Embed Size (px)
Citation preview
Finlands svenska metodistkyrka Tillägg till konferenstrycket 2011
(Innehåller material som inte inkommit då
konferenstrycket sändes ut.)
Årskonferensen i Karleby 8-‐12.6 2011
Innehållsförteckning
2
Innehållsförteckning Innehållsförteckning ....................................................................................................... 2 Kabinettets rapport ......................................................................................................... 3 Lekmannaledarens rapport ........................................................................................11 Kyrkostyrelsen ................................................................................................................12 Rådet för lärjungaskap och församlingsutveckling, bokslut för 2010 ..................12 Verksamhetsplan för 2009-2010 .......................................................................................12
Nya Budbäraren ..............................................................................................................14 Verksamhetsberättelse .........................................................................................................14 Verksamhetsplan.....................................................................................................................14 Budget..........................................................................................................................................14
Rådet för mission............................................................................................................15 Balansspecifikation.................................................................................................................15 Verksamhetsplan.....................................................................................................................16
Metodistkyrkans kvinnoförbund – MKK.................................................................19 Verksamhetsberättelse .........................................................................................................19 Bokslut ........................................................................................................................................19 Verksamhetsplan.....................................................................................................................19 Budget..........................................................................................................................................19
Rådet för tjänsten som ordinerad .............................................................................20 Pastorns arbetstid ...................................................................................................................21
Kommittén för vårdandet av metodistkyrkans arkiv och bibliotek .............22 Motioner.............................................................................................................................23
3
Kabinettets rapport Kabinettets rapport till årskonferensen 2011 i Karleby När vi i mitten av maj månad 2011 försöker skapa oss en helhetsbild av situationen inom Finlands svenska metodistkyrka och dess församlingar blir den sammantagna bilden splittrad. Det finns problem och svårigheter och utmaningar som måste tas itu med. Men det finns även flera saker som ger anledning till glädje och tacksamhet. När den fullständiga statistiska rapporteringen inkommit från alla utom en församling ser det ut som om de allra senaste årens positiva trend beträffande medlemskap i kyrkan skulle fortsätta. Kyrkans församlingar har fått över trettio nya medlemmar under år 2010. Samtidigt har dock även elva medlemmar avlidit och elva utflyttat, utträtt eller blivit avförda från församlingsmatriklarna. Nettoökningen blir därför inte större än ett femtontal nya medlemmar, vilket innebär att vi inte ännu är riktigt tillbaka vid det höga medlemsantalet för bekännande medlemmar som vi hade år 2004 (då det var som högst, nämligen 637). Antalet gudstjänstdeltagare verkar tyvärr att ha minskat något överlag, medan däremot antalet deltagare i smågruppsverksamhet ser ut att ha ökat. Tendenser som alltså går i motsatta riktningar. Predikaren i Gamla testamentet (Pred 3:1) talar om att varje företag under solen har sin egen tid. Vi tror inte att metodistkyrkans tid i Svenskfinland är ute, utan att det snarare i allra högsta grad är tid för oss att så, plantera, vattna och få bevittna tillväxt på olika områden och på våra olika orter. Vår vision är även att gå ut till nya områden, därför att vi sett att nyplanteringar ger god skörd för Guds rike. Vår lägesrapport med en skildring av läget i de olika församlingarna ser ut på följande sätt, när vi väljer att beskriva det utgående från Predikarens ord: En tid att plantera Gamlakarleby: Sedan omstarten år 2007 har församlingen i Karleby haft glädjen att få välkomna ett 50-‐tal nya medlemmar. För närvarande upplever man en period av sakta växande. Församlingen består dels av en grupp fasta finlandssvenska församlingsaktiva vilka bildar en basgemenskap och dels av en mer rörlig och skiftande grupp av utländska studerande. Kännetecknande för den "nya församlingen" är den familjära gemenskap som bland annat tar sig uttryck i måltidsgemenskap varje söndag. Församlingen upplever att man drar stor nytta av sitt deltagande i den kurs i församlingsplantering som arrangeras av kyrkan inom biskopsområdet. Fokus har varit inriktat på en målmedveten bön om en större andeutgjutelse för människors frälsning och förvandling. Församlingen bär förhoppningen om att få vara med och grunda nya församlingar.
