Sydkustens ordkonstskola - Virvatuli-utvärdering 2014

sydkustens o r d k o n s t s k o l a

VirVatuli-utVärdering

2014

1. inledning

2. Bakgrund och fakta om sydkustens ordkonstskola

3. utVärderingsmetoder

4. eleVernas syn på underVisningen 4.1. underVisningen 4.2. kunskaper och färdigheter

5. föräldrars uppfattning om underVisningen 5.1. underVisningen 5.2. Barnets kunskaper och färdigheter

6. ledarnas syn på underVisningen 6.1. ledarnas specialkunnande 6.2. arBetet som ledare 6.3. utVärdering och feedBack

7. inlärningsmiljön 7.1. lokaler och utrustning 7.2. atmosfären

8. marknadsföring, kommunikation

9. utVeckling och framtid

inledningOrdkonst är en konstform som stärker barns och ungas språkliga utveckling genom kreativa metoder. Ordkonsten ger med sina konkreta övningar skaparglädje och inspiration till fort-satt skrivande, ger barn mod att våga använda fantasin och skriva spontant samt stärker självförtroendet och sporrar till läslust. Ton-vikten ligger på glädje, lek och uttrycksfrihet.

Målet för undervisningen i ordkonst är att beri-ka elevens språk och fantasi. Att stärka språket såväl i skrift som i tal ger barnen bättre förut-sättningar för både inlärning och studier sen-are i livet. I dagens samhälle där boken och det skrivna ordet inte längre är lika attraktiva be-hövs det nya sätt att intressera barn och unga för läsning, skrivande och berättande. Ordkon-sten erbjuder detta.

Sydkustens landskapsförbund har sedan 2008 ordnat grundläggande konstundervisning i ordkonst i Borgå stad inom ramen för stadens samarbetsnätverk Konststegen. I Borgå har Sydkustens ordkonstskola ordkonstunder- visning för barn i åk 1-9 i fyra olika grupper, indelade enligt ålder och kunskapsnivå.

Undervisningen i Sydkustens ordkonstskola i Borgå baseras på lagen om grundläggande konst-undervisning och följer den allmänna lärokursen för ordkonst. Våren 2015 utexamineras de första eleverna som då erhållit 500 timmar grundläggande konstundervisning i ordkonst. För att kunna utveckla och för-bättra verksamheten och för att få veta hur deltagarna, föräldrarna och ledarna upplever undervisningen deltog Sydkusten läsåret 2013-2014 i det utvärderingsarbete som Konststegens alla konstskolor genom- förde. Utvärderingen är baserad på Virvatulimodellen, som utarbetats av Undervisningsministeriet. Sydkustens ordkonstskola strävar efter att ständigt utveck-la den grundläggande ordkonstunder-visningen och vill även utvidga den till fler kommuner. Denna rapport är ett viktigt led i detta arbete.

1

1

Bakgrund och fakta om sydkustens ordkonstskola

Sydkustens landskapsförbund har sedan 1995 arbetat med ordkonst på svenska för barn och unga. Den kontinuerliga verksamheten utgörs av ordverkstäder, som sker på eftermiddagstid för åk 1-9, fantasiläger i olika regioner under somma-ren samt den grundläggande konstunder-visningen i ordkonst för åk 1-9 i Borgå. Syd-kustens ordkonstskola handhar idag all ordkonst- och språkstödjande verksamhet inom Sydkustens landskapsförbund. Sedan januari 2014 är skolan en separat en-het under Sydkustens landskapsförbund, med egen budget och ledd av en direktion.

Ordkonstskolan ordnar årligen olika projekt-satsningar i form av utställningar, seminarier och temadagar som tangerar berättande och ordkonst samt prövar även nya verk- samhetsformer. Sydkustens ordkonstskola ordnar i samar-bete med Suomen sanataideopetuksen seura årligen den nationella ordkonst-veckan. Ett av Sydkustens tyngdpunkts- områden har under de senaste åren bliv-it ordkonstutställningar som byggs upp i skolorna för att stöda modersmålet. Den interaktiva fantasiutställningen Ordboet har turnerat i svenska skolor sedan våren 2012 och nått ut till över 10 000 barn och vuxna. Sydkustens ordkonstskolas regelbundna verksamhet består idag av 18 grupper i 9 kommuner.

