UHOVHQLgVWUD*|WDODQGRFKgVWHUJ|WODQGV …€¦ · 2000. En sammanfattande slutrapport publiceras våren 2000. Avkastningen av samarbetspro-jektet är bland annat ett förslag till

)|U�6NRJVYnUGVVW\UHOVHQ�L�gVWUD�*|WDODQG�RFK�gVWHUJ|WODQGV/XIWYnUGVI|UEXQG

gYHUYDNQLQJ�DY�OXIWI|URUHQLQJDU�LgVWHUJ|WODQGV�OlQ

5HVXOWDW�WLOO�RFK�PHG�VHSWHPEHU��

Eva Hallgren Larsson, redaktörB 1363

Aneboda, april 2000

1

För Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland och Östergötlands Luftvårdsförbund

Övervakning av luftföroreningar i Östergötlands länResultat till och med september 1999

På uppdrag av Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland och Östergötlands Luftvårdsförbund har IVLmätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sju platser i länet. I februari 1998 starta-des mätning av lufthalter på två av dessa. Syftet är att beskriva nedfallets storlek, markvattnets sam-mansättning i skogsytorna och luftens innehåll av föroreningar i olika delar av länet, samt hur för-hållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslu-tade åtgärder genomförs. Ytorna har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observations-ytor, vilket gör att resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa.

Nedfall av försurande ämnen visar en gradient med störst nedfall i sydvästra Sverige och avtagandevärden åt nordost. I norra Sverige finns en gradient med högre värden längs ostkusten än längre in ilandet. Stockholmsområdet visar större belastning än kringliggande län. Under 1990-talet har ned-fallet av svavel minskat, framför allt gäller det torrdeponerat svavel. För kväve är det svårt att setrender. Resultaten från Östergötland följer det generella mönstret. Under de tre senaste åren hartotala nedfallet av svavel till granskog varit 4,2 kg/ha. Motsvarande för kväve uppskattas vara 6-7kg/ha. Markvatten från skogsytorna i Östergötlands län har generellt visat måttlig försurningspåver-kan. Oftast har pH-värdet i markvattnet varit mellan 4,7 och 5,7. På samma sätt som i övriga Sverigehar halterna av marknära ozon inneburit risk för skador på känslig vegetation.

Nederbördsmängden på de sju lokalerna i länet var nästan 800 mm under det senaste hydrologiskaåret, från oktober 1998 till september 1999, vilket är 15 % mer än medelvärdet för hela tidsperioden.Nedfallet av kväve var snarare högre än tidigare, cirka 7 kg/ha, men svavelnedfallet något mindre,4,1 kg/ha. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer nedfallet av svavel och kväve attminska till 2010. Under 1998/99 var pH-värdet i nederbörd från samtliga lokaler i genomsnitt 4,7,vilket är högre än i början av 1990-talet. På grund av den regniga och kyliga sommaren 1998 varhalterna av marknära ozon betydligt högre under sommaren 1999.

Figur 1. Principskiss för mätningarna.

Uppdragsgivare:SVS och Östergötlands LVF

Utförande organ:IVL Svenska Miljöinstitutet ABAneboda, SE-360 30 LAMMHULT

Författare: Eva Hallgren Larsson,red.

Nyckelord: Deposition, svavel, kväve,skogsytor, försurning, markvatten,luft-halter, Östergötlands län

IVL rapport B 1363

Beställs från:SVS i Östra GötalandKristian SvedbergBox 228593 24 VÄSTERVIK

ellerIVL, PublikationsserviceBox 21060SE-100 31 STOCKHOLMTel: 08-598 563 00Fax: 08: 598 563 [email protected]

2

InnehållsförteckningÖvervakning av luftföroreningar i Östergötlands län .............................................................................................. 1

Innehållsförteckning............................................................................................................................................ 2Inledning ............................................................................................................................................................. 3Ord att förklara.................................................................................................................................................... 4Förklaring till stationsfigurer............................................................................................................................... 4Stationsvis redovisning........................................................................................................................................ 5Tidsutveckling deposition ................................................................................................................................. 15Tidsutveckling markvatten ................................................................................................................................ 16Tidsutveckling lufthalter ................................................................................................................................... 17Faktaruta: Ozonhalter ........................................................................................................................................ 18Data i tabellform – deposition, lufthalter, markvatten....................................................................................... 19

Mer information om miljöövervakningeninom Krondroppsnätet finns på IVLs hemsida:

www.ivl.se

Där finns bland annat:

• bakgrund och metodbeskrivning• information om provytorna• databas och kartor för hela Sverige• notiser och aktuell information

3

InledningPå uppdrag av luftvårdsförbund,länsstyrelser, skogsvårdsstyrelseroch kommuner mäter IVL i Ane-boda deposition och markvattenpå över 100 lokaler i Sverige. För-delning i landet framgår av figur2. Syftet med undersökningarnaär att kvantifiera belastning ochbeskriva effekter i marken. Påvissa lokaler mäts lufthalter avsvaveldioxid, kvävekomponenteroch ozon.

Resultaten från undersökningarnasamlas i en databas på IVL därbearbetning sker. Ett mätår är etthydrologiskt år som sträcker sigfrån oktober till september. Re-sultat avseende tillstånd och tids-utveckling redovisas i årliga läns-rapporter. Ord och begrepp somförekommer i texten förklaras ifaktarutan på sidan 4. Där finnsäven en förklaring till innehållet istationsfigurerna, som visar re-sultat från enskilda lokaler. Yt-terligare information, förklaringaroch metodbeskrivningar nås viahemsidan, www.ivl.se.

Provtagning av nederbörd sker påöppna ytor och analys av förore-ningsmängderna ger ett mått påhuvudsakligen det våta nedfallet.Provtagning av krondropp görs pånärbelägna skogsytor. Skogsmar-kens reaktion på det sura nedfalletstuderas framför allt genommarkvattenstudier. Lufthaltermäts med diffusionsprovtagaresom kvantitativt absorberar dengas som skall analyseras. Huvud-delen av undersökningarna avluftföroreningar sker iSkogsvårdsorganisationens (SVO)skogliga observationsytor. SVOundersöker regelbundet skogensoch skogsmarkens tillstånd, somtillväxt, kronutglesning samt barr-och markkemi. Det gör att luftför-oreningarnas inverkan på skogensoch markens tillstånd kan analy-seras. De skogliga observation-sytorna ingår i såväl ett nationelltsom ett Europeiskt nät.

De första mätningarna påbörjadesi Blekinge hösten 1985. Sedan harfler län kommit till och de sam-

ordnade undersökningarna om-fattar nu större delen av landet.Metoderna har i princip bibehål-lits sedan starten och ingår nu iEUs manualer för miljöövervak-ning.

Under åren 1997-1999 har ettsamarbetsprojekt bedrivits mellanlänen, Naturvårdsverket (NV) ochIVL. Bland annat innebär det attstatliga anslag, via NV och IVL,kunnat komplettera och utvecklaverksamheten. Främst gäller detmätmetoder, förbättrade rutinerför databearbetning, utvärderingoch presentation samt ökad data-tillgänglighet och samordning.Arbetet har utförts i samråd meden styr- och referensgrupp bestå-ende av personer från de olikaorganisationerna. Syftet medprojektet har varit att utveckla ochrationalisera de regionala mät-ningarna så att nyttan för avnä-marna ökar. Samarbetsprojektetslutredovisades vid ett seminari-um på Kronobergshed i januari2000. En sammanfattandeslutrapport publiceras våren 2000.Avkastningen av samarbetspro-jektet är bland annat ett förslagtill framtida regional övervakningav luftföroreningar. Förslagetpresenterades vid seminariet ochmotiveras närmare i slutrappor-ten.

