Timmerhus & interiör 1-06

2006 Pris 45 Skr inkl moms Norge 52 Nkr, € 5,80

Experimentera Bygga nytt Renovera

TemaUppvärmning

Jaktstuga i fjällen

Norsk Hytte

teknik för ditt hus

Ytbehandling

Bergsmansgård

Experimentbygge

40-tal blev 1700-tal

limstock i ny design

DalagårdNybyggd

��

Föreningen Svenska Timmerhus är ett nationellt nätverk för timmerhustillverkare, vi är ca 70 företag spridda i Sverige. Vi garanterar högsta kvalité på våra produkter. Köper du ett timmerhus av oss får du ett livscykeldokument som garanti på att timmerstom-men är producerad efter våra kvalitetsnormer.

För mer information tag kontakt med vårt kontor på tel: 0243–79 74 65 eller [email protected]å vår hemsida kan du hitta adresser och länkar till oss tillverkare. Där fi nns även annan viktig informa-tion om timmerhus.

��

��

Föreningen Svenska Timmerhus

2006

Nu är den härEn omvälvande känsla av stolthet och tillfredställelse smyger sig på när jag sitter och bläddrar igenom materialet en sista gång innan tryckeriet ska göra sitt.

Tänker tillbaka på arbetet som ligger bakom och teamets farhågor om bristande material för att fylla 68 sidor, nu vet vi alla bättre. Timmerhusen runt omkring oss döljer vart och ett en historia väl värd att berätta. Tidningssidorna blev snabbt fyllda och planeringsarbetet inför nästa utgåva i mars 2007 är i full gång.

Vad är det då som gör denna typ av hus så speciella?... Jag personligen tror att timmerhuset mer än andra hus ger oss en identitet och förmedlar en stabilitet som ger oss stressade individer en bra magkänsla. Själv älskar jag att på fredagskvällen efter en hektisk vecka tända en brasa i den öppna spisen, ta ett glas rött och krypa upp i soffhörnet och bara ta in känslan av mitt 1800-tals timmerhus. Konstigt nog så känns det inte fel att se en Tv-såpa á la 2006 i samma rum som skolbarn tragglat alfabetet i för sådär 100 år sedan då huset var småskola...

Häftigt är ju också utvecklingen av timringstekniken och de moderna hustyper som dyker upp runt omkring oss. I detta nummer får du möta Sari och hälsa på i ett mycket speciellt timmerhus.

Timmerhus & interiör har denna gång värme som tema. Vi försöker ge en översikt av de uppvärmningstekniker som finns att tillgå idag.

Det skulle vara trevligt med en nära dialog med er läsare. Du kan-ske har frågor om timmerhus som vi kan klargöra i kommande num-mer, eller bara vill säga oss din åsikt om tidningen? Skicka ett mail till [email protected].

Jag hoppas att du gillar Timmerhus & interiör och som jag sa, nästa nummer kommer i mars 2007.

Ha en riktigt skön vinter med alla mysiga helger så hörs vi när våren börjar kännas och dagarna blir lite längre.

Helene Bringsell, chefredaktör

Timmerhus & interiör utkommer med 2 nr per år. Detta är premiär-

nummer 2006.Årgång 1

Timmerhus & Interiör utges i sam-arbete med Svetim AB

Chefredaktör:Helene Bringsell

e-post: [email protected]

Ansvarig utgivare:Stina LundhgrenNy DimensionLisskavägen 5793 41 Insjön

Tel: 0247-413 15e-post: [email protected]

Ekonomi och Prenumerationer:Svetim AB Box 231,

795 23 Rättvik

Annonser:Helene Bringsell

e-post: [email protected]

OBS! Eftertryck, helt eller delvis, tillåts icke utan utgi-

varens godkännande. För insänt ej beställt material

ansvaras ej.

Nr 1 2007: MarsAnnonsstopp nr 1: v.9

Tryckt hos Printall Repro av Ny Dimension,

& Printall

4 20064

2006

Innehåll 2006

8 Ett genialt byggsystem Läsvärt om timmerbyggnation nu och då

12 Saris experiment Ett husbygge som lyckades förena tradition och ny design

20 Timmerhus Fakta om…

22 Det Klingwallska huset Ett återtåg till ursprunget

32 Jaktstugan i Ljungdalen Bygge i harmoni med naturen

40 Måla eller inte? Tips och råd om hur du kan yt- behandla ditt timmerhus

44 Gränsövergång Vi hälsar på i en äkta norsk hytte

50 Nytt mitt i byn Man kan bygga nytt så det får känslan av det gamla

56 Uppvärmning av timmerhus En översikt av vad marknaden erbjuder

62 Kakelugnen I Rättvik kan du på bara 6 veckor lära dig helrenovera

64 Återbruk Hur renoverar man en vedspis?

6 20066

Innehåll 2006

8 Ett genialt byggsystem Läsvärt om timmerbyggnation nu och då

12 Saris experiment Ett husbygge som lyckades förena tradition och ny design

20 Timmerhus Fakta om…

22 Det Klingwallska huset Ett återtåg till ursprunget

32 Jaktstugan i Ljungdalen Bygge i harmoni med naturen

40 Måla eller inte? Tips och råd om hur du kan yt- behandla ditt timmerhus

44 Gränsövergång Vi hälsar på i en äkta norsk hytte

50 Nytt mitt i byn Man kan bygga nytt så det får känslan av det gamla

56 Uppvärmning av timmerhus En översikt av vad marknaden erbjuder

62 Kakelugnen I Rättvik kan du på bara 6 veckor lära dig helrenovera

64 Återbruk Hur renoverar man en vedspis?

6 2006

��

��MILJÖMILJÖMÄRKTMÄRKT 329 005 329 005MÄRKT 329 005MÄRKTMÄRKT 329 005MÄRKT

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

20068 2006

Ett levande hus

Konsten att bygga i timmer kommer från öst. Skan-dinaviska invandrare tog

i sin tur med sig hantverket till Kanada och Nordamerika, där tim-merhus sedan länge innebär hög status. Och än idag är timmerhus vanliga i Finland, västra Ryssland och de baltiska länderna, där man har hållit traditionen vid liv i högre grad än i Sverige. Detsamma gäller Norge, där hytterna traditionenligt byggs i timmer.

Timmerhusbyggandet har dock aldrig helt glömts bort i Sverige utan har funnits kvar hela tiden, om än lokalt.

Den svenska traditionen att

bygga i timmer är åtminstone 800 år gammal. Men i och med sågver-kens intåg för hundra år sedan bör-jade nya hus istället byggas med billigare regelstommar. Det är först under de senaste åren som timmer-byggandet tagit ordentlig fart och sedan år 2000 har det formligen exploderat - de senaste fyra åren har försäljningen ökat med 150 procent.

Det har allt mer kommit fram vilket bra boende det här mate-rialet ger, samtidigt som 70-talens problemhus börjar bli mer all-mänt kända. Marknaden har blivit mycket mer uppmärksam på det hälsosamma boendet och börjat gå

Det är flyttbart, har god inomhusmiljö, kostar ofta mindre än en ordinär villa och blir bara vackrare med tiden - dessutom håller det i flera hundra år. Timmerhuset håller på att återerövra sina gamla domäner.Text: Maria BackmanFoto: Forséns Timmerhus AB

Kunskap för generationer...

8

2006 92006

över till naturmaterial och massiva trähus.

MASSIVA TRÄKONSTRUKTIONER KAN ta upp fukt ur inomhusluften när den relativa fuktigheten är hög, för att senare avge denna när luften har en lägre relativ fuktighet. Detta ger en utjämning av den relativa fuk-tigheten. Samma förhållande gäller timrets värmebuffrande egenska-per - den värme som lagras i tim-merstommen blir en buffert vid tillfälligt fallande utetemperatur. Och ett timmerhus utan invändig isolering är svalare på sommaren. Enligt branschen har timmerhuset därför bättre energihushållning och bättre balans i luftfuktighet än ett standardhus, vilket ger en bra in-omhusmiljö.

PRISLAPPEN KAN VERKA hög för ett tim-merhus, men så behöver det inte alls vara. Det behöver inte bli dy-rare än ett vanligt regelhus. Väljer du ett grövre timmer minimerar du hantverkskostnaden då ingen reg-ling och isolering behövs på väg-garna. Även kostnaden för skivma-terial och tapeter på väggarna kan uteslutas. Men ofta blir det dyrare i slutändan ändå, för har du ett tim-merhus väljer du gärna en mer på-kostad inredning som ett lite dyrare

kök och riktiga trägolv. Det kan alltså bli ett dyrare hus i slutändan, men det behöver inte vara så.

TIMMERHUSET ÄR EN enkel men genial konstruktion. Hela huset är själv-bärande.

Furu är det vanligaste träslaget vid timmerhusbygge. Eftersom det är förhållandevis billigt utgör kostnaden för materialet i timmer-stommen en mindre del av husets totalkostnad.

Ju äldre träd, desto mer kärnved. Och ju mer kärnved, desto gedig-nare timmer.

Timret avverkas under vintern för lägsta fukthalt och minskad risk för större sprickor. Sedan ska timret torka. Om naturen får ha sin gång tar processen ett par år, med torkning i kammare räcker det med några veckor.

Vanligaste timmertjockleken är cirka 15 cm, men grövre timmer från 20 cm (8 tum) och uppåt blir allt populärare. En sådan stock vä-ger fl era hundra kilo.

STOMMEN TILLVERKAS VANLIGTVIS på plats hos tillverkaren, varpå alla stockar märks innan de plockas ner för transport till slutdestina-tion. Väl framme går det snabbt att bygga upp stommen på nytt.

Det räcker med yxa och handsåg

TIMMERHUSfaktaKvalitetsnorm:Från och med januari 2006 börjar gemensamma kvalitetsnormer för timmerhus att gälla, med syfte att garantera kunderna fullgoda produk-ter. Normerna har tagits fram av det nationella nätverket Föreningen Svenska Timmerhus, med cirka 70 tillverkare som medlemmar.Till kvalitetsnormerna medföljer ett livscykel-dokument som garanterar att timmerstommen tillverkats efter normerna. Här får kunden bland annat information om råvarans ursprung, fukt-kvot och vilken teknik som använts vid produk-tionen. En sådan här norm är bra för marknaden. Här kommer vi exempelvis att kunna garantera att stockar under produktionen inte får ha en fuktkvot på över 25 procent. Fuktigare stockar innebär att huset behöver tid på sig att sjunka ihop sedan man byggt upp det. Ska du köpa ett timmerhus; efterfråga livscykeldokument för att försäkra dig om att timmerstommen är tillver-kad efter gällande normer.

9

200610 2006

för att bygga en timmerstomme - men det tar tid. Därför sågas oftast stockarnas in- och utsidor plana i sågbänk. För ett gammaldags utseende kan väggarna blockas i efterhand. Här kan man använda bredbladig yxa eller elhyvel.

Den horisontella kontaktytan mellan stockarna i en vägg kallas draget. Här ska fi nnas plats för tät-ningsmaterial - gärna i traditionella material som mossa eller lindrev. För att väggen ska bli tät måste samtidigt undersidan på den övre stocken formas så att den passar exakt mot ovansidan på den undre.

Vid traditionell timring vänds stockarna växelvis topp mot rot. Här gäller det alltså att använda stockar som tillsammans höjer väg-gen lika mycket i båda ändarna. Är ovan- och undersidorna rakfrästa blir passningen mellan dem enk-lare.

Knutarna håller samman stock-arna i hörnen. Stockändarna huggs så att den övre passar med den und-re, vilket låser dem tillsammans. Knutarna bildar knutkedjor i stom-mens hörn och eventuella timrade mellanväggar. Det lär fi nnas över 200 sorters knutar, varav rännknut, dalknut, dubbelskärig knut och lax-knut hör till de vanligare.

Handgjorda pluggar av trä, dymlingar, förstärker timmer-stommen och låser stockarna yt-terligare. Dymlingarna syns inte utanpå väggen. Med tiden pressas knutkedjorna alltmer samman av tak och väggar, vilket stabiliserar konstruktionen.

ETT TIMMERHUS KAN se ut hur som helst: varför inte ett åttkantigt torn? Enda begränsningen är stock-ens längd. Man bör även undvika mycket långa väggar utan mellan-vägg. Åstak är en äldre variant av takkonstruktion, takstolar en mo-dernare. Båda går lika bra. Ett tungt tak med betongpannor eller torv som pressar samman stockarna är att föredra.

TIMMERSTOMMENS UTSIDA HAR tradi-tionellt inte behandlats utan har fått gråna med tiden. Med hjälp av järnvitriol eller förtunnad tjära får

du samma resultat. Obehandlat timmer klarar regn och snö om det får få torka mellan varven.

Taket bör dock vara tillräckligt utdraget och grunden hög.

Invändigt kan man låta väggarna vara oisolerade helt eller delvis. Välj färger som inte stänger till träet.

Den vanligaste skadan i ett tim-merhus är röta i syllen. Därför är det viktigt att timret inte har mark- eller växtkontakt. Marken under huset ska vara dränerad och ytvatt-net ska lätt rinna bort.

Eftersom syllstockarna är kraf-tiga och håller byggnaden samman, duger det bra med plintar eller en rejäl sten i vardera hörnet när det gäller mindre timmerstugor. Till större hus väljer man oftast betong-platta eller en väl ventilerad tor-pargrund. Ju mer luft under huset desto bättre.

Förr i tiden var det inte ovanligt att timmerhus fl yttades och även delades efter behov. Därför kan en äldre timmerbyggnad innehålla återanvända stockar från fl era hus. Gammalt timmer i gott skick kan även återanvändas i en ny byggnad. Små byggnader kan fl yttas hela på en trailer. Även stora hus klarar att fl yttas kortare sträckor genom att dras på en bädd av stockar, detta tack vare timmerstommens kraf-tiga, självlåsande konstruktion.

Källor: Föreningen Svenska Timmerhus, Information om bygg-nadsvård (Riksantikvarieämbetet)

10

TIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSI TRADITIONELL ELLER MODERN STIL

Vår specialitet är timring och inredning av timrade hus. Vi jobbar framförallt med 6” eller 8” bi-lad stomme men även andra dimensio-ner och såväl halvrunt som rundtimmer förekommer.

Vi har kompetens och kapacitet att le-verera nyckelfärdigt och driver ofta total entreprenader. Med hjälp av 3D-ritningar får kunden kontroll över att husets funktion och de-sign överensstämmer med önskemålen.

��

Vi bygger nytt, vi bygger om och vi bygger kring. Stort som smått, från stora hallar och

byggnader till villor, fritidshus - en specialitet är stugområden - och jaktstugor.

TANDERUDSHÖJDENS TIMMERSTUGORTimmerlunden, Ottebol • SE 671 91 ARVIKA

tel 0570 - 200 81 • Fax 0570 - 201 18 • E-post [email protected]

2006

TIMMERVILLANsom trotsar u-värdeskalkylen

12

2006

TIMMERVILLANsom trotsar u-värdeskalkylen

I det natursköna Florsjö utan-för Söderhamn har under det senaste året ett nytt och spän-

nande hus tagit form! Gömt bland asparna på stranden, glimtar det fram i grönskan för den som passe-rar förbi på vägen. Och det är värt ett extra ögonkast, annorlunda och innovativt som det är, helt och hål-let byggt i maskintillverkad 20 (?) cm limstock. Jag får veta att allti-hop började med att Sari Huczkow-ski gick utbildningen Design och Träteknik i Gävle och hur hon det

tredje året sökte ett lämpligt ämne för sitt examensarbete. I samma veva kom hon i kontakt med För-eningen Svenska Timmerhusfö-reningen och fi ck där veta att det fanns behov av en undersökning. I den skulle alla de typiska påstå-endena om timmerhusens goda egenskaper testas och ställas mot vetenskapen. Så som att de är mer värmemagasinerande och har bätt-re inomhusklimat genom att fukten tillåts vandra genom träet. Sari som alltid gillat trähus bestämde sig för

Det blev till slut ett maskintillverkat hus i lim-stock –utan tilläggsisolering i väggarna - som Sari och Harry Huczkowski lät bygga på den natursköna tomten vid Florsjön i Söderhamn. Med delvis 5, 40 meter i takhöjd, höga fönster, och relativt låg energiförbrukning, har det blivit ett drömhem i alla bemärkelser – ett lyckat experiment!Text: Eva SjöblomFoto: Christer Vallstrand

Att det fungerat att bygga i limstock från Ljungan Trä är huset ett bevis för. Men istället för att göra hantverksmässigt utförda laxknutar som var idén från början, har knutarna gerats ihop, vilket blev ett billigare alternativ. Hörnen ska sedan täckas med vinkeljärn i plåt för att skyddas mot väta. Fönstren har målats röda lik-som ytterdörren som kommer från Ekstrands.

De började med garaget och så var experimentet igång! Med examensarbetet i ryggen lyckades Sari få bygglov för ett hus byggt i limstock för permanent boende.

Huset sprutmålades med järnvitriol efter att ha stått

obehandlat ett år, för att virkets naturliga åldrande

skulle komma igång. Därmed undveks att träet i början drar

mot grönt och fasaden fi ck genast en ljust grå nyans som

kommer att mörkna med åren.

Limstock – timmer på nytt sätt!

