Tidskriften Betong nr 2, 2011

POSTTIDNING BReturadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

www.betong.se / MÅNADENS BLOGGARE FREDRIK JANSSON / ANMÄL DIG TILL VÅRT NYHETSBREV / EXPERTERNA SVARAR / BETONGNYHETER / DEBATTERA PÅ EFTERSNACK

MED TYNGD OCH KREATIVITET

GÖR VI BRANSCHEN STOLT

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/2011

2

TEKNIKNya armeringsstandarder presenteras

DESIGNNya betongur från Forsberg

MÄNSKLIGTFredrik Jansson gillar sin frisyr och tycker allting går

NR 2/2011 PRIS: 99 SEK / FRÅN BETONGFÖRENINGEN

ArkitekturskolanEN ANKUNGE BLIR SVAN

Miljövänligare än förväntat BETONG KARBONATISERAR UNDER MARKEN

HallandsåsSLÅR BILINDUSTRIN

PÅ FINGRARNA

BET0211_1_52_omslag.indd 1 2011-03-16 10:01:01

Grace Construction Products

N Y H E T - ADVA® XR™ 3018ADVA® XR™ 3018 är en nyutvecklad flyttillsats till fabrikstillverkad betong därfokus ligger på förbättrad ekonomi för användaren utan att göra avkall pågoda flytegenskaper och bra öppethållande.

En andra stor fördel med produkten är att nygjutna ytor kan bearbetas medlätthet utan att klistra mot verktyg och annan utrustning. ADVA XR 3018 gerbra betong och god ekonomi till de flesta betongsorter, inklusive anläggnings-betong.

Kontakta Grace och boka din provning.

www.graceconstruction.com 042-16 78 00

Specialisterna på flyttillsatserhar också en standardlösning.

ireo

.se

BET0211_annons.indd 2 2011-03-14 15:14:33

BETONG 2 | 2011 3

NR 2/2011

28

12 Hallandsåsen

Tidskriften Betong följer upp Vision 2030. Hur höjer vi betongens anseende och status?

Problembarnet växer upp. Efter allt strul är det nu full fart på Hallandsåsbygget. Tidskriften Betong på plats.

11 Miljö | KarbonatiseringSnart kan betongens karbonatisering tas med i livscy-kelanalyserna. En modell är klar i april, men forskarna är förvånade över den snabba karbonatiseringen under mark.

12 Projektet | HallandsåsenDen berömda åsen får äntligen sin tunnel. Tidskriften Betong tar er med till Sveriges mest industrialiserade betongfabrik och förstås in i tunneln för att titta på skönheten Åsa.

22 Arkitektur | ArkitekturskolanI Stockholms fulaste byggnad utbildas en stor del av framtidens arkitekter. Följ med och träffa arkitekten bakom och övriga som berörs.

28 Granskat | Betongbranschen 2030I fem artiklar kommer Tidskriften Betong granska vad betongsektorn måste göra för att vara i framkant om 20 år. Först ska vi förbättra vårt anseende, både externt och internt.

4 Ledare

7 MixatVilla utan energikostnader och två nya vd:ar i cement-industrin.

9 DesignatJohan Forsberg leker med betongsorter och visar två nya klockor och ett bord i skärvor.

41 Hallå där!Cementas förre vd Fredrik Winberg blir pensionär. Eller?

42 AktuelltFotografi ska museet i Stockholm betalar hyra per besökare. För billigt eller skäligt?

46 InspirationKonstruktören Hans Linde-wald tappade hakan när han såg ett 180 meter högt torn i Japan.

48 BetongföreningNästa år är Stockholm värd för fi b-symposiet. Vad kan vi egentligen vänta oss?

49 AnslagstavlanPå Signerat skriver Mats Karlsson om varför Färdig Betong inte ställde sig bakom brandrapporten.Tips och beröm får också plats.

50 MänskligtFredrik Jansson är ny marknadsdirektör och vice vd på Cementa. Han älskar NOx-reducerande betong.

22 Arkitekturskolan

33 Beräknings-modell löser tvär-balkssprickorFörra årets bästa examens-arbete handlade om sprickor i ändtvärbalkarna på förspända balkbroar.

37 Ny standard för armeringNordcerts produktchef för armering, Jan Olof Johans-son, skriver om Sveriges första standard för arme-ringsbalkar.

I VARJE NUMMER! TEKNIK

Granskat

| INNEHÅLL |

BETONG 2 | 2011 3

ringsbalkar.

ARTIKLAR & REPORTAGE

BET0211_03_innehall.indd 3 2011-03-16 10:38:41

100-åringen som försvann

HAR NI LÄST BOKEN Hundraåringen som klev ut genom ett fönster och försvann? Påhittade Allan Karlsson ska fylla hundra efter ett långt och rikt liv. Han har fortfarande en hälsa av relativt god kvalitet och istället för att vänta in döden på ålderdomshemmet tar han helt enkelt ett kliv ut genom fönstret och går en ny vår till mötes med massor av äventyr och nya människor att lära känna.

Nästa år fyller Betongföreningen hundra. Och jag funderar lite över vad som ska hända med min förening. Jag säger min. För så känner jag. På kavajslaget blänker det nämligen av guld. Ett gyllene B som ett tecken på att jag är Stor Medlem i Betongföreningen. Ett B jag fått för mina insatser i olika råd och kommittéer och jag bär den med stolthet.

Jag blev medlem i Betongföreningen för tio år sen. Det var en pigg 90-åring som levde i en sektor som brann av liv och lust. Som ville förändra sig och visa sina vackra sidor. Som skapade Betongfeber, sexdubblade antalet prenumeranter på Tidskriften Betong och skissade på betonghus ur kvinnligt perspektiv. Som ordnade Tunneldagar, konstutställningar och be-tongkanottävlingar.

”Betongföreningen har verkligen lyckats förvandla betong till högsta mode och det bara på ett par år”, skrev Helsingborgs Dagblad efter att vi vunnit pris som bästa inspirationsmonter på Nordiska Trädgårdar 2006. Tidningarna skrev spaltmeter.

Men nu är nu. Sen 2001 har Betongföreningen tappat nästan 20 procent av sina medlem-mar. Jag undrar varför. Jag tror att medlemmarna undrar varför. Jag hoppas styrelsen undrar varför. Och jag vet att nya vd:n Richard McCarthy undrar varför. Jag har nämligen pratat med honom.

Jag tror Toyotamodellen kan hjälpa oss. Fem varför. Varför tappar vi medlemmar? De vill inte vara med. Varför? De tycker inte det är värt det. Varför? De får inget de inte får annars. Varför? Vi erbjuder dem inte det. Varför? Ja, varför?

På sin hundraårsdag bestämde Allan Karlsson att han inte skulle skulle förfalla i en tynande tillvaro på ålderdomshemmet. Han rymde, hittade en ny kärlek och fl yttade till Bali. Jag hoppas Betongföreningen gör samma sak.

Med tyngd och kreativitetgör vi branschen stolt.

UTGES AVBETONGFÖRENINGEN

Tidskriften BetongStorgatan 19Box 55684102 15 StockholmTelefon: 08-762 62 14Fax: 08-762 62 39www.betong.se

REDAKTIONCHEFREDAKTÖR Roger Andersson [email protected] Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: [email protected]: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: [email protected] Telefon: 0739-55 04 51

REDAKTIONSRÅDKjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Ulf Mangefors, Margareta Redlund, Lotta Niland, Hans Hedlund och Anders Rönneblad

ANNONSERANNONSHUSET ABLinnégatan 22, 114 47 Stockholm

Telefon: 08-662 75 00

Fax: 08-662 71 29

Patrik Swenzén [email protected]

Philip Otter [email protected]

Fredrik Johnsson [email protected]

PRENUMERATIONMARIE BRUNNBERG ABBox 55763 22 HallstavikTelefon: 0175-216 50Fax: 076-765 37 [email protected]

PRISLösnummerpris: 99 SEK.

Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

ISSN 1101-9190

OMSLAGSBILDHallandsåsen, foto av Boel Ferm

Klippt och skuretSALONG BETONG är dessvärre inte ett material-

bibliotek där du kan se vacker betong. Ett sånt behövs. Nej, Salong Betong är en tatueringsstudio

i Stockholm som just fyllt två år. Grattis!

SaxatBETONG.SE toppar när du söker på betong på Google. Tvåa ligger Wiki-pedia, följt av Finja, Färdig Betong och Betongindustri.

4 BETONG 2 | 2011

LEDARE ROGER ANDERSSON

CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG OCH BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

BET0211_04_ledare.indd 4 2011-03-15 12:29:14

www.pigmentec.se

Pigmentec AB Sagsjövägen 1, 428 36 Kållered, Telefon: 031-25 79 00, www.pigmentec.se

Color- and Technologycenter

Foto: Cecilia Larsson

BET0211_annons.indd 5 2011-03-14 15:14:38

BET0211_annons.indd 6 2011-03-14 15:14:41

Betong 2 | 2011 7

Betongvägar miljövänligtTidigare fälTförsök gjorda av VtI, Väg- och transportforskningsinstitutet, visar att betong-vägar avger färre partiklar än asfalt. Men nu gör VtI en mer kontrollerad forskning av olika väg-material. Hittills känner man väl till halter från asfalt, men nu ska man noggrannare kontrol-lera betong. Partiklar mindre än tio mikrometer tar sig in i blodomloppet via lungorna och kan orsaka andningsproblem.

Villa änTligen är lågenergihuset utan ener-gikostnader. Bakom projektet står bygg- och mätkonsultföretaget ortogonal och arkitekt-byrån Ross Arkitektur & Design. Huset byggs i Haninge och ska stå klart i år. grunden till den nya villan görs av Foamglas, men sen är det betong i hela huset. Mellanbjälklaget består av en betongplatta på 250 millimeter gjuten i det cementbaserade materialet träullit. Väggarna till bottenvåningen är byggda av cellplast-

block med en gjuten armerad betongkärna.Värmesystemet i huset består av en kakelugns-kamin och solfångare på taket. tillsammans värmer kaminen och solfångarna upp vattnet i en ackumulatortank. Från tankens varma vatten utvinner man sedan värme till bland annat in-omhusluft, radiatorer och golvvärmeslingor.”Allt material till huset är noga utvalt för att påverka miljön så lite som möjligt,” skriver företaget ortogonal, på sin hemsida. www.ortogonal.se

Äntligen betongvilla utan energikostnader

Byggarna blir fleranTaleT ansTällda inom byggsektorn ökade med 4,3 procent under fjärde kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009, enlig SCB. en tydlig trend är att det är visstidsanställda som fått fast jobb, då antalet visstidsanställda minskat med 0,6 procent.

totalt antal anställda i landet ökade med 1,6 procent till 4 078 000 personer under samma period. Mest ökade sektorn Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster med 9 procents ökning följt av Utbilning 8,9 procent och Vård 6 procent.

Energisnålt i AnnedalsVenska BosTäder bygger just nu 113 energisnåla hyreslägenheter i det nya bostadsområdet Annedal mellan Stockholm och Sundbyberg.

-Husen byggs med plattbärlag i betong och lätta utfackningsväggar, säger Malin Fex, projektle-dare på Svenska Bostäder.

De energisnåla lägenheterna har en beräknad energiförbrukning på 81 kilowattimmar per kva-dratmeter och år vilket är drygt 20 procent under Boverkets norm.

Sjöbefäl ny vd för Cemexden 4 april tillträder tomasz Borowiec som vd i Cemex Sverige efter Jan-Ingvar ohls-son som efter 20 år går i pension. för Cemex. tomasz Borowiec är 43 år och kommer närmast från Ystad Hamn där han har varit operativ chef. Före det var han sjöbefäl i 15 år och har arbetat sju år i trelleborgs Hamn med olika befattningar.

mixat Mixade nyheter från betongvärlden

Gånge ny vd på CementaCemenTas nuVarande vd Fredrik Winberg går i pension och efterträds av Jan gånge, ekono-michef för Heidelberg Cement northern europe. ny vice vd och marknadsdirektör blir Fredrik Jansson, som för närvarande är försälj-ningschef.

-Viktiga uppgifter i framtiden blir att bättra leveranskvaliteten och ta fram nya cementsor-ter som släpper ut mindre koldioxid vid tillverk-ningen, säger Fredrik Jansson.

Det våras för byggbranschenBosTadsByggandeT spås öka med 12 procent i år jämfört med förra året. Det visar årets första konjunkturprognos från Sveriges Byggindustrier. nästa år blir ökningen åtta procent. Prognosen visar också på en ökning för byggandet av lokaler, den första på många år, fyra procent för 2011. Även anläggnings-sidan förväntas öka med tre procent i år.

BET0211_07_mixat.indd 7 2011-03-15 12:53:11

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm

Foto

graf

: Dan

iel H

ertz

ell

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement, som har cirka 57 000 anställda i 50 länder.

Med Anläggningscement bygger vi vårt samhälle!

Cement är den sammanhållande kraften i betong så också i Esbobron i Stockholm. Vårt cement

används till att bygga, broar, dammar, tunnlar, vägar, flygfält, vattentorn,

reningsverk mm.

BET0211_annons.indd 8 2011-03-14 15:14:46

DESIGNAT

BETONG 2 | 2011 9

Vårens mässor, Möbelmässan och Formex, brukar innebära nyheter från de etablerade formgivarna. Detta år är inget undantag. Stina Lindholm har funderat fram ett nytt japan-inspirerat kärl och Johan Forsberg kommer med ett bord och ett nytt golvur i två varianter.

Tidlösa nyheter

Bord i skärvorSKÄRVOR I OLIKA betongnyanser bildar ett matbord som med tilläggsskivor i ask kan utökas från att rymma sex personer till tolv. Även underredet är ask. Måtten är 180 x 90 x 72 centimeter. Med tilläggskivorna blir bordet 280 centimeter långt.www.forsbergform.se

Tidvis efter UrbildJOHAN FORSBERGS populära golvur

Urbild har fått uppföljaren Tidvis. Urtavlan har en annan nyans än övriga

uret. Höjden är 195 centimeter och priset 30 000 kr.

www.forsbergform.se

Fåror formar funktionenMIZO BETYDER “fåra” på japanska och är ett räffl at nytillskott i Skulpturfabrikens utomhussortiment. Mizo är rak och funktionell i sin form men mjukas upp av taktila kurvor i betongen. Finns i två storlekar med längderna 690 centimeter respektive 890 centimeter. Den mindre kostar 2 240 kr och den större kostar 3 360 kr exklusive moms.www.skulpturfabriken.se

Ask och betongBETONGURET TIDVIS har en väggversion i såpad ask och betong. Höjden är densam-ma, 195 centimeter, men priset lägre. 10 000 kr.www.forsbergform.se

BET0211_09_designat.indd 9 2011-03-14 16:59:45

AB Färdig Betong • Tfn 0104-50 50 00 • [email protected] • www.fardigbetong.se

Den 11 april 2011 tillträder Färdig Betongs nya VD Carina Edblad.

Hon efterträder nuvarande VD George Eliasson.

AB Färdig Betong är en av Sveriges ledande leverantörer av betong, betongpumpning,plattbärlag, skalvägg och VST vägg.

Färdig Betong tillverkar och levererar betong från minsta hemmagjutning till största bygge. Färdig Betong finns på ett 40-tal orter i Sverige – Alltid nära Dig.

BET0211_annons.indd 10 2011-03-14 15:14:49

Betong 2 | 2011 11

| miljö |

Katja Fridh på Lunds Tekniska Hög-skola och Björn Lagerblad på CBI Be-tonginstitutet sammanställer just nu en rapport som beräknas vara färdig i april. De har tillsammans undersökt hur be-tong karbonatiserar, det vill säga tar upp koldioxid från sin omgivning.

– Vi har gjort provningar i väggar och golv på Cementas gamla kontor i Lim-hamn, som ändå skulle rivas. Det som var intressant där var att det var byggt i så olika material, så vi fick ett bra, varie-rat underlag, säger Katja Fridh.