Kabinettets rapport
4
Ekenäs/Hangö: I Ekenäs arbetar man troget vidare. Köksrenoveringsarbete har tagit resurser i anspråk, men blivit till välsignelse för verksamheten. Man har fått nya kontakter till framför allt utlänningar som bor i staden och även fått ta emot nya medlemmar. En under senaste vinter nystartad verksamhet är Unga vuxnas samlingar, som två gånger per månad samlat ett tjugotal deltagare. Även en del av församlingen i Ekenäs, nämligen verksamheten i Hangö utgör en nyplantering. Gudstjänsterna där samlar ett tjugotal deltagare. En omfördelning av arbete och tjänster har ägt rum så att Mikael Nylund numera är anställd på bara tio procent inom ramen för församlingsverksamheten, då han även arbetar för Missionskyrkan vid Sjömansro i Lappvik. I stället fick församlingen en nyanställd församlingsarbetare, Mikaels hustru Iselin Nylund, som sköter administrativa uppgifter, leder lovsång och gudstjänstmusik samt sköter om församlingens barnverksamhet. Hangö deltar liksom Gamlakarleby i den av biskopsområdet arrangerade församlingsplanteringsutbildningen baserad i Riga. Från och med mars månad är Mikael Nylund utnämnd till lokalpastor i Hangö. En tid att rycka upp Lovisa: Under verksamhetsåret har pastorn och församlingsrådet varit engagerade i sorgearbetet med att avyttra sig kyrkofastigheten enligt beslut från 2009. Den blev i längden för dyr att underhålla och verksamheten för liten. Men som pastor Birgit Grönqvist konstaterade: Vi ser hur Gud har lett allt. Nu är fastigheten såld. Under de fem år Birgit Grönqvist varit anställd på deltid i församlingen har hon gjort ett mycket gott arbete, men resultatet har varit på så sätt ringa att få nya aktiva medlemmar och vänner kommit med i verksamheten. Nu är det tid för att sådden skall mogna. Under de närmaste åren ”vattnar vi”. Verksamheten kommer att fortgå genom mötesverksamhet med hjälp bland annat från Borgå, tills tiden är mogen för skörd och församlingen återvitaliseras. Här vill jag som distriktsföreståndare uttrycka ett stort tack till Bitte för den iver och intensitet och glädje hon lagt ner i arbetet i Lovisa, och jag önskar henne all Guds rika välsignelse när hon nu går i välförtjänt pension. En tid att riva ner Borgå: Borgå församling har under flera år arbetat med att sälja en del av sin tomt. De behöver få medel att renovera och förnya kyrkan och församlingsutrymmena. Nu ser det ut att ordna sig. Låt oss be att alla hinder nu är övervunna, slutgiltigt nedrivna! Församlingens målsättning har varit arbete bland utlänningar. Det har skett genom caféverksamhet, mellan 5 – 24 har deltagit, både barn och vuxna. Nya kontakter har fåtts, som på längre sikt kommer att bära frukt, människor lär känna Jesus. Brödutdelningen som började 2009 har stadigt utvecklats. Nu har man fyra dagar per vecka utdelning, för ca 100 personer. Tio personer är engagerade som medarbetare, varav hälften inte tillhör församlingen.
Kabinettets rapport
5
Församlingen hoppas få starta upp en ny brödutdelning i Gammelbacka samt att utvidga det andliga arbetet. Detta initiativ hoppas församlingen att skall resultera i nya aktiva lärjungar på sikt. En tid att bygga upp Helsingfors: Från hösten blev Kaikka Växby ”nygammal” pastor för Helsingfors församling. Församlingens målsättning var att nå ut till nya människor: Smågruppsarbete i olika former, konserter och annan ”lågtröskelverksamhet”. Det har förverkligats genom nyanställningen av en församlingsarbetare med ansvar för keramikverkstaden Manuela. Denna verksamhet har utökats och många nya kontakter har skapats. Här hålls andakter, man samtalar om Gud, man har en stark förbönsverksamhet samt tillfälle för enskilda möten med pastorn. Församlingen har startat samling för män med fem till sju regelbundna deltagare. Ett hem har öppnats för att få en utvidgad kontakt mellan bostadshusets invånare och församlingen. Gudstjänsterna har blivit mötesplats för allt fler och söndagsskolan har fått nya barn genom barnhörnan i gudstjänstlokalen. Det finns en entusiasm inför framtiden i församlingen. En tid att gråta, en tid att le Jakobstad: I Jakobstad har det åtminstone bildligt talat fallit många tårar genom åren på grund av det strävsamma slitet med församlingens svåra ekonomi. Under ett par årtionden har församlingsverksamheten inte kännetecknats av några större segrar. Men nu är Guds tid tydligt inne för Jakobstads församlings vidkommande. Under de senaste åren har man fått välkomna ett tjugotal nya församlingsmedlemmar, de allra flesta utlänningar som blivit associerade medlemmar. Gudstjänstlivet har förnyats och berikats på olika sätt, genom bruket av flera språk och ny typ av gudstjänstmusik. Man bedriver ett omfattande socialt arbete och tillhandahåller en välbehövlig och varm gemenskap för många utländska studerande i staden. Skaftung: Församlingen i Skaftung har efter en paus på många år åter fått välkomna nya församlingsmedlemmar, vilket givetvis har inneburit en stor glädje och har betytt mycket för att befästa framtidstron. Gemenskapen med andra kristna över kyrkosamfundsgränserna är stark och berikande. Vid särskilda tillfällen har kapellet varit fullsatt av besökare, som bett för ett andligt uppvaknande och väckelse för våra bygder. Vår pensionerade äldste Björn Elfving har regelbundet besökt församlingen och hjälpt till med verksamheten på olika sätt. Man drömmer om möjligheten att kunna få någon egen församlingsanställd och bär på en uttalad vision om att börja hjälpa församlingen i Kristinestad med verksamheten i staden.
