Tillvarata storstaden

TILLVARATA STORSTADEN– platsen för förändring och framtidshopp

INNEhåLL

INLEDNINg 3

1. EN SAmLAD STORSTADSpOLITIk föR TILLVäxT Och uTVEckLINg 4

2. TILLVARATA TALANgERNA 4minska glappet mellan studie- och arbetslivit-strategi i skolansatsa på högre utbildningatt kunna leva på sin löninnovationsklimat i världsklassen storstadsinriktad innovationspolitikhuvudkontorsstrategi

3. TILLVARATA måNgfALDEN 8allt börjar i skolansvenskalyftetett språk Utveckla entreprenörskapet se över statliga myndigheters och verks lokaliseringincitamentprogram för en socialt sammanhållen stad

4. TA TILLVARA LIVSVALEN Och ökA LIVSkVALITETEN 12lika möjligheter i familj och arbetsliven rörlig bostadsmarknad

5. ökA TRygghETEN 14tryggt och snyggtsamverkan mot brotttidiga insatser

DEN RöDgRöNA STORSTADSfIENTLIgA pOLITIkEN 16

3

TILLVARATA STORSTADEN – platsen för förändring och framtidshopp

INLEDNINg Människor dras till Sveriges storstäder av många olika skäl. För en del hägrar drömjobbet, för andra handlar det om att finna den stora kärleken eller att komma närmare det breda nöjes- och kulturutbudet.

Malmö, Göteborg och Stockholm är viktiga för hela Sveriges tillväxt och bidrar med nya företag, arbetstillfäl-len och innovationer. En politik som tar tillvara våra storstäders möjligheter och förutsättningar ger positiva effekter för hela landet.

Många positiva reformer har genomförts under mandatperioden för våra storstäder. Satsningar på arbete, utbildning och välfärd kommer många människor i storstäderna till del. Omfattande investeringar i ny infra-struktur och en god miljö är andra viktiga pusselbitar för att förbättra människors livskvalitet.

Samtidigt ser vi att det finns fortsatt mycket stora utmaningar. Den internationella finanskrisen har på kort tid slagit ut ett stort antal jobb. Vi ser också fortsatta problem i storstäderna med segregation och en skola som inte förmår att ge alla elever en god start i livet.

Grunderna i vår storstadspolitik formuleras lokalt. Utgångspunkten för denna storstadspolitiska plattform är att formulera inriktningen för en nationellt sammanhållen storstadspolitik med konkreta initiativ för att bättre kunna utveckla och ta tillvara den tillväxtkraft och mångfald som storstäderna erbjuder.

En nationell storstadspolitik kan aldrig bygga på en politik enbart för storstäderna, utan måste utgå från att det finns ett ovärderligt samspel mellan storstaden och övriga regioner i landet. Det handlar inte minst om storstä-dernas samarbete med andra regioner när det rör områden som företagande, forskning och utbildning.

Storstäderna i Sverige har visserligen många gemensamma nämnare, som täthet, mångfald och rörlighet. Ge-mensamt för Malmö, Göteborg och Stockholm är även att de utgör betydelsefulla nav för många kringliggande kommuner som är beroende av städernas service, arbetsmarknad och infrastruktur. Men därtill skiljer sig också regionerna åt. Därför måste ansatsen i en storstadspolitisk plattform ta fasta på nationella riktlinjer för att utveckla storstädernas gemensamma möjligheter och utmaningar, men också respektera och ta hänsyn till regionernas olikheter. Den utvecklingspolitik som tagits fram av storstadsregionerna själva bör vara utgångs-punkt för den nationella politikens inriktning.

Den ökade urbaniseringen som gör att allt fler människor i Sveriges storstäder lever och arbetar nära varandra innebär både stora möjligheter men även utmaningar. Mötesplatser, nätverk och samarbeten leder till att det skapas förutsättningar för jobb, kreativitet, innovationer och nya idéer. Samtidigt för också tätheten med sig nackdelar i form av trängsel, dyrare levnadskostnader, höga lokalkostnader, buller, restider och större risk för segregation.

Den här plattformen gör inte anspråk på att beröra alla de frågor som påverkar livet i våra storstäder. Istället fokuserar den på fem områden som vi moderater tror är centrala för att utveckla storstädernas förutsättningar och skapa bättre villkor för alla som bor där:

En samlad storstadspolitik för tillväxt och utveckling•Att tillvarata och utveckla talanger•Att tillvarata mångfaldens möjligheter•Att tillvarata livsvalen och stärka livskvaliteten•Att öka tryggheten•

Den storstadspolitiska plattformen har författats av Anna König Jerlmyr och presenterats för partistyrelsen. Den har fattat beslut om att anta den som en övergripande inriktning för Moderaternas storstadspolitik. Det är dock fortsatt författaren som svarar för de enskilda förslagen.

Samtliga förslag i denna plattform ska prövas mot överskottsmålet i de offentliga finanserna. Inför nästa man-datperiod prioriterar Moderaterna förslag för att värna sunda offentliga finanser, skapa högre kvalitet i välfär-den och genomföra skattelättnader för samhällsbärarna.

4


1. EN SAmLAD STORSTADSpOLITIk föR TILLVäxT Och uTVEckLINgNästan var femte svensk bor i dag i Stockholm, Göteborg eller Malmö. De tre storstadsregionerna svarade för mer än 90 procent av landets befolkningsökning under perioden 2005-2007.

Det är inte bara i Sverige som en stor del av befolkningen dras till städerna. Mer än hälften av jordens befolk-ning bor i dag i städer. Stockholm med sina närmare 2 miljoner invånare kan jämföras med städer som Köpen-hamn, Köln och Budapest. Göteborg med sina 900 000 invånare kan jämföras med Bonn, Nice och Florens och Malmö med sina 600 000 invånare kan jämföras med Belfast, Strasbourg och Bratislava1.

Vilka faktorer kan sägas vara viktiga för konkurrenskraftiga och växande storstadsregioner? Det finns en utbredd forskning inom detta område, men några faktorer som brukar nämnas är samspelet mellan näringsliv, forskning och myndigheter. Andra viktiga områden handlar om att utveckla bostadsmarknaden, öka deltagan-det bland utrikes födda samt förbättra infrastrukturen.

Sverige saknar idag en nationell storstadspolitik. En samlad strategi är nödvändig med tydligt tillväxtfokus som tillvaratar storstädernas möjligheter.

Faktum är att storstadsregionerna bidrar med en väsentlig del av BNP tillväxt i landet Andra styrkor är att de bär upp mångfalden i landets ekonomi och är ett nav för forskning och utveckling samt den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Det finns beräkningar som visar att en bättre fungerande storstadspolitik skulle leda till 146-191 miljarder kronor högre BNP år 20202.

Moderaternavill:

• Ta initiativ till framtagandet av en nationell storstadspolitik för att främja tillväxt och utveckling i våra storstadsområden fram till 2020.

2. TILLVARATA TALANgERNASverige är ett land med generellt hög tillväxt. Prognosen för framtiden är god, trots att vårt land likväl som andra drabbats av den globala finansiella krisen. Men vi ser också nya trender i framtiden – trender som i viss mån skapar nya utmaningar för alla i storstäderna.