Resultat från depositionsmätning-arna har tidigare jämförts medkritisk belastningsgräns. Nu före-slagna miljökvalitetsmål ska upp-nås till år 2010. De baseras påbeslutade utsläppsbegränsandeåtgärder. Utsläppsminskning kanräknas om till deposition i olikadelar av landet och jämföras medregionala mätningar. För Göta-land innebär miljökvalitetsmålet 3kg svavel och 5,5 kg kväve per haoch år, vilket är förväntad genom-snittlig belastning i både öppnaoch skogbevuxna områden år2010. För markvatten kan faktiskutveckling jämföras med modell-beräknad återhämtning som för-väntas i takt med att nedfallet avförsurande ämnen minskar.

Undersökningarna i Östergöt-lands län är resultat av ett lagar-

bete, där provtagning utförts avTore Lindén, Mats Holm ochBjörn Johansson, samtligaSkogsvårdsstyrelsen. IVL harutfört analys, utvärdering ochredovisning. Gunnel Hedberg,Karol Koos, Marie Jonsson, IngerTorbrink, Sari Svensson, AnnaDanielsson, Christer Larsson,Kerstin Hommerberg och BritaDusan står för analysarbetet. Va-lidering av data har huvudsakli-gen utförts av Gunnel Hedberg.Johan Knulst, Gunnar Malm ochCecilia Akselsson har arbetat meddatabearbetning och figurfram-ställning. Eva Hallgren Larssonhar varit projektledare och till-sammans med Olle Westling ochGunilla Pihl Karlsson (lufthalter)svarat för utvärdering och rap-portering.

Figur 2. Krondroppsnätet1998/99. Samordnade mätningar

4

Ord att förklaraANC: ”Acid Neutralising Capacity” (syraneutralise-rande förmåga) beräknas som starka basers katjoner(Ca2+, Mg2+, Na+, K+) minus starka syrors anjoner(SO4

2-, NO3-, Cl-) räknat i ekvivalenter. Positivt värde

utgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiskaanjoner. Negativt värde uttrycker aciditet.

Antropogen: Orsakad av människan.

Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller medursprung i syraneutraliserande föreningar. Viktigast idetta sammanhang är kalcium, magnesium och kalium.

BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca2+, Mg2+, K+)och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol ochindikerar markens försurningsstatus. Kvot under 1anses medföra en ekologisk risk.

Deposition: Nedfall av luftföroreningar från atmosfä-ren.

EMEP: Europeiskt samarbete för kontroll av luftensoch nederbördens sammansättning samt beräkningar avtransport av luftföroreningar över nationsgränser.

EU-yta: 250 skogliga observationsytor i Sverige somingår i ett Europeiskt nät. 50 av dessa lokaler användsäven för regionala mätningar av luftföroreningar.

Hydrologiskt år : Omfattar oktober till september,baseras på vattnets cirkulation i naturen.

Interncirkulation: Vissa ämnen, till exempel kalcium,magnesium, kalium och mangan, interncirkuleras mel-lan träd och mark. De deltar i jonbytesprocesser därvätejoner tas upp och baskatjoner avges i trädkronan.

Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildarjordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad.De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment ochtorv (den senare har bildats av organiskt material).

Jordmån: Övre delen av marken som påverkas avorganismer, klimat och vegetation. Vanligaste jordmå-ner i skog på fastmark är podsoler, övergångsjordaroch brunjordar.

Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna.Ger ofta bra mått på total belastning i skog av ämnensom inte påverkas av interncirkulation eller upptag,såsom svavel och klorid. För kväve indikeras i regelupptag eller omvandling i trädkronan. Det gör att ned-fallet av kväve i områden med låg eller måttlig belast-ning visar högre värden på öppet fält än till marken iskogen. I kraftigt kvävebelastade områden visar kron-

droppsmätningar större deposition än mätningar påöppet fält.

Kritisk belastning: Under denna kvantitativa gränskan skadliga effekter på känsliga delar av ekosystemetundvikas. Utgör grund för beslutade utsläppsminsk-ningar.

Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO2),kvävedioxid (NO2), ammoniak (NH3) och ozon (O3)mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärdemed hjälp av diffusionsprovtagare. NVs förslag tillmiljökvalitetsmål innebär 50 µg/m3 marknära ozonunder sommarhalvåret, se faktaruta under ”Tidsut-veckling lufthalter”. Svenska miljökvalitetsnormer förskydd av ekosystem och hälsa innebär att SO2-halternaej får överstiga 20 respektive 50 µg/m3. Motsvarandeför NO2 är 30 respektive 40 µg/m3.

Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast påväg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersök-ningar med lysimetrar, 50 cm ner i mineraljorden.Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P 80).

pH-värde: Mått på surhetsgrad. Ju lägre pH-värde,desto mer vätejoner och surare förhållanden.

SO4-Sex: Mängd antropogent svavel i form av sulfatjo-ner. Svavel från havssalt har räknats bort med hjälp avuppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse med mil-jökvalitetsmål.

Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens förmågaatt producera virke används ett ståndortsindex (H100)som uttrycker den övre höjden vid totalåldern 100 årför ett givet trädslag. G står för gran och T för tall.

Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras.Dessa fastnar exempelvis på trädkronor och sköljs nedmed nederbörden mot marken. För svavel och havssaltberäknas torrdeposition i dessa undersökningar somnedfall via krondropp minus nedfall på öppet fält.

Total belastning: Summan av våt- och torrdeposition,se ”krondropp”. Beräknas i dessa undersökningar förväte- och baskatjoner.

Våtdeposition: Ämnen som deponeras med nederbörd.Mäts i dessa undersökningar genom nederbördskemis-ka mätningar på öppet fält.

Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi ochlufthalter mäts.

Förklaring till stationsfigurerFiguren redovisar ett urval ämnens deposition de tvåsenaste åren. Detta jämförs med ett medelvärde förhela den period som mätningar utförts på lokalen. Årenär indelade i sommar- (april-september) och vinterpe-riod (oktober-mars).

Markvatten redovisar det senaste årets provtagningar(normalt tre), vilka kan jämföras med ett långtidsvärde.Medianvärde i markvatten används för att undvika enkraftig inverkan av enstaka höga halter som ibland

uppträder under torra förhållanden. Saknade värdeninnebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat itotal- och organisk halt, där skillnaden utgör oorganisktAl som i höga halter medför risk för skador på känsligaorganismer i mark och vatten. Kemiska beteckningarsom används i figurerna är vätejoner (H+), sulfatsvavel(SO4-S), kloridjoner (Cl-), nitratkväve (NO3-N), am-moniumkväve (NH4-N), kalciumjoner (Ca2+) och alu-minium (Al).

5

Stationsvis redovisning

Se figur 3-9 om deposition ochmarkvatten, figur 10 om lufthaltersamt tabell 1-5.

Norrköping (E 02): Äldre gran-skog, med inslag av tall, på stenigmoränmark och låg bonitet (stånd-ortsindex G24). Lokalen, somockså kallas Kvillinge, har ettnågot exponerat läge i en sluttningnordväst Norrköping, vilket bidrartill att det är den lokal i Östergöt-land som varit mest utsatt förnedfall av försurande ämnen. Lo-kalen har, tillsammans med Skul-lebo/Linköping och Omberg, varitmed sedan mätningarna i Öster-götlands län startade 1991.

Mätningarna i Norrköping visar påett mycket tydligt sätt att nedfalletav svavel har minskat markant.Främst gäller det torrdeposition avsvavel, det vill säga mängdengaser och partiklar som inkluderarsvavel. Svavelnedfallet till markeni skogen var 10,1 kg/ha räknat sommedelvärde för de tre första åren.Motsvarande för de tre senasteåren var 5,4 kg/ha. Även neder-bördens bidrag till nedfallet avsvavel har varit mindre undersenare år trots mer nederbörd. Detinnebär att nederbördens genom-snittliga halter av svavel har varitlägre. När det gäller kväve är detbetydligt svårare att se trender.Nederbördens bidrag till deposi-tion av ammoniumjoner har dockvarit något mindre under de tresenaste åren jämfört med de treförsta åren. Via nederbörden de-ponerades 5,7 kg kväve per hektarunder hydrologiska året 1998/99.Det totala nedfallet av kväve tillskogen har uppskattningsvis varit20-30 % större. På grund av upp-tag eller omvandling av kväve iträdkronorna visar krondroppsmät-ningarna lägre värden. Nedfalletav klorid var jämförbart med tidi-gare år.

