Targets och mål (duplicate—Should be Integrity)

8/8/2019 Targets och ml (duplicateShould be Integrity)

1/46

SCIENTOLOGIGr vrlden till en bttre plats

Scientologi, grundad och utvecklad av L. Ron Hubbard, r en tillmpadreligis filosofi som erbjuder en exakt vg genom vilken var och en kantervinna sanningen och enkelheten om sitt andliga jag.

Scientologin bestr av speciella axiom som definierar de underliggandeorsakerna och principerna fr tillvaron och en oerhrd mngd observationerinom de humanistiska vetenskaperna en filosofisk kunskapssamling sombokstavligen r tillmplig p livet i dess helhet.

Denna omfngsrika kunskapsmngd resulterade i tv tillmpningar av

mnet: fr det frsta, en teknologi fr mnniskan att n hgre tillstnd av andligmedvetenhet och uppn den frihet som mnga stora filosofiska lror skt; ochfr det andra, ett stort antal grundlggande principer som mnniskor kananvnda fr att frbttra sina liv. Genom den andra tillmpningen erbjuderfaktiskt Scientologin inte ngonting mindre n praktiska metoder fr attfrbttra alla aspekter av tillvaron hjlpmedel fr att skapa nya stt att leva.Och hrifrn kommer det mne du just str i begrepp att studera.

Det material som sammanstllts frn L. Ron Hubbards skrifter, och sompresenteras hr, utgr bara ett av de verktyg man kan finna i Scientologi-

handboken en innehllsrik vgledning som innehller talrika tillmpningar avScientologi vilka kan anvndas fr att frbttra mnga andra omrden av livet.I detta hfte har redaktrerna utkat informationen med en kort introduktion,

praktiska vningar och exempel p framgngsrik tillmpning.Det finns kurser fr att frbttra din frstelse, och mer material fr att

bredda dina kunskaper, i nrmaste Scientologi-kyrka eller -mission. Listor.

I Scientologin beskrivs mnga nya freteelser om mnniskan och livet, och drfkanske du stter p termer i det hr hftet som du inte r frtrogen med. Dessafrklaras frsta gngen de frekommer och i ordfrklaringarna i slutet av hftet

Scientologi r till fr att anvndas. Det r en praktisk filosofi, ngonting mangr. Nr du anvnder dessa data, kan du frndra tillstnd.

Miljontals mnniskor har tillmpat den hr kunskapen, mnniskor som villgra ngonting t de tillstnd de ser runt omkring sig. De vet att livet kanfrbttras. Och de vet att Scientologi fungerar.

Det kommer du ocks att veta nr du tillmpar det du lser p fljande sidorfr att hjlpa dig sjlv och andra.

CHURCH OF SCIENTOLOGY INTERNATIONAL

finns p www.scientology.org


2/46

2

H ur fr man saker och ting gjorda? Hur fr man en drm att bli

verklighet eller hur genomfr man en plan s att den fullbordas?Mnga av oss verkar ha ouppfyllda ml eller oavslutade planer ochmnga av oss mts av uppgifter som verkar vervldigande, till ochmed omjliga att utfra. Det r inte bara sant fr individer utan fr

fretag och till och med lnder. Historien r fylld av misslyckade projekt.

Nr L. Ron Hubbard underskte mnet organisation utveckladehan en enorm samling teknologi fr att skerstlla framgng fr vilken grupp som helst. Han tillhandahll ven en lsning fr detvanligaste misslyckandet: brist p frmga att verkstlla planer.

I det hr hftet kommer du att upptcka hur man bokstavligttalat uppnr varje ml, stort eller litet. Planer kan frverkligas, mendet mste tas ett antal viktiga steg, ett efter ett. Du kommer att lradig vilka dessa steg r och hur man tillmpar dem p vad som helst

en personlig ambition, en familj, en grupp, ett fretag och mer. Dukommer att lra dig att dina drmmar kan bli verklighet. I


3/46

3

ppnendet av ens ml, oavsett hur stor eller liten ensstrvan r, beror av att ml, syften och aktiviteter gr ilinje med varandra ochr organiserade.

Ett ml r inte ngonting som man bara bestmmer sigf r och som sedan br frukt p ngot mirakulst stt, baraf r att man bestmde att det skulle gra det. Fr att manskall uppn ett ml krvs det att man utf r vissatgrder

i verkliga livet som f r till stnd en f rndring till det bttre och att mankommer ett steg nrmare uppnendet av det.

Man kan arbeta mot ett ml, men upptcka att enstgrder inte innebrngot framtskridande. Det hnder inte bara f r en individ i livet, utan ocksf r en organisation, stat eller ett land av vilken storlek som helst. Det kan vararesultatet av att ens planer,tgrder och andra faktorer inte gr i linje medvarandra f r att uppn mlet.

En aktivitet utgrs faktiskt av ett antal omrden. Vart och ett av dessaomrden mste verka p ett samordnat stt f r att man skall n framgng i detavsedda uppnendet av det tnkta mlet.

Det har utvecklats en skala inom Scientologin vilken anger ordningsf ljden(och inbrdes prioritet) hos saker och ting som har med organisering att gra.

A DMINISTRATIV SKALA


4/46

4

En vrdefull slutprodukt r en produkt som kan bytasmot tjnster eller varor i samhllet.

ML Ett ml r ett avsett resultat av en verksamhet mot vilkettgrder riktas i syfte att uppn det slutmlet.

SYFTEN

POLICY

PLANER

PROGRAM

PROJEKT

ORDER

IDEALA SCENER

STATISTIKER

VRDEFULLASLUTPRODUKTER

Ett syfte r ett mindre ml som tillmpas p specifikaaktiviteter och omrden. Det uttrycker ofta framtidaavsikter.

Policy bestr av verksamhetsregler eller riktlinjer frorganisationen vilka inte r freml fr frndring.

En plan r en kortsiktig vergripande avsikt somutarbetats fr ett strre omrde i syfte att rda bot p

det eller expandera det, eller fr att stta stopp fr ellerhindra ett motstnd mot expansion.

Ett program r en serie steg i ordningsfljd fr attgenomfra en plan.

Ett projekt r en ordningsfljd av steg, skrivna fr attgenomfra ett steg i ett program.

En order r en verbal eller skriven riktlinje fr attgenomfra ett programsteg eller tillmpa allmn policy.

En ideal scen uttrycker hur en scen eller ett omrde brvara. Om man inte har frestllt sig en ideal scen som

man kan jmfra den existerande scenen med kommerman inte att vara i stnd att upptcka avvikelser frn den.

En statistik r ett antal eller en mngd jmfrt med etttidigare antal eller en tidigare mngd av samma sak.Statistiker syftar p kvantiteten av jobb utfrt eller vrdetav det.


5/46

5

Denna skala gs igenom uppt och nedt TILLS DEN (VARJE PUNKT) RI HARMONI MED DE VRIGA PUNKTERNA.

I korthet mste alla dessa punkter harmoniera med allavriga punkter p

skalan inom sammamne f

r att framg

ng skall kunna uppn

s.

Lt oss ta golfbollar som ettmne f r skalan. D mste alla punkterna pskalan vara i harmoni med varandra imnet golfbollar. Detr en intressantvning.

Skalan gllerven ett destruktivtmne som t.ex. kackerlackor.

Nr en punkt p skalaninte r anpassad till devriga, kommer projektetatt bromsas, kanske rentav misslyckas.

Frdigheten med vilken alla dessa punkter f r aktiviteten anpassas och f si verksamhet kallas LEDNING.

Gruppmedlemmar blir endast upprrda nr en eller flera av dessa punkterinte r i harmoni med devriga, ochtminstone har en viss grad avverenskommelse inom gruppen.

Det enda som f r grupper att verka lngsamma, ineffektiva, olyckliga,inaktiva eller grlsjukar nr dessa punkter inter i harmoni med varandra,inter tillknnagivna eller koordinerade.

Alla aktiviteter kan f rbttras genom korrigering och harmonisering avdenna skala i f rhllande till gruppens aktivitet.

Eftersom bristande verklighet f der bristande kommunikation och bristandeaffinitet, orsakar f ljaktligen overkliga punkter p skalan (ej i harmoni) ARCbrott, upprrdheter och missn je.

Nr punkterna p skalanr i harmoni med varandra och med gruppenfinns f ljaktligen hg verklighet, hg kommunikation och hg affinitet inomgruppen.

Nr gruppens moraliska sedvnjor r harmoniserade p detta stt, ochf ljs av gruppen, f r man en etisk grupp och etablerar dessutom ett rttesnreangende vad som kommer att betraktas som overtar och undanhllanden avmedlemmar i gruppen.

Denna skala och dess delar samt f rmgan att stta dem i ordningr ett avde mest vrdefulla redskapen inommnet organisation.


6/46

6

A TT F PLANERING ATT BLI VERKLIGHET

Det krvs kunskap om vissa principer vad gller organisation f r att enindivid, grupp eller organisation ska uppn ett avsett ml.

Nr vi betraktar organisation i sin enklaste form, nr vi letar efternyckeltgrder eller f rhllanden som f r organisation att fungera, nr vibehver en vldigt enkel, vsentlig genomgng f r att lra folk vad somkommer att producera resultat, d finner vi endast ett f tal punkter som vimste lgga tonvikten p.

Syftet med organisationr ATT F PLANERING ATT BLI VERKLIGHET.

Ett faktumr ett tillstnd eller en sak som existerar i verkligheten.

Organisationr inte bara ett snobbigt, komplicerat system som grs f r sinegen skull. Dettar byrkrati nr den r som vrst. Diagram f r diagramsskull, regler f r reglers skull slutar bara med misslyckande.

Den enda f rdelen (inte alltid dlig) med en komplicerad, tungrodd,meningsls byrkratisk strukturr att den tillhandahller arbetet vnnernatill dem som har makten. Om den inte ocks f r till stnd betungandebeskattning och hotande konkurs p grund av utgifterna f r att upprtthlladen, och om den inte tynger folk eller produktionspersonal med militant

(aggressiva) inspektioner och ondig kontroll, d r organisering i syfte atttillhandahlla arbete inte ond men utver att tillhandahlla arbeter denvrdels, och endast nr den ges alltf r mycket auktoritet blir den destruktiv.

Frankrikes kungar och andra lnders kungar brukade hitta p titlar ochplikter f r att framkalla aktiviteter till horder av adliga parasiter f r att hlladem vid hovet, under bevakning, och hlla dem borta frn otyg ute i deprovinser dr de skulle kunna upprra sitt folk. Bevararen av fotpallen,Upprtthllare av de kungliga nattklderna och andra sdana titlar slogs f r,kptes och sldes och hlls p hrt.