Framväxten av ny teknik, forskning och spetskompetens gör våra storstäder till kunskapskrävande markna-der. Samtidigt ser vi hur tjänstesektorn växer och blir en allt viktigare del av vårt näringsliv. Allt större delar av forskning, utveckling och innovationsverksamhet koncentreras just till storstäderna, vilket ställer nya och höga krav på kompetenta och utbildade människor.

De flesta kreativa näringar är lokaliserade i storstäderna som är attraktiva både för kapital och kompetens. Fler entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar måste få bättre förutsättningar att utveckla sina idéer. Da-taspel, film, konst och mode får en allt större betydelse för svensk export. En dansk studie visade också nyligen att svenska chefer och anställda är de i Norden som värderar innovation och kreativitet högst3.

Regeringen har som ett led i detta arbete beslutat om en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar på totalt 73 miljoner kronor fram till 2012. Samtidigt finns det starka skäl att fortsätta att lyfta de nya näringarna vid statsbesök, vid internationella handelsresor och införliva de kreativa näringarna som en viktig del i bild-sättandet av Sverige.

1 storstadsregionernas roll och betydelse för nationell tillväxt, Jörgen lindell, Uppsala Universitet

2 nUteK

3 innovation inside, danmark 2010

5


Det är viktigt att Exportrådet har goda kunskaper inom de kulturella och kreativa näringarna. Entreprenörer inom svensk konst och mode ska få samma professionella bemötande och hjälp att etablera sig utomlands som svenska teknikföretag. Sverige behöver också fortsätta att utveckla de nationella inkubatorernas kompetens inom de kreativa näringarna.

mINSkA gLAppET mELLAN STuDIE- Och ARbETSLIVI årets upplaga av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visar det sig att vartannat företag med minst fem anställda har försökt att rekrytera nya medarbetare under den senaste sexmånadersperioden. Något som kan upplevas som förvånande med tanke på det tuffa ekonomiska läge som varit. Sju av tio företag uppger att det är brist på personer med yrkeserfarenhet som varit orsak till att det varit svårt att hitta medarbetare. Den näst vanligaste förklaringen är det är svårt att få tag på människor med rätt utbildning. Tidigare enkäter har pekat på samma problematik och ett växande problem är att allt fler avstår från att rekrytera när de inte hittar medar-betare med rätt kompetens.

En bättre fungerande matchning förbättrar företagens möjligheter att snabbt hitta medarbetare med rätt kom-petens. Samtidigt som människor skulle minska tiderna som människor befinner sig i arbetslöshet.

Mot denna bakgrund är det viktigt att fler unga får erfarenhet av arbetsmarknaden betydligt tidigare. Lärlings-utbildningar och lärlingsanställningar ger fler en tydligare koppling till både arbetsmarknad och utbildning. Det är nödvändigt att elever får tillgång till lärlingsanställningar där skola och näringsliv samverkar tillsam-mans med arbetsmarknadens parter.

Moderaternavill:

• Fortsätta utveckla valfriheten inom Arbetsförmedlingen vad avser coachning och matchningsverksamhet.

• Se över möjligheterna att förstärka arbetet med att öppna upp för fler aktörer, till exempel privata ungdomsförmedlingar och förmedlingar för akademiker.

• Verka för att fler branscher använder sig av lärlingsanställningar för att minska glappet mellan studieliv och arbetsliv.

IT-STRATEgI I SkOLANUtvecklingen inom IT-området går i en rasande takt och vi kan anta att de flesta av framtidens jobb kommer att kräva ett gediget kunnande inom teknik. Tyvärr har skolan inte följt med utvecklingen.

När Skolverket undersökte kunskaperna inom IT hos lärarkåren var resultatet nedslående. Tre av fyra ansåg att den egna skolans IT-kompetens var otillräcklig samt att de hade svårt att hitta bra undervisningsmaterial. Bara hälften av lärarna använde IT högst någon lektion i veckan. Få datorer i skolorna skapar långa väntetider för eleverna, ofta är de gamla och det tar lång tid för att få support.

Samtidigt som vi har en värld där företag och människor använder sig av datorer dagligen befinner sig många skolor fortfarande hopplöst efter. Skolan måste likna de moderna arbetsplatser dit eleverna senare ska hamna. Det är också högst nödvändigt att höja lärarnas utbildning inom IT och e-learning så att teknik blir en natur-ligt integrerad del i all undervisning.

IT har också visat sig kunna hjälpa elever att bli mer motiverande. Tekniken kan också hjälpa lärarna att utbilda mer effektivt och ger i sin tur positiva effekter som betygsutveckling, inlärning och samarbete till eleverna. I framtiden kommer elever inte bara att vara konsumenter av information, med teknikens utveckling handlar det

6


i större grad om att också producera information och då måste svenska skolor ha en hög tillgänglighet till ny teknik och nätpedagogik.

Moderaternavill:

• Arbeta för att stärka svenska skolors nätpedagogik och tillgänglighet inom IT.

SATSA på högRE uTbILDNINgSverige kommer att behöva mer av högutbildad kompetens för att möta den internationella konkurrensen och globaliseringen. De kluster som växer fram i Sverige måste helt enkelt få tillgång till specialiserad kompetens. Eftersom de flesta studenterna vid högskolorna i en region både kommer från regionen och senare också får jobb i regionen är det viktigt att möta den framtida efterfrågan i våra storstäder. Genomströmningen på uni-versiteten måste också öka för att fler studenter ska kunna bli klara med sina studier tidigare.

Den kunskapsintensiva sektorn ställer krav på högutbildade och bara i Stockholm ligger den prognostiserade bristen på högutbildade år 2030 mellan 44 000-73 000 personer, enligt den regionala utvecklingsplanen.

Moderaternavill:

• Fortsätta stärka kvaliteten i den högre utbildningen.

• Fortsätta att bygga ut högskoleplatserna så att de möter den långsiktiga efterfrågan.

ATT kuNNA LEVA på SIN LöNOm Sveriges konkurrenskraft ska kunna stärkas för framtiden är vi beroende av att personer väljer att utbilda sig. Då måste det finnas incitament att belåna sig och studera under flera år. Avkastningen på utbildning är generellt låg i Sverige. Regeringen visade 2007 att Sverige ligger långt efter länder som Finland, Norge och Storbritannien när det gäller ekonomisk lönsamhet av högre utbildning inom högskola och universitet. Trots Alliansens ansträngningar att göra det mer lönsamt att arbeta och studera är det fortfarande inte tillräcklig avkastning jämfört med andra länder.

Många som bor i någon av våra storstäder kan ha en på pappret hög lön, men som i realiteten äts upp av de höga boende- och levnadskostnaderna. Ser man till hur mycket pengar som blir över i plånboken efter det att boende- och levnadskostnader är betalda är lönen i storstaden många gånger lägre än den som erbjuds för mot-svarande jobb på andra platser.

Moderaternavill:

• Verka för att arbete och utbildning ska löna sig bättre genom fortsatta skattelättnader på arbete .