132006 13

2006

Matplatsen badar i ljus från de många fönstren som också ger vackra skuggbildnin gar på golvet. Rampen i hörnet som är tillverkad av stråmattor från Ikea och som har belysning bakom, döljer även elkablar. Ekbord och stolar är från Hemmabutiken, de stora lampbol-larna som Sari klätt om köptes begagnade på Florsjögården.

att ta sig an uppgiften.— Jag skulle kolla upp om det

är påståenden som verkligen håller, eller om de är påhittade bara för att folk tycker att det är så trevligt med timmerhus, säger hon. Sari berättar vidare hur hon började med att läsa Svenska Timmerhusföreningens tidning och hur hon redan där fann material nog att utgå ifrån. Därefter följde arbetet med att väga uttalan-dena mot olika forskningsresultat. De fl esta av undersökningarna vi-sade sig vara gjorda i Finland och skrivna på fi nska, vilket lyckligtvis inte var något problem för Sari som är född och uppväxt i grannlandet. När examensarbetet var klart fram-stod faktum: Timmerhusen är så bra som man påstått. Därför var det inte långt till beslutet att bygga i trä, när Sari och hennes man Harry fann den natursköna tomten vid Florsjön våren 2004. Nu gällde det för Sari att snabbt göra ritningar, som skulle presenteras på Svenska Timmerhusföreningens årsstämma två veckor senare!

— Jag fi ck panik, för jag ville ha ritningarna med mig och bästa stäl-let att få offerter måste väl vara där det sitter 20-30 timmerhustillver-kare, säger hon och skrattar. Men ekonomin medgav inte att de bygg-de ett handtimrat hus i homogent timmer. Istället kunde Ljungan Trä i Medelpad erbjuda ett maskinellt tillverkat hus i limstock och ett samarbete med dem inleddes.

— Vi började med garaget och så var experimentet igång, säger hon. Med examensarbetet i ryggen lyckades Sari få bygglov för ett hus byggt i limstock för permanent bo-ende byggt i 20 cm tjock limstock utan tilläggsisolering på väggarna.

— Det klarade inte U-värdekra-ven, men vi sa att om huset skulle visa sig sluka så mycket el att vi varken har lust eller ork att ha det på det viset, så får vi regla upp på utsidan och isolera. Men för att kunna testa och komma fram med lite nya grejor, så måste man ju få vara först, säger hon. Och visst har det gått bra. Huset på 236 kvm som värms upp av en jordvärmepump förbrukar 18 000 kilowattimmar per år. Något som får sägas vara en

”För att kunna komma fram med nya grejor måste man ju vara först”

14 200614

2006

Väggarna har målats med vit kaseinemulsions-färg från Färgbygge i Järna,. Dörrarna har faner av amerikansk alm.

Framför de höga fönstren mot sjön hänger smala vita paneler i linne från

Växbo Lin.

Trappan med steg i amerikansk alm är som en bro mellan rummen och inuti ryms centraldammsugaren.

Takhöjden och de många fönstren mot söder ger ljus och rymd åt kök och matplats. I den lilla loungedelen med fåtöljer från Ikea, kan man koppla av med tidningen eller ta fördrin-ken före maten!

Vänner och bekanta till familjen trivs så fort de stiger in i huset som har ett särskilt bra in-omhusklimat, genom de så kallade diffusions-

öppna väggarna som tillåter fukten att vandra.

Genom att huset har kompositfönster av aluminium med plastkarmar som både är fasta och öppningsbara från Fönstergruppen och fasaden har behandlats med järnvitriol kommer byggnaden i framtiden att vara helt underhållsfri!


152006 15

2006

Det södervända köket med utsikt mot sjön rymmer många och har därför blivit en naturlig samlings-punkt i huset. Sari får sällskap medan hon lagar mat av sonen Jesse och hunden Baloo som funnit sin plats för dagen vid murstocken. Den mörka klinkern i hård granitke-ramik som lagts efter gångriktning-arna och som även täcker väggen under bardisken är från Kakelhuset.

Köket som Sari ritade till en mässa 2003 och som tillverkats av Alfta Skogstekniska Maskinskola, hade så många kvaliteter att paret valde att köpa det och sedan komplet-tera med vissa delar. Spisen från Husqvarna har både keramisk häll och gasol. Den vita skålen med citroner är från Florsjögården och handduken med små röda stjärnor kommer från Lantliv.

Inredningen har stommar och bän-kar i amerikansk alm och sprutlack-erade luckor och lådor i mdf-board. Speciellt är att överskåpen är 40 cm djupa istället för 30-33 cm som annars är vanligt och att arbetsbän-karna har 70 cm:s djup istället för 60 cm som är standard. Luckorna som är kvadratiska har frostat glas och i vissa skåp finns belysning. Den inbyggda dubbelugnen är från Ilve och kyl och frys kommer från LG Electronics.

Diskbänken utan kant kommer från Marbodal och blandaren från FM Mattson. Karaffen som var en julklapp inköptes på Orrefors och glasen kommer från Kosta Boda.

Porslinsskåpen till höger som beställdes extra till köksinredningen, är inte bara praktiska genom placeringen nära matbordet, utan skymmer även disken medan man sitter och äter.

”Hade vi haft ljust trä-golv, hade vi svävat hela bunten”

16 2006

16

2006

Murstocken med sin rena enkla form är central i huset.

När Sari ritade huset utgick hon ifrån bakugnen. I Finland är de fortfarande vanliga i nybyggda hus eftersom de ses som reserv-värmesystem, genom att de likt kakelugnen kan magasinera värme.

Sari njuter av sitt personliga hem som helt formats efter familjens behov.

relativt blygsam siffra med tanke på de stora fönstren mot sjön, från vilken det ofta blåser samt takhöj-den på 5, 40 meter i matrummet. Familjen intygar att de minst har 22 grader varmt inomhus vintertid. Och det är just inomhusklimatet som blivit husets absoluta styrka. Särskilt sedan Sari använt sig av emulsionsfärger på väggarna, eller med ett annat ord temperafärger, som tillåter fukten att vandra. En-ligt en studie hon tagit del av kan luftfuktigheten i ett vanligt sovrum med tapet eller målarfärg uppgå till 80 procent nattetid, för att sedan drastiskt falla. Luftfuktigheten i ett sovrum med så kallade diffusions-öppna väggar reglerades däremot till att aldrig överstiga 60 procent och blev därför mera jämn.

DEN 17 JANUARI 2005 startade byg-get med två timmermän tillsam-mans med Harry och en kranförare, som arbetade i tre veckor fram tills takpappen var på plats och den 20 maj fl yttade familjen in. Det var en intensiv tid som ofta innebar att problem måste lösas på plats. Som elen, vilken många gånger gav huvudbry. I den så kallade överbe-tongen som göts ovanpå bottenplat-tan för att hålla borta radon, fi ck till exempel en 5 cm bred ränna läm-nas utmed stocken runtom, för att dra elkablar i. Och för att i ett se-nare skede få ström till väggen mot sjösidan fi ck man tillverka ramper i hörnen från golv till tak, att dölja kablar under. Dessutom gjorde det massiva bjälklaget det omöjligt att ha traditionell takbelysning på bot-tenvåningen. Lösningen fi ck istället bli olika typer av väggbelysningar samt vajrar med spotlights.

— Man fi ck ju tänka till när det gällde elen redan innan de ens bör-jade göra stockarna på fabriken, så att man skulle veta i vilken stock den skulle gå. Fundera hur rum-men skulle användas, börja möb-lera i tanken och det var ångestlad-dat, berättar hon. För att underlätta fi ck därför eluttagen genomgående hamna på samma höjd.

HUSET HAR EN entré, en offentlig- och en privat del.

Från övervåningen ser man ner på matplatsen som badar i ljus från de många fönstren som också ger vackra skuggbildningar på golvet.

— ag har utgått ifrån vår familj och hur vi lever. För oss var det viktigt att ha sovrummen avskiljda. Man ska inte behöva gå förbi dem i onödan, säger hon. För övrigt skulle ytor för umgänge prioriteras, utan att för den skull tonvikten lades vid vardagsrummet. Det fungerar idag som ett mindre tv- och kombinerat gästrum beläget mot norr. Istället skulle det södervända köket med utsikt mot sjön rymma många och bli en naturlig samlingspunkt. Här skulle man kunna sitta och umgås med den som lagade maten. Kö-ket som Sari ritade till en mässa 2003 och som tillverkats av Alfta Skogstekniska Maskinskola, hade så många kvaliteter att paret valde att köpa det och sedan komplettera med vissa delar. Inredningen har stommar och bänkar i amerikansk alm och sprutlackerade luckor i mdf-board. Speciellt är att överskå-pen är 40 cm djupa istället för 30-33 cm som annars är vanligt och att arbetsbänkarna har 70 cm:s djup istället för 60 cm som är standard. Luckorna som är kvadratiska har frostat glas och i vissa skåp fi nns belysning.

BAKUGNEN I KÖKET var annars det som Sari utgick ifrån när hon ritade huset.

— Det har alltid varit min dröm att få en egen bakugn, både att kun-na baka i, men även för värmens skull. Det är väl ett fi nskt tankesätt, att man har den som reservvärme-system, för den fungerar ju som en stor kakelugn, säger hon. En annan idé var att få till en öppen spis på övervåningen som svävade.

— Den skulle kännas väldigt luftig och det lyckades! Det var den enda svävande spis muraren gjort på sina 25 yrkesverksamma år, berättar hon. För att få den att hålla göts en kaka med massor av armeringsjärn i, som sedan förank-rades i skorstensmuren.

ATT HUSET SKULLE ha många fönster mot sjön, var med i planerna redan från början.


172006 17

2006

Eftersom bjälklaget är massivt, var det omöjligt att ha traditionell takbelysning på bottenvåningen. Lösningen fick istället bli vajrar med spotlights samt olika typer av väggbelysningar och de vita på väggen är från Ikea.

Det generösa badrummet ligger i den privata delen av huset. Badkar, handfat och blandare har inhand-lats på Werners Interiör, bänken under handfaten är i amerikansk alm. Kakel och klinker kommer från Kakelhuset.

Sovrummet i den lägre privata delen känns ombonat att krypa in i. Genom det nedre av de båda fönstren till höger har man sjöutsikt när man halvligger i sängen. Väggarna har en ljust grå emulsionsfärg som Sari blandat själv, vilken tillåter fukten att vandra så att luft-fuktigheten blir jämn och behaglig. Dörren har faner av amerikansk alm. Sänglinnet och de runda stenarna i tovat tyg kommer från Florsjögården.

Den öppna spisen på övervåningen tycks sväva i rummet, något som lyckades genom att en kaka med massor av armeringsjärn göts och förankrades i skor-stensmuren, för att sedan bygga vidare på. Räcket i trä är provisoriskt i väntan på att stålräcket ska komma på plats. Den gamla öronlappsfåtöljen har Sari klätt om i fuskfårskinn, liksom golvkudden.

Det är inomhusklimatet som blivit husets styrka

18 200618

KontakterAlfta Skogstekniska Maskinskola, 0271-122 22Ekstrands, 0479-100 40, www.ekstrands.nu Florsjögården, 0270-42 31 52FM Mattson, 0250-278 00Färgbygge i Järna, 08-551 747 50, www.fargbygge.se Fönstergruppen, 0340-66 04 00, www.fonstergruppen.se Hemmabutiken, 0270-42 75 95, www.kakelhuset.se Husqvarna, 0171-47 92 00, www.vitvaror.net Ikea, 020-43 90 50, www.ikea.se Ilve, 0346-975 15, www.vitvarumaklarna.se Jysk, 0270-131 50, www.jysk.se Kakelhuset, 0270-42 75 95, www.kakelhuset.seKosta Boda, 042-34 03 43, www.kostaboda.se Lantliv, 0247-343 20LG Electronics, 0171-47 92 00, www.vitvaror.net Ljungan Trä, 0691-359 50, www.ljungantra.se Marbodal, 031-727 71 50, www.marbodal.se Orrefors, 0481-340 00, www.glasboden.se Werners Interiör, 0270-121 93, www.werners.nu Växbo Lin, 0278-66 62 00, www.vaxbolin.se

Sari, Harry och sönerna Jerry och Jesse samt hunden Baloo sittande vid det kommande projektet, stenarna som i framtiden ska kanta den stenlagda gårdsplanen utanför huset.

Det dekorativa gräs-strået som Sari målat på väggen i den lilla gästtoaletten, skym-tar i spegeln.

De Bourdeuröda panelerna vajar för vinden i gången som leder till badrum och sovrum. Här i den privata delen är takhöjden 2, 40 meter.

På övervåningen gjordes en kontorsdel mot norr, där det fi nns plats för familjens datorer, här sonen Jerry vid ett av databorden från Jysk, konsoller, väggsystem och förvarings-lådor i trä från Ikea. Soffan är ett loppisfynd.

— Jag tänkte att det ska vara brist på väggar, men inte på fönster, när man har den här utsikten, säger Sari. Men för att kompensera det luftiga intryck-et de ger tillsammans med den höga takhöjden i matrummet, valdes en mörk klinker i hård granitkeramik på hela nedervå-ningen, vilken lades efter gång-riktningarna.

— Hade vi haft ljust trägolv, hade vi svävat hela bunten. Jag ville verkligen få ner energierna, säger hon. Kompositfönstren av aluminium med plastkarmar har invändigt samma färg som väg-garna i övrigt, för att inte kon-kurrera med naturen utanför.

— Fönstren är som tavlor när man tittar ut, utsikten är aldrig den samma, dessutom ger de så vackra skuggbildningar inom-hus, säger hon. Att de dessutom är underhållsfria är ett stort plus tycker Sari, som inte velat byg-ga sig jobb. Något det annars blev mycket av under byggna-tionen, eftersom paret gjort det mesta av arbetet själva utom elinstallation, VVS och mur-ning av spisar. Istället har hon

varit inriktad på att skapa ett boende de i framtiden bara ska kunna njuta av. I linje med den tanken låg därför att utvändigt behandla huset med järnvitriol, som lätt och enkelt sprutades på fasaden.

— Det tog 10 timmar, gick åt 7 burkar som kostade 70 kr styck. Så järnvitriol är billigt och effektivt och man behöver aldrig göra om det, säger hon. För att virkets naturliga åldran-de skulle komma igång, väntade de ett år innan behandlingen. Därmed slapp de tendensen att träet i början drar mot grönt och fi ck istället en grå fasad med en gång som genom åren kom-mer att mörkna. När jag frågar om hon kan rekommendera att bygga i limstock, svarar hon: Ja, absolut! Och att hon hop-pas att myndigheterna i fram-tiden ska tillåta byggnation för permanentboende och inte bara som det är nu, ge bygglov till fritidshus. Kanske kan familjen Huczkowskis djärva satsning vara ett steg på vägen mot nya hälsosamma hus – i limstock.


192006

2006

TIMMERHUSDet speciella med

Det som gör den massiva träväggen intressant, i jämförelse med främst

“lätta” regelverkskonstruktioner, är bl a följande:

Man kan utnyttja träets förmåga att lagra värme (höst, senvinter, vår) och kyla (sommartid) till gagn för energihushållningen och inom-husklimatet.

Inomhusklimatet och träkänslan bidrar till hög komfort och trivsel.

Mycket lång hållbarhet, beva-rade timmerbyggnader från 1200-talet finns i Älvdalen och Rättvik

Går i linje med kretsloppstän-kande och användning avinhemsk, förnyelsebar råvara, med låg andel av material som kräver särskild miljöhantering

S.K. HANDTIMRADE HUS tillverkas idag alltmera med motordrivna hand-verktyg. Därigenom sänks pro-duktionskostnaden samtidigt som det tunga arbetet underlättas. Det går fortfarande att få timmerhus som i alla moment tillverkas med gamla tiders handverktyg, men det blir naturligtvis dyrare. I Skandi-navien blockas timret genom att det rakskärs på två motsatta sidor, vilket vanligtvis sker i såg eller bänkfräs. På över- och undersidan behålls stockens avsmalning och man timrar enligt topp-rotmodel-len d v s varannan stock vänds så att toppände vilar på rotände och tvärtom. Man kan få väggar där

timmerstockarna har kvar sin na-turliga böj eller har rakfrästs (med bibehållen avsmalning), det senare för att snabba upp produktionen.

DEN TRADITIONELLA VÄGGTJOCKLEKEN i handtimrade hus har varit kring 14-15 cm, vilket också är en mycket vanlig väggtjocklek i moderna handtimrade fritidshus. I bostads-hus var det tidigare vanligt att an-vända denna traditionella tjocklek på timmerväggen och sedan till-läggsisolera, normalt invändigt. Men då missar man det mesta av den rena massivträväggens fördelar med värme/kylalagring, “träkäns-lan” och upplevt inomhusklimat. Därför satsar allt flera timmerhus-köpare på ca 20 cm tjocka timmer-väggar, med kompensationsisole-ring i tak, golv, fönster etc för att klara byggnormernas krav på ener-gihushållning.

Vid handtimring timrar man nor-malt upp stommen hos tillverkaren, plockar ned den och monterar åter upp den på husköparens tomt.

INDUSTRIELL, MASKINELL TILLVERKNING av timmerhus innebär att man ur rek-tangulärt sågade eller frästa block fräser och hyvlar fram profile-rade och enhetligt dimensionerade stockar färdiga att timras upp di-rekt hos kunden. “Maskintimrade” hus har hittills främst använts för fritidsboende , med väggtjocklekar på 10-15 cm. Ju tjockare väggen

är ju mera fördel har man av den massiva träväggens värme/kylalag-rande egenskaper. Intresset för ma-skintimrade bostadshus ökar idag och då gäller betr. isolering och väggtjocklekar samma som angavs för handtimrade hus.

På det maskintimrade husets pluskonto kan man främst skriva snabb leverans, lägre kostnad och större chans till perfekt tät-het. Eftersom virket är torkat vid vid profil- och knutfräsningen är risken för vridning av stocken i väggen ytterst liten. Väggstockar i laminerad form – s k limstock, som profileras fram från stockämnen av hoplimmade plankor - finns också på marknaden. Extra hög formsta-bilitet och mindre sprickbildning är huvudsyftet.