Kabinettets rapport
6
En tid att sörja, en tid att dansa Svartså krets: Den lilla församlingsgemenskapen på Svartså krets sörjer minnet av sin trogne centralfigur Torvald Grönroos. Men mitt i sorgen har man också firat feststunder. Svartså krets största satsning under året var församlingens 80-‐årsjubileum, som hölls den 5 december 2010. Många som varit med i församlingens ungdomsarbete under årens lopp mötte upp. Df Leif-‐Göte Björklund var festtalare. Efter denna samling har flera nya människor kommit till Svartså kapell på gudstjänst. Församlingen har också bibelstudier och dagssamlingar regelbundet. Kristinestad: Pensionerade pastor Björn Elfvings tid har även räckt till för församlingsverksamheten i Kristinestad. På måndagseftermiddagarna har det inte direkt varit fråga om danstillställningar i metodistkyrkan i Kristinestad. Men glädje har inte varit någon bristvara i den varma dagssamlingsgemenskapen som regelbundet samlat ett tjugotal personer under Bror Grankulls ledning. Önskesånger och dragspelsmusik har stått på programmet. I början av året drabbades den lilla församlingsgruppen av stor sorg. Brors hustru Gunnel gick bort efter en tids sjukdom. Församlingen saknar sin mångåriga trogna och engagerade medlem. En tid att spara, en tid att kasta Grankulla: I Grankulla församling har man "kastat om det hela" genom omorganisering av arbetssättet genom att bilda utskott för olika verksamhetsområden: Gudstjänst och lärjungaskap; Ekonomi och förvaltning; Mission och diakoni; PR och media: Köks-‐ och värdskap. Ordförandena för utskotten sitter i Församlingsrådet och på detta sätt har ledarskapet utvidgats. Redan nu ser man resultat på en del områden, men man arbetar vidare i visshet om att utskotten kommer att vitalisera församlingens verksamhet också under kommande år. Tyvärr har söndagsskolan lagts ner under året. Men knatte-‐ och babyrytmiken fortsätter med framgång, upptill 90 barn med mammor har varit med i de fyra olika grupper som regelbundet samlas. Utöver gudstjänster har man regelbundna dagssamlingar samt ungdomsmöten. En tid att riva sönder, en tid att sy ihop Åbo: Församlingen i Åbo genomgick för ett par år sedan en smärtsam process av sönderrivning. Åtskilliga medlemmar lämnade församlingsgemenskapen och den tidigare så blomstrande verksamheten började allt mer tyna bort. På grund av Guds nåd var det ändå inte ute med församlingen. Trenden har åter svängt. Under de senaste två åren har antalet gudstjänstbesökare åter ökat, så att det nu är uppe i i medeltal 50 per söndag. I nuläget har församlingen två
Kabinettets rapport
7
heltidsanställda pastorer. Församlingen har mycket goda kontakter till Åbo Akademi och många studeranden möter upp på gudstjänsterna och fredagskvällsamlingarna. Ett 30-‐tal personer finns i olika ledarskaps-‐ och ansvarsuppgifter inom församlingsverksam-‐heten. Man har insett behovet av att även hålla gudstjänster som är mer tilltalande för äldre personer, så att man den första söndagen i månaden har mer traditionell gudstjänstmusik och gudstjänststil. Visionen att få vara en levande cellförsamling finns klart uttalad. Ett glädjande första steg i denna riktning har varit grundandet av en engelskspråkig cellgrupp som under våren 2011 samlats varje lördagseftermiddag i kyrkan. Församlingen är på nytt en internationell församling. En tid att tiga, en tid att tala Ingå: Under året har Ingå församling inte haft någon utnämnd pastor. Pastor Tom Hellsten har kanske inte direkt tigit under året, men han har i alla fall varit tjänstledig. Han har dock fungerat som ansvarig äldste för Ingå. Församlingen har utöver gudstjänster varannan vecka möten som samlar bygdens befolkning: Första söndag i advent med vesper; julotta; påsknattsmässa; skolgudstjänst för Västankvarns lågstadieskola. Här skapas kontakter och församlingens önskan är att en pastor eller församlingsarbetare skulle anställas för ta vara på dessa kontakter. Församlingen har "gubbträffar", söndagsskola och kör. Vasa: I församlingen i Vasa talar lokalpastor Leif Galls oftast på ett sådant sätt att åhörarna kommer ihåg predikan. Man blir utmanad i och utrustad för lärjungaskapet. Också församlingen i Vasa har fått hälsa flera nya medlemmar välkomna under den senaste tiden. Antalet regelbundna gudstjänstbesökare har ökat. Man har kontakter med människor