74
Tävlingshandboken är skriven för att kunna användas vid planering, genomförande och rapportering av en tävling. Materialet i boken är hämtat från REGELBOK NATIONELLT SKYTTE (2007-2008 års utgåva), och SäkB Civilt skytte. Kapitel indelning 1. Allmänna tävlingsbestämmelser .............................s 2 2. Luftgevär .................................................................s 4 3. Korthåll .................................................................s 12 4. Gevär 6,5mm ...........................................................s 22 5. Kpist .................................................................s 33 6. AK .................................................................s 42 7. Skidskytte/Springskytte...........................................s 49 8. Sekundfältskjutning.................................................s 52 9. Propagandaskytte ....................................................s 52 10. Inbjudan/Rapporter .................................................s 53 11. Utrustnings kontroll ................................................s 54 12. Banfunktionär/Tävlingsledare/Jury.........................s 56 13. Markering… ............................................................s 58 14. Särskiljning..............................................................s 63 15. Särskjutning.............................................................s 65 16. Felfunktioner. ..........................................................s 66 17. Färdigskjutning och Omskjutning ...........................s 67 18. Disciplinära åtgärder ...............................................s 68 19. Upprättelse. .............................................................s 69 20. Bestämmelser för SM-tävlingar ..............................s 69 21. Resultatlistor............................................................s 70 22. Utredning av olycka med Gevär, Kpist, AK och ammunition. ........................s 71 23. Medaljbestämmelser ...............................................s 72 Bilaga1. Medaljfördelning vid SM .........................s 73 Bilaga2. Medaljfördelning vid JSM/RM/Skol-SM.s 74

Tävlingshandboken (förslag på struktur) -  · 1.2 Gevärsskyttekortet Samtliga skyttar från och med klass 17, samt skyttar oavsett ålder som deltar i SM/JSM-tävlingar, skall

  • Upload
    lymien

  • View
    226

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Tävlingshandboken är skriven för att kunna användas vid planering, genomförande och rapportering av en tävling. Materialet i boken är hämtat från REGELBOK NATIONELLT SKYTTE (2007-2008 års utgåva), och SäkB Civilt skytte.

Kapitel indelning 1. Allmänna tävlingsbestämmelser .............................s 2 2. Luftgevär .................................................................s 4 3. Korthåll .................................................................s 12 4. Gevär 6,5mm...........................................................s 22 5. Kpist .................................................................s 33 6. AK .................................................................s 42 7. Skidskytte/Springskytte...........................................s 49 8. Sekundfältskjutning.................................................s 52 9. Propagandaskytte ....................................................s 52 10. Inbjudan/Rapporter .................................................s 53 11. Utrustnings kontroll ................................................s 54 12. Banfunktionär/Tävlingsledare/Jury.........................s 56 13. Markering…............................................................s 58 14. Särskiljning..............................................................s 63 15. Särskjutning.............................................................s 65 16. Felfunktioner. ..........................................................s 66 17. Färdigskjutning och Omskjutning...........................s 67 18. Disciplinära åtgärder ...............................................s 68 19. Upprättelse. .............................................................s 69 20. Bestämmelser för SM-tävlingar ..............................s 69 21. Resultatlistor............................................................s 70 22. Utredning av olycka med

Gevär, Kpist, AK och ammunition. ........................s 71 23. Medaljbestämmelser ...............................................s 72 Bilaga1. Medaljfördelning vid SM .........................s 73 Bilaga2. Medaljfördelning vid JSM/RM/Skol-SM.s 74

1. Allmänna tävlingsbestämmelser Rätt att tävla har svensk medborgare som är medlem i Frivilliga skytterörelsen. Annan utländsk medborgare med varaktigt uppehåll har rätt att erhålla medlemskap i Frivilliga skytterörelsen, även medborgare med permanent uppehållstillstånd kan erhålla medlemskap. Rätt att tävla för Skytterörelsens Ungdomsorganisation har den skytt som är 25 år eller yngre och innehar medlemskap i förening som är ansluten till Skytterörelsens Ungdomsorganisation. Vid tävling skall tävlingsledare finnas. Det är tävlingsledarens skyldighet att förvissa sig om att de olika tävlingsfunktionärerna har de kunskaper och färdigheter som krävs, så att tävlingarna kan genomföras på ett säkert och rättvist sätt. Samtliga som medverkar har ansvar för att skador och olyckor förhindras. Tävlingsledares övriga skyldigheter:

• Utse skjutledare. • Utse funktionärer. • Göra nödvändiga varningsmeddelande, avlysningar och avspärrningar. • Ordna olycksfallsberedskap. • Kontrollera att skyddsanordningar uppfyller ställda krav. • Ordna kommunikation för säkerheten.

Mästerskapstävlingar: Varje skytteförbund bör varje år anordna förbundsmästerskap i respektive disciplin. Skytt får under samma år inte delta i förbundsmästerskap i mer än ett förbund, skyttens hemmaförbund. Om skytt inte kan delta i förbundsmästerskap i sitt eget förbund, kan skytten skjuta för riksmedalj eller kompetens för riksmedalj vid motsvarande tävling i annat förbund. Skytt får skjuta om riksmedalj endast en gång per år. I de grenar där det finns möjlighet att skjuta för riksmedalj både i liggande och ställning måste skytten välja den ena. Om särskilda skäl existerar kan förbundsstyrelse medge skjutning om riksmedalj vid annan tävling än ordinarie Styrelse för förbund, krets eller förening kan vid för få deltagare slå ihop olika klasser för att en mästerskapstävling skall kunna genomföras. Skyttar skall då skjuta för respektive klass gällande program. Sker sammanslagning skall detta upplysas om före tävlingens början. Landsdelstävlingar: Är en årligen återkommande tävling för två eller flera skytteförbund. Övriga tävlingar: Förbund, krets och förening kan anordna gemensamma tävlingar med motsvarande organisationer i grannländer. Krets eller förening skall då ha samtalat med förbundsstyrelse innan överenskommelse om sådant utbyte sker. Inbjudningstävling: Förening kan ordna inbjudningstävling. I inbjudan skall då framgå till vilka den riktar sig och hur skjutprogrammet ser ut. Förening kan tillåta skytt från annan förening att såsom gäst vara med i föreningens egna skjutningar. På de premisser som föreningen själv bestämmer.

1.1 Ansvarsförhållande vid tävling Föreningsstyrelsen är ansvarig för skjutbanan och verksamhet i anslutning till densamma. Vid större tävlingar kan säkerhetsansvaret för skjutbanan och verksamheten övertas av en organisationskommitté eller tävlingsledning.

2

1.2 Gevärsskyttekortet Samtliga skyttar från och med klass 17, samt skyttar oavsett ålder som deltar i SM/JSM-tävlingar, skall inneha gevärsskyttekortet. För att tävla med Kpist krävs dessutom att tilläggsfrågorna är genomförda och godkända. Undantag gäller för interna tävlingar i förening, hemmabanetävlingar på föreningsnivå eller arrangemang i rekryterings- och propagandasyfte för allmänheten. Vid föranmälan till tävling anges kortnummer. Kortet skall alltid medföras och uppvisas på begäran. Sker efteranmälan uppvisas kortet i samband med detta. Vid större tävling (som SM, JSM och riksskytte) uppvisas gevärsskyttekortet i samband med utrustningskontrollen. Skytt som deltar utan att inneha gevärsskyttekort diskvalificeras i tävlingen samt avkrävs eventuella priser. Rapport skickas av arrangören till skyttens förening, förbund samt organisation. Prov för gevärsskyttekort får avläggas tidigast det år man fyller 13 år.

1.3 Säkerhetspropp Säkerhetspropp skall användas i gevär 6,5, korthållsgevär och luftgevär då skjutmoment ej pågår. Undantag: Vid fältskjutning gäller kravet endast i samband med visitation. För Gevär 6,5 gäller regeln vid SM tävlingar från 2007 därefter allmänt från 2008.

1.4 Hörselskydd Hörselskydd skall användas vid allt skytte av skyttar och övriga som befinner sig i skjuthallen eller vid tavlorna. För luftgevär gäller regeln de som befinner sig i omedelbar närhet av skytten.

3

2. Luftgevär

2.1 Skjutprogram Skjutavstånd: 10 m Tävlingsprogram. Grundomgång omfattar 20, 30 eller 40 skott. Genomförandet sker vanligtvis genom att skjuta provskott och kvalifikationsomgång i en följd med gemensam skjuttid. Alternativt kan skjutningen genomföras genom att skjuta en serie åt gången. Då skjuts provskott före första serien med en separat skjuttid.

2.2 Klassindelning

2.2.1 Sittande Åldersklasser Definition Genomförande L 9* Skytt som under året fyller lägst 8 år och högst 9 år. Sittande med stöd L 11 Skytt som under året fyller lägst 10 år och högst 11 år. Sittande med stöd L 13 Skytt som under året fyller lägst 12 år och högst 13 år. Sittande med stöd L 15 si Skytt som under året fyller lägst 14 år och högst 15 år. Sittande L 46 si Skytt som under året fyller lägst 46 år och högst 55 år. Sittande L 56 si Skytt som under året fyller lägst 56 år och högst 65 år. Sittande L 66 si** Skytt som under året fyller lägst 66 år. Sittande L 46 sim Skytt som under året fyller lägst 46 år Sittande med stöd Arrangör kan anordna en speciell klass för ”motionsskyttar” och föräldrar. Förslag på benämning är då L M. Lokalt och regionalt får även annan klassindelning användas. * Skytt yngre än 8 år får endast ställa upp i interna tävlingar och serieskjutningar. **Arrangörer uppmanas att vid behov dela upp klassen i L 66 och L 72. Klassificering sker vid halvårsskiftet (1/7) samt vid inskrivning i skytteförening

2.2.2 Stående

Lokalt och regionalt får även annan klassindelning användas.

Prestationsklasser Åldersklasser* Definition L 1 L 15 stå Skytt som under året fyller lägst 13 år och högst 15 år. L 2 L 17 Skytt som under året fyller lägst 16 år och högst 17 år. L 3 L 46 Skytt som under året fyller lägst 46 år och högst 55 år. L 4 L 56 Skytt som under året fyller lägst 56 år och högst 65 år. L Elit L 66** Skytt som under året fyller lägst 66 år.

**Arrangörer uppmanas att vid behov dela upp klassen i L 66 och L 72. *Skytt som ingår i en av åldersklasserna L15 stå, L 17, L 46, L 56, L 66 kan alternativt delta i sin prestationsklass. Valet skall ske vid halvårsskiftet. När detta val gjorts får övergång till åldersklass ej ske under säsongen. Vid förväntat lågt deltagarantal kan arrangören hänvisa skyttar i åldersklasser till sin aktuella prestationsklass. Klassificering sker vid halvårsskiftet (1/7) samt vid inskrivning i skytteförening

4

2.3 Genomförande Skjuttider Papperstavla Elektronik

Sittande

Stående Förberedelsetid 3 min 3 min 3 min Provskott 6 min 4 min 6 min Tid/serie 6 min 4 min 6 min 20 skott med provskott* 30-40 min 20-40 min 30-40 min 30 skott med provskott* 40-60 min 30-50 min 40-60 min 40 skott med provskott* 50-75 min 40-60 min 50-75 min Final Papperstavla Elektronik

Sittande Stående Förberedelsetid 3 min 3 min 3 min Provskott 6 min 4 min 6 min Femskotts serie 6 min 5 min 6 min 5 skott med markering efter varje skott/stå /sitt

1 min/skott 30 sek/skott

30 sek/skott 1 min/skott

Deltagare i finaler. De 20 bästa och lika från grundomgången går vidare till finalen om banans kapacitet tillåter. Alternativ final. Genomförande som ovan med den skillnaden att alla finalskyttar startar från noll. * Arrangör äger rätt att variera skjuttider med hänsyn till antal banor, starter och disponibel tid. Observera att den tid man tänker nyttja skall meddelas i inbjudan.

Skjutställningar

Klass Skjutställning L9, L11, L13, L46 sim Sittande med stöd. L 15si, L46 si L 56si, L 66si Sittande (remstöd.) L 15stå, L17, L1, L2, L3, L4, L Elit,

L46, L56

Stående.

5

2.4 Skjutplats Skjutplatsen skall vara så anordnad, att den skapar förutsättningar för en reglementerad skjutställning. Skjutplatsen bör vara jämn och av lämplig hårdhetsgrad, så att bekväm skjutställning kan intas. Ansvar: På skjutplatsen är skjutledaren ansvarig för säkerheten och att skjutningen genomföres enligt gällande regler. Skott får skjutas först efter det att kommando ELD har givits. Skott får ej skjutas efter det att kommandot ELD UPPHÖR har upphört. Kommandot ELD UPPHÖR kan ersättas med 3 sekunder lång visselsignal. Tiden: Tiden som kontrolleras av skjutledaren, räknas från kommando ELD till dess att ELD UPPHÖR upphört. För att säkerställa att alla nås av givna kommando bör visselpipa, tyfon eller högtalare användas. Skyttar som meddelat att de ej kan uppfatta kommandon med hörseln, bör ges möjlighet att med tecken få angivet skjuttidens början och slut. OBS. Vid kommandot AVBRYT skall all skjutning omedelbart upphöra. Vid upprop skall uppropare gå igenom de kommandon som kommer att användas vid den aktuella skjutningen.

• Skjutavståndet är 10 m, +/- 5 cm. Avståndet skall vara tydligt markerat med en linje på golvet. Observera att skytten ej får vidröra linjen vid skjutning i stående.

• Bordets placering: Bordskanten kan vara maximalt 10 cm framför 10 m-linjen. Banor byggda före 1 januari 2005 har dispens och kan förändras när föreningen så önskar.

• Skjutplatsen/skjutbordet skall vara av en sådan konstruktion att det inte vibrerar när andra personer rör sig i anslutning till detsamma.

• Bord och stol bör vara höj och sänkbar. • Fasta skjutbord bör vara av höjden 80 cm med måtten 80x80 cm. Bordets yta skall förses

med en matta eller motsvarande. • Skjutplatsen bör vara 1 m bred. • Skjutbanan skall ha artificiell belysning, som lämnar nödvändig ljusmängd utan att

blända eller kasta skuggor på tavla eller skjutplats. • Bakgrundsytan bakom tavlorna bör inte vara reflekterande. Lämpliga färger enligt SIS

färgatlas 019102; svarthet 10, kulörthet 10, kulörton G-Y. Hela skjutbaneområdet bör vara jämnt upplyst med minst 1000 lux. Tavlorna bör vara belysta med minst 1500 lux.

2.5 Tavla 10-ringad internationell luftgevärstavla: Höjden 1,40 m skall markeras med en horisontell linje. Vid tävling skall tavlans centrum befinna sig på höjden 1,40 m,+/-5cm. Tavlan skall vara placerad mitt för motsvarande skjutplats. Horisontala avvikelser från den räta vinkeln mot skjutplatsen tillåts med 0,25 m.

2.6 Medhjälpare Medhjälpare är endast tillåten under provskott. Vid behov kan medhjälpare tillåtas för tavelbyte. I övrigt är all hjälp under skjuttiden förbjuden. Undantag kan medges för lägre klasser.

6

2.7 Fallmålsskytte (Falling-target)

2.7.1 Skjutprogram Skjutavstånd: 10 m Tävlingsprogram: Grundomgång omfattar 25 eller 40 skott. Tävling genomförs genom att skjuta ett skott alternativt en serie á fem skott åt gången. Luftskott är inte tillåtet.

2.7.2 Klassindelning Se 2.2.1 och 2.2.2

2.7.3 Genomförande

Grundomgång • Vid mästerskapstävlingar skall fallmålsställen vara av samma fabrikat. • Fritt antal provskott under 8 min på 10-ringad internationell luftgevärstavla eller mot

fallmålsställ. • Antal tävlingsskott: 25 alternativt 40, vid SM, skjuts 40 skott.

Skjuttid: 30 sek/skott. • Samtliga prickar skall beskjutas med ett skott med början från vänster. • Riktprickarnas hålstorlek: Sittande 5, 4, 3, 3, 3 mm. Stående, 10, 8, 6, 5, 4 mm. • Luckan på målet skall ha fälts igen helt eller i omedelbar anslutning till skottets

avfyrande, för att träff skall räknas. • Skott som avlossats före START och efter STOPP räknas som bom. • Tävlingsledare och eller jury skall särskilt kontrollera att riktprickarnas storlek

överensstämmer med reglementet, samt att tavlorna ej markerar träff vid träff på svart riktprick. (Detta förhindras om gummilist baktill tavlorna finns och är fastsatt)

Finalomgång • De 16 högst rangordnade skyttarna från grundomgången äger rätt att medverka i

finalomgången. • Vid förbunds, krets- och föreningsmästerskap skyttar till det antal och enligt de

bestämmelser som respektive styrelse fastställer. • I finalomgången möts skyttarna två och två, där segraren går vidare till nästa omgång. • Matchordning: Från vänster: 1-16, 8-9, 5-12, 4-13, 3-14, 6-11, 7-10, 2-15. Vid lika

placering lottas matchordning. I andra finalomgången möter segraren i första paret segraren i andra paret osv.

• Skyttar utslagna i kvartsfinal och semifinal får inbördes placering efter resultat i grundomgången.

Genomförande av final • Fritt antal provskott under 3 min. • Antal tävlingsskott: 10 st. Skjuttid: 30 sek i stå, 15 sek i sitt. • Riktprickarnas hålstorlek: Stående, 8, 6, 5, 4, 4 mm. Sittande, 3, 3, 3, 3, 3 mm.

7

Alternativt program Detta program kan användas vid förbunds-, krets-, och föreningsmästerskap. • Vid mästerskapstävlingar skall fallmålsställen vara av samma fabrikat. • Fritt antal provskott under 8 min på 10-ringad internationell luftgevärstavla eller mot

fallmålsställ. • Antal tävlingsskott: 25 alternativt 40. • Skjuttid: Sittande 2,5 min/serie, stående 4min/serie. • Samtliga prickar skall beskjutas med ett skott med start från vänster. • Riktprickarnas hålstorlek: Sittande, 5,4, 3, 3, 3 mm. Stående, 10, 8, 6, 5, 4 mm. • Luckan på målet skall ha fälts igen helt eller i omedelbar anslutning till skottets

avfyrande, för att träff skall räknas. • Skott som avlossats före START och efter STOPP räknas som bom.

Finalomgång vid Alternativt program • De 8 högst rangordnade skyttarna från grundomgången äger rätt att medverka i

finalomgången. • Samtliga prickar skall beskjutas med 1 skott med början från vänster. D.v.s. Första

skottet mot första pricken, andra skottet mot prick nummer två från vänster osv. • Skyttar utslagna i kvartsfinal och semifinal får inbördes placering efter resultat i

grundomgången.

