Har haft smärta i din mun p-värde 0,01♦

0,13

0,4

4. Haft obehag med att äta

mat p-värde 0,21

0,31

0,01♦

5. Känt sig osäker p-värde 0,32

0,39

0,39

6. Känt sig spänd p-värde 0,17

0,5

0,27

7. Haft en otillfredsställande

kost p-värde 0,08

0,23

0,4

8. Har varit tvungen att avbryta

måltider p-värde 0,5

0,31

0,32

9. Haft svårt att koppla av p-värde 0,04♦

0,31

0,12

10. Blivit generad p-värde 0,17

0,39

0,27

11. Varit något irriterad på

andra människor p-värde 0,04*

0,04♦

0,17

12. Har haft svårigheter med att

utföra vardagliga sysslor p-värde 0,29

0,4

0,31

13. Känt att livet i allmänhet

varit mindre tillfredställande p-värde 0,17

0,39

0,5

14. Varit totalt oförmögen att

fungera p-värde 0,34

0,27

0,34

p ≤ 0.05 bedömdes vara signifikant; ♦signifikant förbättring;*värdet försämrades.

26

Vid analysen av VAS-skalorna delades skalorna upp i tre delar och deltagarnas svar

grupperades enligt ”mycket”, ”ganska” och ”inte alls”. Icke lämnade svar är exkluderade ur

resultatet. Fråga 1, 2, 4 och 8 visade på förbättrade värden över tid då fler deltagare uppgav

mindre problem från munhålan kopplat till muntorrheten under studiens gång. Enligt fråga 1

var det vid studiens start 43 % (n=6) som upplevde att de hade mycket svårt att prata pga.

muntorrheten, efter 8 veckor observerades en minskning till 29 % (n=4) (p = 0.04). Vid

studiens start var det 46 % (n=6) av deltagarna som uppgav att de hade mycket svårt för att

svälja, för att de var torra i munnen, efter 4 veckor var det 43 % (n=6) och efter 8 veckor 40

% (n=6) som upplevde samma besvär. Antalet deltagare som lämnade svar varierade.

Fråga 3 ”Hur mycket saliv har du i munnen” visades först en minskning men sedan en

förbättring mellan 4 och 8 veckor (p = 0,01). 79 % (n=11) uppgav sig vara mycket muntorra

innan användandet av saliversättande preparat. Efter användandet av munspray med solrosolja

var det 71 % (n=10) som kände sig mycket torra i munnen och efter munfuktgelen var

andelen 60 % (n=9). Fråga 8 ”Hur törstig är du” visade statistisk signifikans (p = 0.01) efter

fyra veckor. 71 % (n=10) uppgav vid studiens start att de kände sig mycket törstiga och efter

4 veckor och 8 veckor uppgav 43 % (n=6) respektive 53 % (n=8) samma svarsalternativ.

Fråga 5 ”Hur torr är du i halsen” visade en försämring efter 4 veckor (p = 0.04). Se figur 12a-

b samt tabell 3.

27

Figur 12a. Frågeformuläret VAS, svarsfrekvens fråga 1-4.

Figur 12b. Frågeformuläret VAS, svarsfrekvens fråga 5-8

28

Tabell 3. Beräknade p-värden,VAS

Baseline-4 veckor

4-8 veckor

Baseline-8 veckor

1. Hur svårt har du för att prata, för att du är torr i munnen

p-värde 0,34

0,17

0,04♦

2. Hur svårt har du för att svälja, för att du är torr i munnen

p-värde 0,17

0,4

0,34

3. Hur mycket saliv har du i munnen

p-värde 0,08

0,01♦

0,27

4. Hur torr är du i munnen

p-värde 0,17

0,19

0,13

5. Hur torr är du i halsen

p-värde 0,04*

0,19

0,5

6. Hur torra läppar har du

p-värde 0,08

0,39

0,19

7. Hur torr tunga har du

p-värde 0,17

0,39

0,5

8. Hur törstig är du

p-värde 0,01♦

0,5

0,07

p ≤ 0.05 bedömdes vara signifikant; ♦signifikant förbättring;*värdet försämrades.

29

Deltagarnas ombads efter tredje undersökningstillfället att muntligt redogöra för sina

upplevelser kring preparaten. 13 av 15 deltagare lämnade muntliga kommentarer. 8 av 13 (62

%) uppgav att de tyckte mest om munfuktgelen utav de två produkterna. Citat från deltagarna,

se tabell 4.

Tabell 4. Citat från studiedeltagare

"Gel är bättre än spray. Gelen är len och frisk. Godare än de andra. Den jag fick sist var

bäst”

"Jag tycker bra om den sista, gelen, speciellt om jag jämför med den första som var

förskräcklig och kladdig, sprayen med olja alltså. Gelen smälter i munnen. Hjälper mig"

”Jag upplever muntorrhet på natten. Fuktgel är den är bästa. Hjälper för stunden, blir torrt på

natten men hjälper mig lite”

”Gelen utan smak är bättre än oljan. Lättar upp fort i munnen, lindrar muntorrheten”

"Gelen är bökigare att få in i munnen. Samma effekt som spray med solrosoljan. Det onda

runt läpparna är borta nu, efter användande av dessa produkter"

"Jag måste spraya upp till 5 ggr per tillfälle. Blir lätt illamående. Hjälper för stunden"

”Solrosoljan hjälper lite men jag känner mig fortfarande lika torr i munnen. Svårt att få oljan i

gommen. Gelen hjälper mot muntorrheten. Lättare att sprida i munnen än oljan”

”Gelen hjälper mest mot muntorrheten. Stannar kvar i munnen länge. Skönt till kvällen/natten.

