Utomspråkliga faktorers roll i förstaspråksattrition

Dorota LubińskaEnheten för språk och kommunikation, ECE

lubinska@kth.se

Uppläggning

1. Vad är förstaspråksattrition?2. Forskningsfråga3. Metod4. Resultat 5. Slutsatser6. Frågor och diskussion

Studien följde Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002).

23-04-20 2

Vad är förstaspråkattrition?

•en förändring av kunskaper i en persons tidigare fullständigt utvecklade modersmål

• förändringen inträffar vid byte från en språklig miljö (förstaspråksmiljö) till en annan (andraspråksmiljö), oftast i samband med migration

23-04-20 3

Dysfunktionell vs. mild attrition

•Dysfunktionel attrition – en sådan förlust av språkkunskaper som leder till försämring av förmågan att kommunicera och överföra information

•Mild attrition – alla typer av påverkan på modersmålet som visserligen kan mätas, men som inte har negativa kommunikativa, sociala eller/och affektiva effekter

23-04-20 4

Forskningafråga

Är variationen i språkliga resultat hos de polskspråkiga

individerna i Sverige beroende av:

•i vilken utsträckning och i vilka sammanhang de

använder polska?

•vilka attityder de har till sitt språk?

•hur länge de har bott i Sverige?

23-04-20 5

Språkanvändning

• antagandet: de individer som använder sitt modersmål mer och i flera kontexter är mindre känsliga för attrition än andra

• begränsad språkanvändning i kombination med att individen bryter med en etablerad språkatradition leder till att språkformen påverkas samt förorsakar brister i individens språkliga repertoar i övrigt (Andersen, 1982: 87)

• viktig om en inte avgörande faktor i attrition (de Bot, 2001: 66)

• förmodligen är sambandet inte direkt, inte all språkanvändning är lika relevant , samma omfattning av kontakt med förstaspråket behöver inte ha samma effekt på alla individer och därmed graden av vidmakthållande (de Bot, 1999: 347)

Attityder

23-04-20 7

• ”(…) socio-affective factors favor or inhibit the operation of the

brain on the linguistic material, often to the point of making the

socio-affective factors the most crucial and the neuro-cognitive-

linguistic factors mere backdrops to the friction that brings the

machine to halt.” (Andersen: 1982, s.114) 

Vistelselängd

23-04-20 8

”Tänk så bra hon fortfarande pratar efter 30 år utomlands.” eller ”Jag kan inte fatta att man kan börja prata en så knagglig polska efter bara några få år utomlands. ”

Metod - undersökta språkliga variabler

•språklig osäkerhet *

•reducerad snabbhet och ledighet*

•första personens pronomen*

•tredje personens pronomen

•grammatikalitesbedömning

23-04-20 9

Metod – undersökta utomspråkliga variabler

•självrapporetrad språkanvändning

•attityder

•vistelselängd

23-04-20 10

Metod - deltagare

23-04-20 11

Bakgrundsfaktor Undersökningsgrupp(SE-grupp, n = 25)

Jämförelsegrupp(PL-grupp, n = 25)

Ålder vid ankomsten till Sverige

18-34 år(genomsnitt: 25)

Gäller ej

Ålder vid undersökningen

45-64 år (genomsnitt: 57)

47-65(genomsnitt: 55)

År av vistelse i Sverige 20-45 år(genomsnitt: 32)

Gäller ej

Utbildning:GymnasialEftergymnasialHögskoleutbildning

5317

5-

20

Könsfördelning:KvinnorMän

187

178

Metod – instrument och procedurer

23-04-20 12

•Bakgrundsenkät

•Grammatikalitetsbedömningstest

•Återberättande av ett filmfragment

•Luktassociationsuppgift

•Språkanvändnings- och attitydformulär

Metod: språkanvändning

23-04-20 13

Variabelnamn Innehåll

SA1 Kontakter med Polen (3 frågor)

SA2 Frekvens av att tala, läsa och höra polska i Sverige (6 frågor)

SA3 Språkval (8 frågor)

SA4 Andel polska i olika situationer i Sverige ( 14 frågor)

Attityder

23-04-20 14

• en enkel definition av attityd “ (…) an attitude [is] a summary evaluation of an object of thought” (Bohner & Wänke, 2002: 5).

