Timmerhus & interiör 2-08

RETURVECKA 04

INTERPRESS 2080-02

Solenergi

Frihetens hus

Tema

LEVA UTAN ABONNEMANG

SolenergiTema1700-talshusI MODERN PRODUKTION

BYGG EN MÖBEL I

betongMODERNT TIMMERHUS I STRANDHUGG I

SkärgårdenSkärgårdenNorrland

ATT BO PÅATT BO PÅ

egen ö

Experimentera Bygga nytt Renovera

2-08Pris 45 Skr inkl moms Norge 55 Nkr, € 5,80

TH2-08_01.indd 1 08-09-12 11.07.03

Välkommen till Dala BIT!

Dala BIT - en samverkan mellan intressenter inom Dalarnas bygg- och träindustrier.

Vi vill verka för att:ü Förmedla, informera och marknadsföra produkter och tjänster från Dalarnas trä-och byggföretagü Hjälpa företagen hitta kompetens och kontakterü Förmedla ny kunskapü Förenkla företagens kontakter med myndigheter och organisationer

NyheterAKTIVITETERDalarna bygg-och trä initiativ

›› Läs mer

KONSUMENTINFO›› Läs mer

Dalarnas Bygg & Trä Initiativ

Ska du köpa en bräda eller ett helt hus?Hitta din leverantör på nätet.

www.dalabit.se en enkel väg till en bra affär med garanterad Dalakvalité

TH2-08_2-3.indd 2 08-09-12 11.12.51

Vi har över 25 årserfarenhet av timmerhus!

Backan Maskin& Lantbruk

Tempelbacken 3, 821 98 Regnsjö070-548 77 21, e-post: [email protected]

www.backan.se

BackanHalv.indd 1 08-09-12 11.10.55

TH2-08_2-3.indd 3 08-09-12 11.12.52

timmerHUS INTERIÖR

Timmerhus & interiör utkommer med 2 nr per år. Detta är nummer

2 2008, årgång 3.Hemsida:

www.timmerhus.st

Ansvarig utgivare:Stina LundhgrenNy dimensionLisskarvägen 5793 41 Insjön

e-post: [email protected]

Chefredaktör:Helene Bringsell

e-post: [email protected]

Annonser:Mikaela Friströmtel: 070-227 48 61 [email protected]

Ekonomi och prenumerationer:[email protected]

OBS! Eftertryck, helt eller delvis, tillåts icke utan

ut givarens godkännande. För insänt ej beställt material

ansvaras ej.

Nr 1 2009: 24 FebruariAnnonsstopp nr 1: Mån v. 4

Tryckt hos Sörmlands Grafi ska Repro av Ny Dimension

& Sörmlands Grafi ska

ISSN 1653-9664

Sommaren var egentligen inte heller så dum, mycket regn bara här i mellersta Sverige. För oss som planerat renoveringsarbete under semes-tern har det varit att springa in och ut mellan skurarna, förmiddagarna har varit fasad renovering och när regnet kommit har arbete inne få ta vid. Vissa dagar tog orken slut och man försjönk i inredningsmagasi-nens värd.

Det var då jag kom på att ”styling” är den stora grejen. Allt ska sty-las! Du själv, din bostad, ja egentligen fi nns det ingen hejd på eländet. Men vad uppnår man? När jag vill ha inspiration vill jag se vad andra har skapat i sina hem, inte vad en stylist kan återge.

Därför har vi i vårt magasin bestämt att vår ”styling” endast består av att rensa och arrangera miljön med det material som fi nns i de hem vi besöker. Det ger en ärlig och inspirerande miljö. Jag hoppas att du som läsare tycker detsamma.

Det är kul att se hur tidningen Timmerhus & interiör uppmärksam-mas mer och mer. Många nya prenumeranter, fl er sålda lösnummer i butikerna, och en härlig dialog med er läsare via mail och telefonsamtal. 2009 kommer vi att ge ut fyra tidningar, den första redan i februari, se till att du får ditt exemplar hem i brevlådan genom en prenumeration.

Helene Bringsell, chefredaktör

Äntligen är det höst!

www.

timm

erhu

s.st

Var fi nns tidningen?Tidningen distribueras av Interpress. Gå in på deras hemsida på www.interpress.se. Där kan du skriva in ditt postnummer och få veta vilken butik nära dig som säljer tidningen. I Norge distribueras den av Listo AB. Se www.listo.se

Vad blir det härnäst?Vi har nu en hemsida där du kan läsa om vad som är på gång i kommande nummer. Där kom-mer vi även att lägga upp gamla artiklar och annat material som ni läsare kan ha nytta av.

TIMMERHUS INTERIÖR&4 2/2008

TH2-08_4-5.indd 4 08-09-12 12.15.43

Alla typer och storlekar av hus med stomme i massivtimmer!

Aneby Timber tel. 0140-230 05 www.anebytimber.com [email protected]

Timmerhusär till glädje i generationer

Vi bygger nytt, vi bygger om och vi bygger kring. Stort som smått, från stora hallar och

byggnader till villor, fritidshus - en specialitet är stugområden - och jaktstugor.

TANDERUDSHÖJDENS TIMMERSTUGORTimmerlunden, Ottebol • SE 671 91 ARVIKA

tel 0570 - 200 81 • Fax 0570 - 201 18 • E-post [email protected]

TH2-08_4-5.indd 5 08-09-12 12.15.46

Innehåll 2-2008

10 Goda utsikter När läget är perfekt

18 Rullhus Det går att flytta 70 ton hus

20 Modernt 1700-tal Vackrare kan det inte bli

28 En egen ö Det är såhär vi vill bo

32 Frihetens hus Ett modernt skogstroll

40 Soliga fakta Lär dig om solel och solvärme

44 Tunga saker Möbler för starka karlar

46 Modern design Öppet hus vid öppet vatten

52 Längs ett grått hav Pärlor utmed norrlandskusten

62 I Amerikat Liten timmerhusjakt

64 Klimatsmart FST reder ut begreppen


TH2-08_6-7.indd 6 08-09-12 12.58.50

Tel 0248-120 33 Mobil: 070-759 06 24, E-post: [email protected]

www.ollas.se

Tel 0248-120 33

Tillverkning och försäljning av knuttimrade villor efter kundens önskemål!

OllasHalv.indd 1 08-09-12 12.55.11

TH2-08_6-7.indd 7 08-09-12 12.58.53

Noterat…

på tapeten Mrs MurpyKollektionen utan motstycke heter Darlecarlia. Vem vill inte kunna bära smycken som matchar tapeterna? Gå in på www.mrsmurphy.se och klicka på ”Mrs Murphy Collection”

engångsmuggarEvighets-

Romantisk Handgjorda tekoppar i underbara pasteller, kannor och godisskålar av keramikern Maria Liliegren. www.marialiliegren.se

servis

Lönndörr?Dörr som inte syns…Hillersjö Gård, Svartsjö - 1700-talsfönster och dörrparti. Idé hämtad från Skoga-holms herrgård på Skansen.www.dalforssnickeri.se

timmerväggenVagga gjord av en urholkad stock c:a 70 cm bred huggs av Bröderna Halvarsson.www.brodernahalvarsson.se

Matcha

Buckliga engångsmug-gar i keramik säljs på Designtorget.www.designtorget.se


TH2-08_8-9.indd 8 08-09-15 10.14.17

Noterat…

på tapeten Mrs MurpyKollektionen utan motstycke heter Darlecarlia. Vem vill inte kunna bära smycken som matchar tapeterna? Gå in på www.mrsmurphy.se och klicka på ”Mrs Murphy Collection”

engångsmuggarEvighets-

Romantisk Handgjorda tekoppar i underbara pasteller, kannor och godisskålar av keramikern Maria Liliegren. www.marialiliegren.se

servis

Lönndörr?Dörr som inte syns…Hillersjö Gård, Svartsjö - 1700-talsfönster och dörrparti. Idé hämtad från Skoga-holms herrgård på Skansen.www.dalforssnickeri.se

timmerväggenVagga gjord av en urholkad stock c:a 70 cm bred huggs av Bröderna Halvarsson.www.brodernahalvarsson.se

Matcha

Buckliga engångsmug-gar i keramik säljs på Designtorget.www.designtorget.se


TH2-08_8-9.indd 8 08-09-15 10.14.17

Komfortabelt i stugan även när normal elförsörjning saknas! • SOLEL 12 V

Solcellsanläggningar, kylskåp, belysningar mm.

• SOLVÄRME Varmluft och ventilation.

• GASOL Spisar, kylskåp, kaminer mm.

• VINDKRAFT 12 V Vindkraftverk med tillbehör.

• OLJEKAMINER i olika utförande.

• VEDSPISAR Köksspisar i gjutjärn.

TIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSTIMMERHUSI TRADITIONELL ELLER MODERN STIL

Vår specialitet är timring och inredning av timrade hus. Vi jobbar framförallt med 6” eller 8” bilad stomme men även andra dimensio-ner och såväl halvrunt som rundtimmer förekommer.

Vi har kompetens och kapacitet att leverera nyckelfärdigt och driver ofta total entreprenader. Med hjälp av 3D-ritningar får kunden kontroll över att husets funktion och design överensstämmer med önskemålen.

Dalastugor190x127.indd 1 08-09-12 11.50.01

TH2-08_8-9.indd 9 08-09-15 09.24.45

på vitt Svart

TH2-08_10-17.indd 10 08-09-12 12.59.54

på vitt Svart

TH2-08_10-17.indd 10 08-09-12 12.59.54

Att bryta mönster i livet och kasta sig in i nya äventyr är få förunnat. Lena och Dave gjorde en helomvänd ning i livsstil och miljö då dom efter 30 år i Spanien flyttade upp till kalla Sverige. Spontant öppnar

dom dörrarna till sitt hem för att dela med sig av önskehem-met i ett reportage. Välkommen in till familjen Robson!

Schack – Matt är känslan man får när man blickar ner mot hallen från den lilla gästvrån uppe på loftplanet. Ljuset – detaljerna och rymden får en att nästan tappa andan och bara njuta.Svart och vitt är genomgående och en marin känsla letar sig fram i små detaljer som trossen som fungerar som överliggare på det designade trappräcket. Stora ljuslyktor i svart metall och glas har egen-händigt byggts om och fått glödljus. Helheten blir magnifik och spännande.

Högt upp lite gömt bland träd och buskar hittar vi den ”traditionella” timmerstugan.

Köksingången har behållits i sin traditionella stil.

En skylt på trädgrinden mot vägen säger att vi kommit till Gullregnet.på vitt

Svart

Gammalt och nytt, hårda material möter mjuka,

Stolen som fick följa med från Mallorca har nu sin

plats i hallen.

TIMMERHUS INTERIÖR& 112/2008

Svart på vitt

TH2-08_10-17.indd 11 08-09-12 13.00.08

Badrummet är inte överdrivet stort men med det centrerade badkaret känns utrymmet större och man får bra plats för bastu, toalett och hand-fat. Man kan gå direkt ut på den angränsande altanen genom de glasade pardörrarna. Den internationella tråden finns även här ; WC-stol från England och ett handfat från Frankrike.

Vardagsrummet på det nedersta planet är inrett med

en härlig svart skinnsoffa, svarta medaljonggardiner i siden, vit lurvig fäll och en

ryamatta i silver – kalla och varma material i en väl av-

vägd blandning. För att släppa in vardagsrummets ljus till nästa etage valde man att

sätta en glasvägg mellan var-dagsrummet och trapphuset. Då får man också kommuni-

kation mellan vardagsrummet och den övre hallen.

Husets planlösning i den nybyggda delen som har tre etage med ljusin-släpp och öppna ytor gör att rummen kommunicerar.Att inreda med rokokostolar i silver med klädsel i svart sammet i ett timmerhus kan bli fel, men inte här!En annan kul detalj är trossuppbindningen från ett fartyg på trappräcket.


TH2-08_10-17.indd 12 08-09-12 13.00.29


Svart på vitt

TH2-08_10-17.indd 13 08-09-12 13.00.33

På loftplanet har den marina ådran fått fritt spelrum, här kan Dave och Lena koppla av efter en hektisk dag på hotellet.När paret skulle välja fönsterhöjd fick en bunt isolering stå mall för soff-höjd. På så sätt mättes fönstren in för att hamna på en höjd så utsikten inte skymdes.

En gammal silvergrå dörr med smidda gångjärn sparades och återanvändes som dörr till ett för-rådsutrymme.

På fönsterbänken står en kapten och blickar ut över sjön Siljan.

med två öppna våningsplan som öppnar sig i den bortre änden av köket. Effekten är nästan chockar-tad och man kan inte låta bli att dra efter andan.

Lena presenterar sin man, Dave som till vardags kallas ”Robbi” en före detta engelsk kapten i sina bästa år.

Jag ber Lena att berätta hur i hela friden dom i kunnat hamna här uppe bland knätofs och allmoge? Hon tar ett djupt andetag och sedan rullar historien fram:—Det hela startade för cirka fem år sedan. Vi hade hus på Mallorca och hade planerat att köpa ett annat, vi hade till och med betalt handpen-ning på det, säger Lena och lägger pannan i djupa veck. Dom pengar-na fick vi aldrig tillbaka. Min bror i Sverige ringde en dag och tyckte att vi skulle köpa ett hotell som var till salu här på orten. Vi funderade

När jag ringer Lena och hör om vi får titta in svarat hon på klingande skånska

att vi är hjärtligt välkomna. Några timmar senare går vi upp mot vad vi tror är en traditionell timmerstu-ga. På trappen ser det ut att ligga en porslinshund, men med en liten svansvickning visar att det är en högst levande hund. Fibi, en poin-ter från Mallorca. Farstun har de sedvanliga dova allmogefärgerna kombinerade med mörknat tim-mer och leder direkt in i köket som är härligt ljust och fräscht. Det är först efter en stunds pratande som vi upptäcker den magnifika hallen


TH2-08_10-17.indd 14 08-09-12 13.00.44

På loftet har man låtit det vackra trappräcket fortsätta ända in till gästvrån. Härifrån kan man se den nya utbyggnaden möta det ursprungliga som idag innefattar kök och arbets-rum. Väggarna har klätts med råspont som målats vit. Här får man också en uppfattning om den fantastiska rymd som byggnaden har. Detaljer och minnen från tiden på sjön och den Spanska kusten finns som ett återkommande tema.Under soffbordets glasskiva har Lena placerat sin snäcksamling, även trappstolpen har dekorerats med snäckor.