INNOVATIONSkLImAT I VäRLDSkLASSStadens täthet underlättar för innovationer som ofta baseras på unika erfarenheter, förhållningssätt och värde-ringar och som överförs mellan individer. Mångfalden och tätheten skapar förutsättningar för sådana person-liga möten och uppkomsten av kunskapsutbyte, idégenerering samt samverkan och nätverkande mellan olika innovatörer. Att satsa på innovationer i övriga Sverige ska inte stå i motsatsförhållande till att satsa på storstä-derna.

Genom en medveten strategisk satsning där ett antal aktörer samlas kan både samarbete och konkurrens driva

7


fram en specialisering som attraherar arbetskraft, möjliggör kunskapsspridning samt skapar förutsättningar för innovationer. Företag inom närbesläktade verksamheter är en viktig del för detta, men också mer institu-tionella aktörer som universitet och myndigheter. Ambitionen måste vara hög för att omvandla kunskap och forskning på universiteten och företagens forskning och utvecklingsverksamhet (FoU) till kommersialisering av nya affärsidéer.

EN STORSTADSINRIkTAD INNOVATIONSpOLITIkI Sverige finns det uppemot 900 000 företag. Många av dessa finns och verkar i våra storstäder. Mer än ofta är det dessutom här som mindre och nystartade företag kan hitta nödvändiga investeringar för att kunna växa, nyanställa och ta marknadsandelar. 94 procent av svenska företag är så kallade mikroföretag med endast en el-ler två anställda, men det är inget som står i vägen för ambitionerna och kompetensen.

Storstäderna i Sverige är idag knytpunkter och centra för innovation och entreprenörskap. Vare sig det gäller framsteg inom forskning, teknikutveckling eller rentav gott nytänkande och inspirerande idéer ligger Sverige i framkant. I vissa fall är vi till och med världsledande. Men steget från en god idé till att starta eget och sen omvandla det till ett lönsamt växande företag kan i många fall vara komplicerat och riskfyllt. För att företag ska kunna starta, bli lönsamma och växa, krävs ofta affärsmässig kompetens och viktiga kontakter – men framfö-rallt pengar i form av investerare. Här kan många entreprenörer och småföretagare behöva en hjälpande hand.

Lika viktigt som det är att fler företag startas i Sverige så måste fler företag i storstäderna stimuleras till att våga och kunna expandera sin verksamhet. Dagens globaliserade värld ställer högre krav på snabbare interna-tionalisering. Flera faktorer kan i dessa fall vara avgörande för företagens möjligheter, men det är framförallt behovet av kapital – i form av investeringar – som är avgörande för företagens vilja och möjligheter till växt.

Sverige ligger sedan flera år tillbaka i topp vad gäller storleken på investeringar i FoU i förhållande till landets storlek, men utvecklingen i välståndsligan visar att vi fortfarande inte får ut tillräckligt i form av konkurrens-kraft, innovation och hållbar tillväxt. Bristen på en nationellt framtagen strategi för främjandet av innovationer i Sverige är i många avseenden avgörande för just denna utveckling.

Det finns därför i grunden ett starkt behov av en tydlig svensk innovationsstrategi – präglad av långsiktighet, högre samverkan mellan berörda parter och ett förtydligande av statens roll i alla skeden. En sådan strategi skulle ha som ytterst effekt att på ett smidigare och effektivare sätt knyta ihop alla nödvändiga komponen-ter för ökat entreprenörskap och innovationsutveckling i Sverige och skulle bidra till att ytterligare attrahera externa investeringar i tillväxtindustrin. Det finns ett flertal länder i vår omvärld där sådana strategier redan finns på plats och där de positiva effekterna är mätbara.

I nuläget upplever många företag att det finns en brist på kompetent investeringskapital, dvs. investerare som är villiga att både investera pengar i företagen och aktivt bidra till företagets utveckling genom att exempelvis ge råd, ställa krav, bidra med sitt nätverk och på andra sätt vägleda företaget. Vad som behövs är inte nödvändigt-vis mer offentliga medel till investeringar i fonder och inkubatorer utan snarare en helhetssyn där man tar ett samlat grepp kring alla aktörer som idag finns för att understödja investeringar i tillväxtföretag4.

Moderaternavill:

• Utvärdera möjligheterna att skapa en nationell innovationsstrategi för Sverige.

4 sting, innovationsbron, svenska rikskkapitalföreningen

8


huVuDkONTORSSTRATEgINär allt fler storstadsregioner tävlar om att attrahera storföretag bör också Sverige arbeta strategiskt med att attrahera huvudkontor till framförallt storstäderna. Strategin kan innehålla allt från internationell marknads-föring till skatteöversyn samt satsningar på infrastruktur.

När det gäller lokalisering av huvudkontor har det också stor betydelse för hur företagen kan attrahera kom-petenta medarbetare från utlandet. Då behöver man också se till faktorer som tillgången till internationella skolor och boendekvalitet. Forskningen har också visat ett positivt samband mellan placering av huvudkontor, investeringar i FoU samt förekomsten av högproduktiva arbetstillfällen.

Moderaternavill:

• Utveckla en strategi för hur Sverige fortsatt ska attrahera företag, dess medarbetare och dess huvudkontor.

3. TILLVARATA måNgfALDENMånga unga som bor i utanförskapsområdena och storstädernas ytterstadsområden har en positiv syn på fram-tiden. De är driftiga och har planer för studier och arbete. Frågar man de unga trivs också många generellt sätt bra i sina bostadsområden. Det är en myt att alla längtar efter att flytta ut. Lika fördomsfull är bilden av att alla kastar sten och startar upplopp. Bilden av städernas förorter är tyvärr allt för ofta ensidig, fördomsfull och negativ.

Samtidigt kan ingen förneka att det finns utmaningar och problem. Sverige har under många år haft stora problem med integrationen. Vi är ett av de länder inom OECD som har störst andel arbetslösa invandrare i för-hållande till deras andel av arbetskraften. Utlandsfödda är också överrepresenterade i grupper som får socialbi-drag, är långtidssjukskrivna och förtidspensionerade5. Även om riksdagen nyligen fattat beslut om åtgärder för förbättrad integration för nyanlända finns det stora utmaningar kvar.

För att kunna få ett arbete krävs det ofta både kontakter, kunskaper och erfarenheter. Fler unga i socialt utsatta områden skulle behöva mer stöd till att få tillgång till viktiga kontaktnät under skoltiden. För att lyfta område-na och utveckla de talanger som bor här behövs en rad insatser som berör allt ifrån förskola till bostäder. Jobb, skola och entreprenörskap ska ses som de viktigaste verktygen för att minska den ekonomiska utsattheten och möjliggöra för fler att kunna förverkliga sina drömmar.