8

2.8 Mästerskap

2.8.1 Mästerskapstävling Val av mästerskapsklass: När SM, Veteran SM och Junior SM anordnas samma dag kan skytt endast vara med i ett av mästerskapen såväl i lag som individuellt. Detta skall klart framgå av inbjudan Typ av Mästerskap Luftgevär Fallande mål

Svenskt Mästerskap. X X Svenskt Mästerskap för veteraner som under året fyller lägst 46 år X Svenskt Juniormästerskap. X Riksmästerskap sittande. X Riksmästerskap sittande med stöd. För veteraner som under året fyller lägst 46 år X Förbundsmästerskap X X Berättigade att medverka Svenskt mästerskap: Öppet för alla skyttar anslutna till FSR eller Skytte UO, dock lägst 13 år. Svenskt juniormästerskap: Öppet för alla skyttar anslutna till Skytte UO eller FSR som under året fyller lägst 13 år eller högst 20 år. Riksmästerskap sittande: Öppet för alla skyttar anslutna till Skytte UO eller FSR som under året fyller lägst 10 år eller högst 15 år. Riksmästerskap sittande med stöd: Öppet för alla skyttar anslutna till Skytte UO eller FSR som under året fyller lägst 46 år. Förbunds, Krets och Föreningsmästerskap: Enligt respektive styrelses bestämmande. Deltagande: I finalomgången deltar vid SM de 20 bästa skyttarna från kvalificeringen till final dock max 50 % av deltagarna i aktuell klass. Alla skyttar skall medverka som uppnått samma poängsumma som den skytt som är berättigad att delta som sista skytt i respektive omgång. Medger inte bananförhållandena så stort deltagarantal kan tävlingsledningen tillämpa särskiljningsregler enligt kapitel 14. Dock skall alltid banans kapacitet utnyttjas till fullo. Vid SM/JSM/RM fallmålsskytte äger de 16 bäst rangordnade skyttarna från grundomgången rätt att delta i finalomgången Lagtävlingar Luftgevär; SM Förbundslag: Sju föranmälda skyttar varav de fem bästa räknas. Luftgevär; SM Föreningslag: Tre föranmälda skyttar. Falling target; SM Förbundslag: Sju föranmälda varav de fem bästa räknas. Falling target; SM Föreningslag: Tre föranmälda skyttar Falling target; JSM Förbundslag: Fem föranmälda skyttar. Falling target: RM Förbundslag: Fem föranmälda varav de tre bästa resultaten räknas. Falling target: RM Föreningslag: Tre föranmälda skyttar.

9

2.9 Kommandoserie

2.9.1 Grundomgång vid luftgevärsskytte Vid skjutning av en omgång i en följd.

1. … skjutlaget, tag plats vid skjutbordet. 2. Skjutningen omfattar en grundomgång på … skott. 3. Fritt antal provskott får skjutas före första tävlingsskottet. 4. Förberedelsetid om 3 minuter börjar nu. 5. När förberedelsetiden är slut kommenderas Ladda, 15 sekunder kvar, nu. 6. Start alternativt färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 7. När fem minuter återstår av skjuttiden informeras skyttarna. 5 minuter kvar, nu. 8. Stopp alternativ Eld Upphör. (Under 3 sek.) 9. Ordna För Visitation. 10. Ta med utrustning och lämna skjutplatsen.

Vid skjutning med en serie i taget. 1. … skjutlaget, tag plats vid skjutbordet. 2. Skjutningen omfattar en grundomgång på … skott. Omgången genomförs med en serie åt

gången med en skjuttid av … minuter/serie. 3. Före första serien, skjuts fritt antal provskott under en tid av 8 min. 4. Förberedelsetid om 3 minuter börjar nu. 5. När förberedelsetiden är slut kommenderas Ladda, 15 sekunder kvar, nu. 6. Start alternativt färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 7. När 30 sek återstår av provskottstiden informeras skyttarna, 30 sekunder kvar, nu. 8. Stopp alternativ Eld Upphör. (Under 3 sek.) 9. Första serien, 5 skott, tid … minuter, Ladda. 10. Är det någon som inte är klar? 15 sekunder kvar, nu. 11. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 12. Eld upphör. (Under 3 sek.) Osv. alla serier. 13. Ordna För Visitation. 14. Ta med utrustning och lämna skjutplatsen.

OBSERVERA! Behöver skjutningen avbrytas före skjuttidens slut skall kommandot Avbryt Eldupphör användas

10

2.9.2 Grundomgång vid Fallandemål

1. … skjutlaget, tag plats vid skjutbordet. 2. Skjutningen omfattar en grundomgång, omfattande … skott. Omgången skjuts med ett

skott i taget med en skjuttid av … sekunder/skott. 3. Fritt antal provskott får skjutas före första tävlingsskottet på tavla eller fallandemål,

under en tid av 8 min. 4. Förberedelsetid om 3 minuter börjar nu. 5. När förberedelsetiden är slut kommenderas Ladda. (efter 10 sekunder.) Start. 6. När 30 sek återstår av provskottstiden informeras skyttarna, 30 sekunder kvar, nu. 7. Stopp. Ta tillbaks provskottstavlan. Om någon har skott kvar i vapnet skjut det mot

kulfånget. Start. (Efter 15 sekunder.) Stopp. Öppna laddlucka, fäst säkerhetspropp. För varje skott i tävlingsserierna:

8. Skott på prick nummer … Ladda. (efter 10 sekunder.) Start. 9. Efter … sekunder, Stopp.

Efter varje serie. 10. Öppna laddlucka, fäst säkerhetspropp

Efter omgång 11. Ordna För Visitation. 12. Ta med utrustning och lämna skjutplatsen.

OBSERVERA! Behöver skjutningen avbrytas före skjuttidens slut skall kommandot Avbryt Eldupphör användas

11

3. Korthåll.

3.1 Skjutprogram Skjutavstånd: 50 m. Tävlingsprogram. En tävling innefattar en Grundomgång. Grundomgången omfattar 4 serier. Serien omfattar 5 skott, totalt 20 skott, genomförandet sker vanligtvis genom att först skjuta provskott(6minuter)och därefter alla serierna i grundomgången i en följd med gemensam skjuttid. Alternativt kan skjutningen genomföras genom att skjuta en serie åt gången, då skjuts provskott före första serien med en separat skjuttid. Serierna betecknas och genomförs enligt följande. (För omgång se 3.3.1 och 3.3.2) Beteckning Genomförs Skjuttid Lm Liggande med stöd 4 min L Liggande med remstöd 4 min K Knästående 4 min S Stående 5 min

3.2. Klassindelning

3.2.1 Liggande Prestationsklasser Åldersklasser* Definition KL 1 KL 11 Skytt som under året fyller lägst 10 år* och högst 11 år. KL 2 KL 13 Skytt som under året fyller lägst 12 år och högst 13 år. KL 3 KL 15 Skytt som under året fyller lägst 14 år och högst 15 år. KL 4 KL 17 Skytt som under året fyller lägst 16 år och högst 17 år.

KL 56 Skytt som under året fyller lägst 56 år och högst 65 år. KL Elit KL 66** Skytt som under året fyller lägst 66 år.

Arrangör kan anordna en speciell klass för ”motionsskyttar” och föräldrar. Förslag på benämning är då L M.

3.2.2 Ställning

Yngre skytt än 10 år får delta i interna serieskjutningar och tävlingar.

Prestationsklasser Åldersklasser* Definition

K 1 K 56 Skytt som under året fyller lägst 56 K 2 K 66 Skytt som under året fyller lägst 66 K 3 K 4 K Elit

Lokalt och regionalt får även annan klassindelning användas. *Skytt som ingår i åldersklass, kan alternativt delta i sin prestationsklass. När detta val har gjorts får skytten ej skjuta i sin åldersklass under kalenderåret. **Arrangör uppmanas att vid behov dela upp klassen i KL 66 och KL 72. Vid förväntat lågt deltagarantal kan arrangören hänvisa skyttarna i åldersklass till sin aktuella prestationsklass.

12

3.3 Genomförande

3.3.1 Liggande Klasser Grund

omgång SkjuttidOmgång

Skjuttid Provskott

Skjuttid Integrerad

KL 11, 13, 15 Lm+Lm+Lm+Lm/L+L+L+L 16 min* 6 min* 22 min*

3.3.2 Ställningar

Klasser Grund omgång

SkjuttidOmgång

Skjuttid Provskott

Skjuttid Integrerad

Alla L+L+S+K 25 min* 6 min* 22 min*

*OBS! Vid skjutning på bana med taveltransportörer, skall skjuttiderna förlängas med 30 sekunder för varje tavelbyte.

3.4 Skjutplats Skjutplatsen skall vara så anordnad, att den skapar förutsättningar för en reglementerad skjutställning. Skjutplatsen bör vara jämn och av lämplig hårdhetsgrad, så att bekväm skjutställning kan intas. Ansvar: På skjutplatsen är skjutledaren ansvarig för säkerheten och att skjutningen genomföres enligt gällande regler. Skott får skjutas först efter det att kommando ELD har givits. Skott får ej skjutas efter det att kommandot ELD UPPHÖR har upphört. Kommandot ELD UPPHÖR kan ersättas med 3 sekunder lång visselsignal. Tiden: Tiden som kontrolleras av skjutledaren, räknas från kommando ELD till dess att ELD UPPHÖR upphört. För att säkerställa att alla nås av givna kommando bör visselpipa, tyfon eller högtalare användas. Skyttar som meddelat att de ej kan uppfatta kommandon med hörseln, bör ges möjlighet att med tecken få angivet skjuttidens början och slut. OBS! Vid kommandot AVBRYT skall all skjutning omedelbart upphöra. Vid upprop skall uppropare gå igenom de kommandon som kommer att användas vid den aktuella skjutningen.

• Skjutavståndet är 50 m, +/-0, 2 m. Tavelcentrum bör ligga på en höjd av 0,75m över skjutplatsen, +/-50 cm.

• Skjutplatsen bör i sidled ej ligga mer än 0,75m från en linje vinkelrätt mot tavlans centrum, och skall vara så anordnad så att den ger förutsättningar för en reglementerad skjutställning.

• Bredden på skjutplatsen bör vara 1,25m • Hårdgjord jämn vall rekommenderas. Sarg eller motsvarande får inte användas som stöd

för någon del av kroppen. • Skyddsmatta bör finnas där underlaget är blött • Skjutmatta ca 50x75 cm och högst 5 cm tjock får användas. Mattor får endast användas

enkla, d v s de får inte vikas dubbla eller rullas. • Vid skjutning på elektronisk bana skall monitoren vara vänd, så att bankontrollant kan ha

uppsikt över funktionen. • Markering; Kikarmarkering alternativt elektronisk markering. • När skytten påbörjar tävlingsserie, får endast ask eller magasin med rätt antal

tävlingsskott finnas tillgänglig för skytten. • Hjälp med att byta tavla är tillåten för alla klasser

13

3.5 Tavla 10-ringad internationell 50-meters tavla. Kompetens kan även tas på 25 m mot 1/2 tavla. Vid skjutning mot tavla med nio monterade tavlor (speglar), skall avståndet mellan varje tavlas centrum vara minst 20 cm. Följande skiss visar skjutordning i alfabetisk ordning, samt antal skott som skall skjutas mot respektive tavla. P= provskott. P E-3 F-2 A-3 D-2 G-3 B-2 C-3 H-2

3.6 Vimplar Vimplar ca 5 cm breda och 40 cm långa*, bör finnas ca 10 m och 30 m framför skyttarna och mellan var 4:e skytt. Vid SM och riksskyttetävling skall vindvimplar finnas. * OBS! Vimpeln får på inga villkor vara så lång att den vidrör marken. Materialet i vimpel bör vara av bomull. Plast skall ej användas.

3.7 Medhjälpare Medhjälpare är endast tillåten under provskott. Vid behov kan medhjälpare tillåtas för tavelbyte, i övrigt är all hjälp under skjuttiden förbjuden. Undantag kan medges för lägre klasser.

3.8 Fältskytte

3.8.1 Skjutprogram • Skjutavstånd: Max 100m • Tävlingen omfattar 5 – 8 stationer, inklusive en inskjutningsstation. • Vid varje skjutstation avlossas sex skott, fördelat på en eller flera figurer. • För skjutledare eller kontrollant påvisad klick räknas såsom inte avgivet skott. • Vid Svenskt Mästerskap sker skjutningen på 7 stationer med ett inskjutningsmål. • Kontroll av pipan kan ske både vid upprop eller vid första skjutstation enligt

tävlingsledarens bestämmelser.

Prestationsklasser Åldersklasser Definition Klass KF 1 Klass KF 11 Skytt som under året fyller lägst 10** år

och högst 11 år. Klass KF 2 Klass KF 13 Skytt som under året fyller lägst 12 år

och högst 13 år. Klass KF 3 Klass KF 15 Skytt som under året fyller lägst 14 år

och högst 15 år. Klass KF 4 Klass KF 17 Skytt som under året fyller lägst 16 år

och högst 17 år. Klass KF 56 Skytt som under året fyller lägst 56 år

och högst 66 år. Klass KF Elit

Klass KF 66* Skytt som under året fyller lägst 66 år.

14

3.8.2 Klassindelning Lokalt och regionalt får även annan klassindelning användas. *Arrangör uppmanas att vid behov dela upp klassen i KF 66 och KF 72. Skytt som ingår i åldersklassen KF 17, KF 56, KF 66 kan alternativt välja sin prestationsklass. När detta val gjorts får man inte gå tillbaks till sin åldersklass under året. Tävling bör utlysas i samtliga klasser. Vid förväntat lågt deltagarantal kan en arrangör hänvisa skyttarna i åldersklassen KF 17, KF 56 och KF 66 till sin aktuella prestationsklass. **Yngre skytt än lägsta åldersklassen får delta i föreningens skytteverksamhet i ”Utbildnings och övningssyfte under ledares handledning och överseende”. Yngre skytt kan även deltaga i interna serieskjutningar och tävlingar.

3.8.3 Genomförande Inskjutning Inskjutningsmålet bör vara en C 6 eller mål i motsvarande storlek på 50 m avstånd. Vid inskjutningsmålet bör vindvimplar vara uppsatta. Inskjutningen skall genomföras med två omgångar om vardera tre skott med fri skjuttid och valfri skjutställning. Efter varje omgång skall skyttarna gå fram och markera. Alternativt kan arrangören tillhandahålla kikare. Visningsfigur av den typ som skall beskjutas skall visas vid haltpåle. Skjutstationer

• Vid ”Haltpåle” skall motsvarande visningsfigur finnas. Måltyp, antal skott, skjutställning och skjuttid skall meddelas. Vid dubbelmål skall det meddelas i vilken ordning målen skall beskjutas. Om möjligt skall skjutstationen inte kunna ses från ”Haltpålen”.

• För klasserna KF 11-15, KF 17, KF 1 och KF 66 rekommenderas längre skjuttid. Dessa klasser skjuter enbart i liggande. Även klass KF 2 skjuter i liggande, men skall inte få förlängd skjuttid.

• Skjutstationbör vara minst en meter bred per skytt, med uppmärkta skjutplatser. • Bakgrund skall användas vid samtliga stationer • Behöver funktionären hjälp med kontroll av resultatskrivning och eller markering

skall detta vara utmärkt vid nummerpåle. • Vid dålig väderlek eller markförhållande skall skyddsmatta finnas. • Målen skall vara grupperade i grupper om fyra, med klara och tydliga skiljen. • Skjutstationschef svarar för att visitation blir genomförd samt att resultat blir upplästa

efter skjutningen. • Markering: Markering sker i första hand genom att skyttarna tillsammans med

skjutledare går fram och markerar. Sker markering genom att alla går fram skall en linje en meter ifrån figuren vara markerad. Endast skjutledare/markörchef får passera nämnda linje. Figurer bör bytas mellan varje skjutlag. Vid SM tävling skall figurer bytas mellan varje skjutlag. Markering kan alternativt ske med ”spade”, se kap 13.3.

Översikt

Skjutklass Skjutställning Skott/station Rekommenderad skjuttid KF 11-15 Liggande med stöd 6 60 -120 sek KF 17, 1, 2, Liggande 6 60 -120 sek KF 3, 4, Elit, KF 56 Liggande/Knästående 6 50 - 90 sek KF, 66 Liggande 6 75 -120 sek

15

3.8.4 Figurer och avstånd Rekommenderade avstånd. Figurmått i mm. OBS Inget mål får överskrida 100m avstånd.

Mål Namn Storlek mm

Avståndmeter

Mål Namn Storlek mm

Avståndmeter

5 443 32 21 1

C 4 40 x 36 25-50 T 4 74 x 42 25-55 5 443 32 21 1

C 5 50 x 45 30-60

T 5 90 x 52 35-65

5 443 32 21 1

C 6 60 x 54 35-65

T5 V T5 H

90 x 52 90 x 52

35-65 35-65

5 443 32 21 1

C 7 70 x 63 40-70

T 7 98 x 66 40-70

5 443 32 21 1

C 8 80 x 72 50-80

T 7 V T 7 V

120 x 70 120 x 70

40-75 40-75

5 443 32 21 1

C 10 100 x 90 60-90

T 10 104 x 96 50-90

4

3

2

1

1

2

3

4

S 4 V S 4 H

40 x 100 100 x 40 35-65

B 5 40 x 52 30-60

4

3

2

1

1

2

3

4

S 5 V S 5 H

50 x 125 125 x 50 40-75

B 9 70 x 90 50-85

L 9 L 14 L 20

38x90 60x140 86x200

35-55 55-75 75-100

B 13 100 x 130 70-100

Tunna K 80 x 100 60-90

B 20 110 x 200 80-100

16

3.9 Mästerskap

3.9.1 Mästerskapstävling Val av mästerskapsklass: När SM, Veteran SM och Junior SM anordnas samma dag kan skytt endast deltaga i ett av mästerskapen såväl i lag som individuellt. Detta skall klart framgå av inbjudan. Typ av Mästerskap Liggande Ställningar Fältskjutning Svenskt Mästerskap X X X Svenskt Veteranmästerskap X X X Svenskt Juniormästerskap X X X Svenskt Skolmästerskap X X Riksskyttetävling X X X Riksmästerskap (20-25år) X X X Förbundsmästerskap X X X Berättigade att medverka Svenskt mästerskap: Öppet för alla skyttar anslutna till FSR eller Skytte UO, som under året fyller lägst 13 år. Svenskt veteranmästerskap: Öppet för alla skyttar anslutna till FSR som under året fyller lägst 56 år. Svenskt juniormästerskap: Öppet för alla skyttar anslutna till Skytte UO eller FSR som under året fyller lägst 13 år eller högst 20 år oberoende av klasstillhörighet. Svenskt Skolmästerskap: Öppet för elever oberoende av föreningstillhörighet som under året fyller lägst 12 år eller högst 17 år. Riksskyttetävling: Öppet för alla skyttar anslutna till FSR eller Skytte UO, som under året fyller lägst 13 år. Skyttar till det antal som arrangören i samråd med FSR bestämmer. Riks Mästerskap: Öppet för alla skyttar anslutna till FSR eller Skytte UO, som fyller lägst 21 år eller högst 25 år oberoende av klasstillhörighet. Förbunds, Krets och Föreningsmästerskap: Enligt respektive styrelses bestämmande. Lagtävlingar SM/Förbundslag: Sju föranmälda skyttar, varav de fem bästa räknas. SM/Föreningslag: Tre föranmälda skyttar. JSM/Förbundslag: Fem föranmälda skyttar. JSM/Föreningslag: Två föranmälda skyttar. Skol-SM/Skollag: Två föranmälda skyttar i samma skjutklass. OBS! Elev vid skyttegymnasium äger inte rätt att medverka i lagtävlingen.