7/46

7

Statusjakt, anstrngningen att bli viktigare och ha en personlig anledningf r att existera och vara respekterad, kommer i vgen f r rliga anstrngningaratt organisera effektivt f r att f ngonting gjort, f r att stadkommangonting somr ekonomiskt sunt.

Organisation f r sin egen skull upprttar i praktiken vanligtvis ett monstersom blir s svr att leva med att det blir tillintetgjort. Produktionsbortfall,hga skatter, irriterande eller skrckinjagande inblandning i folkets eller deproducerande personernas angelgenheter inbjuder till och f r till stndkonkurs eller revolt, vanligtvis bda, till och med i kommersiella f retag.

Fr att vara meningsfull, till nytta och bestende mste drf r enorganisation (korporation, f retag, aff rsverksamhet, grupp osv.) passa in i

definitionen ovan:ATT F PLANERING ATT BLI VERKLIGHET.

Det finns ingen verklig brist p drmmar i f retag och lnder. Alla,f rutom de mest depraverade (moraliskt dliga eller f rdrvade) cheferna if retag och stater,nskar se specifik eller allmn f rbttring. Det gllervenf r deras exekutiver och detr verkligen sant f r arbetare, eftersom det liggertill grund f r nstan alla revolter. Frn toppen till botten finns d till strstadelen ennskan f r f rbttring.

Mer mat, mer vinst, mer ln, mer faciliteter och i allmnhet mer och bttreav vad de nun anserr bra eller f rdelaktigt. Det hr inbegriper ocks vad dei allmnhet anser vara dligt.

Program som f r allmnt std bestr mer av vad somr f rdelaktigt ochmindre av vad somr skadligt. Mer mat, mindre sjukdom, fler vackrabyggnader, mindre ruckel, mer fritid, mindre arbete, mer verksamhet,mindre arbetslshet,r typiskt vrdefulla och accepterade program.


8/46

8

Men att bara ha ett programr att endast ha en drm. I f retag, i politiskapartier finns mnga nyttiga program. De lider enbart brist p verkstllande.

Alla m jliga sorters programmisslyckande intrffar. Programmetr f r

stort. Det anses inte allmnt varanskvrt. Det behvs inte alls. Det skullegagna endast ett f tal. Dessar de orsaker som syns p ytan. Dengrundlggande orsakenr brist p administrativ know-how.

Vilket program som helst, vare sig alltf r ambitist, delvis accept , sombehvs eller inte behvs, skulle kunna sttas i verket om det organiseradeskorrekt.

Ngon nations femrsplaner, d de var i ropet, var nstan alla mycket

vrdefulla och nstan alla kom till korta i att uppn mlen. Orsaken var inteatt de var orealistiska, alltf r ambitisa eller allmnt oacceptabla. Orsaken tillalla sdana misslyckanden var ochr brist p organisering.

Det r inte mnniskans drmmar som sviker henne. Detr bristen pknow-how som krvs f r att f dessa drmmar att f rverkligas.

Bra administration har tv distinkta mlsttningar:

1. Att vidmakthlla (bevara existensen hos) ett befintligt f retag ellersamhlle eller en befintlig kultur.

2. Att f planering att bli verklighet.

Mot bakgrund av att man har en bas utifrn vilken man kan verka medandra ord land, folk, utrustning och en kultur behver man ett braadministrativt mnster av ngot slag enbart f r att upprtthlla det hr.

Sledes blir (1) och (2) ovan endast (2). Planenr att fortstta denexisterande enheten. Inget f retag eller land fortstter om man inte fortstter attstta det dr. Fljaktligenr ett administrativt system av ngot slag, oavsett hurenkelt, ndvndigt f r att vidmakthlla en grupp eller en underavdelning till engrupp. Till och med en kung eller f rman eller chef som inte har ngot annatunderstdjande system till vilket man kan f ra tvister om land eller vatten ellerln r ett administrativt system. Frmannen f r ett arbetsgng som endast lastarlngtradare har ett f rvnansvrt komplicerat administrativt system i funktion.

ab lte


9/46

9

Fretag och lnder fungerar inte f r att de r dr eller f r att de rtraditionella. De stts hela tiden dr av en eller annan form av administration.

Nr ett helt administrationssystem sls ut eller f rloras eller glms bort,

kommer kollaps attga rum om inte ett nytt eller ett ersttningssystem sttsin direkt.

Att byta chef f r ett departement ellernnu vrre, avdelningschefen ochn mycket vrre ledaren, kan f rstra en del av eller hela verksamheteneftersom det gamla systemet, oknt, f rbisett eller bortglmt kan upphra ochinget nytt system som f rsts stts in i dess stlle. Ofta f rekommandef rflyttningar inom ett f retag eller land kan hlla hela gruppen liten, ioordning och f rvirrad, eftersom sdana f rflyttningar f rstr den lillaadministration som dr kan ha funnits.

Om administrationen skiftar eller felar eller saknas kan det f rstra vilkentyp av grupp som helst, och detr sledes vitalt att kunna grunderna iorganisation.

ven om en gruppr vid effekt det vill sga, de ger inte upphov tillngonting utan f rsvarar bara nr de str inf r en hotande katastrof msteden nd planera. Och om den planerar, mste den p ngot stt f planengenomf rd eller fullbordad. ven en enkel situation som ett attackerat fortmste f rsvaras genom att planera och utf ra planen, oavsett hur enkel dennr. Ordern: Driv tillbaka den invaderande fienden som stormar den sdrabef stningsmurenr resultatet av observation och planering oavsett hur korteller ofullstndig denr. Att f den sdra muren f rsvarad sker enligt ngotadministrationssystemven om det bara bestr i att sergeanter hr ordern ochleder sina mn mot sdra muren.

Ett f retag med stora skulder m

ste planera om s

bara f

r att h

lla st

ndmot fordringsgarna. Och ngon form av administrationssystem mste finnas

ven f r att gra endast detta.

Den fruktansvrda f rf ran hos en ung ledare som planerar en stor ochkraftfull ny era, bara f r att finna sig sjlv ta itu med gamla och svaga fel berorinte p hans dumdristiga ambition eller brist p verklighet utan p hansbrist p organisatorisk know-how.


10/46

10

Till och med demokratiskt valda presidenter eller premirministrarroffer f r sdan fruktansvrd f rf ran. Detr inte s, som rutinmssigt bedyras,att de inte hller sina kampanjlften eller sviker folket. De, svl somparlamentsledamterna, saknar helt enkelt rudimenten (grunderna) iorganisatorisk know-how. De kan inte stta sina kampanjlften i verket, inte

f r att de

r alltf

r h

gtravande (l

ter stora och viktiga), utan p

grund av attder politiker, inte administratrer.

En del mnniskor tycker detr tillrckligt med att drmma en underbardrm. Bara f r att de drmt den tycker de att det nu br ga rum. De blirvldigt f rargade nr det inte intrffar.

Hela nationer, f r att inte tala om kommersiella f retag eller samfund ellergrupper, har spenderatrtionden med att knoga sig fram i vild oordning f r

att deras grundlggande dr

mmar aldrig bar frukt (framg

ngsrikt fullbordades).

Oavsett om man planerar f r tillstrmning ifrga om Appalacherna elleren ny lastningsplats nrmare motorvgen, kommer gapet mellan planen ochfaktum befinnas vara brist p administrativ know-how.

Varken teknisk okunnighet, finanser, till och med avsaknad av fackmnoch orealistisk planering i sig sjlvt,r ngra sanna barrirer mellan planeringoch faktum.


11/46

11

PLANER OCH PROGRAM

Det finns emellertid en hel del att knna till om de tekniker som anvndsf r att utarbeta planering som kommer att f ens drmmar att bli verklighet. Ettinledande steg skulle vara att f rst de grundtermer som har att gra medmnet.

En plan r en beskrivning av de kortsiktigavergripande avsikterna somhar att gra med det man kan se som krvs f r att hantera ett specifikt omrde. Enplan skulle f rvntas rda bot p icke optimala f rhllanden i ett omrde ellerexpandera det eller att stta stopp f r eller hindra ett motstnd mot expansion.

Fr att en plan ska kunna genomf ras krvs det att man delar upp den i despecifikatgrder somr ndvndiga f r attstadkomma vad planens avsiktr. Detta grs med hjlp av ett program.

Ett program r en serie steg i ordningsf ljd f r att genomf ra en plan. Fratt man ska kunna skriva ett program krvs det att det p f rhand finns enplan,ven om det barar i sinnet hos den som skriver programmet. Ett steg iett program kallas entarget.

Ett program bestr av targets. Entarget r en tgrd som mste gras f ratt stadkomma ettnskvrt ml.

Det finns targets med flera olika vrde. Alla targetsr inte lika vrdefullaeller viktiga. Var och en av dem beskrivs nedan.


12/46

12

Huvudtarget

En huvudtargetr det nskvrda vergripande syftet som skallgenomf ras. Detr hgst generellt, som till exempel att bli en utbildad

Scientologi-utvare.Andra exempel p huvudtarget inom olika omrden skulle vara:

Att f alla maskiner och all utrustning i f retaget att fungera.

Att skaffa, uppf ra, gra i ordning och ta i bruk en passande fastighet ochutrustning till en rimligt lg kostnad.

Att f bcker utskickade till postorderkunder och aff rer eller distributrer.

Enhuvudtarget r detvergripandemlet.

Jonssons garage

JONSSON& CO


13/46

13

Primra targets

En primr target r en target som har att gra med organisation, personaloch kommunikation ochr de steg som mste hllas inne. Dessar en kategorisjlvklara targets, som leder till inaktivitet om de f rbises.

Den f rsta av dessar: NGON DRDrefter: VRDEFULLT SYFTEDrefter: NGON SOM TAR ANSVAR FR OMRDET ELLER VERK-

SAMHETENDrefter: ORGANISATIONENS STRUDrefter: ORGANISATIONENS STRUKTUR UPPRTTHLLS ELLER

KTUR VL PLANERAD

TERUPPRTTASDrefter: ORGANISATIONEN FUNGERANDEOm vi har ovanstende sjlvklara targets kan vi g vidare;men om dessa

faller bort eller inte erstts,d spelar det ingen roll vilka targets som drefter uppstlls de kommer att g p kryckor eller misslyckas fullstndigt.

Nr det gller det ovanstende kan det finnas ett fortsatt behov av attterupprtta en eller flera av dessa sjlvklara targets, MEDAN man f rskeratt f fart p ytterligaretargets.

Ngra exempel p

prim

ra targets vore:Acceptera jobbet som man har blivit tilldelad.