TIMMERHUS I HELRUNT timmer (ej blockat) – vanliga i Nordamerika och Ryssland – tillverkas i liten omfattning i vårt land. Jämfört med blockat timmer får man större massa för värme/kylalagring men riskerar mer sprickbildning och rötrisk.

BEGREPPET “VÄRMETIMMER” ANVÄNDS för regelväggar med timmerhuslik-nande panel och knutar, där väg-gens funktionella egenskaper är som en konventionell regelvägg. Den väggtypen kan vara intressant som komplement till ett massivt timmerhus.

I DE NYA byggnormerna (se www.boverket.se) ställer man krav på att energiförbrukningen i bostadshus inte får överstiga ett angivet värde i kilowattimmar per kvm golvyta, på årsbasis. Det gäller då att finna en lämplig kombination av uppvärm-ningssystem och u-värden i väggar, golv, tak, fönster m m. På FST:s hemsida (www.svenskatimmer-hus.com) finns exempel på sådana kombinationer för bostadshus. Där redovisas även lösningar för fri-

tidshus som anpassats till de nya normerna.

Boverkets beräkningsnormer för husens energiförbrukning tar tyvärr inte hänsyn till massiva trä-väggars förmåga att lagra värme och kyla. Men den egenskapen har chans att visa upp sig när man gör den obligatoriska deklarationen av den verkliga årliga energiförbruk-ningen i nybyggda hus. Timmer-husets fördel gentemot lätta regel-väggskonstruktioner är störst på starkt solexponerade platser, t ex i sydvästlägen.

FÖRENINGEN SVENSKA TIMMERHUS har arbetat fram kvalitetsnormer för timmerstommar och ett Livscy-keldokument där hustillverkaren redovisar råvarans ursprung och behandling samt viktiga kvalitets-moment under produktionen av stommen. Husköparen kan alltså begära ett sådant dokument, som sedan också blir en tillgång vid framtida försäljning av huset.

FST har satt 10 cm (ca 95 mm hyvlat) väggtjocklek som nedre gräns för att husen ska betecknas som timmerhus. Vid klenare vägg-tjocklekar använder vi begreppet “planktimmerhus”.

Det speciella med timmerhus är väggkon-struktionen av massivt trä. Den bygger på en tusenårig tradition samtidigt som den uppfyller moderna krav på boendekomfort och säkerhet. En ökad efterfrågan på timmerhus - i förening med ny träindustriell teknik och en mångfald av regionala traditioner - medför att utbudet av timmerhus idag är stort och varierande. Text: Bengt Ager

Mer InformationPå www.svenskatimmerhus.com finns ytterligare handledning och information för timmerhusintres-serade t ex:“Bygguide för timmerhusköpare”“Forskning pågår”“Är timmerhus dyra?”“Fritidshus i oisolerat timmer”Badrum o kök mot norrUtsatta lägen, t ex VästkustenBrandegenskaperStormfasthetJordbävningsområdenUSA:s sydstater, timmerhus i subtropiskt klimatTorrhet/blånad)

20 200620

2006

Tillbaka till

Huset som först verkade vara en 50-talsvilla, visade sig vara en bergsmansgård från 1700-talets början. I Åsa och Åke Aronsons varsamma händer har nu det gamla timmerhuset mejslats fram ba-kom likformigt sågad panel. Likt en jättelik skulptur – som satt fart på lusten att renovera!Text: Eva SjöblomFoto: Cecilia Nordstrand

1700-talet

22

2006

1700-taletRenovering är en både mental och handgriplig syssel-sättning

2006 2323

2006

Gården bestod från början av en par-stuga med två fristående flyglar, varav den ena vid något tillfälle försvunnit. 1854 plockades den kvarvarande flygeln ner och byggdes ihop med det andra huset som står på sin ursprungliga plats. Målningen till vänster föreställer gården på 1830-talet. Fotografiet i mitten är taget 1918 och visar att taket lyfts med tre stockvarv. 1848 fick huset ny brokvist, likformigt sågad panel och perspektiv-fönster.

24 200624

2006

NNär man besöker byn Korsgården på Gamla berget strax väster om Falun, känner man att man beträ-der historisk mark. Här har gene-rationer av bergsmän satt sina spår i form av märkliga dammar och vattenleder, ålderdomliga odlings-landskap och vägsträckningar. Men även många av byggnaderna min-ner om den tusenåriga verksam-heten vid Falu gruva. Kanske var det därför inte så underligt att det hus som var till salu i området år 2001 och som Åsa och Åke Aron-son åkt för att titta på, visade sig bli en riktig överraskning! Paret berät-tar hur de fyra år tidigare flyttat till Falun, efter att ha bott i Gällivare och där renoverat ett gammalt hus. Att de då bestämt sig för att aldrig mer ta sig an ett renoveringsobjekt. Därför hade de köpt ett nyare hus mitt i stan, men trivseln ville aldrig riktigt infinna sig.

— Vi började ganska snart sakna det där med renovering, för det är ändå en både mental och hand-griplig sysselsättning. Därför kom vi att titta på äldre hus igen, berät-tar Åke. Trots att det gula huset i Korsgården som renoverats 1948 egentligen inte föll paret i smaken, åkte de ändå och tittade.

— När jag kröp upp på vinden såg jag genast att det var ett tim-merhus och att det hade potential. Det var tillräckligt stort för att göra någonting av, men framför allt hade det ett fantastiskt läge, det här ville vi ha, säger han.

I BÖRJAN TRODDE de att huset var från 1800-talets slut, men i en skrift råkade de se att det skulle vara en bergsmansgård från 1700-talets början.

— Det var den första signalen och man tänkte: oj, är det så gam-malt, säger han. Nu startade ett flitigt letande i olika arkiv och i takt med att bilden klarnade, växte också lusten att få ta hand om den gamla gården.

— Det kändes roligt och den ork som jag inte trodde att jag hade längre för sådant här, den bara kom, säger Åke. Han berättar vidare hur de började med taket som var i akut behov av att läggas om, något som tog hela första sommaren. De gam-la tvåkupiga tegelpannorna togs bort och spardes för kommande behov och istället köptes ett parti gammalt enkupigt tegel.

— Jag tycker det är snyggt, för de enkupiga takpannorna har lite

”I en skrift såg vi att det skulle vara en bergsmansgård

från 1700-talets början.”

Klingwallska Korsgården

2006 2525

2006

KORS-GÅRDENkraftigare relief som ger taket mer karaktär, säger han. Men de kunde heller inte motstå lusten att försik-tigt kika under den likformigt så-gade panelen från 1940-talet.

— Jag är en ivrig förespråkare för att riva, för jag tycker att det är så roligt att se vad som finns un-der, säger Åsa. Men det visade sig vara en isoleringsmatta ivägen som gjorde det omöjligt att se väggen bakom. Eftersom panelen dessut-om var i så gott skick, fanns tvek-samheter om de över huvudtaget skulle ta bort den. Med förnuftet försökte de diskutera sig fram till ett beslut, hur arbetsamt det skulle bli att skrapa bort den gamla olje-färgen och hur mycket dyrare den nya färgen skulle bli jämfört med röd slamfärg. Dessutom ville Åsa ha ett rött hus.

— Till slut bestämde vi att ska vi göra i ordning det här, då ska allt stämma och då måste pane-len bort, säger Åke. Ändå var det en vild chansning, eftersom ingen kunde veta hur timret såg ut under. Det visade sig att den del där köket är idag, hade fått mest skador. Det var röta i syllstocken och i ett av hörnen. Åke tror att isoleringsmat-tan under panelen gjort väggen för tät och i kombination med den be-tonggrund som göts vid förra reno-

veringen skapades förutsättningar för rötskador. Han berättar hur de stockar som låg tätt emot grunden helt pulvriserats, eftersom betong konstant suger fukt. Så det blev till att byta syllstockarna runtom, samt laga delar av väggen och för det hade Åke hjälp av en timmerman. Men även fönstren hade flyttats isär när huset fick perspektivföns-ter 1948. Något som gett fula mär-ken i den ursprungliga fasaden som nu var framme. Därför valde de att åter igen spika locklistpanel på den delen av huset. Den här gången med endast vindpapp emellan och med bräder av olika bredd som ger liv åt väggen. Dessutom byggdes knutlådor att sätta ovanpå de avså-gade knutarna.

— Det är arkitektoniskt viktigt med knutrader. Sedan om det är knutar eller om de är insatta i lå-dor, de bryter ändå fasaden och stadgar upp hörnen på något sätt. Det är betydelsefullt för proportio-nerna, säger han. De nya fönstren som beställts har samma bredd som de förra med spröjs, men är något lägre. Efter att den öppna verandan som kom till på 1940-talet tagits bort, har byggnaden åter fått till-baka mycket av sitt forna utseende. Och den pampiga ytterdörren med två lejonhuvuden som nu framträ-

”Den ork jag inte trodde att jag hade längre för sådant här, den bara kom.”

26 200626

2006

der extra tydligt, sedan den målats i guldockra, gör förstås sitt till. Fa-miljen tror att dörren som tidigare var blå och vit, är en kopia gjord vid 1900-talets början. Gamla fo-ton visar att den äldre dörren såg exakt likadan ut och enligt gamla dokument var den från 1830-talet.

PÅ DEN YTA som idag utgör köket samsades tidigare både hall, kon-tor, badrum och kök. Nu togs alla senare ditsatta mellanväggar bort. Istället för att platsbygga en köks-inredning tog paret en genväg ge-nom att köpa stommar från Ikea. Åke byggde sedan själv luckor av pärlspont. Dessutom hittades i käl-laren, som utgör en fjärdedel av hu-set, en köpmansdisk med mängder av förvaringsmöjligheter. Den togs tillvara och även om den ännu inte gjorts i ordning, fyller den redan sin funktion i köket.

– Man förenklar när man återan-vänder och det gäller även färgsätt-ningen som blir så mycket lättare när man håller sig till gamla beprö-vade pigment, säger Åke. Han be-rättar att de köpt färdig linoljefärg som de sedan själva brutit i de ku-lörer de ville ha. Som bröstpanelen och skåpen i köket som målades i kromoxidgrön blandad med guld-ockra. Eller fodren utvändigt, där

basen är vit linoljefärg som brutits med 25 procent grön umbra, vilken ger en varm grå ton som passar gamla byggnader.

HUSET PÅ 188 KVM i ett plan har ald-rig byggts på med en övervåning. Istället bestod gården från början av en parstuga med två fristående flyglar. Den ena flygeln har dock vid något tillfälle försvunnit och endast en stengrund finns kvar. 1854 plockades den nu kvarva-rande flygeln, som också var en parstuga, ner och byggdes ihop med det andra huset som står på sin ursprungliga plats. I dag kan man se hur alla dåliga stockar vid det tillfället togs bort och ersattes med nya. Hur knutarna från 1700-talet tydligt skiljer sig från dem som är gjorda vid 1800-talets mitt. För att vara säkra på att hålla huset friskt i framtiden har paret låtit isoleringen av sågspån på vind och i golv vara kvar och bara fyllt på med mera, eftersom spån fungerar som en buffert för fukt. De har också varit noga med att täta mot drag genom att sätta vindpapp i golv och på väg-gar, som för övrigt inte har någon annan isolering än de tretex-skivor som sattes upp på 1940-talet.

– Isolerar man för mycket finns risk att man ändrar på hela balan-

I köket samsades tidigare både hall, kontor, badrum och kök


2006 2727

2006

sen, därför blir det konflikt mellan värmeekonomi och sund luft. All-ting kostar och det är frågan vad man lägger pengarna på. Att huset inte ruttnar och att vi mår bra får väl kosta en slant, säger Åke. Eller en extra tröja, tilläger Åsa. Annars intygar båda att huset som har ett vattenburet värmesystem inte är kallt vintertid och att de dessutom eldar flitigt i vedspisen. En så kal-lad Faluspis, tillverkad i Mora, som köptes på annons. Eftersom den har murade rökgångar inuti, blir den mer värmemagasinerande än en vanlig spis av gjutjärn.

FAMILJEN ARONSON ÄR glada att de fått chansen att ta hand om den Klingwallska Korsgården, som gården heter.

— Det är som en skulptur, där man får jobba med både färg och form, praktiskt och estetiskt. Man tänker och funderar, ritar och skis-

sar. Det är ingen uppoffring, utan bara kul, säger Åke. Åsa berättar vidare att många skakar på huvudet åt deras projekt, men att hon aldrig någonsin tyckt att det har varit job-bigt, utan att det istället handlar om vilken inställning man har. Att man måste lära sig skruva ner på kraven när man bor i ett renoveringsobjekt. Särskilt som man har fyra barn i tonåren, två stora hundar, tre katter och får som går och betar på den 7000 kvm stora tomten. Hur viktigt det är att arbetet får ta tid så att man inte förhastar sig och tar beslut som man sedan ångrar. Och eftersom det är ett timmerhus, var hon aldrig orolig när de tog över det.

— Det här huset har ju stått här i 300 år och det står säkert i 300 år till om man sköter om det, sä-ger hon och får medhåll av Åke: Ett gammalt timmerhus tål nästan vad som helst – det går alltid att reparera!

Man förenklar när man åter-använder

Fram till 1960-talet trycktes de flesta tapeter enligt traditionella metoder med manuellt blandad limfärg som ger små nyansvariationer vid olika tryckningar. Den här limfärgstryckta tapeten med ett äldre mönster finns att köpa på Centrum för Byggnads-vård i Gysinge.

Logen som köptes på annons, blev tredje sommarens projekt att plocka ner och sedan sätta upp igen. Numera fungerar den som fårstall.

28 200628

2006


2006 2929

��

��

��

…för dig som letar efter ett kök utöver det vanliga!

��

Hej och välkommen till Rättviks Trappfabrik

Vi specialtillverkar trätrappor med gammal kunskap och modern teknologi. På det sättet blir det bäst, det vet vi. Ingen storskalig fabriksproduktion, utan mänsklig hantering av varje trappa som en unik produkt. Det säkerställer att just du blir nöjd och känner att din trappa är nåt utöver det vanliga.

Tel:??? info@???

Fönster med kvalitet ochhantverkskänsla

Planerar Du att bygga nytt, bygga till ellerrenovera, och söker fönster i gammaldags stil?Då är Du välkommen att kontakta oss på Alviks Snickerifabrik,

ett familjeföretag som grundades 1922.Smidighet och flexibilitet i kombination med maskinell

tillverkning och gammaldags hantverk,möjliggör skräddarsydda lösningar för Ditt hus.

Välkommen med en förfrågan!

Alvik Hedgärdsvägen 10, 793 97 SILJANSNÄSTel: 0247-220 75 • Fax: 0247-220 75

[email protected]

se även www.dalainredningsgrupp.com

Björkberg 5, 793 90 Leksand Telefon: 0247-144 11 • Fax: 0247-144 11

Per Erik Mats 070-540 28 [email protected]

Vi tar tillvara just dina önskemål och omsätter dom i handling.

Vi tillverkar dörrar i gammal traditionell stil men med en del inslag av avancerad teknik.

Vi använder vårt hantverks kunnande och mycket mänsklig kraft läggs på din dörr vid tillverkningen.

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

www.ensillrestugan.com0690-233 50

Funderar du på att skaff a dig ett riktigt timmerhus?

Då ska du vända dig till oss på Ensillrestugan så ska vi förklara vad det innebär. Vi tillverkar huset helt enligt dina önskemål, och hjälper

naturligtvis till med ritningar.

Vi ritar och konstruerar timmerhus efter era önskemål!

Stor erfarenhet av 3D-visualisering!

Läs mer på www.insideoutside.seeller ring 0248-205 20

Hedehus AB

Gedigna timmerhusi senvuxen norrlandsfura

www.hedehus.se 0684-10300

��

��

��

��

��

2006

JaktstuganVesas dröm:

32 200632

2006

Jaktstugan

Vi blir väl emottagna redan vid bilen av de båda jakt-hundarna Alex och Xan-

the, när vi anländer till Vesa och Annika Kalenius jaktstuga i Ljung-dalen. När vi lyfter blicken och tar in huset, helt byggt i rundtimmer, är det inte utan att vi blir häpna. Med stockar upp till 50 centimeters

tjocklek, är det en imponerande syn. Vi stiger in genom entrén på kortsidan, som är under uppbygg-nad och efter att ha passerat en hall med sovrum och badrum på sidorna, kommer vi till ett magni-fi kt rum. Öppet upp i nock som det är, med rundtimret synligt på väg-garna. När jag frågar hur det kom-

mer sig att det blev ett sådant här fritidshus, berättar Vesa historien om när han var tolv år gammal och hade träslöjd i skolan. Eleverna hade fått i uppgift att karva ur ett motiv på en masonitskiva och se-dan trycka det på papper.

— När jag kom hem visade jag tavlan för mina föräldrar och sa: Så här vill jag bo någon gång i mitt liv, berättar han. Bilden föreställde ett rundtimrat hus med grästak och fjäll i bakgrunden. På himlen lyste en stor sol och på gården låg en hög med ved. Jag får veta att han alltid varit intresserad av naturen och hur han redan som mycket ung stude-rade fl yttfåglarna vid en sjö där han växte upp i Värmland. Vid tretton

års ålder kom han sedan för första gången till fjällen och blev så beta-gen att han alltid kom att längta dit.

— Jag är en naturmänniska i grund och botten och jag trivs bäst i fjällvärlden, så jag ska nog vara här, säger han och låter blicken vandra ut genom fönstret, där Dunsjöfjället och Torkelstöten skymtar längre bort.