Glattare känsla, lättare att prata”

”Solrosolja ej tillräckligt bra på natten. Lindrar en stund men försvinner ur munnen. Skulle inte

köpa produkten, rapsolja är bättre. Gel klart bäst. Behaglig smak, den vill jag fortsätta med”

”Solrosoljan, först ingen effekt sen har den hjälpt. Känner mig mindre muntorr. Känns bättre i

munnen. Mest torr på natten. Gel, känns behaglig i munnen”

”Känns lite bättre. Bra smak. Spray bättre än gel, ger behagligare smak i munnen”

”Gel bättre än oljan, känns behagligt”

”Oljan, fett, rinner och droppar. Ger fläckar. Smakar gammalt. Jag har varit lite mindre torr i

munnen. Gel obehaglig, kladdig. Stor förpackning, vill ha den i handväskan. Bra att ha

sprayen vid telefonen”

Citat från studiedeltagare angående produkterna; Proxident munspray med solrosolja

och Proxident munfuktgel utan smak.

30

Diskussion Metoddiskussion För att utreda eventuella skillnader mellan produkterna munspray med solrosolja och

munfuktgel utan smak hade en studie med cross-over design samt en större population varit

önskvärt. I denna studie testades först spray och sedan gel under 4 veckor vardera. Om

gruppen delats upp och hälften av deltagarna hade börjat med varsitt preparat, hade en

jämförelse möjliggjorts. Befintlig studiedesign gör det svårt att klargöra om det var

användandet av preparaten i sig över tid eller om något preparat hade bättre effekt än det

andra. Resultaten som påvisar statistisk signifikans efter 8 veckor, både gällande förbättring

av deltagarnas självskattade besvär och medelvärden för Gi och MPS, överensstämmer även

med citaten där majoriteten av deltagarna föredrar Proxident munfuktgel utan smak. I en liten

population får slumpen stor betydelse vilket kan förklara att statistisk signifikans inte kunde

påvisas i större utsträckning i frågeformulären och för de kliniska mätningarna. I pilotstudien

hade det inte varit rimligt att splittra materialet i subgrupper. Även små förskjutningar av

värdena hos en enskild individ får stor betydelse i en liten population. Det gemensamma för

studiedeltagarna är muntorrhet och att de är äldre. I ett större material hade fler faktorer som

styr resultatet kunnat identifieras. Detta är en uppgift för kommande större studier.

Då antalet studiedeltagare inte är så stort ger enstaka patienters upplevelser utslag i

stapeldiagrammen men visar dock ej på någon statistisk signifikant förändring. Att vissa

frågor visar på en försämring under studiens gång kan bero på flera faktorer. Allmäntillståndet

för deltagaren kan ha försämrats, i denna patientgrupp finns många övriga faktorer som kan

påverka deras egna upplevelser. Patienterna ombads att besvara frågeformulären utifrån

upplevelser kring munhålan och muntorrheten men övriga faktorer som påverkar livet kan ha

vägts in. Det är en svårighet att mäta patienters egna upplevelser, dock använder studien

OHIP-14, som är ett validerat frågeformulär vilket bör anses styrka studiens validitet (Slade,

1997). Omständigheten att patienten medverkar i en studie kan påverka svaren. Deltagaren

kan känna sig mer uppmärksammad och ställa sig mer positiv eller negativ till

svarsalternativen. Ytterligare en aspekt är att frågeformulären fylls i vid tre tillfällen vilket

kan ge en tillvänjningseffekt. I vilken riktning svaren kan ha påverkats går dock inte att utreda

då det beror på den enskilda mänskliga faktorn.

31

Visuell analog skala (VAS) är vanligt förekommande inom sjukvården och i denna studie

användes en version för självuppskattning gällande muntorrhet. Oftast utläses sedan en siffra,

i regel mellan 0-100 för varje fråga och adderas dessa för att få fram en VAS-score för hela

formuläret (Pai et al., 2001). I förekommande studie delades istället strecket upp i tre

kolumner. Detta tillvägagångsätt möjliggör analys av varje specifik fråga, vilket ansågs mer

intressant, än formuläret som helhet.

Bortfall Att bortfallet var relativt stort kan kopplas till valet av patientgrupp. För att motsvara

inklusionskriterierna var samtliga deltagare över 65 år och led av självupplevd muntorrhet.