Ls och f rst programmet som du kommer att gra.

Ngon dr r ettexempel p en

primr target. Jonssonsgarage

Du kommer att klara dig brasom min chefsmekaniker.

JONSSON


14/46

14

Vitala targets

En vital target r vad vi mste gra f r att kunna utrtta ngot ver-huvudtaget.

Detta fordrar en inspektion av bde det omrde som man verkar inom ochde faktorer, den materiel eller den organisation som vi arbetar med.

Drefter finner man de punkter (iblandunder arbetets gng) som hindrareller hotar framtida framgng. Och attvervinna de vitala av dessa uppstllerman som targets.

Ngra exempel p vitala targets vore:

Titta med dina egnagon p situationen som inspekteras; acceptera intengon annans rapport.

Acceptera inte order frn ngon annann din omedelbaraverordnade.

Tillt inte en bristande tillgng p bcker i landet medan kampanjerrigng.

Upprtthll en hg niv av etiskt upptrdande och stt sjlv ett utmrktexempel genom att upptrda s.

n vital target ste varane fr att

unna verkaamgngsrikt.

Ha alltid dessa lamportnda under arbetstid.


15/46

15

Villkorliga targets

En villkorlig target r en som grs f r att ta reda p data, eller om ettprojekt kan gras, var det kan gras osv.

Det hnder ibland att en del killar jobbar hela livet f r att bli rika ellerngot sdant, f r att kunna resa vrlden runt och aldrig nr sitt ml. Ngonannan uppstller mlet resa vrlden runt, griper sig an det direkt ochgr det. Det finns allts en typ av targets som br namnetvillkorligatargets: om jag bara kunde ___ d skulle vi kunna ___ och p s visstadkomma ___ Dettar naturligtvis i sin ordning tills det blir overkligt.

Det finns en hel klass av villkorliga targets som inte har ngot OM i sig. Dessar legitima targets. Det finns massor av SKALL i dem: Viskall___ och sedan ___

Ibland visar sig pltsliga chanser och man mste snabbt dra f rdel av dem.Dettar bara tur. Man utnyttjar det och planerar snabbt om, nr dethnder .Men man str p osker mark, om man litar till turen ssom en lsning.

En giltig villkorlig target vore:Vi skall bege oss dit och se efter om omrdetr anvndbart.Ett annat exempel p en villkorlig target lyder:

Om det uppstr en efterslpning av arkivering, organisera d en kort periodvarje dag d f retagets anstllda hjlper till att arkivera partiklarna i korrekt arkiv.

Alla villkorliga targetsr i grund och bottentgrder f r att f rst samla indata, och om alltr i sin ordning stter man igng.

Alla villkorliga targets r igrund och botten

tgrder fr att frst samla indata, och om alltr i sin ordningstter man igng.

Om vi fr s mycketatt gra ska jag

bygga en avdelningtill.

Jo nsson s gar age


16/46

16

J O B B S O M S K ALL G R AS I D AG

J ON SS O N

B E R LIN G

S V E NS S ON

J OHANS S ON

ROS ENKV IS T

Operativa targetsEnoperativ targetanger framryckningensriktningoch karakteriserar den.

Normalt sett inbegriper den en utsatttidpunktd den mste vara fullbordad,f r att passa ihop med andra targets.

Ibland anges tidpunkten som FRE.Och det finns kanske inte ngon tidf r den hndelse som det mste gras f re. Fljaktligen blir det ngot sommste gras i all hast, f r skerhets skull.

Exempel p operativa targets vore:Stt in annonser i ortens tidningar som prenumereras p av den typ av

lsekrets som skulle vara intresserade av dessa bcker.Anstll ortens arbetskraft f r att tillverka tegelplattor till vggarna.

Faststll hur f retagets tidskrift billigast kan skickas ut till filialkontoren.Stda presidentsviten.Skicka en kurir med svarsposten direkt till huvudkontoret.

En operativ arget anger

framryckningensriktning ochkarakteriserar den.


17/46

17

4 1 7

2 0 3

a p r i l ma j j u n i

Produktionstarget

Uppstllandet av kvoter, vanligtvis med en tidsangivelse, utgr produktions-targets.

Exempel p produktionstargets vore:Nstars undervisningsavgift senast juni.Femtiotusen bcker inbundna nsta mnad.Eftersomstatistiker r det som lttast avspeglar produktion, kan en org

eller verksamhet vara s PRODUKTIONSTARGET-medveten att den f rsummaratt uppstlla villkorliga targets, operativa targets eller primra targets. Nrdetta skerr det risk f r att produktionen kollapsar p grund av bristandeplanering, planering som beskrivs i andra typer av targets.

Produktion som den enda target-typen kan bli s alltuppslukande, attvillkorliga targets ven d de uppstllts fullstndigt f rsummas. D bliroperativa targets och primra targets mycket overkliga och statistikerna gr NER.

MAN MSTE INSPEKTERA, UNDERSKA OCH INSAMLA DATA OCHUPPSTLLA OPERATIVA TARGETS OCH PRIMRA TARGETS, INNANMAN KAN UPPSTLLA PRODUKTIONSTARGETS.

En normal anledning till nedtstatistiker i produktionenr att primra targets

f rsvinner. De faller ur och ingen l

gger m

rke till att detta drabbar produktionensvrt. Produktionenr beroende av att andra tidigare targets hllsinne.

Uppstllandet avkvoter, vanligtvismed entidsangivelse, utgr

produktionstargets.

Re pa ra t io ne r u t f rda


18/46

18

Det f ljander en kortfattad sammanfattning av de olika targettyper somutgr ett program.

Typer av targets

HUVUDTARGETS

PRIMRA TARGETS

VITALA TARGETS

VILLKORLIGATARGETS

OPERATIVATARGETS

PRODUKTIONS-TARGETS

Den target-typ som har att gra medorganisation, personal och kommunikation.Dessa mste hllas inne. Det r den hr typenav target som har att gra med terminaler,kommunikationsvgar, materiel ochorganiseringsplaner. Exempel: Att utsengon som ansvarar fr organisering av detoch lta honom stta alla terstendeprimra targets. Eller: Att terinrttadet ursprungliga kommunikationssystemetsom har fallit ur bruk.

De targets som mste gras fr attverhuvudtaget kunna fungera. De rbaserade p inspektion av omrdet som manr verksam inom.

De targets som stter upp ANTINGEN/ELLER,

fr att ta reda p data eller om ett projekt kangras, eller var eller till vem.

De targets som uppstller riktlinjer ochtgrder eller en handlingsplan eller etttidsschema.

Den allmnna vergripande ambitionen, someventuellt tcker en lng, endast approximeradtidsperiod. Till exempel: Att uppn kadskerhet, eller Att utka organisationen till50 anstllda.

De targets som stter kvantitet, ssomstatistiker.


19/46

19

A TT SKRIVA PROGRAMTARGETSDet finns ngra data som man mste komma ihg nr man skriver targetsf r ett program. Om man tillmpar dessa data kommer det att hjlpa en att f programmet gjort och f ens planer att bli verklighet.

Nr man skriver operativa targets f rst krva att personen,omrdet eller organisationenkar sin produktionsniv.

Faktumr dock att man inte kan skriva en operativ target somr ren

produktion. Detr om

jligt att skriva en s

dan target, f

r n

gon skulle beh

vagra denna target, och i samma stund som man har ngon dr som kan gra denna

target, har man organisering. S det kommer in en viss mngd organisering i det.Nr man till exempel hanterar ett departement som ansvarar f r inkasseringen

av organisationens inkomster, skulle man behva inbegripa i detta, som dessandra target, att manna upp departementet. Dess f rsta target skulle f rdepartementet vara att gra allt de kan f r att inkassera sina inkomster. Ochdess andra target skulle vara att omedelbart manna upp det departementet.Annars kommer inte produktionen att fortstta.

Det mste finnas omedelbar organisering f r att f produktion.Targets som r mjliga att avsluta

Vad tycker ni om en target som den hr: Upprtthll en vnlig relationmed omgivningen. Vad tycker ni om denna target? Detr under ingaomstndigheter en target som f r en person att genomf ra en handling. Detringen targetverhuvudtaget!

Om den ld: Besk den och den, och den och den, och gr dem medvetna

om din nrvaro och s vidare, skulle man kunna f ett FULLBORDANDEp denna target.Targets skall vara m jliga att genomf ra m jliga att utf ra, m jliga att

avsluta, m jliga att fullborda. Detta kommer att bidra till programmets framgng.

Programexempel Nr man har lrt sig de olika target-typerna och hur man skriver dem kan

man utforma program.

P

f ljande sidor kommer du att finna tv

programexempel. Dessa visarklart och tydligt f rhllandet och ordningsf ljden mellan de olika target-

mste den a


20/46

20

typerna som utgr ett program. Varje exempel har ett specifikt syfte: i detf rsta lr man sig hur man utf r ett projekt; i det andra lr man sig omproduktion. Man kan gra dessa tv program, target efter target, och drigenomf rst hur systematiskt ordnade och anvndbara programr, och framf r allt,vilka target-typernar och hur de fungerar tillsammans.Genom att gra dessa program kommer du att lra dig att skriva ochgenomf ra dina egna program och det kommer att hjlpa dig att hlla digstabilt p vgen mot att uppn dina ml och syften.

Programexempel nr 1Syfte: Att lra sig hur man genomf r ett program.

Huvudtarget: Att f det genomf rt. Primr target:1. Ls det hr programmet.Vitala targets:1. Varrlig och uppriktig betrffande genomf randet av det.2. Genomf r alltihop.3. Bocka av var och en av dem nr der gjorda.Operativa targets:1.

Ta av dig den hgra skon. Titta p

sulan. L

gg m

rke till vad som finnsp den. Stt p dig skon igen.

2. G och drick ett glas vatten.3. Ta ett papper. Rita tre koncentriska cirklar p papperet. Vnd p

papperet. Skriv ditt namn p baksidan. Riv snder det och lgg bitarnai en bok.

4. Ta av dig din vnstra sko. Titta p sulan. Lgg mrke till vad som finnsp den. Stt p dig skon igen.

5. G och hitta ngon och sg hej. G tillbaka och skriv ett meddelandetill dig sjlv om hur det mottogs.

6. Ta av dig bda skorna och sl ihop klackarna tre gnger och stt sedanp dig skorna igen.

7. Skriv en listaver projekt som du har lmnat ofullbordade eller inte gjort.8. Skriv ned orsaken till det.9. G igenom det hr programmet noggrant f r att f rskra dig om att du

rligt och uppriktigt har genomf rt alltihop.10. Gr upp en listaver dina insikter, om du haft ngra, medan du

genomf rde det hr programmet.11. Bestm dig f r om du har genomf rt det hr programmetrligt och

uppriktigt.