Trots förhållandevis stor belast-ning av försurande ämnen haraluminiumhalterna generellt varitlåga (0,3 mg/l) och pH-värdenarunt 5,6. Troligtvis beror det påinslag av ytligt grundvatten.Grundvatten har ofta betydligt

högre pH-värden, lägre halter avaluminium och högre halter avbaskatjoner än vad markvatten har.Förhöjda halter av kväve har före-kommit under senare år. Dettagäller främst ammoniumkväve ochindikerar att kväve inte utnyttjastill fullo av vegetationen. Samti-digt finns en risk att kväve utlakastill omgivande vatten.

Linköping (E 03): Gammal, grov,ganska gles granskog med högbonitet (ståndortsindex G30) påsandig-moig morän. Lokalen, somockså kallas Skullebo, har fält-skikt av gräs och ganska skyddatläge. Nedfallet av försurande äm-nen brukar därför vara lägre än påföregående lokal.

På samma sätt som i Norrköpinghar svavelnedfallet till marken iskogen i princip halverats sedanmätningarna startade. Nivåerna ärdock lägre; 7,6 kg/ha som medel-värde från de tre första åren och3,8 kg/ha under de tre senasteåren. I takt med att beslutade ut-släppsminskningar genomförs iSverige och övriga Europa för-väntas årligt svavelnedfall i Göta-land minska till i genomsnitt 3,0kg/ha år 2010. För första gångenvisade krondroppsvärden fråndenna gamla granskog mindredeposition än mätningarna påöppet fält. Detta är ytterligare etttecken på att torrdepositionen avsvavel har minskat. Nederbördensbidrag till kvävenedfallet var 4,8kg/ha. Av okänd anledning harnedfallet av havssalter, mätt somklorid, genomgående varit förhål-landevis stort till skogsmarken iSkullebo. Under 1998/99 depone-rades 14,5 kg/ha, varav nederbör-den bidrog med 6,6 kg/ha, vilketvarit tämligen normalt för lokalen.

Även i Skullebo kan rörligt mark-vatten/ytligt grundvatten före-komma och förbättra markvattnetsstatus. Markvattnets pH-värde haroftast varit 5,5 och aluminiumhal-terna under 0,5 mg/l. Tillsammansmed ganska höga halter kalciumbidrar det till att kvoten mellanbaskatjoner och aluminium varitpå en acceptabel nivå. Provtag-ningen i juli 1997 och november1998 visade tydligt högre pH-

värde och lägre halter av alumini-um. Vid båda dessa tillfällen harprovvolymen varit liten (<200 ml),vilket kan bidra till större inslagoch effekt av rörligt markvatteneller ytligt grundvatten.

Tatorp (E 04): Nationell observa-tionsyta med 60-årig, ganska tättallskog med ståndortsindex T24.Fältskiktet är av ristyp och ytanhar ett skyddat läge. Mätning avdeposition och markvatten startadei oktober 1996 och resultat från trehydrologiska år finns.

Tatorp, i länets nordöstra delar, ären av de ytor där våtdepositionenav svavel och kväve var störstunder hydrologiska året 1998/99;4,2 kg svavel och 6,4 kg kväve perhektar. Krondroppsvärdena visadelägre värden både för svavel ochkväve. För kväve är detta normalt iområden med låg eller måttligkvävebelastning. Mindre nedfallav svavel i krondropp än på öppetfält är vanligare i tallskog än igranskog. Sannolikt beror det påmindre filtrerande yta i tallskog, ikombination med större andelstamavrinning. Denna bidrar tillden totala depositionen utan attfångas upp i krondroppsinsamlar-na. Delvis på grund av kost-nadsskäl ingår inte stamavrinning idessa undersökningar. Dessutomkan det under vissa väderförhål-landen förekomma torrdeposition ide ständigt öppna insamlarna påöppet fält. Faktorer som liggerinom felmarginalen, exempelvishur effektivt torrdeponerade par-tiklar tvättas av från barr och gre-nar, kan också påverka resultaten.I takt med att torrdeposition avsvavel har minskat i Götaland hardet blivit vanligare att krondroppvisar mindre svavelnedfall änmätningarna på öppet fält.

Markvatten från Tatorp har varitsurare än på länets övriga lokaler.I allmänhet har pH-värdet varit 4,7och totala innehållet av aluminium1,4 mg/l. Det är nästan dubbelt såmycket aluminium som på någonav de övriga lokalerna. Trots lågtpH-värde har merparten varitbundet i organiska föreningar,vilket sannolikt förklaras av för-hållandevis mycket totalt organiskt

6

kol (TOC), 28 mg/l. Den försur-ningsindikerande kvoten BC/ooAl,som baseras på mängden alumini-um i oorganisk form, visar därförliknande värden som på mångaandra lokaler i länet.

Den störning som noterades avse-ende kväveomsättning i skogsytanunder 1996/97 (förhöjd halt avnitratkväve i markvattnet i kombi-nation med mer kväve viakrondropp än på öppet fält) varsannolikt en engångsföreteelse.

Omberg (E 08): Gammal, grov,ganska gles granskog uppe påOmberg. Ytan ligger i sluttning åtväster ut mot Vättern. Marken ärbördig och kalkrik och har ettfältskikt av örter. Mätningarna påOmberg startade 1991.

Även på Omberg har nedfallet avsvavel till marken i skogen mins-kat betydligt sedan mätningarnastartade. På samma sätt som iLinköping visade resultaten för1998/99 för första gången mindresvavelnedfall via krondropp än påöppet fält, vilket indikerar litentorrdeposition av svavel (se Ta-torp). Under den första treårsperi-oden var torrdepositionen av an-tropogent svavel nästan 3 kg/haoch år. Via nederbörden depone-rades 4,0 kg svavel och 6,8 kgkväve per hektar.

Till följd av den kalkrika markenhar pH-värdena varit förhållande-vis höga, vilket varit extra tydligtdet senaste året. Provtagningarna inovember och april visade så högapH-värden som 7,6 respektive 6,9,vilket är mer än vid något tillfälletidigare. Troligtvis har det påver-kats av att det har varit torrt imarkerna. Sedan mätningarnastartade har markvattnets innehållav jonerna sulfat, klorid, kalciummagnesium, natrium, kalium ochtotalt organiskt kol minskat signi-fikant. Förhöjda halter av nitrat-kväve var vanligare i början avmätperioden än på senare år. För-ändringen är dock inte statistisktsignifikant.

Solltorp (E 21) Internationellobservationsyta (EU-yta) medrelativt nygallrad 60-årig gran-skog. Ståndortsindex är G32 och

beståndet utgör första generatio-nen skog på före detta betesmark.Marken sluttar svagt åt öster ochlokalen ligger väl skyddad inne ibeståndet. Mätning av depositionoch markvatten startade i oktober1996. Lufthaltsmätningar startade ifebruari 1998.

Nedfallet av försurande svavel,kväve och havssalt i form av klo-rid var något mindre i Solltorp änmedelvärdet från länets övrigalokaler under hydrologiska året1998/99. Delvis kan det förklarasav förhållandevis skyddat läge.Nedfallet av svavel via krondroppvar 3,5 kg/ha och andelen torrde-position var liten. Nedfallet avkväve via nederbörd var 5,2 kg/ha.Nedfallet av havssalt mätt somklorid var 8,4 kg/ha till marken iskogen. Nedfallet av klorid visarofta betydande variation mellanolika år beroende på i vilken ut-sträckning saltförande vindarförekommer.