3.9.2 Mästerskapsprogram Liggande Provskott Antal serier Skjuttid Integrerad skjuttid Grundomgång 6 min L+L+L+L 16 min 22 min Finalserie 1-2 6 min L+L 8 min 14 Finalserie 3 L 30 sek/skott Ställningar Provskott Antal serier Skjuttid Skjuttid

Integrerad Grundomgång 6 min L+L+S+K 25 min 31 min Finalserie 1-2 6 min L+K 11 min 17 min Finalserie 3 S 1 min/skott

17

Skjuttiderna är de som anges ovan vid finalomgången sker markering enligt följande. Liggande och Ställningar: Summamarkering av finalserie 1 och 2. För de avslutande fem skotten sker öppen markering efter varje skott. Deltagande: I finalomgången deltar vid SM och vid allmän riksskyttetävling de 20 bästa och lika. Till finalen skall alla skyttar medverka som i föregående omgång uppnått samma poängsumma som den skytt som är berättigad att delta som sista skytt. Medger inte banförhållandena så stort deltagarantal kan tävlingsledningen tillämpa särskiljningsregler enligt kapitel 14. Dock skall i sådant fall alltid banans kapacitet utnyttjas till fullo.

3.9.3 Mästerskap fält Tävlingens omfattning Vid Svenskt Mästerskap sker skjutningen på 7 stationer varav ett skall vara i knästående. Vid JSM och Skol-SM sker skjutningen över 6 stationer.

18

3.10 Kommandoserie

3.10.1 Kommandoserie banskytte (transportör) EXEMPEL. (Mästerskap, grundomgång, taveltransportör)

1. … skjutlaget, tag plats på vallen. 2. Skjutningen omfattar en grundomgång avseende 20 skott liggande

under en tid av 19 ½ minut. 3. Fritt antal provskott får skjutas före första tävlingsskottet, under en tid av 6 minuter. 4. Förberedelsetid om 3 minuter börjar nu. 5. När förberedelsetiden är slut kommenderas Ladda, 15 sekunder kvar nu. 6. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 7. 20 sekunder kvar av provskottstiden, nu. 8. Eld upphör. (Under 3 sekunder.) 9. Lägg undan provskott. 10. Ladda, 15 sekunder kvar, nu. 11. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 12. 2 (Två) minuter kvar av skjuttiden, nu. 13. Eld upphör. (Under 3 sekunder) 14. Patron ur ordna för Visitation. 15. Tag med utrustningen och lämna vallen. OBSERVERA! Behöver skjutningen avbrytas före skjut tidens slut skall kommandot Avbryt, Eld upphör användas. Vid final En minut kvar tillämpas före första liggande skottet i finalens första skott. För återstående skott: Fråga, är det någon som inte är klar? Kommendera därefter 15 sekunder kvar En minut kvar skall användas om någon funktionär uppehållit sig i målområdet t ex vid markering.

19

3.10.2 Kommandoserie banskytte (elektronisk markering) EXEMPEL: Öppen markering monitorerna påslagna under alla serierna, ställningsserie,

1. … skjutlaget ta plats på vallen 2. Skjutningen omfattar en grundomgång i ställningar, innefattar 10 skott liggande, 5 skott

stående och 5 skott knästående under en tid av 25 minuter. 3. Fritt antal provskott får skjutas före första tävlingsskottet, under en tid av 6 minuter. 4. Förberedelsetid om 3 minuter börjar nu. 5. När förberedelsetiden är slut kommenderas Ladda, 15 sekunder kvar nu. 6. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 7. 20 sekunder kvar av provskottstiden, nu. 8. Eld upphör. (Under 3 sekunder.) 9. Lägg undan provskott. 10. Ladda, 15 sekunder kvar, nu 11. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 12. 2 (Två) minuter kvar av skjuttiden, nu. 13. Eld upphör. (Under 3 sekunder.) 14. Patron ur ordna för Visitation. 15. Ta med utrustningen och lämna vallen. OBSERVERA! Behöver skjutningen avbrytas före skjut tidens slut skall kommandot Avbryt, Eld upphör användas. Vid final En minut kvar tillämpas före första liggande skottet i finalens första skott. För återstående skott: Fråga, är det någon som inte är klar? Kommendera därefter 15 sekunder kvar En minut kvar skall användas om någon funktionär uppehållit sig i målområdet t ex vid markering.

20

3.10.3 Kommandoserie fältskytte Exempel på kommandoserie. Vid haltpålen:

1. Jag hälsar skyttarna välkomna till skjutstation nr … 2. Målet är … figur. (Målet visas.) Antal skott är 6. 3. Skjutställning liggande, för klasserna 11-17, 1, 2 och 66, ( och knästående för klasserna … ) Skjuttiden är… sekunder för klasserna …, och … sekunder för klasserna… 4. Till eldställningarna, Framåt 5. Punkterna 2-3 kan ersättas av skrivet PM till varje skytt.

Vid eldställningarna: 1. Inta respektive skjutställning, med mynningen uppåt i skjutriktningen,

med sex patroner Ladda. 2. En minut kvar nu. 3. 15 sekunder kvar, nu. 4. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 5. Eld upphör. (Under 3 sekunder.) 6. Patron ur, ordna för Visitation. 7. Skytt nr … läser markeringen och skytt nr … kontrollerar min skrining. 8. Stationschef skall läsa upp resultaten och överlämna tävlingskorten till patrullchefen. 9. Be patrullchefen hålla patrullen samlad till nästa station.

OBSERVERA! Behöver skjutningen avbrytas före skjuttidens slut skall kommandot Avbryt, Eld upphör användas. Förekommer två olika skjuttider inom samma patrull. Skall när den första/kortare skjuttiden är slut, kommenderas Första Slut.(Utdraget under 3 sekunder.) När den sista/långa skjuttiden är slut, kommenderas Eld upphör. (Under 3 sek).

21

4. Gevär 6,5

4.1. Skjutprogram Skjutavstånd: 300 m. 200 m kan användas för klasserna G 15, G, 17 och G 66. Tävlingsprogram. En tävling innefattar 1-3 Omgångar, varje Omgång involverar 2-4 Serier. Serie inbegriper 5 skott. Serierna genomförs i olika ställningar beroende på program. Förberedelsetid: Före serie i liggande skall 1 minuts förberedelsetid ges. Före serie i Knä/Stå/Ställning skall 2 minuters förberedelsetid ges Före Finalskot skall 15 sekunders förberedelsetid ges Serierna betecknas och genomförs enligt följande Beteckning Genomförs Skjuttid Lm Liggande med stöd 2,5 min L Liggande med remstöd 1,5 min K Knästående 3 min S Stående 5 min St Ställningsserie kombinerat med 3 skott Knästående + 2 skott Stående 3 min

4.2 Klassindelning

4.2.1 Åldersklasser

Yngre skytt än 12 år får endast ställa upp i interna serieskjutningar och tävlingar.

Åldersklass* Definition Klass G 15 Skytt som under året fyller lägst 12 och högst 15 år. Klass G 17 Skytt som under året fyller lägst 16 och högst 17 år. Klass G 56 Skytt som under året fyller lägst 56 och högst 65 år. Klass G 66** Skytt som under året fyller lägst 66 år.

Lokalt och regionalt får även annan klassindelning användas. *Skytt som ingår i åldersklassen kan alternativt medverka i sin prestationsklass, när detta val gjort får skytten inte gå tillbaks, till sin åldersklass under kalenderåret. **Arrangörer uppmanas att vid behov dela upp klassen i 66 och 72. Vid förväntat lågt deltagarantal kan arrangören hänvisa skyttarna i åldersklasserna 56 och 66 till sin aktuella prestationsklass.

4.2.2 Prestationsklasser Skytt som normalt presterar nedanstående poäng eller bättre skall

placeras i därför avsedd klass Klass Liggande Ställning Knästående Stående G Elit 48,5 43 47 40 G 4 47 40 45 35 G 3 46 37 43 30 G 2 44 G 1 Skytt som inte uppnått resultat för högre klass Skytt som enbart skjuter liggande, bedöms efter kolumnen Liggande

22

4.3 Genomförande

4.3.1 Liggande Antal serier Klasser Skott Skjuttid

/ serie Grundomgång Alternativ Grundomgång G 15 5 2,5 min Lm+Lm+Lm Lm+Lm+Lm+Lm G 17, 1, 66 5 2,5 min L+L+L L+L+L+L G 2,3 5 1,5 min L+L+L L+L+L+L G 4, 56, Elit 5 1,5 min L+L+L L+L+L+L

4.3.2 Ställningar Klasser Skott Grundomgång Alternativ Grundomgång

G 3, G 4, GE, G 56 och G 66 5 L+L+St L+L+K+S G 2 5 L+L+K L+L+L+K G 1 och G 17 5 L+L+L L+L+L+L

4.3.4 Provskott

Typ av omgång Markering Antal Skott Skjuttid Manuell 5 30 sek/skott Grundomgång

Alternativt program Elektronisk 5 3 min Manuell 3 30 sek/skott Mellanomgång och

Final Elektronisk 3 2 min

4.3.5 Markering

Omgång Markering Serie 1 Serie 2 Serie 3 Serie 4 Manuell Öppen skott för skott* Sluten* Mellan-

omgång Elektronisk Öppen Öppen Manuell Öppen skott för skott* Summa-läge* Sluten* Grund-

* Kikare tillåten under serien

omgång Elektronisk Öppen Öppen Öppen Manuell Öppen skott för skott* Summa-läge* Summa-läge* Sluten* Alternativt

program Elektronisk Öppen Öppen Öppen Öppen

23

4.4 Skjutplats Skjutplatsen skall vara så anordnad, att den skapar förutsättningar för en reglementerad skjutställning. Skjutplatsen bör vara jämn och av lämplig hårdhetsgrad, så att bekväm skjutställning kan intas. Ansvar: På skjutplatsen är skjutledaren ansvarig för säkerheten och att skjutningen genomföres enligt gällande regler. Skott får skjutas först efter det att kommando ELD har givits. Skott får ej skjutas efter det att kommandot ELD UPPHÖR har upphört. Kommandot ELD UPPHÖR kan ersättas med 3 sekunder lång visselsignal. Tiden: Tiden som kontrolleras av skjutledaren, räknas från kommando ELD till dess att ELD UPPHÖR upphört. För att säkerställa att alla nås av givna kommando bör visselpipa, tyfon eller högtalare användas. Skyttar som meddelat att de ej kan uppfatta kommandon med hörseln, bör ges möjlighet att med tecken få angivet skjuttidens början och slut. OBS. Vid kommandot AVBRYT skall all skjutning omedelbart upphöra. Vid upprop skall uppropare gå igenom de kommandon som kommer att användas vid den aktuella skjutningen.

• Skjutavståndet är 300 m, +/-1 m. Tavelcentrum bör ligga på en höjd av 3,0, +/- 4,0 m över skjutplatsen.

• Skjutplatsen bör i sidled ej ligga mer än 6 m från en linje vinkelrätt mot tavlans centrum, och skall vara så anordnad så att den ger förutsättningar för en reglementerad skjutställning.

• Hårdgjord jämn vall rekommenderas. Sarg eller liknade får inte användas som stöd för någon del av kroppen.

• Skyddsmatta bör finnas där underlaget är blött • Skjutmatta ca 50x75 cm och högst 5 cm tjock får användas. Mattor får endast användas

enkla, d v s de får inte vikas dubbla eller rullas. • Vid skjutning på elektronisk bana skall monitoren vara så vänd så att bankontrollant kan

ha uppsikt över funktionen. • Markering sker manuellt alternativt med elektronik. Vid manuell markering skall

kontrollant övervaka markeringen i markörgraven. Markering av grundomgång sker med öppen markering av valör och läge för varje skott- efter första serien. Markering av finalomgång sker med summa markering efter första serien, därefter markering skott för skott. Protokollföring av final sker endast vid skjutplats.

4.5 Tavla Nationell eller internationell. Vid Svenskt mästerskap och riksskyttetävlingar skall internationell tavla användas. Vid övriga tävlingar, enligt arrangörens bestämmande.

4.6 Vimplar Vimplar ca 12 cm breda och 115 cm långa*, bör finnas ca 50, 100 och 200m framför skyttarna och mellan var 4:e skytt. Vid SM och riksskyttetävling skall vindvimplar finnas. * OBS! Vimpeln får på inga villkor vara så lång att den vidrör marken. Materialet i vimpel bör vara av bomull. Plast skall ej användas.

4.7 Medhjälpare Medhjälpare är endast tillåten under provskott. I övrigt är alla hjälp under skjuttiden förbjuden. Undantag kan medges för lägre klasser.

24

4.8 Fältskytte

4.8.1 Skjutprogram • Tävlingen omfattar 5 – 8 stationer, inklusive en inskjutningsstation. • Vid varje skjutstation avlossas sex skott, mot ett eller två mål. • För skjutledare eller kontrollant påvisad klick räknas såsom inte avgivet skott. • Kontroll av pipan kan ske både vid upprop eller vid första skjutstation, enligt

tävlingsledarens bestämmelser.

4.8.2 Klassindelning

Lokalt och regionalt får även annan klassindelning användas.

Prestationsklasser Åldersklasser* Definition GF 1 GF 15* Skytt som under året fyller lägst

12 och högst 15 år GF 2 GF 17 Skytt som under året fyller lägst

16 år eller högst 17år. GF 3 GF 56 Skytt som under året fyller lägst

56 och högst 65 år GF 4 GF 66** Skytt som under året fyller lägst

66 år. GF Elit

Yngre skytt än 12 år får endast ställa upp i interna serieskjutningar och tävlingar. Vid förväntat lågt deltagarantal kan arrangören hänvisa skyttarna i åldersklasserna GF 56 och GF 66 till sin aktuella prestationsklass. *Skytt som ingår i åldersklassen kan alternativt välja sin prestationsklass, när detta val gjort får skytten inte gå till baks till sin åldersklass under kalenderåret. **Arrangörer uppmanas att vid behov dela upp klassen i GF 66 och GF 72.

4.8.3 Genomförande

Inskjutning

Skjutklass Skjutställning Antal skott Skjuttid GF 15 Liggande med stöd 6 70 - 90 sek GF17, 1, 2, 66 Liggande 6 70 - 90 sek. GF 3, 4, Elit och 56 Liggande/Knästående 6 30 – 60 sek

Inskjutningsmålet bör vara en C 30 eller mål i motsvarande storlek på 300m avstånd. Inskjutningen skall genomföras med 6 skott med gängse skjuttider. Visningsfigur av den typ som skall beskjutas skall visas vid haltpåle. Skjutstationer

• Vid ”Haltpåle” skall motsvarande visningsfigur finnas. Måltyp, Antal skott, Skjutställning och Skjuttid skall meddelas. Vid dubbelmål skall turordningen meddelas. Om möjligt skall skjutstationen inte kunna ses från ”Haltpålen”.

• För klasserna GF 15, GF 17, GF 1 och GF 66 rekommenderas längre skjuttid. Dessa klasser skjuter enbart i liggande. Även klass GF 2 skjuter i liggande men skall inte få förlängd skjuttid.

• Skjutstation bör vara minst en meter bred per skytt, med uppmärkta skjutplatser. • Bakgrunder skall användas vid de stationer där uppslag från kulan kan försämra

figurens utseende.

25

• Bakgrund skall vara av den storleken så att hela ringkornets täckningsbredd omfattas

av bakgrunden • Behöver funktionären hjälp med kontroll av resultatskrivning och eller markering

skall detta vara utmärkt vid nummerpåle. • Vid dålig väderlek eller markförhållande skall skyddsmatta finnas. • Målen skall vara grupperade i grupper om fyra, med klara och tydliga skiljen. • Skjutstationschef svarar för att visitation blir genomförd samt att resultaten blir

upplästa efter skjutningen • Markering: Markering sker genom markering med ”spade”, se kap 13.3.

26

4.8.4 Figurer Fältskyttemål och avstånd – Gevär. Rekommenderat avstånd. Figurmått i cm

Mål Namn Mått Avstånd MÅL Namn Mått Avstånd

C 15 D

15x13,5 125-175

1/7

20x26

225-280

S 10 D V S 10 D H

10x25

150-200 125-175

B45

35x45

375-425

S 15 D V S 15 D H

15x37,5

175-225 150-200

B 65

50 x 65

475-550

Tunna D

16x20

150-200

B 100

55 x 100

520-610

C 20

20x18 185-235

1/8

37x21

200-265

C 25 25x22,5 220-270

1/6 Rak

45x26

250-315

C 30

30x27

270-320

1/6 H V

45x26

260-325

C 35

35X31,5

320-370

1/4 Rak

49x33

300-375

C 40

40x36 360-410

1/4 H V

60x35

325-400

C 50

50x45

430-480

1/3

52x48

375-475

S 20 V S 20 H

20x50 50x20

275-325 225-275

Tunna V Tunna H

40x50 410-490 50x40 400-460

L 1 L 2 L 3

19x45 30x70 43x100

S 25V S 25H

25x62,5 62,5x25

340-390 280-330

210-260 325-385 425-500

27

4.9 Mästerskap

4.9.1 Mästerskapstävling Val av mästerskapsklass: När SM, Veteran SM och Junior SM anordnas samma dag kan skytt endast deltaga i ett av mästerskapen såväl i lag som individuellt. Detta skall klart framgå av inbjudan. Typ av Mästerskap Liggande Ställningar Fältskjutning Svenskt Mästerskap X X X Svenskt Veteranmästerskap X X X Svenskt Juniormästerskap X X X Svenskt Skolmästerskap X X Riksskyttetävling X X X Riksmästerskap. (20-25år) X X Förbundsmästerskap X X X Individuellt: Svenskt mästerskap: Öppet för alla skyttar anslutna till FSR eller Skytte UO som under året fyller lägst 13 år. Svenskt veteranmästerskap: Öppet för alla skyttar anslutna till FSR som under året fyller lägst 56år. Svenskt juniormästerskap: Öppet för alla skyttar anslutna till Skytte UO eller FSR som under året fyller lägst 13 år eller högst 20 år oberoende av klasstillhörighet. Riksmästerskap: Öppet för alla skyttar anslutna till Skytte UO eller FSR som under året fyller lägst 21 år eller högst 25 år oberoende av klasstillhörighet. Svenskt Skolmästerskap: Öppet för elever oberoende av föreningstillhörighet som under året fyller lägst 12 år och högst 17 år. Riksskyttetävling: Öppet för alla skyttar anslutna till FSR eller Skytte UO som under året fyller lägst 13år. Skyttar till det antal som arrangören bestämmer. Lagtävlingar SM/Förbundslag: Sju föranmälda varav de fem bästa räknas. SM/Föreningslag: Tre föranmälda skyttar Veteran SM/Förbundslag: Sju föranmälda varav de fem bästa räknas. JSM/Förbundslag: Fem föranmälda varav de tre bästa räknas. JSM/Föreningslag: Två föranmälda skyttar. Skol SM/Skollag: Två föranmälda skyttar i samma skjutklass. OBS! Elev vid skyttegymnasium äger inte rätt att medverka i lagtävlingen.