Sovrum

Badrum

Kläd-kammare

Stora halllen

Vardagsrum

Entré-hall

Kök

Farstu

Arbetsrum

Altan

Bastu Tvätt


Svart på vitt

TH2-08_10-17.indd 15 08-09-12 13.00.57

På loftet har man låtit det vackra trappräcket fortsätta ända in till gästvrån. Härifrån kan man se den nya utbyggnaden möta det ursprungliga som idag innefattar kök och arbets-rum. Väggarna har klätts med råspont som målats vit. Här får man också en uppfattning om den fantastiska rymd som byggnaden har. Detaljer och minnen från tiden på sjön och den Spanska kusten finns som ett återkommande tema.Under soffbordets glasskiva har Lena placerat sin snäcksamling, även trappstolpen har dekorerats med snäckor.

Sovrum

Badrum

Kläd-kammare

Stora halllen

Vardagsrum

Entré-hall

Kök

Farstu

Arbetsrum

Altan

Bastu Tvätt


Svart på vitt

TH2-08_10-17.indd 15 08-09-12 13.00.57

som vi hade i vår lilla stuga gjorde att vi ändrade oss och började pla-nera att bygga ut ett hus som redan stod på tomten.

Det visaDe sig att Dave inte bara kunde ratta ett fartyg, han kunde också rita hus och med Lenas visio-ner och känsla för miljö och inred-ning blev ritningen så klar att man tog kontakt med Vika Vimo som timrar och bygger timmerhus. Att huset skulle byggas i timmer var helt naturligt eftersom alla andra hus var timmerhus.

vika vimo fick totalansvar för byg-get och efter cirka ett år var huset inflyttningsklart.

Jag frågar om det varit en lätt process? Ja och nej blir svaret,

— Vi var ju här hela tiden och fick vara med i hela processen. Nya lösningar och infall blev vardag,, vi flyttade sovrumsdörren tre gånger. Nu börjar det kännas klart efter att vi bott här i två månader. Det är bara lite smådetaljer, mest utvän-digt, som måste fixas.

att paret känner sig nöjda med resultatet går inte att ta miste på.

I den gamla delen finns köket som inhandlats från Ikea, Lena som är kock behöver arbetsutrymme, det löstes med en rejäl köksö. Naturligtvis är kö-ket vitt med svarta beslag för att harmonera den övriga interiören i huset.

en stund och sedan reste vi upp för att titta. Vi bestämde oss för att slå till och så var det bara att lämna ha-vet och Mallorca efter 30 år, men vi tog med oss lite inventarier som vi gillade.

Det blev en flygande omstart i livet och till att börja med tog rö-relsen all tid. Vi flyttade in i en liten timrad stuga som låg nära hotellet och levde i två rum och kök, idag är det huset vår gäststuga.

Vi sökte med ljus och lykta efter något större men den höga prisni-vån på hus här på orten och det per-fekta läget med utsikt över Siljan


TH2-08_10-17.indd 16 08-09-12 13.01.00

Orken har inte heller sinat, det förstår vi när Dave som bläddrat i en av våra gamla nummer av tidningen hittar ett båthus

och utbrister —Nu vet jag Darling vad som blir vårt nya projekt…kapten Dave Robson vill ha ett båthus i timmer till båten som ligger förankar nere vid sjön.

Att det skulle vara en gasspis föll sig naturligt då matlagning står högt i kurs hemma hos Robson.

Valet föll på modellen Falcon från IGF´s engelska kollektion med matchande svart fläktkåpa

En olivpress från Mallorca blir en förträfflig piedestal i det ny-gamla hemmet där Lena

och Dave trivs förträffligt..


Svart på vitt

TH2-08_10-17.indd 17 08-09-12 13.01.10

En annorlunda flyttEn annorlunda flytt

Många gånger finns det flera hus på de gamla bondgårdarna, vissa står

tomma då generationsboende inte längre fungerar i det moderna sam-hället.

Att flyttA husen till en annan plats kan vara ett sätt att förvalta gam-mal god byggteknik och finns en timmerstomme bakom panelen är det fullt möjligt.

Här är det ett hus i två plan med måtten 16x8 meter som flyttades med trailers cirka en kilometer.

Vilda planer fanns att flytten skulle genomföras med helikopter, men det visade sig snart att heli-koptrar som kunde lyfta 70 ton, som huset beräknades väga, inte fanns att tillgå i Sverige. Så en åtta-axlad trailer med åtta hjul på varje

axel blev lösningen.

förArbetet bestod Av att hissa upp huset från den befintliga grunden för att kunna stabilisera med en stålram under stommen. Sedan måste massor bort för att få in trai-lern under huset. På övre våningen spändes vajrar för att hålla ihop väggarna. Egentligen kunde glas-rutorna i fönstren sitta kvar men för att vara på den säkra sidan togs alla rutor ur före transporten. För att se husets krängningar under fär-den placerades vattenfyllda glas på två fönsterbrädor. Efter transporten fanns vattnet kvar.

Transporten krävde poliseskort och noggrann planering, Hela flyt-ten tog en dag, sedan var huset på sin nya plats.

Sverige är fantastisk med alla sina stora panelklädda mangårdsbyggnader.

Att husflytten väckte uppmärksamhet i den lilla byn var kan-ske inte så konstigt för vem kunde tro att detta var möjlig?

På vägen gick det fint med en lastbil och allt fungerade tills man skulle upp för backen. Sedan blev det en till dragbil och en till och… till slut behövdes fem dragbilar för att huset skulle komma upp för backen.

Till slut var huset på sin nya grund uppe bland björkarna, och hade man inte sett flytten med egna ögon skulle man tro att det alltid stått där.

De grova stålbalkarna stabiliserade huset och gjorde flytten möjlig.

Text: Helene BringsellFoto: Björn Axelsson


TH2-08_18.indd 18 08-09-12 13.04.53

En annorlunda flyttEn annorlunda flytt

Många gånger finns det flera hus på de gamla bondgårdarna, vissa står

tomma då generationsboende inte längre fungerar i det moderna sam-hället.

Att flyttA husen till en annan plats kan vara ett sätt att förvalta gam-mal god byggteknik och finns en timmerstomme bakom panelen är det fullt möjligt.

Här är det ett hus i två plan med måtten 16x8 meter som flyttades med trailers cirka en kilometer.

Vilda planer fanns att flytten skulle genomföras med helikopter, men det visade sig snart att heli-koptrar som kunde lyfta 70 ton, som huset beräknades väga, inte fanns att tillgå i Sverige. Så en åtta-axlad trailer med åtta hjul på varje

axel blev lösningen.

förArbetet bestod Av att hissa upp huset från den befintliga grunden för att kunna stabilisera med en stålram under stommen. Sedan måste massor bort för att få in trai-lern under huset. På övre våningen spändes vajrar för att hålla ihop väggarna. Egentligen kunde glas-rutorna i fönstren sitta kvar men för att vara på den säkra sidan togs alla rutor ur före transporten. För att se husets krängningar under fär-den placerades vattenfyllda glas på två fönsterbrädor. Efter transporten fanns vattnet kvar.

Transporten krävde poliseskort och noggrann planering, Hela flyt-ten tog en dag, sedan var huset på sin nya plats.

Sverige är fantastisk med alla sina stora panelklädda mangårdsbyggnader.

Att husflytten väckte uppmärksamhet i den lilla byn var kan-ske inte så konstigt för vem kunde tro att detta var möjlig?

På vägen gick det fint med en lastbil och allt fungerade tills man skulle upp för backen. Sedan blev det en till dragbil och en till och… till slut behövdes fem dragbilar för att huset skulle komma upp för backen.

Till slut var huset på sin nya grund uppe bland björkarna, och hade man inte sett flytten med egna ögon skulle man tro att det alltid stått där.

De grova stålbalkarna stabiliserade huset och gjorde flytten möjlig.

Text: Helene BringsellFoto: Björn Axelsson


TH2-08_18.indd 18 08-09-12 13.04.53 TH2-08_19.indd 19 08-09-12 13.06.55

Hus med historisk förlaga


TH2-08_20-26.indd 20 08-09-12 13.09.30

Hus med historisk förlaga Att hålla fast och förverkliga det gamla i en modern byggprocess är inte det enklaste. Tålamod, beslutsamhet och ett gediget kunnande krävs och med sitt nypro-ducerade hus i Styrsjöbo har Tommy bevisat att det går. Resultatet talar för sig själv.


Nyproducerat 1700-tal

TH2-08_20-26.indd 21 08-09-12 13.09.35

Ståtliga Bergslagskaminer finns i alla rum inklusive bad-rum och hall. Muraren Anders Rosen har visat prov på sin skicklighet i murstockarnas utformning och stil.Golvet är ett kilsågat furugolv från Möklinta som Tommy monterat med handsmidd spik.

Detalj från de gamla stolarnas krön. Sparsmakad inredning ger den rätta interiören.

Timmerstommen är i åtta tums timmer, här en bild innan snickeriarbetet började ta fart


TH2-08_20-26.indd 22 08-09-12 13.09.45

När vi kommer till den lilla byn Styrsjöbo blir vi lite förvirrade. Vår GPS slutar

att ge oss information så lösningen blir att rulla ner bilfönstret och frå-ga sig fram. Att familjens hus väckt uppseende i den lilla byn förstår vi redan här, ”Följ vägen ni kommer att se det” blir svaret på frågan hur vi hittar till huset.

Mycket riktigt, huset står där i backen i egen majestät. Vi rullar in på gården och Tommy möter oss på farstukvisten.

— Egentligen är det här bygget en naturlig utveckling för oss, säger Tommy. Det visar sig att den unga familjen inte är några duvungar när det gäller gamla hus.

— När vi flyttade till Stockholm köpte vi ett gammalt timmerhus och flyttade och inredde det. Efter tio år var vi trötta på Stockholm och beslöt att dra oss uppöver lan-det, att vi hamnade här är mer en slump men både jag o frun har röt-ter inte så långt härifrån.

Han berättar att familjen hade vil-jan och övertygelsen att detta hus skulle byggas med teknik och ma-terial med anor från 1700-talet.

När han började titta på utform-ning fick Gammelgården i Möklin-ta stå modell.

— Gammelgården är mindre än det här huset, säger han, men vi förlängde och gjorde lite juste-ringar så helheten skulle fungera. Vi konsulterade redan från start ar-kitekt Björn Köllner från Vingåker, han har varit suverän och hjälp oss i byggprocessen.

Tommy har också själv stått för ett stort kunnande, egentligen inte konstigt då han själv i sitt företag Beatelunds Byggnadsvård inte bara säljer Bergslagskaminen utan även agerar konsult i byggnadsfrå-gor och driver projektering.

Nästa steg var att hitta ett före-tag som skulle kunna timra huset. Valet föll på Ollas Timmerstugor i Rättvik, mest för att timrings-platsen fanns nära och att de hade erfarenhet av att hantera 8 tums timmer. Huset skulle timras i torkat virke, det gjorde att timringen tog lite mer tid än beräknat. Det visade

Huset har genomgående målats med vit linoljefärg på innerväggar och tak, fönster och foder har målats i en vacker ljusgrå ton.

Här och där finns handtryckta texti-lier från Jobs.

Boksamlingen hos familjen Boberg ger en vink om familjens stora intresse för hus och interiör.

Gammalt blandas med nytt. Här en gammal stol med ett vackert broderi

Missen på språng, här trivs både folk o fä.

Familjen har lagt ner tid och ambition för att hitta de rätta detaljerna. Alla dörrar har hasp istället för ett lås.



TH2-08_20-26.indd 23 08-09-12 13.09.58

sig vara svårt att hitta material men till slut var huset på plats på torpar-grunden. Torpargrunden ser ut att vara en gammal rappad stengrund med sina ojämnheter, men den är byggd i leka. För att få det rätta utseendet byggdes grunden ut med hönsnät och bruk. Fina tidstypiska ventiler införskaffades från Qvesa-rum Byggnadsvård.

—Taket är begagnat lertegel, tyvärr hittade jag inga nockpannor så det fick bli tränock. Även häng-rännor är tillverkade i trä, på fram-sidan av huset leder kedjor vattnet ner till en gammal mjölkkruka.

Huset är målat med Falu Röd-färg, snickerier har målats med grå linoljefärg nr 2502 Y.

Glaset i fönstren bryter lju-set vackert med sina ojämnheter. Fönstren är nytillverkade av Svena-rums byggnadssnickeri söder om Jönköping, de munblåsta glasen är gamla och från Missionskyrkan i Gnosjö och Ånge. Svenarums byggnadssnickeri har även tillver-kat dörrarna i huset.

Tommy skrattar och säger att en sak ska man veta när man bygger så här. Det finns inga genvägar! Trots det har själva bygget gått snabbt, stommen var på grunden i oktober 2007 och sedan blev det långa dagar för familjen Boberg. Fjorton, sexton timmars arbete var inget ovanligt, klart blev det i juni 2008. ”Nu är det bara lite lös inred-ning som fattas” konstaterar han.

tre rejäla skorstenar pryder sin plats på huset, ett måste då varje rum pryds av en Bergslagskamin,

De rena timmer-väggarna i bad-rummet skapar en unik känsla

Det charmiga badrums-skåpet har Tommy själv snickrat. Värmen i bad-rummet kommer från Bergslagskaminen.

Golvet i skiffer har Tommy själv lagt, svårt och tidskrävande men mycket vackert.Badkaret tog familjen med sig från Stockholm. Nu väntar en uppfräschning av emaljen.

Ett vackert handsmitt gångjärn.

Husets förlaga är gammelgården i Möklinta, med viss justering av stor-lek och detaljer ståtar nu Tommy och Ingelas 1700-tals pärla på Våtåkern.

En gammal mjölkkruka fångar upp vattnet som leds via kätting från trähängrännan


TH2-08_20-26.indd 24 08-09-12 13.10.23

Golvet i skiffer har Tommy själv lagt, svårt och tidskrävande men mycket vackert.Badkaret tog familjen med sig från Stockholm. Nu väntar en uppfräschning av emaljen.