Av den totala mängden nederbördi Solltorp har knappt 40 % nåttmarken i form av krondropp. Dettaär en förhållandevis låg siffra.Medelvärdet för samtliga granytorsom IVL undersöker är drygt 60%. Detta kan bidra till att det harvarit svårt att få markvatten frånytan. Totalt finns resultat från sjuprovtagningar i Solltorp. Sam-mantaget visar de tämligen suraförållanden; pH-värden runt 4,9,ganska lite baskatjoner och relativtmycket aluminium, 0,8 mg/l. Tillskillnad mot situationen i Tatorputgjordes nästan allt aluminium avoorganiska föreningar. Den för-surningsindikerande kvoten mellanbaskatjoner och oorganiskt alumi-nium blir därför lägre än på övrigalokaler i länet. Provtagningen inovember 1998 utmärker sig ge-nom förhållandevis högt pH-värdeoch låg aluminiumhalt. Samtidigtvar det torrt i markerna; totalaprovvolymen var endast 56 ml.

Halterna svaveldioxid (SO2) ochkvävedioxid (NO2) var av sammastorleksordning som i Söderman-lands län. I år var första året då ettmedelvärde för hela hydrologiskaåret kunde beräknas. SO2- ochNO2-halterna i Solltorp var långt

under svenska miljökvalitetsnor-mer för skydd av hälsa och eko-system, se tidsutveckling lufthal-ter. Vad gäller ammoniak (NH3)var halterna i Solltorp av sammastorleksordning som i Uppsala,Västmanlands samt norra ochvästra Kalmar län men lite lägre äni Södermanlands län.

Säsongsmedelvärdet för marknäraozon (O3), 68 µg/m3, var i nivåmed halterna i Södermanlands ochmellersta Kalmar län. Motsvaran-de vid närmaste EMEP-station,Norra Kvill i närheten av Öster-bymo, var 77 µg/m3. Dosbegrep-pet AOT40 för Norra Kvill var14015 ppbtimmar (dock beräknatpå hela dygnet). Säsongsmedel-värdet var visserligen lägre i Soll-torp men även Solltorp har medstor sannolikhet haft ozonhaltersom skadar känslig vegetation. Dehögsta halterna noterades i mars-juni. Detta är normalt eftersombildningen av ozon påverkas avtillgång på kväveoxider, flyktigaorganiska ämnen, ljus och värme.För mer information angåendekritiska ozonnivåer se faktarutaunder tidsutveckling.

Höka (E 22): Internationell obser-vationsyta, EU-yta, i länets nord-västligaste hörn. Beståndet utgörsav medelgrov, 60-årig tallskog(T24) på typisk tallmark medfältskikt av blåbärsris. Mätning avdeposition och markvatten startade1991 och för lufthalter startademätningarna i februari 1998.

Under hydrologiska året 1998/99noterades mer nederbörd i Hökaän på någon av länets övriga lo-kaler, 966 mm. Nederbördensbidrag till nedfallet av svavel ochkväve, 3,9 respektive 5,9 kg/ha,var dock jämförbart med på övrigastationer. Liksom tidigare år visarmätningarna mindre nedfall avbåde svavel och kväve viakrondropp än på öppet fält, ochresultaten påminner om situationeni Tatorp.

Markvattnets sammansättning harvisat förhållandevis stor variationmellan olika provtagningar undersenaste året. Till exempel notera-des mätseriens både högsta och

7

lägsta pH-värde, 5,8 respektive4,6. Det lägsta värdet visar hursituationen kan vara under somma-ren när det är torrt i markerna.Trots att provtagning genomfördespå samtliga ytor var det bara iHöka det gav resultat. Den totalaprovvolymen var dock liten; 50ml. Vårens provtagning visadeförhöjd halt av nitratkväve. Kom-mande provtagningar får visa omdetta varit en engångsföreteelse.Generellt kan sägas att markvatt-net från Höka indikerat måttligförsurningspåverkan.

Lufthalter av svaveldioxid, kväve-dioxid, ammoniak och marknäraozon visade samma mönster som iSolltorp. Att halterna av marknära

ozon är högre än angivet miljömålär inte unikt för dessa lokaler.Situationen är likartad i så gottsom hela Sverige och de högahalterna kan orsaka betydandeskördeförluster inom jord- ochskogsbruk.

Hycklinge (E 28): Nationell ob-servationsyta i snart 70-årig, grovoch ganska gles granskog (G30).Lokalen har ett skyddat läge påplan och bördig mark med fält-skikt av gräs. Mätning av deposi-tion och markvatten påbörjades ioktober 1996.

Mängden nederbörd och dessbidrag till nedfall av svavel ochkväve var densamma under hyd-

rologiska året 1998/99 som förstaåret, 574 mm nederbörd samt 3,2kg svavel och 4,8 kg kväve perhektar. Torrdepositionen av svavelvar förhållandevis stor och mät-ningarna i skogen visade 4,9 kgsvavel per hektar. Krondroppsmät-ningarna har hela tiden visat lägrevärden för nedfall av kväve änmätningarna på öppet fält, vilketär normalt.

Markvattnet indikerar måttligförsurningspåverkan, pH-värdethar varit runt 5,3 och halterna avaluminium 0,5 mg/l. Utrustningen,som har förstörts av vildsvin ochgrävling, reparerades hösten 1999och samtliga lysimetrar hägnadesin.

Figur 3.Gran, 79 årLokal E 02, Norrköping

ÖF KD ÖF KD ÖF KD0

0.1

0.2

0.3

0.4

97/98 98/99


10

20

30

97/98 98/99ÖF KD ÖF KD ÖF KD

0

2

4

6


0

2

4

6

97/98 98/99

3

4

5

6

7

8

990428981028 990831

990428981028 990831

0

3

6

9

12

15

990428981028 990831

0

3

6

9

12

990428981028 990831

0

0.01

0.02

0.03

0.04

0.05

990428981028 990831

Nederbörd på ÖF (mm)