28

4.9.2 Mästerskapsprogram LIGGANDE Grundomgång Mellanomgång Final Mästerskapsprogram 5 prov 3 prov 3 prov

+L+L+L +L+L +L+L Alternativt Mästerskapsprogram

5 prov 3 prov + L+L+L+L - +L+L+L

STÄLLNINGAR Grundomgång Mellanomgång Final Mästerskapsprogram 5 prov 3 prov 3 prov

+L+L+St +L+St +K+S Alternativt Mästerskapsprogram

5 prov 3 prov + L+L+K+S - +L+K+S

Skjuttiderna är de som anges i 4.1 förutom vid finalomgången där följande tillämpas Liggande: 1,5 min/serie med summa och lägesmarkering efter varje serie. För de avslutande fem skotten är skjuttiden 30 sekunder per skott, med öppen markering efter varje skott. Ställningar: Liggande 1,5min/serie, Knästående 3min/serie med summa och lägesmarkering efter varje serie. För de avslutande fem skotten i Stående är skjuttiden 1min per skott, med öppen markering efter varje skott. Deltagande: I finalomgången deltar vid SM och vid allmän riksskyttetävling de 20 bästa skyttarna och lika från kvalificeringen till final. Medger inte banförhållandena så stort deltagarantal kan tävlingsledningen tillämpa särskiljningsregler enligt kapitel 14. Dock skall i sådant fall alltid banans kapacitet utnyttjas till fullo. Om banförhållandena medger skall samtliga skyttar delta i mellanomgången.

4.9.3 Val av Mästerskapsprogram SM-arrangör skall i samverkan med FSR med hänsyn till traditioner, bankapacitet och deltagarantal avgöra vilket Mästerskapsprogram som skall användas. Alternativt program används, när arrangören i planeringsskedet finner att befintliga förutsättningar i form av antal skjutplatser, starter och disponibel tid omöjliggör att tävlingen kan genomföras under fastställd tidsperiod. Avses alternativt program användas skall detta meddelas senast 6månader i förväg. När arrangören under tävlingsdagen upptäcker att planerat program inte kan genomföras på grund av uppkomna händelser som otjänlig väderlek, uppkommet strömavbrott, tillfälligt materielfel eller något annat oförutsett avgör tävlingsledare tillsammans med Jury hur tävlingarna skall genomföras.

4.9.4 Mästerskap fält Tävlingens omfattning. Vid Svenskt Mästerskap sker skjutningen på 8:a stationer varav två skall vara i knä. Veteraner och Juniorer skjuter mot 8:a stationer varav ett i knästående, vid förbundsmästerskap enligt respektive skytteförbunds bestämmande.

29

4.10 Kommandoserier

4.10.1 Kommandoserie banskytte (Manuell markering) Exemplet avser grundomgång för klass G2 och högre. Liggande

1. … skjutlaget, tag plats på skjutvallen. 2. Skjutningen omfattar en grundomgång enligt programmet för respektive klass. 3. Före första serien, 5 provskott, tid 30 sekunder per skott, med 5 patroner Ladda och

Säkra. 4. En minut kvar, nu. 5. Första provskottet Osäkra, 15 sekunder kvar, nu. 6. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 7. Eld upphör. (Under 3 sek.) 8. Markering kommer. 9. Någon som inte uppfattat sin markering? 10. Andra provskottet 15 sekunder kvar, nu. 11. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 12. Eld upphör. (Under 3 sek.) Osv. alla provskott. 13. Första serien, 5 skott, tid 1½ minut, med 5 patroner, Ladda. 14. Är det någon skytt som inte är klar? 15 sekunder kvar, nu. 15. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 16. Eld upphör. (Under 3 sek.) 17. Markering kommer. 18. Någon som inte uppfattat sin markering? 19. Andra serien, 5 skott, tid 1 ½ minut, med 5 patroner, Ladda. 20. Är det någon som inte är klar? 15 sekunder kvar, nu. 21. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 22. Eld upphör. (Under 3 sek.) 23. Tredje serien. (Se serie två, punkt 19-22.) 24. Patron ur ordna för Visitation. 25. Ta med utrustning och lämna vallen.

OBSERVERA! Behöver skjutningen avbrytas före skjuttidens slut skall kommandot Avbryt Eldupphör användas. Förekommer två olika skjuttider för skyttar ur olika klasser i samma lag. Skall när den första/korta skjuttiden är slut, kommenderas Första slut (utdraget under 3 sek.) När den sista/långa skjuttiden är slut, kommenderas Eld upphör (under 3 sek.)

30

4.10.2 Kommandoserie banskytte (Elektronisk markering) Exemplet avser gevär ställningar för klass G2 och högre.

1. … skjutlaget, ta plats på skjutvallen 2. Skjutningen omfattar en grundomgång enligt programmet för respektive klass 3. Före första serien 5 provskott, tid 3 minuter, med 5 patroner Ladda och Säkra. 4. En minut kvar nu. 5. Osäkra, 15 sekunder kvar nu. 6. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 7. Eldupphör. (Under 3 sekunder.) 8. Första serien 5 skott, tid 1½ minut, med 5 patroner, Ladda. 9. Är det någon skytt som inte är klar? 15 sekunder kvar, nu. 10. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 11. Eld upphör. (Under 3 sek.) 12. Andra serien 5 skott, tid 1½ minut, med 5 patroner, Ladda. 13. Är det någon som inte är klar? 15 sekunder kvar, nu. 14. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 15. Eld upphör. (Under 3 sek.) 16. Tredje serien 3 skott knästående och 2 skott stående, tid 3 minuter;

Klass 2, 5 skott knästående, tid 3 minuter. För liggandeskyttar kommenderas första slut efter 1½ minut, skyttarna ligger kvar på sina platser till dess att eld upphör kommenderats. Med 5 patroner Ladda och Säkra.

17. 2 (Två) minuter kvar nu. 18. Osäkra, 15 sekunder kvar nu. 19. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 20. Första Slut 21. Eld upphör (Under 3 sekunder.) 22. Patron ur, ordna för Visitation. 23. Ta med utrustning och lämna vallen.

OBSERVERA! Behöver skjutningen avbrytas före skjut tidens slut skall kommandot Avbryt Eldupphör användas. Förekommer två olika skjuttider för skyttar ur olika klasser i samma lag. Skall när den första/korta skjuttiden är slut, kommenderas Första slut (utdraget under 3 sek.) När den sista/långa skjuttiden är slut, kommenderas Eld upphör (under 3 sek.)

31

32

4.10.3 Kommandoserie fältskytte Exempel på kommandoserie. Vid haltpålen: 1. Jag hälsar skyttarna välkomna till skjutstation nr 2. Målet är … figur. (Målet visas.) Antal skott är 6. 3. Skjutställningen är liggande för klasserna …, (och knästående för klasserna ) Skjuttiden är … sekunder för klasserna …, och … sekunder för klasserna … 4. Till eldställningarna, Framåt 5. Punkterna 2-3 kan ersättas av skrivet PM till varje skytt. Vid eldställningarna: 1. Inta respektive skjutställning, med mynningen uppåt i skjutriktningen. 2. Ladda och Säkra. 3. En minut kvar, nu. 4. Osäkra, 15 sekunder kvar, nu. 5. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 6. Eld upphör. (Under 3 sekunder.) 7. Patron ur, ordna för Visitation. 8. Kikare får användas. 9. Skytt nr … läser markeringen och skytt nr … kontrollerar min skrining. 10. Stationschefen skall läsa upp resultaten och överlämna tävlingskorten till patrullchefen. 11. Be patrullchefen hålla patrullen samlad till nästa station. OBSERVERA! Behöver skjutningen avbrytas före skjut tidens slut skall kommandot Avbryt Eldupphör användas. Förekommer två olika skjuttider för skyttar ur olika klasser i samma patrull. Skall när den första/korta skjuttiden är slut, kommenderas Första slut (utdraget under 3 sek.) När den sista/långa skjuttiden är slut, kommenderas Eld upphör (under 3 sek.)

33

5. Kpist

5.1 Program Skjutning med Kpist får inte ske före fyllda 17 år enligt gällande lagstiftning. Skjutavstånd: 100 m. Tävlingsomgång: En tävling omfattar en till tre omgångar, varje omgång omfattar 3-4 serier á 5 skott. Serierna genomförs i olika ställningar beroende på typ av tävling. Förberedelsetid:. Före serie i liggande skall 1 minuts förberedelsetid ges. Före serie i Knä/Stå skall 2 minuters förberedelsetid ges Före Finalskot skall 15 sekunders förberedelsetid ges Serierna betecknas och genomförs enligt följande Beteckning Genomförs Skjuttid L Liggande 15 sek K Knästående (magasinet får endast laddas med 1 skott) 3 min S Stående (magasinet får endast laddas med 1 skott) 3 min

5.2 Klassindelning

5.2.1 Liggande och Ställningar Prestationsklasser Åldersklasser* Definition Kp 1 Klass Kp 56 Skytt som under året fyller lägst 56 och högst 65 år. Kp 2 Klass Kp 66** Skytt som under året fyller lägst 66 Kp 3 Kp 4

Lokalt och regionalt får även annan klassindelning användas. *Skytt som ingår i åldersklassen kan alternativt delta i prestationsklass, när detta val gjorts får skytten inte gå tillbaka till åldersklass under kalenderåret. Vid förväntat lågt deltagarantal kan arrangören hänvisa skyttarna i åldersklassen 56 och 66 till sin aktuella prestationsklass. ** Arrangörer uppmanas att vid behov dela upp klassen i Kp66 och Kp72.

5.3 Genomförande

Kp Elit

5.3.1 Liggande Klasser Grundomgång Alternativ grundomgång Alla L+L+L+L L+L+L+L+L+L

5.3.2 Ställningar Klasser Grundomgång Alternativ grundomgång Kp1 L+L+L+L L+L+L+L+L+L Kp2. L+L+L+K L+L+L+L+K+K Kp3, 4, Elit, 56,66 L+L+K+S L+L+K+K+S+S

34

5.3.3 Provskott

Typ av omgång Markering

Antal Skott Skjuttid Manuell 5 30 sek/skott

Grundomgång Elektronisk

5.3.4 Markering

5 3 min Manuell 3 30 sek/skott Mellanomgång och

Final Elektronisk 3 2 min

Omgång Markering Serie 1 Serie 2 Serie 3 Serie 4 Serie 5 Serie 6 Manuell Öppen

skott för skott*

Sluten* Sluten* Sluten*

Grund- omgång Elektronisk Öppen Öppen Öppen Öppen

Manuell Öppen

skott för skott*

Sluten* Sluten*

Mellan- omgång

Elektronisk Öppen Öppen Öppen Manuell Öppen Sluten* Sluten* Sluten* Sluten* Sluten*

skott för skott* Alternativt

program Elektronisk Öppen Öppen Öppen Öppen Öppen Öppen * Kikare tillåten under serien

5.4 Skjutplats Skjutplatsen skall vara så anordnad, att den skapar förutsättningar för en reglementerad skjutställning. Skjutplatsen bör vara jämn och av lämplig hårdhetsgrad, så att bekväm skjutställning kan intas. OBS! Tävlingsledning skall tillhandahålla kompletterande stöd för magasinsbotten i de fall då skjutvallen ligger onormalt lågt i förhållande till tavlornas placering. Ansvar: På skjutplatsen är skjutledaren ansvarig för säkerheten och att skjutningen genomföres enligt gällande regler. Skott får skjutas först efter det att kommando ELD har givits. Skott får ej skjutas efter det att kommandot ELD UPPHÖR har upphört. Kommandot ELD UPPHÖR kan ersättas med 3 sekunder lång visselsignal. Tiden: Tiden som kontrolleras av skjutledaren, räknas från kommando ELD till dess att ELD UPPHÖR upphört. För att säkerställa att alla nås av givna kommando bör visselpipa, tyfon eller högtalare användas. Skyttar som meddelat att de ej kan uppfatta kommandon med hörseln, bör ges möjlighet att med tecken få angivet skjuttidens början och slut. OBS! Vid kommandot AVBRYT skall all skjutning omedelbart upphöra. Skjutplatsen skall vara så anordnad, att den skapar förutsättningar för en reglementerad skjutställning. Skjutplatsen bör vara jämn och av lämplig hårdhetsgrad, så att bekväm skjutställning kan intas. Vid upprop skall uppropare gå igenom de kommandon som kommer att användas vid den aktuella skjutningen

35

• I liggande får laddning ske endast med det antal patroner som serien omfattar. • I knästående och stående skall laddning ske med en patron i taget. Vapnet skall vara säkrat

vid laddning. • Skyddsmatta bör finnas där underlaget är blött • Skjutmatta ca 50x75 cm och högst 5 cm tjock får användas. Mattor får endast användas

enkla, d v s de får inte vikas dubbla eller rullas. • Vid skjutning på elektronisk bana skall monitoren vara vänd så att bankontrollant kan ha

uppsikt över funktionen. • Vid upprop skall uppropare gå igenom de kommandon som kommer att användas vid den

aktuella skjutningen samt låta kontrollera pipan. Markering: Sker manuellt alternativt med elektronik. Vid manuell markering skall kontrollant övervaka markeringen i markörgraven. Markering av grundomgång och mellanomgång sker med: Öppen markering av valör och läge för varje skott- efter första serien och summa och läge efter den andra serien. Markering av finalomgång: Sker med summa markering och läge efter första serien, och vid alternativt program även vid den andra serien, därefter markering skott för skott. Protokollföring av final sker endast vid skjutplats.

5.5 Tavla 10 ringad internationell 300m tavla,

5.6 Vimplar Vimplar ca 8 cm breda och 60 cm långa*, bör finnas ca 25m och 75m framför skyttarna och mellan var 4:e skytt. Vid SM och riksskyttetävling skall vindvimplar finnas. * OBS! Vimpeln får på inga villkor vara så lång att den vidrör marken. Materialet i vimpel bör vara av bomull, plast skall ej användas.

5.7 Medhjälpare Medhjälpare är endast tillåten under provskott. I övrigt är alla hjälp under skjuttiden förbjuden.

5.8 Fältskytte

5.8.1 Skjutprogram • Skjutning omfattar minst 40 skott fördelade på minst fem stationer, med en, två eller tre

figurgrupper per station. • Kontroll av pipan skall ske vid upprop eller vid första skjutstation.

5.8.2 Klassindelning

Prestations klasser

Ålders klasser

Definition

KpF 1 Klass KpF 56* Skytt som under året fyller lägst 56 år och högst 65 år. KpF 2 Klass KpF 66* Skytt som under året fyller lägst 66 år. KpF 3 KpF 4

KpF Elit

36

* Skytt som ingår i åldersklass kan alternativt välja i sin prestationsklass, när detta val är gjort får skytten inte gå tillbaks till sin åldersklass under kalenderåret. Vid förväntat lågt deltagarantal kan arrangören hänvisa skyttarna i åldersklassen 56 och 66 till sin aktuella prestationsklass. Arrangör uppmanas att vid behov dela upp klassen i 66 och 72.

5.8.3 Genomförande

Skjutklass Antal skott Skjuttid Ligg Skjuttid Knä Skjuttid Stå KpF1 6 2-3sek/skott -

Ett tidstillägg på 4-6 sek bör göras vid målväxling. Inskjutning: Inskjutningsmålet bör vara en C 40 eller mål i motsvarande storlek på 100m avstånd. Inskjutningen skall genomföras med 5-6 skott med gängse skjuttider. Skjutstationer:

• Vid ”Haltpåle” skall motsvarande visningsfigur finnas. Måltyp, Antal skott, Skjutställning och Skjuttid skall meddelas. Vid dubbelmål skall turordningen meddelas. Om möjligt skall skjutstationen inte kunna ses från ”Haltpålen”

• Samtliga tre skjutställningar bör ingå under en tävling • Skyttar i klass KpF 1 får endast skjuta i liggande • Skyttar i klass KpF 2 får endast skjuta i liggande och knästående • Magasinet laddas med det antal patroner som stationen omfattar oavsett skjutställning

KpF2 6 2-3sek/skott 3-4sek/skott - KpF3, 4, Elit, 56,66 6 2-3sek/skott 3-4sek/skott 3-4sek/skott

• Vid station med mer än sex skott skall mer än en målgrupp finnas. Målgrupperna skall då vara på olika avstånd

• Skjutstationbör vara minst en meter bred per skytt, med uppmärkta skjutplatser. • Bakgrunder skall användas vid de stationer där uppslag från kulan kan försämra

kontrast mellan figur och bakgrund. • Behöver funktionären hjälp med kontroll av resultatskrivning och eller markering skall

detta vara utmärkt vid nummerpåle. • Vid dålig väderlek eller markförhållande skall skyddsmatta finnas. • Målen skall vara grupperade i grupper om fyra, med klara och tydliga skiljen. • Skjutstationschef svarar för att visitation blir genomförd samt att resultaten blir upplästa

efter skjutningen Markering: Markering sker i första hand genom att skyttarna tillsammans med skjutledare går fram och markerar. Sker markering genom att alla går fram skall en linje en meter ifrån figuren vara markerad. Endast skjutledare/markörchef får passera nämnda linje. Markering kan alternativt ske med ”spade”, se kap 13.3.