som inte känt sig välkomna eller känt att de passat in i andra kristna sammanhang. Men man har även fått uppleva sin beskärda del av utmaningar och prövningar. Egendomsförvaltningen inom ramen för det husbolag man är delägare i har gett huvudbry, och pastorn har varit tvungen att vara sjukledig under fem veckors tid på våren. Allt har sin tid, det finns en tid för allt som sker under himlen Finland är ett bra land att födas och bo i. Vi har väldens bästa skola (enligt Pisarapporter), en hälsovård av toppkvalitet samt ett social-‐ och sjukförsäkringssystem som är ett av de tryggaste i världen. Ändå är finländarna inte lyckliga. I ett debattprogram nyligen, där man bland annat diskuterade detta faktum lyfte den kända radioprofilen Anna-‐Lena Lauren fram intressanta synpunkter om den finländska vardagsverkligheten. Hon berättade hur arbetstagarna enligt olika studier erfar sin situation på de finländska arbetsplatserna. De anställda upplever hur beslutsfattandet många gånger är käpprakt åt skogen, hur man saknar påverkningsmöjligheter och hur företagen
Kabinettets rapport
8
nuförtiden till skillnad från förr i världen låter bli att sköta om sina anställdas välbefinnande. Högst troligt ligger det väldigt mycket i Anna-‐Lena Laurens beskrivning. Hur ser det ut med arbetsglädjen i kyrka och församling? I stället för att fungera som en motkultur mot detta samhälle tycks våra församlingar och vårt kyrkosamfund i egenskap av arbetsplatser bara vara en återspegling i miniatyr av samhället i stort. Prestations-‐ och resultattänkande har vunnit djupt insteg hos oss, vilket inte är i överensstämmelse med den bibliska undervisningen. Visst är det naturligt med församlingstillväxt i Guds rike. Men växten äger rum då när Gud ger den, inte när vi anstränger oss över vår förmåga. Frustration, arbetsrelaterad stress och sjukskrivningar verkar finnas hos oss i lika stor utsträckning som på sekulära arbetsplatser. Hur är detta möjligt? Svaret ligger antagligen i det faktum att personalvården inte i tillräcklig omfattning fungerar som den borde. Till denna negativa bild hör: 1. Personalkommittéer finns, men fungerar väl i stort sett bara i de största församlingarna. På en del håll saknas de helt och i en del församlingar där de visserligen finns på papperet fungerar de ändå bristfälligt och verkar ha svårt att se vad uppdraget handlar om. Ett lovvärt initiativ beträffande utbildning för och samarbete mellan personalkommittéerna för att förbättra kvaliteten på insatserna togs vid senaste årskonferens. Tyvärr har initiativtagaren Marianne Wiklund flyttat tillbaka till Sverige och vi saknar hennes passionerade engagemang för saken. Ärendet har dock inte blivit liggande, utan andra har fortsatt att arbeta med denna viktiga process. Personalkommittéerna behöver få allt de stöd vi kan uppbringa för att hjälpa dem att sköta sina uppgifter. 2. Pastorernas och församlingsarbetarnas löner är för låga. Då arbetet är krävande, arbetstiden obegränsad och de förväntningar som ställs på de anställda är högt ställda (ibland till och med på en helt orealistisk nivå) är det synnerligen olyckligt att belöningen för arbetet är så ringa. Om inte lönenivån med det snaraste får en rejäl justering uppåt riskerar kyrkan dels att förlora gamla anställda och dels, vilket sannolikt är ännu värre, missa chansen att få nya, unga förmågor till pastorsvakanser nu och framöver. En viss förståelse för det ohållbara i denna situation verkar det trots allt att finnas inom kyrkosamfundet. 3. En del av ansvaret för den dåliga arbetssituationen vilar hos de anställda själva. Kyrkan erbjuder och direkt påbjuder arbetshandledning. Genom årskonferensbeslut är församlingarna skyldiga att tillhandahålla arbetshandledning för pastorerna. Detta till trots saknar flera pastorer ändå regelbunden arbetshandledning, vilket bara kan bero på att man själv låtit bli att skaffa sig den. Dessa missförhållanden bör med det snaraste åtgärdas, eftersom detta ligger inom det möjligas gräns och utan tvivel skulle höja kvaliteten på det utförda arbetet och förbättra trivseln. 4. Arbetstiden behöver bli reglerad. Detta för att arbetsbördan inte skall förbli så ohållbart tung som den är i nuläget på flera håll. Rådet för tjänsten som ordinerad (RTO) framlägger ett förslag på denna punkt vid denna årskonferens.