21/46

21

Programexempel nr 2Syfte: Att lra sig om produktion.

Huvudtarget: Att faktiskt producera ngonting. Primra targets:1. Skaffa en penna och fem pappersark.2. Stt dig ngonstans s att du kan genomf ra det hr programmet.Vitala targets:1. Ls en operativ target och se till s att du genomf r alltihop innan du

gr vidare.2. Producera verkligen det som begrs.Operativa targets:1. Se mycket upptagen ut utan att faktiskt gra ngonting.2. Gr det igen men var vldigtvertygande den hr gngen.3. Utarbeta vilken produkten i ditt arbete eller din verksamhetr. Be en

annan person om hjlp om du behver det.4. Red ut papperen p ditt skrivbord.5. Ta det f rsta av de fem papperen du skaffade enligt primra target nr 1.

Skriv ned om nr 4 ovan var produktion eller inte.6. Finn ett papper eller meddelande som inte p ngot stt bidrar till att

du f r ut din produkt.7. Besvara det.8. Ta det andra papperet av de du skaffade under primra target. Skriv p

det papperet ned varf r tgrden i nr 7r fullstndigt rimlig.9. Ta det tredje papperet och rita upp hur du mottar kommunikation p

ditt jobb.10. F ut en riktig produkt i ditt jobb, fullstndig och av hg kvalit.11. Leverera den.12. Gr enversikt av alla verksamhetstarget och se vilken av dem som fick

dig att m bst.13. Ta det fjrde papperet och skriv ned om produktion ligger till grund f r

moral eller inte.14. Ta det femte papperet och anvnd det som ett f rsttsblad och skriv ned

en sammanfattning av det hr programmet.15. Inse att du har fullbordat ett program.


22/46

22

PLANERING OCH TARGETSAlla slags planer kan gras upp och godknnas. Men detta innebr inte att def r verkstllas. Der endast planer. Tills nr och hur de kommer att gras, ochav vem, har faststllts, schemalagts eller auktoriserats kommer de inte att gras.

Detr drf r som planering ibland f r dligt rykte.Man skulle kunna planera att tjna en miljon dollar, men om nr, hur och

vem inte var uppstllda som targets av olika typer, skulle det helt enkelt inte bliav. En ypperlig plan grs upp f r hur man kan f rvandla Bostons hamn till

tankbtshamn. Det skulle kunna finnas p ritningar med allting perfektutplacerat. Man skulle till och med kunna ha modeller av det. Tior gr och dethar inte pbrjats, n mindre avslutats. Du har nog sett sdana planer.Vrldsutstllningarr fulla av dem.

Man skulleven kunna ha en plan uppstlld i targetform vem, nr, hur och om dessa targets var skrala eller overkliga, skulle den aldrig fullbordas

Man skulleven kunna ha en plan som inte inleddes av ngon VILLKORLIGTARGET, och drf r ville ingen riktigt ha den och den tjnade i sjlva verketinget syfte. Detr inte troligt att den ngonsin skulle avslutas. En sdan sak fannsp Korfu (en utanf r Grekland). Det var en halvf rdig grekisk teater som barahade lmnats i detta skick. Ingen hade frgat invnarna om de ville ha den ellerom den behvdes. S fastn den var mycket vlplanerad och till och med delvisbaserad p targets och till hlften avslutad, str den dr halvf rdig. Och harf rblivit sdan.

En plan, med vilken menas ritningen eller skalmodellen av ngot omrde,projekt eller ting,r naturligtvis absolut ndvndig vid varje konstruktionsupp-gift, och konstruktionen misslyckas utan den. Den kan till och med ha godkntssom plan betraktat.

Men om den inte var ett resultat av vad man kommit fram till genom evillkorlig target (en underskning av vad som behvs eller lter sig gras),r dentill ingen nytta, eller ocks passar den inte in. Och om inga pengar har anslagitstill den och ingen har beordrats att utf ra den, och om inget tidsschema f rutf randet finns, kommer den aldrig ngonsin att utf ras.


23/46

23

Nr man har utarbetat en plan och hller p att tnka ut ett program somkrver godknnande mste man, f r att f dem godknda, visa det som:

a. Ett resultat av en villkorlig target (underskning av vad somnskas ochbehvs).

b. Detaljerna rrande sjlva saken, dvs. en bild av den eller dess omfattning,samt hur ltt eller svrt detr att gra det och med vilka personer eller vilketmaterial.

c. Klassificering av den som vital eller bara anvndbar.

d. Primra targets som visar den organisation som behvs f r att utf ra den.

e. Operativa targets som visar tidsschemat (ven om den inte lagts upp efterdatum utan efter dagar eller veckor) och hur den passar ihop med andrahandlingar.

f. ostnaden och om den kommer att betala sig eller inte, eller om man har rdmed den, eller hur mycket pengar den kommer att inbringa.

Programmet skulle behva inbegripa dess targets.

En planvoreutformningenav sjlva saken.

Vi kan allts se varf r somliga saker inte alls gr av stapeln och varf r de oftainte fullf ljs, till och med nr der planerade. Planen presenteras inte i form avtargets ochr drf r overklig eller blir inte utf rd.

Ibland f rsummar en villkorlig target att frga vilka hinder eller vilketmotstnd som man kommer att stta p, eller vilka f rdigheter som finnstillgngliga, och kan drf r spra ur av den anledningen.

Men om man f rstr dessa punkter, d ser manmnets omfattning och kan bliganska genialisk och uppn sdant som hittills legat utom rckhll, eller somaldrig f rut varit ptnkt.

K


24/46

24

STRATEGISK PLANERINGInget studiumav planering

r fullst

ndigt utan att unders

ka

mnetstrategisk planering. Detr s ytterst viktigt att det f rtjnar ett ingende

studium bde nr det gller dess definition och anvndning, svl som dessf rhllande till andra aspekter av management.

Termen STRATEGI kommer frn de grekiska orden:

strategos,vilket betyder allmn,

stratos, vilket betyder arm,

agein,som betyder att leda.

Allts hnvisar ordet STRATEGI, enligt ordboksdefinitionen, till en planf r hur man i allmnhet f r ett krig eller en del av det.

Genom utvidgad betydelse har det ocks kommit att betyda en effektivplan f r hur man utf r en mngd verksamheter, eller en del drav, som ledermot att ett specifikt ml eller resultat uppns.

Dettar planering som grs p hgsta niv eftersom den, f r att varaeffektiv, mste gras frn enversikt av den rdande situationen i stort.

Detr ett uttalande av de planer som avses f r attstadkomma ett strreml och i dess definition finns idn om att p ett smart stt anvnda tillgngareller manvrer f r attverlista fienden ellervervinna de hinder som finns f ratt vinna mlet.

Detr en central strategi som arbetats fram i toppskiktet och som likt etparaply tcker aktiviteterna p niverna under den.

Det sger oss vad strategisk planeringr.

Vad strategisk planering gr Vad strategisk planering gr r att tillhandahlla anvisningar f r aktiviteterna

p alla de lgre niverna. Alla de taktiska planer, program och projekt somskall utf ras p lgre niver f r att fullborda mlet, strmmar ned frn den


25/46

25

strategiska planen i toppen. Denr denvergripande planen som alla dessakoordineras mot.

Detta ger en klar bild av varf r strategisk planeringr s livsviktigt ochvarf r den mste gras av den planerande gruppen p hgsta niv om mana-gement skall vara effektivt och lyckas.

Vad hnder om strategisk planering saknas? Tja, vad hnder i krigf ringom ingen strategisk planering grs?

Viktiga trupper kan lmnas oflankerade och ounderstdda i viktiga omrdenmedan andra trupper utkmpar planlsa strider vid ngon mindre utpost. Frrdoch ammunition skulle kunna spridas till fel omrde eller inte vidarebefordrasalls. Orderkonflikter, stockade linjer och manvrer, slsade resurser och f rloradeslag blir alltsammans resultatet. I brist p en plan, saknas koordinering ochdetr en f rvirrad och splittrad scen. Kort sagt, f rdelse.

Vilken skillnad detr mellan detta och en stark, koordinerad, bestmd

drivkraft i riktning mot att uppn

mlet!

Att flyttaver detta till vr egen aktivitet ger ennnu klarare bild av varf rstrategisk planering mste gras p managements hgre niver. Nyckelordethr r gras. Det kan inte nonchaleras eller utelmnas. Det kan inte frvntasbligjort. Strategisk planering mste bli gjord och uttryckt och gras kndtminstone f r managementniverna nrmast under s att koordinering ochkorrekt targetsttning kan ske.

Syfte och strategisk planering En strategisk plan brjar med att man observerar en situation att hantera

eller ett ml att uppn.

Ett uttalande om det bestmda syftet eller syftena som skall uppns finnsalltid med i den.

Nr man vl har bestmt syftetr det m jligt att drifrn hrleda olikastrategiska planeringar.


26/46

26

Faktisktr det s att STRATEGI KAN SGAS VARA HUR MAN P ERIKTIGT EFFEKTIVT OCH SNABBT STT FR ETT SYFTE ATT VIOCH KOMMA IGNG I DET VERKLIGA FYSISKA UNIVERSUM MEOCH UTAN MISSAR.

Varje strategisk plan kan omfatta ett antal strre tgrder som krvs frnen eller flera olika sektorer f r att uppn syftet. Dessa uttrycks i hgstallmnna ordalag eftersom der ett uttalande av den ursprungligavergripandeplaneringen som har gjorts. Frn dem kan man sedan hrleda taktiskaplaneringar. Men alla dessa saker mste passa ihop.

Exempel:

Situation:ven om ABC Pappersindustri fortstter att producera sitttidigare framgngsrika sortiment av pappersprodukter, fortstter de ocks att

koncentrera sig p sin vanliga, redan etablerade kundkrets, medan denonchalerar en stor del av sin potentiella allmnhet. Fretaget blir snabbtbankrutt och f rlorar sina exekutiver till f retag dr det finns fler m jlighetertill expansion.

Syfte: Stt en fullfjdrad pappersindustri dr som nr ut till hela sinpotentiella allmnhet f r omfattande f rsljning av befintliga och nya produkter,

medan det ocks fortstter att slja och betjna sin vanliga kundkrets i storomfattning, och p s stt terupprtta f retagets solvens och bygga upp dessrykte som en lukrativ, framstegsvnlig rrelse med m jligheter till expansion.