37

5.8.4 Figurer Fältskyttemål och avstånd - Kpist. Rekommenderat avstånd. Figurmått i cm.

Mål Namn Mått Avstånd MÅL Namn Mått Avstånd

C 15 D

15x13,5 20 - 35

1/7

20x26

45-75

S 10 D V S 10 D H

10x25

20 - 35

B45

35x45

75-120

S 15 D V S 15 D H

15x37,5

30 - 50

B 65

50 x 65

100-160

Tunna D

16x20

40 - 60

B 100

55 x 100

100-200

C 20

20x18

40 - 65

1/8

37x21

40-70

C 25

25x22,5

40 - 70

1/6 Rak

45x26

50-80

C 30

30x27

60 - 90

1/6 H V

45x26

50-80

C 35

35X31,5

65 - 105

1/4 Rak

49x33

65-105

C 40

40x36

70 - 110

1/4 H V

60x35

70-110

C 50

50x45

80 - 130

80-130 1/3 52x48

S 20 V S 20 H

20x50 50x20

55-90 45-75

Tunna

40x50

H V

80-130

25x62,5 62,5x25

S 25V S 25H

65-105 50-80

L 1 19x45 L 2 30x70 L 3

43x100

40-70 70-110 90-140

5.9 Mästerskap

5.9.1 Mästerskapstävling Val av mästerskapsklass: När SM och SM för Veteraner anordnas samma dag, kan skytt endast deltaga i ett av mästerskapen såväl i lag som individuellt. Detta skall klart framgå av inbjudan Typ av Mästerskap Liggande Ställningar Fältskjutning Svenskt Mästerskap X X X Svenskt Veteranmästerskap X X X Riksskyttetävling X X X Förbundsmästerskap X X X Individuellt: Svenskt Mästerskap: Öppet för alla skyttar anslutna till FSR. Svenskt Veteranmästerskap: Öppet för alla skyttar anslutna till FSR som under året fyller lägst 56 år. Riksskyttetävling: Skyttar till det antal som arrangören bestämmer i samverkan med FSR. Lagtävlingar SM/Förbundslag: Sju föranmälda skyttar varav de fem bästa räknas. Föreningslag: Tre föranmälda skyttar. Veteran SM/Förbundslag: Sju föranmälda skyttar varav de fem bästa räknas. Riksskyttetävling: Skyttar till det antal och grunder som arrangören bestämmer i samverkan med FSR.

5.9.2 Mästerskapsprogram LIGGANDE Grundomgång Mellanomgång Final Mästerskapsprogram 5 prov 3 prov 3 prov

+L+L+L +L +L+L+L +L+L Alternativt Mästerskapsprogram

5 prov 3 prov + L+L+L+L+L+L - +L+L+L

STÄLLNINGAR Grundomgång Mellanomgång Final Mästerskapsprogram 5 prov 3 prov 3 prov

+L+L+K+S +L+K+S +K+S Alternativt Mästerskapsprogram

5 prov + L+L+K+K+S+S -

3 prov L+L+K+S

Skjuttiderna är de som anges i 5.1 förutom vid finalomgången där följande skjuttider tillämpas. Liggande: 15sek första, respektive de två första serierna. Summamarkering och läge efter seriernas slut. För de avslutande fem skotten är skjuttiden 30 sek per skott med öppen markering efter varje skott. Ställningar: Skjuttiden 15 sek för liggande serie, 4 minuter för serie i knästående samt 1 minut per skott i stående. Markering sker via summamarkering och läge efter seriernas slut. Öppen markering skott för skott avseende sista 5 skottsserien. All protokollföring sker från skjutplatsen.

38

39

Deltagande: I finalomgången deltar vid SM och vid allmän riksskyttetävling de 20 bästa skyttarna och lika från kvalificeringen till final. Medger inte banförhållandena så stort deltagarantal kan tävlingsledningen tillämpa särskiljningsregler enligt kapitel 14. Dock skall i sådant fall alltid banans kapacitet utnyttjas till fullo. Om banförhållandena medger skall samtliga skyttar delta i mellanomgången.

5.9.3 Val av Mästerskapsprogram SM-arrangör skall i samverkan med FSR med hänsyn till traditioner, bankapacitet och deltagarantal. Alternativt program används, när arrangören i planeringsskedet finner att befintliga förutsättningar i form av antal skjutplatser, starter och disponibel tid omöjliggör att tävlingen kan genomföras under fastställd tidsperiod. När arrangören under tävlingsdagen upptäcker att planerat program inte kan genomföras på grund av uppkomna händelser som otjänlig väderlek, uppkommet strömavbrott, tillfälligt materielfel eller något annat oförutsett avgör tävlingsledare tillsammans med Jury hur tävlingarna skall genomföras.

5.9.4 Mästerskap fält SM och Riksskyttetävling skall omfatta 60 skott, dessa skall vara fördelade på 8 stationer. Antal skott per station skall variera mellan sex och tolv. Vid förbundsmästerskap enligt respektive skytteförbunds bestämmande.

40

5.10 Kommandoserier

5.10.1 Kommandoserie banskytte EXEMPEL: (Kommandoserie grundomgång Ställningsserie för samtliga klasser.)

1. … skjutlaget, tag plats på skjutvallen. 2. Skjutningen omfattar en grundomgång enligt programmet för respektive klass. 3. Före första serien 5 provskott, tid 30 sekunder per skott. Skytt som avser skjuta något provskott i

knä eller stå, får endast ladda med magasin med en patron. Säkra och Ladda. 4. Första provskottet Osäkra, 15 sekunder kvar, nu. 5. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 6. Eld upphör. (Under 3 sekunder.) 7. Markering kommer. 8. Någon som inte uppfattat sin markering? 9. Andra provskottet 15 sekunder kvar, nu. 10. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 11. Eld upphör. (Under 3 sekunder.) Osv. alla provskotten. 12. Första serien, 5 skott liggande, tid 15 sekunder. Med 5 patroner, Säkra och Ladda, 13. En minut kvar, nu. 14. Osäkra, 15 sekunder kvar, nu. 15. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 16. Eld upphör. (Under 3 sekunder.) 17. Markering kommer. 18. Någon som inte uppfattat sin markering? 19. Andra serien 5 skott liggande, tid 15 sekunder. Med 5 patroner. Säkra och Ladda. 20. En minut kvar, nu. 21. Osäkra, 15 sekunder kvar, nu. 22. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 23. Eld upphör. (Under 3 sekunder.) 24. Tredje serien, klass 1 och 2 skjuter 5 skott liggande tid 15 sekunder, övriga 5 skott i knästående 3

minuter. Klass 1 och 2 med 5 patroner, övriga med en patron Säkra och Ladda. För övriga sker därefter individuell laddning med en patron i taget tills serien är klar.

25. 2 (Två) minuter kvar, nu. 26. Osäkra, 15 sekunder kvar, nu. 27. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 28. För liggande skyttar kommenderas, Första Slut (under 3 sekunder.)

För övriga Eld Upphör. 29. Fjärde serien, klass 1 skjuter 5 skott liggande tid 15 sekunder, Klass 2 skjuter 5 skott knästående

tid 3 minuter och övriga 5 skott stående tid 3 minuter. Klass 1 med 5 patroner, övriga med en patron Säkra och Ladda. För övriga sker därefter individuell laddning med en patron i taget tills serien är klar.

30. 2 (Två) minuter kvar, nu. 31. Osäkra, 15 sekunder kvar, nu. 32. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld 33. För liggande skyttar kommenderas, Första Slut (under 3 sekunder.)

För övriga Eld Upphör. 34. Patron ur ordna för Visitation. Ta med utrustningen och lämna vallen

5.10.2 Kommandoserie fältskytte Exempel på kommandoserie. Vid haltpålen:

1. Jag hälsar skyttarna välkomna till skjutstation nr… 2. Målet består av en … figur och en… figur. … figuren beskjuts först.

Antal skott per figur är max … stycken. 3. Skjutställningen är liggande för klasserna … (och knästående för klasserna 2, 3, 4, Elit och 56) 4. Skjuttiden är … sekunder för klasserna … och … sekunder för klasserna … 5. Till eldställningarna, Framåt. 6. Punkterna 2-4 kan ersättas av skrivet PM till varje skytt. ANDRA

Vid eldställningarna:

1. I stående skjutställning, med mynningen uppåt i skjutriktningen. Ett magasin med … patroner SÄKRA OCH LADDA.

2. KONTROLL AV MAGASIN.(Stationschef kontrollerar slumpvis valda skyttar.) 3. INTA SKJUTSTÄLLNINGAR 4. EN MINUT KVAR - NU. 5. OSÄKRA, 15 sekunder kvar, nu. 6. FÄRDIGA (EFTER 3 SEKUNDER.) ELD. 7. ELD UPPHÖR. (Under 3 sekunder.) 8. PATRON UR, ORDNA FÖR VISITATION. 9. Kikare får användas 10. Skytt nr … läser markeringen och skytt nr … kontrollerar min skrining. 11. Be patrullchefen hålla patrullen samlad till nästa station.

OBSERVERA! Behöver skjutningen avbrytas före skjut tidens slut skall kommandot Avbryt Eldupphör användas. Förekommer två olika skjuttider för skyttar ur olika klasser i samma patrull. Skall när den första/korta skjuttiden är slut, kommenderas Första slut (utdraget under 3 sek.) När den sista/långa skjuttiden är slut, kommenderas Eld upphör (under 3 sek.)

41

6. AK

6.1 Program Skjutning med AK får inte ske före fyllda 17 år enligt gällande lagstiftning. Skjutavstånd: 200 m. Tävlingsprogram. En tävling omfattar 1-3 omgångar. Varje omgång omfattas av 2-3 Serier. Serie består av 5 skott. Förberedelsetid: Före serie skall en minuts förberedelsetid ges. Serierna betecknas och genomförs enligt följande Beteckning Genomförs Skjuttid L Liggande med

stöd 45 sek

LS Liggande med stöd

15 sek

6.2 Klassindelning

6.3 Genomförande

6.3.1 Liggande

Prestationsklasser AK1 AK 2 AK 3 AK 4

Klasser Grundomgång Mellanomgång

Alla L+L+LS L+LS

6.3.2 Provskott Typ av omgång Markering Antal Skott Skjuttid

Manuell 5 30 sek/skott Grundomgång Elektronisk 5 3 min

6.3.3 Markering

* Kikare tillåten under serien

Manuell 3 30sek/skott Mellanomgång och Final Elektronisk 3 2 min

Omgång Markering Serie 1 Serie 2 Serie 3 Manuell Öppen skott för skott* Sluten* 2 Mellan-

omgång Elektronisk Öppen Öppen Manuell Öppen skott för skott* Sluten* Sluten* 1 Grund-

omgång Elektronisk Öppen Öppen Öppen

42

6.4 Tavla Internationell 300 m tavla.

6.5 Skjutplats Skjutplatsen skall vara så anordnad, att den skapar förutsättningar för en reglementerad skjutställning. Skjutplatsen bör vara jämn och av lämplig hårdhetsgrad, så att bekväm skjutställning kan intas. Ansvar: På skjutplatsen är skjutledaren ansvarig för säkerheten och att skjutningen genomföres enligt gällande regler. Skott får skjutas först efter det att kommando ELD har givits. Skott får ej skjutas efter det att kommandot ELD UPPHÖR har upphört. Kommandot ELD UPPHÖR kan ersättas med 3 sekunder lång visselsignal. Tiden: Tiden som kontrolleras av skjutledaren, räknas från kommando ELD till dess att ELD UPPHÖR upphört. För att säkerställa att alla nås av givna kommando bör visselpipa, tyfon eller högtalare användas. Skyttar som meddelat att de ej kan uppfatta kommandon med hörseln, bör ges möjlighet att med tecken få angivet skjuttidens början och slut. OBS! Vid kommandot AVBRYT skall all skjutning omedelbart upphöra.

• Skjutplatsen skall vara så anordnad, att den skapar förutsättningar för en reglementerad skjutställning. Marken bör vara jämn och av lämplig hårdhetsgrad.

• Hårdgjord jämn vall rekommenderas. Sarg eller liknade får inte användas som stöd för AK eller någon del av kroppen.

• Skyddsmatta bör finnas där underlaget är blött • Skjutmatta ca 50x75 cm och högst 5 cm tjock får användas. Mattor får endast användas

enkla, d v s de får inte vikas dubbla eller rullas. • Vid skjutning på elektronisk bana skall monitoren vara vänd så att bankontrollant kan ha

uppsikt över funktionen. • Vid upprop skall uppropare gå igenom de kommandon som kommer att användas vid den

aktuella skjutningen samt låta kontrollera pipan. • Markering: Sker manuellt alternativt med elektronik. Vid manuell markering skall

kontrollant övervaka markeringen i markörgraven. Markering av grundomgång och mellanomgång sker med: Öppen markering av valör och läge för varje skott- efter första serien. Markering av finalomgång: Sker med summa markering efter första serien, därefter markering skott för skott. Protokollföring av final sker endast vid skjutplats.

• Särskiljning enligt kapitel 14.

6.6 Vimplar Vimplar ca 8 cm breda och 60 cm långa*, bör finnas ca 50 m och 150 m framför skyttarna och mellan var 4:e till 8:e skytt. Vid riksskyttetävling skall vindvimplar finnas. * OBS! Vimpeln får på inga villkor vara så lång att den vidrör marken. Materialet i vimpel bör vara av bomull. Plast skall ej användas.

6.7 Medhjälpare Medhjälpare är endast tillåten under provskott. I övrigt är alla hjälp under skjuttiden förbjuden

43

6.8 Fältskytte

6.8.1 Skjutprogram • Skjutning omfattar minst 40 skott fördelade på minst fem stationer, med en, två eller tre

figurer per station. • Kontroll av pipan kan ske vid upprop eller vid första skjutstation enligt tävlingsledarens

bestämmelser. • Magasinet laddas med det antal patroner som stationen omfattar oavsett skjutställning. • Skjuttiderna kan varieras mellan 2-3 sekunder/skott. • Sker växling till annan målgrupp, bör tidstillägg ske med 4-6 sekunder. • Kontroll av pipan skall ske vid upprop eller vid första skjutstation.

6.8.2 Klassindelning Klassindelningen följer banskyttet, se 6.1.

44

45

6.8.3 Figurer Fältskyttemål och avstånd –Ak. Rekommenderade avstånd. Figurmått i cm

Mål Namn Mått Avstånd MÅL Namn Mått Avstånd

C 15 D

15x13,5 40-70

1/7

20x26

100-150

S 10 D V S 10 D H

10x25

50-80

B45

35x45

120-280

S 15 D V S 15 D H

15x37,5

60-90

B 65

50 x 65

260-360

Tunna D

16x20

50-90

B 100

55 x 100

300-400

C 20 20x18 50-100

1/8 37x21

70-130

C 25

25x22,5

70-120

1/6 Rak

45x26

120-180

C 30

30x27

120-170

1/6 H V

45x26

120-180

C 35

35X31,5

150-210

1/4 Rak

49x33

140-200

C 40

40x36

180-270

1/4 H V

60x35

140-200

C 50

50x45

210-300

1/3

52x48

200-300

S 20 V 20x50 110-160 Tunna 40x50 200-300 S 20 H 50x20 80-130 H V

S 25V 25x62,5 140-190 L 1 19x45 100-150

S 25H 62,5x25 120-170 L 2 30x70 120-200 L 3 43x100

150-300

46

6.9 Mästerskap

6.9.1 Mästerskapstävling Typ av Mästerskap Liggande Fältskjutning Svenskt Mästerskap. X X Förbundsmästerskap X X Individuellt: Svenskt mästerskap: Öppet för alla skyttar anslutna till FSR och tillhörande Hemvärnet Föreningslag: Obegränsat antal lag från respektive förening om två föranmälda deltagare. Förbunds-, krets- och föreningsmästerskap: Enligt respektive styrelses bestämmande.

6.9.2 Mästerskapsprogram LIGGANDE Grundomgång Mellanomgång Final Mästerskapsprogram 5 prov 3 prov 3 prov

+L+L+LS +L+LS +LS+L Skjuttiderna är de som anges i 6.1 förutom vid finalomgången där följande tillämpas. Liggande: Serie ett, 15 sekunder med summa och lägesmarkering. För de avslutande fem skotten är skjuttiden 30 sekunder per skott, med öppen markering efter varje skott. Deltagande: I finalomgången deltar vid SM och vid allmän riksskyttetävling de 20 bästa och lika Medger inte banförhållandena så stort deltagarantal kan tävlingsledningen tillämpa särskiljningsregler enligt kapitel 14. Dock skall i sådant fall alltid banans kapacitet utnyttjas till fullo. Om banförhållandena medger skall samtliga skyttar delta i mellanomgången.

47

6.10 Kommandoserie

6.10.1 Kommandoserie bana EXEMPEL: (Kommandoserie grundomgång.)

1. … skjutlaget, tag plats på vallen. 2. Skjutningen omfattar en grundomgång. 3. Före första serien 5 provskott, tid 30 sekunder per skott.

Med 5 patroner Säkra och Ladda. 4. Första provskottet Osäkra, 15 sekunder kvar, nu. 5. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 6. Eld upphör.(Under 3 sekunder.) 7. Markering kommer. 8. Någon som inte uppfattat sin markering? 9. Andra provskottet, Osäkra15 sekunder kvar, nu. 10. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 11. Eld Upphör. (Under 3 sekunder.) Osv. alla provskotten 12. Första serien 5 skott liggande, tid 45 sekunder. Med 5 patroner Säkra och Ladda. 13. En minut kvar, nu. 14. Osäkra, 15 sekunder kvar, nu. 15. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 16. Eld Upphör. (Under 3 sekunder.) 17. Markering kommer. 18. Någon som inte uppfattat sin markering? 19. Andra serien 5 skott liggande, tid 45 sekunder. Med 5 patroner Säkra och Ladda. 20. En minut kvar, nu. 21. Osäkra, 15 sekunder kvar, nu. 22. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 23. Eld Upphör. (Under 3 sekunder.) 24. Tredje serien 5 skott liggande, tid 15 sekunder. Med 5 patroner Säkra och Ladda. 25. En minut kvar, nu. 26. Osäkra, 15 sekunder kvar, nu. 27. Färdiga (efter 3 sekunder) Eld. 28. Eld Upphör. (Under 3 sekunder.) 29. Patron ur ordna för Visitation. 30. Skyttarna på tavla nr.... och .... till kontroll, följ med vår medhjälpare. Övriga med

utrustning lämna skjutplatsen.

OBSERVERA! Behöver skjutningen avbrytas före skjut tidens slut skall kommandot Avbryt Eldupphör användas.

48

6.10.2 Kommandoserie fält Exempel på kommandoserie. Vid haltpålen:

1. Jag hälsar skyttarna välkomna till skjutstation nr… 2. Målet består av en … figur och en… figur. … figuren beskjuts först.