Borrkärnorna spräcks och fenolftalein sprutas på som egentligen visar var pH är över respektive under nio. Blir betongen lila är pH fortfarande högt och betongen okarbonatiserad. Är den ofärgad har den karbonatiserat.

– Syftet var att se hur det ser ut i verk-ligheten i inomhusmiljö för att få ett un-derlag för livscykelanalyser. Provningar

har gjorts för utomhusmiljöer eftersom det ökar risken för armeringskorrosion, men inomhus finns bara teorier sen tidi-gare, säger Katja Fridh.

– Betong karbonatiserar med olika hastighet i olika miljöer, det visste vi och där hittade vi inget överraskande. Vad som däremot förvånade oss var att be-tong under mark karbonatiserar och tar upp koldioxid från jorden, vilket i och för sig är logiskt eftersom det förekom-mer en organisk nedbrytning till koldi-oxid i jorden, säger Björn Lagerblad.

En förutsättning är att betongen är lagd på ett dräneringslager. Betong med hög RF, relativ fuktighet, karbonatiserar långsamt.

– Betongkvaliteten är också en faktor. Lägre kvalitet på betongen ger snabbare karbonatisering, säger Björn Lagerblad.

Provningarna visade också att betong som klätts med täta ytmaterial karbo-

natiserade långsamt, medan keramiska material ovanpå betongen påverkade karbonatiseringen relativt lite. Fortast karbonatisering får man förstås vid råa betongytor.

Nu tas en modell fram som visar i vil-ken omfattning betong karbonatiseras under sin livstid.

– Jag vill inte avslöja några siffror ännu eftersom modellen inte är klar. I april räknar vi med att vara färdiga, säger Katja Fridh.

mer omKarbonatisering

Av koldioxidutsläppen i samband med betongtillverkning kommer ungefär hälften från bränsleförbrukningen vid cementframställningen och hälften från kalcineringen, när koldioxiden drivs ut ur kalkstenen. Under sin livslängd tar sen betong upp koldioxid, karbo-natiserar. I ett långt perspektiv tas all koldioxid upp som släppts ut vid kalcineringen.

.

just nu tas en modell fram för att uppskatta hur mycket koldioxid betongbeståndet upptar under sin livstid, både befintligt och i framtiden. Verifiering av modellen förvåna-de forskarna eftersom det visade att betong tar upp koldi-oxid under jord, vilket man inte visste tidigare. i april är modellen klar. text: RogeR AndeRsson Bild: KAtJA FRidh

Betong tar upp

koldioxid från marken

BET0211_11_miljo.indd 11 2011-03-14 17:07:23

12 BETONG 2 | 2011

TUNNLARNASTredje gången gillt. Hallandås ska få sin tunnel efter två havererade

entreprenadförsök. Nu blir det lining och den östra tunneln är

igenom. Tunnelborrmaskinen Åsa tar sats för den västra tunneln och betongfabriken i Åstorp är inne på

sina sista tusen segment.TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: BOEL FERM

SVARTA

BET0211_12-21_projektet.indd 12 2011-03-15 15:12:42

BETONG 2 | 2011 13

TUNNLARNAS

| PROJEKTET |

Hallandsås. Få namn ger så många asso-ciationer. De fl esta förknippade med tun-nelbygget. De fl esta negativa. Men om

man glömmer tunneln för ett tag kan man först konstatera att Hallandsås inte är nå-gon ås. Det är en horst. Det innebär att den uppstått genom att landet på både si-dor har sjunkit undan.

Den är fyra mil lång och tar du dig upp till Högalteknall har du nått 226 meter över havet. Högre kommer du inte på åsen. Förlåt, horsten. Det är tillräckligt högt för att det ska rymmas två alpina nedfarter här.

Men det är för tunneln vi är här. Och Hallandsås får för enkelhetens skull även i fortsättningen kallas en ås.

– Jag har varit här i sex år nu, det skulle egentligen bara blivit fyra och ett halvt. Vill ni ha kaffe?

Ronny Lindahl tar kannan ur elbryg-garen i en av kontorsbarackerna utanför betongfabriken i Åstorp, lite söder om åsen. Här är han fabrikschef och ansva-rig för de 40 468 tunnelsegment som med sina åtta olika delar ska bilda ringen i tunnelliningen. När segment nummer 40 468 lyfts ur fabriken återstår en tid av av-veckling. Samtidigt avvecklar Ronny Lin-dahl sitt yrkesliv som började 1968 som anläggningssnickare och fortsatte som brobyggare.

– Det har blivit mycket betong. Jag var med och göt grunden till Turning Torso, 5 300 kubik i en gjutning, säger Ronny Lindahl.

Nu sitter han instängd sen sex år. Sak-nar han pulsen därute?

– Ja, men det sliter på nacke och axlar. Sen är det skönt att komma hem varje kväll, säger Ronny Lindahl.

– Segmenten gjuts med K65. Jag vet att det heter något annat numer, men jag är fast i det gamla. Vi använder anläggnings-cement från Degerhamn, tillsätter kalk och ett tillsatsmedel som tagits fram speci-ellt för oss, säger Ronny Lindahl.

Vct är 0,42 och för att betongen inte ska spjälkas om det blir en brand i tunneln blandas polypropylenfi brer in, ett kilo per kubikmeter.

Ronny visar två kuber som båda utsatts för 1 400 grader i ett testlab. Den ena har djupa urgröpningar ända in till armering-en. Den är utan fi brer. Den andra är intakt om än lite sotig. Ja, det är förstås den med ett kilo fi brer i.

Kaffet smakar byggbod. Rundturen

börjar. Ronny hämtar skyddsglasögon och handskar som är obligatoriskt till-sammans med skyddskor, hjälm och väst. Just, ja. Vi är på en skanskafabrik.

– Här ser ni de åtta segmenten när de är monterade till en ring, säger Ronny Lin-dahl och ställer sig framför den provring som monterats för att visa oss besökare verkligheten.

Och vi är många. 13 olika nationaliteter har varit här.

– Varje segment väger cirka tolv ton och toleransen är 0,5 millimeter, säger Ronny Lindahl.

Dörren öppnas till fabriken, en byggnad som rests enkom för att tillverka 40 468 tunnelsegment.

– Ingen har sysslat med sånt här tidi-gare, så vi hade inget att titta tillbaka på. I början gick det inte så bra, vi fi ck kassera 450 segment, tror jag. Men nu är vi nere på en promille i kassation, säger Ronny Lindahl.

Det rasslar i armeringsrevolvern, åtta högar ligger prydligt uppradade med fär-diga armeringskorgar och en kran lyfter upp rätt korg för att lägga i formen där segment 39 469 just ska få se dagens ljus. Det görs på station två. Station ett förbe-reder formen.

På station tre fylls formen med 4,7 ku-bikmeter betong av den sort som i Ronny Lindahls hela liv har hetat K65, men som sen ett år tillbaka fått det europeiska stan-dardnamnet C54/65.

Vid station fyra står nästa gäng redo att efterbehandla segmentet som någon mi-nut efter gjutningen håller sin ovala form trots att gjutformen lossats. De spolar av formen direkt på de ställen det går. Det spar tid.

– Sån här betong ser du bara här. Den är så styv att sätter du ner en vibratorstav blir den kvar, säger Ronny Lindahl.

På ett bord ligger det dokument som följer med varje segment. Tiden för vibre-ring fylls i, liksom klockslag för när det började tillverkas och när det är klart. ID-nummer för armeringskorg och gum-mipackning fylls i och om ytbehandling gjorts. Många dokument blir det.

Ronny Lindahl pekar på gummilister som sitter nere på varje vagn och som tar upp stöten när de knappt märkbart slår ihop.

– Förut ledde den lilla knuffen till att betongen sjönk ner lite och vi fi ck för li-tet täckskikt i toppen av elementet, säger Ronny Lindahl.

Formen rullar iväg för att hinna tillbaka till station ett. Gick bandet snabbare här skulle hela produktionen gå fortare.

Tunneln genom Hallandsås har en teknisk livslängd på 120 år. Ärt-singel och injekteringsbetong låser ringen mot berget därför har varje segment en injekteringssockel. Vissa segment får airbag, Bullfl ex, som fylls med injekteringsbetong för att stoppa vattenfl ödet.


14 BETONG 2 | 2011

| PROJEKTET |

Segmenten på rad, redo för tunneln. Fabriken kräver 140 kubikmeter betong per dag. Totalt an-vänds 180 000 kubik-meter och 20 000 ton armeringsjärn.

Informationschef Ulf Angberg och fabriks-

chef Ronny Lindahl framför den prototyp

av tunnelliningen som man stolt visar upp för omvärlden.

I den övre ringen saknas segment åtta, den som kallas ”key”

och låser fast det hela.


BETONG 2 | 2011 15

– Men hör och häpna, en gång spårade vagnen ur, så vi riskerar inget, säger Ron-ny Lindahl.

I ett hörn står kaffekannan på, beredd för fi karasten som sker i skift. Formarna rullar ständigt. Fem dagar i veckan. När-mare bilindustrin än så här kommer aldrig betongbranschen.

– Vi har ingen omsättning på persona-len, de trivs och stannar kvar. De byter station med jämna mellanrum för att få variation. Men jag har ju själv varit arbe-tare och vet hur de ska trivas, säger Ronny Lindahl.

Segment 39 469 ska få lite handpålägg-ning. Lim från Tyskland sprutas på längs sidorna för att fästa tätningslisten.

– Vi hade en maskin som limmade, men det blev stopp i den hela tiden, så nu gör vi det för hand. Det går fortare, säger Ronny Lindahl.

En vakuumlift svingar upp segmentet och lägger det i rätt hög. Tre dagar ska det brinna inomhus och 28 dagar totalt. Det får inte vara större skillnad än 20 grader mellan ute och inne, då får det bli några extra dagar inomhus tills den skånska vin-tern bedarrat något.

Utanför fabriken radar segmenten upp sig. Två förarlösa vagnar, kallade Trol-ley 1 och Trolley 2, svischar iväg med de olika segmenten som läggs i rader med tio i varje hög.

– Vi hade 14 från början, men trälis-terna som ligger mellan segmenten tryck-tes ihop och staplarna började luta, säger Ronny Lindahl.

Åstorp försvinner i backspegeln och utanför Förslöv ligger Ronny Lindahls segment uppradade längs med järnvägen. Redo att pusslas ihop i sina åtta delar och göra liningen ytterligare några meter läng-re. Här ligger också projektkontoret och en utställning med 15 000 årliga besökare.

Ulf Angberg sätter igång fi lmen i den tomma biosalen. Själv går han ut. Som informationschef för projektet kan han den utantill. Projektchef Per Rydberg dy-

ker upp på duken och går igenom säker-hetsföreskrifterna. Ingen fi lm, inget besök i tunneln.

Tröja med huva är förbjudet liksom al-kohol, droger och rökning. Närmare än 2,2 meter från järnvägsspåren får man inte gå och vid larm ska man uppsöka närmaste räddningskammare.

Tio minuter senare tänder Ulf Angberg

lamporna och fryser Per Rydberg mitt i en mening.

– Resten gäller de delar ni inte kommer besöka, säger han.

Skyddsglasögon, handskar, sändare och ifyllt formulär med närmaste anhörig och lite annat. Sen öppnas grindarna och tunnelmynningarna skymtar i början av åsen.

Historisk mark. 1992 börjar Kraftbyg-garna borra med Hallborr, en tunnelborr-

| PROJEKTET |

» Vi har ingen omsättning på personalen, de trivs och stannar kvar. De byter station med

jämna mellanrum för att få variation... «

Västra tunnelmynningen där borrmaski-nen Åsa står beredd två kilometer in för

att borra sig fram mot Båstad. Entreprenör för Hallandsås är Skanska-VINCI HB, som till 60 procent ägs av Skanska och till 40

procent av Vinci.


16 Betong 2 | 2011

Ett sEgmEnt blir till1. 2.

5.

6. 7.


Betong 2 | 2011 17

Ett sEgmEnt blir till1. Formen görs ren och spru-tas med formolja.

2. Armeringskorgen placeras på rätt plats i formen.

3. Formen fylls med betong.

4. Någon minut efter gjut-ningen görs vissa efterar-beten.

5. Segmentet passerar en härdningskammare och utsätts för ånga för att för-hindra sprickbildning.

6. Efter 24 timmar lossas segmentet från formen och efterarbetet börjar. Små lufthål spacklas igen och segmentet datummärks och numreras.

7. Gummilist klistras fast.

8.Under vintern lagras segmenten inomhus under fyra dygn.

9.Utomhus får segmentet brinna vidare i 28 dygn för att uppnå godkänn hållfast-het.

3. 4.

8. 9.

| projektet |


18 BETONG 2 | 2011

| PROJEKTET |

MER OM Hallandsås-tunnelnBESTÄLLARE: Trafikverket

ENTREPRENÖR: Skanska-Vinci

KONSTRUKTÖRER: Skanska-Vinci

BYGGTID: 1992-1997, 2004-2014 (Trafikstart juni 2015)

BYGGKOSTNAD: 10,5 miljarder kr

LÄNGD: Två parallella tunnlar, 8,7 km. Diameter 10,6 meter

BETONGLEVERANTÖR: Skanska-Vinci och Sydsten

BETONGMÄNGD: 180 000 m3 (segmenten) + 3 500 m3 (injektering och övrigt)

Den kritiska Möllebackszonen förbehandlas genom frysning och injektering. Horisontella borrhål på upp till 120 meter installeras med frysrör och en kylanläggning cirkulerar en blandning av kalciumklorid och vatten med temperatur på -40°C. Efter fyra till sex månader har berget fryst tillräckligt långt ut i periferin för att ett fruset skal ska kunna bära vattentryck och bergtryck medan tun-nelborren passerar.


Betong 2 | 2011 19

Det är Den 9 juni 2008. ett datum som Christer Möller och Stig eriksson kommer minnas hela livet. troligen även miljöåklagaren Ingvar Wennersten. Christer Möller handplockades från Öresundsbron för att bli Banverkets projektchef för den hårt misstrodda tunneln genom Hallandsåsen och Stig eriksson hade fått den fina titeln projektdirektör av Skanska-Vinci som skulle bygga vidare på tunneln efter nytt regerings-beslut. Men det var då. Den 9 juni 2008 var ingen av dem kvar på sina arbetsplatser.

Den 11 juli började Christer Möller och Stig eriksson att borra ett 400 meter långt hål genom åsen. Ja, de borrade inte personligen. till det hade de anlitat franska företaget Bachy-Soletanche, på den tiden världsledande på just borrningar i åsar.

På morgonen den 13 juli avbröts arbetet. någon hade sett att vattnet i Lyabäcken högre upp på åsen hade börjat grumla sig. Bäcken inspektera-des, men Möller och eriksson beslutade att fortsätta borra och framåt klockan fem på eftermiddagen tryckte de i några kubikmeter injekteringsbetong.

Lyabäcken kontrollerades då och då, men allt verkade okej så borren fortsatte neråt och kubikmeter efter kubikmeter med injekteringsbetong trycktes i. tills…

Sjutiden på morgonen den 22 juli då Lyabäcken visade sig fylld med döda öringar och ett vatten som var grumligt och fullt av betongrester. Fiskar klarar pH-värden upp mot nio, men den basiska betongen hade höjt Lyabäckens pH-värde till elva.

Helsingborgs tingsrätt har en hel del att ta ställning till. endast någon meter från Lyabäcken har upptäckts en pöl innehållande mellan fem och åtta kubikmeter injekteringsbetong. Profes-sor Leif Bjelm vid LtH är övertygad att det kommer från Möllers och erikssons borrning. Han har själv på plats gjort undersökningar med tryckluft. Men Chalmersprofessorn gunnar gustafson underkänner Bjelms undersökning och menar att luft och vatten har olika egenskaper. Det Bjelm bevisat med luft behöver inte betyda att vatten innehål-lande betong gjort samma resa.