Denna utvärdering gjordes under läsåret 2013-2014. Utvärderingen gjordes en-ligt Virvatuli-modellen. Av självutvärder-ingsmodellens fem utvärderingsområden valdes eleverna, lärarna och lärmiljön. Utvärderingen har gjorts enbart i grupperna för grundläggande konstundervisning i Borgå. Tyngdpunkten låg på undervisningen och dess innehåll. Syftet med utvärderingen är att utveckla verksamheten och göra ordkonst som hobby mera attraktivt för barn och unga.

2

2

Bakgrund och fakta om sydkustens ordkonstskola

Lärare i BorgåMarit Björkbacka Helena von Schoultz Iréne Poutanen

Elever i grundläggande konstundervisning24 deltagare i tre grupper i Borgå åk 1-2, åk 3-4, åk 7-9

PersonalTf rektor Monica Martens-SeppelinLedande ordkonstledare Iréne PoutanenProjektplanerare Cilla Törnblom-Backman

Ordkonstledare Paola FraboniMarit BjörkbackaMicki PikulinskyIréne PoutanenNora RinneLotta SanhaieMarica Fagerholm-ÅstenElin SundellRiina LindroosMatthias RailoJoel VidjeskogHelena von SchoultzCharlotta Panzera

3

2013-2014

utVärderingsmetoder

Utvärdering genomfördes bland eleverna, vård-nadshavarna och ledarna under vårterminen 2014 genom en skriftlig enkät. Eleverna var huvudmålgruppen för undersökningen. Eleverna fyllde i enkäten under lektionstid på pappersformulär. De fick vid behov handledning av en utomstående ordkonstledare i hur man fyllde i formuläret. Alla 24 elever i samtliga tre grupper i Borgå fyllde i enkäten.

Föräldrarna hade möjligheten att besvara enkäten antingen på ett pappersformulär eller elektroniskt via webben. Även på den ge-mensamma vårfesten för elever samt deras föräldrar i alla årskurser, hade man möjlighet att fylla i frågeformuläret. Dessutom skickades den elektroniska versionen via e-post till alla

3föräldrakontakter. 7 av 24 av vårdnadshavare besvarade enkäten. Svarsprocenten (33%) är relativt låg vilket kan tyda på att enkäten upp-levdes för svår eller lång att besvara eller på att föräldrarna inte upplever det meningsfullt att delta i utvärderingen.

Alla ordkonstlärare (8) under våren 2014 i Sydkustens ordkonstskola besvarade en elek-tronisk enkät. Lärarna är vana att utvärdera sin undervisning i och med att det ingår i deras arbetsuppdrag att göra en rapportering av ord-verkstäderna efter varje termin.

4

eleVernas syn på underVisningen

4undervisningen

Eleverna utvärderade undervisningen i Ord- konstskolan genom att besvara frågor om trivsel, undervisningens innehåll, lektionernas längd och lärarens bemötande.

Överlag hade de flesta respondenter en väldigt positiv bild av undervisningen. De allra flesta elever trivs mycket bra i Ordkonstskolan. De är på gott humör när de kommer och mångas humör förbättras ytterligare under lektion-ens gång. De upplever också att lektionerna är lämpligt långa. Lektionernas längd är 90 minut-er per vecka, sammanlagt 12 gånger per termin.

Eleverna uppskattar även lektionernas innehåll. De uppfattar såväl de olika aktiviteterna som den sociala samvaron som positiva faktorer. De kom-menterade t.ex. följande aktiviteter som roliga:

”att fantisera””att få skriva och berätta mina egna berättelser””att få vara med sina vänner och ha det roligt tillsammans””att jag inte måste vara ensam hemma till fyra” ”att diskutera saker””att pyssla”

Den lilla guldkanten med annorlunda och nyskapande aktivititeter och kreativa upp-gifter, som avviker från de normala ordkonst-lektionerna, uppskattade eleverna speciellt mycket. Detta är glädjande och överensstäm-mer med Ordkonstskolans mål att utveckla och skapa tvärkonstnärlig verksamhet samt att visa på ordkonsten olika dimensioner.