Antal skott per figur är max … stycken. 3. Skjutställningen är … 4. Skjuttiden är … sekunder. 5. Till eldställningarna, Framåt. 6. Punkterna 2-4 kan ersättas av skrivet PM till varje skytt.

Vid eldställningarna:

1. I stående skjutställning, med mynningen uppåt i skjutriktningen. Ett magasin med … patroner. Säkra och Ladda.

2. Kontroll av magasin.(Stationschef kontrollerar slumpvis valda skyttar.) 3. Inta skjutställningarna 4. En minut kvar, nu. 5. Osäkra, 15 sekunder kvar, nu. 6. Färdiga (efter 3 sekunder.) Eld. 7. Eld upphör. (Under 3 sekunder.) 8. Patron ur, ordna för Visitation. 9. Skytt nr … läser markeringen och skytt nr … kontrollerar min skrining. 10. Resultaten läses upp. 11. Följ snitsel till nästa station

OBSERVERA! Behöver skjutningen avbrytas före skjut tidens slut skall kommandot Avbryt Eldupphör användas. Förekommer två olika skjuttider för skyttar ur olika klasser i samma patrull. Skall när den första/korta skjuttiden är slut, kommenderas Första slut (utdraget under 3 sek.) När den sista/långa skjuttiden är slut, kommenderas Eld upphör (under 3 sek.)

7. Skidskytte/Springskytte

7.1 Skidskytte allmänt Skidskytte innebär en kombination av skidåkning och skytte, skidåkningstid och skjutresultat ger tillsammans slutresultat. Vid lika resultat går högst antal träff före, i andra hand sker särskiljning som vid fältskytte kapitel 14. Då de fysiska skiljaktigheterna är mer avgörande än vid traditionellt skytte tillämpas en annorlunda klassindelning.

7.1.1 Klassindelning vid skidfältskjutning

Åldersklasser S15 Skytt som under året fyller högst 15 år. Skjutning med stöd. S17* Skytt som under året fyller högst 17 år S21* Skytt som under året fyller högst 21 år. S22* Skytt som under året fyller högst 22 år. S36 Skytt som under året fyller högst 36 år och som ej anmält sig vilja tävla i klass S 22. S46

Klass S17, S21, och S22 har även damklass. Benämns då med D.

Skytt som under året fyller högst 46 år och som ej anmält sig vilja tävla i annan klass. S56 Skytt som under året fyller högst 56 år och som ej anmält sig vilja tävla i annan klass. S66 Skytt som under året fyller högst 66 år och som ej anmält sig vilja tävla i annan klass.

7.1.2 Genomförande Skidfältskjutning • Skidlöpning klassisk stil i10/15 km. • Fältskjutning vid fem stationer mot mål på okända avstånd. • Varje mål beskjuts med 6 skott. • Skidåkningstid och skjutresultat ger tillsammans slutresultat. • Vid lika slutresultat avgörs inbördes ordning av antal träff. • All markering är sluten, avbildningsprotokoll fås efter målgång. • Figurernas avstånd skall befinna sig inom regelbokens rekommenderade avstånd. • Lottning av startordning sker i en följd oavsett klass, med ett startdjup av en minut per

deltagare. • Skidor får vara av eller på vid skjutmomentet. • Det är förbjudet att ha tomhylsa i patronläget eller patronmagasin monterat i vapnet under

annan tid än vid skjutmoment.

49

7.1.3 Mästerskap Svenskt Mästerskap anordnas varje år i skidskytte. Vid SM seedas de 20 bästa i seniorklassen (S22-S66) från förra årets SM. Därefter lottas deltagarna i en följd oavsett klass. SM-sprint Kategori Klasser Banlängd Antal

Stationer Tidstilläg per tappad träff

SM- Medaljer

Damjuniorer D 17, D 21 5 km 2 st 2 min 1 guld, 1 silver, 1 brons Herrjuniorer D 22, D 36 5 km 2 st 2 min 1 guld, 1 silver, 1 brons Damer S 17, S 21 5 km 2 st 2 min 1 guld, 1 silver, 1 brons Herrar S 22, S 36 7,5 km 2 st 3 min 1 guld, 1 silver, 1 brons Veteraner S 46, S 56 7,5 km 2 st 3 min 1 guld, 1 silver, 1 brons Ej SM-status Äldre Veteraner S 66 5 km 2 st

2 min Arrangerande förbunds Medalj

SM-distans Kategori Klasser Banlängd Antal

Stationer Tidstilläg per tappad träff

SM- Medaljer

Damjuniorer D 17, D 21

10 km 4 st 2 min 1 guld, 1 silver, 1 brons

Herrjuniorer D 22, D 36

10 km 4 st 2 min 1 guld, 1 silver, 1 brons

Damer S 17, S 21 10 km 4 st 2 min 1 guld, 1 silver, 1 brons Herrar S 22, S 36 15 km 5 st 3 min 1 guld, 1 silver, 1 brons Veteraner S 46, S 56 15 km 5 st 3 min 1 guld, 1 silver, 1 brons Ej SM-status 2 min Arrangerande förbunds

Lagtävlingar: SM för förbundslag: Ett föranmält 5-mannalag inte namngivet, ur klasserna S 22-S 56. SM för föreningslag: Ett föranmält 3-mannalag, namngivet ur klasserna S 22 – S 56. RM för föreningslag: Ett föranmält 3-mannalag, namngivet ur klasserna S 46 – S 56. Svenskt mästerskap är enbart gällande vid minst fem (5) startande lag (gäller föreningslag.) OBSERVERA! Lagtävlingar i sprintdistanserna genomföres ej.

Äldre Veteraner S 66 10 km 5 st Medalj

50

7.2 Springskytte

7.2.1 Springskytte allmänt Skidskytte innebär en kombination av löpning och skytte. Löptid och skjutresultat ger tillsammans slutresultat. Vid lika resultat går högst antal träff före, i andra hand sker särskiljning som vid fältskytte kapitel 14.

7.2.2 Klassindelning vid springskytte Se skidfältskytte 7.1.1

7.2.2 Genomförande springskytte • Terränglöpning 2x2 km. • Juniorer t o m 21 år medför inte vapnet. • Banna läggs i anslutning till befintlig skjutbana. • Skjutning sker efter 2 och 4 km löpning med sex skott vid varje tillfälle. • Poängberäkning: Löptid i minuter plus en minuts tidstillägg per tappad/förlorad träff. • Det är förbjudet att ha tomhylsa i patronläget eller patronmagasin monterat i vapnet

under annan tid än vid skjutmoment. Avstånd och mål.

Gren Avstånd Figur Gren Avstånd Figur Korthållsgevär 50 C 5 Kpist 50 C 25 Gevär och Ak 100 C 30/1/6 Kpist 100 C50/1/3Gevär och Ak 200 C 40/1/4

7.2.3 Mästerskap Vad avser Springskytte hänvisas till Svenska Mångkampsförbundets bestämmelser.

7.2.4 Figurer Se: 3.8.3, 4.8.3, 5.8.3, 6.8.3.

7.2.5 Skjutplats • Skjutplatsen skall vara så anordnad, att den skapar förutsättningar för en reglementerad

skjutställning. • Marken bör vara jämn och av lämplig hårdhetsgrad, så att bekväm skjutställning kan

intas. • Hårdgjord vall rekommenderas. • Sarg eller liknande får inte användas som stöd för någon del av kroppen, gevär eller

skytteutrustning. • Skyddsmatta bör finnas där underlaget är blött • Skjutmatta ca 50x75 cm och högst 5 cm tjock får användas. Mattor får endast användas

enkla, d v s de får inte vikas dubbla eller rullas.

7.2.6 Medhjälpare Tävlande och lagledare får inte före eller under tävlingen skaffa sig kännedom om banan, mål eller skjutavstånd. Privat matkontroll får ej anordnas.

51

8. Sekundfältskjutning Genomförande

• Skjutningen äger rum mot tre självmarkerande figurer på okända avstånd . • Mål med elektronisk markering bör användas. • Målen skall bestå av tre figurer och skall beskjutas i ordning: Vänster, Höger och Mitten. • Avståndet till figurerna skall vara mellan 100 - 300 meter. • Placering av målen är beroende på terrängens utseende och tillgång till lämpliga kulfång.

Ytterfigurerna bör placeras så att skjutriktningarna varieras inom en vinkel av högst 60 °. • Utgångsställning: Skall vara stående med upprätt ställning och kolven stödd mot marken. • Vapnet skall vara laddat med sex patroner och säkrat. Remstöd får inte användas

Utförande • Skjutledaren kommenderar FÄRDIGA och tre sek därefter ELD, varefter eld avges i

valfri skjutställning. Mellan FÄRDIGA och ELD skall skytten förhålla sig stilla i utgångsställningen. Målväxling får först ske sedan träff fåtts, vilket anges av skjutledaren.

• Tävlingsledningen bestämmer det antal skott, som högst får skjutas. Endast tiden är avgörande för resultatet. Tid tas med tidtagarur med en noggrannhet av en 1/10 sekund. Tiden tas från kommando ELD, tills sista figuren markerar träff. Tiden meddelas för skytt, protokollförare och åskådare. Säkerhet

• Observera att målkonstruktionen är av järn och att riskområdet skall beräknas efter detta. Detaljanvisningar:

• Figuren ställs på plant horisontellt underlag, noggrant inriktad mot skjutplatsen och fästs stadigt i marken, lämpligen med grov plank som underlag.

• Före tävlingen kontrolleras att markeringsmekanismen fungerar oklanderligt och ger tydligt, snabbt utslag och snabb återgång av markörvisare. Vid behov sker justering under tävlingens gång.

• Figurerna bör målas med lämplig färg, som kontrasterar mot bakgrunden, och markörvisarna med blänkande färg. I samband med beskjutning får figurerna så småningom en blygrå färg. Färg måste därför finnas till hands, så att figurerna kan målas om under skjutningens gång för att de skall uppfattas lika av alla skyttar.

9. Propagandaskytte Rekrytering och upplysning om verksamheten i föreningen kan ordnas genom att låta allmänheten prova på att skjuta. Detta kan göras i samband med skolornas friluftsdagar, propagandadagar för olika frivilligorganisationer mm. För dessa ändamål är Musketörmärket framtaget. Musketörmärket kan genomföras med samtliga typer av gevär. Kravet för Musketörmärket framgår av nedanstående tabell. Kraven är ställt både som poäng och spridning mellan ytterskotten Genomförande

Antal Antal skott

Poäng krav Spridning på Gevär Avstånd Tavla Provskott Ställning 5/10 skott 5 skott

Luftgevär 10m Luft.G 3 5/10 Valfri 35/70p 35 mm Korthåll 50m Kort.H 3 5/10 Valfri 25/50p 120 mm

6,5 200m 1/1 -G 30 5/10 Valfri 25/50p 160 mm

52

10 Inbjudan

10.1 Omfattning Nedanstående punkter skall förekomma

Vem bjuder in. Förening, Krets, Förbund. Tävlingens namn. Vilka får deltaga. Till vilka Dag, tid och plats. När och Var

Tävlingsbestämmelser. Skjutprogram. Lagtävling. Eventuell sammanslagning av klasser. Uppgifter som skall lämnas i samband med anmälan är.

Förening, Namn, Klass, Gevärsskyttekort nr. Lagskytt. Efteranmälning. Kontaktmans adress/tfn

Avgift Hur mycket. När skall det vara betalt. Hur skall det betalas. Efteranmälningsavgift.

Priser Individuella priser och lagpris. Servering Förekoms och i vilken form. Kontakttelefon Före tävlingsdag och under densamma. Anmälan Skickas till och i vilken form; brev, fax; e-post. Upplysningar. Före och under tävlingen.

Tävlingsadress Arrangörens namn. adress och underskrift.

Förening som önskar få in en större tävling i riksprogrammet, skall anmäla in detta till egen förbundsstyrelse. Observera att förbunden skall senast den 1 september anmäla in till FSR kansli vilka tävlingar förbundet eller dess föreningar önskar ha med i riksprogrammet. Anmälan från skyttekrets och skytteförening till eget förbund görs enligt förbundets bestämmande.

10.2 Val av klass Val av mästerskapsklass: När SM för seniorer, veteraner och juniorer anordnas samma dag kan skytt endast delta i ett av mästerskapen, detta skall framgå klart av anmälan. Detta gäller även för deltagande i lagtävlingarna. Slutlig föranmälan skall vara arrangören tillhanda senast 14 dagar före aktuell tävlingsdag. Namnändring må göras senast dagen före aktuell SM-tävling.

10.3 Rapport eftertävling Efter genomförda förbundsmästerskap skall rapport över de hållna förbundsmästerskapen skickas till FSR kansli. Rapport av tävlingar från föreningar och kretsar till det egna förbundet sker enligt ordinarie årsrapport.

53

11. Utrustnings kontroll

11.1 Generell och stickprovskontroll Utrustningskontroll kan utföras som generell kontroll eller stickprovskontroll. Vid av FSR/Skytte UO anbefallda tävlingar såsom SM, JSM, Skol-SM samt vid Skyttiaden och riksskyttetävlingar skall generell kontroll genomföras före tävlingen, samt som stickprovskontroll efter varje omgång och efter sista skjutstationen i fältskytte.

• Kontroll på de tre medaljörerna vid fältskjutning skall genomföras. • Kontroll på alla deltagande skyttar i finalen skall genomföras. • Kontroll skall ske för fastställande av svenskt rekord • Gevärsskyttekort skall uppvisas i samband med den generella utrustningskontroll,

lista skall föras. • Vid generell utrustningskontroll skall auktoriserad tekniker eller annan kunnig

personal finnas till hands för att åtgärda eventuella brister. • När utrustningskontroll ordnas skall möjligheten till frivillig kontroll av geväret

erbjudas skyttarna före skjutning. • Vid övriga tävlingar kan kontroll genomföras enligt ovan eller göras som

stickprovskontroll före och/eller efter skjutningen.

11.2 Utrustningskontroll Kontrollen skall omfatta att vapnen är oladdade, försett med säkerhetspropp/säkerhetsmagasin, modellenliga samt att de inte avviker från de bestämmelser som anges i Regelbok Nationellt Skytte

Vid Luftgevär kan följande kontrolleras: • Inget maxmått överskrides. • Korntunneln inte sticker fram framför mynningen. • Bakkappans maxdjup 20 mm. Avstånd mellan bakkappans nedre del till centrum,

max 220 mm. Bakkappan får justeras vänster eller höger parallellt med sin lodlinje maximalt 15 mm eller vridas maximalt 15 grader runt sin vertikalaxel.

• Avtryckarstången återgår till utgångsläget, när den släpps efter det att tryckpunkten har tagits.

• Vapnets maximala vikt 5,5 kg med riktmedel, remfäste/handstopp. • Kännbar tryckpunkt skall finnas.

Vid Korthåll kan följande kontrolleras:

• Inget maxmått får överskridas. • Att vapnets maximala vikt 6,5 kg ej överskrids. • Att befintlig säkring fungerar. • Korntunneln inte sticker fram framför mynningen. • Bakkappans maxdjup 20 mm. Avstånd mellan bakkappans nedre del till centrum,

max 220mm. Bakkappan får justeras vänster eller höger parallellt med sin lodlinje maximalt 15mm eller vridas maximalt 15 grader runt sin vertikalaxel.

• Kännbar tryckpunkt och förtryck skall finnas. • Avtryckarstången återgår till utgångsläget, när den släpps efter det att tryckpunkten

har tagits.

54

Vid 6,5 kan följande kontrolleras:

• att slutstyckets nummer överensstämmer med de tre sista siffrorna i gevärets nummer, detta gäller för m/96-system.

• att säkringen fungerar och att säkringsspärren utan svårigheter kan ställas om • att tändstiftsmuttern förs bakåt vid säkring, så att den går fri från avtryckarstångens

spännklack. • att avfyring endast kan göras om avtryckaren förs rakt bakåt • att avtryckaren återgår till sitt utgångsläge, när den släpps efter det att tryckpunkt har

tagits. • att avfyringskraften, trycket, är minst 1,5 kp i den miljö där vapnet används. För

Sauer 200 STR, skall vikten provas från den skåra som finns på avtryckaren. Avtryckarvikter med rulle är för SAUER 200 STR kan därför inte användas.

• att tillbehören är godkända och märkta.

Vid Kpist kan följande kontrolleras: • att kornet överensstämmer med originalutförande • att vapnet är utrustat med hylsfångare • att korn och sikteskydd är rörformade, högst 45 mm långa och med en inre diameter

på 25-35 mm. • att trycket håller minst 1,60 kp i den miljö där vapnet används.

Vid AK 4 kan följande kontrolleras:

• att vapnet är utrustat med hylsfångar • att trycket håller minst 3,0 kp i den miljö där vapnet används. • att säkringen snäpper i sina lägen • att flamdämparen sitter fast.

11.3 Utrustningskontroll Eventuell utrustningskontroll skall omfatta kontroll av att utrustningen inte avviker från bestämmelser enligt Regelbok Nationellt Skytte Kap 9.2.

11.4 Underkännande av Gevär, Kpist eller AK • När utrustningkontrollen underkänner ett gevär skall skytten och tävlingsledaren

informeras. • Skytten skall i första hand rätta till felet. • Hinner skytten ej med detta och felet inte är underkänt av säkerhetsmässiga skäl, får

skytten fortsätta tävlandet, intill dess att tävlingsledare och eller jury meddelat sitt beslut.

55

12. Banfunktionär/tävlingsledare/jury

12.1 Tävlingsledares uppgifter Uppgifter utöver de som är uppräknade i kapitel 1 är:

• att avgöra under skjutningen uppkommande tvistigheter och bestämma om eventuell omskjutning.

• att ta emot skriftlig protest från skytt eller ledare, samt fatta beslut. Finns jury att tillgå skall tävlingsledare föredraga ärendet för jury.

• att tillrättavisa skyttar vid regelbrott. • att rapportera till skytts förening, krets och förbund om tilldelad tillrättavisning. • att anordna utrustningskontroll när så krävs. Se kapitel 12. • att visitera vapnen efter skjutning enligt kapitel 1.3 Skytteboken. • att kontrollera att gällande tävlingsreglemente följs vad avser utrustning,

skjutställningar och genomförande. • att ansvara för att protokollföring av resultat görs på ett korrekt sätt.