Lund mot Chalmers. nu behövs en professor från den kungliga tekniska

högskolan, den i Stockholm, och Håkan Stille tar sig ner till Helsingborg. Stille granskar Möllers och erikssons under-lag och både han och gustafson tycker att metodiken är vad som kan anses som gängse.

Miljöåklagaren Ingvar Wennersten är arg och tycker det är konstigt att inga anteckningar gjorts om vilket tryck de använt när de injekterat. testplanen föreskriver max tre bars tryck och endast gjutningar med fem meter i taget. Vittnen berättar om kontinuerlig gjutning och upp mot tio bars tryck när hålet nått över 200 meter. gustafson och Stille tycker inte det är speciellt anmärkningsvärt.

Det måste vara sabotage! Christer Möller och Stig eriksson kommer med en helt ny teori. Pölen och föroreningen har gjorts av motståndare till tunneln för att stoppa den. Men så mycket betong kan bara fraktas dit med bil och inga spår har hittats i närheten av pölen eller ån.

Christer Möller och Stig eriksson håller andan. Åklagare Wennersten håller andan. Kanske håller även Bjelm, gustafson och Stille andan. Hemma på sina respektive högskolor.

tingsrätten är rätt övertygad. Hålet som skulle injekteras rymmer cirka nio kubikmeter injekteringsbetong. Möller, eriksson och det världsledande företaget på borrningar, Bachy-Sole-tanche, har tryckt in 88 kubikmeter. Att Lyabäcken förorenas 30 meter ovanför samtidigt som man injekterar med tio gånger mer betong än vad som ryms i hålet är besvärande för Möller, eriks-son, Skanska, Banverket och de franska experterna.

Men. Världsledande Bachy-Soletan-che är Bachy-Soletanche. och professor gustafson är professor gustafson och professor Stille är professor Stille. Christer Möller och Stig eriksson frias från ansvar.

Miljöåklagare Ingvar Wennersten beklagar.

– tingsrätten har lagt nivån som svenska företag kan anpassa sig efter. Man behöver tydligen inte anstränga sig så väldigt mycket för att skydda naturen, säger han till Sydnytt.

Källa: Dom B 737-07 från Helsingborgs tingsrätt.

Mysteriet på åsen


20 BETONG 2 | 2011

maskin som hinner 13 meter in i åsen inn-an den kör fast. Fel teknik, visar det sig, och man börjar spränga på traditionellt vis. Till sist kör hela företaget Kraftbyg-

garna fast och de lämnar projektet 1995.Skanska tar över och spränger vidare

inåt i åsen 1996, men Hallandsås är en av de största grundvattenreservoarerna i södra Sverige och det inläckande vattnet överskrider projektets miljödom. Det är då man tar till Rhoca Gil (se separat ruta), akrylamid läcker ut i vattendragen på åsen och 1997 stoppas tunnelbygget. En tredjedel av tunneln är klar när Skanska packar ihop och åker hem.

Ulf Angberg kör in i den östra tunneln. 8 710 meter på andra sidan ligger Båstad. De första 13 metrarna som borrats kör vi snabbt förbi i 30 kilometer i timmen och den sprängda delen tar vid med kubikme-ter efter kubikmeter med sprutbetong.

Efter ungefär två kilometer stannar Ulf Angberg. Det var så här långt Skan-ska hann innan bygget stoppades. Fram-för oss fortsätter det långa tunnelröret

som monterats ihop av segmenten från Åstorpsfabriken. Det var för tio år sen, 2001, som riksdag och regering, efter tre års utredning, beslutade att tunneln skulle

färdigställas. Enkelspåret från 1885 där fyra tåg i timmen kan snirkla sig över åsen var trots allt inte tillräckligt. Med en tun-nel kan 24 tåg i timmen forsa genom åsen i 200 kilometer i timmen mot nuvarande 80 och godstrafi kens vikt kan fördubblas.

Så exakt där vi står och stirrar bort mot Båstad i det mytomspunna röret började tunnelborrmaskinen Åsa att ta sig framåt vintern 2005 med Skanska som entrepre-nör tillsammans med franska Vinci.

Ulf Angberg vänder bilen så att den står parkerad mot närmsta utgång. Nyck-eln lämnas kvar i tändningslåset. Han har som sagt sett säkerhetsfi lmen några gånger. Sen tar han oss genom en av tvär-tunnlarna, som till slut kommer bli 19 till antalet, bort till västra tunneln. Och där står hon. Tunnelns skönhet. Åsa. 3 200 ton tung och 250 meter lång med servi-cedel och allt. Arbetande dygnet runt, sju .

dagar i veckan. Borrar sig stadigt framåt samtidigt som hon klär tunneln med be-tongsegment.

Full aktivitet råder. Runt Åsa gjuts 350 kubikmeter betong för att hon ska få nå-got att borra sig genom och träffa berget framför sig på rätt nivå. Just nu står hon i ett bergrum som göts som en förberedelse 2005, precis i slutet av den tunnel som Skanska lämnade 1997.

Ovanför ligger den besvärliga åsen som ett 150 meter tjockt lager. Ibland som ett berg av bra kvalitet, ibland uppsprucket och genomvittrat. Speciellt besvärligt är det på en sträcka av 300 meter, den så kallade Möllebackzonen. Här fryses ber-get ner genom att hål borras parallellt med berget och frysvätska pumpas runt. När Åsa kommer förbi har berget blivit genomfruset och liningen just här består av segment gjutna med K80.

Ett fl addrande ljus syns i tunneln. En betongbil klyver vattenpölarna och back-ar till mot pumpbilen. På byggställningen som just nu klär in Åsa står produktions-chef Peter Löfkvist och tittar ner i betong-en som forsar ner i bergrummet.

20 man per skift kommer se till att Åsa inte är ensam. 20 man som inte kommer se en gnutta solljus under sina arbetspass.

– Det krävs speciella människor som är vana. En husbyggare från Stockholm skulle inte stanna en vecka, säger Peter Löfkvist.

När Rhoca-Gil slog tillRhoca-Gil är ett av de mest kända varumärke-na i Sverige. Fast kanske inte det populäraste. Rhoca-Gil är ett tätningsmedel som består av två komponenter. De två komponenterna sprutas in var för sig och när de blandats och härdat är det ofarligt. Men i Hallandsåstun-neln möttes aldrig de två komponenterna utan försvann ut i berget och hamnade i olika vattendrag. Rhoca-Gil innehåller akrylamid som i stora mängder är ett nervgift och i små mängder cancerogent. Tre kor fick avlivas och cirka 20 man visade symtom på akrylamidför-giftning. Två av dem har fortfarande symtom. Rhoca-Gilskandalen blev slutet för det andra försöket att bygga tunnel genom Hallandsås.

» Full aktivitet råder. Runt Åsa gjuts 350 kubikmeter betong för att hon ska få något att borra sig genom och träffa berget framför sig på rätt nivå... «

I åsens hjärta. För att få tunnelborrmaskinen Åsa i rätt nivå och få något att ta borra sig

fast i krävs 3 500 kubikmeter betong.


BETONG 2 | 2011 21

AV MATS BURTU, SWECO

Siffrorna bakom ringenDE PREFABRICERADE ELEMENTEN sam-manfogas till ringar som görs i direkt an-slutning till borrmaskinen. Varje ring be-står av åtta element. Se fi gur 1. Läget för låselementet (”key”) kan roteras i steg om 24° vilket innebär att låselementet kan ha 15 olika positioner i en ring. Då elemen-ten är svagt koniska i tunnelns tvärled kan ringarna kombineras så att betonginkläd-naden följer tunnelns krökning.

Två typer av betongringar används, en standardring och en specialring. Dessa är geometriskt identiska men med olika be-tonghållfasthet. Standardringen utförs i betong K65 och utgör cirka 95 procent av betonginklädnaden. Specialringen har be-tonghållfastheten K80 och används i Möl-lebackszonen.

RINGARNA HAR FÖLJANDE DATA:

• Varje ring består av sju element och ett låselement (key stone). Ringens längd i tunnelns längdled är 2,2 meter. Varje ele-ment väger cirka tolv ton. Armeringsin-nehållet är 116 kg/m3 för standardringen

och 120 kg/m3 för specialringen.• Ringens inre diameter är 9,04 meter och tjockleken är 0,54 meter. • Fogarna mellan elementen är plana. • Ringen fi xeras temporärt med raka bultar. • I de vertikala fogarna (mellan ringarna) monteras koniska dymlingar av plast.• Fogarna är försedda med en tätningsbarriär av EPDM-gummi.• Brandmotståndet förbättras genom in-blandning av 1 kg polypropylenfi brer per ku-bikmeter betong. Denna mängd har bestämts efter en omfattande brandprovning.

För att öka produktionstakten vär-mehärdas betongelementen, vilket är en normal procedur i detta sammanhang. På grund av risken för försämrad beständighet på grund av värmehärdning ställs speciella krav vid tillverkning av betongelementen. Restriktioner för temperaturen vid värme-härdning är:• Maximal tillåten betongtemperatur under härdning är 55°C. Enstaka värde får uppnå maximalt 60°C. Vid användning av lågalka-liskt cement (LA) ändras ovan angivna tem-peraturkrav till 60°C respektive 65°C.• Maximal temperatur efter tre timmars förlagring är 30°C.• Temperaturökning under värmehärdning får uppgå till maximalt 15°C per timme.• Vid efterhärdning får skillnaden mellan betongtemperatur (betongens kärna) och omgivande luft (betongens yta) vara maxi-malt 20°C.

Vid beräkning av lasten från bergmassan på betonginklädnaden har Skanska-VINCI använt den så kallade ”ground reaction” principen. Det vill säga belastningen på be-tonginklädnaden är beroende på vilka de-formationer som sker innan betonginkläd-naden installeras och betonginklädnadens styvhet, se fi gur 2.

För att kunna basera beräkningarna på effektivspänningsanalys och ta hänsyn till samverkan mellan tunnlarna har Skanska-

VINCI använt fi nita element programmet PLAXIS för beräkning av lasten från berg-massan på betonginklädnaden. Analyserna har utförts i plant deformationstillstånd. För att uppskatta storleken på de deforma-tioner som sker innan betonginklädnaden installeras används tredimensionella lös-ningar som fi nns redovisade i litteraturen. I den tvådimensionella analysen får dessa deformationer ske innan betonginklädna-den förs in i modellen.

I fi gur 3 visas exempel på den beräknade plastiska zonens storlek kring de betong-inklädda tunnlarna i en av de sämre berg-klasserna.

Banverket har utfört egna oberoende tredimensionella analyser som visar god överensstämmelse med Skanska-VINCI´s beräkningar.

Trycket i de radiella fogarna är mest kri-tiskt ur dimensioneringssynpunkt. Enligt kontraktet får ett förhöjt lokalt tryck lika med 1,5xfcc utnyttjas under förutsättning att tryckytan är ”innesluten” i tvärled. Det senare beaktas genom att den del av trycky-tan som ligger utanför en tänkt 45-graders spricka försummas. En idealiserad rektang-ulär tryckfördelning förutsätts. Se fi gur 4.

Spjälkarmeringen på grund av det lokala trycket beräknas för en rak beräkningsmo-dell med drag- och trycksträvor, det vill säga betonginklädnadens krökning tillgo-doräknas inte. Spänningen i armeringen begränsas till 250 MPa.

Den dimensionerande ringkraften i be-tonginklädnadens standardring uppgår till cirka 10,5 MN/m, vilket motsvarar ett yttre tryck mot betonginklädnaden på drygt två MPa. Ringkraftens excentricitet i förhål-lande till betonginklädnadens centrumlinje är endast några centimeter.

I tunnelns längdled är ringen för normal-fallet dimensionerad för en kraft från tun-nelborrningsmaskinen på 146 MN förde-lad på 15 punkter.

Figur 2. Ground reaction principen (Skanska-VINCI). pi=inneslutningstryck vid tiden för installation av betonginklädnaden. ps=kontakttryck mot betongin-klädnaden vid jämvikt.

Figur 3. Exempel på beräknad storlek på den plastiska zonen (röd) vid uttag av tunnel nr 2 (den högra tun-neln). (Skanska-VINCI). Figur 4. Tryck i radiell fog

Figur 1. Ringuppbyggnad. (Skanska-VINCI)

| PROJEKTET | teknik |


22 BETONG 2 | 2011

Alltid nominerad till Stockholms fulaste byggnad. Ibland vinnare. Men eleverna älskar sin skola och

de som jobbar där trivs. Får arkitekten Thomas Sandell som han vill blir den Stockholms tuffaste.

Välkommen till Arkitekturskolan.TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: BOEL FERM

Arkitektu rskolan

| ARKITEKTUR |

Arkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolan

Det är examensdag. Deka-nus Leif Brodersen står med champagneglaset höjt och berättar om de fantastiska möjligheter eleverna har. Konjunk-

turen vänder och miljonprogrammets om-byggnad har inte ens påbörjats. Skål! Pi Holmberg skiner. Konjunkturen, ja visst. Men hon har också fått ett speciellt om-nämnande för sitt examensarbete där hon ritat om Sala Kalkbruks råa betongsilos

BET0211_22-26_arkitektur.indd 22 2011-03-15 13:03:28

BETONG 2 | 2011 23

Arkitektu rskolanSTOCKHOLMSFULASTEANKUNGE

STOCKHOLMSFULASTEANKUNGEArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanANKUNGANKUNGArkitektu rskolanANKUNGArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanArkitektu rskolanANKUNGANKUNGANKUNGANKUNGANKUNGANKUNGANKUNGANKUNGArkitektu rskolanANKUNGArkitektu rskolanANKUNGArkitektu rskolanANKUNGArkitektu rskolanArkitektu rskolan

till hotell och restaurang. Till och med ett gym får plats. Betongen har isolerats och våningsplanen har hon hängt i den bärande konstruktionen. Så bygger man om betong.

Men 2014 fi nns inga elever kvar. Ingen dekanus heller. Då har verksamheten pack-ats ner i lådor, fl yttats över Valhallavägen och packats upp i Tham & Videgårds nya byggnad inne på KTH:s campus.

– Vi har en detaljplan på campus där arkitekturskolan fi nns med. Byggstart

beräknas till 2012-2013, säger Jan Kron, fastighetschef på Akademiska Hus.

Finns det någon risk att skolan går sam-ma öde till mötes som sin föregångare på tomten, det gamla rivna kvinnohäktet?

– Länsstyrelsen kommer utreda om ar-kitekturskolan kommer q-märkas. Den har ett högt kulturhistoriskt värde vilket vi värderar högst, men vi tar även hänsyn till vad fastighetsägaren vill, säger Kersti Lilja, förste antikvarie på Länsstyrelsens kultur-miljöenhet i Stockholm.

Utredningen beräknas vara klar inom ett år. Vad tycker då fastighetsägaren?

– Finns det en anmälan att det ska q-märkas ska vi inte riva. Antingen hyr vi ut det eller också säljer vi det, men det beslutet tas först om ett par år, säger Jan Kron.

En möjlig köpare är arkitekten Tho-mas Sandell. Enligt honom själv. Då vill han göra om det till Stockholms tuffaste hus. Kanske ankungen med tiden visar sig vara något annat.


24 BETONG 2 | 2011

| ARKITEKTUR |

24 BETONG 2 | 2011

Christina Holgersdotter Engdahl, arkitekt och professor emeritus ”Den där förskräckliga byggnaden!”. Det fi ck man höra ofta. Av taxichaufförer och när jag var på middagar med min man och konversationerna kom in på var jag arbetade.

”Det är jag som ritat det”, brukade jag svara och då tappade de förstås hakan. Jag var ju inte bara med och ritade skolan under Gunnar Henriksson. Jag arbetade även där som lärare i 30 år, den sista tiden som professor.