HUR TÄNKTE DE då när de planerade huset? Paret berättar att det skulle vara stora gemensamma utrymmen med ett öppet kök i vardagsrum-met. Det skulle fi nnas ett föräldra-sovrum och ett sovrum till de båda barnen som är i övre tonåren. Dess-utom var toalett, dusch och bastu viktigt. Eftersom familjen ofta har

Vesas dröm om en jaktstuga i rundtimmer med fjällutsikt gick i uppfyllelse när den perfekta tomten i Ljungdalen dök upp. Belägen i närhet-en av Helgas, Sveriges sydligaste glaciär – känns vildmarken nära.Text: Eva SjöblomFoto: Cecilia Nordstrand

332006

Vildmarksnära Jaktstuga i rundtimmer

JaktstuganVesas dröm:

32 2006 33

2006

gäster på besök, håller de just nu på och inreder det generösa loftet till gästrum.

— Vi har många vänner och ett stort socialt umgänge och då ska det finnas plats för alla att komma, säger Vesa.

REDAN FRÅN BÖRJAN var det klart att det skulle vara rundtimmer i huset

och för själva timringen kontakta-des Tanderudshöjdens Timmerstu-gor. Paret hade en idé om att de själva skulle leverera timmer från egen skog i Värmland och satte med friska tag igång att hugga. När de hållit på ett tag blev de dock fundersamma, tänk om timret inte skulle godkännas? Därför ringde de hustillverkaren och bad honom

komma och inspektera virket.— När han kom började han

skratta, han ville inte ha stock-arna och vi fattade ingenting. Vi trodde vi hade gjort ett jättebra jobb, vi hade huggit ner 50 träd, säger Vesa. Felet visade sig vara att de fällda stockarna inte bara var krokiga, utan hade dessutom var alltför kvistiga. kvistar nästan hela

vägen ner och i timringssamman-hang eftersträvas alltid så kvistfritt virke som möjligt. Så det blev till att finna en annan lösning. Hustill-verkaren föreslog då att de kunde ta de stockar han hade på lager, vilka enbart var tänkta att användas till takåsar. Nu skulle de utgöra timret i ett helt hus! Ingen av dem mindre än 9 tum och obarkade på tork, var

Köksinredningen i björk från Taseruds Möbler har luckor med sniderier i lind, inspire-rade av ett norskt mönster från 1700-talet.

34 200634

2006

den grövsta över en meter i diame-ter. Inte konstigt att Annikas förvå-ning blev stor när hon kom till fa-briken och upptäckte att det skulle bli 130 kvm i bottenvåningen med ett loft på ca 60 kvm. Paret hade innan bygget startade gjort en un-gefärlig skiss över hur huset skulle se ut och enligt den skulle det bli avsevärt mindre.

— Det var bara det att jag inte hade hjärta att kapa av stockarna, så de fi ck avgöra husets mått. Och det visste inte Annika om, det hade jag bestämt själv, så när hon fi ck se hur stort det var fi ck hon en chock, berättar Vesa. Han säger vidare att han aldrig förstått varför man så-gar i timret när man bygger hus. Förutom att det skapar merarbete,

anser han att det är att förstöra ma-terialet.

— Ett timmerhus ska vara ett timmerhus och det ska ha runda stockar, säger han bestämt. Att tim-merstockarna i hans hus dessutom har olika längd vid knutarna, gör det extra intressant och är något man ofta ser i Kanada.

— Eftersom det är en jaktstuga

behöver inte väggar och knutar vara raka, utan det ska vara grovt och enkelt och inte för perfekt. Lite vildmarksstil med modern touch, säger han. Vidare är tanken att huset invändigt ska förmedla en känsla av att man är ute i naturen fast man är inne. Och det faktum att timret är så tjockt, gör också klimatet extra trögt i huset. När

Annikas förvåning blev stor när hon kom till fabriken

352006


35

2006

väggarna väl värmts upp magasi-nerar de värmen länge och efter-som golvvärmen aldrig stängs av på vintern, utan bara sänks till 13 grader, går det sedan fort att värma upp stugan när de kommer. Motsatt gäller förstås under sommarhalv-året, då byggnaden istället isolerar mot värme. Annika berättar att när temperaturen utomhus uppgick till nästan plus 30 grader den senaste sommaren, gick den aldrig över plus 18 grader inomhus!

— Det var så kallt här inne att

vi fick lov att elda, så huset lever verkligen sitt eget liv, säger hon och skattar åt tanken.

DET TJOCKA TORVTAKET som Vesa gjort i ordnig själv, bidrar förstås också till det stabila inomhuskli-matet. Istället för att beställa fär-diga torvblock, köpte han 37 ton jord i lösvikt. Det var viktigt att få rätt sorts jordblandning, så att inte gräset växte för mycket och la sig. En kranbil användes för att få upp 1000-literssäckarna och efter sådd,

tog det bara tio dagar innan gräs-fröet hade grott. I dag utgör taket en tätvuxen gräsmatta, från vil-ken man har den härligaste utsikt. Därför händer det ibland att paret försiktigt går upp med termosen i hand för att på taknocken njuta sitt kaffe. Men att torvtaket är tungt rå-der inget tvivel om och vätskefyllt ökar tyngden med 40-50 procent. Från hustillverkarens håll garan-teras emellertid att stommen ska hålla för ett tryck på 60 ton. Och det var enligt Vesa först när jorden

kom på, som huset på allvar bör-jade sjunka och då skedde allt på en gång. I dag har det satt sig ca 5 cm. För att det ska fungera tekniskt är alla fönster- och dörrkarmar fäs-tade i en så kallad gåt, det vill säga en planka infräst i stockarna som sitter ca 10 cm lägre än maxhöjd och som lever sitt eget liv och där-med ger huset en sjunkmån.

I JULI 2004 restes timmerstommen under två dagar. Med på plats var hustillverkaren som alltid har som

* För att få rätt mängd gödsel i jorden, så att inte gräset skulle växa för mycket och lägga sig, kontaktades Hasselfors Garden som sedan levererade jorden i 1000-literssäckar.

* En kranbil lyfte upp säckarna på taket, där de enkelt kunde snit-tas och tömmas på en Platonmatta som enligt standard bildade underlag.

* När jorden planats ut såddes gräsfrö från Bröderna Nelsons Frö. Fröet ska täckas tre gånger sin tjocklek och för detta tillverkade Vesa ett 2,5 meter långt plank som han drog efter sig i ett rep.

* För att gräsfröna ska gro måste jorden ha en minimitemperatur på plus 4 grader, annars ruttnar fröna.

* Beroende på vilken taklutningen är, finns alltid risk att jorden kanar ner innan rötter bildats. Därför spikades tryckimpregnerade 6 tums plank upp runt om som stopp.

* Eftersom jorden var lite fuktig i sig självt när den levererades tog det bara 10 dagar för fröna att gro.

* Det här tillvägagångssättet kostar något mer än att köpa färdiga torvblock, men ger å andra sidan ett torvtak av hög kvalitet.

Så gjorde Vesa sitt torvtak

”Jag hade inte hjärta att kapa av stockarna”

36 200636

krav att medverka, för att kunna garantera kvaliteten. I oktober se-dan kunde familjen flytta in och de är mer än nöjda med resultatet. Mest av allt älskar de det stora rummet, där det nästan alltid brin-ner en eld i spisen. För att matcha den rustika känslan, har det inretts med möbler från Colorado, tänkta för bergshus i norra USA. Utanför råder det stora lugnet. De berättar hur de letade tomt i flera år, utan att hitta någon som passade. Ett av kraven var ostördhet, ett annat att

man skulle kunna se fjäll. Och det var när Vesa hade varit och tittat på tomter i ett stugområde i när-heten som mäklaren i förbigående nämnde om en bit mark som var till salu.

— Backa tillbaka, sa jag och så gick vi upp på kullen och när jag såg att det var fjällutsikt tänkte jag: jag måste ta hit Annika, berät-tar han. Men innan köpet gjordes klart, åkte Vesa upp för att se hur stället såg ut vintertid.

— Jag pulsade i snö ända upp

till bröstet och fast det var under den mörkaste perioden, så var det sol här, säger Vesa. Annars är det jaktintresset som genom åren lett honom ut i vildmarken och till Ljungdalen, vilken han anser vara en fascinerande plats. Lite av återvändsgränd, ändå är byn med Helagsmassivet ovanför Sveriges äldsta turistort. Här vilar ett be-hagligt lugn och för den som inte kräver håll i gång, utan tycker att naturen är viktigare – är Ljungda-len ett paradis!

KontakterBröderna Nelsons Frö, 0477-552 00Dala-Floda Golv, 0241-79 34 40 www.dalaflodagolv.se Hasselfors Garden, 019-761 42 00 www.hasselforsgarden.se Tanderudshöjdens Timmerstugor, 0570-200 81 www.tht.nuTaseruds Möbler, 0570-310 93 www.taserudsmobler.se

372006


��

��

��

��

� ��

��

��

� ��

��

��

��

Nittedals TorvtakSäljes av:

G&S Handel AB019-22 55 69

www.goshandel.se

Mångårig erfarenhet. Priser på taktorv, krokar, läggning, frakter offereras. I förekommande fall underlagsarbeten.

��

www.ensillrestugan.com0690-233 50

Funderar du på att skaff a dig ett riktigt timmerhus?

Då ska du vända dig till oss på Ensillrestugan så ska vi förklara vad det innebär. Vi tillverkar huset helt enligt dina önskemål, och hjälper

naturligtvis till med ritningar.

Vi ritar och konstruerar timmerhus efter era önskemål!

Stor erfarenhet av 3D-visualisering!

Läs mer på www.insideoutside.seeller ring 0248-205 20

Hedehus AB

Gedigna timmerhusi senvuxen norrlandsfura

www.hedehus.se 0684-10300

��

��

��

��

��

ALFTA SKOGSTEKNISKA ABTele 0271-122 22, fax 122 70e-post: [email protected]

www.skogstekniska.se

Vi bygger allt enligt önskemål i 4 – 8 tums timmer.

Både maskin- och handgjorda timmerhus.

Behöver Ni renovera Era befintliga timmerbyggnader?

Vi är godkända för byggnadsvård.

2006

FasadFärg skyddar fasaden och ger huset ett lyft. Men var försiktig - fel färg på fel fasad kan ställa till stora problem...Text: Maria BackmanFoto: Forséns Timmerhus AB

En snygg

40

2006

Fasad

Vilken färg eller ytbehand-ling passar bäst på ett timmerhus? Behöver det

egentligen målas alls? Och hur göra med ett äldre timmerhus som behöver målas om?

Historiskt sett har timmerhus inte behandlats överhuvudtaget, berättar Anna Björkman, bygg-nadsantikvarie på Dalarnas mu-seum.

— Dels hade man inte råd - möj-ligen målade man husets framsida. Dels användes oftare högre virkes-kvalitet där timret hade högre tjär-halt vid husbyggen förr. Detta tim-mer behövde inte behandlas. Man kan förstås hitta det även idag, det beror bland annat på var timret tas.

BRA VIRKE BEHÖVER egentligen inte målas alls, instämmer Björn Ohlén, byggnadsantikvarie på Byggnads-vård Nääs utanför Göteborg.

— Avsaknad av färg är egentli-gen ett estetiskt problem. Alger och mögel kan inte äta upp ett hus och är fasaden rätt byggd angrips den inte heller av röta.

Däremot är det UV-skydd som finns i färgen viktigt för att undvika sprickbildning, påpekar han.

- Var huset ligger spelar också in. I västsverige, där klimatet är fuktigare, uppstår ofta problem ti-digare.

ETT OMÅLAT, GRÅNAT timmerhus har sin speciella charm. Den som nu ändå vill ha en annan kulör- och samtidigt skydda fasaden - bör välja en färg som skadar träet så lite som möjligt, råder Björn Ohlén.

— Det viktigaste vid valet av färg är att den inte är för tät, utan istället låter träet andas. Detta gäl-ler både vid in- och utvändig mål-ning, säger Anna Björkman.

Moderna akrylatfärger avråder hon däremot helt ifrån:

— Det är som att sätta en plast på huset.

ATT TIMRET ÄR nedtorkat innan mål-ning är också A och O. I de nya kvalitetsnormerna för timmerhus får stockar under produktionen inte ha en fuktkvot över 25 procent.

DE SOM FÖRR trots allt målade sina hus använde slamfärger som Falu rödfärg, som förutom röd finns i kulörer som svart, gul och grön.

— Slamfärger är väldigt bra, ef-tersom de både tränger in i träet och låter det andas. Samtidigt åldras färgen vackert och är lätt att borsta av när huset behöver målas om.

En annan traditionell färg eller ytbehandling på timmerhus är ren trätjära eller Roslagsmahogny, det vill säga en blandning av tjära, lin-olja och terpentin. Enligt Bygg-nadsvård Nääs har trätjära använts mycket länge som träskyddsmedel och var redan under vikingatiden en stor exportprodukt. Hartsen i tjäran tränger in i träet och ger det en vattenavvisande yta, samtidigt som träet ändå kan andas. Förr an-vändes tjäran främst för att skydda särskilt utsatta byggnadsdelar som portar, spåntak och knutskallar. Vid 1900-talets början fick tjäran ett uppsving och användes då även för att måla hela fasader.

Trätjära kan dock bli lite klibbig när solen ligger på. Här fungerar Roslagsmahogny som ett klibbfritt alternativ, bra på exempelvis trap-por. Roslagsmahognyn skyddar träet, kan släppa igenom fukt och går att pigmentera i olika kulörer, precis som trätjäran.

— Roslagsmahogny användes egentligen förr mer på tak än på fasader. Men blandningen fungerar även på fasader och används också så idag, berättar Anna Björkman.

Var dock noga med att välja en trätjära av god kvalitet, råder hon.

- Gärna äkta dalbränd tjära, även om denna är lite dyrare.

DET HAR VARIT osäkert om trätjära skulle komma att förbjudas på grund av EU:s biociddirektiv, ef-tersom den där varit upptagen på en förteckning över bekämpnings-medel. Men enligt Kemikaliein-spektionen omfattas inte färger och lacker som utgör en rent fysikalisk barriär - vilken hindrar fukt från att tränga in i träet - av direktivet. I Sverige har trätjära traditionellt jämställts med färger och lacker. Slutsatsen är därför att tjäran inte får marknadsföras som träskydds-

Steg 1: Ta reda på vilken färg huset målats med tidigarePlastfärger kan lösas upp med organiska lösningsme-del, som T-sprit. Oljefärger löses upp med alkaliska medel, exempelvis kaustiksoda. Ta lösning på en tops och gnugga mot fasaden. Den lösning som löser fär-gen ger en fingervisning på vilken färg som används. Men då du vet fortfarande inte om det är en linol-jefärg eller oljefärg. Skulle färgen vara en blandning av olja och akrylatfärg går det inte att testa enligt tumreglerna. Ta hellre loss en färgflaga och ta med till färgaffären.

Steg 2: FörarbetetTvätta först fasaden. För detta finns speciella tvättmedel - antingen vanlig fasadtvätt eller alg- och mögeltvätt om fasaden blivit angripen. Tvätta bort rengöringsmedlet före målning.

Med färger som Falu rödfärg och linolja räcker det sedan att borsta av fasaden. Har fasaden däremot målats med linoljefärg i många skikt kan det bli blåsbildning om den inte tas bort.

Skrapa annars bort gammal lös färg. Glöm inte skarvar och ändträ! Var försiktig med varmluftspistol. Använd hellre Speedheater, som är en kvadratmeter-stor värmare med infrarött ljus vilken värmer upp och lösgör färgen, därefter skrapas färgytan ren. Kan hyras i färghandeln.

Steg 3: Måla!Måla när det är torrt, varken kallt och fuktigt eller för varmt och starkt solljus. Lägsta dygnstemperatur minst 7 grader.

Ta hjälp av fackhandeln i valet av rullar och penslar.

Förbehandla med grundfärg om träet är omålat. Läs på förpackningen! Var extra noga med utsatta ställen som ändträ, skarvar och spikställen.

Tidigare målade ytor i bra skick grundmålas där eventuellt bart trä syns efter skrapning.

Börja med fasaden. Stryk på två lager med täckfärg för att få ett bra skydd (med Falu rödfärg endast ett lager).

Vänta inte med att måla nytt virke om det rör sig om fönster eller en panel.

Steg 4: Underhåll!Tvätta fasaden då och då, så minskar risken för mö-gel. Detta gäller särskilt om husets placering innebär risk för mögelpåväxt (exempelvis mycket träd om-kring så att fukten hålls kvar). Ta bort uppkommet mögel och alger så snart som möjligt.

Så målar du huset

snygg

412006 41

2006

Falu rödfärg:Är en öppen färg där fukten kan vandra. Finns i många kulörer, ger en matt yta.+ Ger ett UV-skydd. Lätt att stryka på, en strykning räcker. Lätt att underhålla (du slip-per skrapa vid ommålning), håller länge och är billig. Torktid cirka en timme. - Hindrar inte vattnet. Det är bara den röda kulören som håller riktigt bra - de övriga får målas om oftare. Risk för sprickor i träet med tiden. Vid ommålning med annan typ av färg måste all gammal Falu rödfärg tas bort.

Järnvitriol (järnsulfat):+ Ger trä ett grånat, åldrat utseende. Snab-bar på åldringsprocessen.- Ingen nämnvärd konserverande verkan. Är snarast ett sätt att få färg, fungerar som ett bets. Skyddar inte virket mot solstrålning och nedbrytning av UV-ljus. Träet blir på sikt torrt och spricker.