Kabinettets rapport
9
En tid att skaffa, en tid att mista Guds rike handlar förvisso inte enbart om andliga realiteter och den tillkommande världen, "himlen och evigheten", utan i allra högsta grad också om livet här och nu. Vi lever i världen, men aldrig på världens villkor utan i enlighet med Jesu förkunnelse. Jesus undervisade mycket om hushållning och ekonomi. Bland annat hans liknelser handlade ofta om pengar: Använd den ohederliga mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i evighetens hyddor när mammon lämnar er i sticket (Luk 16:9), säger Jesus i anslutning till liknelsen om den ohederlige förvaltaren. Och vidare i bergspredikan: Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl (Matt 6:19-‐20). Vid senaste årskonferens, den frikyrkoekumeniska sommarkonferensen i Jakobstad 2010, fick vi lyssna till pastor Egil Svartdahls utmanande förkunnelse, som bland annat handlade om penninghanteringen i våra kyrkor. Han uppmanade församlingarna att inom ramen för sin ekonomiska verksamhet göra investeringar för framtiden. Detta handlar, enligt Svartdahl, om att investera i människor framom i egendom. Denna förkunnelse kunde ha fått utgöra avstamp för en ny ekonomisk politik inom vårt kyrkosamfund. Detta blev emellertid inte fallet. Kyrkostyrelsen har fortsatt att bedriva den ekonomiska verksamheten i gamla traditionella färdigt uppkörda hjulspår, som går ut på att bygga upp en allt större fast egendom i form av lägenheter. Detta kan inte i längden anses vara förenligt med en hållbar hushållningspolitik och församlingsutveckling i Guds rikes perspektiv. Tvärtom, resurserna skall så långt det är möjligt användas här och nu för att ge en bestående skörd (nu och i framtiden) för Guds rike. Ordspråket "gårdagen är förbi, morgondagen har vi inte sett, men idag verkar Herren" finns visserligen inte i Bibeln, men det uttrycker på ett slående sätt bibliska principer. Alla resurser skall på ett visligt sätt ställas till förfogande för det skördearbete som Herren vill utföra idag eller i framtiden. Ett framtidsperspektiv kan visst få finnas med i bilden. Men då handlar det, som Egil Svartdahl klargjorde, om att investera i människor. Det är det tryggaste sättet genom vilket vi kan försäkra oss om att tillgångarna tillvaratas på bästa sätt. Beträffande personalpolitik och ekonomisk förvaltning behöver det alltså ske omfattande nyprioriteringar inom vår kyrka. Utan dessa genomgripande förändringar kan vi inte se att kyrkan har någon möjlighet att vare sig blomstra eller utvecklas. Men det finns ändå hopp. Till bilden hör positiva faktorer som kan bidra till ett framgångsrikt arbete. I våra församlingar finns en stark medvetenhet om att det omgivande samhället och dess individer behöver det vi äger i Kristus. Vår identitet som troende, ljus och salt i tiden, står fast. Världen behöver våra värderingar. Vi har inte på något sätt gett upp inför de utmaningar som samtiden ställer oss inför. Vi är alltjämt övertygade om att det kristna budskapet om frälsning, försoning och frihet (ifrån syndens och lagens förbannelse) är det allra värdefullaste kapitalet och att våra medmänniskor har ett ofrånkomligt behov av att få uppleva vad detta budskap innebär i praktiken i ett förvandlat liv. Kyrkan äger denna skatt, som hela mänskligheten medvetet eller omedvetet längtar och söker efter. Detta ger oss ett oerhört starkt
Kabinettets rapport
10
självförtroende som Jesu lärjungar och medarbetare. Det faktum att alltfler av våra församlingar fått välkomna nya medlemmar utgör beviset på att dessa trosgemenskaper genom Guds nåd fungerar som attraktiva representanter för Guds rike i vår tid. Ett flertal av våra församlingar har ett betydande inslag av antingen unga människor eller nyinflyttade utlänningar eller bägge delar. Det finns liv, puls, färgprakt, engagemang och en obestridlig vilja att förhärliga Gud genom lovsång och tillbedjan, i ord och i handling. Låt oss orubbligt fortsätta arbetet, men inte tveka att göra de nödvändiga korrigeringar som en klart inriktad målmedvetenhet ger föranledning till. Vad får då den strävsamme ut av all sin möda? Målsättningen med allt vårt arbete bör vara att våra församlingar och hela vårt kyrkosamfund i allt högre grad skulle motsvara den bibliska förebilden och därigenom i allt större utsträckning utgöra en tydlig manifestation av Guds rike i dess fulla styrka. Därför behöver vi koncentrera oss på att med Guds hjälp undanröja hinder för äkthet, helhet, sann förståelse och överlåtelse. Vi får gå på upptäcktsfärd tillsammans med den helig Ande och finna nya möjligheter för och en fördjupad insikt om vad uppdraget och kallelsen innebär. Paulus uppmanar oss på följande sätt i ett sammanhang när han talar om att vara evangeliets tjänare (Ef 3:17-‐19): Stå fasta och var stadigt rotade i honom, så att ni tillsammans med alla de heliga förmår fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek som är väldigare än all kunskap, tills hela Guds fullhet uppfyller er. Våra prioriteringar