Strategisk plan:Den strategiska planen som baseras p situationen och detbestmda syftet, kan g ngonting i den hr stilen:

1. Den mest omedelbara och vitalatgrd som krvs f r att stta stopp f rf rlusternar att (utan att avbryta pgende aff rer eller plocka ner ngon annan

enhet) upprtta en ny f

rs

ljningsenhet och f

den att fungera (j

mte denbefintliga) och som har som sin f rsta prioritet att ta fram omedelbara nya

kunder f r det lpande sortimentet av produkter bland (a) detaljhandeln inompapper, (b) grosshandlare inom papper, och (c) postorderf retag. Skickliga ocherfarna f rsljare kommer att behva anskaffas som chefer f r var och en av dessasektioner, och man kommer att behva finna ett stort antal andra professionellaf rsljare. Dessa kan anstllas f r ett mycket lgt arvode och tjna strre delen avsina pengar p provisioner. Denna verksamhet kan sedan expanderasver strreomrden genom att anvnda distriktsf restndare, f rsljare som startar andraf rsljare och till och med drrf rsljare. Som en del av denna plan kommer


27/46

27

provisionssystem, f rsljningspaket och promotion och annonsering att behvautarbetas. Genom att snabbt f igng detta kommer f rsljningen attka ochkompensera f rlusterna, och p mycket kort tid kommer f retaget att expanderatill de skyhga vinsterna.

2. Medan den omedelbart uppehllande tgrden pgr, mste lpandef rsljning och betjnande av kunder upprtthllas. Samtidigt kommerf rsljnings- och produktionsregister f r befintlig personal att behva sesver,liksom en grundlig redovisning av f retagets bokf ring f r att ta reda p varf rlusterna kommer ifrn. All improduktiv personal behver avskedas och desom verkligen producerar behlls. Skulle ngon f rskingring eller finansielloegentlighet hittas behver detta hanteras genom lmplig juridisktgrd. Medandra ord mste den lpande verksamheten sesver fullstndigt, rensas upp ochdess produktion behver inte bara upprtthllas utan stegras s mycket somm jligt, genom att stta produktionstargets och uppn dem.

3. Ett program mste arbetas fram dr man gr marknadsunderskningar pall allmnhet f r att f reda p vilka nya pappersprodukter som allmnhetennskar eller kommer att kpa. Baserat p dessa resultat frnmarknadsunderskningen kan sedan en helt ny uppsttning pappersprodukter(utver den gamla etablerade uppsttningen) utvecklas, produceras, promotas

och sljas vitt och brett. Programmet f r att etablera den nya uppsttningen varorkommer att behva tcka finansiering, iordningsstllande av orgplan f r den nyaproduktionsenheten (inbegriper skickliga exekutiver, kompetenta designers, allaytterligare yrkesmn som behvs) svl som allt ytterligare maskineri ellerutrustning som krvs. Det behver ocks tcka omfattande PR, promotion ochf rsljningskampanjer som f r fram de nya produkterna liksom de gamla f r attslja mycket av bda. I denna planering skall finnas en kampanj f r att kaf retagets image som pionjr inom omrdet nya pappersprodukter medm jligheter f r expansionsintresserade exekutiver.

En sdan strategisk plan korrigerar inte bara en dlig situation utan vnderden till en hgst vinstgivande och expanderande scen f r hela f retagets framtid.

Vad man f rsker gra r att grva scenen upp ur gyttjan och expanderaden till en strlande livskraftig niv.

Frn denna strategiska plan grs taktisk planering som tar den strategiskaplanens breda targets och bryter ned dem i precisa och exakta targetf rseddagranden som f r den strategiska planeringen utf rd.


28/46

28

Man skulle ha mnga mnniskor som arbetade p detta och det skulle varaabsolut ndvndigt att de alla hade syftet klart f r sig och att det inte fannsngra motstridiga interna punkter i denvergripande kampanjen. Ngon somlser igenom sdana planer kanske inte inser vikten av dem svida de intef rstod situationen och hade ett allmnt vergripande syfte som de kundef rfina sin taktiska planering utifrn.

Nr det gller taktiskt utf rande av en strategisk planeringr det ganskavanligt att man finner det ndvndigt att modifiera ngra taktiska targets ellerlgga till nya eller till och med ta bort ngra som man finner ondiga.

Den taktiska ledningen av en strategisk planeringr ngot av en konstarti sig sjlv, s dettar tilltet.

Frutsatt att man har ett bra syfte, gentemot vilket saker och ting kankoordineras, kan den strategiskatgrd som behvs f r att stadkomma detarbetas fram och de taktiska planerna f r att f de strategiska planerna i verketkan f lja.

P detta stt kan en grupp blomstra och lyckas. Nr all styrka och kraftrf renade till en enkel drivkraft kan en enorm kraft utvecklas.

Man uttalar allts syftet och utifrn detta arbetar man ut vilken strategisom skall anvndas f r attstadkomma syftet och detta slr sedan en bro frnsyftet till en taktisk genomf rbarhet.

Nr den strategiska planen, med sitt syfte, har lagts fram, plockas den upav nsta lgre kommandoniv och omvandlas till taktisk planering.

Strategisk kontra taktisk planering

Strategi skiljer sig frn taktik.

Dettar en punkt som de olika managementniverna mste klart f rst.

Det finns en mycket, mycket stor skillnad mellan en strategisk plan och etaktisk plan.

Medan taktisk planering anvnds f r att vinna en drabbning, anvndsstrategisk planering f r att vinna hela f lttget.


29/46

29

Medan den strategiska planenr den storskaliga, lngsiktiga planen f r attskerstlla seger, sger den taktiska planen exakt vem som skall flytta vad vartoch exakt vad som skall gras vid den punkten.

Den taktiska planen mste integreras med ochstadkomma den strategiskaplanen. Och den mste gra detta med precisa targets som gr att gra.

Och detr det som i huvudsakr management.

Att skapa en bro mellan syfte och taktik Ett fel som vanligtvis grs av outbildad personalr att hoppa frn syfte till

taktisk planering och utelmna den strategiska planen. Och detta kommerinte att fungera. Anledningen till att det inte kommer att fungerar att svidaens targetf rsedda taktiska plan inteverensstmmer med en strategisk plankommer den att spra ur.

Den sak som mste f rsts hr r att den strategiska planenskapar taktiskplanering. Man kommer inte att uppn sitt syfte svida det inte finns enutarbetad och anvndbar strategi f r att uppn det. Och baserat p denstrategin arbetar man fram de taktiska drag som skall gras f r att inf rastrategin. Men nr man hoppar frn syfte till taktik, och ignorerar strategin,kommer man att missa.

Mellan syfte och taktik finns drf r alltid steget strategisk planering. Viskulle kunna sga att med en strategisk plan menas ett stt att f syftet sjlvtatt fungera.

Detr faktiskt en plan som har att gra med klyftighet.

Man kan vara vl medveten om syftet och kan komma upp med mnga

taktiska targets som har att gra med det. Och detr m jligt att dessa targetsi sig sjlva fungerar. Men syftetr att f en situation hanterad och i avsaknadav strategiska medel att gra detta finner man sig sjlv fortfarande st inf rsamma problem.

Nr man stter dit den verkliga bron mellan syfte och taktik, den bro somutgrs av den strategiska sidan av det, kommer syftet att ha en viss chans attlyckas.


30/46

30

B ATTLE-PLANER Man uppnr sina ml genom att formulera planer och program, vilka sedanutf rs target efter target. En individ eller en grupp hartgrder som mste gras

bde dagligen och p veckobasis och som kommer att resultera i fullbordadetargets och program. Ett verktyg som man kan anvnda sig av f r att f sinaprogram gjorda, planer fullbordade och mlen uppnddar battle-planer.

En battle-plan [stridsplan] definieras som:En lista med targets f r den kommande dagen eller veckan, som frmjar

den strategiska planeringen och hanterar de omedelbaratgrder ochmissf rhllanden som hindrar den.

(Ett missf rhllander ett tillstnd eller ett exempel p ngonting somrfel, inkorrekt eller saknas.)

En del personer skriver battle-planer, som barar en serietgrder somde hoppas f gjorda under den kommande dagen eller veckan. Dettarutmrkt och bttren ingenting och sknker faktiskt en viss orienteringt enshandlingar. Faktumr att ngon som inte gr detta hgst sannolikt f r lngt

mindre gjort ochr avsev

rt mer j

ktad och upptagen

n n

gon som faktisktgr det. En ordnad planering av vad man avser att gra under den kommande

dagen eller veckan och att sedan f detta gjortr ett utmrkt stt att uppnproduktion. Men dettar att anvnda battle-planer som verktyg p ettabsolut minimalt stt.

Lt oss ta upp definitioner. Varf r kallas detta f r en battle-planverhuvudtaget? Det tycks vara en mycket bister militr term att anvnda pden alldagliga administrationsvrlden. Men detr en mycket trffande term.

Ett krigr ngot somger rum under en lng tidsperiod. Alltingsdehnger p det. En stridr ngot somger rum under en kort tidsenhet. Mankan f rlora flera strider ochnd vinna ett krig. Man avser slunda i sjlvaverket korta tidsperioder, nr man talar om en battle-plan.

Parallellen strcker sig lngren s. Nr man talar om ett krig, avser manen serie hndelser som kommer attga rum under en lng tidsperiod. Ingengeneral, eller kapten f r den delen, har ngonsin vunnit ett krig utan att graen del strategisk planering. Denna har att gra med det allmnna f randet avett krig eller ett avsnitt drav. Detr den stora sektorn av ider p hgre niv.


31/46

31

Den framstlls i form av breda generaliseringar, har bestmda syften ochrtillmplig vid toppen av adminskalan.Nedanf r strategisk planering kommer taktisk dito. Fr att genomf ra en

strategisk plan, mste man ha en planver vilka rrelser ochtgrder somkrvs f r att genomf ra den. Taktisk planeringger normalt sett rum lngrener p orgplanen i en arm och anvnds normalt sett f r att stta strategiskplanering i verket. (Enorgplan, f rkortning f r organiseringsplan,vilketr enplan som visar funktionerna, plikterna, handlingsf ljder och auktoriteter i en

organisation.) Taktisk planering kan strcka sig s lngt ner som till attMenige Jnsson skall hlla sitt maskingevr riktat mot trdklunga 10 ochskjuta om ngonting rr sig i den.

Mellanledningen regementsverhuvud och hela vgen ner tillkorpraler, alla dessa personer omfattas av denna term befattar sig medverkstllandet av strategisk planering.

Det hgre planeringsorganet utf rdar en strategisk plan. Mellanledningenomstter denna strategiska plan i taktiska order. De gr detta p lng sikt ochp kort sikt. Nr man kommer ner till den kortsiktiga nivn rr man sig medbattle-planer.