Människor ska kunna göra bostadskarriär i sitt eget område. Vi måste bygga ett land med städer och förorter där man kan flytta från hyresrätt till bostadsrätt eller den nyinrättade boendeformen ägarlägenheter, eller till radhus och villa i ett och samma område. Politiker har också ett ansvar att bygga stad, inte bara områden med kontorslokaler eller boende. Arbetstillfällena ska ligga vägg i vägg med hemmen. Människor ska inte behöva flytta till andra områden så fort de får en förbättrad ekonomisk livssituation. Förebilderna ska vara på plats och inspirera fler som bor i området. Lyfter vi boendemiljön i de utsatta områdena kan förhoppningsvis utflyttning vändas till inflyttning. Vi har sett det i andra städer runt om i världen och det bör vara möjligt även i Sverige.

ALLT böRjAR I SkOLANOm unga får en tidig kontakt med arbetsmarknaden stärks deras möjligheter att etableras i samhället. Det är inte bara skolan eller politiken som bär ansvar, även branschorganisationer, näringsliv och ideella krafter måste känna att de tar sitt ansvar att stärka ungdomarnas livschanser. Genom mentorsprogram, praktikplatser, som-marjobb och läxläsning kan fler få stöd till att stärka sina möjligheter att gå vidare till jobb och utbildning.

5 oecd 2006

9


En del elever har svårt att läsa läxorna hemma då trångboddheten är stor, andra elever har höga resultat på pro-ven och är synnerligen studiemotiverade. Skolan måste klara av att ta hand och utveckla alla dessa olika elever med unika förutsättningar och behov. Lärare och skola planerar och bestämmer själva över resvägen dit, men lyckas de i sina ansträngningar att höja prestationerna bör det mötas med belöning att fortsätta att utveckla elevernas kunskapsinhämtning. Det är hög tid att se över åtgärderna så att anslag inte bara tilldelas efter hur stora problemen är, utan också skapar tydliga incitament till resultatförbättringar.

SVENSkALyfTETDet finns få som inte skulle hålla med om att kunskaper i det svenska språket är en av de viktigaste nycklarna för att öppna dörrarna in till arbetsmarknaden. Skolorna har idag stora utmaningar när eleverna har olika utbildningsbakgrund, olika studiemotivation och har vistas olika mycket tid i landet. I utsatta områden som Hjällbo, Rinkeby och Rosengård ligger de ungas skolresultat långt under genomsnittet6.

Tidigare storstadssatsningar har innehållit stöd till skolor för att motverka segregationen. Det har visat sig vara krångligt att mäta effekterna av de ökade medlen. Skolorna har arbetat med olika satsningar som inkluderat allt ifrån ökade anslag till bibliotek som att öppna skolan mot det omgivande lokalsamhället. Att mäta resultatet av insatserna har därför varit svårt.

Ofta har det framförts kritik mot att det inte är tillgången till resurser som avgör skolor och elevers kunskaps-inhämtning och prestationer. Snarare är det lärarna och de pedagogiska metoderna som avgör hur väl eleverna lyckas. Däremot finns det utmaningar som gör att vissa skolor kan ha behov av särskilt stöd. För när skolor har en stor andel elever med utländsk bakgrund varav många har befunnit sig i Sverige under en kort tid, är det klart att det ställer högre krav på personaltäthet och kompetens bland de anställda.

Moderaterna tror på incitament och morötter. För att bättre kunna styra resurser efter resultat skulle man i ett antal utanförskapsområden kunna ge en skolbonus till de skolor som uppvisar de största lyften i svenska språ-ket. Istället för att styra skolorna ovanifrån och anlägga ett centralistiskt perspektiv bör skolorna själva avgöra vilken pedagogik de vill använda. Genom att utgå från de nationella proven som rättas av en oberoende instans, förslagsvis Skolverket, kan prestationshöjningar belönas. Jämna avstämningspunkter kan införas, som att re-sultat jämförs exempelvis var tredje år. De skolor som uppvisat ett lyft i svenska språket får då bonus i form av extra anslag. Hur skolorna sedan väljer att disponera medlen är upp till skolorna själva.

Satsningen bör vara långsiktig och bygga på att svenska språket är prioriterat eftersom språket är en av de vikti-gaste vägarna in till arbetsmarknaden och samhället i övrigt. De skolor som tilldelas en språkbonus får sedan möjlighet att fritt disponera medlen.

Moderaternavill:

• Införa en svenskabonus till de skolor som i utanförskapsområden uppvisat de största lyften i svenska språket.

ETT SpRåk Svenska som andraspråk är ett ämne som vänder sig till allt ifrån nybörjare till dem som talar svenska flytande och där lektionerna anpassas efter elevernas kunskaper.

Ämnet har lika många timmars undervisning som svenska men har olika kursplaner. I kursplanen finns både målen som eleven ska ha uppnått vid avslutad kurs samt betygskriterier. Alla elever får visserligen välja själva vad de vill läsa och vad de ska ha betyg i. Men många elever har ändå varit kritiska till att de blir erbjudna

6 Ungdomsstyrelsen

10


svenska som andraspråk fast att de är födda i Sverige, enbart talar arabiska med föräldrarna hemma och kän-ner sig som svenska. På något sätt utgör erbjudandet en signal om att de inte är riktiga svenskar, trots att de identifierar sig som det. Den dåvarande Myndigheten för skolutveckling rekommenderade 2004 att svenska som andraspråk skulle avskaffas eftersom det hade en segregerande effekt, enligt deras fallstudier. Svenska som andraspråk hade blivit ett lågstatusämne och därför var det bättre att skapa ett enhetligt, vidgat svenskämne för alla, menade myndigheten.

Signalerna om att svenska som andraspråk har lägre status än svenska är olyckligt och riskerar att öka skill-naderna mellan svenska elever och de med utländsk bakgrund. Det finns idag elever som har sämre förut-sättningar för att räkna, men det är ingen som delar in dem i särskilda klasser med särskilda kursplaner och betygskriterier. Mot bakgrund av detta och för att gå mot ett land som är socialt sammanhållet bör man se över möjligheterna att ett nytt utvidgat svenskämne på sikt bör ersätta dagens svenska som andraspråk.

Moderaternavill:

• Införa en kvalitetsöversyn av ämnet svenska som andraspråk

• Se över följderna av ett avskaffande av de skilda kursplanerna samt betygskriterierna mellan svenska och svenska som andraspråk

uTVEckLA ENTREpRENöRSkApET Redan idag finns det en stark internationell koppling till våra storstadsområden. Två tredjedelar av landets im-port skedde 2004 till de tre storstadsområdena och en stor del av exporten utgick också från samma delar. Kan Sverige bli än bättre på att tillvarata den mångfald av kulturer, språk och internationella kontaktytor som de nya svenskarna för med sig kan Sverige också utveckla sina handelsförbindelser och stärka sin konkurrenskraft.

För många unga har Ung Företagsamhet och konceptet UF-företagande, varit det som öppnat upp för steget till eget. Ung Företagsamhet har visat sig vara ett mycket uppskattat och positivt utbildningskoncept som sedan starten 1980 har bidragit till att nästan 200 000 elever drivit UF-företag i Sverige. 23 % av de elever som genomgått UF-konceptet har företagarerfarenhet 10 år efter gymnasiet. I snitt anställer de fyra personer vilket gör att dessa personer har bidragit till minst 180 000 nya arbetstillfällen.