I föräldrarnas sovrum finns två rejäla garderober, Här har mellanväggen en nytryckt tapet med gammal förlaga i en underbar blå färgton som harmonierar med snickeriernas ljusgrå och vita färg.

Spanska beslag på garderob

5 kg ved ger 10 kwh när man eldar i Bergslagskaminen

Alla dörrar och fönster har tillverkats av Svenarums byggnadssnickeri.

Inga genvägar – Handsmidda fönster-beslag och dropplist i trä.



TH2-08_20-26.indd 25 08-09-12 13.10.43

en vacker skapelse som ger en skön värme. Tommy berättar att 5 kilo ved ger ca 10 kwh.

Huset har annars direktel, men det blir nog inte många gånger ele-menten kommer att gå igång.

— Vi har isolerat vinden med 70 cm kutterspån och det ligger 30 cm i golvet så kaminerna fixar nog värmen.

I köket fInns en stor bakugn och vedspis. Här kan man även tända en brasa på hällen. Det ger en här-lig mysfaktor.

Alla väggar inomhus är struk-na med vit linoljefärg. Foder och snickerier har fått samma ljusgrå ton som snickerierna utomhus, det ger ett genomtänkt intryckt.

När man tittar närmare ser man att Tommy använt smidd spik i alla snickerier och även det massiva kilsågade golvet är förankrat med samma spik.

— Det gick nästan åt åttahundra spik till golven, säger han.

Vi förstår att detta bygge lika mycket har blivit en livsstil som ren byggprocess, så vi ställer frå-gan om vad som väntar runt kröken och får snabbt svar,

— Ser ni timret som ligger där borta på tomten? Det har varit ett sädesmagasin och ska timras upp här utanför och bli företagets ut-ställningslokal.

Vi förundras över Tommys ut-hållighet och entusiasm och ser fram emot att få göra ett besök när det är klart. För en sak vet vi. Fa-miljen Boberg gör allt rätt i minsta detalj, här på Våtåkern i Styrsjöbo kommer generationer att trivas.

Åraslövs snickeri har tillverkat köks-snickerierna som målats i färgnummer. 2502Y. Infälld porslinsho från Ikea.

I köket finns en vedspis och på den utdragna hällen mellan vedspis och bakugn finns en eldstad för kalla vinterkvällar.

Vy över köket, vitvaror och spis är från fabrikatet Bosch.

Lite blandat glas och porslin på de öppna hyllorna över köksbänken ger liv och personlighet åt den annars vita väggen.

En enorm murstock krävdes för spis och bakugn i köket.

Även dom mindre familjemedlemmarna trivs i sitt Träslott.


TH2-08_20-26.indd 26 08-09-12 13.11.03

en vacker skapelse som ger en skön värme. Tommy berättar att 5 kilo ved ger ca 10 kwh.

Huset har annars direktel, men det blir nog inte många gånger ele-menten kommer att gå igång.

— Vi har isolerat vinden med 70 cm kutterspån och det ligger 30 cm i golvet så kaminerna fixar nog värmen.

I köket fInns en stor bakugn och vedspis. Här kan man även tända en brasa på hällen. Det ger en här-lig mysfaktor.

Alla väggar inomhus är struk-na med vit linoljefärg. Foder och snickerier har fått samma ljusgrå ton som snickerierna utomhus, det ger ett genomtänkt intryckt.

När man tittar närmare ser man att Tommy använt smidd spik i alla snickerier och även det massiva kilsågade golvet är förankrat med samma spik.

— Det gick nästan åt åttahundra spik till golven, säger han.

Vi förstår att detta bygge lika mycket har blivit en livsstil som ren byggprocess, så vi ställer frå-gan om vad som väntar runt kröken och får snabbt svar,

— Ser ni timret som ligger där borta på tomten? Det har varit ett sädesmagasin och ska timras upp här utanför och bli företagets ut-ställningslokal.

Vi förundras över Tommys ut-hållighet och entusiasm och ser fram emot att få göra ett besök när det är klart. För en sak vet vi. Fa-miljen Boberg gör allt rätt i minsta detalj, här på Våtåkern i Styrsjöbo kommer generationer att trivas.

Åraslövs snickeri har tillverkat köks-snickerierna som målats i färgnummer. 2502Y. Infälld porslinsho från Ikea.

I köket finns en vedspis och på den utdragna hällen mellan vedspis och bakugn finns en eldstad för kalla vinterkvällar.

Vy över köket, vitvaror och spis är från fabrikatet Bosch.

Lite blandat glas och porslin på de öppna hyllorna över köksbänken ger liv och personlighet åt den annars vita väggen.

En enorm murstock krävdes för spis och bakugn i köket.

Även dom mindre familjemedlemmarna trivs i sitt Träslott.


TH2-08_20-26.indd 26 08-09-12 13.11.03

SPECIALIST NÄR DET GÄLLER

MATERIAL TILL TIMMERHUS OCH TAKÅSARPLANK OCH RAMSÅGADE BRÄDER

VILDMARKSPANEL FÖR KULTURBYGGNADERSTORT SORTIMENT AV BREDA BRÄDOR

HÄSTFALLSV. 22, 680 50 EKSHÄRADTEL 0563-401 58

WWW.INDIANWOOD.SE

IndianWood93x124.indd 1 08-09-12 13.17.51

www.ensillrestugan.com0690-233 50

Funderar du på att skaff a dig ett riktigt timmerhus?

Då ska du vända dig till oss på Ensillrestugan så ska vi förklara vad det innebär. Vi tillverkar huset helt enligt dina önskemål, och hjälper

naturligtvis till med ritningar.

Vi har naturmaterial för nybyggnad och

reparationer:

ZIKON Linprodukter ABTelefon: 0583-510 80 Mobil: 070-516 63 91www.lindrev.com

E-post: [email protected]

TH2-08_27.indd 27 08-09-12 19.10.51

Familjen Ekström

har en ö…Vem har väl inte drömt om att äga en egen ö? Känslan kan infinna sig när man i vardagen passerar en vacker sjö eller kan-ske tanken dykt upp i TV-soffan när en viss tvättmedelsreklam svept förbi.Text: Helene BringsellFoto: Stina Lundhgren


TH2-08_28-31.indd 28 08-09-12 13.40.20

För många stannar ö-dröm-men där, men det finns en och annan som tagit tag i

tanken och förverkligar drömmen. Peter och Marie Ekström gjorde slag i saken 2004.

Det är lite småruskigt och kallt på bryggan när Peter kommer och hämtar upp oss i båten. Vi befinner oss vid den vackra sjön Sommen i Tranåstrakten. Det tar cirka 5 mi-nuter med båt att ta sig till ön som trotsigt sticker upp ur vattnet med sina 3500 kvadratmeter.

Mari och hunDen tar glatt emot oss på en av bryggorna. Peter slinker

iväg för att fixa vädertäckning för veden inför den nalkande vintern och Mari får bli vår guide.

Det är många frågor man vill ha svar på, hur har man löst dricks-vattnet? Ok, det finns massor med vatten det är ju det som är hela gre-jen. Men vem dricker vatten direkt ur sjön? Jo Ekströms! Mari förkla-rar att med modern teknik i form av ett litet reningsverk kan man rena sjövattnet. El fanns redan på ön, det hade förra ägaren ombesörjt.

Att hantera avlopp kan bli nog så knepigt på en ö, men som tur var fanns det möjlighet att lägga en infiltration i marken och rena grå-vattnet. Naturbehoven löstes med

en ”Pacto”, det är en mekanisk toalett som förpackar och inneslu-ter i komposterbara påsar. Ingen lukt och lite underhåll säger Marie. Hantering av sopor löser man ge-nom att bränna det som går, resten får forslas in till fastlandet.

Vi går runt på ön, det är ju helt fan-tastiskt att kunna ta till vara ljuset hela dagen. Familjen har verkligen utnyttjat öns tillgångar och möjlig-heter och byggt bryggor och paus-platser i alla väderstreck. Uppe på en kulle tronar ett timmerhus byggt i 6 tums timmer med laxknutar.

Huset är rätt stort, cirka 80 kva-drat med loft men med sin silver-

När man kommer närmare ön kan man se huset som med sin järnvitriolbehandlade fasad smälter in i vegetationen.

För att få lite kontraster har man valt djupröda fönster och ytterdörr från Oknö

Familjen ville ha så lite underhåll som möjligt och valde aluminiumfönster från Elit


Konsten att bo på en ö

TH2-08_28-31.indd 29 08-09-12 13.40.35

Ensam men ändå inte. Sjön Sommen inbjuder till ett aktivt båtliv. Nere på bryggan kan man ta en kopp kaffe och njuta av båtarna som glider förbi.

Rosa-rött och orange skapar skön och intressant miljö i storstugan


TH2-08_28-31.indd 30 08-09-12 13.40.50

grå färg smälter det in i berget och vegetationen på ett naturligt sätt. Mari berättar att huset som fanns på ön var så dåligt att det måste ri-vas. Därför byggdes det nya huset upp och var klart 2006. På frågan varför man byggde ett timmerhus svarar hon att det blev ett lycko-kast, egentligen planerade famil-jen ett vanligt regelhus men av en händelse kom man i kontakt med

en bekant som byggt i timmer och sedan var det aldrig någon tvivel om material och konstruktion.

huset anVänDs inte i dagsläget på vintern, orsaken ligger främst i att vintrarna har varit milda så isen inte lagt sig och båten varit uppdra-gen på land. ”Men visst ska vi fira Jul här i framtiden” säger hon.

Regnet börjar falla så vi går in i

huset för att få i oss lite varmt kaf-fe och en underbar hemgjord paj. Vädret jagar även in Peter och han berättar att byggprocessen varit lättare än förväntat, mycket tack vare Aneby Timber som tillver-kat och monterat huset men också Finnaryd Mark & Bygg som bar totalansvaret för byggnationen. Jag har bara tapetserat och tyckt till ler Peter spjuveraktigt och vi

får en känsla av att han gjort mer än så.

när Molnen lättat packar vi in oss i båten som tar oss tillbaka till fast-landet och jag måste erkänna att en lätt avundsjuka planterades i min själ denna dag. Man får väl fort-sätta drömma om en egen ö, vem vet vad som döljer sig bakom nästa krök?

Storstugan är ljus och luftig, här är det öppet upp i nock. Mitt i storstugan finns en värmande kamin från Contura, kökssnickerier och porslinsho från Ikea.

En storprickig tapet från eco i vitt och rött pryder väggen i ett av sovrummen

Ön bjuder på många pausplatser, här har Peter byggt ett ma-rininspirerande staket med genomborrade trästolpar och rep.

Som stänkskydd har man monterat glas framför timret.

En smart Pacto toalett fungerar bra på ön.

Peter och Mari trivs ut-märkt på sin lilla ö.


Konsten att bo på en ö

TH2-08_28-31.indd 31 08-09-12 13.41.10

Pelle i skogenlever utan abonnemang

TH2-08_32-38.indd 32 08-09-12 13.43.38

Att köpa ett nytt värmesystem till huset är kanske inte det första man prioriterar, men när man väl gör det handlar det om en långsiktig investering. När Pelle valde sitt system ville han dessutom vara oberoende fasta abonnemang och elpriser.

Text: Veronika WintherFoto: Stina Lundhgren

Skog, skog och åter skog, vi börjar fundera på var vi egentligen hamnat. Sand yr upp omkring bilen då vi sakta kör fram längs

den dammiga grusvägen. Vi ska besöka Pelle för att göra ett reportage om det timmerhus som han byggt. Huset ligger vackert beläget på en äng i en gammal skogsmiljö. När vi stiger ur bilen för att till fots gå den sista biten, infin-ner sig en skön känsla av lugn och harmoni.

Trots lugnet inser vi ändå att det genom årens lopp säkerligen fö-

r e k o m m i t


Frihetens hus Del 1

TH2-08_32-38.indd 33 08-09-12 13.43.42

Köksinredningen är från Vansbro-kök och är handmålad med en grå möbellasyr på en röd grundfärg. För att framhäva den lantliga stilen sattes pärlspont som väggbekläd-nad bakom köksskåpen.Den djupa, grova diskhon är be-ställd från ”Villeroy & Boch”

Rött är ett genomgående färgtema i hela huset. Soffgruppen är norsk och har klätts med äkta fuskpäls. Bakom en fåtölj skymtar dieselkami-nen som håller varmt när Pelle inte är hemma.

Jag ville inte behöva känna mig låst. Inga system som skulle kräva tillsyn, allra helst inte vintertid


TH2-08_32-38.indd 34 08-09-12 13.43.50

Fakta om ”fattigmansspis””Fattigmansspisen” eller rörspisen är i princip lika uppbyggd som en kakelugn, fast den har inte det påkostade utanpåverket som kakelplattor och krås. Inuti är de murade på samma värmebe-sparande sätt, men förr murades ofta rörspisarna som treröringar, medan kakelugnarna oftast var femröringar och verkningsgraden blev då sämre för den enklare rörspisen. Denna spis passade allmogen bra eftersom den blev betydligt billigare och enklare att skaffa sig. Efter att ha murats upp behövde den bara putsas och målas utanpå. Ibland hade den smidda luckor som stängde inne elden men kunde också vara en helt öppen eldstad. Idag kan man mura rörspisar på samma sätt som kakelugnar och få lika bra verkningsgrad.

En vacker vit rörspis står centralt belägen i stugans allrum, för att lätt kunna sprida värme till husets alla vrår. Här har snedtaket utnyttjats väl för två inbyggda

gästsängar. Uppstoppade djur förstärker känslan av urskog. Stora ulliga fällar finns lite här och var i stugan.

Sovrummet är personligt inrett med smart för-varing. rader av byrån Malm från Ikea är inbyggda under snedtaket. Ett skjutbart sängbord med fast-monterade brickor på passar perfekt för mysiga frukoststunder.

Ett handdrejat handfat från Krukan på Mon har byggt in på låg höjd bredvid sängen.


Frihetens hus Del 1

TH2-08_32-38.indd 35 08-09-12 13.44.04

en hel del lantlig aktivitet. Miljön talar liksom sitt eget språk om både historik, gamla traditioner och ar-betande förfäder.

