Karolinska UniversitetssjukhusetHörsel- och Balanskliniken

Verksamhets chef

Diagnostik Habilitering Rehabilitering

Klinikråd

Driftråd

Enheten för hörselhabilitering barn och ungdom

Enhetschef

Team SÖDER

Förskola – skola0 – 20 år

Team NORR

Förskola – skola

0 – 20 år

Flerfunktionsteam

0 – 100 år

Bit. enhetschef

Enhetsråd

FOUU

Miljö

Etik

Team Stockholm

Förskola - skola

0 – 20 år

Team Stockholm

Förskola - skola

0 – 20 år

Karolinska UniversitetssjukhusetHörsel- och BalansklinikenHörselhabilitering Barn och Ungdom

Totalt antal inskrivna patienter 2073 st

Antal med hörapparat 997 st

Antal med CI 169 st

Antal med BAHA 55 st

Antal med hem eller skol teknik 750 st

Förskolebarn 247st skolbarn o äldre 1826st

Vad önskar jag mitt inlägg kommer ger Er !

Att ni nu går hem och är mer ljud kritiska

Kontrollerar tekniken mer regelbundet

Filmar Er verksamhet för utvärdering

Sören Holmberg

Hörselingenjör

En dag på jobbet !

Høre i olika ljudmiljøer

Høre via høreapparat – CI - BAHA

Høre via teleslinga – FM

Fungerar tekniken ?

Mikrofonteknik

1.Problemet:

Dåligt signal-brus-förhållande

på grund av:

* Buller (höra - höra via HA – se – känna)

* Efterklang

* Avstånd

2.Lösningar:

* Val av rätt sal

* Akustikförbättring

* Bra skolmöbler

* Tyst i klassen

* Rätt placering

* Slinga, FM

Några riktlinjer att ……Alla barn behöver en god akustisk miljö för att kunna utvecklas speciellt gäller det barn med hörselnedsättning. Barn har svårare än vuxna att höra

i dålig akustisk miljö (flera vetenskapliga rapporter har visat detta). Om de har en hörselnedsättning blir det än svårare. Akustikförbättrande

åtgärder som görs för hörselskadade är även bra för normalhörande barn. Så långt som möjligt skall SVENSK STANDARD SS 02 52 68 följas.

Klassrummet: Väljes så, att det ej ligger i omedelbar närhet av utrymmen där man kan räkna med bullrande aktiviteter såsom trapphus och

korridoravsnitt med livlig rörelse under lektionstid, slöjdsal och liknande, trafikled intill med hög trafikfrekvens, skolgård där störande aktivitet äger

rum under lektionstid.

Rummet bör vidare ha kort efterklangstid, 0,5 sekunder över oktavområdet 125 - 8000 Hz är godtagbart. Det får ej heller vara utsatt för starka

induktiva störfält (rekommenderat värde är – 35dB(A)), vilket kan försvåra användningen av hörsel teknisk utrustning.

Bullerdämpande åtgärder: Eftersom den normalt förekommande störnivån under aktiviteter i klassrummet ofta leder till maskering av

nyttoinformationen är det angeläget att en minimering av störnivån görs. Rekommenderad maximal störnivå är 30 dB(A) och 45 dB(C).

Nedanstående åtgärder har effektiv inverkan på störnivån.

Golv/Elevstolar: Inläggning av mjuk golvbeklädnad. Helsyntetisk öglematta ger bästa resultatet. Om någon typ av plastmatta väljes skall salen

förses med elevstolar av kryssfot eller kryssbens modell. Plastmattan är dock vida underlägsen heltäckningsmattan från bullerdämpande

synpunkt. Gummitassar av typ ACTIVE care () har ofta en bra ljuddämpande effekt. Det är viktigt att mattfabrikantens städinstruktioner följes för

vald matta.

Elevbord: Dämpning av bänklocksslamret genom montering av självhäftande tätningslist på vänster och höger lådkant på samtliga elevbord.

Värnamo All-list dim: 8 x 15 mm (eller Tesa Universallist, dim: 8 x 15 mm) har goda stötabsorberande egenskaper, cirka 10cm på vardera

bänksida räcker.

Dörrar/ Fönster: Dämpning med avseende på slagljud samt översyn och eventuell förbättring av tätning mot utifrån inträngande ljud.

Självhäftande tätningslist av lämplig grovlek ger god verkan.

Ventilationssystem: Vid höga störnivåer över 30dB(A) och/eller över 45dB(C)) skall möjligheterna till reduktion av denna undersökas.

Belysning: För att den hörselskadade skall kunna få bra stöd i den talandes avläsebild måste ljusförhållandena vara goda. Normalbelysningen i

klassrummet bör vara över 500Lux och minst 700Lux på tavlan. Belysningen måste vara akustisk såsom induktivt störningsfri.e.”