En battle-plan betyder drf r att omstta strategisk planering i exakta,utf rbara targets, vilka drefter verkstlls i form av rrelse och handling f rden omedelbara period som arbetas p. Sledes uppstr situationen att en godstrategisk plan, som omstts i bra, taktiska targets och sedan verkstlls,resulterar i framtskridande. Nr tillrckligt mnga av dessa handlingsf rlopphar genomf rts framgngsrikt, vinner man kriget.

Detta br ge dig ett grepp om vad en battle-plan verkligenr. Detr en listamed targets, att verkstllas inom den omedelbara kortsiktiga framtiden och somkommer att genomf ra och f rverkliga ngon del av den strategiska planen.

Man kan allts se att ledningsverksamhet fungerar bst nr en strategiskplan existerar ochr knd, tminstone ner till de taktiska planerarnas niv.Taktiska planerarer helt enkelt de personer som omvandlar strategiska pla-ner till targets, vilka sedanr knda f r och verkstlls av mellanledningen ochvidare nedt. Nr detta grs, har man en mycket framgngsrik ledningsverk-samhet.


32/46

32

Naturligtvis beror vrdet i varje operation p hur sund den strategiskaplanenr.

Men den strategiska planenr beroende av att program och projekt skrivsi targetform, program och projekt somr genomf rbara inom ramen f r detillgngliga resurserna.

Det vi benmner hrsamhetr i sjlva verket en gjord target. Den somutf r targeten kanske inte knner till den allmnna strategiska planen ellerhur targeten passar in i den, men jag kan f rskra dig om att det verkligenrfrgan om mycket dlig ledning, om dess targets intealla i ngon gradgenomf r den allmnna strategiska planen.

Nr vi talar om samordning, menar vi egentligen att utforma den taktisk

versionen av en strategisk plan eller attvervaka denna strategiska plan i desstaktiska version och, p den lgre nivn (niv av ansvar i en organisation),att samordna handlingarna frn dem som kommer att gra sjlva de saker somr ndvndiga f r att genomf ra den, s att handlingarna alla gr t ett ochsamma hll.

Allt detta faller under rubrikeninriktning. Fr att ta ett exempel: Om manplacerade ett antal mnniskor i en stor sal, vnda i olika riktningar, och sedanpltsligt skrekt dem att brja springa, skulle de f rsts kollidera med

varandra och fullstndig f rvirring skulle bli f ljden. Dettar den situationsom uppstr nr strategisk planering inte omvandlas till smidig taktiskplanering och inte verkstlls inom denna ram. Dessa mnniskor som springeromkring i den hr salen skulle kunna bli mycket upptagna, t.o.m. hektiska,och man skulle kunna sga att de lg i och producerade, men detta voredefinitivt en mycket stor lgn. Deras handlingarr inte samordnade. Om vi nutog samma mnniskor i samma sal och fick dem att gra ngot nyttigt, ssomatt stda upp salen, rr vi oss med bestmda handlingar, utf rda av bestmdaindivider, handlingar som har att gra med kvastar och moppar vem somskaffar dem, vem som tmmer ut skrpet och s vidare. Den strategiska planenStll i ordning salen f r sammankomsten omvandlas till en taktisk plan, somsger exakt vem som gr vad och var han gr det. Detta vore en taktisk plan.Resultatet vore en ren sal, redo f r sammankomsten.

Man kan dock genom en enkel inspektion se att Stll i ordning salen f rsammankomsten barar en liten del av en allmn strategisk plan. Denstrategiska planen i sig sjlv mste med andra ord delas upp i mindre sektorer.

Man kan allts se att det kan finnas en battle-plan f r en organisationschef och att denna battle-plan har ett antal bestndsdelar i sig, vilka i sin tur


33/46

33

verlmnas till lgre exekutiver, som skriver battle-planer f r sina egna sektorer,vilkar lngt mer specifika. Slunda f s en gradientskala till stnd: Den stora,allmnna planen delas upp i segment och dessa segment spaltas uppnnu mer.

Kriteriet f r allt dettar huruvida det resulterar i vrdefulla prestationersom frmjar den allmnna strategiska planen.

Om du f rstr allt det ovanstende, har du bemstrat bestndsdelarna isamordning.

Genomf rbarhet r en faktor i sdan planering. Denna beror p detillgngliga resurserna. Ett visst antal targets och battle-planer, f r enorganisation som expanderar eller f rsker utf ra stora projekt, mste

f ljaktligen omfatta organisatorisk planering, targets och battle-planer, s attorganisationen f rblir i ett stycke efterhand som den expanderar. Man skriverinte en battle-plan baserat p Vad skall jag gra imorgon? eller Vad skall jaggra nsta vecka? (vilketr utmrkt i sig och bttren ingenting), utan baseratp den allmnna frgan: Exakt vilka saker mste jag gra f r att genomf radenna strategiska plan, s att jag uppnr exakt de resultat somr ndvndiga f rdetta skede av den strategiska planen, inom ramen f r de tillgngligaresurserna? D skulle man ha battle-planen f r nsta dag eller nsta vecka.

Det finns en sak som man mste akta sig f r nr man skriver battle-planer.Man kan skriva en stor mngd targets, som har f ga eller inget att gra medden strategiska planen och som hller mnniskor f rf rligt upptagna och inteverkstller ngon del av den allmnna strategiska planen. En battle-plan kanslunda bli till nackdel, eftersom den inte driver p ngon allmn strategiskplan och inte uppnr ngot taktiskt ml.

Vadr d en battle-plan? Detr de grbara targets i skriftlig form, som

stadkommer ennskvrd del av en total strategisk plan.En f rstelse och ett kompetent bruk av targetsttning i battle-planerr av

central betydelse nr det gller att uppn det allmnna resultat som h jerproduktionen, inkomsten, leveransen eller ngonting annat som utgr ettnskvrt ndaml.

En exekutiv kan bedmas p basis av huruvida han kan skriva enompetent battle-plan eller inte och sedan f sin battle-plan verkstlld. Det hr

verktyget kan ocks tillmpas av personer frn alla yrkesomrden och i varjeverksamhet.

k


34/46

an uppnr ml genom att formulera planer. Fr att stta planerna i ver-

ket utformar man program och projekt,vilka fullbordas med hjlp av battle- planer. Detta anpassas till adminskalan.

SYFTEN

POLICY

STRATEGISK PLAN

PROGRAM

PROJEKT

PROJEK

Den strsta, mestframgngsrika

byggnadsfirmani kommunen.

Att f rse den hrdelen av landet

med bra kvalitetshustill ett rimligt pris.

Lgg alltidtonvikten p kvalit

i yrkesskicklighet.Flj byggnadslagarna

i den regionvi bygger.

Att expanderabyggnadsfirman

i andra delar

av kommunengenom att byggabostadsomrden

i de snabbastvxande stderna

i varje region.

Programf r nyabostadsomrden

Projektet f byggande avhusgrunde

Projektetf r att byggahusstomm

ML

M

34

r

n

en

T


35/46

ORDER

MNDAGBATTLE-PLAN

ORDER

MNDAGBATTLE-PLAN

IDEAL SCEN

STATISTIKER

VRDEFULLSLUTPRODUKT

Grv grundenf r den sdra

vggen p tomt nr 27.

Fst trreglarnamed 3 tums

spik.

Hus som blirbyggda i tid och

inom budgeten.

1. M t ut grunderna p tomterna 2731.2. Gr v grunderna p tomterna 2731.3. Schemal gg f r tisdagbetonggjutning f rtomterna 2731.4. Rapportera att target nr 5p projektet r fullbordat.

1. Sga allt virke i l

ngder f

renheterna 1822.

2. M t ut v ggarna f renheterna 1822.3. Foga samman de fyrahuvudv ggarna f r enheterna1822.4. Res och f rst rk de fyrahuvudv ggarna f r enheterna18 22.5. Rapportera att target nr 11 p projektet r fullbordat.

35


36/46

36

PRINCIPER FR PROGRAMMERING

Att gra upp programr spass viktigt att man br gna det en hel deluppmrksamhet. Det finns mycket information att hmta hr. Summan avkardemummanr, att oavsett hur mnga program du har, s bestr vart ochett av bestmda delar. Och om du inte utarbetar och kr programmen p ettmetodiskt stt, s kommer de helt enkelt inte att komma igng. Dettar ngraav de regler som gller i frga om program.

Om du inte redan knner till f ljande fakta om livet kommer de hr:

Princip ett: Vilken id som helstr bttre n ingen id allsven om dengenomf rs dligt.

Princip tv:Fr att ett program skall vara effektivt mste det genomf ras.

Princip tre:Ett program som stts i verket krver ledning.

Princip fyra:Ett program som saknar ledning kommer att misslyckas ochi det falletr det bttre att det inte pbrjas. Om du inte har tid att leda det,gr det d inte. Arbeta hrdare med befintliga program, f r det kommer iannat fall att misslyckas.

Princip fem:Alla program krver en budget. Se till att ha en budget innandu stter igng, eller var vldigt sker p att programmet kommer att genererainkomster innan du genomf r det.

Princip sex:Ett program krver uppmrksamhet frn ngon. Ettvergivetprogram blir allas baby och slutar som ungdomsbrottsling.

Princip sju: Det bsta programmetr det som nr det strsta antaletdynamiker och gr det bsta f r det strsta antalet dynamiker. (En dynamikr en drivkraft attverleva lngs en viss vg. Det finnstta dynamiker: f rsta,en sjlv; andra, sex och familjen; tredje, grupper; fjrde, hela mnskligheten;femte, livsformer; sjtte, det materiella universum; sjunde, andar; ochttonde,det Hgsta Vsendet.)


37/46

37

Princip tta:Programmen skall vara sjlvfinansierande.

Princip nio:Program mste av egen kraft dra till sig ochka intresset ochf hjlp av andra, annars kommer de aldrig att vxa.

Princip tio:Ett programr dligt om det avleder uppmrksamheten frn

andra program som redan har visat sig vara framgngsrika, eller om detdistraherar mnniskor eller kollegor i det arbete de redan utf r dr de bidrartill att andra program blir framgngsrikt genomf rda.

Princip elva:Spendera aldrig mer p ett programn vad som motsvarar erinkomst frn en person som skriver in sig.

Princip tolv:Tillt aldrig ett nytt program att lgga hinder i vgen f r ettvl fungerande program eller riskera dess inkomster.