Pelle fick möjligheten att köpa ett stort timmerhus som stått obe-bott i 50 år. Huset hade klarat sig fint tack vare bra tak och gedigen timring. Timmerhuset plockades ned, flyttades till sin nuvarande plats. Huset var egentligen för högt med sina 3 våningar så en våning togs bort och timrades om till ett boningshus och ett stall. Nu smäl-ter de nya byggnaderna obemärkt in i den omkringliggande äldre miljön, som består av flera mindre fristående timmerstugor. Bonings-huset har utrustats med smart tek-nik, som idag gör fastigheten till ett modernt och bekvämt boende.

Pelle berättar för oss om hur det gick till när han renoverade sin fä-bod.

— Jag var trött på att ständigt på-verkas av olika driftskostnader och ville helst vara fri från fasta abon-nemang och känna mig oberoende elpriser. Det kändes viktigt för mig att på ett enkelt sätt kunna släcka

Brokvisten fungerar som ett extra rum med bord och bänkar.

Pelle har en ängel på kroken.


TH2-08_32-38.indd 36 08-09-12 13.44.11

en hel del lantlig aktivitet. Miljön talar liksom sitt eget språk om både historik, gamla traditioner och ar-betande förfäder.

Pelle fick möjligheten att köpa ett stort timmerhus som stått obe-bott i 50 år. Huset hade klarat sig fint tack vare bra tak och gedigen timring. Timmerhuset plockades ned, flyttades till sin nuvarande plats. Huset var egentligen för högt med sina 3 våningar så en våning togs bort och timrades om till ett boningshus och ett stall. Nu smäl-ter de nya byggnaderna obemärkt in i den omkringliggande äldre miljön, som består av flera mindre fristående timmerstugor. Bonings-huset har utrustats med smart tek-nik, som idag gör fastigheten till ett modernt och bekvämt boende.

Pelle berättar för oss om hur det gick till när han renoverade sin fä-bod.

— Jag var trött på att ständigt på-verkas av olika driftskostnader och ville helst vara fri från fasta abon-nemang och känna mig oberoende elpriser. Det kändes viktigt för mig att på ett enkelt sätt kunna släcka

Brokvisten fungerar som ett extra rum med bord och bänkar.

Pelle har en ängel på kroken.


TH2-08_32-38.indd 36 08-09-12 13.44.11

och stänga igen huset, när helst jag önskade åka därifrån. Jag ville inte behöva känna mig låst. Inga system som skulle kräva tillsyn, allra helst inte vintertid. Extra efterlängtat var det också att få en god standard och komfort, eftersom jag hade vissa funderingar på att i framtiden bo-sätta mig här permanent.

— Vi lever i en nytänkande värld och inom ”energiområdet” sker det ständigt nya förändringar, vi åter-går till att alltmer utnyttja de resur-ser som jorden står till förfogande med, säger Pelle.

— Därför valde jag själv solen-

ergi eftersom det ur miljösynpunkt kändes som ett hållbart energisys-tem. Dessutom är solenergi en gra-tis värmekälla.

Fyra solceller fick sin plats på ett av hustaken. De alstrar nu en-ergi som täcker husets behov. Prin-cipen är enkel, den består av en sol-cellspanel som omvandlar ljus till el, batterier lagrar den insamlade energin och en centralenhet skyd-dar batteriet mot över- och djupur-laddning.

— Även om jag åker bort garan-terar anläggningen att batteriet är fulladdat när jag kommer hem till

GasolGasol är en mångsidig gas som används till bland annat spisar, kaminer, kyl och frysskåp. Gasol har en stor betydelse inom såväl hobby och hantverk som industri. Gasol är energirik, miljövänlig, giftfri och fri från föroreningar.All förbränning fodrar syre och för att förbränna ett kilo gas krävs 12 m3 luft. När man är ute i det fria behöver man inte tänka på ventilation. Har man däremot gasolutrustning inom-hus är det viktigt att se till att lufttillförseln och ventilationen är god. Flaskorna gasolen förvaras i uppfyller mycket höga krav på säkerhet och gasolen kan förvaras i dessa under obegränsad tid utan att förstöras. Gasolen är tyngre än luft men blandar sig lätt med omgivande luft. Under vissa omständigheter kan dock utläckande gasol ansamlas på lågt liggande punkter. För att varna vid gasolsamlingar eller läckage har ett illaluktande ämne tillsatts gasolen. Lukten känns redan vid mycket låga koncentrationer.

Ett gasolelement ger värme på den inglasade brokvisten.

Bordet är handmålat och har fått en alldeles egen prägel, en god vän har skrivit in små gyllene ord om alla gemytliga stunder.


Frihetens hus Del 1

TH2-08_32-38.indd 37 08-09-12 13.44.22

huset igen, berättar Pelle. Han me-nar att batteriet dimensioneras så att man har tillräckligt med ström även om regnet står som spön i backen under en hel vecka.

— Jag har nu ström till belys-ning, radio, TV och kyl/frysskåp, till och med tvättmaskin, precis som om huset varit kopplat till det vanliga elnätet, fortsätter han att berätta. I varje rum på flera ställen sitter två kontakter utplacerade va-rav ett med 220 volt och ett med 12 volts ström. Solcellerna fixar elförbrukningen men inte värmen. De 54 kvadrat som är fördelat på storstuga, kök och badrum - tvätt-stuga på nedre plan samt loftets två sovrum värms upp av en rörspis. När Pelle inte finns på plats för att elda tar en diselkamin över upp-värmningen. Det går åt cirka 500 liter diesel per år. Allt vatten tar Pelle från en egen borrad brunn som ligger strax utanför huset. En hydropress skickar genom tryck in vatten i en gasolvarmvattenbereda-re som hjälper till att värma vattnet. I husets kök står numera en ny spis, kyl och frysskåp som alla drivs av gasol tillsammans med ström som alstras från solvärmecellerna. I dag klarar sig Pelle utan el och betalar bara för den diesel och gasol som han förbrukar varje år.

”Jag har nu ström till belysning, radio, TV, kyl/frysskåp... till och med tvättmaskin!”

I badrummet sitter ett vackert keramikhandfat från Mexiko. I trätaket finns infälld belysning och högtalare. Bakom draperiet döljs all den teknik som ger huset dess bekvämlighet.

Solcellerna sitter monterade på taket till ett av uthusen. Batterierna och regulatorn sitter inne i huset. Pelle menar att solel är ett mycket lämpligt medel för både människa och natur, då det är både gratis och även ger ett utsläppsfritt klimat.


TH2-08_32-38.indd 38 08-09-12 13.44.33

I Svesols flexibla värmesystem utnyttjas solvärmen så effektivt som möjligt. Kombinera med ved, pellets eller annat alternativ och få en miljövänlig uppvärmning som både din plånbok och framtiden älskar.

www.svesol.seTel: 0241-101 11

Allmogefönster efter din ideI mer än 80 år har vi byggt allmogefönster. Grunden för vårt gedigna hantverkskunnande som vi idag utnyttjar med moderna tillverknings-metoder. Det garanterar högsta kvalitet och livslängd.Vi hjälper dig att förverkliga dina fönsterideér. Lika gärna som vi tillverkar utbytesfönster för äldre hus. Besök vår hemsida.

Box 18, 796 21 Älvdalen, Tel 0251-101 08, Fax0251-413 30www.alvdalsfonster.com

Industrivägen 2 823 30 Kilafors • Tel 0278-65 06 15 • Fax 0278-351 21

Besök vår där kan dubeställa våkatalog.

ww

w.ha

lsin

g

Industrivägen 2, 823 30 Kilafors • Tel 0278-65 06 15 • Fax 0278-351 21

05-0337_Allt om Villor och hus 1 06-02-06, 15.38.25Cyanblå (processfärg)Magentaröd (processfärg)Gul (processfärg) Svart (processfärg)

TH2-08_39.indd 39 08-09-12 13.54.33

I Svesols flexibla värmesystem utnyttjas solvärmen så effektivt som möjligt. Kombinera med ved, pellets eller annat alternativ och få en miljövänlig uppvärmning som både din plånbok och framtiden älskar.

www.svesol.seTel: 0241-101 11

Allmogefönster efter din ideI mer än 80 år har vi byggt allmogefönster. Grunden för vårt gedigna hantverkskunnande som vi idag utnyttjar med moderna tillverknings-metoder. Det garanterar högsta kvalitet och livslängd.Vi hjälper dig att förverkliga dina fönsterideér. Lika gärna som vi tillverkar utbytesfönster för äldre hus. Besök vår hemsida.

Box 18, 796 21 Älvdalen, Tel 0251-101 08, Fax0251-413 30www.alvdalsfonster.com

Industrivägen 2 823 30 Kilafors • Tel 0278-65 06 15 • Fax 0278-351 21

Besök vår där kan dubeställa våkatalog.

ww

w.ha

lsin

g

Industrivägen 2, 823 30 Kilafors • Tel 0278-65 06 15 • Fax 0278-351 21

05-0337_Allt om Villor och hus 1 06-02-06, 15.38.25Cyanblå (processfärg)Magentaröd (processfärg)Gul (processfärg) Svart (processfärg)

TH2-08_39.indd 39 08-09-12 13.54.33

nästan jämt...Solen lyser

Elen är dyr, och kommer att bli ännu dyrare. I Sverige använder vi alldeles för mycket el till uppvärmning och vi förbrukar också mycket el i våra dagliga sysslor. Solen kanske kan hjälpa oss?

När man pratar om solenergi menar man oftast solvärme eller solel. Solenergin kan

fångas i ”solfångare” som man t ex kan ha på taket. Ibland förväxlas solel, som ger el till t ex belysning och elapparater, med solvärme, som ger värme till varmvatten och uppvärmning av hus.

Solceller är den enda teknik som fi nns som kan omvandla solener-gin direkt till elektrisk ström. Det svåra är inte att omvandla energin i solljus till användbar energi, utan att solen inte alltid lyser just när man behöver ström eller varmvat-ten. Man måste därför lagra ener-gin mellan dag och natt, sommar och vinter.

SOLCELLER OMVANDLAR ENERGIN i sol-ljus direkt till likström med hjälp av den s.k. fotoelektriska effekten. Den idag vanligaste typen av sol-cell, kiselsolcellen, tillverkas av en tunn skiva av halvledarmaterialet kisel, vilket är samma material som används inom mikroelektroniken. Ett nät av tunna metallkontakter täcker ett par procent av cellens framsida, dvs. den sida av cellen som exponeras för solljus. Cellens baksida är helt täckt av ett metall-skikt. När solljuset faller på cellen skapas en elektrisk spänning mel-lan cellens fram och baksida, vilket i sin tur gör att man kan få ut en ström av elektroner om man kopp-lar en ledning mellan framsidans

och baksidans metallkontakter. Solcellerna tillverkar likström som transformeras till växelström. Cel-lerna kan kopplas till batterier som sedan vid behov används i hushål-let för belysning, radio/TV och så vidare. Dagens batterier är inte så bra som man kunde önska så lite el går förlorad om man använder batterier för att lagra elen. En an-nan nackdel med solceller är att de fortfarande är ganska dyra. Detta beror på att råvaran kisel som man gör solceller av är dyr.

DET ENKLASTE TÄNKBARA systemet för elförsörjning med solceller består av en solcellsmodul och ett batteri med en säkring för att skydda bat-teriet från kortslutning. En modul med 36 kiselceller passar för att ladda ett 12-voltsbatteri. Till sys-temet kan en laddningsregulator kopplas för att hindra att batteriet blir överladdat under soliga dagar och skydda det från att helt laddas ur, vilket är skadligt för batteriet och minskar dess livslängd.

Solceller har i dag en väleta-blerad nisch inom elproduktion på platser där det är för dyrt att ansluta sig till elnätet. Vanliga tillämpning-ar är s k solar home systems (för belysning och radio/tv) i utveck-lingsländer, strömförsörjning av telekommunikationsmaster, fyrar, segelbåtar och sommarstugor samt för att pumpa vatten. Eftersom sol-cellsmoduler producerar likström

och de fl esta elektroniska utrust-ningar drivs med växelström kan en växelriktare, vilken omvand-lar likströmmen till växelström, monteras mellan batteriet och den elektriska apparaten. Växelriktaren behövs alltid då solceller ansluts till elnätet.

Hur mycket ström en solcell ger beror på hur mycket ljus som infal-ler mot solcellen yta. Strömmen är i princip proportionell mot solstrål-ningen. En kiselsolcell ger ca 0,6 volts spänning. vilket är för lågt för de fl esta tillämpningar. För att få en högre spänning seriekopplas fl era solceller. Solcellerna förses sedan med glas och en aluminiumram för att skyddas från slitage och fukt. Hela paketet med solceller, glas och ram samt en kopplingsdosa kallas för solcellsmodul. Många tillverkare garanterar 25 års livs-längd på modulerna. Ett SolEl-pro-jekt har också visat att denna långa livslängd är en realitet i svenskt klimat.

INVESTERINGSKOSTNADEN FÖR SOLCELL-SYSTEM i Sverige ligger i intervallet 40 000–150 000 kronor per kW. Cirka 50 000 kronor per kW är en tumregel som brukar användas för solcellssystem av standardtyp. Den effektiva produktionen från solcel-ler i Sverige är 600–900 kWh per installerad kW och år, beroende på var och hur systemen monte-ras. Detta motsvarar en besparing

på 600–1100 kronor per år och installerad kWmed dagens elpri-ser (inklusive skatt, nätavgift och moms).

DET FINNS FLERA olika typer av sol-celler: Solceller av enkristallint, fl erkristallint eller amorft kisel, olika typer av tunnfi lmssolceller, såsom kadmiumtellurid och CIGS, samt Grätzelsolceller, polymera solceller, m fl . Dagens solceller som baseras på kiselteknik är minst tio gånger så dyra jämfört med de traditionella energikällorna.

KTHs Centrum för molekylär elektronik utvecklar så kallade Grätzelsolceller. De är enkla att tillverka men bygger på avancerad kemi som härmar naturens foto-syntes. Nanopartiklar av titanoxid (det vita i målarfärg) doppas i ett färgämne som fångar solenergin och omvandlar den till elektricitet Grätzelceller är ännu inte lika ef-fektiva som kiselceller och tunn-fi lmsceller, utmaningen ligger i att få kemin att fungera. Solcellerna måste bli tillräckligt stabila för att hålla i 10-15 år. Ett av målen med forskningen är att visa att det går att producera solceller för utom-husapplikationer till en kostnad av en euro per watt, vilket motsvarar cirka en krona per kWh i Sverige. Först vid denna kostnad antas sol-celler bli konkurrenskraftiga för elproduktion.