Nedan exempel på elevernas svar på den öppna frågan ”Någon händelse som du minns särkskilt bra”.

“När vi hade teater och vi fick veta vad vi skulle göra efter hand” “När vi gjorde smycken” “När vi skrev om ormen i Australien” “När vi reste till Grekland” “När vi fick hitta på en egen resenär” “En djurlek/ vi hade djurcharader” “När vi lyssnade på myter” “När vi träffade en författare” “Halloweenfesten/spökfesten”

Eleverna är mycket nöjda med sina lärare. De upplever att de förklarar saker på ett förståeligt sätt och är uppmuntrande. Däremot tycker eleverna att lärarna kunde bli bättre på att ge barnen beröm och feedback på kunskaper som de utvecklas i. Direktresponsen kunde vara mera konkret och ta fasta på just detta. Läraren skall vara lyhörd och beakta indi-viduella styrkor, önskemål och behov. Ord-konstskolan strävar till att handleda ledarna i att stödja och uppmuntra eleverna och att utveckla elevens förmåga till självvärdering.

5


kunskaper och färdigheter

Eleverna fick ge alternativ på sådant som de gärna skulle arbeta mera med under ordkonst-lektionerna. Bilden nedan visar resultatet.

Av tabellen kan man utläsa att eleverna gärna vill jobba mera med skrivande, pyssel och film-er. Aktiviteter som lekar, teater och målande stod också högt på listan. Detta visar att elev-erna överlag är intresserade av tvärkonstnär-liga konstformer och olika ordkonstmetoder.Några elever föreslog sport och utflykter. Man bör notera att eleverna endast tillfrågades om vad de vill ha mera av. De kommenterade inte det som de anser att de redan får tillräckligt av eller aktiviteter de inte gillar. Skrivandet priori-terades högre än högläsning och berättande. Då eleverna tillfrågades om vad de blivit bättre på inom ordkonsten blev resultatet följande: (se följande sida)

De kreativa färdigheterna, att hitta på, få nya idéer och fantisera kryssades i av flest antal elever, tätt följt av att skriva och berätta. I de fritt formulerade svaren på frågan ”vad har jag lärt mig?” skrev majoriteten av eleverna om skrivning i någon form. Många kom-menterade också sin kreativitet. Några enstaka elever framhöll muntligt berättande, den sociala gemenskapen och den egna koncen-trationen och självkritiken.

Då eleverna fritt fick skriva om vad de är bra på och vad de kunde bli bättre på, upp-gav de allra flesta skrivning; ”Att skriva bra sagor”, ”att skriva berättelser i olika genrer”, ”att hitta på motiv till teckningar och att

6


irriterade på andra i gruppen som stör på lektionerna, även om det är en mindre andel som anser sig störa andras arbete. Detta kan tol-kas som att eleverna kanske inte märker att de stör eller att det alltid är samma barn som stör. Resultatet av elevenkäterna visar att lärarna lyckats förmedla flera viktiga mål i Ordkonst-skolans undervisning.

Trivselfaktorn är hög och eleverna uppfattar lektionerna som trygga. De förmedlar i sina svar att de får mångsidiga upplevelser och att de får använda sin fantasi och kreativitet. Skrivupp-gifterna och skrivförmågan uppskattas högt. Den sociala gemenskapen och insikter i att det egna arbetssättet utvecklas värderas också. Lärarna borde dock förbättra och utveckla det sätt på vilket feedback ges åt eleverna.

komma på vad jag ska skriva om”... Några skrev om att rita, att tala eller berätta och om läsning. Endast en elev uppgav sig vilja bli bät-tre på att fantisera.

Som utvecklingsområden nämndes faktorer som har med den egna självbilden och arbets- förmågan att göra t.ex. ”att acceptera att alla berättelser inte kan bli bra”, ”koncen-trera mig” och att ”inte prata lika mycket”. Resultatet tyder på att eleverna lägger stor vikt vid skrivandet på olika nivåer. De kommenterar såväl olika genrer, som att skriva bra berättelser och att stava rätt. Dessutom ansåg en majoritet att de blivit bättre på att fantisera och hitta på. Den bästa metod för att komma ihåg en berättelse är enligt elevernas uppfattning att skriva ner den framom att berätta eller lyssna på den.