Flera deltagare hade omfattande sjukvårdskontakter att prioritera. Initiativförmågan hos

deltagarna var i relativt hög utsträckning nedsatt och en möjlig orsak till avhopp. I en studie

av Muszalik et al. (2015) har visats att problem relaterade till att delta i aktiviteter utanför

hemmet ofta förekommer hos äldre. De största problemen var relaterade till förlust av vital

energi och krämpor som relaterades till smärta när patienter från en geriatrisk klinik

undersöktes. Bortfallet i förekommande studie kan även förklaras med bristande ork

(Muszalik et al., 2015) och sjukhusvistelse. Det var förhållandevis svårt att rekrytera deltagare

till studien. Många tackade nej vid kännedomen att deltagandet krävde tre besök på

tandvårdskliniken. Istället kunde patienter ha rekryterats från t.ex. en vårdcentral. I denna

pilotstudie var det ingen av deltagarna som rökte. Då rökning associeras med muntorrhet

(Dyasanoor and Saddu, 2014) skulle rökare kunna väljas att exkluderas ur framtida liknande

studier. Projektet studerar dock en viktig patientgrupp och frågeställning, detta pilotprojekt

bör därför utvecklas och studeras vidare.

Resultatdiskussion Resultaten från dessa studier visade att munspray med solrosolja och munfuktgel påverkade

deltagarnas egna upplevelser kopplade till sin muntorrhet positivt. Efter användandet av

respektive produkt under 4 veckors tid visade frågeformulären OHIP-14 och VAS-skalan att

deltagarnas besvär var mindre av t.ex. muntorrhet och törst. Plackindex var under studiens

gång relativt konstant. En svag minskning kunde ses efter 8 veckor, dock ej statistiskt

signifikant. Förbättrade värden påvisades gällande gingvalindex Gi och MPS efter

användandet av preparaten vilket pekar på att gingivans kondition blivit bättre. Vidare

studerades preparatens effekt på salivflödet gällande tuggstimulerad- och ostimulerad saliv.

En svag ökning av ostimulerad saliv kunde ses efter 8 veckor men ingen statistisk signifikans

32

kunde påvisas. Mätningarna av stimulerad saliv visade en minskning efter 4 veckor och sedan

en ökning igen efter 8 veckor.

Deltagarnas självupplevda besvär Totala känslan kring besvär i munhålan hade minskat vid användandet av preparaten. Särskilt

utmärkande var frågorna gällande smärta i munnen, obehag med att äta mat, svårigheter att

koppla av och om irritation, från OHIP-14. Gällande VAS-skalan utmärkte sig frågorna

gällande svårigheter att prata, mängd saliv i munnen och törst, vilka visade på förbättring efter

användandet av preparaten. Frågan om livet varit mindre tillfredställande visade att fler

deltagare angav att de inte upplevde detta efter användandet av preparaten mot muntorrhet.

Detta tyder på att livskvaliteten blev högre. Många studier pekar på samband mellan

muntorrhet och livskvalitet (Gabre et al., 2011). Saliven är en viktig faktor för att kunna

fungera i det vardagliga livet och kunna samspela med andra människor (Gerdin et al., 2005).

Att inte våga skratta offentligt eller inte kunna äta alla typer av mat kan ha negativ inverkan

på människors livskvalitet (Strassburger et al., 2006).

Proxident munspray och munfuktgel bidrog till upplevelser av mindre obehag i munhålan

orsakade av muntorrheten vilket kan kopplas till ett högre välbefinnande. Deltagarnas

allmänna uppfattning, utifrån deras citat angående produkterna, var god. Flera deltagare (62 %)

(n=8) berättade muntligt att de uppskattade munfuktgelen i högre utsträckning än munsprayen.

Detta avspeglar delvis även resultatet från frågeformulären, där förbättring kunde ses efter 8

veckor gällande frågorna om obehag med att äta mat, irritation på andra människor, svårt för

att prata och upplevd mängd saliv i munnen. Oral hälsa och välbehag i munhålan har ett

samband med en högre nivå av livskvalitet (Kumar et al., 2009). Äldre är ofta en patientgrupp

som förknippas med de största orala problemen och är muntorra i större utsträckning än

övriga befolkningen (Locker et al., 2002). Människor med dålig självupplevd oral hälsa har

ofta ett sämre psykisk mående, mer livsstress och en lägre nivå av livsnjutning. Problem och

defekter i munhålan kan medföra att patienter känner en låg nivå av tillfredställelse

(Silverman, 1993).

Livskvalitet är komplext och svårt att mäta. Det finns olika typer av frågeformulär som har

utformats för att mäta livskvalitet, t.ex. Oral Health Impact Profile 14 (OHIP-14) och Oral

Health-Related Quality of Life (OHRQoL) där sambandet med oral hälsa ingår (Nickenig et

al., 2008) och General Health Questionnaire (GHQ) där frågorna handlar om allmänhälsan

33

(Smith et al., 2009). OHIP-14 är anpassad för äldre och var därför väl lämpat att använda i

denna studie. Idag finns det inte någon behandlingsmetod för muntorrhet, då den i stor

utsträckning är orsakad av läkemedelsanvändning och sjukdomstillstånd (Gabre et al., 2011).