Källa: Energimyndigheten

Solel


TH2-08_40-42.indd 40 08-09-12 15.16.12

Om man känner sig riktigt okunnig och förvirrad är det bra att prata med någon

som verkligen kan sin sak och då ska man passa på att ställa alla frå-gor man bara kan komma på. Även de dumma.

Jag hade åkt förbi företaget Solenteks hus som har stora sol-fångare på taket fl era gånger och bestämde att det nog kunde vara ett bra ställe att börja på för att få kunskap om solfångare. Det visar sig att grundaren Klaus inte bara är försäljare av system med sol och biobränslen utan även lärare vid högskolan, alltså van att göra svår teknik lättfattlig.

DET FÖRSTA JAG får lära mig är skill-naden mellan solel och solvärme. På Solentek sysslar man bara med solvärme. Jag blir lite förvånad när Klaus snabbt hoppar från sol till ackumulatortankar. Han förklarar för mig att det allra viktigaste och det första man ska satsa på är en bra ackumulatortank.

—Har man en tank som är för-beredd för solvärme och tillräckligt stor för antalet personer i huhållet så kan man sedan koppla på vad man vill på den tanken, man kan ha fl era energikällor och även byta värmesystem om man vill det. Man får ett fl exibelt värmesystem och det är i längden den bästa ekono-miska lösningen.

Han ritar snabbt upp en skiss över ett fl exibelt värmesystem och

Solvärme

Varmvatten

Kallvatten Panna, pump

Solpanel

Element

Elpatron

KombisystemSolfångarytan dimensioneras efter ackumulatorvolymen, 8-15 m2 solfångare till en ackumulato-volym på 500-750 liter brukar vara lämpligt. I ett kombisystem kan solvärmen valfritt kombineras med andra energislag.

solfångaranläggning

När man väljer storlek på anläggningen ska man ta hänsyn till hur många personer man är i hushållet. Tumregeln är 2-3 m2 solfång-are per person.

Ackumulatortanken som är själva hjärtat i hela systemet ska ha en volym på cirka 75 liter per kvadratmeter solfångar yta.

I tanken samlas värmen från olika värmekällor, som kan lagras i upp till fl era dygn.

Ackumulatortanken kopplas till kamin eller panna för vinterdrift.

En väldimensionerad kombianläggning värmer ungefär 50 % av tappvarmvattnet och 15-20 % av värmebehovet per år. Behoven varierar och beror på fl era faktorer så som husets beskaffenhet, familjesammansättning, väder med mera. (Av den anledningen går endast ungefärliga siffror att beräkna.)

Årsbehovet för ett normalt svenskt hushåll är 5000 kWh för tapp-varmvatten och 15000 kWh för uppvärmning.

Typiskt kan en solkombianläggning bidra med cirka 5000 kWh beroende på hushållets behov.

Det går att kombinera solvärme med värmepump.

Om man redan har en befi ntlig panna och vill koppla in solfång-are måste man ta hänsyn till att solfångaren som regel alltid ska kopplas till en ackumulatortank.

jag inser att det stämmer. Tanken är neutral. Den är bara en burk fylld med vatten som ansvarar för att man kan duscha, diska och få värme. Den släpper inte ut någon värme förrens det behövs och den har lång livslängd. Man kan räkna med att en tank håller i 30-50 år. Ackumulatortanken måste ha en storlek som står i proportion till det antal solpaneler man vill ha. För liten tank gör att man inte tar till-vara värmen solpanelerna ger och för stor tank gör att panelerna inte orkar värma vattnet tillräckligt.

KLAUS BERÄTTAR ATT trots att Sverige kan upplevas som solfattigt så ger solen enkelt all energi som behövs under del varma delen av året. Under den kallare delen av året är solen svag och soltimmarna få, så då räcker inte solenergin. Det bästa vore att kunna lagra den energi man tar tillvara under sommaren och se-dan använda den när det blir vinter. Det fi nns ingen riktigt bra teknik för det ännu, så därför måste man kombinera solvärme med något an-

Fakta


Fakta solel och solvärme

TH2-08_40-42.indd 41 08-09-12 15.16.20

Om man känner sig riktigt okunnig och förvirrad är det bra att prata med någon

som verkligen kan sin sak och då ska man passa på att ställa alla frå-gor man bara kan komma på. Även de dumma.

Jag hade åkt förbi företaget Solenteks hus som har stora sol-fångare på taket fl era gånger och bestämde att det nog kunde vara ett bra ställe att börja på för att få kunskap om solfångare. Det visar sig att grundaren Klaus inte bara är försäljare av system med sol och biobränslen utan även lärare vid högskolan, alltså van att göra svår teknik lättfattlig.

DET FÖRSTA JAG får lära mig är skill-naden mellan solel och solvärme. På Solentek sysslar man bara med solvärme. Jag blir lite förvånad när Klaus snabbt hoppar från sol till ackumulatortankar. Han förklarar för mig att det allra viktigaste och det första man ska satsa på är en bra ackumulatortank.

—Har man en tank som är för-beredd för solvärme och tillräckligt stor för antalet personer i huhållet så kan man sedan koppla på vad man vill på den tanken, man kan ha fl era energikällor och även byta värmesystem om man vill det. Man får ett fl exibelt värmesystem och det är i längden den bästa ekono-miska lösningen.

Han ritar snabbt upp en skiss över ett fl exibelt värmesystem och

Solvärme

Varmvatten

Kallvatten Panna, pump

Solpanel

Element

Elpatron

KombisystemSolfångarytan dimensioneras efter ackumulatorvolymen, 8-15 m2 solfångare till en ackumulato-volym på 500-750 liter brukar vara lämpligt. I ett kombisystem kan solvärmen valfritt kombineras med andra energislag.

solfångaranläggning

När man väljer storlek på anläggningen ska man ta hänsyn till hur många personer man är i hushållet. Tumregeln är 2-3 m2 solfång-are per person.

Ackumulatortanken som är själva hjärtat i hela systemet ska ha en volym på cirka 75 liter per kvadratmeter solfångar yta.

I tanken samlas värmen från olika värmekällor, som kan lagras i upp till fl era dygn.

Ackumulatortanken kopplas till kamin eller panna för vinterdrift.

En väldimensionerad kombianläggning värmer ungefär 50 % av tappvarmvattnet och 15-20 % av värmebehovet per år. Behoven varierar och beror på fl era faktorer så som husets beskaffenhet, familjesammansättning, väder med mera. (Av den anledningen går endast ungefärliga siffror att beräkna.)

Årsbehovet för ett normalt svenskt hushåll är 5000 kWh för tapp-varmvatten och 15000 kWh för uppvärmning.

Typiskt kan en solkombianläggning bidra med cirka 5000 kWh beroende på hushållets behov.

Det går att kombinera solvärme med värmepump.

Om man redan har en befi ntlig panna och vill koppla in solfång-are måste man ta hänsyn till att solfångaren som regel alltid ska kopplas till en ackumulatortank.

jag inser att det stämmer. Tanken är neutral. Den är bara en burk fylld med vatten som ansvarar för att man kan duscha, diska och få värme. Den släpper inte ut någon värme förrens det behövs och den har lång livslängd. Man kan räkna med att en tank håller i 30-50 år. Ackumulatortanken måste ha en storlek som står i proportion till det antal solpaneler man vill ha. För liten tank gör att man inte tar till-vara värmen solpanelerna ger och för stor tank gör att panelerna inte orkar värma vattnet tillräckligt.

KLAUS BERÄTTAR ATT trots att Sverige kan upplevas som solfattigt så ger solen enkelt all energi som behövs under del varma delen av året. Under den kallare delen av året är solen svag och soltimmarna få, så då räcker inte solenergin. Det bästa vore att kunna lagra den energi man tar tillvara under sommaren och se-dan använda den när det blir vinter. Det fi nns ingen riktigt bra teknik för det ännu, så därför måste man kombinera solvärme med något an-

Fakta


Fakta solel och solvärme

TH2-08_40-42.indd 41 08-09-12 15.16.20

nat. Solpaneler ger tillräckligt med värme för att värma varmvatten un-der sommarhalvåret, viss husvärme under höst och vår men nästan ing-enting under vintern. Fördelen är att solen är gratis och att det är en miljövänlig teknik. Solpaneler slits inte eftersom de inte har några rör-liga delar. En panna som utsätts för kondens och eld förbrukas och en värmepump som har rörliga delar slits ut. Värmepumpar belastar el-nätet men de är det moderna sättet att använda el.

Klaus förklarar att solpaneler egentligen är rätt enkla konstruk-tioner. De består av en glastäckt aluminiumlåda med en absorbator-plåt i. På baksidan av plåten sitter ett kopparrör, röret är fyllt med sol-värmeglykol. Solen värmer absor-batorplåten och rören med västska. Vätskan i rören kommer snabbt upp i hög temperatur och därför måste man föra den vidare för att ta tillvara och lagra värmen i en ackumulatortank. Från tanken kan man sen ta ut så mycket värme man behöver, mer på natten och mindre på dagen.

PÅ SOLENTEK HAR man fl era stora solpaneler som värmer en tank på 3 kubik varifrån värmen leds ge-nom slingor i golvet och även ge-nom slingor i jorden där den lagras. Meningen är att man ska kunna ta ut värmen ur jordlagret när det blir kallt framåt hösten. Jag får lägga händerna på den stora, svarta tan-ken som är glödhet trots att det inte är mycket sol den här dagen. Klaus skrattar åt min förvånade min och säger att de har väldigt mycket mer solpaneler än vad huset behöver, det hela är ett expriment: de vet ännu inte om det fungerar i prak-tiken att plocka tillbaks värmen ur jorden.

JAG KÄNNER MIG fullmatat med fakta och när jag inte kommer på något mer att undra över frågar jag lite hjälplöst Klaus om det är någon jag missat? Han lugnar mig med att jag nu ställt alla de vanligaste frågor han får. Dagens solvärmeteknik är utvecklad och fungerar mycket bra. Vilka energikällor som kommer att

Värmestugan Solveig. Stugan är ett komplett pannrum med solpaneler, ackumulatortank, panna med skortsten och plats för ev. pelletsförråd. Meningen är att den som har ett hus där det inte går att få plats med en tank eller skorsten ska kunna komplettera med en Solveig. Huset har en stomme av stål med en behändig krok uppe på taket så att det enkelt kan lyftas på plats med en kranbil. Klaus säger att priset för huset är lite för högt för en enskild villa men att om t ex fl era stugor går ihop om en Solveig så är det en bra lösning.

Solpaneler kan monteras infällda i taket tsom den till vänster eller utanpå-liggande som den högra.

På Solentek har man låtit solpanelerna vara en integrerad del av husets arkitektur. Den tredje raden uppifrån som ser lite ljusare ut på bilden är fönstren i övervåningen.

Mindre paneler kan monteras t ex över en dörr eller fönster som skydd mot sol och regn.

Värmeutbytet hos en solfångare varierar med takets lutning och väderstreck. Bäst är ett tak i söderläge med 45º lutning. Om ett sådant tak får indexvärdet 1,00 kan du i tabellen se hur effekti-viteten hos solfångaren påverkas i andra lägen.

Taklutning 15º 30º 45º 65ºRiktning:Söder 0,91 0,99 1,00 0,96Sydväst/sydost 0,87 0,92 0,93 0,89väst/ost 0,79 0,78 0,75 0,69

Källa: Energimyndigheten

Boktips!Välja Vämesystem för villan av Klaus Lorenz och Annette Henning. En skrift som ger enkla råd till dig som bor i villa och planerar att skaffa nytt värmesystem eller för-ändra det du redan har. Det fi nns även ett material med faktablad för installatörer. Kan beställas på [email protected]

Mer information:www.solentek.sewww.serc.se

användans i framtiden vet ingen, men solenergi kommer defi nitivt att vara en av dem.


TH2-08_40-42.indd 42 08-09-12 15.16.33

Högskolan på Gotland www.hgo.se/kulturvard 0498-29 99 00

GULiggKvart.indd 1 08-09-12 15.21.36

TH2-08_43.indd 43 08-09-12 15.24.13

GJUTGJUTGJUTGJUTdina möbler

Betong är ett material som man oftast bara förknippar med vägbyggen, husgrun-

der och kanske plattor i trädgården, men det går faktiskt att göra egna möbler i betong. Det är inte svårt men kräver planering och tid.

DET FÖRSTA MAN måste göra är att tänka ut hur möbeln ska se ut och planera en form. Formen byggs i trä och den måste gå att skruva isär så att man kan få ut möbeln utan att förstöra formen efter gjutning. Man måste tänka ”tvärt om” när man gör formen; det som ska bukta ut på möbeln buktar inåt i formen, så om man t ex vill ha en snyggt avrundad kant måste man hitta el-ler göra en profi l som är den färdi-ga kantens motsats. I det här exem-plet används hålkärlslister men det går även att forma hård cellplast av den typ som används i golvplattor. Materialet man använder till for-men ska inte kunna suga åt sig för mycket vatten, så skivor av träfi ber är inte lämpliga. Välj formplywood eller massivt trä.

NÄR MAN BYGGT en form förbereder man den för gjutning genom att

tvätta ren den med såpvatten, täta alla springor med silikon utifrån och sedan smörja in hela formen med ett tunt lager olja. Om man vill lägga in utsmyckningar av mosaik i formen sätter man fast dem med dubbelhäftande tejp.

Ska man gjuta någon större möbel så måste man fylla formen i omgångar, en tredejedel i taget kan vara lagom. Man knackar or-dentligt på utsidan av formen efter varje omgång så att luftbubblor i betongen försvinner.

När hela formen är fylld upp till kanten använder man en murslev och slätar till ytan så jämt det går. Man kan även ta en överbliven bit formmaterial och ”raka” över for-men med en sågande rörelse. Det gäller att ta god tid på sig så att ytan blir rak och jämn.

Därefter lägger man tjock plast-fi lm runt hela formen. Lyft på plas-ten efter 1 dygn och häll rikligt med kranvatten på betongen. Lägg därefter på plasten igen. Upprepa denna behandling i 3 dygn till.