UF-företagande ger eleverna möjlighet till en unik inblick i och erfarenhet av entreprenörskap och hur det är att driva företag. Här skulle det kunna ingås lokala samarbeten mellan skolor som erbjuder konceptet UF-företagande och fritidsgårdar för att ytterligare förstärka och stimulera elevernas kreativitet och entreprenör-skap och ge dem en meningsfullare fritid. Detta skulle kunna innebära att fler elever får möjlighet att utveckla sina verksamheter även under kvällar och helger. Det skulle ge möjlighet för ännu fler talanger att utveckla sina idéer.

Moderaternavill:

• Verka för att fler elever ska få möjlighet att ta del av Ung företagsamhets koncept under sin gymnasietid.

SE öVER STATLIgA myNDIghETERS Och VERkS LOkALISERINgDet finns en tydlig koppling mellan de arbetsplatser och företag som är koncentrerade kring en plats och de människor som rör sig där. Ett stort problem med de segregerade förortsområdena har varit avsaknaden av ar-betstillfällen och lokalytor. Istället har miljonprogramsområdena enbart erbjudit boende på bekostnad av inte-gration och social interaktion med människor från andra områden. Utan arbetsplatser är det också en betydligt lägre efterfrågan på servicetjänster som restauranger, som annars hade kunnat utgöra viktiga mötesplatser. Om

11


politiken underlättar för rörlighet och utbyte mellan områden skapas det också förutsättningar för en socialt sammanhållen stad. Fler mötesplatser måste skapas där människor med olika bakgrund möts och får kontakt. Ett mer varierat utbud av bostäder och arbetsplatser kan locka fler att flytta till invandrartäta områden. Görs ingenting fortsätter segregationen att fördjupas och växa. Många kommuner arbetar aktivt med att bygga om befintliga bostäder till att också inrymma affärslokaler. Men även staten har ett ansvar.

När Riksdagens Utredningsinstitut (RUT) fick i uppdrag att kartlägga lokaliseringen av statliga verk och myndigheter i Malmö, Stockholm och Göteborg framgick det tydligt att det inte fanns några verk belagda i utanförskapsområden. I Stockholm var två tredjedelar (95 stycken) av de statliga verken förlagda i innerstaden, varav en tredjedel på Östermalm. Göteborg och Malmö har betydligt färre myndigheter och verk och även dessa är förlagda i städernas centrum.

Moderaterna bör se över möjligheterna till att statliga verk och myndigheter kan förläggas, inte bara i stor-städernas innerstadsområden utan också i mer socialt utsatta områden. Staten kan på så sätt agera som före-gångare för näringsliv och andra arbetsgivare när de förlägger verksamheter och arbetsplatser i socialt utsatta områden.

Moderaterna har stundom varit mycket kritiska till stora myndighetsförflyttningar över Sverige i syfte att skapa arbetstillfällen i glesbygd. Däremot skulle inte en strategisk och långsiktig plan för myndigheterna i våra storstäder utgöra samma bekymmer, då de anställda och deras familjer känner tryggheten över att de kan bo kvar vid en verksamhetsflytt. Att ta sig från Haga i Göteborg till Hjällbo tar inte särskilt lång tid. Men samhällsnyttan skulle vara stor då många arbetsplatser skulle kunna ge utrymme för efterfrågan på ett lokalt serviceutbud samt nya mötesplatser.

Moderaternavill:

• Utveckla en långsiktig plan för att etablera fler statliga verk och myndigheter i våra utanförskapsområden.

INcITAmENTpROgRAm föR EN SOcIALT SAmmANhåLLEN STADEtt sätt för att lyfta områden där bidragsberoendet är utbrett och arbetslösheten hög är att hitta olika sätt som kan uppmuntra företag att starta, etablera sig och anställa i områdena. Riksdagens Utredningstjänst har tittat på möjligheterna för Sverige att använda incitament inom ramen för EU:s regelverk om statsstöd.

Det har visat sig att det sannolikt går att vidta åtgärder som ger företagen incitament att flytta till utsatta områ-den, som Herrgården i Malmö, i form av till exempel sänkta arbetsgivaravgifter.

I Frankrike har man infört skattebefriade zoner för att stärka den ekonomiska och sociala utvecklingen i vissa särskilt utsatta områden. Systemet har funnits sedan 1996 och har i omgångar harmoniserats och reformerats. De regler som finns i dagsläget gäller för företag med högst 50 anställda som i någon av zonerna får reducerade skatter och arbetsgivaravgifter. Reduktionerna gäller fullt ut i fem år. Därefter sker en avtrappning av reduktio-nerna under tre eller nio år.

Zonerna är utvalda mot bakgrund av storlek (minst 8 500 invånare), arbetslöshet, andelen personer under 25 år, utbildningsnivå, och invånarnas skattekraft. En utökning med 15 zoner i samband med den senaste reformen innebär att det idag finns 100 zoner. Stödet riktar sig enbart till mikro- och småföretag som antingen ska vara helt nystartat eller startat under en viss period i närtid. En del äldre företag kan också få stöd förutsatt att de ligger i någon av de 15 zoner som skapades i och med reformen 2006.

Andra exempel på lättnader är att företagen under en femårsperiod slipper att betala arbetsgivaravgifter för löner upp till ett visst belopp per anställd och för högst 50 anställda. Därefter följer en period på 3 eller 9 år med avtagande lättnader. Den anställde måste också ha en tillsvidareanställning eller en tillfällig anställning på

12


minst tolv månader.

Att införa skatteincitament för arbetsgivare att etablera sig i utanförskapsområdet kan aldrig utgöra den enda vägens politik. Politiken som syftar till att generellt göra det enklare och lönsammare att driva företag och an-ställa måste alltid vara det överordnade målet. Diskrimineringen på arbetsmarknaden måste motverkas och fler med utländsk bakgrund måste få hjälp till rådgivning, uppstart och finansiering av sina affärsidéer. Samtidigt är utanförskapet på många håll så oroväckande högt att det kan ta generationer innan märkbara förbättringar syns. Mot bakgrund av detta finns det anledning till att också ta till mer drastiska metoder. En sådan reform är att upprätta incitament för företag och arbetsgivare att bli mer närvarande i områden där det är vanligare att vara arbetslös än att jobba.

Moderaternavill:

• Införa ett incitamentsprogram för företag att starta, etablera sig och anställa i sveriges utanförskapsområden.

4. TA TILLVARA LIVSVALEN Och ökA LIVSkVALITETENMänniskor dras till storstäderna av olika anledningar. Men det är uppenbart att den urbana miljön attraherar vissa människor mer än andra. Livsstilsundersökningar har visat att människor med större tro på förmågan att påverka sitt eget liv väljer storstadens möjligheter. Samma sak kan sägas om personer som är mer positiva till homosexuella och människor med utländsk bakgrund.