Tanken med byggnadens planlösning var att varje lärare skulle ha 36 elever och ritsalarna skulle ligga i anslutning till lärarnas kontor. När det väl invigdes 1970 var organisatio-nen en annan med fl er än 90 elever i varje årskurs och idén med interi-ören fungerade inte riktigt.

Jag utnämndes till universitetslektor 1970 och slutade som biträdande professor 2000. Att arbeta i en byggnad man varit med och ritat är litet speciellt. Jag minns de första årskurserna då på 70-talet, efter stu-dentrevolutionen.

Eleverna var starkt samhällsengagerade och många vänsterradikala. Flera var va-penvägrare och struntade i att söka vapen-fri tjänstgöring, så de hamnade i fängelse. Vi fi ck begära permission så de kunde göra sina tentor. Det var så mycket diskussioner, de ifrågasatte allt och vägrade helt plöts-ligt göra det vi kommit överens om. Det var en förlorad generation och många av dem fi ck aldrig jobb som arkitekter.

Det nya arkitekturhuset stod klart 1970 och fi ck snabbt ett rykte om sig att vara Stockholms fulaste hus. Kar de Mumma av-slutade ofta sina kåserier i Svenska Dagbla-det med att påpeka arkitekturhusets fulhet. Men jag tycker inte det är fult. Det var tufft för sin tid. För slutet ut mot Rådmansgatan, men från Engelbrektskyrkan är det vackert.

Vi fi ck inte bygga under mark eftersom det fanns en led planerad att gå under byggnaden och parkeringsplatserna måste vi ordna med på tomten. Följden blev garage i gatuplan och entrén en trappa upp. Så det är ganska trist i gatuplanet och ogästvänligt och slutet mot omgivningen.

Materialet diskuterade vi förstås en del. Övriga KTH var i tegel, så att det skulle bli ett stenhus var mer eller mindre givet. Fast tegel var otänkbart eftersom den vackra Engelbrektskyrkan är i tegel. Så vi tog mer hänsyn till kyrkan än de boende i hyreshu-sen runtomkring.

Le Corbusier var en förebild och även

Framliden Gunnar Henriksson ångerfullAnsvarig arkitekt för arkitektur-skolan, Gunnar Henriksson, avled 2006. I en intervju i Archetur, KTH Arkitekturs tidning, säger han att ”jag tycker det är synd att jag har gjort många människor besvikna genom att åstadkomma ett hus många tycker illa om, det är inte precis vad man önskar sig som arkitekt.”


BETONG 2 | 2011 25BETONG 2 | 2011 25

S:t Görans gymnasium på Kungsholmen i Stockholm. Så vi bestämde oss för betong och betongsten. En liten fabrik på Söder-törn göt stenarna med vikacement som var det ljusaste cementet som då fanns i Sverige. Vi hade en egen måttsättning på såväl stenar som fönster och dörrar och ritade så gott som allt i huset.

Byggnaden har en pelar-balkstomme med utfackningsväggar i betongsten. Trapphus och gavlar är i bärande betong. Sen är det sparkroppsbjälklag med träull-skassetter. Tanken var att det skulle vara rå betong utåt och att den bärande be-tongstommen skulle vara synlig interiört.

Alla andra ytor skulle vara fi na som kontrast. Jag hade ritat ett fi nt undertak i ritsalarna i en nätkonstruktion, men den blev aldrig tillverkad. I stället syns träulls-kassetterna och det är inte särskilt fi nt.

Entréerna skulle egentligen vara tre, en i mitten och en i varje ände av skolan och med trapphusen mitt emellan. Av olika skäl är gavelentréerna idag låsta utifrån och mittentrén har blivit den enda egent-liga ingången. Spiraltrappan man möts av skulle vara en intern trappa och inte gå ända ner, men nu gör den det. Därför är kommunikationen lite förvirrande.

Byggnadens planlösning är i viss mån fl exibel, den går att bygga om interiört. Fönstren är dock ritade för att bilda ett mönster i fasaden och är inte generellt

placerade vilket jag tyckte var mycket konstigt, funkisarki-tekt som jag är. Det gör ombyggnader lite komplicerade.

Utvändigt skulle klätterväxer slingra sig på fasaden, men det planterades rådhusvin som inte ville växa eftersom nedersta delen är parkering och det inte kom någon värme från fasaden. Sen kissade östermalmstanternas hundar på det. Vi borde planterat vild-vin istället, som inte är lika ömtåligt.”

placerade vilket jag

konstigt, funkisarki-tekt som jag är. Det gör ombyggnader lite

klätterväxer slingra sig på fasaden, men det planterades rådhusvin

fasaden. Sen kissade östermalmstanternas

borde planterat vild-vin istället, som inte

Fönstren är ritade för att bilda möns-

ter i fasaden och är inte generellt placerade vilket

gör ombyggnader lite komplicerade.


| ARKITEKTUR |

26 BETONG 2 | 2011

Leif Brodersen, dekanus, Arkitekturskolan Det är en hårt sliten skola, man har försökt underhålla, men vi har ju ett rivningskontrakt, kan man säga, så inga stora investeringar görs. Men det råa är bra, skolan är som en stor verkstad. Den är väldigt oöm. Helsingfors, till exempel, har fi na delar med marmor och vissa delar som är verkstad. Här är allt verkstad.

Idén med att lärare och elever ska mötas fungerar inte som arki-tekterna trodde. Tyvärr. Brutalismen är väldigt pedagogisk, man ser stommen och hur den är uppbyggd. Det är ganska kul att elever i de lägre årskurserna gillar platsgjuten, rå, betong väldigt mycket, där tror jag byggnaden påverkar. De tänker inte på klimatkraven och att det krävs isolering. När de blir äldre ser de helheten mer.

Nackdelen med byggnaden är att den är svårorienterad, det är svårt att hitta huvudingången och svårt att orientera sig inne i huset. Fördelar är innergården och den vackra vyn mot Engelbrektskyrkan.

Vi blir ofta kontaktade om att vi är med i omröstningen om Stock-holms fulaste hus och jag tror att byggnaden uppfattas som väldigt stängd och frånstötande. Det har spekulerats i att ta bort parke-ringen i bottenvåningen och göra gallerier och mer publikvänliga utrymmen.

Jag har jobbat här i 18 år och blir själv inspirerad av betongen. Men jag bekymrar mig över att det är svårt att hitta entreprenörer som kan gjuta vacker betong. Trots att vi har en tradition av anläggnings-arbeten här i landet. Det blir ofta dyrare än det behöver vara.

Arkitekten hade ritat ett undertak som aldrig blev tillverkat. I stället syns träullskasset-terna.


BETONG 2 | 2011 27

Nya ArkitekturskolanDen nya arkitekturskolan är ritad av Tham & Videgård. Huset kommer att ha takterrass och man kommer att bygga om infocenter som ligger bredvid, så att öppna utställnings-ytor frigörs för arkitekterna. Trappuppgångarna i det nya huset kommer att vara olåsta och således ge alla tillgång till takterrassen. Huset kommer till stor del att bestå av mycket öppet planerade ytor och våningsplanen kommer i många fall att motsvara hela rum. I bottenvåningen kommer utställningsytor, ritsalar och workshopytor innanför stora fönster att fi nnas för att skapa interaktion med och insyn för förbipasserande.

Pi Hedberg, nyutexaminerad elevJag tycker om byggnaden. Den är pedagogisk i sin brutalitet, mycket att titta på med exponerad stomme. Jag gillar betongen, jag trivs här. Det är stora ritsalar, där man sitter tillsammans och får inspira-tion av varandra och kan överhöra andras handledning.

Vi elever blir en del i ett sammanhang, det är väl så i utsatta situa-tioner att man binds samman, och där tror jag att byggnaden spelar en viss roll. Det är vi mot dem. Jag har tänkt att det är något fel med utbildningen när vi alla som går här börjar tycka om byggnaden som alla andra hatar.

Skolbyggnaden hade en viktig inverkan i mitt val av examensarbete, den väcker fantasin. Jag tror det fi nns stora möjligheter att göra nå-got riktigt bra av denna struktur. Men jag ville inte ta mig an skolan, den var för nära inpå, så jag valde att jobba med en annan betong-stomme som examensarbete.

Fast det är kallt på vintern. Och logistiken är dålig. Men jag grät när jag rensade ut gamla saker här i veckan, gamla skisser och annat. Jag kommer sakna byggnaden. Sakna att klaga på den.

.

Thomas Sandell, hyresgästJag var elev här på skolan. Satt väl ungefär här där vi har kontoret. Jag sitter med i KTH:s styrelse som har hand om elva skolor och lokalsituationen för arkitekturskolan kom upp fl era gånger. Den hade stora ytor som inte utnyttjades. Det tog väl tre möten innan jag tänkte ”aha”, vårt kontor söker nya lokaler, vi kanske ska fl ytta hit.

Så det gjorde vi, nu har vi 1 200 kvadratmeter i tre plan. Spänn-vidden är 17 meter, det är exakt vad det ska vara i kontorsbyggna-der. Vi har rivit ner några väggar och byggt upp några, bytt golv, ny belysning och monterat några extra kylaggregat. Värmen är bra, men det blir lite för varmt på sommaren.

Det är en intressant byggnad som det skulle gå att göra om. Det är utfackningsväggar som man skulle kunna ta bort och sätta in glas i stället och garaget skulle kunna ersättas med kommersiella lokaler. Det skulle förvandla den från Stockholms fulaste till Stock-holms tuffaste byggnad. Om jag skulle vilja köpa byggnaden? Ja, om priset är det rätta.


28 BETONG 2 | 2011

| GRANSKAT |

Tidskriften Betong följer upp Vision 2030 efter avstampet på Betongbyggnadsdagen i Göteborg i fjol. Några om-

råden framträdde som särskilt viktiga för branschen att arbeta med inför framtiden. Först ut är status. Hur höjer vi

betongens anseende internt och externt? TEXT: CARINA TYSKBO BILD: CECILIA LUNDGREN

Granskat special del 1

Vision 2030

STATUSSå ger vi betongen

STATUSSå ger vi betongen

BET0211_32-35_granskat.indd 28 2011-03-15 10:42:29

BETONG 2 | 2011 29

Gull-Britt Jonasson, vd på Finja menar att bran-schen måste börja med sin egen hållning och vara stolta över materia-let som är det mest form-

bara av alla, men där vi kanske minst av allt utnyttjar just formbarheten. Hon tror att företagen behöver två personlighetsty-per: Teknikern som kan allt om de hårda värdena och en kreativ personlighet som

för in de estetiska, mjuka värdena om färg, formbarhet, yta.

– För många av oss i branschen kan de mjuka värdena framstå så självklara att vi glömmer att kommunicera dem. Därför behövs marknadsföringen, så att vi tar ut svängarna, säger Gull-Britt Jonasson.

Anders Blomqvist på Arkitekterna Krook och Tjäder menar också att de este-tiska värdena måste få ta plats i fi nrummet, vid sidan av att branschen blir bättre på att

kommunicera fördelarna om täthet, värme-tröghet och säkerhet. Betong är ett fantas-tiskt material men i Sverige har vi problem med att få tillräckligt bra ytbehandling på både platsgjuten och prefabricerad betong, menar han.

– Jag ser ett ökat intresse av betongbygg-nader men också en oro från kunden kring slutfi nishen. Det är en pedagogisk utma-ning att hitta referenser och en utmaning för branschen att arbeta industriellt, men

STATUSSTATUSBET0211_32-35_granskat.indd 29 2011-03-15 10:42:34

30 BETONG 2 | 2011

| GRANSKAT |

utan känslan av klumpighet i elementen som fanns under 80- och 90-talen. Bo-stadsområden av betong har fortfarande en lågprisstämpel. Elementbranschen har inte fokuserat på att utveckla sig, industrin måste bli duktig på att ta fram annorlunda element utan att det blir dyrare, säger An-ders Blomqvist.

Gull-Britt Jonasson håller med om att arkitekterna är branschens bästa sup-portrar, men att entreprenörerna som ska utföra jobben inte tagits om hand på rätt sätt. Det är en av anledningarna till att

Finja startade Betongens Hus, där man ska kunna se betongens alla möjligheter och bredda blicken.

– Vi talar ofta om att man lämnar av-tryck efter sig. Just som vi utomlands be-söker gamla byggnader besöker man här i Sverige Turning Torso eller Globen och förknippar vårt land med de byggnaderna i framtiden, säger Gull-Britt Jonasson.

Lise Langseth, vd för Svensk Betong, be-rättar att det under 2010 skett en stor sats-ning på att kommunicera både mjuka och hårda värden. Tillsammans med Cementa har hon besökt 14 av landets största kom-muner för att, enligt en ny retorikplattform som tagits fram, prata om hur vi tillsam-mans kan spara skattepengar och bevara miljön genom att använda betong på rätt sätt.

– Överlag har vi fått ett väldigt positivt bemötande och öppnat många ögon. Vi skalade av så mycket teknik som möjligt i kommunikationen eftersom kommunalråd sällan är tekniskt utbildade, men har stor kunskap kring och vilja i att samarbeta med näringslivet, säger Lise Langseth.

Nu utbildas medlemsföretagen att an-vända retorikplattformen så att alla talar samma språk. Plattformen är baserad på teknik, forskning och fakta. Budskapet är enkelt: Med smarta tekniska och arkitek-toniska lösningar kan vi spara pengar och miljö. Betong klarar EU:s byggproduktdi-rektivs sju krav utan problem. Det är vik-tigt att föra fram.

– Vi räknar med att utbilda hundra per-soner i år och tanken är att följa upp kom-

munbesöken. Främst undervisar vi dem som arbetar marknadsinriktat och har den största kundkontakten. Men alla som arbetar med betong är vandrande varu-märken och ambassadörer. Om fem tusen personer säger bra saker om betong i sin omgivning får det en stor spridning, säger Lise Langseth.

Utbildning ligger Mats Emborg, forsk-ningschef på Betongindustri och professor vid Luleå Tekniska Universitet, varmt om hjärtat. Betong har hög status och är ett mycket intressant byggnadsmaterial med enorma potentialer i det hållbara samhäl-let. Men att arbeta med betong har däre-mot låg status idag. Studenterna vill i första hand bli entreprenörer eller konstruktörer och företag som NCC, Skanska, Ramböll och WSP lockar de nyutexaminerade med sina brobyggen, bostads- och kontorsbyg-gen. Att arbeta som teknisk säljare av be-tong eller cementtillsatsmedel fi nns inte på världskartan för de unga, menar han.

– Det är oerhört viktigt att Svensk Be-tong anlitar skickliga konsulter som kan arbeta mot att förändra det här mönstret genom till exempel väl genomförda akti-viteter och föreläsningar. Utöver en före-läsning med studiebesök på betongfabrik, som anordnas för KTH:s äldre elever, bör

de få träffa ambassadörer som visar riktigt fi na betongbyggnader och konstruktioner. Jag själv har ibland föreläst under fjärde året, men det är för sent. Marknadsförings-insatserna behöver komma strax innan och under universitets- och högskoletiden. Det fi nns ju även en kortare byggingenjörsut-bildning på 180 poäng där man också kan göra reklam för eleverna, säger Mats Em-borg.

Henrik Carlsson, teknisk säljare på Fär-dig Betong bekräftar den dystra bilden av betong som ett lågstatusjobb. Under sina betongutbildningar på gymnasieskolornas bygg- och anläggningsprogram har högst en i varje klass velat bli betongare, resten vill bli snickare. Lärarna är också snickare, som ibland inte har baskunskaper inom be-tong, än mindre spetskompetens.

– Vi kan väcka intresset genom att en passionerad och kunnig yrkesmänniska besöker skolorna. Men det måste vara längre än ett dagsbesök, som jag gjorde. Det behövs en bearbetning på alla nivåer, betongen borde komma in i läroplanen på ett annat sätt än nu. Dessutom kan vi re-dan på skolnivå visa träbyggnadsfolket allt man har gjort och kan göra med betong. En form behöver ju inte vara fyrkantig, sä-ger Henrik Carlsson.

