Marie Holmberg‐ClausenÖverläkare GeriatrikerMedicinklinikenMälarsjukhuset Eskilstuna

GrundenDet finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de 

initiala interventionerna vid BPSD bör vara av icke‐ farmakologisk art. Generellt innebär det att de första 

åtgärderna bör omfatta en anpassning av omgivande  miljö

och bemötande. 

Därför är kunskap om olika demensdiagnoser  och deras uttryck samt kunskap om vikten av ett 

nyanserat och medmänskligt förhållningssätt  grundläggande i vården av personer med 

demenssjukdom och BPSD. 

2

Rekommendationer efter workshop april 2008

Beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD) Begreppet 

är 

ett 

samlingsnamn 

för 

ett 

antal 

vanliga, 

icke 

kognitiva 

symptom 

vid 

demenssjukdom 

och 

beskrivs 

dels 

som 

förändrade 

beteenden 

som 

är  socialt 

oacceptabla 

och 

belastande 

för 

andra 

människor, 

dels 

som 

psykiska 

symptom 

av 

sådant 

slag 

som 

också

kan 

uppträda 

hos 

personer 

utan  demenssjukdom. 

BPSD 

definieras 

som 

symtom 

på

störd 

perception, 

stört 

tankeinnehåll,  förändrat 

stämningsläge 

och 

förändrat 

beteende. 

Beteendeförändringar 

omfattar 

dels 

beteenden 

som 

kan 

observeras 

av 

andra 

och 

dels 

psykiska  symtom 

som 

personen 

med 

demenssjukdom 

själv 

upplever 

och 

rapporterar. 

Beteendesymtom 

visar 

sig 

som 

till 

exempel 

fysisk 

och 

verbal 

aggressivitet,  rastlöshet, 

skrik, 

agitation, 

vandring, 

plockande 

och 

sexuellt 

agerande. 

De 

psykiska 

symtomen 

omfattar 

bland 

annat 

vanföreställningar, 

hallucinationer,  förändringar i stämningsläge, tvångstankar och ångest [441, 444].

(Demenssjukdom Nationella riktlinjer 2010 Soc styr)

A. Affektiva symptomDepression, mani/hypomani, ångest/oro, irritabilitet

B. PsykossymptomHallucinationer, vanföreställningar, felaktig identifiering

C. HyperaktivitetPsykomotorisk agitation (både verbal och fysisk, aggressiv och nonaggressiv, vandringsbeteende, ropbeteende), sömnstörning

D. ApatiInitiativlöshet, tillbakadragenhet, förlust av intressen

BPSD

VANFÖRESTÄLLNINGAR• Diagnos svår/besvärlig. Verkligen psykos? Eller demenssymptom  

omöjliga att medicinera?• Antipsykosläkemedel sänker DA. Demenspatient har redan DA brist.• Effekt endast hos ca 20%. Stora problem med biverkningar! Kognition 

och motorik försämras• Underhållsbehandling ‐

ja, om effekt men inte för mycket biverkningar

• Krav på

uppföljning! /protokoll ca var 3:e vecka ( BPSD reg)• Efter ca 3 v uttrappning osv , upp ett steg om symptom återkommer.• Oftast spontan symptomregress med tiden

risperidon/ Risperdal 0,25 x 1  2‐3 v dosutvärdering; trappas ut (prio 7)

haloperidol/ Haldol   (prio 8)

quetiapin/ Seroquel   25 mg ½‐1 x 1  ‐

f a Lewybody  ( inga studier) 

Olanzapin/ Zyprexa 2,5 tn  (prio 9)

• Vanföreställning: felaktig och endast hos pat befintlig uppfattning som inte kan korrigeras• Psykos: vanföreställningar, hallucinationer, bristande insikt ovh uppfattning av person och verklighet

Riskläkemedel och BPSD

Nozinan (levomepromazin)

Siqualone dek (flufenazin)

Trilafon dek (perfenazin)

Buronil (melperon)

Dridol (droperidol)

Serdolect (sertindol)

Zeldox (ziprasidon)

Fluanxol (flupentixol)

Truxal (klorprotixen)

Cisordinol (zuklopentixol)

Haldol (haloperidol)

Leponex (klozapin)

