Ulvik 2007

Varför vänstern borde älska många

marknadsreformerStefan Fölster och Fabian

WallenKebnekaisegruppen

2008-04-29

Höger och vänster tassar försiktigt kring många marknadsreformer…

• …trots att de kan vara bättre för jämlikhet och tillväxt.

• …för att inte utmana väljargrupper eller starka intressen.

• …och tvingas integrera särintressestödet i sin retorik.

Lag om Anställningsskydd

”bättre bemedlade gynnas på bekostnad av personer i en sämre ekonomisk position”

Slutsats av en genomgång av drygt 100 studier avanställningsskydd i boken ”Effekter av

anställningsskydd”,SNS 2008, av Per Skedinger.

Hyresreglering

9 av 10 svenskar behöver spara mer än 25 år för

att få ihop en halv miljon.

Lika mycket tjänar privilegierade med ett telefonsamtal som ger dem en attraktiv hyresrätt.

Centralstyrd sjukvård

Arbetare fick mycket sämre tillgång tillsjukvård jämfört med tjänstemän

sedan mittenpå 1980-talet efter centralisering avsjukvården.

Enligt Socialstyrelsens årliga hälso- och sjukvårdsrapporter

Andel som anser att "känna rätt personer" är en av de två viktigaste faktorerna för att komma framåt i livet, EU-27

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Källor: Special Eurobarometer 273, European Social Reality (2007)

Sverige hade en jämn inkomstfördelning redan

innan välfärdsstaten svälldeSkattekvot * och inkomstfördelning , Sverige , 1975 - 2006

0,0

0,1

0,1

0,2

0,2

0,3

0,3

0,4

1975 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005

Gin

i-ko

effi

cient

0

10

20

30

40

50

60

*Ska

ttein

täkt

er ,

an

del av B

NP,

pro

cent

Källa : OECD , SCB , samt Budgetpropositionen för 2008

Gini-koefficient, v.s.

Skattekvot, h.s.

Förväntad livslängd och spädbarnsdödlighet var låga i

Sverige redan 1960Förväntad livslängd och skattekvot

20 OECD - länder

0

10

20

30

40

50

10 15 20 25 30 35 40 45 50Skatteintäkter , andel av BNP , genomsnitt 1960- 2005

Pro

cen

tuell

ökn

ing

av f

örv

änta

d

livsl

än

gd,

19

60 -

20

05

Källa : OECD och egna beräkningar

Sverige

Länder som infört marknadsreformer har inte

fått mindre jämlikhetSkattekvot* och inkomstfördelning, Irland, 1987-2006

20

22

24

26

28

30

32

34

36

38

40

1987 1995 1997 1999 2001 2003 2005

Gin

i-ko

effi

cient

20

22

24

26

28

30

32

34

36

38

40

*Ska

ttein

täkt

er,

andel av B

NP, p

roce

nt

Källor: Eurostat (Gini-koefficient 1995-2006), OECD (Skattekvot 1987-2005), Brian Nolan, Bertrand Maître, A Comparative Perspective on Trends in Income Inequality in Ireland, The Economic and Social Review, Vol. 31, No. 4,

October, 2000 (Gini 1987 och 1993)

Gini-koefficient, v.s.

Skattekvot, h.s.

Dynamisk utveckling är viktigare än en statisk

ögonblicksbildLåginkomsttagares inkomstutvecklingÅrlig proc. förändr. av den fattigaste kvintilens disponibla linkomst, fasta priser*

-0,5%

0,5%

1,5%

2,5%

3,5%

4,5%

5,5%

6,5%

7,5%

Irlan

d (8

7-00

)

Taiw

an (8

1-97

)

Span

ien

(80-

00)

Norge

(79-

00)

Luxe

mbu

rg (8

5-00

)

Neder

länd

erna

(83-

99)

Bel

gien

(85-

00)

USA

(79-

00)

Stor

brita

nnie

n (7

9-99

)

T

ysklan

d (8

1-00

)

Kana

da (8

1-00

)

Finl

and

(87-

00)

Sver

ige

(81-

00)

Italie

n (8

6-00

)

Öster

rike

(87-

00)

*Tidsperioder är valda utifrån av LIS tillgänglig statistikKälla: Luxembourg Income Study samt egna beräkningar