12.2 Ban/Skjutstationsfunktionärs uppgift Ge alla skyttar samma förutsättningar genom:

• att iordningställa varje skjutplats före och efter varje omgång. • att kontrollera så att alla skyttar uppfattar olika kommandon. • att kontrollera att alla uppfattar sin markering. • att påkalla skyttar och skjutledares uppmärksamhet om fara uppstår. • att kontrollera att gällande tävlingsreglemente följs, vad avser utrustning,

skjutställningar och genomförande. • att ingripa om skyttar får hjälp under tävlingsserierna. • att informera tävlingsledare eller juryn om felaktigheter. • att under provskott korrigera eventuella felaktigheter hos skyttar. • att vid fältskjutning genom ommarkering avgöra eventuell protest mot skjutresultatet. före det att den som gjort protesten lämnat skjutstationen.

56

12.3 Tävlingsjuryns uppgifter

Tävlingsjury skall finnas vid större tävlingar och bestå av tre ledamöter. Ledamöterna skall utses före tävlingen. På tävlingsplatsen skall anslag om juryns sammansättning finnas. Om lagledare ingår i juryn skall suppleant utses för denne, och anlitas om lagledare bedöms jävig. Jury bör finnas vid förbundsmästerskap. Skyldigheter och uppgifter: • Avgöra frågor som hänskjuts till juryn av tävlingsledare. • Omgående agera om säkerheten är i fara. • Kontrollera så att gällande tävlingsreglemente följs, vad avser utrustning,

skjutställningar och genomförande. • Vara orienterad om tävlingsorganisationen och dess personal. • Informera och kontrollera om skjutplatser och mål överensstämmer med gällande

reglemente. • Majoriteten av juryn skall alltid vara närvarande i anslutning till skjutbanan eller

tävlingsexpeditionen. • Fatta beslut i fall som ej är förutsedda i regelboken. • Beslut bör tas med samlad jury. Det beslut som majoriteten eller om endast två deltar

i beslutet, ordförande biträder, gäller som juryns beslut.

57

13. Markering

13.1 Definitioner Träff, räknas vid tangering, d.v.s. att kulhålskanten berör högre valör vid banskjutning, eller berör figurkanten vid fältskjutning. Bomskott markeras X, skott som ej träffat tavla eller figur. Tavelträff markeras 0, skott som träffat tavlan men ej ringning. Vid figur är det skott som träffat i bården men ej i själva figuren. Rikoschett hål som blivit i tavla eller figur efter det att kulan studsat mot marken. Kan upptäckas genom att kulhålet ej är runt. Räknas som bom. Öppen markering innebär att skottets värde och läge markeras för varje skott. Summa markering innebär att först markeras tiotals siffran och därefter entalssiffran. Därpå markeras läget för varje skott enligt klockmetoden. Sluten markering innebär att enbart protokoll förs vid målplatsen eller att skott ej visas på skärm vid elektroniska tavlor. Ommarkering visas genom att markörspade/visare förs tre varv runt tavelramen. Därefter sker förnyad markering. Kritning av figur skall göras för att efterkommande skytt ej tillgodoräknas tidigare träff. Vid korthåll fält bör figurer bytas vid varje skjutlag.

58

13.2 Markering vid banskjutning Markering av resultat kan ske med markörspade, med hjälp av kikare eller elektroniskt. Kikarmarkering kan ske upp till 50 meters avstånd, där varje skytt själv avläser sin träff. På längre avstånd sker markering med hjälp av markörspade/visare. Varje enskild träff visas med värde och läge, vid markering av hel serie sker markeringen med början av det skott som är närmast centrum. Vid angivande av träffvärde läggs markörvisaren så som markörschemat visar. Vid angivande av träffläge förs markörspade radiellt från tavlans kant till kulhålet, (klockmetoden), hålls still ett par sekunder och förs därefter ut samma väg. Vid angivande av värde och läge hålls markörvisaren stilla omkring 3 sek med den sida mot skjutplatsen, som bäst avtecknar sig mot bakgrunden. Markering kan också ske genom att träffen markeras med lägesbricka som fästs i kulhålet, under det att träffens värde anges med markörspade, telefon eller högtalare. Vid markering med hjälp av telefon, radio eller liknande anges träffens läge med hjälp av klockmetoden. Markeringsschema. Exempel på summamarkering.

10 1 Markeras genom små vridrörelser ”blinkningar” med markörspaden mitt för centrum. 10:a Markeras genom att markörspade förs tre varv runt pricken, varefter läge visas. 9:a Markeras genom att markörspade förs över tavlans riktprick med vita sidan mot skjutplatsen upp och ned. Därefter sker lägesmarkering. Bomskott markeras genom att markörspade svängs tre gånger i sidled över tavlan. Tavelträff markeras som bomskott och därefter träffens läge. Vid mästerskapstävlingar vid skjutbana av manuell typ skall kontrollant som är utsedd av tävlingsledaren övervaka markeringen i markörgraven. Markering vid skjutning mot elektroniska tavlor. Monitor skall vara vänd så både skytt och kontrollant kan avläsa bilden. Skytt kan vrida bort sin monitor, dock skall alltid kontrollant kunna avläsa den. Vid SM, JSM, Skol-SM och Riksskyttetävling bör baktavlor användas. Markering vid skjutning på figurtavla. Träff markeras som en sjua på precisionstavla och därefter anges läget. Tavelträff markeras som bom med läge. Bom markeras som bom. Markeringsordningen är först antalet träff med läge, därefter antalet tavelträff med läge.

59

13.3 Markering vid fältskytte Vid mycket korta skjutavstånd, som vid korthålls och kpistfältskytte, bör markeringen ske genom att t.ex. skjutledaren följer skyttarna fram till figurerna så att skytten själv får studera målet. Markering av eventuella överträffar skall alltid ske. Träff räknas endast inom den tryckta målytan. Kulhål som tangerar denna målytas begränsning (kantskott) räknas som träff. Kulhålstolk skall användas. Vid tolkning av innerträff räknas kulhål som tangerar innerfigurens begränsningslinje som innerträff. Träff genom rikoschett räknas som bomskott. Vid fältskjutning skall protokoll föras även vid målen, såkallade målprotokoll ifall ommarkering skall utföras. Bestämning av antal träff och markering skall alltid göras före kritning av figur. Stationschef skall läsa upp de skrivna resultaten innan patrullen lämnar stationen. Markeringsschema

Överträff. OBSERVERA att överträff skall markeras. Ommarkering. Markörspaden först i en cirkel med rak arm medsols tre varv varefter ny markering utförs. Vid markering av målet skall markörchef sätta upp röd varningsflagga vid målet. Samtliga markörer skall vara iförd röd varningsväst. (Beställs via FSR kansli). Den markör som visar värde och läge skall stå med ryggen mot skyttarna och markera enligt ovan. Vid fler än sex träff, markeras först sex träff därefter tecknet för överträff och därpå antalet överträff. Vid figur med innerfigur markeras först antalet träff i hela figuren och därefter antalet innerträffar. Vid markering av mål med ljus ytterbård, markeras först antalet träff i det större målet och därpå antalet träff i det mindre målet, innerfiguren. Vid dålig sikt eller på långa håll kan markering kompletteras med radio. Observera att de som kritar och klistrar ej får skymma så att träff och läge inte uppfattas korrekt.

60

13.4 Protokollföring Protokollförning sker genom ifyllande av olika typer av avbildningsprotokoll. I avbildningsprotokoll skall man kunna utläsa resultat av hela omgången, serier samt läge av enskilda skott. Signatur av den som fört protokollet skall synas. OBSERVERA att vid omskjutning av serie skall enbart det omskjutna resultatet protokollföras. Har den serie som vållat omskjutningen helt eller delvis hunnit bli protokollförd, skall alla resultat annulleras. (Se kapitel 18.2.) Finalserier och skott, vilka markeras med summamarkering eller med öppen markering, skall protokollföras vid skjutplatsen.

13.5 Tavelkontroll Tavellkontroll när skott saknas:

• Kontrollera om det finns för många skott på någon sidotavla, 2-3 tavlor på vardera sidan . Finns extra skott skall det saknade skottet markeras som bom.

• Finns ej extra skott vid sidan, markera det saknade skottet som bom, märk upp tavla med lag och bana, samt ställ den åt sidan.

• Kontroll och tolkning av tavlan görs först efter begäran från skjutledare/tävlingsledare.

Skytt som anser att han har fått ett felaktigt resultat skall skriftligt protestera. Tävlingsledare kontrollerar med markörchef om tavla i aktuellt lag och bana blivit ställd åt sidan. Om så är fallet ber tävlingsledaren markörchefen eller jury att utföra en slutlig tavelkontroll, för att se om det finns dubbelskott. OBSERVERA att övertaliga kulhål skall markeras. Slutlig tavelkontroll:

1. Okulär besiktning med förstoringsglas. För att se om hålet är ovalt. 2. Gör en ”provtolkning” i ett ”normalt” kulhål för att jämföra om det är någon skillnad. 3. För in tolken i det ”misstänkta” dubbelskottet. Går tolken lättare in än vid det ”normala” kulhålet, är det ett dubbelskott. 4. Känns ingen skillnad kan man med hjälp av tolken se om kulhålet är ovalt.

Ser man inget, tolkas skottet som ett enkelskott OBSERVERA! Vid all tävling och kompetensskjutning skall kulhålstolk finnas tillgänglig för aktuell kaliber. För att avgöra om två kulor träffat samma kulhål kan speciell dubbelhålstolk användas. Tolkningen underlättas om tolken har en fjäder att hålla i medan tolkning sker. Tolkning av kulhål kan bara ske en gång. Vid SM, JSM, Skol-SM, Riksskyttetävling och riksomfattande hemmabanetävling skall i banskytte 6,5 mm tolkas som 8 mm.

13.5.1 Tolkning av skott Tolkning skall ske med inåtriktad tolk förutom vid luftgevär där utåtriktad tolk skall användas för valörerna 3-10. När inåtriktad tolk används bedöms skottet till högre valör om tolken tangerar ring alternativt träff på fältskyttemål om tolken tangerar träffytan. När utåtriktad tolk används bedöms skottet till högre valör om tolken är innanför eller tangerar och inte överskrider yttre ring, t.ex. bedöms en 9:a mot 7:ans ring i luftgevär. Definition av centrumtia i luftgevär: Hela skottet skall vara inom ring nio. (Vilket motsvarar 10,8 med decimaltolk). Tolkas med 4,5 mm tolk.

61

En kulhålstolk får endast placeras en gång i ett kulhål. Tavlan skall placeras på ett plant underlag med uttagna hål för tolkens styrtapp. Efter genomförd tolkning skall tavelkontrollanten på tavlan markera och signera att kuhålstolk har använts. Vid tolkning av 10 ringad nationell/internationell 1/1 tavla skall tavlan vara fast i sin ursprungliga tavelhållare. Tolken skall föras in utan kraft i kulhålet. Kulhålstolkning sker med följande storlekar på tolkar:

Modell Storlek och tolerans på tolken Luftgevär inåtriktad tolkning samt centrumtia 4,50 mm (+0,05 -0,00)* Luftgevär utåtriktad tolkning 5,50 mm (+0,05 -0,00) Korthåll 5,6 mm (+0,05 -0,00) Gevär 6,5mm fältskytte 6,5 mm (+0,05 -0,00) Gevär 6,5mm banskytte 6,5 mm/8,00mm (+0,05 -0,00) AK-4 7,62/8,00 mm (+0,05 -0,00) Kpist 9,00 mm (+0,05 -0,00) * Detta innebär att tolken får vara 0,05 mm större dock ej mindre än angivet tolkmått.

Tolkning med tolkmaskin. . När tavlan förs in i tolkmaskinen läser en fotocell av kulhålets centrum mot prickens centrum, det erhållna värdet omsätts i en poäng. Nedanstående punkter är uppsatta för att minimera antalet felkällor vid tolkning av tavlor.

• LÄS INSTRUKTIONSBOK! • Före mästerskapstävling skall tolkmaskinen rengöras med speciell rengöringsvätska och

ett speciellt rensningspapper.(Se instruktionsbok.) • Snabbkalibrera. Denna funktion finns på vissa modeller. • Används fler än en tolkmaskin vid tävling skall dessa vara av samma modell. • Vid finalomgång skall endast en tolkmaskin användas. • Samma typ av tavlor skall användas av alla skyttarna. • Tavlor som tolkas skall alltid vändas åt samma håll när de förs in i tolkmaskinen.

OBS!: Den största felkällan vid användandet av tolkmaskin är papperskvaliteten på tavlorna. För att begränsa den felkällan bör samma typ av tavlor användas under hela tävlingen. Vid ett nyinköp vid en ny sändning av tavlor skall tolkmaskinen kalibreras, för att erhålla ett så exaktvärde som möjligt.

62

14. Särskiljning

14.1 Banskytte Individuell särskiljning: Vid Korthåll, 6,5, Kpist och AK. Vid lika resultat går den skytt först som har:

1. Högsta resultat i sista omgången, därefter näst sista etc. 2. Exempel på omgångar är, grundomgång, mellanomgång och finalomgång. 3. Högsta resultatet i sista femskott serien, näst sista etc. 4. Flest antal tior (inkl. innertior), nior, åttor osv. 5. Flest antal innertior.

Vid luftgevär. Vid lika resultat går den skytt först som har

1. Högsta resultat räknat med decimaler.(Förutsätter att tolkmaskin används) 2. Högsta resultat i sista omgång, näst sista osv. 3. Högst resultat i sista femskotsserie, näst sista osv. 4. Flest anta tior, nior, åttor osv. 5. Flest antal innertior ( >10,8).

• Har särskiljning ej uppnåtts enligt ovan, tilldelas skyttarna samma placering och förs upp i bokstavsordning enligt efternamn. Motsvarande antal

placeringar lämnas därefter öppna. • Delas hederspris ut och dessa ej räcker till alla med samma placering, gäller

lottdragning. • Tävlingsledning kan även bestämma att eventuell särskiljning av hederspris skall ske

genom särskjutning. Detta skall då framgå av inbjudan. • Vid särskiljning då klasstillägg förekommit, går skytt med lägsta klasstillägg före.

Särskiljning vid individuellt mästerskap Vid mästerskapstävling skall särskiljning ske med särskjutning om två eller flera skyttar har samma högsta resultat.

• När mästaren korats, placeras övriga deltagare i särskjutningen efter resultat i denna. • Om två eller flera deltagare har samma särskjutningsresultat, gäller ordningsföljd före

särskjutningen. Särskiljning vid lagtävling Vid lika resultat går det lag före som har:

1. Högsta individuella lagresultat, näst högsta osv. 2. Högsta lagresultat i sista omgången, näst sista osv. 3. Högsta lagresultat i sista serien, näst sista osv. 4. Störst antal tior, inklusive innertior, nior, åttor osv.

Vid användning av FSR dataprogram ”SHOOTER” görs särskiljning automatisk för vald typ av tävling.

63

14.2 Fallmål Individuell särskiljning. Vid lika antal träff går den skytt före som har:

1. Högst antal träff i sista 5-skottsserien, näst sista osv. 2. Träff på sista skottet i sista omgången, näst sista etc. tills första skott i första omgång. 3. Därefter sker särskjutning mot de minsta riktprickarna, skott för skott tills särskiljning

sker. Särskiljning vid lagtävling Vid lika resultat går det lag före som har:

1. Högsta individuella resultat, näst hösta osv. 2. Högsta lagresultat i sista femskottsserien, näst sista osv.

14.3 Fältskjutning Individuell särskiljning Vid lika resultat går den skytt först som har:

1. Högst antal innerträff om sådana förekommer. (Ej poängberäkning på ringad figur.) 2. Högst antal träff på sista stationen, näst sista osv. 3. Högst antal innerträff på sista stationen där innerträff förekommer näst sista osv.

• Har särskiljning ej uppnåtts enligt ovan, tilldelas skyttarna samma placering och förs upp i bokstavsordning enligt efternamn. Motsvarande antal placeringar lämnas därefter öppna. • Delas hederspris ut och dessa ej räcker till alla med samma placering, gäller lottdragning. • Tävlingsledning kan även bestämma att eventuell särskiljning av hederspris skall ske genom särskjutning. Detta skall då framgå av inbjudan. • Vid särskiljning då klasstillägg förekommit, går skytt med lägsta klasstillägg före.

Särskiljning vid lagtävling Vid lika resultat går det lag före som har:

1. Högsta individuella lagresultat, näst högsta osv. 2. Högst antal innerträff totalt, (Om markering av innerträff förekommer på en eller flera

stationer). 3. Högst antal träff totalt på sista stationen, näst sista osv. 4. Högst antal innerträff på sista station, näst sista osv. där detta förekommer.

64

15. Särskjutning

15.1 Särskjutning bana Särskjutning skall äga rum vid mästerskapstävling, då två eller flera skyttar har samma högsta resultat. När mästaren korats, placeras övriga deltagare i särskjutningen efter resultat i denna. Om två eller flera av dessa har samma särskjutningsresultat, gäller ordningsföljd före särskjutningen. Övriga finalskyttar särskiljs enligt punkterna ovan. Särskjutning genomförs enligt följande: Luftgevär. Korthåll. Banskytte. Gevär. Kpist och AK. Typ av tävling Tid/skott Genomförande Gevär ställningar Serie om 3 skott stående med öppen markering efter varje skott.

Vid lika resultat skjuts ny serie tills särskiljning sker. Kpist ställningar Korthåll ställningar 1 min Gevär liggande Kpist liggande

Ett skott i taget. Från och med sjätte skottet särskiljes även mellan tior och innertior.

30 sek Korthåll liggande Ett skott i taget. Från och med sjätte skottet särskiljes även mellan tior och centrumtia. 30 sek Luftgevär sittande

1 min Serie om tre skott med öppen markering efter varje skott. Vid lika resultat skjuts ny serie tills särskiljning sker. Luftgevär stående

Beträffande luftgevär kan arrangör i förväg fastställa att särskiljning vid särskjutning sker med decimaltolk

15.2 Särskjutning vid fältskjutning Arrangör skall vid mästerskapstävlingar i fältskytte ha förberett en särskjutningsstation.

• Stationen skall omfatta två olika mål. Ett mål skall vara med sittande/knästående* skjutställning.

• För gevär och korthåll skjuts sex skott mot vardera figur. För Kpist och Ak skjuts fem skott mot vardera figur. Den skytt som sammanlagt har högst antal träff i båda figurerna segrar.

• Vid lika antal träffar kortas skjuttiden, med fem sekunder per gång tills särskiljning sker. * För de grenar och mästerskapsklasser som omfattas av knästående skjutställning.