Exempel på tal utan akustik sanering

125 250 500 1000 2000 4000Hz

30 kvm Ecophon

Akutex T Gedina 0,84 0,65 0,48 0,45 0,46 0,48s

20 mm tjock 50 mm

nedpendling

30 kvm Ecophon

Akutex T Gedina 0,7 0,48 0,45 0,48 0,45 0,46s

med 20mm tjock och

200mm nedpendling

30 kvm Ecophon

Akutex T Gedina 0,62 0,49 0,45 0,45 0,45 0,45s

med 40mm tjock och

200mm nedpendling

Akustikberäkning

Sabine FORMEL: T = 0,16 * V/A

T = efterklangstiden

V= rummets volym

A= rumsabsorption (a1*S1 + a2*S2 osv….)

Olika materialsdämpfaktor:

125 250 500 1000 2000 4000 Hz

Absorbent

50mm

0,49 0,63 0,83 0,97 1,00 0,96

Gardin 0,03 0,12 0,15 0,27 0,37 0,42

Mjuk

matta

0,05 0,08 0,20 0,30 0,35 0,40

Sittande

person

0,17 0,36 0,47 0,52 0,50 0,46

Störljud = Oönskade ljud

Ljudnivåer på olika golv !

På klinkers:

Utan tass 90 dB

Med tennisbollar 40 dB

På trägolv:

Utan tass 70 dB

Med tennisbollar 40 dB

Olika mätningar:

Buller/ ljudnivåmätning

Efterklangs mätning

Luftljudsisolerings mätning

Stegljudsisolering mätning

RASTI, STI mätning

Ljusmätning

”at det at kunne høre de andre elever stadig er den største udfordring i dagens skole.”

Karolina Smeds

FM- system med høretelefon, Audiofon – MP4

At kunne høre bra to teleslinga.

Tore Lundborg

Tågbanans signalsystem mätt i hörselklassrum (10m över spåret).

40455055606570758085

50

24

51

84

53

44

55

04

56

64

58

24

59

84

61

44

63

04

64

64

66

24

67

84

69

44

71

04

72

64

74

24

75

84

77

44

79

04

Mätning med tåg på plattform 5, kl:00,05

Frekvens

Hz

dB

Fröken testar CI

med testplatta

Med fjärrkontrollen

testas både att M

och T fungerar

Fröken har mygg-

mikrofon med FM

sändare som är

kopplad till

teleslingan

Testplatta för CI

test

Clips med

hörapparat för test

av teleslingan och

elevernas

hörapparater

Mikrofontyper:

Halskroksmikrofon

Myggmikrofon

Bommikrofon/Madonna

Mikrofon på halskrok

Eleven har mini FM (MLx) och pedagogen myggmikrofon.

Mikrofonteknik:

Slå på/sätt på mikrofonen ! Va skall de höra allt ?

Jag viskar så hörs det inte,

Flera lärare med mikrofon,

Glömmer slå av den ibland,

Karolinska UniversitetssjukhusetHörsel- och BalansklinikenHörselhabilitering Barn och Ungdom

Hur fungerar skolhörselteknisk utrustning som

skall användas av integrerade hörselskadade

elever?

Gjordes våren 2006 på 95 skolutrustningar och

2010 på 35 stycken utrustningar

Sören Holmberg

Hörselingenjör

Fasta systems felprocent 2006 (95st) och 2010 (25st)

0

10

20

30

40

50

60

Väl fungerande Felanmälda Upptäckta fel

Pro

cen

t

2006

2010

Hörselteknik för elever med

flerfunktionsnedsättning

Ett samarbete mellan:

Karolinska Universitets sjukhuset Enheten för

Hörselhabilitering Barn och Ungdom

Specialpedagogiska skolmyndighetens

resursenhet.

Projekt tid 2008 – pågående.

Specialpedagogiska

skolmyndigheten

Fungerade hörselteknisk utrustning

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Hörapp OK CI OK Sling OK

Pro

ce

nt 2008

2009

2010 (VT)

Hörapparatskontroller:

Arne Gustavsson Birgittaskolan cirka 80 % OK

Sören Holmberg Alviksskolan (88%) cirka 50 % OK

17 % ej med

17 % felaktiga

17 % en av två felaktig

Sören Holmberg Åsbackaskolan 70 % OK och satt på örat

Fel på portabla system (17st) 2010

0

1

2

3

4

5

6

7

8

mFM Halsslinga Hörlurar

An

tal

ele

ver

Väl fungerande

Upptäckta fel

”at det at kunne høre de andre elever stadig er den største udfordring i dagens skole.”

”at det at kunne høre de andre elever stadig er den største udfordring i dagens skole.”

Utrustning (95 st) hos de elever som besöktes 2005-2006

Transett pedagog III

Tegnér (AKG)

Mentor (Okayo)

Access 210

TRANSETT PED III

Ty p oc h a nt a l ut r ust ni nga r ( 2 5 st y c k e n) å r 2 0 10

Ped III

A 210

A 330

ACCESS 210

ACCESS 330

”at det at kunne høre de andre elever stadig er den største udfordring i dagens skole.”

Vad gav hörapparatskontrollen ?

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Hör

appa

rate

n OK

En

Ok

en tr

asig

Felakt

ig

Hem

ma

CIC

CI,

OK

Kun

de in

te k

olla

s

An

tal e

lev

er

Pojke

Flicka