SommarVinter 381

32898/99

315447

97/98

324344MV


2

4

6

8

97/98 98/99

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

Figur 4.Gran, 102 årLokal E 03, Skullebo


0.1

0.2

0.3

0.4

97/98 98/99


10

20

30


0

2

4

6


0

2

4

6

97/98 98/99

3

4

5

6

7

8

990427981106 990727

990427981106 990727

0

3

6

9

12

15

990427981106 990727

0

3

6

9

12

990427981106 990727

0

0.01

0.02

0.03

0.04

0.05

990427981106 990727


SommarVinter 429

33298/99

317499

97/98

320371MV


2

4

6

8

97/98 98/99

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

Figur 5.Tall, 63 årLokal E 04, Tatorp


0.1

0.2

0.3

0.4

96/97 97/98 98/99


10

20

30

96/97 97/98 98/99ÖF KD ÖF KD ÖF KD

0

2

4

6

96/97 97/98 98/99ÖF KD ÖF KD ÖF KD

0

2

4

6

96/97 97/98 98/99

3

4

5

6

7

8

990531981026 990831

990531981026 990831

0

3

6

9

12

15

990531981026 990831

0

3

6

9

12

990531981026 990831

0

0.01

0.02

0.03

0.04

0.05

990531981026 990831


SommarVinter 440

36598/99

408500

97/98

212325

96/97


2

4

6

8

96/97 97/98 98/99

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

Figur 6.Gran, 77 årLokal E 08, Omberg


0.1

0.2

0.3

0.4

97/98 98/99


10

20

30


0

2

4

6


0

2

4

6

97/98 98/99

3

4

5

6

7

8

990427981106 990727

990427981106 990727

0

3

6

9

12

15

990427981106 990727

0

3

6

9

12

990427981106 990727

0

0.01

0.02

0.03

0.04

0.05

990427981106 990727


SommarVinter 429

45498/99

454464

97/98

305355MV


2

4

6

8

97/98 98/99

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

Figur 7.Gran, 64 årLokal E 21, Solltorp


0.1

0.2

0.3

0.4

96/97 97/98 98/99


10

20

30

96/97 97/98 98/99ÖF KD ÖF KD ÖF KD

0

2

4

6

96/97 97/98 98/99ÖF KD ÖF KD ÖF KD

0

2

4

6

96/97 97/98 98/99

3

4

5

6

7

8

990427981106 990727

990427981106 990727

0

3

6

9

12

15

990427981106 990727

0

3

6

9

12

990427981106 990727

0

0.01

0.02

0.03

0.04

0.05

990427981106 990727


SommarVinter 453

37098/99

491539

97/98

239345

96/97


2

4

6

8

96/97 97/98 98/99

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

Figur 8.Tall, 64 årLokal E 22, Höka


0.1

0.2

0.3

0.4

96/97 97/98 98/99


10

20

30

96/97 97/98 98/99ÖF KD ÖF KD ÖF KD

0

2

4

6

96/97 97/98 98/99ÖF KD ÖF KD ÖF KD

0

2

4

6

96/97 97/98 98/99

3

4

5

6

7

8

990427981106 990727

990427981106 990727

0

3

6

9

12

15

990427981106 990727

0

3

6

9

12

990427981106 990727

0

0.01

0.02

0.03

0.04

0.05

990427981106 990727


SommarVinter 551

41598/99

492516

97/98

406381

96/97


2

4

6

8

96/97 97/98 98/99

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

Figur 9.Gran, 68 årLokal E 28, Hycklinge


0.1

0.2

0.3

0.4

96/97 97/98 98/99


10

20

30

96/97 97/98 98/99ÖF KD ÖF KD ÖF KD

0

2

4

6

96/97 97/98 98/99ÖF KD ÖF KD ÖF KD

0

2

4

6

96/97 97/98 98/99

3

4

5

6

7

8

990426981028 990726

990426981028 990726

0

3

6

9

12

15

990426981028 990726

0

3

6

9

12

990426981028 990726

0

0.01

0.02

0.03

0.04

0.05

990426981028 990726


SommarVinter 292

28398/99

383507

97/98

251304

96/97


2

4

6

8

96/97 97/98 98/99

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

15

Tidsutveckling depositionTidsserie 1 i figur 10 visar ut-veckling på lokaler som varit medsedan mätningarna startade (setabell 1 och 2). De ingår även iserie 2 med resultat från aktuellalokaler. Generellt visar tidsserie 1utveckling i tiden medan serie 2ger bättre bild av nuvarande nivå.

Nederbördens surhet visar positivutveckling. Under de tre förstaåren var nederbördens pH-värde igenomsnitt 4,5. Sedan dess harden blivit mindre sur med pH 4,7som medelvärde under senare år.Krondropp från granskog visarliknande, men tydligare, utveck-

ling. Mängden nederbörd har varitmellan 500-800 mm, räknat somgenomsnitt för de olika lokalernaunder olika år. Cirka hälften harpasserat trädkronorna somkrondropp. Nedfallet av svavel tillmarken i granytorna har i principhalverats sedan mätningarna star-tade. Främst är det torrdepositio-nen av svavel som har minskat.För kväve är det svårare att setrender. Liknande utveckling harnoterats i övriga Sverige.

Hydrologiska året 1993/94 utmär-ker sig genom sur nederbörd, samtstor deposition av svavel och kvä-ve. Detta var tydligt i hela södra

och östra Sverige och orsakadessannolikt av meteorologiska för-hållanden. Värt att notera är attskillnaden mellan lokalerna i detvå tidsserierna tycks vara liten.

Nederbörden under 1998/99 varnågot surare än året innan. Trotsförhållandevis riklig nederbördunder (800 mm) var nedfallet påsamma nivå, eller lägre än tidiga-re; 4 kg svavel till marken i gra-nytorna och 6 kg kväve per hektaröppen mark. Om avtalade ut-släppsminskningar genomförskommer deposition av svavel ochkväve att minska till år 2010.

3.5

4.0

4.5

5.0

98/9996/9794/9592/93

0

200

400

600

800

98/9996/9794/9592/93

0

2.5

5

7.5

10

98/9996/9794/9592/93

0

2

4

6

98/9996/9794/9592/93

3.5

4.0

4.5

5.0

98/9996/9794/9592/93

0

200

400

600

800

98/9996/9794/9592/93

0

2.5

5

7.5

10

98/9996/9794/9592/93

0

2

4

6

98/9996/9794/9592/93

3.5

4.0

4.5

5.0

98/9996/9794/9592/93

0

200

400

600

800

98/9996/9794/9592/93

0

2.5

5

7.5

10

98/9996/9794/9592/93

0

2

4

6

98/9996/9794/9592/93

Öppet fält Gran Tall(n1=3, n2=7) (n1=3, n2=5)pH

Nederbörd (mm)

Svavel (kg/(ha*år))

Kväve (kg/(ha*år))

(n1=0, n2=2)

Figur 10. Årsmedelvärden för valda parametrar i tre miljöer i Östergötland; öppet fält, gran- och tallskog ochtvå tidsserier. Syftet är att belysa tidsutveckling trots övergång från serie 1 (till 1997/98) till serie 2(från 1996/97). Antal ingående lokaler per miljö och tidsserie framgår av n1 och n2 . Streckad linjeanger förväntad nivå år 2010 om beslutade åtgärder genomförs (se sid. 3).

16

Tidsutveckling markvattenLinjär regressionsanalys har gjortsför att konstatera om markvattnetssammansättning förändrats signifi-kant sedan mätningarna startade påvarje lokal. Sammanställningenger indikationer på utveckling iskogsmark och markvatten, ävenom tidsserierna i vissa fall är kor-ta. Lokaler med mindre än femprovtagningar (∼2 år) ingår ej.

Figur 11 visar att markvattnetsinnehåll av baskatjonerna kalcium,magnesium och kalium, samtmangan har minskat signifikant pånära hälften av lokalerna i Göta-land. En stor andel lokaler visaräven minskande halter av sulfat-svavel. Detta är en logisk följd avminskad svaveldeposition. På enfjärdedel av lokalerna har kvotenmellan baskatjoner och aluminiumminskat. Förhållandena i skog-

sytorna i Östergötlands län avvikerinte från andra näraliggande regi-oner. Ett sätt att uttrycka mark-vattnets syra-bas status är förmå-gan att buffra mot syror. Den sy-raneutraliserande förmågan kanuttryckas som ANC. I sura vattenär ANC negativ eftersom all väte-karbonat som bildar alkalinitet ärförbrukad och halten organiskaämnen är inte tillräcklig för attupprätthålla en syrabuffrandeförmåga.

Modellberäkningar av återhämt-ning från försurning efter det attdepositionen minskat har utförts iett urval av skogsytorna i södraSverige. Beräkningarna visar attett trendbrott inträffade i början på1990-talet och hastigheten i dengenomsnittliga förbättring av ANCvar 4 % per år, räknat från 1993.Markvattnet i södra Sverige är i

genomsnitt betydligt surare jäm-fört med den mellersta och norradelen av landet. Trots det kan enminskad surhet förväntas i helaSverige på grund av att framförallt svavelnedfallet minskat i allaområden. Markvattnets status ochutvecklingen i Östergötland ärfrämst jämförbart med mellerstaoch norra delen av landet. Under-sökningar av markvatten finns från43 lokaler i mellersta och norradelen av Sverige under perioden1990 till 1995 då ANC skall haökat i alla skogsytor enligt mo-dellberäkningarna. Under perioden1993 till 1995 uppvisar 18 lokaleren ökning av ANC som i genom-snitt är relativt stor. Många lokalervisar dock varken ökande ellerminskande ANC.