Trätjära:Ett träskyddsmedel med anor från vikinga-tiden. Kan användas som den är eller med rödfärgspigment eller pigment i annan kulör, exempelvis kimrök för svart kulör eller grönt. Viktigt att välja en bra kvalitet: ju ljusare tjära desto bättre (bärnstensfärgad är riktigt fin).+ Hartsen i tjäran ger en vattenavvisande yta som stöter bort fukt. Tränger djupt in i träet men låter ändå träet andas. Förhållandevis billig. Du slipper skrapa huset vid ommålning. Ett bättre alternativ än båda järnvitriol och Falu rödfärg om huset har ett utsatt läge. - Kan bli lite klibbig när solen ligger på. Undvikes därför på trappor. Har du en gång målat med trätjära kan du aldrig använda någon annan färg.

Roslagsmahogny (trätjära blandad med linolja och terpentin):Den underliggande träytan lyser igenom som vid lasering. Ger en gyllebrun kulör. Kan blandas med rödfärgspigment för en rödare färg, alternativt svart eller grönt. Viktigt att välja en bra kvalitet: ju ljusare tjära desto bättre (bärnstensfärgad är riktigt fin). Passar bra på trappor eller om man inte vill ha en yta som kan klibba när solen ligger på.+ Tränger djupt in i träet, stöter ifrån fukt men låter ändå träet andas. Förhållandevis billig. Du slipper skrapa huset vid ommålning. Ett bättre alternativ än båda järnvitriol och Falu rödfärg om huset har ett utsatt läge. - Har du en gång målat med trätjära kan du aldrig använda någon annan färg.

Ren olja: - Rekommenderas ej. Kokt linolja fungerar som en lack. Någon form av pigment behövs för att det ska bli något UV-skydd. Rå linolja (som ej är kokt) har svårt att härda.

Linoljefärg:Används främst på hyvlat virke. Ingen traditionell färg för timmerfasader med nakna stockar. Passar bättre till fönster och fönsterfoder, liksom på insidan av huset, om träet är hyvlat och blockat. För ett hållbart resultat ska grund- och mellanstrykningsfärg mätta träet med olja och slutstrykningen bilda ett offerskikt.+ Miljövänlig. Lätt att stryka på, ger ett fylligt utseende. Lätt att underhålla, det räcker ofta med att borsta av fasaden.- Gör rätt (stryk tunt), annars mycket lång torktid och skinnbildning. Torktid 1-2 dagar. Kritar då den åldras. Skiftande kvalitet, problem har förekommit med vissa fabrikat på senare tid.

Akrylatfärg:En tät färg som inte låter träet andas. Bindemedlet består av mikroskopiskt små klibbande plastkulor som svävar i vatten. När vattnet avdunstar klibbas kulorna samman - färgen torkar.+ Varken kritar eller krackelerar. Lätt att stryka på, torkar snabbt (2-4 timmar). Fyllig, håller kulören bra. Ger motståndskraftiga och väderbeständiga ytskikt.- Har du väl börjat använda akrylatfärg måste du fortsätta med detta. Är estetiskt enligt byggnadsantikvarie Björn Ohlén en katastrof på gamla hus och ful även på nya.

Oljefärg/Alkydoljefärg:+ Mångsidig: passar såväl på träfasader, foder och vindskivor som snickerier och rostskyd-dat järn. Får en fyllig och vattenavvisande yta. Kan målas på gammal linoljefärg efter skrapning och tvätt.- Kritar efter några år, därav en matt och lite blekare yta. Torktid cirka ett dygn.

Lasyr och täcklasyr:Lasyr är genomskinlig, träets naturliga ådring framhävs. Täcklasyr är ett mellanting mellan lasyr och täckande färg men är tunnare än täckfärg, träets yta framhävs även här. De flesta bindemedel går att få i alla varianter.+ Lätt att stryka på, lätt att underhålla. - Håller inte lika länge som andra färgtyper då färgskiktet är tunnare. Lasyr kan inte byta från mörk till ljus kulör utan att byta färgtyp. Torktid cirka ett dygn.(Källor: Byggnadsvård Nääs och Sveriges Färgfabrikanters Förening).

FärgguideFakta

42 200642

• På Internet finns information om köpställen, som exempelvis Claessons Trätjära AB (www.claessons.com), Kulturhantver-karna (www.kulturhantverkarna.se) och www.fargfranforr.nu eller Uula Naturfärger, www.uula.fi/svenska/roslagsmahogny.html

• Se Riksantikvarieämbetets hemsida: www.raa.se/materialguiden

• Se www.byggnadsvard.se och sök på ordet färg.

• Läs om Folksams färgtester på www.folksam.se

Färgreceptmedel, däremot får den säljas och användas som ytskyddsmedel. Där-med är det alltså inget som hindrar dess användning på timmerhus.

LINOLJA, DÅ? DET är ingen traditionell färg för timmerfasader med nakna stockar utan används snarare på hyvlat virke, säger Anna Björkman som gärna rekommenderar linolja till fönster och fönsterfoder. Lik-som på insidan av huset, om träet är hyvlat och blockat.

Största problemet med linolja på en timmervägg är sprickbildning, enligt målarbranschen.

Den som snabbt vill få ett grånat, åldrat utseende exteriört behandlar fasaden med järnvitriol (järnsul-fat), vilket bildas som en biprodukt vid framställning av alun. Redan på 1700-talet upptäckte man vid Falu koppargruva att järnvitriol har träkonserverande egenskaper. Järnvitriol förekommer även i Falu rödfärg.

— Det är omtvistat om det hjäl-per eller bryter ner träet. Järnvi-triolens fördel är snarare estetisk, säger Anna Björkman.

Björn Ohlén tycker järnvitriol har blivit för upphaussat på senare tid.

— Folk tror att det är en färg som skyddar virket och håller i flera hundra år.

Men järnvitriol är snarare ett sätt att få färg. Det ger visserligen visst skydd då det innehåller fungicider (mögelhämmande medel), men virket skyddas inte mot solstrål-ning och nedbrytning av UV-ljus. På sikt blir träet torrt som fnöske och spricker sönder, varnar han.

INVÄNDIGT FÖREKOM FÖRR nakna tim-merväggar mycket sällan. Istället satte man upp innerpanel och här fungerar linoljefärger bra (glöm bara inte att stryka tunt!). På en naken timmerinnervägg avråds dä-remot från linolja, istället rekom-menderar Anna Björkman äggolje-tempera eller limfärg för den som vill måla med traditionella färger.

Det finns dock de som råkat ut för att äggoljetemperan möglat ef-ter en tid. Ett modernare alternativ kan vara en vattenbaserad lasyr - om man nu alls vill ha någon färg på innerväggarna.

PÅ SENARE ÅR har både traditionella och moderna färgtyper drabbats av mögel. Dessutom spricker många färger upp och flagnar. Försäk-ringsbolaget Folksam har vid flera tillfällen testat de mest sålda ut-omhusfärgerna. Samtliga 40 prö-vade färger var mer eller mindre angripna av mögel. Men förmågan att motstå mögelangrepp varierar stort mellan färgerna, och det finns en handfull färger som har fungerat bra, sammanfattar Folksam.

De flesta forskare är överens om att det allt varmare och fuktigare klimatet är en bidragande faktor till att färgerna möglar. En annan orsak tros vara att man förbjudit de gifti-ga ämnen som förr fanns i färgerna. Andra påpekar dock att man får gå tillbaka minst 20 år i tiden för de senaste förbuden. Och någon tyd-lig koppling till förbuden finns inte eftersom de stora mögelproblemen började efter år 2000.

Läs mer:

Rödtjära:8 delar trätjära1 del rödfärgspigment eller pigment i annan kulör om du vill ha färg, exempelvis kimrök för svart kulör. Annars kan tjäran också användas som den är.Trätjära stryks helst på när det är varmt. Underlaget måste vara ordentligt torrt. Värm tjäran till 30–50∞C så blir den lättare att stryka på och tränger bättre in i träet. Blanda i rödfärgspigmentet sedan tjä-ran värmts. Ska pigmentet blandas i kall tjära, tillsätt lite såpa. För att lättare blanda ut pigmentet i tjäran löses pigmentet först i lite T-sprit alternativt lite linolja.

Roslagsmahogny:1 del rå linolja1 del terpentin1 del trätjära (rödfärgspigment kan tillsättas för en rödare färg, alter-nativt svart eller grönt)

Järnvitriol (järnsulfathydrat):0,5-1 kg järnvitriol löses i 10 liter varmt vatten. Eftersom järnvitriolen till en början är helt färglös kan vattenlöslig bets i en svagt ljusgrå nyans tillsättas för att se var man har målat. 1/2 påse silverbets räcker till 10 liter järnvitriollösning. 10 liter järnvitriollösning räcker till cirka 20 kvadratmeter på ohyvlat trä.(Källa: Byggnadsvård Nääs)

Rödfärgsrecept anno 1725 (ur Byggnadskultur nr 2/1991)

Regel nummer ett: måla aldrig vid stormig eller regnig väderlek, ej hel-ler vid köld för då kan färgen falla utaf.

1 lispund = 8,5 kg

1 tunna = 125,6 liter

I kanna = 2,62 literAv vitriolen smältes först halvtannat lispund i 20 kannor vatten i ett träkärl. Detta vatten värmes med heta stenar och öses sedan så mycket därav i ett ämbar som bekvämligen kan uppfärgas innan det blir kallt, var uti röres så mycket väl stött och sållad färg att det blir lagom tjockt att färga med, och anstrykes sedan med en färgkvast så varmt som görligt är; ty ju varmare därmed färgas ju bättre drar det sig in i trävirket och konserverar detsamma. När detta vitriolvatten är förbrukat smältes åter halvtannat lispund vitriol även så i 20 kannor vatten och förfares på lika sätt därmed samt med den övriga vitriolen och färgar så länge man behöver färga.Till att vinna tid kan vitriolen smältas i två kärl samtidigt. Skulle vattnet bli kallt innan det hinner förbrukas kan det ånyo värmas.Vill man sedan färgen är väl intorkad kosta på att överstryka bygg-naden med tran så ser det väl ut men det är inte oundgängligen nödvändigt.Ingen byggnad bör färgas samma sommar den är upptimrad utan sommaren efter då timret är väl torrt, eljest fastnar inte färgen väl, ej heller drar vitriolvattnet sig så väl in i timret som likväl är nödvändigt för dess konservering.Varandes bästa tiden att färga i maj, juni och juli månader och de da-gar då solen skiner.

432006

2006

norsk hytteLugn och ro i

44

2006

Vi slingrar oss fram på smala vägar mellan höga berg som bitvis stupar ner

i fjordar och vattendrag. Det är ett landskap där hus och bondgårdar tycks klamra sig ängsligt fast vid de branta sluttningarna. Stundtals är det som att färdas i en sagovärld, men så är vi också i Norge, på väg mot skidorten Bjørgan 20 mil norr om Trondheim. Här har Arnt Ove Amdal och Jeanette Aakervik byggt ett fritidshus som känns mycket välkomnande. Med tätvuxet torvtak och brunbetsade timmerväggar, ser stugan vid första anblicken ut som en typisk norsk hytte. Men vid en närmare titt ser man att den ändå är annorlunda. Stockarna i 8 x 11 tum är grövre än normalt för fritidshus i Norge och allt verkar genomfört in i minsta detalj.

JAG FÅR VETA att de planerade bygget i två år innan de satte igång. Att de

reste runt och tittade på andra fri-tidshus och tog hundratals bilder.— NÄR DET nu var ett sådant stort projekt som det här, så ville vi göra det ordentligt. Vi har aldrig byggt en hytte förut och då tyckte vi att det kändes bra att fråga om råd, säger Arnt Ove. Paret hyrde vid den här tiden en stuga längre ner i området och när de fick höra att det skulle bli tomter till salu på höjden, var de inte sena att ställa sig i kö. År 2004 blev drömtomten deras. Nu gällde bara att hitta ett lämpligt hus. Eftersom de var säkra på att de ville bygga i timmer tog de kontakt med øverbygg, Norges största pro-ducent av timmerhus, med kontor även i Sverige. Där blev de rekom-menderade att bygga i lamellstock som har träets alla fördelar, men som inte spricker eller rör sig som mindre än en vanlig timmerstock. Dessutom är lamellen starkare för tryck och får en tåligare yta, ef-

När Arnt Ove och Jeanette skulle bygga fritidshus på skidorten Bjørgan i Norge, valde de att bygga i lamellstock. Tryggt kan de idag njuta av ett hus av hög hantverkskvalitet – in-bäddat på fjällsluttningen med utsikt över ett storslaget landskap.Text: Eva SjöblomFoto: Cecilia Nordstrand

Man kan komma till stugan och bara slappna av

452006

Trolskt Hytte av lamellstock

45

2006

En skicklig dekormålare blandade färger till väggar och snickerier46 200646

2006

tersom delarna limmas ihop med kärnvirket utåt.— FÖR OSS var det viktigt att köpa extra kvalitet, vi ville satsa på säkerhet och det ska ju vara tim-mer på fjället! Att det sedan blev lamellstock har vi aldrig ångrat, säger han. Att timmerväggen är så kallat diffusionsöppen, det vill säga att fukten tillåts vandra genom träet, är förstås också ett plus. — DU FÅR ett annat klimat i ett så-dant här hus, säger han och tilläg-ger: Vi sover väldigt gott här!

ARNT OVE OCH Jeanette har ritat och gjort en egen variant av ett av øver-byggs fritidshus. Till exempel har entrén som enligt grundritningarna var på kortsidan av huset, istället fått en central placering på långsi-dan. Här kliver man in i hallen, från vilken man direkt når gästtoaletten

med praktiskt värmeskåp för blöta kläder som genast kan hängas in efter skidåkningen. Rakt fram lig-ger matrummet med milsvid utsikt över landskapet och i anslutning till det, ett litet välplanerat kök, mått-beställt från ett snickeri. Vid sidan av kök och matrum har ett generöst vardagsrum med öppen spis av norskt skiffer inrymts och innanför det, ett mindre tv-rum. Familjens mer ”offentliga” rum har därmed koncentrerats till ett ställe i huset, medan de privata utrymmena sam-lats i en annan del i två plan. Där, på den övre våningen, ryms för-äldrasovrummet och ett barnrum och på det nedre planet som delvis sprängts fram, ligger gästrum, bad-rum, bastu och tvättstuga.

REDAN FRÅN BÖRJAN hade paret bil-den klar över hur stugan skulle

inredas.— Hemma har vi omålad träpa-

nel och det var vi lite trötta på, så när vi skulle bygga en hytte ville vi ha det lite mer målat och jag är väldigt glad i jordfärger, säger Jea-nette. Hon berättar vidare hur de hade turen att få kontakt med en skicklig dekormålare som kunde blanda till de färger de ville ha på väggar och snickerier, vilka lase-rades respektive ådringsmålades. Målet var att skapa en gammaldags stil genom att ge möbler och inred-ning patina redan från början, så att de såg använda ut. Det skulle vara milda dova kulörer utifrån och in. Därför mjukades även den grå skiffern från Snåsa och Lierne upp med 20 procent brun skiffer från Otta, i murar och plattsättningar, för att ge ett varmare intryck. Ge-nom att extra kraftiga spegeldörrar

472006


47

2006

sedan valdes inomhus, förstärktes den rustika känslan. Men även de sår som blivit i naturen efter byg-get, håller undan för undan på att repareras. Hittills har 15 pallar torvblock lagts ut på marken runt stugan för att få den närmaste om-givningen att se så naturlig ut som möjligt.

HUSET BÖRJADE BYGGAS våren 2005 och till julen samma år kunde fa-miljen flytta in. Hantverkare har anlitats, men paret har också själva gjort mycket arbetet så som grund-målning, slipning och behandling av golv.

— Vi hade ju hållit på i 8 måna-der och byggt och när julkvällen kom och vi var färdiga fick vi influ-ensa. Men nissen kom i alla fall och vi träffade grannarna i skidstugan och sjöng julen in, det blev kjem-pekoseligt, säger Jeanette på kling-ande norska. Hon berättar vidare att de i stort sett varit i stugan varje helg under den gångna vintern och att de tre barnen Finn Christian 12

år, Katrine 10 år och Odd André 7 år är förtjusta. Tillsammans med grannarna i området har föräldrarna låtit fälla träd och gjort i ordning en utförslöpa där de unga säkert kan ta sig ner till backen och tillbaka igen via en lift.

HUSET HAR BLIVIT som ett andra hem och när jag frågar vad som är bäst svarar Jeanette att det är att man kan komma till stugan och bara slappna av, något även Arnt Ove håller med om. Han tror också att valet av lugna färger gör sitt till. Och det är sant, byggnaden med dess inred-ning gör någonting med en. Man försätts i en speciell stämning, man kommer att tänka på tomtar och troll, vilka Jeanette också placerat ut lite varstans. På den stora öppna spisen i vardagsrummet verkar de trivas extra bra, där de står tätt ihop i grupper. Jag får veta att hon bör-jade köpa troll redan innan bygget startade, för som hon säger: Det ska vara lite trolskt!

KontakterBård Snekkerverksted, 00-47-72420320 www.baards-snekkeri.com Gorenje, 0200-22 33 88 www.gorenje.se Interiørbutikken, 00-47-72424241 Marins Malerservice, 00-47-97760854, 00-47-99742474 www.martinsmaleservice.no Rennebu Dør & Vindu AS, 00-47-72425466 www.rdv.as Tylldalen Snekkerverksted, 00-47-62486028 www.storgardsmobler.no

48 200648

2006

Det skulle vara milda, dova kulörer utifrån och in

492006


49

200650 2006 512006

trivseln i väggarnatrivseln i väggarnatrivseln i väggarnaParstuga med

När man färdas upp på höjden i Tällberg i Dalarna, passerar man en nytimrad delvis kringbyggd gård som så väl smälter in

i sin miljö att man knappt lägger märke till den. Bland den övriga äldre bebyggelsen verkar den alltid har stått på sin plats med sjön Siljan nedan-för. Och det var just det som var målet när Elisabet och Erik Wilander skulle bygga fritidshus på den idylliska platsen. Något de lyckats så väl med att vännerna i början hade svårt att hitta dit, trots nog-granna vägbeskrivningar.