för den framtid som börjar redan här och nu medan vi är samlade till årskonferens blir därför att vara: -‐ En evangeliserande kyrka enligt den modell vi finner i skriftens ord. Detta innebär i praktiken träning för ett fördjupat lärjungaskap och en målmedveten strategi för ytterligare nya församlingsplanteringar. -‐ Satsningar på utbildning i ledarskap både för lekmän och pastorer för de många olika ansvarsområden som dagens och morgondagens kyrka behöver "ha på sin agenda". Detta kräver både att finansiella resurser avsetts för ändamålet och att lämpliga lärarkrafter vaskas fram för ändamålsenliga utbildningsformer. -‐ En ärlig längtan och strävan efter att söka Guds vilja och instruktioner inför alla de vägval och utmaningar som dyker upp inom det praktiska församlingsarbetet. Guds tilltal och vägvisning uppfattas i allmänhet klart och tydligt först då när vi avsätter det mesta av vår tid på gemenskap med honom i bön och samtal samt genom kontinuerligt studium av skriftens ord. Köpenhamn, Vasa och Åbo den 29 maj 2011 biskop Christian Alsted df Björn Elfving df Leif-‐Göte Björklund
Lekmannaledarens rapport
11
Lekmannaledarens rapport SAKNAS
Kyrkostyrelsen
12
Kyrkostyrelsen
Rådet för lärjungaskap och församlingsutveckling, bokslut för 2010 SAKNAS
Verksamhetsplan för 2009-‐2010 (Endast som information till myndigheter) Finlands svenska metodistkyrka Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2011-2012 Beskrivning av verkasamheten Finlands svenska metodistkyrka är verksam genom sina lokala församlingar och centrala organ inom de givna ramar som lag och förordning utgör. The Book of Discipline of the United Methodist Church in Northern Europe utgör Kyrkoordning och reglerar som metodistkyrkans regelverk samfundets och församlingarnas verksamhet. Samfundsordningen, godkänd den 18 april 2007, utgör den ordning som reglerar verksamheten gentemot finländsk lag. Församlingarnas verksamhet består av gudstjänster och andra offentliga sammankomster, barn-‐ och ungdomsarbete, kvinnoföreningar, föreningar för män, sång-‐ och musikverksamhet, evangelisation, nykterhetsfostran, äldreomsorg, studentverksamhet, internationellt arbete, diakoni och socialt arbete. Församlingen i Helsingfors bedriver åldringshemmet Konkordia i Helsingfors och stiftelsen Hemmet för Värnlösa barn r.s. Hurtigs barnhem i Grankulla. Metodistkyrkans i Finland svenska ungdomsförbund r.f. bistår församlingarna i deras arbete med barn och ungdom, och bedriver lägerverksamhet på Jumijärvi lägergård i Jämsä. Metodistkyrkans kvinnoförbund bistår församlingarna i deras kvinnoarbete. Församlingarna verkar även för kyrksamfundets gemensamma åtaganden, såsom utgivning av tidningen Nya Budbäraren, kyrkans webbsida, publikationsverksamhet, pastorsutbildning, lägerverksamhet, socialt arbete, utvecklingshjälp och missionsarbete. Finlands svenska metodistkyrka samarbetar genom sina lokala församlingar och centrala organ med inomkyrkliga och ekumeniska, nationella och internationella organsamt myndigheter,samhälleliga organisationer och den tredje sektorn. Mål Finlands svenska metidistkyrkas mål för verksamheten är att följa kyrkans uppdrag att göra möjligast många människor till Jesu Kristi lärjungar. För att nå detta mål vill vi sprida förkunnelsen av det goda budskapet om Guds nåd och arbeta i enlighet med Jesu missionsbefallning i Matt 28:19-‐20 Vi vill etablera nya församlingar för att kunna ge vidare spridning åt Guds ord. Vi vill samarbeta med Finlands finska metodistkyrka för att mera effektivt kunna utnyttja befintliga resurser och ta lärdom av varandra
Kyrkostyrelsen
13
’Välkommen hem’ är temat för det kommande verksamhetsåret. Under devisen skall vi främst fokusera på den relationsskapande församlingen, vårt hem i Guds rike. Finansiering av verksamheten Kyrkans verksamhet finansieras genom frivilliga gåvor och kollekter som uppbärs i församlingarna. För varje medlem uppbärs en administrationsavgift. Kyrkan har erhållit arv och donationer i form av kontanter, värdepapper och bostäder. Enligt beslut av Årskonferensen omvandlas tillgångarna till bostäder i möjligast hög grad för att därigenom generera hyresintäkter för kyrkan. Ingå den 26.4.2011 Reidar Wilkman Finlands svenska metodistkyrka, kyrkostyrelsens ordförande
14
Nya Budbäraren
Verksamhetsberättelse SAKNAS
Verksamhetsplan SAKNAS
Budget SAKNAS
Rådet för mission
15
Rådet för mission
Balansspecifikation
Rådet för mission
16
Verksamhetsplan