Program krver verkstllande. Det krver genomf rande. Det krvertillrckligt mycket omdme f r att avgra om ett programr bra och attkunna driva det framt och att kunna uppfatta nr ett programr dligt ochatt slppa det illa kvickt.

Program f rlngs i tiden och f rfaller till den grad som olika target-typerinte har satts eller inte genomf rts eller sls ut. De misslyckas endast p grundav att de olika target-typerna inte genomf rs eller inte hlls inne.

Man kanstadkomma nstan vadn man vill om dessa target-typerf rsts, stts med verklighet, hlls inne eller fullbordas.

Man kan ltt uppn det avsedda mlen bde f r sig sjlv eller f r sin gruppgenom att hlla sig till bra, skra program som vinner.

Detr shr man f r planering att bli verklighet f r att uppn ml. Detrlika sant f r en individ som detr f r en stor grupp. Alla mnniskor kan hanytta av den hr teknologin.I


38/46

38

PRAKTISKA VNINGAR Hr fljer ngra praktiska vningar fr att ka din frstelse och frdighetnr det gller att tillmpa grundlggande data betrffande program och targets fr att uppn dina ml.

1 Utarbeta och skriv ner ett realistiskt ml som du vill uppn i ngotomrde av ditt liv, jobb o.s.v.2 Skriv ett exempel p den strategiska planeringen du skulle behva graf r att uppn mlet du satte i den f regendevningen.3 Skriv ner tv exempel p var och en av f ljande target-typer. Varje exempelska vara ett som kan vara p ett program som du skulle skriva och gra.

a. huvudtargetb. primr targetc. vital targetd. operativ targete. villkorlig target

f. produktionstarget

4 Gr programmet som ges som programexempel 1 i detta hfte. Utf rfaktiskt varje steg som anvisas i programmet.5 Gr programmet som ges som programexempel 2 i detta hfte. Utf rfaktiskt varje steg som anvisas i programmet.6 Skriv ett program f r att ta en promenad. Anvnd de target-typer du lrtdig i detta hfte f r att gra det.7 Skriv ett program f r att gra dig klar inf r dagen. Staka ut de steg du tarf r att f rbereda dig f r din arbetsdag, dina studier eller vad det nur.

Anvnd de target-typer du lrt dig i detta hfte f r att gra det.

8 Skriv ett program som skulle behva gras f r att stadkomma denstrategiska planeringen du utarbetade ivning nr 2 ovan. Anvnd dig avmaterialet du lst i detta hfte och de f rdigheter du skaffat dig genomatt gra ovanstende praktiskavningar.

9 Skriv en battle-plan f r dagen som kommer att fr

mja den strategiskaplaneringen och det program du skrivit ner ivning 2 och 8 ovan.


39/46

39

EXPANSION FRN ANVNDNING AV TARGETSTTNING

Nr enorganisation

brjadeanvndadata om

targets, blevden dubbelt

s stor pbara ngra

mnader.

LEVERERADE TJNSTER

A VSLUTADE TARGETS

September Mars

R ESULTAT FRN TILLMPNING

M isslyckande att uppn sina ml per-sonliga, familjra eller organisatoriska har varit en tung brda som mnga mnnis-kor burit p. L. Ron Hubbards upptckter betrffande hur man uppnr targets kanemellertid tillhandahlla varje individmed metoder fr hur man lyfter bortdenna tyngd och drmed skapa ett liv somman r mer tillfredsstlld med. Faktum r

att de som har studerat och tillmpatdessa grundsatser har ntt framgng drdet tycktes svrt eller omjligt tidigare.Nedan kommer du att finna ngra hyll-ningar till anvndbarheten av L. RonHubbards upptckter inom detta omrde.

E n ung kvinna frn Italien fick ett jobbsom bestod i att genomf ra lngtidsprojekt.Hon sade f ljande om det:

Jag brukade inte kunna konfronteraatt gra stora jobb som krvde en massasteg fr att f hela jobbet gjort. D fick jagreda p att det fanns target-typer och hur man anvnder dem. Nr jag nu har ett stort projekt framfr mig, stter jag mig ned ochdelar upp det i targets och allteftersom jag fr var och en av dem genomfrda vet jag att

jag kommer nrmare och nrmare attstadkomma den slutliga produkten. Varjetarget som genomfrs r en vinst.

E n man som var anstlld som kommuni-kationschef i ett stort amerikanskt bolagfick ansvaret f r de internationella kom-munikationslinjerna. Nr han f rst brjadep jobbet upptckte han att en situationdr mnga enheter under hans ledninghade gammalmodiga kommunikations-

systemeller till och med inga alls. S hrgjorde han f r att hantera det:

Mina kunskaper inom det hr omrdetvar i det nrmaste obefintliga och den finan-siella budgeten var begrnsad. Det inbegrepallt som allt femtio enheter som behvdehanteras.

Utifrn det hr utarbetade jag en exakt

plan fr dessa femtio enheter och hur jagskulle f alla dessa enheter utrustade medlmpliga, snabbgende kommunikationssys-tem. Jag skrev d program med hjlp avL. Ron Hubbards teknologi om targets ochmed dessa program kunde jag anskaffa,installera och gra dessa system funge-rande. Dessutom skrev jag program fr denio huvudregionerna fr att ge dem riktlinj-er fr att frbttra verksamheten i sinarespektive omrden.

Genom att envist hlla fast vid ochinsistera p att dessa target blev genomfrda


40/46

40

lyckades jag stadkomma ngot som intehade lyckats frut och varje enhet fick tillslut ett datoriserat snabbgende kommuni-kationssystem. Det bsta ngonsin. Detskulle ha varit nrmast omjligt att f dettagjort utan att anvnda teknologin om targets.

E n kvinna, vars familj och mnga avhennes vnner befann sig i en annan stat,var nd i stnd att fortstta sitt f rhl-lande och hjlpa dem genom att anvndatargets och ml:

Jag satte upp ml frra ret att uppnvissa saker med min familj. Jag bestmdemig fr vad jag ville gra fr att hjlpamina frldrar och mina vnner. Jag sattedet huvudtarget jag ville uppn, och sedansatte vi de andra olika target-typerna och jag gick igenom det hr med dem. Vi komverens om att vi skulle gra dessa saker,stora som sm, fr att hjlpa oss att kommavarandra nrmare.

Nu kan min son lsa och han r vldigtstolt ver det. Min man har fullbordat saker och ting i sitt liv som han lnge planerat attgra och mr mycket bttre tack vare detta.Min familj flyttar nu nrmar mig och vi har haft tid tillsammans och hjlpt varandratrots avstndet under tiden. Det gr bttre fr var och en av mina vnner och jag har hjlpt dem genom att stdja dem och genomandra sm saker fr att verkligen f igenomdessa targets som de satt fr sig sjlva.Dessa sm saker ger mening t och gr mittliv fullstndigt och hller mig i balans.

Jag stter naturligtvis targets fr pro-duktionen p jobbet och fr affrsprojekt.

Men att kunna hjlpa ngon annan att full-borda targets i sina liv ger mig en fantastiskknsla av vetskap om att jag hjlpte.Genom att kunna den hr teknologin kan jag f saker och ting gjorda p lngt avstndoch stadkomma targets som fr min familjnrmare varandra.

E n personalchef i Los Angeles hade enstor uppgift att utf ra f r att bygga upp enandra enhet f r en filmstudio. S hr han-terade hon det:

Jag gavs en specifik deadline fr attanstlla ett stort antal personal och yrkes-mn p en mycket kort tidsperiod.

Frst visste jag inte riktigt hur jagskulle gra fr att stadkomma detta inomden tidsfrist jag hade, eller om jag skullekunna gra det verhuvudtaget. Jag vissteatt det var viktigt att det fullbordades inomden tid jag hade. Faktum r att fyra perso-ner fre mig hade frskt att stadkommasamma deadline som jag just hade ftt.

Jag arbetade tillsammans med andraanstllda, jag frskte att f dem att stad-komma det hr om och om igen, men jagkom ingenstans. till slut frstod jag att detmste finnas ngon teknologi som jag intetillmpade.

Jag tittade p L. Ron Hubbards tekno-logi om targets.

D kom jag verkligen underfund medexakt vad jag mste gra fr att f produk-ten. Jag namngav vem jag ville anstlla och jag skrev ett program med exakta targetssom jag behvde gra fr att f alla dessamnniskor att faktiskt komma till jobbet.


41/46

41

Jag trffade sedan var och en av dem ochgav dem var sitt projekt att verkstlla s attvar och en av dem skulle komma inom denutsatta tiden.

Det fungerade. Hela teamet visste exaktvilken del av produkten som de hade ansva-ret fr, hur mycket tid var och en av demhade fr att f sin del av produkten produce-rad och jag fick varje steg fr att anstllavarje person gjort ett efter ett och det gjordedet mjligt fr oss att uppn vrt ml!

Vi uppndde vrt huvudtarget! Vi fickhela programmet gjort inom den tid vi hade p oss. Jag skulle inte ha kunnat gra dethr utan att knna till och tillmpa den hr teknologin.

E n exekutiv p ett byggnadsprojekt isdra Kalifornien fann L. Ron Hubbardsteknologi om program och targets oerhrtvrdefull nr det gllde att uppn sittavsedda ml.

Vi mste bygga nya byggnader, vilketvi var i stort behov av fr att frbttra vr organisations faciliteter. Vra byggnadspla-ner fordrade godknnande inom en specifik tid fr att vi skulle lyckas. L. Ron Hubbards upp-tckter betrffande target-typer och programanvndes fr att isolera de exakta tgrdernasom mste gras och i vilken ordningsfljd.Vad jag personligen fann oerhrt vrdefullt var att L. Ron Hubbard upptckte och srskilde deolika target-typerna. Den hr teknologin ger en mjligheten att g frn var n man befin-ner sig och dit man vill komma genom attkorrekt anvnda varje typ av target.

Vi mste f godknt p vra byggnads- planer frn kommunen. Vrt program hade

targets fr att ta reda p vad kommunensledare ville ha s vi kunde tillhandahlladetta och erhlla den auktorisering vibehvde. Om vi inte hade gjort detta, hade viinte kunnat bygga det vi ville. Men bara fr att vi tillmpade L. Ron Hubbards teknologibetrffande program och targets, kunde viltt hantera vad som krvdes och fick full-stndigt godknnande. Som ett resultatvann vi alla.

Den som frsker f ngonting gjort iden hr vrlden kommer att g p grund omhan inte knner till och anvnder L. RonHubbards teknologi i frga om target-typer och program. De r baserade p naturlagar.Det r hur man stadkommer ngonting. Detkommer att hjlpa en att upptcka mjliga fallgropar innan man stoppas av dem. Det pekar ut de saker som, om de inte upprtt-

hlls genom verkstllandet av hela byggnads- planen, skulle trassla till hela planen.