— De körde runt här i byn och såg det här huset och tänkte, nej, det är omöjligt, det ser för gammalt ut, säger Elisabet. Hon berättar vidare hur hon och hennes man vände sig till en lokal arkitekt, Benny Agnas, med känsla för bygden.

— Vi gav honom fria händer att rita ett hus och så när ritningen kom så var den först lite främman-de för oss, vi hade nog tänkt oss en långsträckt låg byggnad med blyinfattade fönster, säger hon. Men för att ta vara på den fantastiska utsikten hade arkitekten istället ritat en traditionell parstuga i två plan, vilket är den vanligaste typen av bostadshus i Siljansbygden.

— Nu älskar vi det här huset och jag tror de byggde förr i världen på ett sätt som man inte värderar tillräckligt idag. För det är praktiskt och ändå hemtrevligt, säger hon.

MATSPERS TIMMERSTUGOR I Rättvik har byggt huset i 6 tums timmer och det var viktigt för paret att stock-arna skulle sågas och inte bilas.

På höjden i byn Tällberg i Dalarna, ligger en nytimrad delvis kringbyggd gård, lika självklart placerad i de natursköna om-givningarna, som om den alltid stått på platsen. Men så vilar den också på en tusenårig timringstradition, vilken väl beprö-vad skapar trivsel – och en känsla av att ha kommit hem.Text: Eva SjöblomFoto: Cecilia Nordstrand

Det skulle vara gammaldags, bara rakt upp och ner

50

200650 2006 512006

trivseln i väggarnatrivseln i väggarnatrivseln i väggarnaParstuga med

När man färdas upp på höjden i Tällberg i Dalarna, passerar man en nytimrad delvis kringbyggd gård som så väl smälter in

i sin miljö att man knappt lägger märke till den. Bland den övriga äldre bebyggelsen verkar den alltid har stått på sin plats med sjön Siljan nedan-för. Och det var just det som var målet när Elisabet och Erik Wilander skulle bygga fritidshus på den idylliska platsen. Något de lyckats så väl med att vännerna i början hade svårt att hitta dit, trots nog-granna vägbeskrivningar.

— De körde runt här i byn och såg det här huset och tänkte, nej, det är omöjligt, det ser för gammalt ut, säger Elisabet. Hon berättar vidare hur hon och hennes man vände sig till en lokal arkitekt, Benny Agnas, med känsla för bygden.

— Vi gav honom fria händer att rita ett hus och så när ritningen kom så var den först lite främman-de för oss, vi hade nog tänkt oss en långsträckt låg byggnad med blyinfattade fönster, säger hon. Men för att ta vara på den fantastiska utsikten hade arkitekten istället ritat en traditionell parstuga i två plan, vilket är den vanligaste typen av bostadshus i Siljansbygden.

— Nu älskar vi det här huset och jag tror de byggde förr i världen på ett sätt som man inte värderar tillräckligt idag. För det är praktiskt och ändå hemtrevligt, säger hon.

MATSPERS TIMMERSTUGOR I Rättvik har byggt huset i 6 tums timmer och det var viktigt för paret att stock-arna skulle sågas och inte bilas.

På höjden i byn Tällberg i Dalarna, ligger en nytimrad delvis kringbyggd gård, lika självklart placerad i de natursköna om-givningarna, som om den alltid stått på platsen. Men så vilar den också på en tusenårig timringstradition, vilken väl beprö-vad skapar trivsel – och en känsla av att ha kommit hem.Text: Eva SjöblomFoto: Cecilia Nordstrand

Det skulle vara gammaldags, bara rakt upp och ner

51

200652 2006 532006

— Jag förstår inte vitsen med att bila timmer numera och att vårt hus har sågade stockar kanske bidrar till att det ser äldre ut, säger hon. Endast hantverkare från trakten har anlitats och eftersom Elisabet och Erik bodde i Uppsala, kunde de bara komma till bygget på hel-gerna.

— Hantverkarna ringde och frå-gade olika saker och jag sa: Bestäm ni! För de visste hur vi ville ha det, att det skulle vara gammaldags, bara rakt upp och ner, säger hon. Det som också var betydelsefullt för Elisabet var att få ett stort lant-kök med fönster åt tre håll och ved-spis. Hon berättar hur hon numera alltid eldar i den gamla spisen un-der vinterhalvåret och att mycket av maten lagas på den. Hur den sprider sin värme när kylan tagit strupgrepp om naturen utanför. An-nars värms parstugan upp av berg-värme och har invändigt isolerats med eko-fiber.

HUSET SOM BEHANDLATS med järnvi-triol som inte kräver något fram-tida underhåll har fått nytt lertegel på taket, tillsammans med gäststu-

gan. De två mindre bodarna däremot har gammalt tvåkupigt- respektive

enkupigt taktegel. — Hantverkarna

tyckte att bygger man ett nytt hus, så ska man lägga nytt tegel som får åldras enhetligt. Jag hade velat ha gamla pannor överallt och visar det sig att det nya taket inte får tillräck-lig patina, så kryper jag själv upp och lägger mossa på det, säger hon och skrattar.. Vid taknocken på en av bodarna sitter en gammal tupp i gjutjärn och vakar över gården. Den är ett minne från ett hus i en by i närheten som Elisabets föräldrar köpte och hade som lantställe när hon var barn.

— Jag var där alla somrar och helger och gick tillsammans med pappa och hälsade på i bondgår-darna. Det gjorde ett så strakt in-tryck på mig, så jag växte fast i den här miljön, säger hon och fortsät-ter: När vi sedan inte hade den där gården kvar, så längtade jag upp till Dalarna så att jag höll på att gå sönder. Elisabet kom därför att ofta återvända som vuxen på semestrar och ledigheter till sin barndoms bygd och då många gånger till Tällberg. När sedan tomten med den vackra utsikten blev till salu, slog paret till direkt.

HUSET SOM STOD klart 2003 är 75 kvm i varje plan med hel källare under. Elisabet berättar hur hon, när själva bygget hade kommit igång, började fundera på om de inte skulle göra det lite större i alla fall.

— Men då var redan måtten be-stämda, det skulle vara så här och

det var nog klokt, säger hon. Så här efteråt är båda mycket

nöjda med sin par-stuga och att

Den gamla vedspisen full-bordar känslan av lantkök.

De ärvda möblerna ger en hemtrevlig känsla i köket. Bordlöparen med ett gammalt mönster är ett minne från lantstället i närheten, där Elisabet vistades som barn.

Till gården når ingen stress

Köksinredningen i björk från Vansbro snick-erifabrik har ritats och anpassats för huset av Köksmagasinet.

KöpställenKöksmagasinet, 0243-23 33 43Lantliv, 0247-343 20Matspers Timmerstugor, 0248-302 66Vansbro snickerifabrik, 0281-102 21Vittinge Tegel, grossist Takcentrum, 08-89 01 09

52

200652 2006 532006

— Jag förstår inte vitsen med att bila timmer numera och att vårt hus har sågade stockar kanske bidrar till att det ser äldre ut, säger hon. Endast hantverkare från trakten har anlitats och eftersom Elisabet och Erik bodde i Uppsala, kunde de bara komma till bygget på hel-gerna.

— Hantverkarna ringde och frå-gade olika saker och jag sa: Bestäm ni! För de visste hur vi ville ha det, att det skulle vara gammaldags, bara rakt upp och ner, säger hon. Det som också var betydelsefullt för Elisabet var att få ett stort lant-kök med fönster åt tre håll och ved-spis. Hon berättar hur hon numera alltid eldar i den gamla spisen un-der vinterhalvåret och att mycket av maten lagas på den. Hur den sprider sin värme när kylan tagit strupgrepp om naturen utanför. An-nars värms parstugan upp av berg-värme och har invändigt isolerats med eko-fiber.

HUSET SOM BEHANDLATS med järnvi-triol som inte kräver något fram-tida underhåll har fått nytt lertegel på taket, tillsammans med gäststu-

gan. De två mindre bodarna däremot har gammalt tvåkupigt- respektive

enkupigt taktegel. — Hantverkarna

tyckte att bygger man ett nytt hus, så ska man lägga nytt tegel som får åldras enhetligt. Jag hade velat ha gamla pannor överallt och visar det sig att det nya taket inte får tillräck-lig patina, så kryper jag själv upp och lägger mossa på det, säger hon och skrattar.. Vid taknocken på en av bodarna sitter en gammal tupp i gjutjärn och vakar över gården. Den är ett minne från ett hus i en by i närheten som Elisabets föräldrar köpte och hade som lantställe när hon var barn.

— Jag var där alla somrar och helger och gick tillsammans med pappa och hälsade på i bondgår-darna. Det gjorde ett så strakt in-tryck på mig, så jag växte fast i den här miljön, säger hon och fortsät-ter: När vi sedan inte hade den där gården kvar, så längtade jag upp till Dalarna så att jag höll på att gå sönder. Elisabet kom därför att ofta återvända som vuxen på semestrar och ledigheter till sin barndoms bygd och då många gånger till Tällberg. När sedan tomten med den vackra utsikten blev till salu, slog paret till direkt.

HUSET SOM STOD klart 2003 är 75 kvm i varje plan med hel källare under. Elisabet berättar hur hon, när själva bygget hade kommit igång, började fundera på om de inte skulle göra det lite större i alla fall.

— Men då var redan måtten be-stämda, det skulle vara så här och

det var nog klokt, säger hon. Så här efteråt är båda mycket

nöjda med sin par-stuga och att

Den gamla vedspisen full-bordar känslan av lantkök.

De ärvda möblerna ger en hemtrevlig känsla i köket. Bordlöparen med ett gammalt mönster är ett minne från lantstället i närheten, där Elisabet vistades som barn.

Till gården når ingen stress

Köksinredningen i björk från Vansbro snick-erifabrik har ritats och anpassats för huset av Köksmagasinet.

KöpställenKöksmagasinet, 0243-23 33 43Lantliv, 0247-343 20Matspers Timmerstugor, 0248-302 66Vansbro snickerifabrik, 0281-102 21Vittinge Tegel, grossist Takcentrum, 08-89 01 09

53

200654 2006

Elisabet ”kommit hem” råder inget tvivel om. Mer och mer tid till-bringar hon i huset och ser sig själv som Tällbergsbo numera. Besöken i Uppsala, där Erik som är läkare fortfarande bor i veckorna, tillsam-mans med de tre sönerna, blir allt mer sällsynta.

— När jag är där så vill jag åka tillbaka på en gång och här blir det ju aldrig långsamt, för det är så mycket liv och rörelse. Det är både landet och stan på samma gång, sä-ger hon. Elisabet tycker också att det fi nns en fi n sammanhållning i byn, att man träffas och hjälper var-andra, pratar och umgås. Dessutom har hon allt mer börjat arbeta med turismen på orten genom att guida

på de olika attraktionerna. Och i de natursköna omgivningarna kan hon sedan koppla av genom att ta långa promenader med hundarna.

INNANFÖR GRINDARNA TILL gården når ingen stress. Den är som en värld för sig, en oas mitt i byn. På frågan vad som är bäst med huset svarar hon att det både är planlösningen och atmosfären. Att parstugan känns ”omhändertagande” på nå-got sätt, genom att skydda mot både sommarvärme, höststormar och vinterkyla och tillägger hon: Vi har bara gjort som de gjorde förr och fått enkelhet, funktion och triv-sel – ett hus att leva i!

Timringskonsten – en tusenårig tradition

Timringskonsten i Sverige är tusen år gammal och det var vikingarna som först lärde sig hantverket. De äldsta idag kända bevarade timmerhusen fi nns i Dalarna, i trakten av Mora och är från 1200-talets slut. Man har daterat dem genom års-ringsanalys, s k dendrokronologisk metod. Men åldern på ett timmerhus kan även bestämmas utifrån knutens konstruktion, där det fi nns mer än 300 olika varianter.

EldhusetDen äldsta formen av bostad som vi känner till är eldhuset. Det var en enrumsstuga med öppning i taket för ljusinsläpp och röken att komma ut igenom.

EnkelstuganEnkelstugan avlöste eldhuset. I sin vanligaste form upptar ”stu-gan”, d v s det egentliga bostadsrummet ca 2/3 av husets längd, medan kammaren och förstugan inryms i den övriga tredjede-len. Kammaren utnyttjades dock nästan aldrig som bostadsrum, trots att den i allmänhet hade egen eldstad, utan bara vid besök av fi nare gäster. ”Stugan” däremot fungerade som kök, sovrum och arbetsrum, eftersom det var det enda uppvärmda rummet på gården. Vid 1700-talets slut byggdes enkelstugorna på med en vindsvåning för förvaring.

ParstuganDen typiskt svenska parstugan uppstod genom att enkelstugan byggdes på spegelvänt med en festsal som hade egen eldstad, men saknade bakugn och fasta sovplatser. Då rummet inte användes till fest, stod det mestadels oeldat för förvaring av kläder. När man sedan började bygga i två våningar omkring år 1800 fl yttades ofta festsalen upp på andra våningen.

Den traditionella parstugan i två plan är byggd i 6 tums timmer som sågats. Väggarna har behandlats med järnvitriol och taket har fått nytt lertegel från Vittinge.

Sängen är ombonad med påslakan, pläd och teddyfi lt från Lantliv. De svarta och röda gavelkuddarna i ull har Elisabet själv broderat.

54

2006

A

-teknik och

Att ge allmänna råd om uppvärmningssystem för timmerhus är svårt, säger Marie Claesson, rådgivare på Energimyndigheten.

— Det varierar från hus till hus, hur mycket arbete du tänkt lägga ner och så vidare.

Många aspekter spelar in, instämmer Ing-emar Nygren, civilingenjör och adjunkt i bygg-teknik samt konsult för Föreningen Svenska timmerhus.

— Att det råkar vara ett timmerhus spelar egentligen mindre roll.

MEN NÅGRA HANDFASTA allmänna råd delar de ändå gärna med sig av.

— Olja och el går bistrare tider till mötes och är inget att satsa på för den som bygger nytt, säger Ingemar Nygren.

Till ett litet hus med en öppen planlösning re-

kommenderar han istället ett enklare uppvärm-ningssystem med ved eller pellets, beroende på hur mycket arbete man vill lägga ner.

I fritidshuset däremot är det ingen katastrof om du har elvärme, tycker han. - Denna kombi-neras med någon form av biobränsle när du är på plats, gärna en vedkamin, kakelugn eller tälj-stenskamin som ackumulerar värme. Eller en pelletskamin om du inte orkar elda så mycket. Elvärmen kan svara för att huset håller en lägre uppvärmning övrig tid.

I DET STÖRRE huset krävs en mer avancerad lös-ning för att distribuera värmen. Här behövs en central uppvärmning, varav huvudalternativen är biobränsle med ackumulatortank eller någon form av värmepump.

Att välja enbart vedeldning där du eldar i en

panna och måste lägga in ved hela tiden är ar-betsamt, tidskrävande och dåligt för miljön. Det krävs en ackumulatortank för att vedeldningen ska fungera bra, gärna med en solfångare kopp-lad till, tycker Marie Claesson.

— Ackumulatortanken är själva hjärtat i sys-temet och ger stor fl exibilitet genom att den kan kopplas till solfångare, ved eller pellets eller alla tre på samma gång.

Hur stor tank som behövs beror bland annat på hur många personer som fi nns i hushållet, hur ofta man vill elda och på storleken på pannan.

FÖRDELEN MED EN pelletskamin är att du fyller på pellets en till två gånger i veckan, jämfört med en vedkamin som måste matas kontinuerligt med ved. Idag fi nns dessutom åtminstone två pelletskaminer på marknaden som är mindre

Det blir allt dyrare att värma upp bostäder med olja eller direktel. Men vilka uppvärm-ningssystem fungerar bäst i timmerhus? Vi delar med oss av energirådgivarnas bästa råd och hittar bidragen som min-skar installationskostnaderna.Text: Maria BackmanFoto: Nibe

56 200656

2006

elberoende. Ett alternativt för den som bor i ett område med mycket strömavbrott är annars att investera i ett par bilbatterier som kopplas till solceller på taket. Det medför stor säkerhet avseende driften, komfor-ten och beroendet av elnätet.

Solceller producerar elektricitet och ska inte förväxlas med solfång-are, som skapar värme.

Solfångarnas prestanda i förhål-landet till priset har förbättrats tio-falt under de tjugo år som solfång-arna funnits på marknaden, enligt Energimyndigheten.

Solfångare är oberoende av ut-omhustemperatur och bara solen skiner kan de ge varmvatten och värme även under höst, vinter och vår - förutsatt att de inte är täckta med snö.

Det fi nns solfångare för olika behov. Dels så kallade tappvarm-vattensystem som endast värmer varmvattnet - här integreras sol-fångaren med varmvattenbereda-ren. Dels så kallade kombisystem som både ger värme och varmvat-ten - här kombineras solfångaren med en ackumulatortank och nå-gon form av vattenburet värmesys-tem. Ved eller pellets är att föredra ur miljösynpunkt, olja fungerar an-nars lika bra.

VATTENBUREN VÄRME FUNGERAR bra i ett timmerhus. Här väljer du mel-lan vattenburen golvvärme, som blivit alltmer populärt, elller radia-torer (element).

Ingemar Nygren ser valet mel-lan de båda mest som en komfort-fråga.