När man undersökt livsstilar och konsumtionsmönster i storstäderna har det visat sig att konsumenterna lockas till det urbana rummet. De kan med sin trendkänslighet och sin förmåga att ställa krav driva den lokala näringslivsutvecklingen framåt och på så sätt också stärka konkurrenskraften mot andra länder. Ofta finns det individer som är mycket medvetna om sin identitet och som kan sägas utgöra gruppen av så kallade sofistikera-de konsumenter. De konsumerar avsiktligen tjänster och varor som förstärker deras identitet och samhörighet med en viss stil. Dessa grupper finns att hitta såväl på Östermalm som i Rosengård7.

Det finns en förlegad uppfattning om att storstadsbor huvudsakligen skulle vara konsumenter av produkter och präglas av ett slit och släng-tänk. Inget kunde vara mer fel. Många konsumenter efterfrågar ekologiska va-ror i mataffärerna, är medvetna om hållbara produkter och är engagerade i miljöfrågor. Konsumtionen handlar snarare om teaterbesök, restaurangbesök och kulturella upplevelser än en ensidig konsumtion av produkter. Storstäderna erbjuder en stor bredd och ett varierat utbud av kultur, nöjen och shopping.

En storstad måste vara en bra plats att växa upp i. Vissa väljer att flytta ut från staden när de får barn, men det måste finnas bra omsorg, parklekar och service för dem som väljer att bo kvar. En familj är inte heller något som samhället ska definiera. Familjer bildar människor själva. Därför är det viktigt att samhället kan omsluta alla sorters familjer; såväl kärn- som stjärnfamiljer. Välfärden måste fungera för ensamstående föräldrar med barn, familjer med två mammor eller pappor, plastpappor, -mammor och – syskon.

Storstadsföräldrar är aktiva med att ställa krav på och välja de skolor och förskolor de anser vara bäst för sina barn. Genom att under mandatperioden införa en barnomsorgspeng har Alliansregeringen ökat föräldrarnas valfrihet. Föräldrarna kan numera välja bland en mångfald av verksamheter i både kommunal och enskild regi. Vissa föräldrar väljer förskolan som ligger närmast hemmet, andra gör sina val utefter pedagogisk inriktning eller möjligheten för barnen att ha tillgång till hemlagad mat.

Ska båda föräldrarna jobba och göra karriär blir det svårt att hantera sjuka barn, förskolor som stänger klockan fyra och långa sommaruppehåll. Här behöver det för framtiden utvecklas ett mer flexibelt system. Vissa fa-miljer kanske behöver förskola till åtta på kvällen en dag i veckan och samtidigt ha en annan förmiddag ledig

7 ”livsstilar och konsumtionsmönster i stockholmsregionen”, regionalplane- och trafikkontoret 2008

13


och andra som jobbar inom vården kanske mer är i behov av större flexibilitet kring helger och kvällar. Ett mer utvecklat pengsystem skulle kunna möjliggöra för fler företag och aktörer att etablera sig och anpassa öppet-tider efter det mer moderna arbetslivet med mer flexiblare arbetstider.

För de flesta föräldrar är det viktigt att inte barngrupperna blir för stora. Många kommunpolitiker tycker att det är viktigt att inte låsa sig till en viss siffra eftersom kvalitet inte bara handlar om storleken på gruppen. Det är riktigt men både barn och pedagoger måste ha lugn och ro för att lära och leka. Då är det viktigt att barn-grupperna är tillräckligt små för att kunna möta varje barns behov. Det är enkel och lättbegriplig matematik.

Valfriheten vässar också prestationerna. Undersökningar visar att en ökad konkurrens från friskolor i en kom-mun får eleverna i de kommunala skolorna att prestera bättre8. Samtidigt är det viktigt att slå fast att det måste finnas tydliga kvalitetskrav på alla verksamheter och att det vid avknoppningar bör finnas en marknadsmässig köpeskilling och höga krav på kvalitet i verksamheterna.

För föräldrar likväl som för andra storstadsbor är stressen betydligt mer påtaglig i en storstad. Trängseln i trafi-ken, längre arbetstider och barn som ska hämtas från förskolan gör att tiden är av stor betydelse för många. Det ska gå snabbt, såväl i kön i mataffären som i kontakterna med myndigheter. Många har använt sig av hushålls-nära tjänster för att få avlastning i hemmet för att få vardagen att fungera bättre. Fler och fler använder sig också av möjligheten att få sina barn hämtade från förskolan lite tidigare genom företag som erbjuder barnpassning.

Många storstadsbor ställer höga krav på jämställdhet. På arbetsplatsen, i skolan och förskolan. I relationen eller familjen. Men jämställdhet kommer inte av sig självt. Vi måste alla bidra till att förbättra kvinnors och mäns lika möjligheter.

Moderaternavill:

• Förenkla och förstärka jämställdhetsbonusen• Utveckla barnomsorgspengsystemet

LIkA möjLIghETER I fAmILj Och ARbETSLIVI storstäderna finns många kvinnor som kommit långt i yrkeslivet och många i ledande positioner. Många vill skaffa sig både utbildning och arbetslivserfarenhet innan de bildar familj. Eftersom vi börjar studera jämfö-relsevis sent betyder det att vi också får barn sent. Förstföderskorna i storstadsregionerna är i regel äldre än förstföderskorna ute i landet.

Föräldrar i storstäderna ställer därför höga krav på en jämställd fördelning av omsorgen av barnen och upp-gifterna i hemmet . De har höga krav på att kunna kombinera familj och arbete. Kvinnor tar ut fyra femtedelar av föräldraledigheten. I storstäderna är det vanligare med föräldralediga fäder. Fler och fler män ser det som självklart att ansvara för hem och familj.

Moderaterna vill se en jämnare fördelning av föräldraförsäkringen. Barnen mår bra av en tidig relation med båda sina föräldrar och dessutom stärker det kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Jämställdhetsbonusen är ett steg på vägen, men den kan utvecklas genom att exempelvis förenkla reglerna.

EN RöRLIg bOSTADSmARkNADBostadsbyggandet kan sägas vara särskilt viktigt i en storstad. Städer som växer måste kunna erbjuda bostäder. Moderaterna är för en mångfald av boendeformer.

I slutändan är det de med de sämsta ekonomiska förutsättningarna, framförallt ungdomar som drabbas av en

8 svenskt näringsliv, ”friskolorna – räddare i nöden?”

14


stelbent bostadsmarknad. I takt med att alltfler ungdomar söker sig till storstäderna, där utbildnings- och jobbmöjligheterna är högre, kommer kravet på en bättre fungerande bostadsmarknad att öka. Att möjliggöra fler bostäder i storstäderna är en grundläggande förutsättning för storstäderna framväxt och tillväxt både nu och framöver.

Därför behöver vi bygga fler bostäder i Sverige. Men samtidigt måste vi även se till att den befintliga bostads-marknaden fungerar så smidigt som möjligt – flexibelt, anpassningsbart och effektivt. Därtill finns ett antal åtgärder som direkt eller över tid kan bidra till en bättre bostadsmarknad. Som exempel har Botkyrka kom-mun hittat nya sätt att möta behoven hos unga och erbjuder idag kompiskontrakt till unga som visserligen delar bostad men som har individuella kontrakt.