Det är istället viktigt att kunna erbjuda patienter lindrande metoder som kan bidra till en högre

nivå av livskvalitet. Fysiologiskt välbefinnande påverkas av kön, ålder och socioekonomisk

status. Ovanstående faktorer måste också tas i beaktande då möjliga samband mellan

munstatus och välbefinnande utreds (Smith et al., 2009). Med stigande ålder avtar

salivproduktionen och kvinnor producerar mindre saliv män. Det kan bero på att medicinering

ökar med stigande ålder men även att kvinnor intar mer mediciner än män (Billings et al.,

1996; Heintze et al., 1983; Percival et al., 1994). I denna studie var alla äldre och gruppen

bestod av fler kvinnor än män. Det kan ha varit fler kvinnor som anmälde sitt intresse att delta

då de upplever mer besvär kring muntorrheten. Det är även i andra studier visat att kvinnor

upplever en generellt lägre livskvalitet än män (Abad Massanet et al., 2014; Domati et al.,

2014). Om kvinnor upplever störst besvär av muntorrhet kan även de ha mer nytta utav denna

typ av saliversättande produkter.

Salivproduktion Mätningarna av stimulerad saliv visade en minskning efter 4 veckor och sedan en ökning igen

efter 8 veckor. Ett eventuellt samband kan ses gällande mindre stimulerad saliv och

upplevelser av mer torrhet i halsen efter 4 veckor. Flera patienter nämner även att de föredrar

gelen framför spray vilken kan förklara att mätvärdena sedan ökande igen fram tills den sista

undersökningen efter 8 veckor. Mängden producerad saliv påverkas av flera faktorer som t.ex.

tidpunkt under dagen, stress, tuggkraft och antalet tänder (Dawes, 1972; Flink et al., 2005).

Under eftermiddagen är ofta salivflödet störst, minskar under kvällen och för många, speciellt

muntorra individer, avtar helt under natten. Flera deltagare i studien uppgav att de besvärades

mest av muntorrheten nattetid. Dessutom påverkas salivsekretionen av kroppens aktuella

vätskebalans (Närhi, 1994). Salivproven togs alltid under förmiddagen men ibland var det

svårt att ta provet exakt samma klockslag som vid föregående testtillfälle pga. logistiska skäl

vilket är en svaghet i studien. För att få helt tillförlitliga värden är det viktigt att utföra

mätningarna vid samma tidpunkt under dygnet samt försöka få deltagarna att känna sig helt

avslappnade i situationen (Clark et al., 2014; Flink et al., 2005). Hänsyn bör även tas till

eventuella sympaticuspåslag. Deltagarna kan vid studiens start varit nervösa och efter studiens

gång känt sig mer bekväma i samband med undersökning och salivprovtagning vilket kan ha

påverkat resultaten. En studie av Clark et al. (2014) har ”Den vita rocken effekten”

34

undersökts. I studien har läkare och sjuksköterskor mätt blodtrycket på patienter och det har

visats att patienterna ofta har ett högre blodtryck när läkaren gör mätningen. Resultatet visar

på att patienternas nervositet inför besöket kan påverka mätvärdena. Salivkörtlarna och deras

produktion påverkas av sympatiska och parasympatiska nervsystemet. Serös saliv

produceras vid stimulering av parasympatiska nervsystemet och mukös saliv vid en

sympatisk stimulering, detta förklarar att tuggstimulerad respektive ostimulerad saliv påverkas

olika (Nederfors, 2000). Användandet av spray och gel ha kan ha påverkat salivflödet positivt,

vilket ytterligare bör studeras. Tillräcklig förekomst av den mukösa vilosaliven, innebär att

patienten ej upplever sig muntorr.

Deltagarna intog i medeltal 8,3 olika läkemedel dagligen. Hos äldre personer, över 65 år,

bidrar konsumtion av fler än fyra läkemedel dagligen till muntorrhet (Pajukoski et al., 1997;

Wårdh, 2009). Olika läkemedel kan interferera med salivproduktionen på olika sätt. Vanligt

förekommande var läkemedel med antikolinerg effekt, som hämmar det parasympatiska

nervsystemet och leder till minskad salivmängd (Saleh et al., 2015). Psykofarmaka, t.ex.

Oxascand och Mirtazapin och även diuretika, t.ex. Lasix Retard och Furix var vanligt

förekommande bland deltagarna. Ytterligare vanligt förekommande läkemedel i gruppen som

kan ge muntorrhet var Omeprazol, Metroprolol, Mollipect, Morfin, Imovane och Madopark.

Betareceptorblockare som Metroprolol används mot högt blodtryck och minskar

salivmängden (Saleh et al., 2015). Det finns en mängd läkemedel med antikolinerg effekt

som används i samband med hjärtrytmstörningar, högt blodtryck och psykiska

sjukdomstillstånd (Närhi, 1994). Diagnostiserad hjärt- och kärlsjukdom förekom hos 33 %

(n=5) av studiens deltagare. Då läkemedel som hämmar salivproduktionen är involverade är

således salivflödet svårt att öka och hänsyn bör tas till patientens grundsjukdom. Många äldre

patienter är idag multisjuka och tar därmed ett flertal mediciner där muntorrhet är en vanlig

bieffekt (Nederfors, 2000).