NÄR BETONGEN BRÄNT ihop tar man bort formen genom att skruva isär den. Om man gjutit in utsmyck-

ningar i form av mosaik eller annat måste man vara försiktig och vrida bort formdelen så att inte mosaiken slits loss. Skrapa försiktigt fram de-koren med en kniv. Rengör sedan formen, skruva ihop den, blanda ny betong och börja om med hela pro-ceduren en gång till.

BETONG KAN VARA ytbehandlad på en massa olika sätt. Innan man ytbe-handlar ska man runda av alla vas-sa hörn och kanter med slippapper.

Utomhus ska betongytan kunna stå mot väder och vind. Det absolut enklaste sättet att skydda betongen är att använda en ren såpa.

Såpan får inte innehålla några andra “rengörande” ämnen än så-pan. Om såpan innehåller höga halter av tensider är den ett grov-rengöringsmedel och bör undvikas. Halten av tensider bör vara lägre än 5%. Ren såpa fi nns hos de fl esta välsorterade färghandlare.

Oavsett vilken typ av ytbehand-ling man väljer bör man, vid gjut-ningen, även tillverka några be-tongplattor vid sidan av för att sen kunna testa sig fram i lugn och ro till vilken ytbehandling som passar bäst. Se bara till att din skiva hålls

skyddad mot smuts under tiden du testar dina olika alternativ.

Späd ut såpan enligt anvisning på förpackningen. Blöt ner hela ytan med såpblandningen och an-vänd då en luddfri trasa. Betongen kommer att absorbera såpbland-ningen. Vänta ett par minuter och upprepa behandlingen 2-3 gånger eller tills att ytan inte absorberar mer. Efter ett par minuter tar du en luddfri trasa och torkar ytan torr, sen polerar du upp ytan med en torr luddfri trasa. Om du inte torkar och polerar noga kan ytan bli lite vitfl ammig. Detta betyder att såpan hunnit stelna på ytan i för tjockt lager. Då är det bara att polera lite till. En del av såpans olja stannar kvar på ytan och bildar en transpa-rent skyddande och ganska stark hinna som tillåter att betongen fort-farande andas vilket den bör göra. Underhåll och rengör ytan med samma såpa.

På WWW.FINJA.SE fi nns massor av tips och idéer till saker du kan gjuta i betong och även utförliga arbetsbeskrivningar.

Har du tid över och vill sätta din alldeles egna prägel på trädgården så fi nns det massor av saker du kan gjuta själv. Här ger vi en grund-läggande vägledning i hur det går till.


TH2-08_44-45.indd 44 08-09-12 15.25.32

Att tänka på Det finns många olika typer av betong. I det här

exemplet användes Finja reparationsbetong. Kolla med din fackhandlare vad som är lämpligt för just ditt projekt.

Det lönar sig att gjuta en provbit för att uppleva betongens beteende och prova ytbehandling.

Se till att du har ett stabilt underlag att jobba på. Tänk på att tillverkningen är dammig, blöt och kräver oömma kläder. Det bästa är att hålla till utomhus.

Plocka fram alla verktyg i förväg och kolla att du har tillräckligt med betong. Tänk på att det går åt mycket vatten så du har tillgång till det.

Det måste vara minst 10ºC under hela första dygnet där möblerna tillverkas, för att be-tongen ska härda på rätt sätt.

En form med raka linjer är det enklaste att arbeta med. Försök med något lätt så du kommer igång och ser hur betongen fungerar, gjut sedan mer avancerade saker.

Det här behöver du:Tumstock, skruvmejsel, kniv, vinkelhake, gerings-tvingar, studsfri hammare, vattenfast penna, långt vattenpass Cirkelsåg, borrmaskinFogspruta (För tätning mellan formsidor och underlag) och silikon latex.Frifallsblandare (Tombola) Till mindre projekt går det att blanda betongen i en hinkHink, murslev Såpa, matolja, stensåpaFormplywood, hålkärlslistGrovt slippapper, plastfolieoch mest av allt:Betong och vatten!


Gjuta i betong

TH2-08_44-45.indd 45 08-09-12 15.25.37

- i modern designSkärgårdsidyll med storslagna vyer


TH2-08_46-51.indd 46 08-09-12 15.36.12

- i modern designSkärgårdsidyll med storslagna vyer


TH2-08_46-51.indd 46 08-09-12 15.36.12

- i modern designSkärgårdsidyll med storslagna vyer Familjen har valt att bygga sitt

100 kvm stora hus i sprick-fritt lamelltimmer. Huset blir

bättre isolerat och timret vrider sig mindre än stockar av helträ. Yt-terväggarna är behandlade med en gråbrun lasyr med kontraststarka vita stolpar vilket gör att huset naturligt smälter in i den fi na skär-gårdsterrängen av stenklippor och tall.

Innanför entrén möts vi av ett gnistrande kvemoskiffer från

Lierne i Norge. I övriga rum över-går golven i ek med konjaksnyans. Väggarna är ljusa, nästan vita av den vitpigmenterade bivaxbehand-lingen.

JAG SJUNKER NER i soffan inbyggd i ett stort hörnfönster, familjen berättar:

— Vi ville ha ett fräscht, ljust och modernt boende kombinerat med känslan av att vara ute även då vi är inne. Absolut inte mörka tim-merväggar med små fönster som

Vi lägger till med båten invid bryggan till den privata ön i Stockholms skärgård. Solen är på väg att passera den friliggande uteplatsen uppe på stenhällen. Men ingen panik för det. Efter en promenad kring ön konstaterar jag att det ofta fi nns chans till sol kring huset, altanen sträcker sig kring tre av fyra väderstreck. Och just denna dag är det strålande väder i skärgården. Text och foto: bollnert.se

Altanen omger tre av husets fyra sidor vilket ger möjlighet att följa solen från morgon till kväll.


Liten pärla i skärgården

TH2-08_46-51.indd 47 08-09-12 15.36.22

vi, liksom många andra, tidigare har förknippat med timmerhus.

JAG FÖRSTÅR VAD de menar. Och de har absolut lyckats! Helhetskäns-lan är toppmodern. Liksom utsik-ten är magisk. Genom fönstren, som både till antal och storlek är väl tilltagna, kan jag under en kvart följa en segelbåts kryssande kring omkringliggande öar.

Vardagsrum och kök är i öppen planlösning. Vi drar upp den stora skjutdörren till altanen av glas på två gånger två meter. Oavsett om jag inkluderar den stora altanen eller inte så känns planlösningen otroligt luftig och stor.

I en vinkel till kök och vardags-rum ligger det resterande huset – två sovrum, klädkammare och toalett. Överallt har väggarna besparats överdriven inredning. Känslan jag får är inte någon upplevelse av att det är kalt och stelt. Snarare känns det rakt igenom stilrent. Den öns-kade moderna stilen med lagom liv i väggarna kommer naturligt med det vita timret.

FÖRUTOM DET NYBYGGDA timmerhu-set rymmer ön också två äldre och

Huset rymmer två sovrum. I det här tittar ungdomarna på sin tv förutom att sova. Badrum och klädkammare skiljer deras från föräldrarnas sovrum.Tavlan på väggen är ett foto från bollnert.se

Önskar föräldrarna kan de välja att möta morgonsolen på den omgivande altanen genom att använda sovrummets altandörr. Därmed behöver de inte väcka övriga familjen eller gäster.

Vardagsrummets öppna planslösning är i kombination med köket. Soffan inbyggd i det stora glasade hörnet inbjuder till att sjunka ner och studera kringliggande öar och förbi passerande båtar.

I nordöstlig riktning lockar morgon-sol till frukost på klippans uteplats. Den lilla röda stugan är både gäst-stuga och en plats att ”fl y” till då man önskar tid för sig själv på ön.


TH2-08_46-51.indd 48 08-09-12 15.36.41

mindre trähus. Det ena huset har klassiskt röd träpanel med vita fönster. Ett fi skenät dinglar i vinden utmed ena långsidan. Fiske är också en av de hobbys familjen kopplar av med. En av sönerna bevisar konsten på eftermiddagen. Stolt kliver han in i köket då han leende konsta-terar:

— I kväll kan grillen tändas. I var hand dinglar en stor ny-fångad fi sk. Medan fi sken för-bereds går övriga ner till det röda huset. Under vägen dyker en kort tanke på Emil i Lön-nebergas snickarbod förbi. Sen lyssnar jag nyfi ket då jag får förklarat:

— Bor man ute på en skär-gårdsö och det kommer ett större antal gäster, blir besö-karna lätt kvar fram emot små-timmarna. Övernattar de är det uppskattat att få ett eget och lite åtskilt kryp in.

Skjutdörren i glas är 2 gånger 2 meter och öppnar upp mellan kök, vardagsrum och den stora altanen.

Precis som i övriga huset ger utsikten genom de stora och

många fönstren i kök och vardagsrum känslan av att vara

ute även inomhus.



TH2-08_46-51.indd 49 08-09-12 15.37.00

MEN EXTRA STUGORNA fyller även andra behov. Ibland slinker pappan ner för att släppa loss med några rockiga riff på elgitarren. Och när ungdomarna får besök och vill vara ifred umgås de i ”snickarboden”.

ETT SNABBT NEJ klingar i luften då jag frågar om det bara är på sommaren de besöker skärgårdsidyllen.

— Timmerhuset stod klart i mit-ten av december. Så det första vi gjorde var att fi ra julen med att in-

viga det nya huset. Vidare får jag förklarat att timret

isolerar bra (speciellt lamelltimret som inte spricker) så utifrån den synvinkeln kan de vara där oavsett årstid. Braskaminen är omtyckt, förutom att den är en uppskattad mysfaktor. Kaminens centrala pla-cering i det öppna kök- och var-dagsrummet gör att värmen sprider sig snabbt över hela ytan. Och när väl värmen från brasveden kommit igång isolerar timret i sin tur vär-

Det ljusa köket är rymligt. Med extra bord får ett tjugotal matgäster lätt plats.

Den gråbruna lasyren får huset att naturligt smälta in i omgivningen av sten, mossa och träd. Endast västsidan av huset saknar altan.

Korridoren binder samman kök och vardagsrum med sovrum, kläd-kammare och wc. Golvet gnistar från kvemoskiffret. På de fl esta väg-gar är det sparsamt inrett. Timrets naturliga liv gör att det inte känns kalt och stelt.

Braskaminen med stenskiva på toppen värmer effektivt upp tim-merväggarna i den stora öppna plan-lösningen. Värmer den för bra svalkas rummet snabbt ge-nom att öppna den stora skjutdörren.

Korridoren binder samman kök


TH2-08_46-51.indd 50 08-09-12 15.37.13

men mycket bättre än väggar av annat material.

— Kalla vintrar är det perfekt skridskoåkning, och på sommaren badar och fi skar vi eller så åker vi en sväng med båt. Mest är det med motorbåt. Men ibland seglar vi, av-slutar de och pekar på några jollar invid strandkanten.

MITT BESÖK SKER under högsommaren. Dagen har minst sagt varit lika strå-lande som vädret. Utöver informa-tion om timmerhuset har vi hunnit bada, fångat fi sk och åkt båt. När vi åter beger oss mot fastlandet sitter

jag och begrundar ön då den distan-seras. Visst, Stockholms skärgård under högsommar är inte fel. Det visste jag innan besöket. Men nu kan jag inte låta bli att fantisera om hur det är här ute bland alla små öar en gnistrande vinterdag, då braska-minen sprakar och den vida blåvita isen ligger blänkande

En av ungdomarna passar på att njuta av solen på husets östliga del av altanen. På denna sida av

altanen fi nns plats för minst tiotalet soltörstande.



TH2-08_46-51.indd 51 08-09-12 15.37.23

Vägen norrut är proppad med hetsig trafi k och gas-sande solsken. Jag funde-

rar om jag åkt åt fel håll, det kanske är Italien vi är påväg till? Strax norr om Sundsvall har någon eller några hängt stora lakan vid vägkanten och på dem står det ”E4 är tråkig, åk kustvägen”.

Klockan sju på kvällen når jag Örnsköldsvik, och när jag ringer Britta för att få veta var huset jag ska besöka ligger visar det sig att det är nära fi skeläget Skeppsmaln. Jag bestämmer mig för att passa på när solen lyser och åker direkt till Skeppsmaln. Fiskeläget är inte stort, det ligger i en naturlig vik som med hjälp av det norrländska fenomenet landhöjning blivit allt grundare. Det fi nns en liten bod som säljer rökt sik, man kan på olika skyltar läsa om platsens his-toria och här fi nns världens enda surströmmingsmuseum (tror jag). Platsen har en enorm charm och man får verkligen en stark känsla för hur det måste ha varit att vara fullständigt beroende av havet.

Att köra E4 längs Norrlandskusten är väl värt mödan om man tar sig tid för några “strandhugg”.Av: Stina Lundhgren

Att köra E4 längs Norrlandskusten är väl

Nordlig kust

Skeppsmalns fi skeläger har anor från 1700-talet. Här fi skas än idag. Det går att köpa sig en rökt sik eller glass i en liten obemannad butik.


TH2-08_52-60.indd 52 08-09-12 18.36.12

Nordlig kust

Det första kapellet från slutet av 1600-talet brändes av rys-sarna. Det lilla kapell som fi nns idag timrades i slutet av 1800-talet. All inredning är målad i samma blågröna ton, väggarna är stänkmålade och golven såpskurade.

Fyren på Skags udde ligger på gångavstånd från fi skeläget

Förr stod fi skarna på udden och tittade ut mot havet för

att se var strömmingen fanns.

Landhöjningen märks tydligt, infarten till Skeppsmaln är idag så smal att bara mindre båtar

tar sig in till bryggorna.

Sveabolaget och kustsjöfartenKustsjöfarten har spelat en viktig roll för svensk inrikestrafi k fram till mitten av 1900-talet. Före järnvägsnätets utbyggnad var detta det snabbaste sättet att transportera sig inom landet. Det gick att åka fartyg från Karlskrona till Luleå med byten i bl.a. Stockholm långt in på 1900-talet. Sveabolaget var ett stort rederi som b.la trafi kerade ostkusten. Man hade både passagerarbåtar, isbrytare och lastfartyg. Emanuel Högberg från Skeppsmaln var under lång tid bolagets vd. Han övertog ledningen för ett ålderdomligt rederi där huvudverksamheten bestod av inrikes kustsjöfart med ångfartyg. Han lämnade efter sig ett modernt rederi som inom färjenäringen var världsledande med moderna kryssningsfärjor.