— Förr sattes elementen under fönstren för att hindra kallras, men med dagens energisnåla fönster är detta inte längre något problem.

För att slippa kallras i ett äldre hus med gamla fönster blir det dock betydligt billigare att isolera de befi ntliga fönstren än att byta ut dem mot nya.

Vattenburen golvvärme är an-nars ett alternativ, förutsatt att träet i golvet är av bra kvalitet och or-dentligt torrt från början - annars uppstår sprickor.

Den som väljer golvvärme bör också tänka på att mycket av vär-

men går neråt om du valt ett mas-sivt trägolv som innergolv, varnar Marie Claesson:

— Golvvärme fungerar med trägolv, men det går åt mer energi. Välj här hellre ett stengolv eller något annat som släpper igenom värmen bättre.

Tänk också på att det behövs mer isolering under bjälklaget om man väljer golvvärme.

VÄRMEPUMPAR AV OLIKA slag har aldrig varit så efterfrågade som idag. För-säljningsrekorden slås på löpande band. Här föredrar Ingemar Ny-gren de varianter som tar tillvara sjö-, jord- och bergvärme.

— Dessa tror jag håller bättre på sikt. Temperaturen i berg, jord och sjö sjunker aldrig så mycket som i uteluft. Här är därför årsvärmefak-torn jämnare än hos luftvärmepum-pen, som ju fungerar som sämst när det är som kallast.

— Idag fi nns dessutom en ten-dens att folk använder luftvärme-pumpar att kyla med varma som-mardagar. Men man kanske inte tänker på att det kostar mer att kyla än att värma. Elräkningen efter en varm sommar kan då bli en tråkig överraskning.

Många timmerhus har självdrag som ventilation. Här fungerar mur-stocken som hjälp: när du eldar och den blir varm får du ett drag i hu-set. Men med en värmepump får du inget sådant drag. Ser man inte upp kan det leda till fukt och mögelpro-blem, påpekar Marie Claesson.

— Dessutom är ju även place-ringen av värmepumpens utedel viktig. Den ska inte störa grannarna eller läggas invid ett sovrum - sam-tidigt kan det estetiskt se tråkigt ut på en timmerhusvägg.

TIMMERHUSET HAR FÖRMÅGA att kunna lagra värme, förutsatt att stommen inte är isolerad. Denna förmåga är dock inte unik för just timmerhus.Samma egenskap har hus byggda av andra massiva material som be-tong eller lättbetong, berättar Ing-emar Nygren.

— För att uppnå resultat får man tillåta inomhustemperaturen att svänga några grader. Genom att ett

FaktaBidrag:För solfångare fi nns två olika bidrag att söka, dock ej båda till samma åtgärd. Solvärmebidraget, som uppgår till max 7 500 kronor, bestäms efter solfångarens beräknade årsproduktion. Bi-dragsberättigade är permanenthus och lo kaler som inte används för kommeriell och industriell verksamhet (särskilda stöd fi nns att söka för kommersiella och offentliga lokaler), samt de solfångare som klarat kvalitetstester hos Sveriges Provnings- och Forsknings-institut, SP (eller motsvarande ackrediterat provningsinstitut).

Det andra bidraget är det statliga konverteringsstödet, se nedan.

Småhus som värms med olja eller direktverkande elvärme kan söka statligt konverteringsstöd med syfte att stimulera använd-ningen av förnybara energikällor. Stöden omfattar fjärrvärme, värmepump (endast berg-, jord- eller sjövärmepump), biobränsle (ej vedpannor) och komplettering med solvärme. Omvandlingen ska ha påbörjats och slutförts under perioden 1 januari 2006 till och med den 31 december 2010.

Stöd ges med högst 30 procent av kostnaden, dock max 30 000 kronor per småhus vid direktverkande el och max 14 000 kronor när det gäller oljeuppvärmningssystem. Extra stöd ges vid installa-tion av solvärme, dock max 7 500 kronor.

Länsstyrelsen (www.lst.se) och Boverket (www.boverket.se) har information och anmälningsblanketter.

572006

Teknik - Värmesystem

57

2006

sådant hus lagrar värme i stommen kan man plocka hem en del av energin som läcker ut genom väggen.

HAN SER TVÅ fördelar hos hus byggda av tunga material. Den ena är att det krävs lite mindre energiåtgång. Den andra är att klimatet invändigt utjämnas, det vill säga du får inte så stora temperatur-svängningar.

— När solen värmer ute sticker inte inomhustemperaturen upp lika snabbt som i ett vanligt hus. Det är ett plus med tunga konstruktioner.

ARNE ANDERSSON, RÅDGIVARE på Energi-myndigheten, instämmer:

- Ett timmerhus ger komfortvinster, särskilt på sommaren. De boende upple-ver sannolikt en bättre inomhuskomfort i ett timmerhus än i ett hus med en lätt stomme, beroende på hur denna är iso-lerad.

Men en trög stomme innebär även nackdelar, påpekar han.

— Om det blir väderomslag kan det bli övertemperatur inomhus - uppvärm-ningsystemet hänger med, men det gör

inte stommen. Detta kan dock avhjälpas med bra styr- och reglersystem och sol-avskärmning med olika tekniker.

STOMMEN I SIG är dock inte avgörande, fokusera istället på isoleringstjockleken och utförandet, menar Arne Andersson.

— Fönstrens totala yta och kvalitet i energihänseende betyder avgjort mest på klimatskalet (stommen). Äldre föns-ter bidrar till cirka 35 procent av ener-giförlusterna i huset, en siffra som kan mer än halveras med moderna energief-fektiva fönster. Även isoleringen i golv och tak har stor betydelse, framför allt vindbjälklaget.

— Ingen del blir bättre än den svagas-te länken. Det är en stor fördel om man har kunskap om var energin läcker ut ur ett hus, konstaterar Arne Andersson och sammanfattar:

För det första avgörs energiförlus-terna av klimatskalet. För det andra av installationerna - uppvärmingssystemet, fönstren, ventilationen. För det tredje av de boendes vanor - här är varmvatten-förbrukningen tillsammans med kravet på inomhustemperatur under uppvärm-

1. Värmepumpar: Tar tillvara värmen i berg, jord, luft eller sjö-vatten och omvandlar den till varmt vatten för element och varmvattenberedare. Markvärme är ett samlingsnamn för både berg och jord.Kontakta kommunen och ansök om borrtill-stånd innan du påbörjar installationen. Hos en del kommuner krävs bygglov för bergvärme-

Värmepumpar berättigade till konverteringsstöd:

Bergvärmepump:+ Kräver inte stor tomt. Effekten är hög året om. Slangarna är skyddade i borrhålet. Vanligaste typen av värmepumpinstallation i Sverige vilket ger ett brett utbud. Driftsäker, bra livslängd.- Kräver vattenburen värme. Stora kostnader för borrning. Borrhålet kan dock användas igen när pumpen är utsliten och kostnaden vid byte blir därför mindre.

Ytjordvärmepump:+ Passar bäst i södra Sverige. Samma typ av värmepump som för bergvärme, vilket ger ett stort utbud. Driftsäker, bra livslängd.- Trädgården måste grävas upp. Slangen kan dock användas igen när pumpen är utsliten, kostnaden vid byte blir därför mindre.

Sjövärmepump:+ Billigt att lägga slang i vatten. En sjö har alltid 4°C på botten vilket ger en bra energikälla. Enda ingrepp et på tomten är att gräva från vattnet till huset. Samma typ av värmepump som för bergvärme, vilket ger ett stort utbud. Driftsäker, bra livslängd.- Huset måste ligga nära vatten. Relativt jämn sjöbotten är en fördel. Beräkna kapaciteten så att sjöns energiinnehåll räcker. Se till att slangen inte kan fl yta upp.

Olika värmesystemFakta

58 200658

2006

sådant hus lagrar värme i stommen kan man plocka hem en del av energin som läcker ut genom väggen.

HAN SER TVÅ fördelar hos hus byggda av tunga material. Den ena är att det krävs lite mindre energiåtgång. Den andra är att klimatet invändigt utjämnas, det vill säga du får inte så stora temperatur-svängningar.

— När solen värmer ute sticker inte inomhustemperaturen upp lika snabbt som i ett vanligt hus. Det är ett plus med tunga konstruktioner.

ARNE ANDERSSON, RÅDGIVARE på Energi-myndigheten, instämmer:

- Ett timmerhus ger komfortvinster, särskilt på sommaren. De boende upple-ver sannolikt en bättre inomhuskomfort i ett timmerhus än i ett hus med en lätt stomme, beroende på hur denna är iso-lerad.

Men en trög stomme innebär även nackdelar, påpekar han.

— Om det blir väderomslag kan det bli övertemperatur inomhus - uppvärm-ningsystemet hänger med, men det gör

inte stommen. Detta kan dock avhjälpas med bra styr- och reglersystem och sol-avskärmning med olika tekniker.

STOMMEN I SIG är dock inte avgörande, fokusera istället på isoleringstjockleken och utförandet, menar Arne Andersson.

— Fönstrens totala yta och kvalitet i energihänseende betyder avgjort mest på klimatskalet (stommen). Äldre föns-ter bidrar till cirka 35 procent av ener-giförlusterna i huset, en siffra som kan mer än halveras med moderna energief-fektiva fönster. Även isoleringen i golv och tak har stor betydelse, framför allt vindbjälklaget.

— Ingen del blir bättre än den svagas-te länken. Det är en stor fördel om man har kunskap om var energin läcker ut ur ett hus, konstaterar Arne Andersson och sammanfattar:

För det första avgörs energiförlus-terna av klimatskalet. För det andra av installationerna - uppvärmingssystemet, fönstren, ventilationen. För det tredje av de boendes vanor - här är varmvatten-förbrukningen tillsammans med kravet på inomhustemperatur under uppvärm-

1. Värmepumpar: Tar tillvara värmen i berg, jord, luft eller sjö-vatten och omvandlar den till varmt vatten för element och varmvattenberedare. Markvärme är ett samlingsnamn för både berg och jord.Kontakta kommunen och ansök om borrtill-stånd innan du påbörjar installationen. Hos en del kommuner krävs bygglov för bergvärme-

Värmepumpar berättigade till konverteringsstöd:

Bergvärmepump:+ Kräver inte stor tomt. Effekten är hög året om. Slangarna är skyddade i borrhålet. Vanligaste typen av värmepumpinstallation i Sverige vilket ger ett brett utbud. Driftsäker, bra livslängd.- Kräver vattenburen värme. Stora kostnader för borrning. Borrhålet kan dock användas igen när pumpen är utsliten och kostnaden vid byte blir därför mindre.

Ytjordvärmepump:+ Passar bäst i södra Sverige. Samma typ av värmepump som för bergvärme, vilket ger ett stort utbud. Driftsäker, bra livslängd.- Trädgården måste grävas upp. Slangen kan dock användas igen när pumpen är utsliten, kostnaden vid byte blir därför mindre.

Sjövärmepump:+ Billigt att lägga slang i vatten. En sjö har alltid 4°C på botten vilket ger en bra energikälla. Enda ingrepp et på tomten är att gräva från vattnet till huset. Samma typ av värmepump som för bergvärme, vilket ger ett stort utbud. Driftsäker, bra livslängd.- Huset måste ligga nära vatten. Relativt jämn sjöbotten är en fördel. Beräkna kapaciteten så att sjöns energiinnehåll räcker. Se till att slangen inte kan fl yta upp.

Olika värmesystemFakta

58 2006

Värmepumpar som ej är berättigade till konverterings-stöd:

Luft/vatten-värmepump:+ Det finns alltid tillräckligt med luft. Oftast billigare än bergvärme och ytjordvärmepump. Kan kopplas till befintligt vattenburet system tillsammans med befintlig panna för el, olja, ved eller pellets, fungerar alternativt som komplett lösning för både värme och varmvatten. Fung-erar även med med direktverkande el.- Årsvärmefaktorn blir lägre än berg- och ytjordvärme. Ofta körs radiatorvatten ut ur huset till värmepumpen vilket kan vara ett problem vid låga temperaturer. Det finns värmepumpar på marknaden som inte klarar svenskt klimat.

Grundvattenvärmepump:+ Hög och jämn temperatur på värmekällan, vilket ger bra värmefaktor. Kan användas till stora effekter. Driftsäker, bra livslängd.- Om öppet system används kan förore-ningar i grundvattnet sätta igen värmeväxlaren. Grundvattnets kvalitet är viktig. Dyrt, då två borhål krävs. Innan borrning vet man inte om vattentillgången är tillräcklig.

Luftvärmepump:+ Minskar husets uppvärmningskostnader. Är relativt billig i inköp. Förhållandevis lätt att installera - du behöver varken gräva ner rör, som vid jordvärme, eller borra djupa hål i trädgården som vid bergvärme. Fungerar som luftrenare, kan även kyla huset varma dagar.- Blir det riktigt kallt behövs tillskottsvärme. Årsvärmefaktorn blir lägre än vid exempelvis bergvärme. Kan inte värma varmvatten. Passar inte överallt. Ett hus i Sydsverige sparar mer energi med en luft-luftvärmepump än ett hus beläget längre norrut. Bäst i hus med direktel, det vill säga d är vattenburet värmesystem saknas. Huset bör ha en öppen planlösning så att den uppvärmda luften kan cirkulera och värmen släpps fram i rummen. Bullrar i varierande grad.

Frånluftsvärmepump: + Komplett: ger värme, varmvatten, ventilation och återvinning. Jämförelsevis kort återbetal-ningstid. Vanlig i nybyggnation. Enkel installation under förutsättning att kanalsystem finns eller skall monteras. Billigare än berg- eller ytjordvärmepump.- Tillgängligheten av värmekällan begränsas till husets ventilationsflöde. I hus med en hög en-ergiförbrukning blir energibesparingen lägre än med exempelvis berg- eller jordvärme. I äldre hus som saknar kanalsystem för frånluft måste sådana byggas.(Källa: Svenska Värmepumpföreningen)

2. Solfångare:Berättigade till konverteringsstöd eller solvär-mebidrag.+ Värmer huset och ger varmvatten även höst och vinter, bara solen skiner. Alltmer lönsam investering med stigande elpriser. Ersätter köpt energi och gör dig mer oberoende. Brukar klara hela tappvarmvattenbehovet sommartid. Under hela året kan varmvattennotan halveras. Flexibelt: systemet kan kopplas via värmeväx-laren till en ackumulatortank eller en varmvat-tenberedare - eller en utomhuspool. - Ett komplement vad gäller bostadens upp-värmning - kan dock inte klara uppvärmningen på egen hand.

3. Pelletsbrännare:Berättigade till konverteringsbidrag. + Billigare än olja och el och enklare att hantera än ved. Därtill ett bättre tätortsbränsle - ger mycket små utsläpp.- Förutsätter vattenburen värme. Kräver tillräckligt med plats för lagring.

4. Pelletskamin:Berättigade till konverteringsbidrag.+ Ett bra alternativ till kakelugnen. Klarar att värma hela huset. Enkel och bekväm att hantera.

5. Kombinations - eller vedpanna:Ej berättigade till konverteringsbidrag.+ Den billigaste uppvärmningsformen för den

som har tillgång till egen ved. Näst billigast om du köper färdigkluven ved.- Plats krävs för lagring av veden. I äldre pannor kan det vara svårt att komma upp i tillräckligt hög förbränningstemperatur. Men installeras en ackumulatortank minskar utsläppen av rökgaser med upp till 70 procent, du får bättre verkningsgrad och det blir bekvämare att elda. Är pannan äldre än 20 år rekommenderas byte till en miljögodkänd, modern panna med acku-mulatortank. Eller en pelletsbrännare istället.

Följande eldstäder är ej berättigade till konverteringsbidrag

6. Braskamin:+ Lätt att snabbt komma upp i hög temperatur så att de farliga utsläppen minime-ras. Passar bra om du har di-rektel och vill ha en eldstad som ger trivsel och värmer även vid strömavbrott.- Mycket av värmen försvin-ner genom skorstenen eftersom värmen inte kan ackumuleras.

7. Öppen spis:+ Mysigt- Du eldar för kråkorna. Suger ut lika mycket luft som den kan värma - det blir kallt i angränsande rum. Skapar mer trivsel än värme och kallas därför ”trivseleldstad”, det vill säga är undantagen krav på miljögodkännande då mängden ved är liten och utsläppen likaså. Ge-nom att sätta in en pelletskorg och elda med pellets får du mindre aska och utsläpp.

8. Vedspis:+ Värmer kokplatta för matlagning vid exem-pelvis strömavbrott. Värmer rummet indirekt.- Klassas som trivseleldstad då den skapar mer trivsel än värme.

9. Kakelugn:+ Minskar elräkningen. Ger god värme länge tack vare rökgaskanalerna. Det räcker att elda morgon och kväll.- Elda inte hårt i en kall ka-kelugn utan starta lite försik-tigare än i övriga eldstäder. Låg förbränningstemperatur i början vilket ger utsläpp av rökgaser.

592006

Teknik - Värmesystem

59

2006

ningssäsongen avgörande. Sänk-ning av inomhustemperaturen från 21 till 20 grader innebär cirka fem procents besparing.

— Ett hus kan inte bli energi-effektivt om du exempelvis alltid sköljer disken i varmvatten. Mel-lan 10-15 procent av den totala uppvärmningen går att spara in på genom att förbättra sina vanor.

MÅNGA VILL BEHÅLLA timmerväggen invändigt, det vill säga inte isolera huset. Är timret tillräckligt grovt, åtminstone sju tum, är detta inget problem. Huset värms både av sol-energi utifrån och av aktiviteterna inne i huset, där framför allt hus-hållsapparater avger värme. Denna värme lagras i väggarna.