» Det är en pedagogisk utmaning att hitta referenser och en utmaning för branschen att arbeta industriellt, men utan känslan av klumpighet i elementen som fanns under 1980- och 90-talen »

Betongbranschen i framkant 2030TRE SAKER VI GJORT BRA:• Betongföreningens 90-årsjubileum 2002. Konstutställning i betong, tävling med betongkanoter, gjutning av modeller av Stockholms stadshus i betong och arkitektursightseeing i Stockholm.• Nordiska Trädgårdar 2006. En inspirationsmonter fylld av betong som blev utsedd till bästa monter.• Try and Buy. Alla vill provköra sin bil innan de köper, men hur många får provbo sitt hus? I Finjas kataloghus i betong var det möjligt.

TRE SAKER VI MÅSTE GÖRA:• Satsa på tidig påverkan under utbildningen – ut med konsulter på skolorna som visar på och lockar till betong.• Förankra allt nytt internt, låt anställda få prova det vi talar om. Visa goda exempel internt och lyft fram betongens estetiska värden och inte bara de hårda värdena.• Bistå till exempel skapande yrkesgrupper och entreprenörer med förslag på vad som kan göras och kanske konkreta ”be-tongbibliotek” för lån av material och miljöer.


BETONG 2 | 2011 31

Intern statushöjning hör intimt samman med hur omvärlden ser på vår bransch. Gull-Britt Jonasson berättar att föränd-ringar hos Finja alltid börjar internt med information och inspiration. Vintertid ord-nas frivilliga kvällskurser och under Try and Buy-satsningen, där potentiella köpare fi ck provbo en betongvilla, fi ck också per-sonalen provbo husen.

– Ledorden är ”Vi kan, vi vill, vi vågar”. Det innebär att alla oavsett position i före-taget ska vara utbildade, skickliga och vara naturligt intresserade. Att våga handlar om projekt där vi utmanar oss själva och bran-schen, gör det som kanske ingen tror är gångbart. Nu satsar vi till exempel på Finja Skate, där vi erbjuda skateboardelement i prefab som kan byggas ihop till hela ska-teparker. Vår bransch behöver unga nyan-

ställda och då måste vi möta ungdomar där de befi nner sig, säger Gull-Britt Jonasson.

Trots en bitvis dyster bild har mycket ändå hänt inom och utom branschen. Gull-Britt Jonasson påminner sig om sitt brandtal till branschen för tio år sedan, då hon visade inspirerande betongbilder och talade om attitydförändring. Då var det väldigt ovanligt att fokusera på de estetiska värdena.

– Många fi ck en aha-upplevelse, detta var ett nytt sätt att kommunicera. Nu upp-lever jag en helt annan öppenhet för de här frågorna och ett nytt sätt att arbeta internt och externt. Energi- och miljöfrågorna är ju till exempel väldigt aktuella, säger Gull-Britt Jonasson.

– Ja, vi byggde nyligen en villa där kunden valde slipat betonggolv i hela .

ERNST BILLGREN, KONSTNÄR, STOCKHOLM– Jag arbetar gärna med terrazzo, eller med cement och betong som stomme till mina mosaikskulptu-rer. Jag behöver

material med korta torktider som inte krym-per. Betong är numera vanligare för konst-närer, speciellt i kombination med arkitektur. Betongens rykte förstördes på 70-talet, men vettiga samarbeten med bra arkitekter kan göra att det bli hur snyggt som helst, med en varierad yta. En viktig aspekt är hållbarhe-ten, tänk på romarnas byggnader - trä hade brutits ner för längesedan. Jag önskar att det fanns en plats med fysiska prover som visar vad som går att göra; ytor, olika gjutningar, mönster.

CAMILLA JONS-SON, TILLFÖRORD-NAD REKTOR PÅ LUDVIGSBORGS FRISKOLA I HÖRBY– År 2010 fi ck skolan statsbidrag för att stärka elevernas mate-matikkunskaper. Årskurs 4-6 fi ck

göra ett betongprojekt tillsammans med en inköpt teknik- och naturlärare. Uppdraget var att tillverka ett växthus. De snickrade olika geometriska formar, göt grunden och arbetade vidare med plexiglas. Sedan var det sådd och utställning. Vi var osäkra om 10-11-åringar skulle vara för små för detta men teknikläraren stod på sig. Det var svårt i början men ett väldigt uppskattat sätt att lära sig geometri på.

HELENA BIELKE, ART DIRECTOR PÅ REKLAMBYRÅN KING, TIDIGARE REPRESEN-TANT I GULDÄGGSJU-RYN, STOCKHOLM– Vi arbetar ofta med betong som bakgrund vid fotograferingar av mode, produkter och livsmedel, bland annat

för Åhléns och ICA. Modellerna har fått stå i NK:s parkeringsgarage eller i SJ-hallarna och ibland lånar vi in oss i andra betongmiljöer. Betong kan skifta i form, är inte sterilt och ger en naturlig och personlig rumskänsla. Man kan arbeta med ljuset och kombinera det med andra material. Jag gillar att betongen har så många uttryck, krackeleringar och mönster och mötena mellan dem. Tänk om det fanns ett slags sten- och betongbibliotek med bara mil-jöer och prover där man kunde få låna material istället för att åka runt och leta.

Vilken status har betongen hos er?

Så blir betongsektorn

i framkant år 2030!1. Höj statusen internt och externt (i detta nr av Betong)

2. Utbilda och förbättra arbetsmiljön och säkerheten (Betong nr 3)

3. Hållbar produktion (Betong nr 4)

4. Industrialisera och kom in tidigt i byggprocessen (Betong nr 5)

5. Rekrytera rätt (Betong nr 6)

huset. Det hade varit otänkbart för tio år sedan. Allmänheten tar alltid till sig nya trender senare än branschen, så det måste fi nnas goda exempel, säger An-ders Blomqvist.

För att vässa sina argument kan man behöva identifi era motståndarna. På se-nare år har mycket kommit att handla om trä- gentemot betongbranschen. An-ders Blomqvist säger att vårt land visser-ligen har mycket skog och träbyggnader men att stenstaden ändå är förhärs-kande. Vårt urberg är ju också syno-nymt med Sverige, därför har betong lika mycket berättigande som skog. En statushöjning handlar defi nitivt om att lyfta fram betongens särskiljande och goda egenskaper, men Gull-Britt Jonas-son tror inte på vässade krigsmetaforer.

– Betongens motståndare ser jag inte som andra byggskrån, snarare reseby-råbranschen. Stannar man hemma istäl-let för att lägga pengarna på utlandsse-mestrar, så bygger man. Vad gör det om det byggs lite i trä, det viktiga är att det byggs så att andra inspireras, gärna till att bygga i betong. Städer med många bygg-kranar är vitala, nya landmärken skapas som gör att vi blir ännu stoltare över vårt land, säger Gull-Britt Jonasson.


Let’s connect

Solbräckegatan 15442 45 KungälvSwedenTel +46 303 24 30 80E-mail [email protected]

Du hittar oss även i Norge:Pretec ASTlf +47 69 10 24 60

Ingjutningsgods till betongindustrin

www.steriks.se

Med sitt diskreta utseende, plana yta och användbara form har Klassik en självklar topplacering inom markbeläggning av offentliga miljöer. I systemet ingår många format och tjocklekar som gör det möjligt att tillgodose varje önskemål på t ex hållfasthetskrav eller mönstervariation.

Sveriges ledande leverantör av Mark, Tak och VA system

Den släta betongplattan Klassik är ett suveränt system- En klassiker inom svensk stadsbyggnad

BET0211_annons.indd 32 2011-03-14 15:14:53

Betong 2 | 2011 33

Ny beräkningsmodell löser tvärbalkssprickor

MåNga talar oM behovet av att bygga bryggor mellan industri och universitets-världen. Oftast tänker de nog på indu-strins möjligheter att ta tillvara de forsk-ningsrön som kommer från högskolor och universitet. Ibland handlar det om samar-betsprojekt på hög nivå som engagerar rektorer, prefekter, direktörer och utveck-lingschefer. Ett exempel som är värt all respekt är Sveriges Bygguniversitet med deltagande från Chalmers, KTH, LTH och LTU med industrin som påskyndare. Men samarbete finns även på lägre nivå.

Ett bra exempel är examensarbetet. Alla civilingenjörer och högskoleingenjörer av-slutar sin utbildning med ett examensar-bete. Inom byggområdet handlar det om hundratals varje år. Bedrivs arbetet på ett byggföretag skapas goda kontakter mel-lan examensarbetarna, industrihandleda-ren, högskolans handledare och examina-tor. Många företag är bra på detta men jag tror att ännu fler hittills inte insett vilken fantastisk chans detta är till att knyta kon-takter och lära känna duktiga teknologer.

Betongföreningen inrättade sitt pris till

bästa examensarbete 1999. Sedan dess har totalt 17 unga civilingenjörer och en arkitekt belönats. I detta nummer av Tidskriften Betong skriver de två senaste, Max Fredriksson och Håkan Yhlén från Chalmers, om sitt examensarbete som be-lyser ett konstruktionstekniskt problem. Betongföreningen ger dem ett fint sti-pendium, men borde de inte också få ett flerårigt medlemskap i föreningen? Se där en väg att öka medlemsantalet och skaffa ambassadörer bland unga medarbetare i byggföretagen.

Fånga upp examens-arbetarna i föreningen!

Sprickor i ändtvärbalkarna på förspända balkbroar beror inte på trafiklaster utan på spännkraften i själva balken. Det visar ett examensarbete från två elever vid Chalmers. Därför är lösningen inte att dimensionera en grövre balk utan att förstärka med mer armering.

teknik redaktör Johan Silfwerbrand [email protected]

Max fredriksson

inhousetek

Håkan yHlér

Port engineering

UNDer SeNare år har SpriCkor upp-täckts i ändtvärbalkar till förspända balkbroar i Sverige. Sprickorna har i många fall upptäckts kort tid efter att broarna har byggts och i vissa fall även innan de har tagits i bruk och belastats med trafiklast. Gemensamt för skadefal-len har varit att sprickorna har börjat i underkant av ändtvärbalken, ofta precis ovanför lagren, och vandrat snett uppåt

mot huvudbalken. Brotypen där skador av detta slag har iakttagits är framför allt balkbroar med en förspänd huvudbalk som avslutas med en tvärbalk ovanför ändstödet.

Lagren är då ofta placerade något ut-anför huvudbalken, vilket innebär att tvärbalken skall kunna bära hela stödre-aktionen inifrån huvudbalken och ut till lagren. Orsaken till dessa sprickor har

varit oklar och en mer detaljerad studie av problemet har efterfrågats. Då stora vertikala krafter påförs ändtvärbalken och sprickorna har ett läge och utseen-de som påminner om skjuvsprickor har teorier funnits om att mängden vertikal armering i ändtvärbalken har varit för liten.

Både enkla handberäkningar och tvådi-mensionella finita elementanalyser visade

BET0211_33-35_teknik1.indd 33 2011-03-15 11:54:04

34 Betong 2 | 2011

Sprickmönster för de skadade broarna.

Resultatet av den icke-linjära FE-analysen visade ett sprickmönster som påminde om de verkliga sprickorna.

dock att de vertikala lasterna var för små för att dessa sprickor skulle uppstå. Ut-låtanden från en del av de konstruktörer som konstruerat spruckna broar antydde även att förspänningskraften kunde bidra till sprickbildningen.

För att gå djupare in i problemet valdes bro 16-935-1 över väg 49 vid trafikplats Axevalla för en mer avancerad FE-analys. Bron är en spännarmerad balkbro i tre spann där tydliga sprickor upptäcktes en kort tid efter att den byggts. Bron lämpa-de sig bra för analysen då bron byggdes så sent som 2009, vilket innebar att både beräkningsunderlag och dokumentation av sprickorna var lättillgängligt.

För att simulera sprickbildningen an-vändes en FE-modell bestående av solid-element närmast det spruckna området, medan övriga delar av bron modellerades med balkelement. Genom att göra denna typ av uppdelning kan mycket av beräk-ningstiden sparas, jämfört med om hela bron hade modellerats med solidelement som kräver betydligt mer beräknings-kraft.

För att ytterligare spara beräkningstid

modellerades enbart halva bron, det vill säga symmetrirandvillkor sattes i mitten av det mittersta spannet. Detta var en nödvändighet då en analys för det aktu-ella fallet kunde ta upp till ett dygn att köra trots dessa förenklingar. I modellen inkluderades även samtliga spännkablar i bron samt den kraftupptagande slakar-meringen i tvärbalken.

Då många av sprickorna verkar ha upp-stått en kort tid efter att broarna byggts har de troligtvis inte blivit belastade med vare sig särskilt stor trafiklast eller några betydande stödsättningar före sprickbild-ningen. Då sprickorna är permanenta har de troligtvis även orsakats av permanenta laster. Därför inkluderades enbart för-spänningskraft och egentyngd som laster i modellen.

Modellen användes för att göra både linjära och icke-linjära FE-analyser. En linjär FE-analys använder linjära mate-rialmodeller, vilket innebär att om lasten i modellen ökas så ökar snittkrafter och andra utdatakomponenter direkt pro-portionellt mot den påförda lasten. Även fördelningen av snittkrafter inom model-len är densamma oberoende av storleken på den påförda lasten.

En linjär FE-analys representerar där-för en verklig betongkonstruktion dåligt eftersom fördelningen av snittkrafter inom konstruktionen ändras radikalt vid uppsprickning. I en linjär FE-analys kan inte heller brottfenomen studeras då de ingående materialegenskaperna inte ges någon övre gräns för hållfastheten. En icke-linjär analys använder däremot materialmodeller som representerar det verkliga beteendet hos materialet bättre. På så sätt kan betongen ges egenskaper som påminner om dem som man normalt ser vid drag- och tryckprovningar av be-tong. Detta innebär att de delar av kon-struktionen som utnyttjas hårt kommer att plasticera, alternativt spricka, vilket i sin tur kommer att leda till omlagringar av snittkrafter beroende på hur mycket last som påförs konstruktionen.

En icke-linjär analys innebär dock att lasten måste ökas i flera små steg för att kunna följa den icke-linjära responsen hos konstruktionen. Inom varje steg måste ett jämviktsläge hittas för att analysen skall kunna fortgå. Detta är den stora svårig-heten med icke-linjära analyser eftersom man av numeriska skäl ofta har svårt att hitta jämvikt då modellen börjar uppföra sig icke-linjärt. Beräkningstiden för en

icke-linjär FE-analys är dessutom flera gånger längre än för en linjär analys.

För fallet med den aktuella bron gjor-des därför till en början en linjär FE-analys. Den linjära analysen visade precis som handberäkning och tvådimensionella FE-analyser att egentyngden inte kunde ge betongspänningar som var i närheten av draghållfastheten. Spänningarna av egentyngd var så låga att även vertikal trafikbelastning enkelt kunde uteslutas som källa till problemet.

Då även förspänningskraften applice-rades visade det sig dock att betongspän-ningarna i framkant av ändtvärbalken överskred draghållfastheten hos betong-en, vilket alltså indikerar att sprickor skulle uppstå i detta område. Då även en icke-linjär analys gjordes visade sig ett sprickmönster som överensstämde myck-et väl med karteringen av sprickorna i den verkliga bron. Även den icke-linjära analysen visade att sprickorna uppstod under uppspänningsskedet, men att de till viss del även ökade i storlek av den vertikala belastningen.

Studerar man de deformationer som uppstår till följd av uppspänningen så blir det mycket tydligt hur sprickorna har uppstått. Då spännkablarna är koncen-trerade på en bredd som ungefär motsva-rar huvudbalkens bredd, kommer tryck-spänningarna att vara koncentrerade till mitten av tvärsnittet. En viss sträcka bort kommer dock spänningarna att ha förde-

| teknik |

Övre bilden visar deformationen av ändtvär-balken underifrån. Undre bilden visar hur tryckspänningarna är fördelade i konstruktionen sett ovanifrån, rött innebär hög tryckspänning, blått innebär låg tryckspänning.