En moderat politik ska alltid förespråka en mångfald av upplåtelseformer. Hyresrätterna har en stor betydelse för unga, arbetslösa och deras möjlighet att röra sig inom en region. Kötiderna är ofta långa och den svarta marknaden gör tyvärr ofta att hyresrätterna blir svåråtkomliga. Här behövs det ytterligare ansträngningar för att hyresrätterna ska bli mer attraktiva för fastighetsägare att bygga. Även ur ett integrationsperspektiv behövs det förändringar så att segregationen minskar mellan dem som bor i hyresrätter jämfört med dem som bor i bostadsrätter.

Under mandatperioden har det möjliggjorts för ägarlägenheter, men bara vid nybyggnation. Möjligheten till ägarlägenhet i befintligt bestånd skulle göra processen enklare för dem som vill äga och ha rådighet över sin bostad och för de som vill bo kvar som hyresgäster. Dessutom skulle fler få möjlighet att hyra ut i andra hand då de inte behöver förhålla sig till bostadsrättsföreningarnas ofta restriktiva krav på uthyrning.

Moderaternavill:

• Se över möjligheterna att införa ägarlägenheter i befintliga bostäder.

5. ökA TRygghETENEn modern politik för ökad trygghet måste skapa förutsättningar för att människor ska kunna utveckla en inneboende kraft att vara trygga i sig själva, att uppleva trygghet i sin boendemiljö och känna trygghet för sina närstående.

Fler människor i Sverige måste känna sig trygga i sina hem, på sina arbetsplatser och i det offentliga rummet. Även om svenskarna i huvudsak är ett tryggt folk finns det hos många en oro och en otrygghet som bottnar i rädslan att bli utsatt för våld och brott.

Känslan av trygghet skiljer sig också åt beroende på var man bor i Sverige och den skiljer sig mellan olika kön då kvinnor upplever sig vara mer otrygga än män. Unga kvinnor har också en större benägenhet att anpassa sitt rörelsemönster efter rädslan att utsättas för brott, medan det är männen som mest utsätts för dem. Enligt In-ternational Crime Victim Survey, ICVS, består majoriteten av dem som utsätts för brott unga män i storstäder. Äldre människor är också de som har högst benägenhet att inte gå ut efter mörkrets inbrott av rädsla av att bli utsatt för brott. Antalet anmälda fall av utomhusvåld har också ökat stadigt i landets tre storstäder den senaste tioårsperioden9.

TRyggT Och SNyggTEn bättre stadsplanering kan bidra till att minska brottsligheten. De flesta kommuner har idag en betydligt större medvetenhet kring vad som skapar otrygga boendemiljöer och motverkar detta genom att öka belys-ningen, bygga bort tunnelpassager och arbeta för en levande stad.

9 BrÅ, 2010

15


En viktig förklaring till att det numera är rent, välstädat, tryggt och vackert i stora delar av New York City är att fastighetsägare gått samman i lokala partnerskap för att ta hand om de offentliga miljöerna. I Stockholm arbetar det kommunalägda bostadsbolaget Svenska Bostäder på ett liknande sätt med att skapa trygghet för sina hyresgäster på en rad olika sätt såsom trygghetskartläggningar, trygghetskontroller och åtgärder mot våld i nära relationer. Svenska Bostäder har ett mycket nära samarbete med stadsdelsförvaltningar, polis, fastig-hetsägare och andra som har intresse av tryggare bostadsområden. Ett viktigt arbete bedrivs också i det lokala brottsförebyggande rådet; det så kallade Trygghet i fastigheter och utemiljö. Här sitter representanter från bostadsbolagen, stadsdelsnämnden, polisen, brandförsvaret, fastighetsägare med flera och gemensamt utbyter information och erfarenheter.

På andra håll arbetar också polisen idag med att analysera vilka platser som är mest brottsutsatta och riktat insatserna mot dessa. Genom en större tillgång till kameraövervakning kan också städerna bli säkrare och tryggare och hjälper polisen att klara av brott.

Manchester är en annan stad som aktivt arbetat med brottsförebyggande åtgärder under de senaste åren. Där tar de fasta på att en snygg stad också är en trygg stad. Manchester får som kommun utfärda strafföreläggande för ordningsförseelser på allmänna platser. Det kan röra sig om olaglig nedskräpning, affischering och hante-ring av avfall. Beroende på brottets omfattning kan strafföreläggande utfärdas av olika myndighetspersoner, allt ifrån parktillsynsvakter, parkeringsvakter, polis och stadsmiljökontrollanter. Sverige skulle kunna ta in-spiration från länder som Storbritannien och möjliggöra för kommuner att beivra förseelser med böter. Göte-borgs stad har drivit frågan eftersom de upplevt att det behövs en lagändring för att kunna förändra den lokala ordningsstadgan så att förseelser som nedskräpning kan beivras med böter och hanteras som en parkeringsbot istället för att polisen måste lagföra detta brott.

SAmVERkAN mOT bROTTNew York har på drygt ett decennium blivit USA:s säkraste storstad och en av världens säkraste mångmil-jonstäder. Och precis som i New York har allt fler kommuner insett värdet av att ha en lokal polis synlig och närvarande. Att poliserna är ute i yttre tjänst och rör sig i stadsbilden och att de boende känner till polisen vid ansikte och namn. I Göteborg har man på senare tid arbetat aktivt med att höja förtroendet för polis och andra myndigheter i brottsutsatta förortsområden.

Genom nära samarbete med nattvandrare, föräldrar på stan, volontärer och medmänniskor kan polisen få hjälp av det civila samhället att göra städerna mer trygga. Genom att ta hjälp av socialtjänst, skola, näringsliv och ordningsvakter kan också polisen få tillgång till ett större nätverk av människor som kan bistå i arbetet mot våld, drogberoende och social utsatthet.

TIDIgA INSATSERUngdomsbrottsligheten är en gemensam utmaning för våra storstäder. Det fåtal ungdomar som är kriminella och tar till våld ska mötas av omedelbara reaktioner från samhällets sida.

Det är många unga som någon gång begår brott, men det är bara en liten grupp som står för den stora delen av brottsligheten. De som tidigt börjar begå brott har också en större benägenhet att fortsätta med kriminalitet senare i livet. Just denna grupp är därför särskilt viktig att nå. För att kunna nå fram med stöd och behandling till de unga är det ohållbart att familjer har rätt att neka hjälpinsatser, vilket de har rätt till idag.

Länspolismästare Carin Götblad har i en statlig utredning föreslagit att socialtjänst, skola och polis får en lagstadgad skyldighet att stödja ungdomars föräldrar om deras barn är på väg in i tyngre kriminalitet. Utred-ningen visade på att det i landet finns cirka 5000 ungdomar som utgör rekryteringsbas för den organiserade brottsligheten. Det handlar om framförallt pojkar och unga män som lever i utanförskap i våra mest utsatta

16


bostadsområden. Av dem finns i runda tal 1 200 i Stor-Stockholm, 600 i Stor-Göteborg och 400 i Stor-Malmö. Utredningen föreslog att särskilda sociala insatsgrupper bör införas i varje kommun som når dessa ungdomar.