Zyprexa (olanzapin)

Seroquel (quetiapin)

Abilify (aripiprazol)

Invega (paliperidon)

Risperdal (risperidon)

Klometiazol

sederande <------------------------------------------------------- > extrapyramidala biverkningar

Klasseffekter : ökad mortalitet; hjärt-kärlhändelser/CVL, QT- tid, postural hypotension, fallrisk, hyperlipidemi, diabetes, somnolens/sedering, extrapyramidala biverkningar ( fa Haldol)

AKATISIOförmåga att sitta stilla , ”inre tortyr”

DYSTONIOfrivilliga ihållande muskelsammandragningar leder till upprepade rörelser/onormal kroppshållning

TARDIV DYSKINESIRepetitivt ofrivilligt, meningslöst ; ansikte –fingrar

PARKINSONISMRigiditet, tremor, förlångsamning

HALLUCINATIONER

iBehandling om skrämmande eller hotfulla! Illusioner? Speglar, belysning, tapeter? Arb ter åtgärder

Vid Lewydemens (LBD) till en början möjligt att hålla distansl

n början möjligt att hålla distans.

Biverkan? Sätt ut misstänkta läkemedel

Demensläkemedel / kolinesterashämmare?

Quetiapin/ Seroquel 25 mg ½ x 1 (sic) ‐

f a vid misst LBD

klozapin/Leponex ‐

obs! agranulocytos

HÄMNINGSLÖSTssantar, stå ut /"gilla läget".Ofta frontal påverkan (nervceller eller bansystem) dvs vaskulärt, sent Alzheimer, alkohol. Personlighetsförändring, förlorad impulskontroll tal-känslor-handling, förlorad insikt-moral-gränser, stereotypa rörelser, div persevererande ,hypersexualitet.Sällan effekt av läkemedel eller ”uppfostran”Avled med något "intressantare", stå ut /"gilla läget".

Memenatin/Ebixa ? - försök dämpa ”bakgrundsbrus”

SSRI ( in? ut?)

Demensläkemedel ( kolinesterashämmare) ? - förslag BPSD reg)

APATI

Apati- ett tillstånd av likgiltighet och håglöshet," känslomässig förlamning".

Långt framskriden demens - kognitionen räcker inte till mer?

tillstånd av likgiltighet och håglöshet," känslomässig förlafr

Sätt ut ( bz m m)

Lab (Hb, TSH, Na osv)

Demensläkemedel (kolinesterashämmare) – prova, men sällan effekt

Steg Funktionell nivå Ålder då funktionen uppnås

1 Inga svårigheter varken subjektivt eller objektivt. 2 Klagar över att han glömmer var saker finns.

Subjektiva svårigheter i arbetet. 3 Försämrad förmåga i arbetet uppenbart för medarbetarna.

Svårigheter att resa till nya orter.Minskad förmåga att organisera.

Tonåren

4 Minskad förmåga att genomföra komplexa uppgifter (t.ex. att planera en middag med gäster), handha den egna ekonomin (glömmer t.ex. att betala räkningar), svårigheter att handla i affärer osv.

8 – 12 år

5 Behöver tillsyn för att välja rätt kläder. 5 – 7 år 6 a Tar på sig kläder felaktigt (tar t.ex. på sig ytterkläderna över nattkläderna eller skorna på fel fot eller har svårigheter

att knäppa knappar).5 år

6 b Svårigheter att bada eller duscha adekvat (t.ex. svårigheter att justera vattentemperaturen korrekt). 4 år

6 c Oförmögen att tekniskt sköta toalettbesöken korrekt (glömmer t.ex. att spola, torkar sig inte ordentligt eller hanterar toalett-pappret felaktigt).

4 år

6 d Urininkontinens (tillfälligt eller mer frekvent). 3 – 4½ år6 e Faecesinkontines 2 – 3 år7 a Användningen av språket begränsad till ungefär ett halvt dus-sin ord eller färre under en vanlig dag. 15 mån

7 b Språket omfattar endast enstaka ord under en vanlig dag. 12 mån7 c Förmågan att gå är förlorad (kan inte gå utan assistans). 12 mån7 d Förmågan att sitta utan stöd är förlorad. 6 – 9 mån7 e Förmågan att le är borta. 8 – 16

veckor7 f Förmågan att hålla huvudet är borta 4 – 12

veckor7 g Ihopdragen kroppsställning.