BET0211_33-35_teknik1.indd 34 2011-03-15 11:54:05

lats jämnt över tvärsnittet. Detta leder till att huvudbalken trycks samman mer än de omgivande konsolerna och resulterar där-med i en böjning av tvärbalken.

En parameterstudie genomfördes för att se vilka åtgärder som kan vidtas för att i

framtiden begränsa sprickbildningen i lik-nande broar. I parameterstudien gjordes ytterligare FE-analyser, i vilka delar av FE-modellen ändrades för att kunna studera vilken påverkan detta hade på sprickorna. De förändringar som gjordes var att bred-da ändtvärbalken in mot mellanstödet, att lägga in voter i korsningen mellan huvud-balk och ändtvärbalk samt att lägga in mer armering i framsidan av ändtvärbal-ken där sprickorna hade uppstått.

Det visade sig att det mest effektiva sät-tet att begränsa sprickornas utbredning och storlek var att lägga in mer armering i framsidan av ändtvärbalken. Voterna i korsningen mellan huvudbalken och änd-tvärbalken fl yttade enbart problemet till votslutet, och breddningen av huvudbal-ken skulle troligtvis bara försumbart mins-ka sprickornas utbredning och storlek.

FÖR ATT FORTSÄTTNINGSVIS kunna di-mensionera ändtvärbalkar för denna belastning togs ett förslag fram på en enklare beräkningsmodell i vilken armer-ingen i tvärbalkens framkant kan dimen-sioneras. Tvärbalken ses som en balk på fjädrande bädd med olika fjäderstyvheter

för konsoler respektive huvudbalk. En rimlig ansats är att vikta fjädrarnas styv-het beroende på respektive dels area samt att uppskatta fjädrarnas längd, vilket un-gefär bör motsvara den sträcka på vilken tryckspänningarna har fördelats jämnt över tvärsnittet. Betraktar man proble-met på detta sätt inser man att böjstyvhe-ten för tvärbalken (EItvärbalk) troligtvis är relativt låg i förhållande till den axiella styvheten hos konsolerna och huvudbal-ken (Kkonsol respektive Khuvudbalk), varför en breddning av tvärbalken har en relativt liten effekt i sammanhanget. .

REFERENS:

Fredriksson, M. & Yhlen, H. (2010): FE-analysis of cracking in transversal support beams of concrete bridges, investigation into the cause of detected cracks, Depart-ment of Civil and Environmental Engine-ering, Chalmers University of Technology, Master’s Thesis 2010:6, Göteborg, Sweden, 2010.

Dimensioneringen av ändtvärbalken kan göras med en beräkningsmodell där tvärbalken ligger på en fjädrande bädd, fjäderstyvheten baseras då på den axiella styvheten hos konsolerna respektive huvudbalken.

Ett skepp kommer lastat med något naturligt på B.Du har rätt, betong. Det är en ren naturprodukt som Betong-industri känner ansvar för att också leverera miljöanpassat. I Stockholm transporterar vi ballasten med båtar till våra sjönära fabriker.

Framsynta lösningar inom till-verkning och transporter är en naturlig följd av vårt övergri-pande miljömål: vi ska bidra till att bevara naturens funktioner och mångfald.

BET0211_33-35_teknik1.indd 35 2011-03-15 11:54:06

8 Betong 5/09

vinjett

Vår grundmurade kunskap går tillbaka till1920-talet. Då handlade det hela om ett genuinthantverk. Idag är vår produktion, av fabrikstillverkade betongelement för alla typer avbyggnader, ett samspel mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet

och ett fortsatt genuint hantverk.

Finish Funktion Kvalité

Fördelarna med att anlita ett litet betongelementproffs som oss är många men kan sammanfattas i tre ord:

Vi sätter PROFILpå Sverige

Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74

[email protected] | www.nybrocement.se















8 Betong 5/09

vinjett






















8 Betong 5/09

vinjett






















8 Betong 5/09

vinjett






















8 Betong 5/09

vinjett





















[email protected] | www.nybrocement.sehalvsidesannons_ncc.indd 50 2010-03-08 15:28:17

8 Betong 5/09

vinjett






















8 Betong 5/09

vinjett






















8 Betong 5/09

vinjett






















8 Betong 5/09

vinjett






















8 Betong 5/09

vinjett





















[email protected] | www.nybrocement.sehalvsidesannons_ncc.indd 50 2010-03-08 15:28:17

Betongkemi Nordic AB

Betongkemi Nordic AB ∙ Gråbo Industriväg 8C ∙ 443 40 Gråbo

www.betongkemi.se ∙ [email protected] ∙ telefon: 031‐3525080

Vi har lösningarna för att bygga den framtid

du drömmer om

Betongkemi Nordic AB lanserar sin senaste produkt, Chryso Fluid Optima 248. En helt ny produkt utvecklad för svensk fabriksbetong.

Nu kan vi också erbjuda stålfiber och PP-fiber.

BET0211_annons.indd 36 2011-03-14 15:14:58

| teknik |

Betong 2 | 2011 37

En ny armeringsstandard har tagits fram för Sverige. Den innehåller flera nyheter, bland annat en standard för armeringsbalkar vilken är den första i Sverige någonsin. Nordcerts produktchef för armering, Jan Olof Johansson,

summerar här det viktigaste.

Flera nyheter i ny

I väNtaN på EN fullStäNDIg eu-ropeisk armeringsstandard har vi i Sverige, i likhet med flera andra län-der, utvecklat en ny nationell standard för att göra det tydligt för industrin vilka egenskapskrav som gäller här. Standarden har fått beteckningen SS 212540 – Produktspecifikation till SS-EN 10080:2005 - Armeringsstål, svetsbart armeringsstål – Tekniska le-veransbestämmelser för stång, coil, spi-ralsvetsade nät och armeringsbalk.

Behovet av produktstandarden har uppstått därför att europanormen EN 10080:2005 inte anger nivåer på armeringens mekaniska egenskaper, seghet, kamarea med mera, egenskaper som är helt avgörande för armeringens funktion i en byggnad. Som framgår av beteckningen är standarden en produk-tspecifikation till Europanormen. Ut-gångspunkten för valen av egenskaper har varit Eurokod 2, EN 1992-1-1, dess nationella val och svenska myn-

dighetskrav. SS 212540 omfattar armer-ingsprodukter som tidigare beskrevs i 13 olika standarder.

Vid en jämförelse med tidigare armer-ingsstandarden så finner man flera väsen-tliga fördelar med SS:212540. Den nya standarden omfattar fler produkter, fler hållfasthetsklasser, fler seghetsklasser och ett nytt beteckningssystem.

Produkterna som behandlas i stan-darden är kamstång, profilerad stång, nät och armeringsbalk. Armeringsbalk har inte tidigare kravsatts i någon svensk standard. SS 212540 behandlar armer-

ing tillverkad av varmvalsad eller kall-valsad stång eller tråd. Med ett spann av hållfasthetsklasser blir det möjligt för konstruktören att använda material med sträckgränser från 400 – 600 MPa. Vidare har nya seghetsklasser introducerats, AB och C vid sidan av B. Dessa två klasser går från myndigheternas minimikrav på seghet i klass AB till högsta seghetsklas-sen som förekommer på marknaden idag, C-klass. Införandet av AB-klassen är den viktigaste komponenten för att SS 212540 ska inkludera armering tillverkad av kall-dragen tråd för svenska marknaden.

Jan OlOf JOhanssOn,

Nordcert

Krav på Rm/Re och Agt.Egenskap Myndigheter

EKS 7SS 212540

klass ABSS 212540

klass BSS 212540

klass C

Rm/Re ≥ 1,08 ≥ 1,08 ≥ 1,08 ≥ 1,15

Agt [%] ≥ 3 ≥ 3 ≥ 5 ≥ 7,5

SvenSk nationell armeringSStandard

BET0211_37-38_teknik2.indd 37 2011-03-15 12:50:44

| teknik |

38 Betong 2 | 2011

Det nya beteckningssystemet har samma grundstruktur som det gamla, men med delvis nya beteckningar för att beskriva armeringen. I likhet med det tidi-gare beteckningssystemet finns informa-tion om ytgeometri, sträckgräns, klass, leveranstillstånd och leveransform. Ex-empelvis har kamstångens geometribet-eckning bytts till K för att associera med svenskans kamstång. Hållfasthetsklassen refererar alltid till enheten MPa. Vidare införs ett bindestreck mellan seghetsklas-sen och leveranstillstånd och leveransform för att göra beteckningen lättare att läsa. Exempelvis kommer de tidigare vanliga beteckningarna för armering B500BT att få beteckningen K500B-T och B500BKR kommer att anges som K500B-KR.

Det är framför allt Boverket och Trafikverket som skapar de myn-dighetsregler vi har att följa. Sedan länge har vi haft myndighetskrav på segt be-teende vid eventuellt brott. Detta åstad-koms genom miniminivåer på armerin-gens gränstöjning (Agt) och förhållandet mellan brottgräns och sträckgräns (Rm/Re). Myndighetskraven formuleras bland

annat i EKS 7. En jämförelse av kraven i EKS 7 och SS 212540 ses i tabellen nedan. Kraven i EKS 7 uppfylls av klass AB i SS 212540. Trafikverket kräver generellt armering av klass B. För skyddsrum har myndigheten för samhällsskydd ställt krav på Rm/Re ≥ 1,15 vilket utesluter alla armeringsklasser förutom klass C.

Trafikverket är den myndighet som aktivt har deltagit i arbetet och har varit noga med att standarden ska ansluta sig till de krav som ställs i SS-EN 10080.

SS 212540 kommer att påverka samt-liga led i kedjan, det vill säga ståltillver-kare, armeringsverkstäder, distributörer, elementfabriker, konstruktörer och byg-gentreprenören.

Den stora förändringen är att nya kvaliteter kommer att inverka på utbu-det av lagerförda armeringskvaliteter. Detta genom att fler eller andra kvali-teter tillhandahålls jämfört med dagens B500B. Självklart påverkar fler kvalite-ter logistiken inte bara hos distributörer utan även för armeringsproducenter, verkstäder, elementtillverkare och byg-gentreprenör. För konstruktören öppnas

nya möjligheter att anpassa konstruk-tionen utifrån de nya hållfasthets- och seghetsklasserna.

Det nya beteckningssystemet kommer också att medföra att tidigare beteck-ningar på märkbrickor och konstruk-tionsritningar ändras. I praktiken kom-mer det att förekomma armering märkt enligt äldre märksystemet och det nya systemet under en övergångsperiod.

Genom att nästan all ospänd arme-ring innefattas i SS 212540 kommer det att bli enklare att referera till en stan-dard än till den tidigare stora floran av armeringsstandarder.

Övergången till den nya standarden kommer att ske successivt med början re-dan i år. Vi kommer att ha en dialog med våra certifierade företag om hur vi prak-tiskt löser övergången i varje enskilt fall.

Under en övergångsperiod kommer det att förekomma armering som är cer-tifierad antingen enligt äldre SS-ENV 10080:1995 eller den nya SS 212540. Det smidiga sättet att se om armeringen är certifierad kommer därför att vara SBS-märket.

Bild

: a

nn

a s

imo

nss

on

Mer oMFördelar med SS 212540• Den nya standarden ger större flexibi-litet att ta fram och beskriva produkter med olika kombinationer av hållfasthet och seghet.

• En standard täcker in de flesta ar-meringsprodukter och har en omfatt-ning som tidigare styrdes av 13 olika standarder.

• En standard där fler av myndigheter-nas olika krav kan formuleras som en armeringskvalitet.

• Standard för armeringsbalk.

• På sikt kan nya tillämpningar utvecklas där den större flexibiliteten i standarden utnyttjas.

.

BET0211_37-38_teknik2.indd 38 2011-03-15 12:50:49

Rescon Mapei ABGelbgjutarevägen 6171 48 SolnaTel: 08-525 090 80Fax: 08-525 090 [email protected]

Rescon Mapei är en avNordens största leverantörerav produkter till bygg- ochanläggningsbranschen.

Företaget expanderar ochinvesterar kraftigt i forsk-nings-, produktionsutrustningoch personal.

Rescon Mapei har huvudkontor,produktions- och forskningslokaler iNord-Odal, Norge, som ligger 50 kmöst om Oslo flygplats Gardermoen.

Omsättningen för 2010 var ca.450 miljoner norska kronor, ochantal anställda är 164.

Rescon Mapei är en del av detItalienska Mapei koncernen, ettinternationellt ledande sällskap meden totalomsättning på ca 1,7miljarder Euro.

TJÄNSTEN:

Tjänsten omfattar försäljning och teknisk service inom områdetbetong. I arbetsuppgifterna ingår teknisk support till befintligakunder samt införsäljning av Rescon Mapeis produkter till nya ochbefintliga kunder.

Våra kunder finns inom prefab och fabriksbetong-tillverkare.En bakgrund från detta område är meriterande.

Du är en betongteknisk problemlösare, serviceinriktad och intresserad av införsäljning av nya produkter.

Du har ett brinnande intresse för betongteknik och kundrelationer.

KVALIFIKATIONER:

• Betongutbildning klass I eller II• Engelska kunskaper är meriterande• Körkort B

VI ERBJUDER:

• En utmanande position med utvecklingspotential• En trevlig arbetsmiljö• Goda villkor• Ett företag i en positiv utveckling

Arbetet innebär en hel del resor, framför allt i Sverige.

För arbetet krävs en person med god känsla för ordning och noggrannhet. Du måste kunna arbeta självständigt.

Placering; Mälardalen/Stor-Stockholm. Även annan placeringsort kan vara aktuell.

För mer information om tjänsten och ansökan, kontaktaStaffan Hjertström, tel. 070-3065926 eller på mail,[email protected]

Alla förfrågningar är konfidentiella och vi kommer att kontaktareferenser endast efter överenskommelse.

Rescon Mapei AB söker:

Teknisk säljare,BETONG

BET0211_annons.indd 39 2011-03-14 15:15:01

Årets betongpris

2011

För andra året i rad delar Tidskriften Betong ut pris i olika kategorier. Tre nomineringar görs i varje kategori och sen är det ni läsare som avgör vem vinnaren är genom röstning på hemsidan.

Följande kaTegorier kommer uppmärksammas: Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.

Skicka din nominering med motivering senast den 29 april till chefredaktör Roger Andersson, [email protected].

Prisutdelning sker på BeTonggalan den 29 sepTemBer på Grand Hotell i Stockholm.

Betong-pris

Nominera till

Årets

BET0211_40_annons_GALA.indd 40 2011-03-15 11:21:49

| HALLÅ DÄR |

Vad har du för bakgrund?Jag läste till civilekonom i Uppsala och jobbade sen med rostfritt stål inom Ratos och Avesta. Jag hade ansvaret för några av Avestas dotterbolag i Europa.

Hur hamnade du i cementbranschen?Jag blev headhuntad 1992 eftersom jag hade erfarenhet av att jobba i en internationell konkurrentutsatt bransch. Jag studsade väl inte till över äm-net, men möjligheten att jobba med hela värdekedjan från forskning och utveckling till marknad lockade. Sen när jag började så måste jag säga att hela branschen är väldigt varm och behaglig, men det visste jag inte då.

Vilken utveckling har du varit med om under dina 19 år?Miljöfrågorna har dykt upp. Tidigare var det teknik och livslängd. Cementa har idag ett helt annat fokus på bland annat bränslefrågor och energief-fektivitet. Förr var det mest produktionseffektivitet. Men Sverige var tidigt att tänka på miljöfrågorna, så jag har haft förmånen att föra in miljöfrå-gorna på betong på Europanivå. Sen har betongtekniken utvecklats. Från mitt kontor ser jag två Årstabroar, de är ett bra exempel på att det sker utveckling.