Finlands svenska metodistkyrka/Rådet för mission Förslag till verksamhetsplan för Rådet för mission Konferensåret 2011-‐12 Finlands svenska metodistkyrka tar del i ett omfattande missionsarbete på världsnivå. Varje enskild medlems insats är betydelsefull. Tillsammans kan vi göra stora ting och se stora resultat. Människor får lära känna kristen kärlek i vardagen och kan ta emot Jesus som sin frälsare. Vi har genom Utrikesministeriets (UM) bidrag fått möjlighet att göra stora insatser på olika håll i världen. Människor får tillgång till drägligare levnadsförhållanden, skolgång, yrke och sjukvård. Kambodja: Projektet för utveckling av jordbruket på landsbygden inleddes 2004 och har under årens gång också kommit an inkludera en viktig hälsoaspekt och projektet har nu blivit en integrerad del av den lokala metodistkyrkans verksamhet. Vid slutet av år 2010 hade man grundat 80 olika byagrupper med 868 deltagare inom projektet. En utfasning av vår involvering i projektet har inletts och kommer att slutföras under det inkommande året. Som en följd av det stora antalet projektgrupper läggs nu speciell vikt på ledarskapsträning för de lokala ledarna och kontaktskapandet med de lokala myndigheterna. Kontaktperson för projektet: Catarina Ekman-‐Niemi-‐Kaija Kenya: Under år 2011 pågår ingen projektverksamhet i Kiambu utan insamlingen av medel för inköp av tomtmark till rehabiliteringscentret för drogmissbrukare och planeringen av det kommande projektet fortsätter. Arbetet med rehabiliteringscentret beräknas komma kunna igång mot slutet 2012 men merparten av arbetet kommer att ligga på planeringsarbetet. Frikyrklig Samverkan FS kommer under hösten 2011 att utföra en extern evaluering av det avslutade arbetet med yrkesskolan i Kiambu. I samband med detta planeras att Bernt Klockars också reser dit. En planeringsresa finns också inplanerad för 2012. Kontaktperson för projektet: Bernt Klockars. Zimbabwe: Vi kommer att fortsätta stödja Rut Lindgren i hennes sociala arbete för barnen i Nyadire samt rekrytera fler faddrar för barn på Home of Hope och de hörselskadade barnen som går i skola i Nyadire. Genom samarbetet med The Nyadire Connection (TNC) i Pittsburgh, USA får vi kontinuerligt foton och info om fadderbarnen och övrig verksamhet på Nyadire. Kontaktperson för fadderverksamheten: Margita Wilkman. Efter flertalet år av resultatlösa försök med att påbörja en renovering och utveckling av barnhemmet Home of Hope är dessa planer nu lagda på is. Vi fortsätter vårt stöd till hemmet genom punktinsatser men koncentrerar istället arbetet på de möjligheter som under 2010 öppnats genom samarbetet med Nyadire Primary Schools klass för hörselskadade barn. Vi ämnar tillsammans med rektorn för dövskolan reda ut hurudana hjälpinsatser som bäst skulle passa
Rådet för mission
17
in i barnens situation. Arbetets mål är att öka kunskapen om hörselskador och minska fördomarna mot handikappade personer. Kontaktperson för arbetet: Annina Rosenqvist. Volontärarbete samt besök av projekten: Det skall fortsättnigsvis vara möjligt att jobba som volontär i alla de länder där vi bedriver projektverksamhet. 1-‐2 gruppresor till de länder vårt missionsarbete bedrivits de senaste åren kommer också att förverkligas under 2012 och rådet stöder enskilda medlemmar som reser eller utbildar sig i missionens tecken. Understöd av missionärer: Vid årskonferensen i Karleby 2011 gläds vi av att två personer avskiljs till tjänsten som missionär. Dessa är Nanna Rosengård från församlingen i Karleby och Michael Sohrmann från församlingen i Åbo. Ingendera av dem kommer däremot att tjänstgöra inom den missionsverksamhet som vårt råd är involverat i utan de söker sig till de missionsfält de själva är kallade till. Nanna fortsätter sitt arbete i Sydafrika med organisationen Ungdom Med Uppgift medan Michael kommer att flytta till Kashmir i norra Indien där han inkluderas i organisationen Frontiers lokala arbete. Under det inkommande verksamhetsåret samlas medel in för att vi skall kunna bidra till en del av de kostnader som uppstår för våra missionärer i anslutning till deras insatser på olika håll i världen. En koordinerad satsning på information till församlingarna och andra intressenter här i Svenskfinland kommer också att ske. Alla våra missionärer är givetvis också i stort behov av förbön. Baltikum: Rådet för mission fortsätter att sända bidrag till den Baltiska lönefonden. Våra församlingar uppmanas också till att skaffa vänförsamlingar i området. Intresserade församlingar kan ta kontakt med rådet. Det inomkyrkliga samarbetet: Det europeiska samarbetet sker i huvudsak via ECOM (Metodistkyrkans Europeiska Missionsråd, där även den engelska metodistkyrkan är medlem). På hösten 2011 kommer ECOM att sammanträda i Tallin. Inom vårt biskopsområde verkar NMR (Nordeuropeiska missionsrådet) där rådet är representerat. Pontus Fred finns även som representant vid GBGM:s (Global Board of Global Ministries) Board of Directors fram t.o.m. år 2012. Information: Vi kommer att regelbundet informera i Nya Budbäraren och på Metodistkyrkans hemsida om aktuella projekt och insamlingar och annat intressant som sker. En speciell informationssatsning i form av rundbrev eller motsvarande kommer att ske under året för att ytterligare lyfta fram det arbete som våra missionärer gör i Sydafrika, Zimbabwe och Indien. För att kunna förverkliga våra åtaganden behöver vi hela kyrkans och våra församlingars medlemmars ekonomiska stöd. Vi uppmanar alla till att bli regelbundna givare och förebedjare för missionens arbete.