Stugan beboddes av familjen Högberg som var fi skare från Gävle fram till 1914, då den siste fi skaren i familjen dog. Inredningen är från slutet av 1800-talet. Stolen med det raka, låga ryggstödet är av gammal typ och vanlig i norra Ångermanland.


Strandhugg i Norrland

TH2-08_52-60.indd 53 08-09-12 18.36.56

det dåliga vädret. Jag kör de arton milen i regn.

Anders möter mig vid ett gäng brevlådor och jag följer hans bil på små grusvägar genom en barrskog där man kan skymta sommarstu-gor. Jag blir något bekymrad när vi kommer fram till huset och det enda jag ser är en timmerstomme med stora plywoodskivor där fönstren borde vara. Köra åttio mil för det här? tänker jag. Anders ser min min och ler. Det visar sig att huset är byggt i U-form och det jag ser är den nyaste delen som ska bli garage. Vi går runt garaget och jag andas ut. Anders förklarar att huset egentligen består av två byggnader och att den låga delen som förbin-

der de två offi ciellt är ett skärmtak, som nu har ”råkat” få glaspartier och ska bli ett spa. Tanken är att man ska kunna öppna glaspartierna och se havet från den stenlagda in-nergården.

Det hela började med att Anders köpte en tomt som en ren investe-ring. Den hade utsikt över en nyan-lagd småbåtshamn och för en man med stort intresse för segling är det ett toppläge. Efter ett par år be-stämde sig familjen för att behålla tomten och bygga ett sommarhus.

När man ska bygga är det alltid bra att ha kunniga släktingar och vänner.

— En kusin till Lena ritade hu-set efter våra önskemål, genom

det dåliga vädret. Jag kör de arton der de två offi ciellt är ett skärmtak,

Verandan var inte med i planerna för huset från första början utan byggdes på efteråt. På entrésidan av huset fi nns fl era runda fönster som för tankarna till båtar och hav.

Allrummet som verkligen är ett rum för allt. Här samsas kök, mat-plats, soffgrupp och träningsredskap om utrymmet. I fönstret står olika modellbåtar. Den grå i mitten är en modell av Anders första båt och Anders själv läser en tidning om timmerhus.

Jag däremot är beroende av so-len. När jag nått fi skelägret och tagit ett par bilder drar tunga regn-moln in och blockerar effektivt allt solljus. Regnet börjar ösa ner och fortsätter hela kvällen, sen nästa dag... och nästa... Jag inser att min vecka i Norrland snart är slut. Det blir att sätta sig i bilen och åka upp till Sävar norr om Umeå för ett re-portage hos Lena och Anders trots

för det här? tänker jag. Anders ser min min och ler. Det visar sig att huset är byggt i U-form och det jag ser är den nyaste delen som ska bli garage. Vi går runt garaget och jag andas ut. Anders förklarar att huset egentligen består av två byggnader och att den låga delen som förbin-

huset fi nns fl era runda fönster som för tankarna till båtar och hav.


TH2-08_52-60.indd 54 08-09-12 18.37.23

I det stora rummets bakre del tronar en ektrappa som leder upp till arbetsrummet. Från den har man en storslagen utsikt över hela rummet.

Famlijens intresse för nordsvenska hästar märks tydligt i inredningen. Anders har själv snickrat nischerna.

I hallgolvet är en dekorativ kom-passros av mosaik infälld. Den fi nns att köpa som färdig byggsats, Man vrider mittdelen och fl yttar bokstä-verna i bården så de stämmer med väderstrecken.

travet kände vi K-G Backan som har Backan Maskin och Lantbruk så han fi ck i uppdrag att timra hu-set. Själv är jag uppvuxen på Sä-varsnicken, pappa ägde den, så jag kunde göra inredningssnickerierna själv, berättar Anders. Vi lät gjuta en stor platta med en ursparning som stommen står i, och det är ock-så den rännan som all el löper i.

— Timret isolerar jättebra och det fungerar fi nt med golvvärme i plattan, säger Anders. Han berättar att golvet är norskt. De valde det för att det ser ut som ett båtdäck

med sina tunna svarta dekorränder och pluggar. I övriga inredningen har de kombinerat ek med furu.

— Det är vår son som kommit på idén med att montera ljusslingor i golvet utmed golvlisten och på limträbalken som håller stockarna mellan fönstren, säger Lena. Han



TH2-08_52-60.indd 55 08-09-12 18.38.01

tiken. Familjen driver en butik på travbanan och de säljer även stal-linredningar och hästtransporter förutom att de just nu ”bara” äger åtta kallblodiga travare som en av döttrarna hjälper till att träna och tävla. Det ger inte mycket tid över för segling...

ANDERS BERÄTTAR ATT det är grannar-na som tillsammans anlagt båtham-nen nedanför huset och att hamn-platserna bara får köpas av folk som bor i området. Båtplatserna är knutna till husen så de går inte att sälja separat.

— Vi har bestämt att alla sjöbo-dar ska vara olika för att det inte ska se så nygjorda och tråkiga ut. Min ska vara i timmer, ler han.

Jag inser att Norrland måste te sig helt annorlunda om man reser längs kusten med båt istället för bil, det verkar vara ett trevligt alterna-tiv. Det är synd att Svealinjen inte

I alla innertak sitter vitlaserat virke med valkanter som Anders själv hyvlat rent kanterna på.

Uteplatsen löper utmed och runt hela husets baksida. Det sneda hörnet på huset är en detalj som är svår att timra men Backan löste det galant.

Den gamla vedspisen är vackert placerad mitt i rummet.

Ljusslingan är infälld i golvet och löper runt hela rummet.

Det ljusa sovrummet är vilsamt sparsmakat.

Det glasade partiet är på ritningen ett skärmtak som förbinder garaget och gäststugan med huvudbyggnaden Runda fönster ger en marin känsla åt huset.

är elektriker men hade fullt upp så en elkonsult fi ck rita all el. Ljus-slingorna ger ett vacker sken åt rummet när det är mörkt ute.

DET FÖRSTA SOM byggdes var ett gästhus med bastu och där bodde de medan det stora huset byggdes. De två byggnaderna bands elegant ihop med skärmtaket.

Lena skyndar tillbaka till bu-

tiken. Familjen driver en butik på travbanan och de säljer även stal-linredningar och hästtransporter förutom att de just nu ”bara” äger åtta kallblodiga travare som en av döttrarna hjälper till att träna och tävla. Det ger inte mycket tid över för segling...

ANDERS BERÄTTAR ATT

na som tillsammans anlagt båtham-nen nedanför huset och att hamn-I alla innertak sitter vitlaserat Ljusslingan är infälld i golvet Det ljusa sovrummet är vilsamt sparsmakat.


TH2-08_52-60.indd 56 08-09-12 18.53.39

Köksinredningen i ek är från Ikea. Gol-vet har samma stenbeläggning som hallen. En skena med spotlights löper utmed två av väggarna i köket.

Murstocken står mitt i det stora rummet med vedspis på ena sidan och en värmande täljstenskamin på den andra.

längre har passagerartrafi k utmed kusten, för då skulle jag gärna välja det istället för bilvägen.

NÄSTA DAG BESTÄMMER jag tid med Britta och Stefan för att se deras hus. Jag vet egentligen inte vad det är för ett bygge jag ska till. När min syster och jag bestämt att träf-fas i famlijens stuga i Örnsköldsvik ringde jag till Östanbäcks Timmer-hus och fi ck ett telefonnummer. Britta ber mig ringa när jag når en liten bro över ett sund så ska hon vinka åt mig. Vägen ut till huset slingrar sig runt vikar och försvi-inner ibland ner i hisnande branta backar farligt nära vattnet. Det är mycket vackert. Jag stannar på bron och iakttar husen runt omkring. På andra sidan vattnet ser jag en fi gur som viftar med ett vitt tygstycke och jag svänger in på vägen

Småbåtshamnen strax nedanför huset är nyanlagd. Alla sjöbodar är byggda på olika sätt för att ge känslan av att de kommit till vid olika tillfällen.



TH2-08_52-60.indd 57 08-09-12 18.54.13

Vår mest villiga fotomodell hittills, här med matchande fäll av fårskinn.

Tvärs över fjärden ligger Röda Ulvens surströmminsfabrik, ett märke som är välkänt bland surströmmingsälskare.Matplatsen är ljus med stora fönster ut mot vattnet

I ett fönster sitter ett par turister. ”Det ska nog föreställa oss, har du sett nå’t så gräsligt!?” utropar Britta när hon vi-sar mig de två fi gurerna som hon och Stefan fått av goda vänner bara för att de gillar att resa så mycket.

Huset ligger vackert nära vattnet med egen brygga. Hässjan har Britta tagit med sig från sitt föräldrahem.

Vår mest villiga fotomodell Huset ligger vackert nära vattnet

I ett fönster sitter ett par turister. ”Det ska nog föreställa

som går åt det hållet. Huset ligger omgivet av björkar vid en havsvik med egen brygga. Stefan presente-rar sig och sin bror, de har fullt upp med att bygga ut altanen runt huset. Vi slår oss ned vid matbordet där Britta dukat upp fi ka och de börjar berätta om sitt hus.

— Våra bästa kompisar köpte ett fi nskt timmerhus för 35 år sedan där vi varit mycket och tyckt att de haft det så bra, säger Britta. När

vi bestämt oss för den här tomten och skulle börja bygga for vi runt i Finland och Norrland och tittade på många timmerhus. Då såg vi fl era av Östanbäcks hus, b.la. i Borga och tyckte att de var bäst, de såg så rejäla ut..

— När man åker runt sådär som vi gjorde så ser man fort vad man inte vill ha, ler Stefan.DET VAR BRITTA som ritade huset. Hon utgick från tomten och gjorde


TH2-08_52-60.indd 58 08-09-12 18.54.46

Köket har en perfekt bredd för den som vill arbeta snabbt och effektivt utan att springa benen av sig. Köks-inredningen är från Marbodal och maskinerna från Siemens.

I den öppna planläsningen är de olika områdena tydligt avgränsade från varandra så att en mysig rums-känsla uppstår.

I hallens tak kan man tydligt se takvinklarna inifrån och hur de

två ryggåsarna möts.. Golvet kommer från Sorsele och är

sandblästrat ”så det känns som fotmassage att gå på det”.



TH2-08_52-60.indd 59 08-09-12 18.55.29

Från altanen kan man blicka ut över vattnet i kvällssolen. Först vid 11-tiden på kväl-len tittade den norrländska solen äntligen fram.

Stockarna som bär upp taket fortsätter ut i veran-dataket och stöttas av en bastant stolpkonstruktion.

Vid entrén hälsar en soffa med mjuk kudde och ett äkta supskåp den trötte vandraren. Ytterdörren kommer från Näsåkers fabrik.

en modell i kartong. Sen köpte hon pinnar på virkesaffären, satte ner dom i backen och spände lila tråd emellan som fi ck vara väggarna. På det viset kunde de känna var på tomten huset skulle stå för att de skulle få bästa utsikten. När Britta bestämt sig gav hon sin skiss och kartongmodell till Johan på Östan-bäcks som gjorde en proffsritning. I det första utkastet skulle huset bara ha ryggås i vardagsrummet, sen ändrade de sig och ville ha det i hela huset. De fi ck precis som de ville trots att Östanbäcks aldrig gjort ett hus med två ryggåsar som möts.

— Gubbarna satt grensle på stockarna i många dagar innan de fi ck ihop det. De borde kanske ha stol inbyggd i byxorna, skojar Britta.

TOMTEN DE KÖPTE hade varit till salu ett tag. Ingen ville köpa den för att där växte c:a fyrtio stora björ-kar. De fällde först björkarna och grävde bort stubbarna. Några vän-ner varnade dem för att bränna ri-set på tomten. ”Det ger mycket sot som följer med upp på stommen när gubbarna klättrar på stockarna, sen måste sotet slipas bort innan man kan ytbehandla huset”. Så det blev att köra bort 40 kubikmeter ris från tomten. När det var gjort kunde plattan för huset gjutas. Plattan gjöts sent på hösten och en

måndag i Maj kom så en 25 meter lång långtradare och lastade av 17 timmerbuntar och fem gubbar med massor av verktyg.

Timmermännen jobbade från 6-7 på morgonen till sent på kväl-len. Britta servade med mat och fi ka för att hon ville vara med och se allt, och de fi ck lov att hålla med sängplatser, något de löste genom att hyra en friggebod.

Stefan och Britta fi ck göra en ritning över var de ville ha elut-tag, sen drog timmermännen rör i stockarna och en elfi rma kablarna.

AV ÖSTANBÄCKS FICK de också tipset att måla hela huset invändigt innan golv, fönster och dörrar sattes på plats. En målare kom och sprutade alla väggar och innertak två gånger med mjölkvit panellack och utsidan med järnvitriol. Sen sattes fönster och golv på plats.

Britta ritade köket själv men fi ck hjälp av Ulla på Nordemans att ställa upp köket i datorn, sen kun-de de beställa det från Marbodal. Torsdagen i midsommarveckan var allt klart.

— Nu bor vi här halva året. Vi har ett hus som vi tänker sälja om vi får tag på en bra lägenhet inne i stan istället, berättar de. Förut reste vi jättemycket men nu känns det inte lika spännande längre. Vi är här ute från Påsk, och i framtiden vill vi kanske bo här året om.

När det avslutat sin berättelse är det sent på kvällen och då, äntligen, tittar den norrländska solen fram.


TH2-08_52-60.indd 60 08-09-12 18.55.52

Vi bygger Ert timmerhus med känsla!

Tel 0647 61 11 00 [email protected]

FORSÉNS TIMMERHUS AB

Hantverksmässigt skräddarsydda timmerhus.Slott, drömhuset vid havet, fjällbastu, koja...