Hur tror du branschen kommer utvecklas de närmaste 20 åren?Betong kommer fortfarande vara det dominerande byggmaterialet, men vi kommer att ha lärt oss hantera koldioxidfrågan och utvecklat koldioxidlag-ring och återtagning och vi får tillgodoräkna oss det i livscykelanalyser. Sen har imagen förbättrats genom vackrare byggnader och konstnärers verk.

Vilket är ditt starkaste minne?När hela den samlade betongkompetensen i Sverige fi ck Öresundskonsor-tiet att byta recept på Öresundstunneln. Vi kunde visa att anläggningsbe-tong var lika bra som det recept som föreskrivits.

Vad är du personligen stoltast över?Kollegorna på Cementa. Deras positiva attityd och kompetens, hur de prestigelöst jobbar tillsammans med kunderna och andra aktörer inom betongbranschen.

Vad ska du göra nu?Jag har några förtroendeuppdrag för Cementa. Sen ska jag åta mig några styrelseuppdrag och utveckla de två företag inom kolfi berkompositbran-schen som jag är delägare i. Vi medverkar till att utveckla bättre och bränslesnålare fl ygplan. Förra året blev ett av företagen utsett till årets supergassell av Dagens Industri.

Vilken är din favoritbetong?Öresundsförbindelsen.

Hallå där!FREDRIK WINBERG VD CEMENTA

Från cement till fl yg

Fredrik Winberg som efter 19 år på Cementa lämnar vd-posten för att ägna sig åt olika styrelse-uppdrag.

Prenumerera

på Tidskriften Betong NAMN:_____________________________________________

FÖRETAG:___________________________________________

ADRESS:____________________________________________

TELEFON:___________________________________________

MEJL:______________________________________________6 nr av Tidskriften BetongSkicka namn och adress till Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B

Returadress: Tidskriften Betong,

Box 55684, 102 15 Stockholm



TEKNIKBetong på vägen och parkerings-

garage som står emot salt

DESIGNLåt makakerna ta

över trädgården i vår

NR 1/2010 PRIS: 95 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

1

DE

N K

RE

AT

IVA B

YGG

TID

SK

RIFT

EN 1/2010

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, [email protected], www.sika.se

Baserad på en verklig historia. Läs hela på www.sika.se

I Bolidens gruva i Garpenberg har det brutits

malm i åttahundra år. Idag hämtas zink, bly,

silver, koPPar och guld 1100 meter under jorden.

Varje dag, när man spränger nya

orter, måste tak och väggar sprutbe-

tongsäkras. Det är svårt, men viktigt.

ANNars kan lösa stenar ramla ner.

HM.

Det fiNNs bara

en lösning på

problemet. Kalla

hit SikaMan!

Sikas

alkalifria

accelerator

Sigunit L54PAF

skulle nog

göra susen.

Det funkade! Med Sikas lösning kunde

Boliden öka säkerheten och spara

maSSor av tid.

Det är bergsäkert.

Hur ska

det gå till?

Vi måste ha en betong-

blandning som har en

hållfasthet på minst

4 MPa på fyra tiMMar.

Men för att göra det säkra äNNu

säkrare bestämde Boliden en dag:

SikaMan samarbetar med Boliden och leverantören Färdig Betong dag som

natt i gruvan. Till sist får han en idé.

och bergsäkert i gruvan

Illustratör: Johan Toorell

GRANSKAT

Certifi ering av passivhus

delar entreprenörerna

www.betong.se / LÄS ALLT OM BETONGBRANSCHENS VIKTIGASTE NYHETER

SNART BÖRJAR BETONGTV IGEN

KÖPENHAMNUNDER JORDEN

Tufft 2010MEN BRANSCHEN

TROR PÅ VÄNDNING

Betong i kub

NORGE SATSAR

PÅ VILLORMänskligtFÖRST UT ÄR

GERT WINGÅRDH

arkitekt-frågor

OM BETONG

BESVARAS5Nytt i Betong!

BET0110_1_52_omslag.indd 1

2010-02-02 14:13:35


GÖR VI BRANSCHEN STOLTNR 1/2010 PRIS: 95 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

/FRÅN BETONGFÖRENINGEN

GRANSKAT



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B










1

DE

N K

RE

AT

IVA B

YGG

TID

SK

RIFT

EN 1/2010










HM.

Det fiNNs bara

en lösning på

problemet. Kalla

hit SikaMan!

Sikas

alkalifria

accelerator

Sigunit L54PAF

skulle nog

göra susen.



maSSor av tid.


Hur ska

det gå till?











GRANSKAT







TROR PÅ VÄNDNING

Betong i kub

NORGE SATSAR


GERT WINGÅRDH

arkitekt-frågor

OM BETONG



2010-02-02 14:13:35

PRIS: 95 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN


XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B










1

DE

N K

RE

AT

IVA B

YGG

TID

SK

RIFT

EN 1/2010










HM.

Det fiNNs bara

en lösning på

problemet. Kalla

hit SikaMan!

Sikas

alkalifria

accelerator

Sigunit L54PAF

skulle nog

göra susen.



maSSor av tid.


Hur ska

det gå till?











GRANSKAT







TROR PÅ VÄNDNING

Betong i kub

NORGE SATSAR


GERT WINGÅRDH

arkitekt-frågor

OM BETONG



2010-02-02 14:13:35

NR 1/2010 PRIS: 95 SEK



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B










1

DE

N K

RE

AT

IVA B

YGG

TID

SK

RIFT

EN 1/2010










HM.

Det fiNNs bara

en lösning på

problemet. Kalla

hit SikaMan!

Sikas

alkalifria

accelerator

Sigunit L54PAF

skulle nog

göra susen.



maSSor av tid.


Hur ska

det gå till?











GRANSKAT







TROR PÅ VÄNDNING

Betong i kub

NORGE SATSAR


GERT WINGÅRDH

arkitekt-frågor

OM BETONG



2010-02-02 14:13:35

Prenumerera







POSTTIDNING B




6

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 6/2010

www.betong.se / REDAKTÖREN REFLEKTERAR / BETONGVINKLAR PÅ NYHETERNA

/ EFTERSNACK MED LÄSARNAS KOMMENTARER / FRÅGA EXPERTEN NYA SVAR VARJE DAG

KUGGENMELLAN ARKITEKT & KONSTRUKTÖR

RyaverkenDROPPEN SOM GAV

KASPER SALINPRISETPassivhus i betong

TERMODECK I BOSTADSHUS

FÖR FÖRSTA GÅNGEN




Impregnering och klotterskydd,

testade tillsammans och godkända

enligt Trafikverkets senaste standard.

Det hittar du bara hos oss.

Med Sikagard-777® och Sikagard-705®-L får du

en dokumenterat effektiv kombination av skydd

mot allt möjligt elände, från fukt, frost, salt och

smuts till klotter. Allt för att dina konstruktioner

ska få chansen att leva så länge som möjligt.

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00

[email protected], www.sika.se

Sika klotterannons Betong.indd 1

2010-11-19 10.47

TEKNIKÅrets betongforskare

skriver om sin mognad

DESIGNNu är julen kommen

med ljus och tradition

MÄNSKLIGTBostadsministern gillar sitt skägg

men sjunger inte offentligt


2010-11-26 09:59:15


KÖPENHAMN

GRANSKAT



KÖPENHAMN

GRANSKAT



KÖPENHAMN



www.betong.se


KÖPENHAMN



GRANSKAT



www.betong.se


KÖPENHAMN






MänskligtFÖRST UT ÄR MänskligtFÖRST UT ÄR Mänskligt

GERT WINGÅRDH

Nytt i Betong!

KUGGENMELLAN ARKITEKT & KONSTRUKTÖR

men sjunger inte offentligt

6 NUMMER

595kr

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater Siktar Värmeskåp

Vågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare Tryckpressar

Kubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare Sättmått

Utrustning för materialprovning

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

TEXT: ROGER ANDERSSON

BET0211_41_hello_dar.indd 41 2011-03-14 17:32:20

42 BETONG 2 | 2011

H Hyran för Fotografi ska museet grundar sig på en fast årsavgift på 6,2 miljoner kronor för de 4 494 kvadratmetrarna och en omsättningsba-

serad delhyra där Stockholms hamnar får 15 kronor av de för närvarande 110 kronorna som varje besökare betalar. Men det är upp till 200 000 besökare. För besökare 200 001 och uppåt får Stockholms hamnar tio kronor och blir besökarna fl er än 300 000 får de därefter åtta kronor per besökare.

– Vi ser det som ett sätt att kunna tjäna pengar om det går bra. En sån här hyresfördelning är också rättvis ef-tersom många besökare ger mer slitage och byggnaden då kräver mer underhåll, säger Viktor Axelsson, fastighetschef, Stockholms hamnar.

Men affären för Stockholms hamnar kunde varit bättre. Antalet besökare har ännu inte redovisats till hyresvärden och Fotografi ska museet vill inte lämna ut några uppgifter, men en beräkning grundad på deras pressmeddelande tyder på cirka 270 000 besökare per år. Det ger en hyra på cirka 1 872 kronor per kvadratmeter och år, vilket kan jämfö-ras med grannen ute på Skeppsholmen,

Arkitekturmuseet, som betalar 2 039 kronor per kvadratmeter och år till Sta-tens Fastighetsverk. Den hyran skulle ge Stockholms hamnar en knapp miljon kronor extra per år.

– Det känner jag inte till, men jag tycker hyran är rimlig för en nystartad verksamhet, den täcker de omkostnader vi har, säger Viktor Axelsson.

Det var för några år sen som det gamla Tullhuset i Stockholm blev en av landets mest kända byggnader. Det var här det nya ABBA-museet skulle ligga. Sen kom fi nanskrisen och nu har istället det privata Fotografi ska museet hamnat där och den 20 maj 2010 öppnades dörrarna till den 2 500 kvadratmeter stora utställningshal-len som gör den till en av världens största samlingsplatser för fotografi .

– Vi fi ck rätt bra marknadsföring när ABBA-museet havererade. Tidigare vis-ste inte många var Tullhuset låg, säger Viktor Axelsson.

Det gamla Tullhuset vid Stadsgårds-kajen i Stockholm, som faktiskt fyllde hundra år förra året, rustades 2007 för 237 miljoner kronor. Det är ritat av Fer-dinand Boberg, som även ritat NK-huset och fasaden är k-märkt för sin tidsty-piska industriarkitektur i rött tegel och jugendutsmyckningar. Stockholms ham-

nars strategi var att en kommersiell verk-samhet skulle förläggas hit och att det inte skulle bli kontor. ABBA-museet var därför den perfekte hyresgästen. Men när konjunkturen sjönk försvann fi nan-siärerna och Stockholms hamnar fi ck leta vidare.

– Det var många olika som hörde av sig, de fl esta med en verksamhet som är statisk och inte förändras över tiden vilket riskerar att förlora besökare. Det man har sett en gång vill man kanske inte se igen. Många var även bidragsbe-roende vilket också är en risk. Men Foto-grafi ska museet hade starka fi nansiärer och fotografi ska museer ute i världen har gått väldigt bra. Dessutom kommer det hela tiden nya utställningar och be-sökarna kommer tillbaka, säger Viktor Axelsson. .

Fotografi ska museet är en succé, även för fastig-hetsägarna Stockholms hamnar. Museet betalar nämligen extra hyra för varje besökare. TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: FOTOGRAFISKA

Hyra per skalle-Fotografi ska betalar för besökarna

| AKTUELLT |

Hyra per skalle-Fotografi ska betalar för besökarna

MER OMFotografiskaFotografiska är en av världens största samlingsplatser för fotografi. Förutom utställningslokaler finns butik, bar och restaurang. Initiativtagare och grundare är Jan och Per Broman. Fotografiska huserar i en industriell byggnad uppförd 1906-1910 i Jugendstil. Byggnaden har använts som tullhus och är designad av Ferdinand Boberg. Den ursprungliga tegelfasaden av den vackra tullbyggnaden är intakt medan interiören är renoverad för att inhysa museet. Den sammanlagda ytan är 5 500 kvadratmeter.

BET0211_42_aktuellt.indd 42 2011-03-16 10:43:18

Om hundra år kommer allt vara sig liktFörutsatt att du har ett bostadshus från Strängbetong förstås. En viktig faktor när du investerar i ett flerbostadshus är att det är av hög kvalitet. Det ska stå emot tidens tand och vara många människors hem i flera generationer. Det ska vara tyst, energisnålt och kräva minimalt med underhåll. Helst ska det gå snabbt att bygga också. Ett hus i prefab-ricerad betong har alla dessa egenskaper, och några till.

Vem vet, om hundra år kanske din elbil laddas av solnedgången och kvällsbrisen. Och kanske har vi byggt det första astronautålderdoms-hemmet på Mars. En sak är vi dock säkra på: De bostadshus vi bygger idag kommer då vara pigga hundraåringar. Gå gärna in på strangbetong.se – där kan du se filmer om våra hållbara bostadshus och om vårt sätt att bygga.

BET0211_annons.indd 43 2011-03-14 15:15:07

MARKNADSTORGET

Vattenfall Research & Development ABwww.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong

Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

040-947070 www.rolf-dickman.se

EgcoBox sparar energi!

EgcoBox minskarköldbryggan vid

balkonger och loftgångar

80, 100 & 120mm stenull

SynkoFlex - för täta gjutfogar

040-947070 www.rolf-dickman.se

SynkoFlex tätar gjutfogarutan svällning!

SynkoFlex tätar motvatten, saltvatten & radon

Fullständig svensk doku-mentation och provningar!

BET0211_44-45_marknadstorg.indd 44 2011-03-14 15:13:38

MARKNADSTORGET

Prenumerera

på Tidskriften Betong! NAMN:__________________________________________________

FÖRETAG:_______________________________________________

ADRESS:________________________________________________

TELEFON:________________________________________________

MEJL:__________________________________________________________SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

xxxxxx

xxxx

xx

xx

xx

POSTTIDNING B



teknikMed tillsatsmaterial kan

betongen lagra mer energi

designAnn-Charlott Fornheds räv

lägger betongägg i Sumpan

nr 5/2010 pris: 99 sek /från betongföreningen

5

den kreativa byg

gt

idskriften 5/2010

MänskligtSträngbetongs vd Charlotte

Bergman vill helst vara läkare

www.betong.se / Se filmen från 95-årSfeSten/ fråga våra experter

/en kunSkapSbank i världSklaSS/allt betongSektorn behöver/ betongtv live

CitytunnelMalMös nya

öppnar världen

MAxxI I Rom Zaha hadid

tänjer formerna

20år fyller Vasamuseet

Betong möter människorna Bakom

xxxxxx

xxxx

xx

xx

xx

POSTTIDNING B








5

den kreativa byg

gt

idskriften 5/2010






öppnar världen


tänjer formerna


Betong möter människorna BakomBetong möter människorna



CitytunnelMal

20xxx

xxx

xxxx

xx

xx

xx

POSTTIDNING B








5

den kreativa byg

gt

idskriften 5/2010






öppnar världen


tänjer formerna



20Betong möter människorna



CitytunnelMal


xxxxxx

xxxx

xx

xx

xx

POSTTIDNING B








5

den kreativa byg

gt

idskriften 5/2010






öppnar världen


tänjer formerna



Betong möter människorna



CitytunnelMal


xxxxxx

xxxx

xx

xx

xx

POSTTIDNING B








5

den kreativa byg

gt

idskriften 5/2010






öppnar världen


tänjer formerna



Prenumerera

nr 5/2010 pris: 99 sek

nr 5/2010




CitytunnelMal

20xxxxxx

xxxx

xx

xx

xx


teknikMed tillsatsmaterial kan betongen lagra mer energi

designAnn-Charlott Fornheds räv lägger betongägg i Sumpan


5

den kreativa byg

gt

idskriften 5/2010

MänskligtSträngbetongs vd Charlotte Bergman vill helst vara läkare



CitytunnelMalMös nyaCitytunnelCitytunnelöppnar världen

MAxxI I Rom Zaha hadid tänjer formerna

20år fyller Vasamuseet Betong möter människorna Bakom

xxxxxx

xxxx

xx

xx

xx


teknikMed tillsatsmaterial kan betongen lagra mer energi




5

den kreativa byg

gt

idskriften 5/2010

MänskligtSträngbetongs vd Charlotte Bergman vill helst vara läkare

www.betong.se / Se filmen från 95-årSfeSten/ fråga våra experter /en kunSkapSbank i världSklaSS/allt betongSektorn behöver/ betongtv live


Citytunnelöppnar världen


tänjer formerna




designdesignAnn-Charlott Fornheds räv Ann-Charlott Fornheds räv lägger betongägg i Sumpan


CitytunnelCitytunnelöppnar världenöppnar världen

Citytunnelöppnar världen

Citytunnel6 NUMMER

595 kr/år!