15.3 Särskjutning fallande mål • Särskjutning: Sker mellan skyttar i finalomgången. Särskjutning tillämpas även när

man ej kan särskilja antalet skyttar till finalomgång. Se 14.2 • Särskjutning stående: Sker med ett skott i taget till särskiljning sker. Skjutning sker

mot de minsta riktprickarna skott för skott till särskiljning sker. Observera att rensning av prick skall göras före det att pricken beskjuts en andra gång. Skjuttider 30 sek/skott

• Särskjutning sittande: Sker med ett skott i taget till särskiljning sker. Skjutning sker mot de minsta riktprickarna skott för skott till särskiljning sker. Observera att rensning av prick skall göras före det att pricken beskjuts en andra gång. Skjuttider 15 sek/skott på de tio första därefter 10 sek/skott

65

16 Felfunktioner

16.1 Utrustning och ammunition Om ett eller flera skott genom konstaterat fel på gevär motsvarande, ammunitionsfel eller fel på godkända tillbehör, ej medhinns inom föreskriven skjuttid och skytten inte medvetet varit vållande till detta, får vid banskytte färdigskjutning genomföras av resterande skott. Färdigskjutning skall i första hand genomföras i direkt anslutning till serien. Vid fel som ej kan åtgärdas under pågående skjutning kan färdigskjutning genomföras vid ett senare tillfälle och/eller med ett annat gevär motsv. Nytt gevär/motsv. skall ha genomgått eventuell utrustningskontroll om sådan uppsatts vid tävlingarna.

16.2 Målmateriel Förutsättning för att en tävling skall vara rättvis och ge alla deltagare samma förutsättningar är att målmaterielen är i gott skick. Att sköta underhållet vid elektroniska tavlor är ett villkor för att dessa skall fungera. Felregistrering av skott kan ske om följande brister i underhållet har skett.

• Smutsiga mikrofoner i tavlan. • Lösa mikrofoner i tavlan. • Hål i tavelduk.

Vid fel på tavelmateriel av konventionell typ eller på tavelautomat skall skytten tillåtas skjuta färdigt resterande skott i serien med tidstillägg motsvarande uppehållet i skjutningen. Om uppehållet varar mer än fem minuter eller om skytten tvingas byta bana får vid korthållsskytte obegränsat antal provskott skjutas under två minuter, för 6,5, Kpist och Ak ges tre provskott. Vid fel på tavelmateriel av elektronisk typ eller vid fältskjutning, skall hela serien skjutas om. Se kapitel 17, omskjutning.

16.3 Skott före och efter eldkommando • För skott som avlossas mellan LADDA och ELD samt mellan,

ELD UPPHÖR och VISITATION EFTER SKJUTNING, görs avdrag med motsvarande antal högsta träffar (i förekommande fall antalet innerträffar vid fältskytte). Vid skjutning på elektronisk tavla görs avdrag för det skott som skjutits före eller efter skjuttiden.

• För skott som avlossas mellan FÄRDIGA och ELD. Skall skjutledaren kommendera ELD om säkerheten så medger. Träffavdrag görs endast på den förste av de skyttar som skjutit före ELD.

• Skytt som skjutit före eller efter kommando enligt punkterna ovan, skall omedelbart informeras om åtgärd avseende poängavdrag vid ovanstående förseelse.

• Avlossas skott före LADDA respektive efter VISITATION UPPHÖR, medför detta diskvalificering, se kapitel 19.

16.4 Överträff - Saknade skott Skott mot annan skytts tavla/figur räknas som bom. Banskytte: Om skytt, utan att själv orsaka det, får en träff för mycket på sin tavla och det är ställt utom allt tvivel vilket det felaktiga skottet är skall det räknas bort. Vet man inte vilket enskilt skott men med säkerhet i vilken serie skall korrigering göras i aktuell serie. I annat fall får skytten tillgodoräkna sig de fem högsta valörerna och vid skjutning skott för skott den högsta valören, förutsatt att närmsta tavlan till vänster eller höger saknar en träff. Om dessa tavlor inte saknar en träff, eller om skytten får fler än en träff för mycket på tavlan utan att själv orsaka detta, skall omskjutning äga rum. Serie som skjuts om skall föregås av tre provskott. Finner

66

tävlingsledaren att skyttens resultat inte i nämnvärd grad inverkar i prishänseende, kan denne bestämma att omskjutning inte skall äga rum. Då får skytten tillgodoräkna sig de bästa träffarna. Vid provskott får den skytt som fått för många skott på sin tavla skjuta nya provskott. Uppgift om överträffar skall noteras på skjutkort eller motsvarande. Har skytt av misstag skjutit för många skott, skall skytten omedelbart anmäla detta till skjutledaren/Kontrollant, varvid motsvarande antal träffar med högst valör räknas bort. Fältskytte: Vid överträff i fältskytte får skytt tillgodoräkna sig det antal träff som är maximalt för respektive figur enligt gällande förutsättningar. Uppgift om överträffar skall noteras på skjutkort eller motsvarande. Flerprickstavlor: Avlossar skytt under tävlingsomgång fler eller färre skott mot en prick på flerprickstavla, eller mot fel tavla där flera tavlor disponeras än reglerna föreskriver, får detta ske högst två gånger utan bestraffning. För tredje och efterföljande på detta sätt felskjutna skott, dras två poäng av per felskjutit skott i tävlingen. Avdraget sker i den serie där skottet finns. På efterföljande prick/Tavla skall skytten skjuta motsvarande antal färre eller fler skott. Det senare räknas ej som felaktig skottfördelning. Skott mot fel prick vid fallmålsskytte räknas som bom

17. Färdigskjutning och Omskjutning

17.1 Färdigskjutning • Kontrollerar vad som orsakat att skytt ej genomfört hela serien, samt göra patron ur. • Tidigare avlossade skott gäller och får ej skjutas om. • Träffar som skjutits före eldavbrottet, får ej klistras före färdigskjutningen. • All färdigskjutning skall noteras på skjutkort eller motsvarande. • Färdigskjutning i annat lag skall föregås av tre provskott för 6,5, Kpist och Ak.

Obegränsat antal under två minuter för korthåll och luftgevär. • Vid eldavbrott med Kpist eller AK har skytten rätt till färdigskjutning i såväl ban-

som fältskjutning. Färdigskjutning får dock endast ske en gång per serie i banskytte respektive en gång per skjutstation vid fältskjutning.

Åtgärd av skjutledare eller bankontrollant vid anmält eldavbrott eller tavelfel.

• Kontrollera hur många skott som är avlossade. • Notera tidpunkten för händelsen. • Åtgärda felet. Fastställa skjuttiden med hänsyn av antalet återstående skott. • Kommendera ”ladda” med resterande antalet patroner och ge nytt eldkommando.

Observera att resterande skyttar i laget är kvar på respektive skjutplats under genomförandet.

• Vid tveksamma fall om färdigskjutning är berättigat, skall skytten göra färdigskjutning efter det att tävlingsledare/jury fatta beslut.

• Felet kan ej åtgärdas: Skytten flyttas till ny bana/skjutlag, provskott enligt ovan.

17.2 Omskjutning Grundprincip: Avfyrat skott får aldrig skjutas om! Omskjutning får endast ske när skytt utan egen förvållande, inte kan fullfölja skjutningen.

• Vid förtidigt kommando av ”Eld Upphör”. • Vid fel på tavelmateriel. • Vid oregistrerat resultat på elektronisk tavla1

67

1 Vanliga felfunktioner vid oregistrerat resultat är: • Skott på fel tavla. • Glappkontakt eller fukt i kontakter. • Tavelduk har fastnat alternativt är sönderskjuten. • Ej tillräcklig mynningsknall, gäller vid banor med skottindikator vid skjutplatsen. • Om tryckindikatorn visar ett onormalt värde.

Vid omskjutning skall hela serien skjutas om. Omskjutning genomförs i ett nytt lag med ordinarie provskott och skjuttider. Vid banskjutning alternativt fältskjutning med för tidigt ”Eld Upphör” agerar skjutledare enligt följande.

• Skjutledare/stationschef kommenderar ”Kikare får ej användas” ( EJ elektroniskt tavelsystem).

• Skjutledare/stationschef tar reda på vilka skyttar som önskar skjuta om. • Tavlor och figurer klistras alternativt nollställs utan markering för dessa skyttar. • Genomför ny serie.

18. Disciplinära åtgärder För att alla skyttar skall få samma förutsättning är det av vikt att tävlingsledare, jury, ban- kontrollanter och skyttar följer angivna regler. Följs ej reglerna är det var och ens ansvar utifrån den funktion man företräder, att agera för att alla skyttar i tävlingen skall få samma förutsättningar.

18.1 Tillrättavisning Tillrättavisning skall ske muntligt genom kontrollants, skjutledares eller jurymedlems försorg. Tillrättavisning görs omedelbart efter provskott eller serie där förseelsen gjorts. Tillrättavisning kan även göras efter det att aktuellt skjutlag eller patrull avslutat skjutningen. Tävlingsledaren skall av den som fullgjort tillrättavisningen omedelbart informeras om vidtagna åtgärder. Skytt som ej följer tillrättavisningen varnas.

18.2 Varning Varning skall ske muntligt genom kontrollants, skjutledares eller jurymedlems försorg. Varning ges omedelbart efter provskott eller serie där förseelsen gjorts. Varningen kan även göras efter det att aktuellt skjutlag eller patrull avslutat skjutningen. Tävlingsledaren skall av den som fullgjort varningen omedelbart informeras om vidtagna åtgärder. Varning skall skriftligt delges skyttens förening och förbund. Av rapporten skall framgå skyttens namn, samt förseelsens omfattning. Exempel på varningar är:

• Skytt som bryter mot säkerhetsbestämmelserna som t.ex. inte har säkerhetsmagasin isatt vid oladdat gevär av modell SAUER 200 STR.

• Skytt som laddat med för många patroner varnas samt utesluts vid aktuell station/serie.

• Skytt som vid fältskytte beskjuter målgrupperna i annan ordning än de angivna. • Skytt som skjutit för många skott vid station/serie och ej direkt anmäler detta till

skjutledare eller annan funktionär. • Skytt som avsiktligt skjuter mot annans tavla eller figur.

Om skytt upprepar någon av ovanstående förseelser blir skytten diskvalificerad.

68

18.3 Diskvalifikation En upprepad förseelse som tidigare föranlett tillrättavisning och eller varning i samma tävling innebär att skytten i fråga diskvalificeras. Tävlingsledaren eller jurymedlem äger rätt att diskvalificera skytt. Diskvalifikationen skall skriftligt delges skyttens förening och förbund. Av rapporten skall framgå skyttens namn, förseelsens omfattning. Exempel på förseelser som ger diskvalifikation direkt är:

• Skott som avlossas före LADDA och efter VISITATION. • Skytt som vid stickprovskontroll ej får sitt gevär/motsv godkänt. • Skytt som genom oaktsamt beteende vållat fara för sin omgivning.

Diskvalifikationen av skytt från samtliga pågående skjutningar skall ske skriftligt genom jurys försorg och delges skytten snarast och före final eller prisutdelning. Då jury saknas, vidtas dessa åtgärder av tävlingsledare

19. Upprättelse Skytt som anser sig blivit felaktigt behandlad i något avseende har möjlighet att få upprättelse. Detta sker via protest eller klagomål.

19.1 Protest Protest skall inlämnas skriftligt av skytt eller lagledare till tävlingsledare senast 20 minuter efter det att resultatet anslagits. I protest skall framgå, namn, skjutlag/patrull. Samt vad protesten avser. Tävlingsledare skall snarast underrätta juryn om protesten samt utreda och föredra ärendet för den samma. Protesten behandlas av juryn som utan dröjsmål skall fatta beslut och meddela berörda parter. Då jury saknas vidtas åtgärderna av tävlingsledaren. Jury och tävlingsledares beslut kan ej överklagas. Vid fältskjutning skall muntlig protest inlämnas direkt till skjutstationschef om anmärkning mot markering eller protokollföring vill göras. Stationschefen skall avgöra ärendet före det att patrullen lämnar stationen. Stationschefens beslut kan ej överklagas.

19.2 Klagomål Klagomål över egen skytteförenings eller kretsstyrelse vidtagna disciplinära åtgärder kan göras hos eget skytteförbunds styrelse. Över skytteförbunds styrelsebeslut om klagomål kan talan inte föras.

20 Bestämmelser för SM-tävlingar Samma resultat får inte användas som underlag för deltagande i två SM-tävlingar Detta innebär att då SM för seniorer, veteraner och juniorer avgörs samma dag, skall deltagarna välja att deltaga endast i en SM-klass såväl individuellt som i lag.

69

21 Resultatlistor • Resultatlistor skall anges med klockslag när de blivit anslagna. • Resultatlista redovisas klassvis med; Placering, Namn, Förening, Förbund och summa

resultat. Om särskjutning skett skall detta redovisas. • Resultatlista vid inbjudningstävlingar skall distribueras till de föreningar som deltagit

i tävlingen, samt till de skytteförbund som har haft deltagande föreningar. • Resultatlista vid förbundsmästerskap skall distribueras till de föreningar som deltagit i

tävlingen, samt till eget skytteförbund och FSR kansli. • Resultatlista vid landsdelstävlingar skall distribueras till de föreningar som deltagit i

tävlingen, samt till eget skytteförbund och FSR kansli. • Resultatlista vid SM, Riksskyttetävlingar och landskamper skall distribueras enligt

tävlings PM. • Arrangör kan välja att distribuera resultat lista på egen, FSR eller Skytte UO:s

hemsida, senast tre dagar efter avhållen tävling. • För att kunna genomföra klassificering skall en resultatlist i pappersform med bifogad

inbjudan skickas till respektive deltagande förbund. (OBS JF-tal vid fältskjutning).

70

22. Utredning vid olycka med Gevär, Kpist, AK och ammunition Vid olyckshändelse med gevär/motsv. och ammunition verkställer tävlingsledare utredning samt gör anmälan och levererar vapnet och kvarvarande ammunition till polismyndighet. Även delar som eventuellt har lossnat skall sändas med utredningen. Vid pipsprängning får geväret/motsv. med tillbehör inte förändras. Statens skytteombud orienteras. Av utredningen skall framgå: A VID OLYCKOR (utom vid pipsprängning). 1 Personskador. 2 Händelseförloppet. 3 Vapnets modellbeteckning och tillverkningsnummer. 4 Ammunitionens fullständiga egenskaps- och partibeteckning enligt förpackningens

text. 5 Vilken skjututbildning skytten(-arna) har. 6 Eventuell förklaring till det inträffade. B VIDPIPSPRÄNGNING. 1 Personskador. 2 Vapnets modellbeteckning och tillverkningsnummer. 3 Om sprängningen inträffade vid första skottet. Var vapnet torrdraget och visiterat före skjutningen? 4 Inträffade klick före sprängningen? 5 Om skotte före sprängningen givit onormal svag knall och rekyl och har det i så fall undersökts, att ingen kula fanns kvar i loppet? 6 Har särskild tröghet iakttagits i samband med omladdning och har i så fall anledning undersökts? 7 Har vid Kpist eller AK eldavbrott inträffat och har i så fall mekanismrörelse verkställts och anledningen undersökts? 8 Har projektilen från skotte före sprängningen träffat eller har nedslaget observerats? 9 Vilket resultat erhölls i serien, eller om sprängning inträffade vid första skottet, i närmast föregående. 10 Beskriv omständigheterna t ex om jord eller snö kunnat komma in i pipan. 11 Vilken skjututbildning skytten har. 12 Kan någon förklaring till sprängningen anges? 13 Namn, adress och telefon till dem som känner till händelsen.

71

72

23 Medaljbestämmelser

22.1 Utdelningsprinciper För utdelning av medaljer krävs: Guldmedalj: Fem starter från tre föreningar. I annat fall utdelas silver Guld och Silvermedalj: Sju starter från tre föreningar. Guld, Silver och Bronsmedalj: 10 starter från tre föreningar. Följemedaljer: Utdelas till 50 % av antalet finaldeltagare, dock max 7 stycken

22.1 Gravyrer Gravyrer på medaljer enligt följande: Rad 1: SM/Vet-SM/AK4-SM/JSM/Skol-SM/RM Rad 2: Aktuell gren (Benämning enligt Skytteregelboken 2007-08) Rad 3: Årtal Rad 4: Förbund/Föreningslag Text på band till lagerkrans enligt följande: Band 1: Rad 1 och 2 enligt gravyrbestämmelse. Band 2: Rad 3 enligt gravyrbestämmelse.

Bilaga 1 Medaljfördelning vid SM

Gevär 6,5mm Korthåll

Luftgevär Kpist AK Sa:

Utmärkelser G GL GF K KL KF L Kp KpL KpF AK AKF

Individuellt SMV-SM SM

V-SM SM

V-SM SM

V-SM SM

V-SM SM

V-SM SM

V-SM SM SM

V-SM SM

V-SM SM

V-SM

AK-SM

AK-SM

Guld långt band 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 23

Silver långt band 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 23

Brons långt band 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 24

Brons Jetong 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 4 7 7 7 7 7 7 1 1 146

Förbunds lag SMV-SM SM

V-SM SM

V-SM SM

V-SM SM

V-SM SM SM SM SM

V-SM SM

V-SM SM

V-SM

Guldjetong 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 133

Silverjetong 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 133

Bronsjetong 7 7 7 7 133 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7

Föreningslag SM SM SM SM SM SM SM SM SM SM SM AK AKF

Guldjetong 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 2 37

Silverjetong 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 2 37

Bronsjetong 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 2 37

73

Bilaga 2 Medaljfördelning vid JSM/RM och Skol-SM

Gevär 6,5mm Korthåll Falling target Gevär 6,5mm Korthåll

Tävling JSM/RM* (Plakett) Skol-SM (Jetong) Individuellt G GL GF K KL KF RM* JSM RM* GL15 GL17 GF15 GF17 KL15 KL17 KL15 KF17 Sa: Guldmedalj med långt band 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 8

Silvermedalj med långt band 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 8

Bronsmedalj med långt band 1 1 1 1 1 1 2 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 8

Brons med kort band 7 7 7 7 7 7 4 4 4 7 7 7 7 7 7 7 7 56

Förbunds lag JSM JSM JSM JSM JSM JSM RM* JSM RM*

Guldmedalj med kort band 5 5 5 5 5 5 5 5 5

Silvermedalj med kort band 5 5 5 5 5 5 5 5 5

Bronsmedalj med kort band 5 5 5 5 5 5 5 5 5

Föreningslag JSM JSM JSM JSM JSM JSM RM* JSM RM* GL15 GL17 GF15 GF17 KL15 KL17 KL15 KF17

Guldmedalj med kort band 2 2 2 2 2 2 3 3 3 2 2 2 2 2 2 2 2 16

Silvermedalj med kort band 2 2 2 2 2 2 3 3 3 2 2 2 2 2 2 2 2 16

Bronsmedalj med kort band 2 2 2 2 2 2 3 3 3 2 2 2 2 2 2 2 2 16

Summa medaljer JSM 213

Summa plaketter RM 64 Summa Jetonger Skol-SM 128

74