Rådet för mission
18
Följande offerdagar föreslås: 30.10.2011 Kenya landinköp + missionärskostnader 06.01.2012 Zimbabwe + missionsrådet 18.03.2012 Kambodja
Metodistkyrkans kvinnoförbund – MKK
19
Metodistkyrkans kvinnoförbund – MKK
Verksamhetsberättelse SAKNAS
Bokslut SAKNAS
Verksamhetsplan
SAKNAS
Budget SAKNAS
Rådet för tjänsten som ordinerad
20
Rådet för tjänsten som ordinerad Finlands svenska metodistkyrka Rädet för tjänsten som ordinerad Rådet för tjänsten som ordinerad (RTO) har gett sin rapport till den pastorala sessionen vid Årskonferensen i del II samt en allmän rapport. RTOs medlemar är Mayvor Wärn-‐Rancken ordförande, Leif-‐Göte Björklund sekreterare, Tom Hellsten, Camilla Klockars och lekmannarepresentant Ritva Uhinki. Rådet har samlats fem gånger under verksamhetsåret. RTO har fortsatt att arbeta med mentorskap och arbetshandledning för våra pastorer. Vi gläds över att vi fått en ny lokalpastor, Mikael Nylund, som tillträdde i tjänsten 1.3.2011. Camilla Klockars, har avslutat sina konferensstudier, och ordineras till äldste vid Årskonferensen i Karleby. Andreas Forsbäck har inlett sina konferensstudier på hösten 2010. Vi är också tacksamma för Birgit Grönqvists tjänst som lokalpastor i Lovisa. Hon kommer att bli pensionerad lokalpastor fr.o.m. 1.9.2011. Bli pastor i Metodistkyrkan RTO har gett ut två broschyrer angående andligt ledarskap och vägen till ordination. Vi tror att Gud kallar äldre och yngre människor till tjänst som pastor i Metodistkyrkan. Pastorernas arbetstid För ett år sedan fick RTO i uppdrag av Årskonferensen att se över pastorns arbetstid. RTO bad ifjol att få vänta med redogörelsen p.g.a att Frikyrklig Samverkan arbetade för kollektivavtal och regler för de anställda i kyrkliga organisationer. Efter FSs utredning kan vi konstatera att detta avtal inte passar i våra förhållanden. Därför ger RTO sin egen utredning till denna konferens i en skild rapport. Mayvor Wärn-‐Rancken ordförande
Rådet för tjänsten som ordinerad
21
Pastorns arbetstid Rapport till Årskonferensen Pastorns arbetstid Förslag från RTO
– pastorn tillhör gruppen tjänsteinnehavare som utövar andligt arbete och lyder därmed inte under arbetstidslagen.
– rekommendation att pastorn följer den allmänna ordinarie arbetstiden, vilket är 38 h 15 minuter/vecka
– pastorn har en ledig dag och en förberedelsedag i veckan
– om en pastor jobbar mer än 38 h 15 minuter per vecka tillämpas periodsarbetstid, vilket betyder att arbetstiden kan utjämnas under en så lång tid som man kommer överens med personalkommittéen. Lagen om periodsarbetstiden ger möjlighet till en utjämningstid på ett år. T.ex. arbetstiden kan en vecka vara 48 h, följande 20 h 15 min och följande 38 h 15 min. Medeltalet kan man räkna så att arbetstiden blir 38 h 15 min vecka.
– lediga veckoslut ökas till tre på hösten och fyra till våren
– övertid skall ersättas med motsvarande ledighet enligt överenskommelse med distriktsföreståndaren
Kommittén för vårdandet av metodistkyrkans arkiv och bibliotek
22
Kommittén för vårdandet av metodistkyrkans arkiv och bibliotek SAKNAS
23
Motioner Finlands svenska metodistkyrka Årskonferens 2011 Motion Kyrkostyrelsen har under en lång tid gjort ett stort arbete med att bygga upp kyrkans ekonomi genom investeringar, främst i bostäder. Detta har blivit gjort för att kunna garantera en fast grund för avkastning i framtiden. Som kyrka har vi all anledning att vara tacksamma för Kyrkostyrelsens insatser. Under tiden har det också då och då ställts frågor på Årskonferensen om hur dessa framtidsinvesteringar står i relation till de direkta behov som finns idag. Eftersom frågan inte varit förberedd har det inte funnits något övervägt svar, utan enbart tankeutbyte. Kyrkostyrelsen har inte heller kommit tillbaka senare med övervägda svar. Jag tycker att detta är en viktig policy-‐ och förvaltarskapsfråga. Hur använder vi våra ekonomiska resurser på det uppdrag vi har idag och det uppdrag vi har i framtiden? Det är en fråga om prioritering och avvägning. Det behöver vi som årskonferens samtala om. Jag föreslår att Årskonferensen 2011 ger plats i dagordningen för ett samtal och om möjligt fattar ett principbeslut i frågan. För att ge Kyrkostyrelsen en möjlighet att förbereda ett sådant samtal sänder jag denna motion också till dess ordförande och båda distriktsföreståndarna. Helsingfors 16 maj 2011 Kaikka Växby