Allt kan gras med hjlp av den hr teknologin. Bokstavligt talat allt.

A tt bara anvnda rudimenten, frnL. Ron Hubbards teknologi om admin-skalan och om programmering, kan gef rbluffande resultat.

Med hjlp av adminskalan isolerade jag snabbt det primra ml jag ville uppn ilivet. Sedan anvnde jag vad jag just lrtmig i en enda artikel om programmering avL. Ron Hubbard till att bestmma hur jagskulle n dit. Jag fann att mitt liv skt ivg iden riktning jag ville.

Mitt fretag brjade expandera snabbtoch blev det strsta i sitt slag i vrlden. Tilloch med tidsramen som jag grovt skisserat


42/46

42

stmde nstan p dagen. Nr jag brjade

hade jag ingen aning om hur jag skulle ndit jag ville, och trodde inte att jag ngonsinskulle kunna komma dit. Genom att lramig dessa grunder ppnade jag drren ochndrade bokstavligen kurs i livet.

A tt anvnda adminskalan, som utveck-lats av L. Ron Hubbard, f r att lgga engod grund f r ktenskap visade sig vrtbesvret f r detta par:

Min fru och jag har varit mycket lyck-ligt gifta i ver tolv r. Innan vi gifte osssatte vi oss och gjorde adminskalorna till-sammans och sg till att de stmde vlverens. Resultatet r ett mycket stabilt ochgivande ktenskap, utan grl och brk eller andra vanliga ktenskapliga problem.

E n bildskapare som arbetade i en tungtbelastad designstudio, kunde f en strremngd arbete gjort utan att bli splittrad avalla olika krav och projekt som f relg.

Utan en daglig battle-plan p arbetet(och fr lediga dagar ocks!) skulle jagvara vilse och splittrad. Nr jag skriver enriktig, noggrann och genomfrbar battle- plan fr varje vecka och dag kan jag hinnamed allt som jag vill och behver gra. Det

r fantastiskt vilken ordning detta grundlg-gande Scientologi-datum har skapat i mitt liv.

F r en australiensisk kvinna, somanvnde L. Ron Hubbards administrativateknologi, blev det m jligt att gra endrm till verklighet.

Jag gjorde en adminskala fr mitt per-

sonliga liv och utformade alla steg av det,inklusive ett program fr att skapa ett lyck-ligt ktenskap.

Efter tre eller fyra veckor hade ingen-ting hnt och jag tnkte (draktigt) fr migsjlv: det hr fungerar inte. D insg jag, att jag inte gjorde programmet! Jag brjadegenomfra targets som jag hade uppstllt.Det behvdes konfrontation frn min sida,men jag nrmade mig min frsta kandidat och sa modigt att jag ville lra knnahonom. Jag hade redan frestllt mig att hanskulle svara: Ja, jag tycker om dig mycket,men bara som vn. Naturligtvis hade jagsvaret klart: Det r okej, jag ville barakolla.

Till min frvning sa han: Hej, detlter som ett bra frslag! Lt oss lra knnavarandra!

Jag fick en chock!

Jag fortsatte med resten av targets p programmet som jag hade gjort upp. Slutre-sultatet r att jag r gift med ett toppenkillesom r allt jag nskat; vi har varit lyckligtgifta i nio r.

Nr jag tittade ver den frsta admin-skalan (som jag frsts sparat!) sg jag att jag hade genomfrt alla punkter jag sattupp, och ngra till.

Det r ett fantastiskt stycke teknologioch det fungerar som en drm.


43/46

43

ORDFRKLARINGAR Adminskala: f rkortning f r Administrativskala, en skala som ger en sekvens (ochinbrdes rang) avmnen som har att gramed organisation: ml, syften, policy, planer,program, projekt, order, ideala scener, statistiker,VFPs. Var och en av dessa mste fungera pett samordnat stt f r att framgng skall kunnauppns nr det gller fullbordandet av ettuttnkt ml. Denna skala anvnds f r atthjlpa en att samordna dem.

affinitet: grad av gillande eller tillgivenheteller avsaknad drav. Den grundlggandedefinitionen av affinitetr tolerans av avstnd,vare sig bra eller dlig.battle-plan: en serie exakta grbara ml f rden kommande dagen eller veckan och somfrmjar den strategiska planeringen hos enindivid eller grupp.dynamik: en drivkraft attverleva lngs en

viss levnadsbana; en drivkraft mot existensinom ett omrde av livet. Det finnsttadynamiker: den f rsta, en sjlv; den andra,sex och familjeenheten; den tredje, grupper;den fjrde, mnskligheten; den femte,livsformer; den sjtte, fysiska universum;den sjunde, andar; och denttonde, Hgstavsendet.gradient: det att gradvis ta itu med ngonting,steg f r steg, niv f r niv, och dr varjeniv i sig sjlv r ltt verstiglig s att mantill slut med relativ ltthet kan klara avganska komplicerade och svra aktiviteter.Termengradient anvnds ocks f r vart och

ett av stegen som tas nr man tar itu medngonting.kommunikation: utbyte av ider genomrum mellan tv personer. Se kapitel 5.kommunikationslinje: den vg lngsvilken en kommunikation gr frn en persontill en annan.konfront: att man str ansikte mot ansiktemed ngon eller ngot utan att rygga tillbaka

eller undvika. Konfronteringr i grundenf rmgan att obesvrat vara dr och f rnimma.orgplan: kortform f r organiseringsplan,enplan som visar funktionerna, uppgifterna,kommunikationsvgarna, handlingssekven-serna och bestmmandertten i en organisation.Den visar mnstret f r organisering f r attuppn en produkt.outness: ett tillstnd ellergonblick avngonting somr fel, oriktigt eller som saknas.Scientologi: en religis tillmpad filosofiutvecklad av L. Ron Hubbard. Detr lranom och handhavandet av anden i relation tillsig sjlv, universa och annat liv. OrdetScientologikommer frn det latinska ordetscio, vilket betyder veta, och det grekiskaordet logos, vilket betyder ordet eller denyttre formen med vilken den inre tankenuttrycks eller grs knd. Fljaktligen betyder

ordet bokstavligen att veta hur man vet.terminal: en person, punkt eller positionsom kan motta, vidarebefordra och sndakommunikation.


44/46

OML. R ON HUBBARD

D et finns inget mera passande uttalande som exemplifierar L. RoHubbards liv n hans enkla ord: Jag tycker om att hjlpa andra och rknar dsom min strsta gldje i livet att se en mnniska frigra sig frn de skuggor sfrmrkar hennes dagar. Bakom dessa betydelsefulla ord finner man ett li

mnsklighetens tjnst och ett arv av visdom som gr det mjligt fr vem sohelst att uppn sedan lnge omhuldade drmmar om lycka och andlig frihet.

Han fddes i Tilden i Nebraska den 13 mars 1911, och startade tidigt p sin vav upptckter, en vg som utmrktes av en hngivenhet till hans medmnniskoJag ville att andra mnniskor skulle vara lyckliga, och kunde inte frst varde inte var det, skrev han om sin ungdomstid, och hri kan man sknja de tanksom lnge skulle leda hans steg. Vid nitton rs lder hade han rest mer n 40.0mil och underskt javanesiska, japanska, indiska och filippinska kulturer.

Ron tervnde till Frenta staterna 1929 och terupptog dr sin formellutbildning och studerade matematik, ingenjrsvetenskap och den vid den tidenya vetenskapen krnfysik vilka samtliga frsg honom med mycket viktkunskaper fr hans fortsatta forskning. Fr att finansiera denna forskning, ghan sig in p en frfattarbana under det tidiga 1930-talet, och blev snart en av mest lsta frfattarna inom den populra sknlitteraturen. Han frlorade docaldrig sitt ursprungliga ml ur sikte, utan fortsatte med sin huvudsakliga forsknigenom omfattande resor och expeditioner.

Vid USAs intrde i andra vrldskriget gick han med i Frenta staternas flosom ljtnant och tjnstgjorde som beflhavare p ubtsjagare.r 1945, delvisblind och frlamad av skador som han drog sig i strid, diagnosticerades han sobotligt invalidiserad. Genom att tillmpa sina teorier om sinnet var haemellertid i stnd att hjlpa inte bara sina medpatienter, utan han tervann vsin egen hlsa.

44


45/46

Efter ytterligare fem r av intensiv forskning presenterade Ron sina upptckterfr vrlden i bokenDianetik: Hur tanken pverkar kroppen.Dianetikboken varden frsta populrhandboken om det mnskliga sinnet som uttryckligen skrivitsfr gemene man. Den inledde en ny era av hopp fr mnskligheten och en nyfas i L. Ron Hubbards liv. Han upphrde emellertid inte med sin forskning, ochallteftersom den ena upptckten efter den andra noggrant kodifierades mot slutetav 1951, fddes den tillmpade religisa filosofin Scientologi.

Eftersom Scientologin frklarar allt liv, finns det ingen aspekt av mnniskans

existens som L. Ron Hubbards efterfljande arbete inte tog upp. Han vistadesomvxlande i Frenta staterna och i England, och genom sin fortsatta forskningfann han lsningar p sdana sociala problem som den sjunkande standarden inomutbildningen och det utbredda drogmissbruket.

Allt som allt omfattar L. Ron Hubbards arbeten i Scientologi och Dianetik totalt40 miljoner ord av bandinspelade frelsningar, bcker och andra skrifter.Sammantaget utgr detta det arv som han lmnade efter sig vid slutet av sitt liv,den 24 januari 1986.nd utgjorde L. Ron Hubbards bortgng inte p ngot stt

ett slut; ty med 100 miljoner exemplar av hans bcker i omlopp och med miljontalsmnniskor som dagligen tillmpar hans teknologi fr att uppn frbttring, kanman definitivt sga att vrlden fortfarande har sin strsta vn i L. Ron Hubbard. I 45


46/46

NEW ERA Publications International ApSStore Kongensgade 53, 1264 Copenhagen K, Denmark

ISBN 87-7968-206-5Tryckt av New Era Publications International ApS 2001 L. Ron Hubbard Library

Alla rttigheter frbehllna.All oauktoriserad kopiering, versttning, importeller distribution, i sin helhet eller i delar av den,

p ngot stt, inklusive elektronisk kopiering,lagring eller verfring r ett brott mot gllande lagar.

NEW ERAr ett registrerat varumrke och servicemrke i bland annat Danmark och innehas av

New Era Publications International ApS

Documents

Targets och mål (duplicate—Should be Integrity)