-25-20-15-10

-505

10152025

Ant

al lo

kale

r

Mg2+ H

+

oo

Al

NH 4-

N

oAl

(C

a+M

g+K

)/oo

Al

nn

Cl -

f f

TO

C f

K+

Mn2+

Ca2+

SO

4-S

Fe2+

/3+

NO

3-N

TA

l +

-

Na+

Figur 11. Trendberäkningar för markvatten på 52 lokaler i Götaland. Positivt värde på y-axeln anger antallokaler med signifikant ökade halter (+) sedan mätningarna startade på respektive lokal. På sammasätt anger negativt värde antal lokaler med signifikant minskade värden (-).

Att skogsytorna utvecklas på olikasätt under relativt korta periodersom tre till sex år har flera orsaker.En faktor som är tydlig i mångaskogsytor i landet är att varierandenedfall av neutralt havssalt tillfäl-ligt påverkar kemin i markvattnet.Figur 12 visar två lokaler i Öster-götlands län med likartad utveck-

ling av ANC i markvatten under1993 till 1999. Båda lokalernanoterade minskat ANC fram till1995 och därefter en ökning somsenare planar ut. I Skullebo uppvi-sade halterna av klorid motsattutveckling som ANC. Naturligaepisoder med havssaltsnedfall göratt framför allt natrium jonbyter

med andra ämnen som sitter bund-na till markpartiklarna. I skogsjor-dar som oftast är sura innebär detatt vätejoner och aluminium underen viss tid tillförs markvattnet.Marken blir dock mindre sur efterjonbytet och på lång sikt har ned-fallet ingen effekt på markvattnetspH eller ANC.

17

Skogsytan vid Norrköping utgörett undantag där ANC och klorid-halten i markvatten samvarierade.Detta mönster återfinns på ett fåtallokaler i mellersta Sverige därvariationen av kloridhalterna varliten. Det gör att andra faktorer fårstörre betydelse.

Den stora variationen i nedfall avhavssalt mellan år och olika områ-den gör att det krävs relativt långtid för att säkerställa trender imarkvattnets surhetsgrad somberor på minskat nedfall. Under-sökningarna av markvatten visaräven att en eller flera episoder

med stort nedfall av havssalt undernågra få dagar kan orsaka kraftigförsurning av markvattnet underflera år.

0

2

4

6

8

10

9101 9212 9501 9612 9901

-0.10

-0.05

0.00

0.05

0.10

0.15

Cl, mg/l

ANC, mekv/l

Norrköping

mg/l mekv/l

0

5

10

15

20

25

30

9101 9301 9501 9701 9901

0.00

0.05

0.10

0.15

Cl, mg/l

ANC, mekv/lmg/l mekv/l

Skullebo

Figur 12. Halter av ANC (mekv/l) och klorid (mg/l) i markvatten i två skogsytor i Östergötlands län under peri-oden 1993 till 1999 (glidande medel räknat på tre värden).

Tidsutveckling lufthalterLufthalter av SO2, NO2, NH3 ochO3 mäts vid Höka och Solltorpsedan februari 1998. Figur 13visar årstidsvariation (månadsme-delvärden) av SO2 och NO2 framtill september 1999. SO2- ochNO2–halterna var på samma nivåsom motsvarande period förraåret. De högsta halterna förekom-mer oftast under kalla vintermåna-der. Mätserien är ännu för kort föratt man skall kunna se någon trendi resultaten vid mätlokalen. SO2-och NO2-halterna i länet har varitlångt under svenska miljökvali-tetsnormer för skydd av hälsa ochekosystem (se förklaring under”lufthalter” på sidan 3).

Halterna av NH3, har oftast varit

under detektionsgränsen 0,2µg/m3. I Höka var medelvärdet förperioden april-september på sam-ma nivå som motsvarande period,året innan. Ammoniakhalten förSolltorp var lägre under 1998/99än förra året.

EMEP-stationerna i södra Sverige,visar en kraftigt nedåtgående trendav SO2 sedan början av 1980-talet.Även för NO2 tycks en viss ned-gång i haltnivån ha skett sedanbörjan av 1990-talet. Någon trendför NH3 kan ännu ej utläsas pågrund av alltför korta mätserier,både för EMEP-data och mätning-arna i Östergötlands län.

Säsongsmedelhalten av marknäraozon, O3 var högre än året innanpå grund av den fina sommaren

1999. Figur 14 visar årstidsvaria-tionen av O3 fram till september1999. Ozonhalterna på samtligalokaler överskred det av Natur-vårdsverket föreslagna miljökva-litetsmålet för ozon. Marknäraozon bildas i luftmassor som ärförorenade med kväveoxider ochkolväten under påverkan avsolljus. Hög solinstrålning medförhögre ozonhalter. Det är under våroch tidig sommar som de högstahalterna brukar framträda. Ozon-halterna är mycket starkt knutnatill vädersituationen och trendergår inte att utläsa om mätseriernaär kortare än 20-30 år. För merinformation angående kritiskaozonnivåer se faktaruta nedan.

18

ug/m3

0

1

2

3

4

5

9801 9807 9901 9907

NO2 Höka

NO2 Solltorp

SO2 Höka

SO2 Solltorp

Figur 13. Månadsmedelhalter av SO2 och NO2 februari 1998 – september 1999.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

9801 9807 9901 9907

O3 Solltorp

O3 Hökaug/m3

Figur 14. Månadsmedelhalter av marknära ozon (O3) februari 1998 - september 1999.

Faktaruta: OzonhalterNaturvårdsverkets förslag till långsiktigt miljökvali-tetsmål innebär att medelvärdet under sommarhalvåretinte överskrider 50 µg/m3. I det internationella arbetetmed kritiska gränsvärden används inte säsongsmedel-värde. 1992-93 visades att summerat överskridande aven tröskelhalt gav bättre överensstämmelse med obser-verade ozoneffekter, vilket motiverade det dosrelatera-de AOT-begreppet. AOT (Accumulated exposure OverThreshold) beskriver summerat överskridande av enviss halt under en viss tidsperiod som gränsvärde förskador på vegetation och uttrycks i ppb-timmar(1ppb=1,96 µg/m3). Det exponeringsindex som an-vänds är AOT40 (tröskelvärde 40 ppb). Orsaken är tillstor del att ett lägre värde ligger nära de ozonhaltersom uppträder i bakgrundsluft över norra halvklotet.Eftersom växterna tar upp ozon främst under dygnetsljusa timmar, summeras AOT40 endast för dessa.

För jordbruksgrödor, vilda örter och gräs är den kritis-ka ozonnivån 3000 ppb-timmar för maj-juli. Förskogsträd är ozonnivån 10000 ppb-timmar för april-september. AOT40 avspeglar inte direkt växternasupptag av ozon utan räknas fram endast utifrån halten iluften. Utvecklingen mot ett upptagsbaserat expone-ringsindex för ozon har påbörjats, men det finns ännuingen allmänt vedertagen metod för detta. Diffusions-provtagare ger ett månadsmedelvärde som ännu intekan översättas till AOT. Resultat från diffusionsprov-tagarna kan dock användas för direkt jämförelse medNVs miljökvalitetsmål. Forskning för att översättaresultat från diffusionsprovtagare till både existerandeAOT40 begrepp samt till det mer upptagsbaseradeexponeringsindexet pågår och beräknas vara avslutadinom de närmaste två åren.