FAST‐skalan

– Funktional Assessemant StagingDenna skala används för att gradera den funktionella nivån vid Alzheimers sjukdom. 

Den bygger på

rapporterade uppgifter från t.ex. anhöriga och vårdare. Skalan är 

hierar‐kisk, vilket innebär att patienten under sjukdomsförloppet följer stegen från 1 –

7g.I den högra kolumnen kan man följa i vilken ålder ett barn förvärvar motsvarande 

funktion.Svensk översättning: Docent Sture Eriksson, Geriatriskt Centrum, NUS, Umeå.

AGITATIONHYPERAKTIVITET; PSYKOMOTORISK, VERBAL, 

AGGRESSIV/NON‐AGGRESSIV

Konfusion; ofta plötslig agitation hos pat som mått bra. Kan bero på

allt; från byta 

rum till UVI till livshotande tillstånd. Läkemedel vanligast. Klingar ibl av under veckor.

Vandring? Rop?

Kartlägg som vanligt. Praktiska åtgärder. Dålig effekt av läkemedel.

Ofta konfusion! Sök orsak, åtgärda !o läkemedel.

"Tortyrbiverkan akatisi" ? Sätt ut

Smärta?   paracetamol ‐

oxycontin 5 mg x 2 ‐

Mo‐plåster

Antipsykosmedel  ‐

om allt testat; om riskabelt  ‐

icke‐göra enl Soc.styr v

v

SÖMNSTÖRNING

Låt göra en ”sömnprofil”

.Flera olika protokoll finns. Analys; Hungrig? 

Rädd? Letar? osv

Försiktig med utsättning av fungerande läkemedel

i

ktig med utsättning av fungerande läkemedel

zopiklon / Imovane vb  ‐

ev oregelbundet

klometiazol/ Heminevrin 1‐2 tn  ‐

inga studier, sällan hemmabruk

melatonin/ Circadin ‐

inga studier, prova 2 v

SSRI (SNRI)

Bz ( oxascand)  ‐

helst vb

klometiazol/ Heminevrin 1‐2 tn   ‐

studier saknas

Pregabalin/ Lyrica 25 mg x 1 ( 1‐2)  ‐

när allt är testat; biv vanligt

ÅNGEST

MANI / HYPOMANI UPPRYMDHET

Ibland svårt att tolka. Ibland svårt att tolka. Upprymd utan orsak. Plumpa skämt. Skrattar åt 

olyckor

Extra komplicerat vid bipolär sjukdom, personlighetsstörningE

xtra komplicerat vid bipolär sjukdom, personlighetsstörning

Sätt ut  (SSRI)

Antipsykosmedel   ‐

kort period under landning

DEPRESSIONOfta kroppsliga symptom, oro, sömnproblemEnsamhet? Existentiell ångest? Kommunikationssvårigheter?Kommunalt hjälpbehov? Skrämmande medboende? Ny personal? 

SSRIMirtazapinT.Sertralin max 50‐100 mg. T Citalopram max 20 mg/d.

Halv initialdos. Utvärdering efter 4 v. Vid otillfredställande effekt byte efter 8 v.

T. Mirtazapin 15 mg tn i monoterapi eller tillägg. Ev öka till max 30 mg. T. Cipralex 5 mg ev ökning till max 10 mg/d. T Venlafaxin start 37,5 mg 

ev stegvis ökning till 150 mg/d.Viktigt med uppföljning. Psykosocialt omhändertagande + farmakologisk 

behandling kräver fungerande samarbete patient‐anhöriga‐primärvård‐kommun. Vid eGFR < 30 ml överväg dossänkning venlafxin, mirtazapin.

IRRITABILITET - BLÖDIGHET -LABILITETVäxlar ibland humör blixtsnabbtBlödighet ska medicinerasOftast vaskulärt

SSRI SNRI

PARESTESI

Stickning, pirrning, domning, sockerdrickskänsla, ”elektriska knölen”

ANTIKOLINERGA BIVERKNINGAR

KonfusionUrinretentionObstipation