BET0211_44-45_marknadstorg.indd 45 2011-03-14 15:13:45

46 Betong 2 | 2011

Livet är konst. Det är grun-den i den religiösa rörelsen Church of Perfect Liberty som grundades 1924. Och ett konstverk är PL Peace Tower som byggdes 1970

inne på kyrkans egendom utanför i Ton-dabayashi utanför Osaka i Japan.

Tornet är 180 meter högt fördelat på åtta våningar. Det är byggt i betong och fasaden har klätts med ett armeringsnät och sprutats med sprutbetong som precis hade uppfunnits vid den tiden. Därför får tornet en nästan organisk form.

Tornets tyngdpunkt ligger endast tolv meter över marken vilket gör att tornet kan tippa 45 grader utan att välta för att sen svänga tillbaks till sin ursprungsposi-tion. Rätt jordbävningssäkert, med andra ord.

Inuti tornet finns en gyllene container där namnen på alla personer som dödats i väpnade konflikter runt om i världen fo-tats på mikrofilm och sparas.

Årsdagen av grundaren Tokuharu Mi-kis död firas med ett av världens största fyrverkerier. Så den 6 juli varje år fylls himlen av »PL Art of Fireworks« då 25 000 pjäser fyras av. Medan de flesta nor-mala fyrverkerishower innehåller cirka 5 000 pjäser bränner de samlade medlem-marna av 7 000 raketer bara i den uni-sona finalen. .

När konstruktören Hans Lindewald var i Osaka och på håll såg PL Peace Tower trodde han inte sina

ögon. 180 meter sprut-betong. Han blev

fascinerad av både formen och av valet

av byggnadsmaterial, inspirerad och förvå-

nad över vad man kan göra med betong.

TEXT: RogER AndERsson

| inspiration |

Sprut Japanskt

BET0211_46_inspiration.indd 46 2011-03-14 17:16:40

Investera i framtiden - impregnera i tid.

Oavsett om det handlar om impregnering av broar, tunnlar, parkeringshus eller vattentorn: Som betongspecialist garanterar Sto ett varaktigt skydd av de flesta betongkonstruktioner. Vi kan erbjuda ett patenterat djupimpregne-ringsmedel som uppfyller villkoren enligt EN1504-2 och TK Bro.

Produkten hindrar nedbrytning orsakad av vatten- och kloridinträngning. Den förhindrar den kapillära vattenupptagningen och minskar därmed transporten av aggressiva ämnen och salter in till betongkonstruktionens inre delar. Mer om de ekonomiska och ekologiska fördelarna med gel-teknologi finns på vår hemsida.

Sto Scandinavia AB | tel. 020-37 71 00 | www.sto.se

BET0211_annons.indd 47 2011-03-14 15:15:12

48 Betong 2 | 2011

| betongföreningen |

100 44 Stockholm

Vi välkomnar våra nya medlemmar!

KTH värd för fib

Nyheter varje dagwww.betong.se

Fédération internationale du Be-ton förkortas fib och av historiska skäl har man valt ett franskt namn. På eng-elska är namnet International Federation for Structural Concrete.

– Många har nog den uppfattningen att den är europeisk, men de försöker tvätta bort den stämpeln och försöker bli mer internationell, säger Sten Forsström, som är Betongföreningens representant i fib:s beslutande organ.

Att anordna kongresser och sympo-sium är en viktig del, men inte den vik-tigaste.

– Den viktigaste är att skriva rappor-ter och förbereda nya normer. De nya Eurokoderna som vi just fått är delvis baserade på arbeten från fib. Fib bedriver ingen egen forskning, men sammanställer befintligt vetande, säger Sten Forsström.

Den 11-14 juni 2012 står Stockholm som värd för symposiet med temat: Con-

crete Structures for Sustainable Commu-nity.

– Vi ville gärna anordna symposiet eftersom Betongföreningen fyller 100 år nästa år. Andra länder stod egentligen på tur. Dessbättre blev det en lucka 2012 som hjälpte oss, säger Sten Forsström.

Platsen blir KTH och just nu arbetar en

organisationskommitté ledd av Johan Silf-werbrand, som även han är Betongförening-ens representant i fib, med programmet.

Förra året hölls en större fibkongress i Washington som Björn Engström, pro-fessor på Chalmers, närvarade vid. Han är själv med i kommissionen Prefabrica-tion.

– Kongresserna är stora med många parallella föreläsningar så det är lite svårt att orientera sig. Men i Stockholm

är det ett symposium och det är en för-del. På symposierna presenteras ofta ny-heter innan de publiceras i rapporterna, så man får ofta mycket material som är nyttigt, säger Björn Engström.

– Man hinner inte läsa allt, därför är det effektivt att avsätta några dagar för att lyssna och suga i sig nya saker. Ofta kan man läsa i materialet medan man lyssnar. Träffa kollegor är också viktigt, säger Björn Engström.

www.fibstockholm2012.se

Alexander Dobo, Sweco Structures, Joakim Edmark, Skanska Stomsystem, Åsa Hedlund, Hedlunds Byggteknik & Besiktningar, Rickard Jonsson, Jn Mark & Betong, Bo Jönsson, Skanska Stomsystem, Mats Karlsson, Färdig Betong, Erik Löb, Byggnadstekniska Byrån, Thomas Svensson, Sika, Kurt Westerlund, Renson oy, Karin Pettersson, Weber Saint-gobain Byggprodukter och Erik Strandberg, Christer Westrin Bygg.

MÅnDAgEn den 2 maj hålls Betongföreningens årsmöte på Försvarshögskolan i Stockholm. Programmet börjar kl 14.00 och temat i år är betongbeläggningar och inbjuden huvudtalare är amerikanen Leif Wathne från American Concrete Pavement Association som berättar om fördelarna med betongvägar.www.betongforeningen.se

Årsmöte med seminarium

text: RogeR AndeRsson

»Den11-14 juni 2012 står Stockholm som värd för symposiet med

temat: Concrete Structures for Sustainable Community. «

BET0211_48-49_foreningen.indd 48 2011-03-15 12:10:12

Betong 2 | 2011 49

| anslagstavlan |

| signerat |

SvenSka Betongföreningen har gett ut en interimistisk version av Betongrapport nr 15 om betong och brand. Det har stundtals varit en intensiv debatt om rapportens avgräns-ningar samt dess tekniska och redaktionella kvalitet. Ledamöterna som sitter i kommittén deltar i egenskap av enskilda personer med specifika erfarenheter och ett specifikt kun-nande från området. Personligen tycker jag det är förhastat att föreningens styrelse ger ut den rapport som flera av kommitténs medlemmar underkänner. Jag ser fram emot en fortsatt konstruktiv debatt i frågan och tycker det är viktigt att betongbranschen satsar ännu mer på

standardisering, forskning och fortsatt kommit-téarbete inom detta område.

Brandprovad betong har de senaste åren levererats till ett flertal stora tunnelprojekt, nämnas kan bland annat Citytunneln och norra Länken. Brandprovningen går ut på att med någon metod mäta spjälkningen på den aktuella betongsammansättningen som gjuts i en form med en viss geometri och täckskikt, därefter konditioneras till ett visst fukttillstånd och provas vid en viss given ålder med ett visst brandförlopp, brandprofil och belastning. I SP Rapport 2010:70 framgår att brandprovningen för

ett tunnelprojekt normalt måste anpassas till de förhållanden som råder i den aktuella tunneln. Beställaren av tunneln kommer att specificera dessa förhållanden i varje projekt och betongsammansättningen anpassas så att den möter ställda krav på brandsäkerhet såsom bärförmåga vid brand och motstånd mot brandspjälkning.

Med bakgrund av detta har jag svårt att se i vilka fall man kan rekommendera en viss mängd pp-fibrer utan att verifiera brand-motståndet med en funktionsprovning. Jag sällar mig därför till den skara som vill se en fortsättning på det arbete som påbörjats.

Skriv till tidskriften Betong|Box 55 684|102 15 Stockholm|[email protected]

SEX Missa inte… aura gotlandica den 21 maj-25 sep-tember vid Sofiero Slott i Helsingborg. Årets betongdesigner 2010, Stina Lindholm, står för en betongutställning med inspiration från Medelhavet med ovanliga sorters lavendel och salvior. www.sofiero.helsingborg.se

Många läSare har hört av sig och undrar hur den spontant uppkomna jesusbilden på turebergskyrkan ser ut. Så här kommer den. Med betong är allt möjligt…

Betongens brandmotstånd hett samtalsämne

Utvald person tycker tillMats Karlsson färdig betong

Läsarbrev: Bra och tänkvärd ledare och mycket intressanta och bra artiklar om tvärbanan och turebergskyrkan. Intressant att få mer fakta om det kontroversiella kommittéarbetet om brandspjälkning. tyvärr lite ”tråkiga” svar i ”mänskligt” men det kan ju inte ni rå för! /Lena

ni säger att armerad betong belastar miljön, vad är det för gifter som släpps ut i miljön?/carolineSvar: Vid cementtillverkningen drivs koldi-oxid ut ur kalksten och ungefär lika mycket koldioxid kommer från bränsleanvändning. I det långa loppet återtas dock koldioxiden från utdrivningen. Men koldioxid finns naturligt i luften och kan knappast kallas gift. Vid produktion av stål och cement samt vid transporter släpps begränsade mängder kvä-veoxider ut. Betong belastar miljön förhållan-devis lite om hänsyn tas till en genomsnittlig byggnads livscykel på åtminstone 100 år. /Arne Hellström

företag är med i guldklubben

hittills: BASF, Cementa, grace,

Färdig Betong, Sika och

Strängbetong.

Se mer på www.betong.se.

Visste du att… vår redaktionS-

rådSMedleM, Mikael Hallgren på tyréns, har blivit adjungerad professor i betongbyggnad på KtH med inriktning mot avancerade betongkonstruktioner. Mikael är också en av våra experter på hemsidan som svarar på läsarnas frågor om just konstruktion.

vi har Börjat med Månadens bloggare på hemsidan. Just nu bloggar Cementas marknadsdirektör Fredrik Jansson och i april är det dags för Strängbetongs vd Lotta Bergman.

»Fråga Experten« på Betong.se!

Sen sist…

An

nA

sim

on

sso

n

BET0211_48-49_foreningen.indd 49 2011-03-16 10:45:25

50 BETONG 2 | 2011

18 svar1) Vilket är ditt favoritord? Ja!2) Vad skulle du helst förändra med dig själv om det vore möjligt? Våga mer.3) Om du dog och blev pånyttfödd, som vem eller vad skulle du återkomma? Mig själv. 4) Vad är det roligaste en människa kan vara med om?Svår fråga, men att bilda familj har gett väldigt många roliga stunder tillbaka. 5) Vad måste betongsek-torn förändra för att vara i framkant i samhällsbygg-nadssektorn om 20 år? Sektorn måste gemensamt få ut våra budskap. Vi måste utveckla våra produkter och system runt betongen och byggandet. Smartare och effektivare sätt att gjuta på

plats eller i fabrik. Jag tror också mycket på fl erfunk-tionstänket, exempelvis NOx-reducering, värmelagring med mera.6) Har du någon förebild, i så fall vem? Inte direkt, men hämtar gärna inspiration från många i min omgivning. Har små förebilder lite här och var. 7) Händer det att du drar en vit lögn, i vilket sam-manhang då? Inte speciellt ofta. Kan fak-tiskt inte komma på när jag senast gjorde det. Tycker att ärlighet varar längst. 8) Vad tycker du mest om med ditt utseende?Frisyren. 9) Vad tycker du mest om att göra på fritiden?Skidor på båda hållen under vinterhalvåret och båten

på sommaren. Alltid med familjen. 10) Vad tror du folk mest kommer ihåg dig för? Inte en aning, men jag hoppas att det kan vara att jag är positiv och social. 11) Tycker du att du är lik någon person, i så fall vilken?Det skulle nog vara min pappa i så fall. 12) Känner du dig obekväm någon gång, i vilka sam-manhang då?När man inte är ordentligt förberedd till ett möte eller fö-redrag som man ska hålla. 13) Finns det något du önskar ogjort?Nej. 14) Vilken är den största utmaningen för att få ett hållbart byggande i fram-tiden?

Att gå från kvartalsekonomi till en ekonomi som stimu-lerar långsiktighet och LCA/LCC- tänk. 15) Vilken byggnad eller kon-struktion beundrar du mest?Hooverdam. 16) Vilken slogan lever du efter? Allting går!17) Vad gör dig lycklig?En perfekt dag med familjen i pisten.18) När gråter du? Jag gråter inte ofta, men när familjen eller nära vänner har det svårt av olika anledningar kan det vara nära en tår.

Fredrik Jansson har precis blivit marknadsdirektör på Cementa. Dessutom är han vice vd. Han har svårt att svara på vad som är roligast i livet. Däremot svarar han gärna långt på hur betong-sektorn ska förändras för att vara i framkant om 20 år.TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: KENT JOHANSSON

.

JOBB: Vice vd och marknadsdirektör på CementaÅLDER: 42CIVILSTÅND: Gift BOR: Täby FAVORITBETONG: NOx-reducerande flerfunk-tionsbetonger

| MÄNSKLIGT |

Fredriks

BET0211_50_manskligt.indd 50 2011-03-16 10:48:35

Superplasticerare för fabriksbetongFör betong som behåller gjutbarheten över lång tid.

Superplasticerare för prefabFör betong med stora krav på tidig hållfasthet.

Superplasticerare för SKB betongFör självkomprimerande betong utan separation.

Superplasticerare för golvbetongFör betong med god gjutbarhet och förutsägbar avbindning.

Dynamon-systemet består av speciellt utvecklade produkter för fabriksbetong, prefab och infrastrukturbyggande.

Polymerteknologi i betongens tjänst

ADHESIVES • SEALANTS • CHEMICAL PRODUCTS FOR BUILDING

www.mapei.com

Dynamon System

Rescon Mapei ABGelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna

Tel: 08-525 090 80 • Fax: 08-525 090 86 [email protected]

BET0211_annons.indd 51 2011-03-14 15:15:18


www.betong.se / MÅNADENS BLOGGARE FREDRIK JANSSON / ANMÄL DIG TILL VÅRT NYHETSBREV / EXPERTERNA SVARAR / BETONGNYHETER / DEBATTERA PÅ EFTERSNACK



DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/2011

2

TEKNIKNya armeringsstandarder presenteras

DESIGNNya betongur från Forsberg

MÄNSKLIGTFredrik Jansson gillar sin frisyr och tycker allting går

NR 2/2011 PRIS: 99 SEK / FRÅN BETONGFÖRENINGEN

ArkitekturskolanEN ANKUNGE BLIR SVAN

Miljövänligare än förväntat BETONG KARBONATISERAR UNDER MARKEN

HallandsåsSLÅR BILINDUSTRIN

PÅ FINGRARNA

BET0211_1_52_omslag.indd 1 2011-03-16 10:01:01

Documents

Tidskriften Betong nr 2, 2011