19

Data i tabellform – deposition, lufthalter, markvatten

Tabell 1. Öppet fältdata från Östergötlands län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges imm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H + SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K + Mn 2+

Norrköping 91/92 581 0,22 6,9 6,6 5,3 4,0 4,7 (E 02 A) 92/93 680 0,19 5,6 5,2 9,3 3,0 3,5

93/94 636 0,26 5,5 5,4 3,8 2,9 2,894/95 770 0,19 5,7 5,4 6,9 3,6 3,095/96 559 0,14 4,6 4,4 3,5 2,6 2,996/97 641 0,19 4,6 4,3 7,0 3,2 2,797/98 762 0,16 4,4 4,2 4,3 3,0 2,698/99 709 0,17 4,4 4,1 7,5 3,2 2,5 2,5 0,7 5,1 2,3 0,06

Skullebo 91/92 536 0,20 4,1 3,9 3,5 2,6 2,5 (E 03 A) 92/93 804 0,22 5,5 5,1 10,5 3,1 3,1

93/94 628 0,22 4,9 4,7 3,8 2,6 2,594/95 853 0,21 4,3 4,1 4,4 2,8 2,295/96 534 0,11 2,4 2,3 2,0 1,5 1,196/97 598 0,11 3,7 3,4 7,1 2,6 2,297/98 816 0,14 3,3 3,1 3,8 2,4 2,298/99 761 0,17 3,6 3,3 6,6 2,9 1,9

Tatorp 96/97 537 0,10 3,1 2,9 4,8 2,4 1,8(E 04 A) 97/98 908 0,15 4,1 3,9 4,7 2,9 2,8

98/99 805 0,15 4,5 4,2 6,8 3,2 3,2

Omberg 91/92 391 0,11 3,8 3,5 4,9 2,7 2,8 (E 08 A) 92/93 588 0,13 4,6 4,0 11,9 2,2 3,5

93/94 605 0,17 4,2 4,0 4,2 2,5 2,794/95 745 0,14 4,5 4,2 6,0 2,7 2,495/96 555 0,09 2,9 2,8 2,6 2,2 2,496/97 596 0,09 3,6 3,2 8,8 2,7 2,597/98 919 0,17 3,4 3,1 5,7 2,7 1,998/99 882 0,22 4,3 4,0 6,4 3,7 3,1

Solltorp 96/97 583 0,12 3,1 2,9 4,1 2,2 1,8 1,6 0,6 2,2 1,3 0,09(E 21 A) 97/98 1029 0,22 4,4 4,2 4,8 3,3 2,4 2,4 0,6 3,2 1,7 0,13

98/99 823 0,18 3,6 3,3 6,9 3,1 2,1 2,3 0,7 4,1 1,6 0,08

Höka 96/97 787 0,17 4,3 4,0 7,2 3,2 2,6 2,0 0,8 4,1 1,5 0,10(E 22 A) 97/98 1008 0,22 4,9 4,7 5,5 3,8 2,9 2,7 0,7 3,9 1,8 0,19

98/99 966 0,21 4,3 3,9 8,3 3,4 2,5 2,2 0,7 5,2 1,5 0,10

Hycklinge 96/97 555 0,13 3,6 3,3 7,9 2,6 1,7(E 28 A) 97/98 889 0,19 4,6 4,4 4,5 3,4 2,8

98/99 574 0,13 3,5 3,2 5,8 2,6 2,2

20

Tabell 2. Krondroppsdata från Östergötlands län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) angesi mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H + SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K + Mn 2+

Norrköping 91/92 262 0,21 9,3 8,8 12,3 3,6 1,8 (E 02 A) 92/93 415 0,14 11,3 10,3 21,3 3,4 1,6

93/94 385 0,27 11,9 11,4 10,7 4,4 3,194/95 383 0,15 8,7 8,2 11,3 2,4 1,395/96 364 0,11 8,3 7,9 8,6 2,6 3,296/97 289 0,07 5,4 4,9 9,3 2,6 2,297/98 474 0,06 6,7 6,1 12,2 2,8 2,898/99 379 0,05 5,9 5,3 13,9 3,1 3,5 4,3 1,7 7,5 14,8 1,00

Skullebo 91/92 199 0,15 6,8 5,9 18,1 2,5 1,0 (E 03 A) 92/93 356 0,17 9,2 7,9 29,1 2,5 1,7

93/94 312 0,24 9,7 9,1 12,9 3,4 2,594/95 385 0,19 7,5 6,8 16,0 2,1 1,195/96 311 0,14 6,8 6,2 11,4 2,8 2,196/97 285 0,11 4,8 4,0 16,5 2,4 1,497/98 482 0,12 5,4 4,4 20,3 2,0 0,798/99 251 0,08 3,7 3,0 14,5 1,7 0,8

Tatorp 96/97 266 0,05 3,8 3,4 9,3 2,6 3,2(E 04 A) 97/98 509 0,08 4,0 3,5 11,2 2,3 1,6

98/99 294 0,06 3,3 2,9 9,5 2,2 1,8

Omberg 91/92 158 0,06 5,9 5,3 14,4 2,2 1,8 (E 08 A) 92/93 331 0,07 9,5 7,2 49,3 2,9 2,1

93/94 306 0,13 8,0 7,4 12,6 2,7 1,994/95 400 0,07 6,4 5,7 15,4 2,2 1,895/96 329 0,05 4,6 4,2 8,5 1,9 1,596/97 296 0,04 4,1 3,3 15,5 2,1 1,497/98 482 0,05 4,1 3,4 15,9 1,9 1,198/99 376 0,05 4,3 3,7 13,8 2,1 1,8

Solltorp 96/97 330 0,07 4,5 4,1 8,8 0,7 0,9 2,8 1,1 3,3 11,4 1,10(E 21 A) 97/98 526 0,07 5,1 4,5 11,1 0,5 0,8 4,5 1,4 4,0 21,6 1,64

98/99 304 0,05 3,9 3,5 8,4 0,7 0,7 2,9 1,1 3,1 13,7 1,09

Höka 96/97 490 0,12 3,7 3,2 10,7 1,8 0,9 3,3 1,5 5,5 7,0 0,69(E 22 A) 97/98 582 0,10 3,2 2,9 7,6 1,5 0,9 2,9 1,2 4,1 7,4 0,68

98/99 555 0,12 3,3 2,9 8,7 1,6 1,1 2,7 1,3 4,6 7,4 0,54

Hycklinge 96/97 326 0,07 4,0 3,6 7,6 1,4 1,2 (E 28 A) 97/98 588 0,09 5,2 4,7 10,8 1,6 1,1

98/99 371 0,08 5,3 4,9 7,5 1,7 1,2

21

Tabell 3. Beräknad totaldeposition av väte- och baskatjoner i Östergötlands län, kg/(ha och år).

Lokal År H + Ca2+ Mg2+ Na+ K + Mn 2+

Norrköping 96/97 0,27 2,2 1,0 5,3 1,7 0,09(E 02 A) 97/98 0,29 2,9 1,1 6,2 2,2 0,13

98/99 0,27 3,6 1,0 7,5 3,5 0,10

Skullebo 96/97 0,18 2,7 1,6 9,4 2,1 0,10(E 03 A) 97/98 0,23 2,7 1,6 10,7 2,1 0,15

98/99 0,20 2,3 1,1 7,4 1,9 0,10

Tatorp 96/97 0,15 2,2 0,9 4,9 1,7 0,08(E 04 A) 97/98 0,18 2,5 1,0 5,7 2,0 0,14

98/99 0,17 2,6 0,9 5,1 2,1 0,11

Omberg 96/97 0,14 2,8 1,5 8,7 2,2 0,09(E 08 A) 97/98 0,23 2,8 1,3 8,3 2,2 0,17

98/99 0,26 2,5 1,1 7,1 2,1 0,12

Solltorp 96/97 0,21 1,8 0,8 3,7 1,5 0,09(E 21 A) 97/98 0,29 3,0 0,9 4,8 2,2 0,18

98/99 0,23 2,5 0,7 4,6 1,7 0,09

Höka 96/97 0,18 2,1 0,9 5,5 1,6 0,10 (E 22 A) 97/98 0,25 3,2 0,7 4,2 2,1 0,24

98/99 0,24 2,5 0,8 5,9 1,7 0,11

Hycklinge 96/97 0,17 2,3 1,0 5,4 1,8 0,08 (E 28 A) 97/98 0,24 2,9 1,0 5,4 2,3 0,15