- Börjar du isolera insidan tap-par du den buffrande effekten, å andra sidan får du lite mindre vär-meförluster ut genom väggen. Jag brukar rekommendera att den som vill isolera väljer väggar i kök och badrum, där timret ändå kanske döljs av skåp och kakel, säger Ing-emar Nygren.

EN NY BYGGNORM träder i kraft om ett år (fritidshus är undantagna). Här ska husets energibehov under ett år beräknas. Normkravet byg-ger på antal kilowattimmar per kvadratmeter och år.

I den nya normen, liksom även i Boverkets nuvarande byggregler, räknas inte det oisolerade timmer-husets värmelagrande egenskaper - det är helt e nkelt för komplicerat, menar Ingemar Nygren.

— Då måste man ta hänsyn till solinstrålning, soldata på den geo-grafi ska plats där huset står samt byggnadsdata, det vill säga du måste beräkna vad som händer i huset ur energisynunkt. Vill du ut-nyttja värmelagringen i timret i stor utsträckning är det svårt att göra dessa beräkningar. Det blir istället en bonus.

För att inte få förluster av ofri-villig ventilation ska hus vara luft-täta.

— Man ska ha kontroll över ven-tilationen i ett hus. Blir det springor och det blåser rätt igenom rusar en-

erginotan iväg. Därför är det viktigt att dreva ordentligt. Och att byta ut rätt mängd luft med ett väl avvägt ventilationssystem.

KOMMER DEN NYA normen att försvå-ra för de som vill ha en oisolerad timmervägg?

— Den nya normen skärper kra-ven, men det gäller generellt för all byggnation och påverkar inte tim-merhus mer än andra. Fokus sätts mer på uppvärmningssystemen och värmeåtervinning i ventilatio-nen. Vi håller på att ta fram typhus och konsekvenser för timmerhus, berättar Ingemar Nygren.

I NYBYGGDA HUS gäller värmeväxlare framöver, berättar Marie Claesson.

— Det är jättebra att återvinna värmen ur ventilationsluften, men en värmeväxlare kan inte utgöra den enda uppvärmningskällan om man inte satsar på ett högisolerat hus. Tillsatsvärme krävs alltid.

För att uppfylla kraven i den nya byggnormen kan det i framtiden bli svårt att inte återanvända energin i

den gamla luften med hjälp av en värmeväxlare eller frånluftspump, siar Ingemar Nygren.

— Den som vill ha det lite gammaldags, det vill säga värma genom att elda och ventilera med självdrag, kan här få lite problem.

Ett annorlunda men intressant alternativ till att elda med ved, pellets, olja och el är - hästgödsel!

AB Swebo Flis & Energi har i samarbete med Luleå Tekniska Universitet utvecklat en förbränningsmodul, Swebo Biotherm, som tar tillvara på detta hittills för-summade bränsle. Spån och hästspillning från boxar och spiltor blandas och eldas som vilket vanligt biobränsle som helst.

Detta är det mest miljövänliga och effektiva upp-värmningsalternativet i sitt slag, både driftmässigt och ekonomiskt, berättar Swebo, som tagit fram

ett komplett system för hästspillseldning där både värmepanna och storförråd ingår.

Hittills lämpar sig förbränningsmodulen bäst för stall med fl era hästar. Skulle man sluta med hästar går anläggningen lätt att konvertera till att bränna valfritt bioenergibränsle som exempelvis fl is utan extra kostnader.

Slutprodukten, då? Ett högoktanigt gödselmedel som innehåller höga halter av fosfor och kalium, försäkrar Swebo. Askan kan därför återföras som gödselmedel till den naturliga cirkulationen.

Fakta/Läs mer:- Ta hjälp av Energikalkylen på Konsumentverkets hemsida (www.konsumentverket.se, välj Energi).- Läs mer om värmepumpar på www.svepinfo.se (Svenska Värme-pumpföreningen), se rubrikerna Typ av värmepump samt Teknisk information.- Läs Konsumentverkets tester av pelletskaminer, pelletsbrän-nare och värmepumpar på www.radron.se- På www.sp.se kan du också läsa om tester av solfångare.- Se även www.solenergiforening-en.se, www.stem.se (Energimyn-digheten) och www.konsumentverket.se

60 200660

2006

J

-med tålamodBrinn för något

Jag matar min gamla drake till kökspanna med ännu en omgång vedpinnar som den glatt nafsar åt sig samtidigt som den vräker iväg varm luft till kajorna två våningar upp. Jag funderar förstrött över varför kökspannan inte kan nöja sig med fem små vedpinnar per dag så som kakelugnen i vardagsrum-met gör. Tankarna börjar slingra sig kring rökgångar och jag inser att jag inte har någon riktig kläm på det där med hur en kakelugn egentli-gen fungerar. Ett par telefonsamtal senare har jag bokat in mig för en faktaspäckad privatlektion i kakel-ugnsvetande hos Mikael Nystrand på Rättviks gymnasieskola.

Skolans bygghall är stor och ljus. I ett hörn av hallen, lite övergiven och malplacerad står något som ser ut som en medeltida fantasyvariant på kakelugn. Jag stirrar nyfiket och Mikael förklarar att det är en rör-spis som en elev gjort. Rörspisar är en sorts fattigmansvariant på kakelugnar, de fungerar likadant men är inte klädda med kakel.

Han berättar att det från början var tyska krukmakare som kom på att ta tillvara lerans förmåga att lagra värme, sen har ugnarna utvecklats succesivt. Dagens konstruktion med utvändiga sotluckor kom till i början av 1800-talet och det var bristen på ved i städerna som tving-ade fram lösningen.

Vi går vidare till en annan hall där det står flera kakelugnar ut-med väggarna. Mikael berättar att kursen som är på sex veckor finns som en del av byggutbildningen på skolan, men även som vuxenkurs. Den kräver inga förkunskaper och målet är inte att alla som går kur-sen ska bli yrkesverksamma utan att kunskapen ska föras vidare in i framtiden. Under kursen arbetar eleverna två och två, de får riva och bygga upp ugnar. De dokumenterar arbetet och efter avslutad kurs gör de en bok. Sen får de i hemläxa att snarast möjligt mura upp en kakel-ugn för att inte glömma det de lärt.

Den senaste kursen har pre-cis avslutats. Eleverna har murat

Få människor i vår snabba tid vet vad verkligt tålamod innebär. Ett sätt att pröva sitt tålamod och samtidigt lära sig en gammal konst är att gå en kurs och bli kakelugnsrenoverare.Av: Stina Lundhgren

Anders Berglund, silversmed och nu även kakelugnsrenoverare, justerar dragluckan på kakelugnen eleverna murat upp i Boda.

62 200662

upp en kakelugn i ett gammalt hus i Boda som skolan har som byggnads vårdsprojekt i samarbete med lokala företag. Vi åker upp till Boda för att titta och fi nner en elev som dröjt sig kvar för att av-sluta det sista på ugnen. I rummet ligger fullt av uppmärkta delar och Mikael berättar att de i nästa rum arbetar med att mura upp en ugn av ihopsamlade udda delar. Det är ett mycket tålamodsprövande arbete; alla delar måste slipas in för att passa perfekt och i på vissa ställen måste de gjuta ersättningsbitar i gips som patineras av en konser-vator och ytbehandlas för att likna ugnens övriga delar.

Att köpa en gammal kakelugn är inte särskilt dyrt, att riva den tar sällan mer än en dag men att bygga upp den på nytt tar en vecka - minst! Mikael poängterar att tå-lamod är det man behöver mest av allt i yrket.. Jag minns då vad det var som stod textat med stora bokstäver på skolans svarta tavla — ordet ”tålamod”.

Mikaels litteraturtips:

Byggnadsvård i praktiken:Värmen i gamla hus

Gysinge byggnadsvård

Den verkliga kakelugnenMargareta Cramér

Svenska kakelugnarTunander

Kakelugnar, spisar och kaminerBritt och Ingemar Tunander

Husets hjärta-spisar i gamla husHans Mårtensson

Hantverket i gamla husByggförlaget

KakelugnsmurarebokenStiernhööksgymnasiet

Fakta omKakelugnarVerkningsgrad: 67-75%Rökgastemperatur: 225-275° (ut i skorstenen)Effekt: 2-6,5 kwVikt: 500-2 500 kg Normalhöjd: 2,4 m

Ugnens effekt har att göra med vikten — ju större massa som värms upp desto större effekt.

Mikaels litteraturtips:

Rörspisen i skolans arbetshall.En minusform används för att göra gipsgjutningar av gamla delar. Här är det ängeln Gabriel som ska pryda kronan på kakelugnen eleverna murat i Boda.

Mikael visar en ersättningsdel gjord i gips. Skolans undervisningsspis är något nött och trött efter att ha blivit riven och uppmurad av elever i 20 års tid.

Mikael pekar och berättar om gamla kursdeltagare: en busschaufför, en läkare, en kakelugnsmakare, en sjuksköterska…

Bilden visar principen för en kakel-ugns kanalsystem. Det är de långa kanalerna som gör att värmen från rökgaserna tas tillvara och lagras i stenarna.

Så eldar du:1. Rensa ur gammal aska för den

hindrar förbränningen.2. Ha spjället full öppet när du

börjar elda.3. När veden börjat brinna

ordentligt stänger du inner-luckorna och öppnar deras draghål. Skjut in spjället så att brasan brinner tyst, men inte så mycket att rökgaser kommer ut i rummet.

4. När veden brunnit ner till hälften öppnar du spjället och rör om i elden. Stäng sen luck-orna och skjut in spjället igen.

5. När brasan brunnit ut rör du om i glöden och skjuter in spjället så mycket som går utan att rökgaser kommer ut ovanför luckorna

6. Efter några minuter, när det inte längre syns någon blå låga, stänger du spjället helt. Det går nu bra att öppna luckorna helt så att värme kommer ut i rummet.

632006

2006

VEDSPISRenovera själv

Börja med att kontrol-lera hela spisen noga efter sprickor och defekter.

Kontrollera att alla delar finns eller att dom finns att köpa. Ibland kan en sotlucka vara dyrare än spi-sen.....

FÖR ATT FÅ bästa resultat bör du sandblästra spisen men det går

även med stålborste. (Ring din lokala blästerfirma om pris). Kon-trollera åter efter sprickor!

NÄSTA STEG ÄR att täta mellan alla delar (t ex. bottenplatta-front, si-dostycke-front) med pannkitt, detta för att i största möjliga mån und-vika tjuvdrag. Applicera pannkittet med ett finger och tryck in pannkit-tet i springorna, jämna till och ta bort överflöd med fuktig trasa.

NU ÄR DET dax att lägga lerbruk på ugnstaket. Färdiga satser ler-bruk och järnfilspån finns att köpa. Blanda lerbruk och 50%av järn-filspånet med vatten till en tjock massa, lägg ett ca 1,5-3 cm tjockt lager över hela ugnstaket. Jämna till efter bästa förmåga. Strö sedan ut resterande järnfilspån över ler-

bruket och klappa fast försiktigt. Ställ sedan dit brännjärnet så att leran formas rätt. Låt torka några dagar, elda mycket försiktigt de första gångerna.

Observera att brännjärnen ska sitta ganska löst, det skall absolut inte muras fast!

NU ÄR DET bara det roliga kvar.....Finishen! Pensla på spissvärtan (vi föredrar lättflytande spissvärta) över hela spisen, svärtan fungerar även som rostskydd. Låt svärtan torka ca ett dygn, polera sedan med borste eller trasa.

BYT UT BRÄNNJÄRN, roster, knoppar osv vid behov.

Grattis! Du är klar!

FÖR ATT SPISEN ska få maximal livs-längd bör du underhålla spisen/ka-minen regelbundet. Svärta 1 gång per år eller vid behov. Byt bränn-järn och lerbruk när det behövs.

Observera att detta är vår åsikt om hur man renoverar och alls ing-en vetenskaplig avhandling!

Det här tipset har vi fått från Nacka Byggnadsvård. Om man istället väljer att lämna spisen till en proffesionell renoverare så kommer han även att plocka ner hela spisen i sina beståndsdelar, för alla delar på en vedspis går att ta isär. www.nackabyggnadsvård.se

Att renovera ved-spisen själv behöver inte vara svårt. Det viktigaste är att du har ett bra ämne att jobba med.Text: Nacka byggnadsvård Foto: Stina Lundhgren

64 200664

��

��

Rättviks gymnasium anordnar i samarbete med Föreningen Svenska Timmerhus en 1-årig praktisk KY-utbildning i tillverkning av timmerhus

Utbildningen vänder sig till Dig som har intresse och handlag för yrkesmässig timmerhustillverkning av traditionell svensk typ.Du får en praktisk och teoretisk utbildning i timmerhustillverkning där de viktigaste kurserna behandlar utrustning för timring, byggteknik och inredning av timmerstomme. Dessutom får Du kunskaper i skogsskötsel, virkeslära och virkesförädling.Dessutom ingår IT, databokföring samt utbildning i eget företagande inriktat på småskalig verksamhet. Delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd hos etablerade timmerhusföretag.Efter avslutad utbildning är Du väl förtrogen med alla väsentliga delar av timmerhusnäringen så att Du kan utföra timringsarbete på ett yrkesmässigt tillfredsställande sätt som anställd eller i ett eget företag.

InformationStudie- och yrkesvägledare Christina GustafssonTelefon: 0248-70278E-mail: [email protected]

��

Vår kunskap och helhets-tänkande skapar byggnader i massivträ i samspel med

beställarens önskemål.

www.mirushome.se

[email protected]

Sari 070-623 78 86

Allt från formgivning till inredning.

��

��

��

��

��

��

��

Mars 2007

+46 (0)8-20 36 34 [email protected]

Vi bygger Ert timmerhus med känsla!

Tel 0647 61 11 00 [email protected]

FORSÉNS TIMMERHUS AB

Hantverksmässigt skräddarsydda timmerhus.Slott, drömhuset vid havet, fjällbastu, koja...

Mars 20072006 Pris 45 Skr inkl moms Norge 52 Nkr, € 5,80


Golv

GöteborgshusFritidshus i SälenNorskt timmerhusi modern design

Stallspeciallåt hästarna värma dig

Tema

med förlaga i historien

Nästa nummerVem längtar inte efter våren och att alla projekt ska töa loss?Vi har besökt några som verkligen lyckats med sina byggprojekt och presenterar resultatet av deras arbete i våra reportage. Om du är färdig med ditt hus har du kanske börjat snegla på resten av tomten och undrat vad i all världen du ska fylla den med? Vi har hetaste tipset just nu: timra ett rejält stall och låt avfall-et från kusarna värma även bostadshuset. Tim-merhus & interiör har snokat reda på tekniken, måtten, bestämmelserna, förusättningarna... och kollat in resultatet hos dem som redan kastat sig ut i hästdyngans värmande värld. Är du en person som inte gillar äventyrligheter utan föredrar att stå stadigt med båda fötterna på jorden så har vi sammanställt något för dig: ett golvtema.Missa inte nästa nummer!

ute i

www.dalafloda.com

Dala Floda Golv™ • Forneby List™ • Boo Panel™

MaxFura Naturell

MaxFura Vit

Svensk inredning i trä, vackert & äkta.

Mars 2007

+46 (0)8-20 36 34 [email protected]

Vi bygger Ert timmerhus med känsla!

Tel 0647 61 11 00 [email protected]

FORSÉNS TIMMERHUS AB

Hantverksmässigt skräddarsydda timmerhus.Slott, drömhuset vid havet, fjällbastu, koja...

Mars 20072006 Pris 45 Skr inkl moms Norge 52 Nkr, € 5,80


Golv

GöteborgshusFritidshus i SälenNorskt timmerhusi modern design

Stallspeciallåt hästarna värma dig

Tema

med förlaga i historien

Nästa nummerVem längtar inte efter våren och att alla projekt ska töa loss?Vi har besökt några som verkligen lyckats med sina byggprojekt och presenterar resultatet av deras arbete i våra reportage. Om du är färdig med ditt hus har du kanske börjat snegla på resten av tomten och undrat vad i all världen du ska fylla den med? Vi har hetaste tipset just nu: timra ett rejält stall och låt avfall-et från kusarna värma även bostadshuset. Tim-merhus & interiör har snokat reda på tekniken, måtten, bestämmelserna, förusättningarna... och kollat in resultatet hos dem som redan kastat sig ut i hästdyngans värmande värld. Är du en person som inte gillar äventyrligheter utan föredrar att stå stadigt med båda fötterna på jorden så har vi sammanställt något för dig: ett golvtema.Missa inte nästa nummer!

ute i

2006

Världsunik varvtalsstyrd värmerevolution!

Sveriges största leverantör av villavärmeprodukterNIBE AB Villavärme, Box 14, 285 21 Markaryd, www.nibe.se

På utsidan må den vara lik andra bergvärme pumpar, men innanför

skalet fi nns desto fl er nyheter. Det handlar om den nya genera tionen

värmepumpsteknik!

NIBE FIGHTER 1250 är nämligen den första kompletta, varv talsstyrda

bergvärmepumpen någonsin. Med sin inverter styrda kom pressor,

integrerade varmvattenberedare och intelligenta reglerdator är den

inget mindre än en världsunik värmerevolution. I klartext betyder det

att värmepumpen alltid och automatiskt anpassar sig till det effekt-

behov huset har. När det krävs mer värme eller varmvatten ökar den

effekten, när det krävs mindre går den ner på lågvarv. Resultatet är

optimal besparing efter som pumpen alltid har rätt prestanda året

om – utan tillsats av extra elspets.

Vill du veta mer om NIBEs värme lösningar eller närmaste installatör

gå in på nibe.se eller ring 020-210 410.

68

Documents

Timmerhus & interiör 1-06