Förändringar i oral hälsa Plackindex under studiens gång var relativt konstant, en svag minskning kunde ses efter 8

veckor. Deltagarna hade bibehållit sina ordinarie munhygienvanor och ökningen av saliv var

ej tillräckligt stor för att ha någon påverkan på plackets utbredning. Muntorrhet ökar

plackbelastningen i munhålan vilket medför att gingivit lättare utvecklas vid låg

salivsekretion (Gerdin et al., 2005; Osterberg et al., 1984). Däremot kunde en förbättring med

avseende på gingivalindex ses efter 4 veckor då munspray med solrosolja hade använts.

35

Medelvärdet steg något då munspray byttes ut mot det andra preparatet munfuktgel, dock

bevarades ett lägre gingivalindex än vid studiens start. Detta tyder på att båda produkterna har

positiv inverkan på gingivans kondition.

MPS visade på förbättringar gällande munslemhinnans kondition. MPS är ett sammanslaget

index som inkluderar både plackförekomst och munslemhinnans kondition både för

betandande och protesbärare, till skillnad från Gi, som enbart berör gingivans tillstånd för

betandade (Henriksen et al., 1999; Löe and Silness, 1963). Avsaknad av mukös saliv gör

munslemhinnan skör och känslig och orsakar stort obehag för patienten (Cassolato and

Turnbull, 2003). De saliversättande preparaten ersätter i första hand den mukösa saliven och

det är även den som påverkar slemhinnan och patientens känsla i munnen större delen utav

dygnet. Detta tyder på att produkterna med fördel kan rekomenderas till muntorra individer.

Den tuggstimulerade saliven kan patienten ofta själv stimulera vid t.ex tal och intag av mat

och dryck (Nederfors et al., 1993). Däremot är den ostimulerade saliven svårare att själv

stimulera, vilket poängterar de saliversättande preparatens nytta. Hurvida denna studies

resultat är generaliserbara för en större grupp är dock svårt att fastställa då underlaget är

begränsat.

Samhällsperspektiv Fler utvärderingar av redan befintliga preparat mot muntorrhet behövs. Muntorrhet är ett

högaktuellt ämne och nya produkter kommer ständigt ut på marknaden. Även dessa produkter

behöver granskas, jämföras och utvärderas. Krav ställs på tandvårds- och apotekspersonal att

hålla sig uppdaterade för att kunna lämna bra rekommendationer till patienter som besväras

av muntorrhet. Idag finns inga klara direktiv om vilka preparat som bör rekommenderas (Ship

et al., 2007). Studiedesignen i denna pilotstudie kan vidareutvecklas för liknade studier där

geler, sprayer och sugtabletter kan utvärderas.

Kommande studier kan förslagsvis även involvera sjukvårdspersonal för att utveckla ett

samarbete med tandvården kring den muntorra patienten. Det kan vara ett steg i rätt riktning

för att motverka bristande samordning inom vård och omsorg (Törnkvist and Wånell, 2008).

Sjukvårdspersonalen har en viktig uppgift och bör vara väl insatta i muntorrhetsproblematiken

då många äldre behöver hjälp att applicera produkterna mot muntorrhet.

36

Då muntorrhet är ett stort aktuellt problem i dagens samhälle, inte minst bland den äldre

befolkningen, är det viktigt att det uppmärksammas inom forskningen. Vidare forskning krävs

för att ta fram klara riktlinjer om hur den muntorra patienten kan hjälpas på bästa sätt.

37

Konklusion

Enligt denna pilotstudie kan Proxident munspray med solrosolja och munfuktgel utan smak hjälpa patienter

som lider av muntorrhet genom att lindra de subjektiva besvären. Gällande preparatens inverkan på den

objektivt bedömda orala hälsan krävs vidare studier.

Preparaten bör rekommenderas som komfortpreparat och kan bidra till en högre livskvalitet hos muntorra

patienter.

Erkännande Jag vill tacka alla som varit delaktiga i arbetet bakom detta projekt. Ett stort tack riktas till min handledare,

Inger Wårdh, för bra stöd och goda råd. Till min kollega Agneta Gundler för gott samarbete vid insamling

av data samt statistiker Sara Runesdotter vid FoUU, Stockholms sjukhem för hjälp med val av statistiska

metoder. Tack till Ros-Marie Thörnqvist, produktchef vid Proxident AB för tillhandahållande av produkter

och till Philips Oral Healtcare som tilldelat mig forskningsstipendium ”Tandvård för äldre”.