Hedehus AB

Gedigna timmerhusi senvuxen norrlandsfura

www.hedehus.se 0684-10300

TH2-08_61.indd 61 08-09-12 19.02.57

FasadEn snygg

Vårt Värdpar i Moab kände inte till ett enda timmerhus i området men kunde allt om geologi, arkeologi och base-jumping (man hoppar med fallskärm från en hög klippa och överlever om man har tur). Av en slump sprang jag på ett tim-merhus i Arches nationalpark. Det hade bebotts av en f.d. soldat som flyttat dit för att hans skador från inbördeskriget skulle göra mindre ont. Huset var en eländig liten stuga med en mindre hage för djur och en bod som var till hälften nedgrävd i backen, antagligen för att få lite svalka ur jorden. Man-nens dotter kom med sina barn och uthärdade i tio år innan hon fick nog och tvingade sin far att

flytta tillbaka till västkusten. Det var långt från huset till Moab även med bil, så man kan tänka sig att de måste ha haft ett hårt liv därute i öknen. Var de fått timmer ifrån är ett mysterium. Våra värdar berät-tade att de första vita nybyggarna var mormoner som högg ned träden vid flodkanten och byggde hus, bara för att få dem bortspo-lade av vårfloden. När träden var borta följde allt gräs med och så blev det ännu mera öken i områ-det. Indianerna däremot byggde svala hus i sten som till större delen låg under jord eller i grottor.

Blue ridge Mountains kommer nog aldrig bli en öken. Vegetationen är

Färg skyddar fasaden och ger huset ett lyft. Men var försiktig - fel färg på fel fasad kan ställa till stora problem...Text: Maria BackmanFoto: Stina Lundhgren

På spaning I USA

Inte helt täta knutar och mycket övrigt att önska mel-lan stockarna. Mysko teknik...

Blue Ridge Mountains är en mycket stor nationalpark där bara två av de ursprungliga nybyggarnas hus står kvar.

Att finna ett timmerhus i en öken utan träd är väl inte något man väntar sig..

Jag bor i skogen men har alltid velat se en öken. Min kompis Saundra tog med mig på en rundresa som gick både till Moab i Utahs öken och Blue Ridge Mountains täta grönska. Naturligtvis var jag tvungen att leta efter timmerhus.

Av: Stina Lundhgren


TH2-08_62-63.indd 62 08-09-12 19.04.51

så tät och grönskan så intensiv att det känns som att man andas in växter. Jag frågade efter timmerhus i området och hade svårt att hålla mig för skratt när Saundras pappa bestämt påstod att det var bristen på bra träd som var orsaken till att det inte fanns några timrade hus där. En blick in i skogen bakom hans stuga sa motsatsen: många träd var enorma och helt rakvuxna.

Befolkningen i de här bergen var mycket fattiga och då-ligt utbildade tills någon fi ck den ljusa idén att börja odla julgranar. Nu är de istället rika och dåligt utbildade. I hela den jättelika nationalparken fi nns

bara två gamla nybyggarhus kvar varav det ena var glest timrat. Springorna mellan stockarna var nästan lika breda som stockarna. De hade kanske varit fyllda med någon sorts lerklining men den måste i så fall ha trillat bort rätt lätt. Jag kunde inte begripa varför de timrat så och frågade alla jag träffade. Ingen verkade veta någonting om det. Saundra förklarade att det alrdrig varit viktigt för amerikaner att bevara något gammalt och att hennes föräldrar gjorde många förvå-nade när de valde att renovera en gammal stuga istället för att riva och bygga nytt.

Vi fann till sist en parkvakt

vid ett gammalt ”homestead” där hon satt och visade linberedning för turister. På frågan varför det inte fanns timmerhus i området svarade hon att det berodde på att de första invandrarna var skottar som inte hade någon erfarenhet av att timra eller bygga hus i trä, och att det var därför som de timrade husen hade så stora glipor mellan stockarna. På vägen därifrån såg vi ett nyare timmerhus. Det verkade som om traditionen med gles mellan stockarna levde kvar för huset hade tjocka vita ränder tvärs över fasaden; man hade fyllt springona med modern plastmasssa.

Inredningen i stugan var mycket spartansk och kanske inte helt komplett.

Vi träffade en parkvakt i färd med att lära ut linberedning. Hon påstod att de första nybyggarna i området var skottar som inte vis-ste hur man bygger i timmer.

Timmerhus på amerikanska: man fyller ut springorna mellan stockarna med plast och får ett vackert randigt hus.

I Blue Ridge Mountains odlas det julgranar till hela USA.

”Homestead” som numera är museum och visas upp av parkvakter. Halva stu-gan var byggd av nedsotat rivningsvirke.

Vinden slipar sandstenen i öknen till märkliga fromationer . En bit ovanför stugan fanns en stenbåge som såg ut som benen på en jättelik cowboy.


Timmerhus i öknen

TH2-08_62-63.indd 63 08-09-12 19.05.05

Klimatsmart

Block i massivt trä har blivit ett intressant konstruktions-alternativ till betong och

stål för fl ervåningshus. Efter den stora branden i träkåkstaden Sunds-vall 1888 förbjöds fl ervåningshus i trä. År 1994 hävdes förbudet sedan det visat sig att man idag kan bygga relativt brandsäkra konstruktioner i trä. Nyligen har också forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Mittuniversitetet visat att trähuset bidrar till att minska utsläppen av koldioxid. Följ här forskarnas resonemang och resul-tat i en notis som saxats från SLU:s hemsida.

”Träden utnyttjar solljuset (via fotosyntesen) för att ta upp stora mängder koldioxid ur luften och bilda kolhydrater. Med de döda växtdelarna tillförs marken med tiden en del av detta kol. Den kol-

dioxid som skogen tar upp lagras därmed dels i levande biomassa och dels i marken. Man säger att skogen fungerar som en sänka för kol.

DE FLESTA FORSKARE är överens om att skogarna har en nyckelroll i arbe-tet med att bemästra klimatföränd-ringen.

— Men det är inte som kolsän-ka som skogen har sin viktigaste roll, säger Mats Olsson, professor i skoglig marklära vid SLU. Det är användningen av skogsråvaran som ger den stora utväxlingen. Störst klimateffekt får man ofta genom att avverka skog, använda råvaran klokt och sedan återplan-tera skogen.

SKOGSBIOMASSA KAN ANVÄNDAS för att direkt ersätta fossila bränslen men

också för att tillverka trävaror som ersätter betong och stål, vilka ger stora utsläpp av koldioxid då de tillverkas. Sådana användningar ger en direkt och bestående effekt på utsläppen av koldioxid. Dessut-om låser man in det kol som fi nns i byggnadsvirke under mycket lång tid – så länge som byggnaden fi nns kvar. Ett trähus fungerar som en temporär kolsänka.

FORSKARE VID MITTUNIVERSITETET i Öst-ersund och vid SLU har tillsam-mans jämfört de koldioxidutsläpp som sker då man producerar ett fl erbostadshus med antingen be-tongstomme eller trästomme. Hu-sen består av vardera 4 våningar med 16 lägenheter och en boarea om 1 190 kvadratmeter. Båda hu-sen har samma boendeservice och samma energianvändning under

brukarskedet. Restprodukter från avverkning av skog och från träbe-arbetning förutsätts för att ersätta fossila bränslen för uppvärmning.

MAN HAR ANALYSERAT koldioxidba-lansen i ett hundraårsperspektiv. Produktionen av huset med betong medför ett nettoutsläpp av ungefär 96 ton koldioxid per hus. Bygger man med trästomme blir det inget nettoutsläpp utan i stället en in-bindning av 150 ton koldioxid per hus.

BYGGSYSTEM ÄR KOMPLEXA och varia-tionsmöjligheterna är många, men analys av ingående osäkerheter visar ändå att trähus har lägre net-toutsläpp av koldioxid än betong-hus.”

Tilläggas bör att konstruktions-tekniken med massiva träblock - i

Timmerhuset, med sina massiva träväggar, är en klimatsmart lösning på både lång och kort sikt. Långsiktigt genom att binda kol på olika sätt och därigenom minska koldioxidutsläppen. Timmerhuset kan såväl utnyttja som parera årstidens klimatvariationer. Solstrålningen bidrar till sänkt elräkning under senvintern, våren och hösten. Sommartid är husen relativt svala. Den massiva träväggen bidrar till ett utjämnat och behagligt inomhusklimat.Text Bengt Ager

att välja timmerhus


TH2-08_64-66.indd 64 08-09-12 19.07.22

regel krysslimmade träribbor - för fl ervåningshus är relativt ny och fortfarande under stark utveckling.

NÄR DET GÄLLER småhus är träkon-struktioner redan sedan länge det dominerande alternativet men det handlar då om regelväggar med isolering typ mineralull – s k lätta konstruktioner. Timmerhuset blir i den jämförelsen en ännu mera ef-fektiv kolsänka, särskilt om man gör timmerväggen så grov att träets egen isolering, i kombination med lämpligt uppvärmningssystem, är tillräcklig för att klara byggnor-mernas krav på energihushållning. Ingen extra väggisolering alltså, utom i enstaka rum (våtrum o d, helst mot norr).

TIMMERHUSET ÄR DESSUTOM en väl be-prövad konstruktion som använts under århundraden och i sin rena form – den oisolerade, bara stocken – har uppvisat en enorm livslängd. Det fi nns ju timmerbyggnader från 1200-talet som fortfarande håller sig upprätta. En ganska långlivad kolförvaring med andra ord.

Vill man vara extra klimatsmart väljer man ett träbränsle för upp-

värmningen och förstärker därige-nom skogens roll som kolsänka.

EN MASSIV TRÄKONSTRUKTION har hög värmelagringskapacitet. Under uppvärmningssäsongen kan sol-strålningen under senvintern, våren och hösten ge bra bidrag till värme-hushållningen. Solens värme lag-ras av träet för att senare avges till inomhusluften när temperaturen inne faller igen. Man får då tolerera att temperaturen inomhus varierar några grader.

VÄRMELAGRINGSFÖRMÅGAN GÖR OCKSÅ att ett timmerhus utan invändig isolering under dagtid är relativt svala på sommaren. Timret lagrar överskottsvärme under dagen och dämpar därigenom värmestegring-en. På natten kyls väggen utifrån och, genom utvädring/ventilation, inifrån. Väggen lagrar kylan. Det förklarar varför timmerhus blir alltmera populära i USA:s sydsta-ter som har ett subtropiskt klimat. Kylanläggningarna behöver inte utnyttjas så intensivt.

NÄR DET GÄLLER inomhusklimatet kan man säga att timret har för-mågan att ”buffra” temperatur och

att välja timmerhus


Information från Föreningen Svenska Timmerhus

TH2-08_64-66.indd 65 08-09-12 19.07.35

Föreningen Svenska Timmerhus

ReferenserEngelbrekt Isfält KTH: Lär av byggtraditionerna – utnyttja bygg-nadens termiska dynamik, Bygg & Teknik 3/97

Sari Huczkowski: Massiva trähus – attityd och verklighet. Examens-arbete, Design och träteknik, Högskolan i Gävle, 2004.

Stéphane Hameury: Heat and moisture buffering capacity of heavy timber constructions. Dok-torsavhandling, KTH, Stockholm, 2006.

Ingemar Nygren: Forskning pågår. Energihushållning och inomhuskli-mat. Bygga&Bo i timmerhus (s. 91). Föreningen Svenska Tim-merhus 2002.

luftfuktighet.Tillfälligt värmetillskott inom-

hus pga internvärme (från lampor, datorer, människor etc) och solin-strålning lagras av träet för att se-nare avges till inomhusluften när temperaturen inne faller igen. I massivträhuset blir därför tempe-raturvariationerna betydligt mera dämpade än i regelväggsbyggna-der.

TRÄ ÄR ETT hygroskopiskt material dvs det har förmåga att ta upp och avge fukt. Massiva träkonstruktio-ner inomhus kan därmed ta upp fukt ur inomhusluften när den re-lativa fuktigheten är hög för att se-nare avge när luften har låg relativ fuktighet. Vi får en utjämning av den relativa fuktigheten inomhus

En särskilt viktig egenskap idag - när otillräckligt prövade bygg-material och väggkonstruktioner medför omfattande problem med

mögel – är att rena massiva träväg-gar innebär minimal risk för sjuka hus.

DE INTERVJUUNDERSÖKNINGAR SOM gjorts på boende i hus med massiva träväggar utan invändig isolering visar också att majoriteten av de svarande upplever rumsklimatet som angenämt

HuvudslutsatserDen som vill vara maximalt klimat-smart ska alltså:Välja relativt grovt timmer i

stommen – även i fritidshusLägga bara på extra väggisole-

ring i utrymmen typ våtrum och kökVärma huset med träbränslen

De största relativa fördelarna med ett timmerhus har man i sydlägen.

TH2-08_64-66.indd 66 08-09-12 19.07.46

Namn:

Företag:

Adress:

Postnr: Ort:

Bredast är bäst

Ped

al/F

oto:

Nor

dlan

der

Pro

dukt

ion,

Pel

le N

ordl

ande

r

Bredast är bästBeställ provbit. Tel 0613-109 19www.defactobredast.se

Det miljövänliga alternativet

Ring så isolerar vi!0247-151 30

070-626 10 37

CELLULOSAISOLERINGFÖR GOLV, VÄGGAR & TAK

ISOLERTEKNIK– I ett med naturen –

[email protected]

✂

Plats för porto

Prenumeration 2009, 4 nr 160:-Inom Norden 300:-Nr 2 2008 + 4 nr 2009 200:-Inom Norden 330:-2008 + 2009 8 nr 320:-Inom Norden 600:-

Th&iNy DimensionLisskarvägen 5793 41 Insjön

✂

Prenumerera!Fyll i, frimärk och skicka in talongen här bredvid eller e-posta ditt namn och adress till [email protected]

Observera… att alla prenumerationer gäller tillsvidare vilket innebär att du måste kontakta oss och säga upp tidningen om du inte längre vill ha den.

Beatelunds ByggnadsvårdBergslagskaminer och

nyttigheter till gamla hus

www.beatelundsbyggnadsvard.se070-341 21 21

TH2-08_67.indd 67 08-09-12 12.11.24

www.kungsholmen.net

i Hälsingland

Boka era konferenser hos oss året runt!

Varmt välkomna önskar Billan och Erik med personal

0278-65 32 29, 070-324 04 03

TH2-08.indd 68 08-09-12 11.18.05

Documents

Timmerhus & interiör 2-08