Samtidigt kan inte rättsväsendet rikta in sig enbart på den lilla grupp unga som står för den stora delen av brottsligheten. Områdespoliser och socialarbetare varnar för konsekvensen av att samhället allt för ofta riktar in den stora uppmärksamheten mot några få, och att det i sin tur skapar status hos andra unga. De kriminella får mest uppmärksamhet, det är så det uppfattas. Därför har polisen ett ansvar att tillsammans med socialtjänst och andra uppmärksamma även de breda grupperna av unga och upprätthålla långsiktiga relationer. Fler ska kunna motstå den kriminella banan och se andra livschanser.

Ser man till de påföljder som idag finns för unga brottslingar finns bland annat Ungdomstjänst. Ofta innebär det oavlönat arbete på en arbetsplats som är lokaliserad nära bostaden eller skolan. Ungdomstjänsten är en bra påföljd i den bemärkelsen att den knyter ungdomen närmare arbetslivet. Fler kan på så sätt visa upp arbetserfa-renhet på sitt CV vilket stärker möjligheten att få ett jobb. Att enbart döma unga brottslingar till böter är inte att hjälpa dem för framtiden. Unga ska inte kunna köpa sig fria från brott utan behöver stöd för att inte falla tillbaka i brottslighet.

Det behövs också en översyn av hur väl påföljder fungerar. Poliser, kommunalpolitiker och socialarbetare vitt-nar om det stora problemet med att det tar så lång tid för en ungdom att dömas och få sitt straff. Inte sällan kan det ta ett år eller längre från det att brottet begås till att ett straff utdöms vilket givetvis inte är acceptabelt. Här efterfrågar många jourdomstolar eller speciella ungdomsdomstolar för att påskynda processen från brott till straff. Mer tvingande åtgärder behövs också när ungdomar missköter sin ungdomstjänst.

Framtida insatser bör rikta in sig på våra ungdomar. Det är genom att börja tidigt, redan i unga åldrar som kriminaliteten kan förebyggas.

Moderaternavill:

• Samla ihop åtgärder mot ungdomsbrottsligheten i våra storstäder, till ett samlat ”ungdomsbrottspaket”.

• Utreda möjligheten för kommuner att kunna beivra vissa brott med böter.

DEN RöDgRöNA STORSTADSfIENTLIgA pOLITIkENBåde Sverige och våra storstäder växer så det knakar. Svenska storstäder har inte bara stor betydelse befolk-ningsmässigt, de utgör också en viktig motor för tillväxt och ekonomisk utveckling för hela Sverige. Mår våra storstäder bra så mår Sverige bra. Att då med berått mod, som oppositionen nu gör, komma med stortstads-fientliga förslag gynnar varken Sverige eller våra storstäder.

Idag bor var femte svensk i Stockholm, Göteborg eller Malmö och alla tecken tyder på att inflyttningen till storstäderna kommer att fortsätta. Skälen till varför många väljer att flytta till någon av storstäderna är att det finns stora möjligheter till jobb. Givetvis finns det även andra livsval med i bakgrunden, som det rika service-utbudet och kulturlivet. Om storstäderna ska fortsätta att leverera till svensk tillväxt så kan man inte, som den rödgröna oppositionen gör i sitt gemensamma budgetförslag, straffa storstäderna och dem som bor i och runt dem.

Moderaterna och alliansen har en framgångsrik politik för storstäderna i Sverige – en politik som tillvaratar potential, hittar lösningar på problem och ser framåt i tiden. Mot oss står en på flera områden splittrad opposi-tion, som lovar mycket men levererar mindre.

Bland de rödgröna politiska förslag finns ett flertal reformer som skulle slå hårt mot just storstäderna:

17


Enrödgrönregeringvillhöjaskatternaförtremiljonerlöntagare.• Sådana skattehöjningar skulle drabba de som redan har pressade ekonomiska marginaler hårdast och leda till ett ökat bidragsberoende. I storstäderna, där levnadskostnaderna oftast är högre än i övriga landet skulle skattehöjningarna för vanligt folk vara särskilt skadliga.

Enrödgrönregeringvillåterinförafastighetskattenförhusmedtaxeringsvärdeöver•4,5miljonerkronor. En direkt straffskatt på eget ägande som skulle drabba även småhus. Slår hårt mot hela landet men mest i storstadsområden där taxeringsvärdena ofta är högre än genomsnittet.

Enrödgrönregeringvillåterinföraförmögenhetsskatten.• En tydlig politik för att driva bort entreprenörskap, ambition och investeringsmöjligheter ur både storstä-der och övriga landet.

EnrödgrönregeringvillavskaffaRUT-avdragetochpåsiktävenROT-avdraget.• En tydlig storstads- och jobbfientlig politik. Tillsammans har RUT- och ROT-avdragen omvandlat svarta jobb till vita och skapat tiotusentals nya arbetstillfällen runtom i landet – men framförallt i våra storstäder där avdragen nyttjats i störst omfattning.

Enrödgrönregeringvilltaborthalveringenavarbetsgivaravgifterförungdomarunder•26år. I ett rödgrönt Sverige ska det bli dubbelt så dyrt att anställa ungdomar. I slutändan ger det högre ungdoms-arbetslöshet i hela landet, och framförallt i storstäderna dit en stor majoritet av svenska ungdomar sökt sig för utbildning och hopp om jobb.

Enrödgrönregeringvillavskaffajämställdhetsbonusenochbarnomsorgspengen.• Ett tydligt budskap till alla barnfamiljer i hela landet: I ett rödgrönt Sverige är ökat valfrihet och självbe-stämmande inget framtida alternativ. Här är det staten, och inte familjerna själva, som vet vad som är bäst för barnen och familjerna.

Enrödgrönregeringvillhöjabensinskattenmed49öreperliter.• Det innebär att drivmedelskostnaden för genomsnittsbilisten skulle öka med mellan 500 och 600 kronor per år. För den som har en dieselbil uppgår de ökade drivmedelskostnaderna för genomsnittsbilisten till ungefär 1 200 kronor per år. Det slår hårt mot dem som behöver bilen – för att handla, skjutsa barnen eller för andra aktiviteter. Särskilt allvarliga skulle konsekvenserna bli för låginkomsttagare som redan idag har svårt att få ekonomin att gå ihop. Tillsammans med förslaget om kilometerskatt och en återinförd förmögenhetsskatt slår man också rakt mot de entreprenörer och företagare som är avgörande för om vi ska kunna få fler jobb i Sverige. Följden skulle bli sämre möjligheter att driva företag och färre nya jobb.

Enrödgrönregeringvillåterinföradetstatligainvesteringsstödetisyfteattökabo-•stadsbyggandet. Skulle få motsatt effekt på en redan skör bostadsmarknad. Snedvridna byggnadssubventioner som dessa skulle försvåra möjligheten att skapa en långsiktigt hållbar bostadsmarknad.

EnrödgrönregeringvillhaenfolkomröstningomFörbifartStockholm•

Budskapet är tydligt och politiken är konsekvent. En rödgrön regering skulle bedriva en direkt storstadsfient-lig politik.

Documents

Tillvarata storstaden