38

Referenser

Abad Massanet F, Rivero Pérez J, Vera Osorio JA (2014). [Differences in health-related quality of Life between men and women with sleep-disordered breathing.]. Semergen. Apoteket (2007). Läkemedelsboken, 2007/2008 Stockholm: Apoteket AB. Atkinson JC, Wu AJ (1994). Salivary gland dysfunction: causes, symptoms, treatment. J Am Dent Assoc 125(4):409-416. Billings RJ, Proskin HM, Moss ME (1996). Xerostomia and associated factors in a community-dwelling adult population. Community Dent Oral Epidemiol 24(5):312-316. Cassolato SF, Turnbull RS (2003). Xerostomia: clinical aspects and treatment. Gerodontology 20(2):64-77. Clark CE, Horvath IA, Taylor RS, Campbell JL (2014). Doctors record higher blood pressures than nurses: systematic review and meta-analysis. Br J Gen Pract 64(621):e223-232. Dawes C (1972). Circadian rhythms in human salivary flow rate and composition. J Physiol 220(3):529-545. Dawes C (1987). Physiological factors affecting salivary flow rate, oral sugar clearance, and the sensation of dry mouth in man. J Dent Res 66 Spec No(648-653. Dawes C (2008). Salivary flow patterns and the health of hard and soft oral tissues. J Am Dent Assoc 139 Suppl(18S-24S. Dirix P, Nuyts S, Vander Poorten V, Delaere P, Van den Bogaert W (2007). Efficacy of the BioXtra dry mouth care system in the treatment of radiotherapy-induced xerostomia. Support Care Cancer 15(12):1429-1436. Domati F, Luppi G, Reggiani-Bonetti L, Zironi S, Depenni R, Fontana A et al. (2014). The perception of health-related quality of life in colon cancer patients during chemotherapy: differences between men and women. Intern Emerg Med. Dyasanoor S, Saddu SC (2014). Association of Xerostomia and Assessment of Salivary Flow Using Modified Schirmer Test among Smokers and Healthy Individuals: A Preliminutesary Study. J Clin Diagn Res 8(1):211-213. Epstein JB, Tsang AH, Warkentin D, Ship JA (2002). The role of salivary function in modulating chemotherapy-induced oropharyngeal mucositis: a review of the literature. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 94(1):39-44. Flink H, Tegelberg A, Lagerlöf F (2005). Influence of the time of measurement of unstimulated human whole saliva on the diagnosis of hyposalivation. Arch Oral Biol 50(6):553-559.

Gabre P, Wårdh I, Mun-H-center, Nordisk förening för funktionshinder och oral hälsa, Handikappförbunden (2011). Att förbättra munhälsan hos personer med funktionsnedsättning - barn, vuxna och äldre : konsensusarbete för effektivare munhälsofrämjande arbete för personer med funktionsnedsättning Göteborg: Mun-H-Center förlag. Gerdin EW, Einarson S, Jonsson M, Aronsson K, Johansson I (2005). Impact of dry mouth conditions on oral health-related quality of life in older people. Gerodontology 22(4):219-226. Gil-Montoya JA, Guardia-López I, González-Moles MA (2008). Evaluation of the clinical efficacy of a mouthwash and oral gel containing the antimicrobial proteins lactoperoxidase, lysozyme and lactoferrin in elderly patients with dry mouth--a pilot study. Gerodontology 25(1):3-9. Guggenheimer J, Moore PA (2003). Xerostomia: etiology, recognition and treatment. J Am Dent Assoc 134(1):61-69; quiz 118-119. Gurner U, Thorslund M (2010). Dirigent saknas i vård och omsorg: Natur & Kultur,. Heintze U, Birkhed D, Björn H (1983). Secretion rate and buffer effect of resting and stimulated whole saliva as a function of age and sex. Swed Dent J 7(6):227-238. Henriksen BM, Ambjørnsen E, Axéll TE (1999). Evaluation of a mucosal-plaque index (MPS) designed to assess oral care in groups of elderly. Spec Care Dentist 19(4):154-157. Hong JP, Lee SW, Song SY, Ahn SD, Shin SS, Choi EK et al. (2009). Recombinant human epidermal growth factor treatment of radiation-induced severe oral mucositis in patients with head and neck malignancies. Eur J Cancer Care (Engl) 18(6):636-641. Ikebe K, Morii K, Kashiwagi J, Nokubi T, Ettinger RL (2005). Impact of dry mouth on oral symptoms and function in removable denture wearers in Japan. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 99(6):704-710. Jones JA, Kressin NR, Spiro A, Randall CW, Miller DR, Hayes C et al. (2001). Self-reported and clinical oral health in users of VA health care. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 56(1):M55-62. Kałużny J, Wierzbicka M, Nogala H, Milecki P, Kopeć T (2014). Radiotherapy induced xerostomia: mechanisms, diagnostics, prevention and treatment--evidence based up to 2013. Otolaryngol Pol 68(1):1-14. Kumar S, Bhargav P, Patel A, Bhati M, Balasubramanyam G, Duraiswamy P et al. (2009). Does dental anxiety influence oral health-related quality of life? Observations from a cross-sectional study among adults in Udaipur district, India. J Oral Sci 51(2):245-254. Locker D, Matear D, Stephens M, Jokovic A (2002). Oral health-related quality of life of a population of medically compromised elderly people. Community Dent Health 19(2):90-97. Löe H, Silness J (1963). Periodontal disease in pregnancy. I. Prevalence and severity. Acta Odontol Scand 21(533-551.