98/99 0,23 2,1 0,7 3,9 1,8 0,09

Tabell 4. Lufthalter, Östergötlands län, diffusionsprovtagning, µg/m3.År, mån SO2 NO2 NH3 O3

Svaveldioxid Kvävedioxid Ammoniak OzonSolltorp Höka Solltorp Höka Solltorp Höka Solltorp Höka

Mv 9804-9809 0,6 0,6 1,2 1,4 0,6 0,3 55 579810 0,3 0,4 2,3 2,2 0,3 0,3 50 459811 0,8 0,8 2,8 3,1 0,2 0,21) 32 369812 0,8 0,8 3,9 4,2 0,21) 0,2 43 389901 0,6 0,7 4,3 4,0 2,1 1,0 52 489902 0,7 0,9 3,3 3,2 0,21) 0,21) 56 619903 1,0 1,1 2,1 2,5 0,21) 0,21) 71 712)

9904 0,5 0,6 1,3 1,7 0,21) 0,21) 72 719905 0,4 0,4 1,0 1,1 0,21) 0,21) 81 839906 0,6 0,6 1,0 2,4 0,4 0,9 79 829907 0,3 0,3 0,9 1,0 0,21) 0,21) 66 649908 0,3 0,3 1,4 1,2 0,21) 0,21) 52 539909 0,7 0,8 1,3 1,6 0,3 0,21) 59 55

Mv 9810-9909 0,6 0,6 2,1 2,4Mv 9904-9909 0,5 0,5 1,2 1,5 0,2 0,3 68 681) Under detektionsgränsen 2) Uppskattat värde

22

Tabell 5. Markvattendata från Östergötlands län.

Lokal Datum pH Alk ANC SO4-S Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Fe2+/3+ ooAl tAl TOC BC/ooAl- - mekv/l - - ----------------------------------------------------------------- mg/l --------------------------------------------------------- mol/mol

Norrköping 1998-10-28 5,5 0,004 0,010 4,33 6,81 <0,002 0,312 2,49 1,50 4,45 1,21 <0,020 0,018 0,242 0,507 15,0 17 (E 02 A) 1999-04-28 5,4 0,012 0,032 3,25 2,57 0,024 0,162 1,75 1,02 2,77 0,68 <0,020 0,015 0,100 0,317 6,4 28

1999-08-31 6,0 0,010 0,031 3,93 2,88 <0,002 0,355 2,33 1,12 3,00 0,76 <0,020 0,019 - 0,152 12,0 -median 5,6 - 0,040 3,68 4,53 <0,002 0,036 2,66 1,36 3,13 0,67 <0,020 0,024 0,100 0,328 12,0 38

n= 17 - 16 16 16 16 17 16 15 16 16 15 16 15 16 16 -

Skullebo 1998-11-06 6,3 0,045 0,022 3,49 1,25 0,002 0,029 2,77 0,50 2,11 0,15 <0,020 0,003 0,002 0,021 4,7 1262 (E 03 A) 1999-04-27 5,5 0,018 0,103 3,54 5,34 <0,002 <0,010 3,85 0,89 4,77 0,09 <0,020 0,031 0,083 0,565 14,0 44

1999-07-27 - - - - - - - - - - - - - - - - -median 5,5 - 0,059 5,21 10,31 <0,002 <0,010 6,32 1,32 5,63 0,26 <0,020 0,026 0,224 0,461 14,0 26

n= 22 - 22 22 22 22 22 22 22 22 22 22 22 18 22 22 -

Tatorp 1998-10-26 4,6 - 0,062 2,75 5,55 <0,002 <0,010 1,90 0,81 3,79 2,53 0,057 0,227 0,605 1,655 28,0 6,5 (E 04 A) 1999-05-31 4,7 - 0,014 3,09 5,34 <0,002 <0,010 1,90 0,77 3,59 1,70 <0,020 0,199 0,375 0,935 21,0 8,8

1999-08-31 - - - - - - - - - - - - - - - - -median 4,7 - 0,038 2,90 5,55 <0,002 <0,010 1,95 0,80 3,57 2,26 0,059 0,220 0,425 1,443 28,0 8,8

n= 8 - 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 -

Omberg 1998-11-06 7,6 0,855 0,480 4,89 11,80 0,007 0,613 12,16 1,29 9,12 0,37 <0,020 0,013 - 0,035 8,8 - (E 08 A) 1999-04-27 6,9 - 0,300 3,38 7,53 0,022 1,011 7,77 0,68 6,26 0,38 <0,020 - - - - -

1999-07-27 - - - - - - - - - - - - - - - - -median 5,7 - -0,022 9,13 23,94 0,026 0,205 10,90 1,74 11,85 0,92 0,152 0,027 0,413 0,471 20,0 24

n= 18 - 13 18 18 18 18 17 17 17 17 17 17 8 17 13 -

Solltorp 1998-11-06 5,7 0,010 0,039 2,66 3,44 <0,002 <0,010 2,86 0,61 1,59 1,58 <0,020 0,035 - 0,274 - - (E 21 A) 1999-04-27 4,9 - -0,051 2,70 1,88 <0,002 <0,010 0,98 0,44 1,68 0,49 <0,020 0,004 0,736 0,792 2,8 2,0

1999-07-27 - - - - - - - - - - - - - - - - -median 4,9 - -0,060 3,33 4,32 <0,002 <0,010 2,10 0,82 1,77 0,81 0,149 0,030 0,808 0,841 8,0 3,6

n= 7 - 5 7 7 7 7 7 7 7 7 7 6 5 6 5 -

Höka 1998-11-06 5,8 0,016 -0,011 2,41 5,47 <0,002 <0,010 1,43 0,55 3,79 0,49 <0,020 0,016 0,038 0,099 9,5 50 (E 22 A) 1999-04-27 5,1 - -0,014 3,26 2,19 0,031 <0,010 1,67 0,79 2,03 0,67 <0,020 0,006 0,349 0,499 6,4 7,1

1999-07-27 4,6 - -0,054 3,47 2,59 <0,002 <0,010 1,47 0,59 2,38 0,41 <0,020 0,022 - 0,607 - -median 5,0 - -0,018 3,21 2,83 <0,002 <0,010 1,49 0,57 2,91 0,61 <0,020 0,018 0,349 0,467 8,0 5,9

n= 10 - 9 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 9 10 9 -Hycklinge 1998-10-28 5,3 - 0,010 2,75 1,21 <0,002 0,125 1,57 0,65 1,08 1,48 <0,020 0,049 0,191 0,394 6,0 15(E 28 A) 1999-04-26 5,3 - -0,029 3,66 1,24 <0,002 <0,010 1,09 0,71 2,02 1,32 <0,020 0,020 0,044 0,354 5,7 55

1999-07-26 - - - - - - - - - - - - - - - - -median 5,3 - -0,029 3,66 1,42 <0,002 <0,010 1,57 0,68 1,77 1,11 0,057 0,029 0,292 0,504 7,0 8,8

n= 6 - 4 5 5 5 5 5 5 5 5 5 4 4 4 4 -

IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd

Box 210 60, SE-100 31 StockholmHälsingegatan 43, StockholmTel: +46 8 598 563 00Fax: +46 8 598 563 90

Box 470 86, SE-402 58 GöteborgDagjämningsgatan 1, GöteborgTel: +46 31 725 62 00Fax: +46 31 725 62 90

Aneboda, SE-360 30 LammhultAneboda, LammhultTel: +46 472 26 20 75Fax: +46 472 26 20 04

www.ivl.se

IVL Svenska Miljöinstitutet AB

��

��

��

Forsknings- och utvecklingsprojekt publiceras i

��!��"��#$%��&��'��"�'�� (��"�!�� "�)))��(�� *%��!��

Documents

UHOVHQLgVWUD*|WDODQGRFKgVWHUJ|WODQGV …€¦ · 2000. En sammanfattande slutrapport publiceras våren 2000. Avkastningen av samarbetspro-jektet är bland annat ett förslag till