• Konceptet attityd:

1. utilistisk komponent - innefattar nyttan av förstaspråket för yrke, status, framgång, personligt förverkligande, självkänsla, trygghet samt överlevnad; individualistisk och inriktad på jaget (Baker, 1992).

2. sammanförande komponent - inriktad på interaktion med andra, avser anknytning och/eller identifiering med talare av samma språk och med den aktuella talgemenskapens kulturella aktiviteter (Baker, ibid.)

3. bevarandeinriktad komponent

4. kulturarvskomponent – baseras på tanken om språk som kulturellt kärnvärde (Smolicz, 1980; Smolicz, 1992; Smolicz & Harris, 1977; jfr även Hofman & Cais, 1984).

5. generell komponent

Metod: attityder

23-04-20 15

20 påståenden, 5 komponenter, 4 påståenden per komponent

I. Kulturarvskomponent II. Utilistisk komponentIII. Sammanförande komponentIV. Bevarandeinriktad komponentV. Generell komponent

Cronbachs alpha = 0,9

Resultat: utomspråkliga faktorer

SA3Språkval

AV VL

SO p = 0,019* p = 0,008** p = 0,044*

r = -0,467 r = -0,915 r = 0,407

medelstarkt samband

starkt samband medelstarkt samband

Spearmans korrelation, tvåsidigt, α = 0,05

23-04-20 16

Språkliga variabler Utomspråkliga faktorer E

ffek

t/

gru

pp

ID

SO

1P

3P

V-G ReSL

GBT

SA1

SA2

SA3

SA4

AV

VL

07SE 0,27 0,0264 0,0142 x x x låg medel medel medel 2,8 38

+A

ttritio

n

n =

17

(68

%)

17SE 0,11 0,0212 0,0155 x x x låg låg medel medel 2,7 36 23SE x 0,0417 0,0241 0,0267 x x hög medel låg låg 4,0 45 08SE 0,09 x x x 17,07 medel medel medel låg 4,1 37 09SE x 0,0353 0,0169 saknas x x medel hög hög hög 4,9 26 11SE x x x 0,0172 x x låg låg hög medel 4,3 31 28SE x 0,0158 0,0161 x x x låg låg medel medel 4,0 26 30SE 0,16 0,0141 x x x x låg låg låg låg 1,7 37 03SE 0,1 x x x x x låg låg låg låg 2,4 38 05SE 0,09 x x x x x hög medel medel medel 3,9 38 06SE 0,2 x x x x x medel låg låg medel 3,1 38 15SE 0,11 x x x x x medel medel hög hög 4,4 26 16SE 0,13 x x x x x medel hög medel medel 4,0 31 01SE x 0,0167 x x x x medel låg medel medel 3,8 39 19SE 0,21 x x x x x låg medel låg låg 3,8 24 21SE 0,13 x x x x x medel låg låg låg 3,3 27 27SE x x x x x 79 % ? låg medel hög medel 4,2 30 02SE x x x x x x låg låg medel medel 4,6 38

-Attr

ition

n =

8 (3

2 %

)

10SE x x x x x x låg medel hög medel 4,4 31 12SE x x x x x x medel medel medel medel 3,6 29 13SE x x x x x x medel låg låg låg 3,9 25 14SE x x x x x x medel medel medel medel 4,3 26 18SE x x x x x x medel hög hög hög 4,4 20 22SE x x x x x x låg låg låg låg 3,7 33 26SE x x x x x x låg låg låg låg 3,8 26

Slutsatser

•en språklig variabel, språklig osäkerhet, kunde

relateras till språkanvändning, attityder och

vistelselängd

23-04-20 19

Tack!

Dziękuję za uwagę!

Avhandlingen är tillgänglig via Stockholms universitets webbplats:

http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:407915