40

Matear DW, Locker D, Stephens M, Lawrence HP (2006). Associations between xerostomia and health status indicators in the elderly. J R Soc Promot Health 126(2):79-85. Mathews SA, Kurien BT, Scofield RH (2008). Oral manifestations of Sjögren's syndrome. J Dent Res 87(4):308-318. Mencoboni M, Grillo-Ruggieri F, Salami A, Scasso F, Rebella L, Grimaldi A et al. (2011). Induction chemotherapy in head and neck cancer patients followed by concomitant docetaxel-based radiochemotherapy. Eur J Cancer Care (Engl) 20(4):503-507. Mori Y, Yano F, Shimohata N, Suzuki S, Chung UI, Takato T (2010). Trehalose inhibits oral dryness by protecting the cell membrane. Int J Oral Maxillofac Surg 39(9):916-921. Morito A, Fujisawa K, Eguchi T, Ota Y (2012). Protective effects of polysaccharides and polyhydric alcohols in a dry mouth model in cultured cells. Support Care Cancer 20(4):725-731. Muszalik M, Kornatowski T, Zielińska-Więczkowska H, Kędziora-Kornatowska K, Dijkstra A (2015). Functional assessment of geriatric patients in regard to health-related quality of life (HRQoL). Clin Interv Aging 10(61-67. Navazesh M, Kumar SK, Dentistry UoSCSo (2008). Measuring salivary flow: challenges and opportunities. J Am Dent Assoc 139 Suppl(35S-40S. Nederfors T, Henricsson V, Dahlöf C, Axéll T (1993). Oral mucosal friction and subjective perception of dry mouth in relation to salivary secretion. Scand J Dent Res 101(1):44-48. Nederfors T (2000). Xerostomia and hyposalivation. Adv Dent Res 14(48-56. Nickenig HJ, Wichmann M, Andreas SK, Eitner S (2008). Oral health-related quality of life in partially edentulous patients: assessments before and after implant therapy. J Craniomaxillofac Surg 36(8):477-480. Nordenram G, Ljunggren G (2002). Oral status, cognitive and functional capacity versus oral treatment need in nursing home residents: a comparison between assessments by dental and ward staff. Oral Dis 8(6):296-302. Närhi TO (1994). Prevalence of subjective feelings of dry mouth in the elderly. J Dent Res 73(1):20-25. Osterberg T, Landahl S, Hedegård B (1984). Salivary flow, saliva, pH and buffering capacity in 70-year-old men and women. Correlation to dental health, dryness in the mouth, disease and drug treatment. J Oral Rehabil 11(2):157-170. Ota Y, Morito A, Fujisawa K, Nishida M, Hata H, Ueno T et al. (2012). Evaluation of a moisturising micro-gel spray for prevention of cell dryness in oral mucosal cells: an in vitro study and evaluation in a clinical setting. Eur J Cancer Care (Engl) 21(6):728-734.

41

Pai S, Ghezzi EM, Ship JA (2001). Development of a Visual Analogue Scale questionnaire for subjective assessment of salivary dysfunction. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 91(3):311-316. Pajukoski H, Meurman JH, Snellman-Gröhn S, Keinänen S, Sulkava R (1997). Salivary flow and composition in elderly patients referred to an acute care geriatric ward. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 84(3):265-271. Peltola P, Vehkalahti MM, Wuolijoki-Saaristo K (2004). Oral health and treatment needs of the long-term hospitalised elderly. Gerodontology 21(2):93-99. Percival RS, Challacombe SJ, Marsh PD (1994). Flow rates of resting whole and stimulated parotid saliva in relation to age and gender. J Dent Res 73(8):1416-1420. Porter SR, Scully C, Hegarty AM (2004). An update of the etiology and management of xerostomia. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 97(1):28-46. Potting CM, Uitterhoeve R, Op Reimer WS, Van Achterberg T (2006). The effectiveness of commonly used mouthwashes for the prevention of chemotherapy-induced oral mucositis: a systematic review. Eur J Cancer Care (Engl) 15(5):431-439. Saleh J, Figueiredo MA, Cherubini K, Salum FG (2015). Salivary hypofunction: An update on aetiology, diagnosis and therapeutics. Arch Oral Biol 60(2):242-255. Shetty SR, Bhowmick S, Castelino R, Babu S (2012). Drug induced xerostomia in elderly individuals: An institutional study. Contemp Clin Dent 3(2):173-175. Ship JA, McCutcheon JA, Spivakovsky S, Kerr AR (2007). Safety and effectiveness of topical dry mouth products containing olive oil, betaine, and xylitol in reducing xerostomia for polypharmacy-induced dry mouth. J Oral Rehabil 34(10):724-732. Silness J, Löe H (1964). Periodontal disease in pregnancy. II. Correlation between oral hygiene and periodontal condition. Acta Odontol Scand 22(121-135. Silverman WA (1993). Doing more good than harm. Ann N Y Acad Sci 703(5-11. Sjögren P, Nilsson E, Forsell M, Johansson O, Hoogstraate J (2008). A systematic review of the preventive effect of oral hygiene on pneumonia and respiratory tract infection in elderly people in hospitals and nursing homes: effect estimates and methodological quality of randomized controlled trials. J Am Geriatr Soc 56(11):2124-2130. Slade GD (1997). Derivation and validation of a short-form oral health impact profile. Community Dent Oral Epidemiol 25(4):284-290. Smith B, Baysan A, Fenlon M (2009). Association between Oral Health Impact Profile and General Health scores for patients seeking dental implants. J Dent 37(5):357-359. Sreebny LM (2000). Saliva in health and disease: an appraisal and update. Int Dent J 50(3):140-161.

42

Strassburger C, Kerschbaum T, Heydecke G (2006). Influence of implant and conventional prostheses on satisfaction and quality of life: A literature review. Part 2: Qualitative analysis and evaluation of the studies. Int J Prosthodont 19(4):339-348. Sverige. Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009 Stockholm: Socialstyrelsen. Thomson WM, Chalmers JM, Spencer AJ, Williams SM (1999). The Xerostomia Inventory: a multi-item approach to measuring dry mouth. Community Dent Health 16(1):12-17. Turner M, Jahangiri L, Ship JA (2008). Hyposalivation, xerostomia and the complete denture: a systematic review. J Am Dent Assoc 139(2):146-150. Valdez IH, Fox PC (1993). Diagnosis and management of salivary dysfunction. Crit Rev Oral Biol Med 4(3-4):271-277. Wiener RC, Wu B, Crout R, Wiener M, Plassman B, Kao E et al. (2010). Hyposalivation and xerostomia in dentate older adults. J Am Dent Assoc 141(3):279-284. Wu B, Plassman BL, Liang J, Wei L (2007). Cognitive function and dental care utilization among community-dwelling older adults. Am J Public Health 97(12):2216-2221. Wårdh I (2009). Muntorrhet kan identifieras och lindras. en studie av äldre patienter med hög läkemedelsförbrukning. Incitament 18:294-296 Yeh CK, Johnson DA, Dodds MW (1998). Impact of aging on human salivary gland function: a community-based study. Aging (Milano) 10(5):421-428.

43

Bilaga 1

INFORMATION TILL FÖRSÖKSPERSONER

Angående studien ”Medel mot muntorrhet” Du tillfrågas härmed om Du vill delta i en undersökning. Läs noggrant igenom denna

information.

Många äldre personer lider av muntorrhet och riskerar att få problem med sina tänder och sin mun. Du får prova receptfria preparat mot muntorrhet. I samband med detta, undersöker vi din mun och ställer några frågor. Allt är kostnadsfritt. Att delta i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst utan angiven orsak avbryta deltagandet utan att detta påverkar dig negativt. Alla uppgifter som samlas in under studien angående Dig kommer att hanteras konfidentiellt, d v s det kommer inte att vara möjligt att se om Du deltagit i studien. Enligt personuppgiftslagen (PUL) har Du rätt att kostnadsfritt en gång per år få ta del av de uppgifter som finns registrerade om Dig i studien och få ev. fel rättade. Personuppgiftsansvarig är Karolinska institutet. Vid sådana önskemål kontaktar Du docent Inger Wårdh tel 08- 524 882 26. Ställ gärna frågor om studien eller om det är något i denna information som Du inte förstår!

………………………………………………………………………………………………………………………………….

Godkänner härmed att delta i studien enligt ovan beskrivna villkor

Ort och datum

……………………………………………………………………………………

Namn

……………………………………………………………………………………

44

Bilaga 2

Studieprotokoll Namn ______________________________ Personnummer_______________________ Datum______________________________ Kvinna Man Undersökare_____________________________ Avd _________________ Ja Nej Har du /eller har inom det senaste året haft: Hjärt/kärlsjukdom (BT, stroke) Diabetes Lunginflammation Mediciner (APO-dos i förekommande fall):…………………………………………………… …………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………. Ja Nej Passerad kost Hur ofta borstar du tänderna/protes?............................................................................................ Hur ofta gör du rent mellan tänderna?......................................................................................... Ja Nej Får du hjälp?

45

Antal rotförsedda tänder ÖK _________ UK__________

Varav fungerande rotrester ÖK__________ UK__________ Antal implantat (fixturer) _________ regio______________________________ Avtagbar protetik: Hel överkäksprotes Hel underkäksprotes Partialprotes i ÖK, tandförankrad Implantatförankrad Partialprotes i UK, tandförankrad Implantatförankrad. MPS Plackindex _______________ Slemhinneindex ________________ Salivation Stim; ml/min ____________ Ostim; ml/min ____________ Löe/Silness Gingivalindex Nivå 0_______ Nivå 1_______ Nivå 2________Nivå 3_______ Silness/Löe Plackindex Nivå 0_______ Nivå 1_______ Nivå 2________Nivå 3_______ Övriga fynd: _____________________________________________________ Kommentar om produkterna:____________________________________________________

46

Bilaga 3

47

Bilaga 4

INSTRUMENT FÖR MUNTORRHET (Pai, Ship & Ghezzi, 2001)

Markera med ett X på strecket som passar in på dig

1. Hur svårt har du för att prata, för att du är torr i munnen Inte alls svårt Mycket svårt

2. Hur svårt har du för att svälja, för att du är torr i munnen Inte alls svårt Mycket svårt

3. Hur mycket saliv har du i munnen Mycket Ingen

4. Hur torr är du i munnen Inte alls torr i munnen Mycket torr i munnen

5. Hur torr är du i halsen Inte alls torr i halsen Mycket torr i halsen

6. Hur torra läppar har du Inte alls torra läppar Mycket torra läppar

7. Hur torr tunga har du Inte alls torr Mycket torr

8. Hur törstig är du _ Mycket törstig Inte alls törstig

48