Eleverna utvärderade även sitt eget beteende på ordkonstlektionerna. Cirka två tredjedelar av barnen uppgav att de ibland eller ofta blir

7


Jag vill bli bättre på...

“att skriva bra sagor”

”att skriva berättelser i olika genrer”

”att hitta på motiv till teckningar och att komma på vad jag ska skriva om”

8

föräldrars uppfattning om underVisningen

5undervisningen Vårdnadshavarna fick svara på frågor om hur de uppfattar barnens trivsel, undervisningen, barnens kunskaper och färdigheter samt in-formation. Samtliga föräldrar var nöjda med undervisningen i Ordkonstskolan och ingen av dem ansåg att barnet var ovilligt till att delta. Det verkar däremot finnas stora varia-tioner i hur föräldrarna upplever att deras barn ägnar sig åt ordkonst och på annat sätt visar intresse för ordkonst också där hemma. Eventuellt kan detta bero på att föräldrarnas kunskaper om ordkonst varierar mycket.

Alla föräldrar var neutralt eller positivt in-ställda till hur läraren behärskar innehållet i undervisningen samt till lärarens förmåga att ta hänsyn till barnets kunnande och individu-ella behov. Föräldrarna anser också att barnen får tillräckligt med feedback för sina framsteg. De var också väldigt nöjda med undervisning-stiderna och gruppstorlekarna.

Däremot verkade föräldrarna generellt sett kän-na till sina barns framsteg i hobbyn ganska dåligt. Även angående huruvida läsårsintyget och feed-backen i slutet av läsåret är sporrande var åsik-terna mycket delade. Dessa resultat kan bero på dålig information från Ordkonstskolans sida eller på att en del föräldrar inte aktivt tar del av sina barns hobby och diskuterar den med dem.

Föräldrarna tycks även ha en varierande inställning till sin egen roll för barnens ordkonsthobby. Svarsalternativ 3 var ett populärt svar, vilket kan bero på att det kan användas såväl som ett neutralt svar som i bemärkelsen ”jag vet inte”. Föräldrar-na upplever brister i mängden information de får om undervisningen, medan de däremot är nöjdare med hur de informeras om föränd-

ringar. Föräldrarna har väldigt olika in-sikter i Ordkonstskolans mål och under-visning. Att klargöra dessa saker tydligare för alla föräldrar är en utmaning för såväl lärarna som för Ordkonstskolans personal.

Positivt är dock att många föräldrar uppfattar att Ordkonstskolan syns och hörs på orten. Svaren på frågan “Ordkonstskolan syns och hörs i positiva tecken på orten“ visar en klar förbätt-ring jämfört med motsvarande undersökning 2013, medan målen och läroplanen fortfarande förefaller vara rätt okända för föräldrarna.

”Jag önskar mer information om vad mitt barn håller på med på ordkonsttimmarna”

9


Föräldrarna tillfrågades också om hur de upp-fattar att deras barn har utvecklats genom sitt deltagande i Ordkonstskolans verksamhet.

Föräldrarna tycks överlag uppfatta att deras barn utvecklats på många områden genom sitt deltagande i ordkonstverksamheten. De anser att barnen har utvecklats mest i sin kreativitet och i sina konstnärliga färdigheter och minst i målinriktat arbete och samarbetsförmåga.

Många ser också stora framsteg i barnets initiativförmåga och i det självständiga arbetet samt i deras förmåga att använda fantasin.En förälders kommentar beskriver dock problematiken i denna frågeställning:”Jag har egentligen ingen aning om vad som händer i ordkonsten och vilka färdigheter som min flicka har utvecklat just där.” Det kan säkert vara svårt att veta exakt hurdan utveckling som skett. Det är därför glädjande att alla föräldrasvar är neutrala eller positiva, förutom ett som gäller utveck-ling av barnets koncentrationsförmåga. En förälder kommenterar, mera konkret, att barnet utvecklats i sin skrivförmåga ”att skriva olika texter (texternas uppbyggnad)”.

Sammanfattningsvis kan konstateras att föräldrarna uppfattar att ordkonsten stöder barnets utveckling av såväl kreativa, intellek-tuella som sociala komptenser. Detta är helt i enlighet med Ordkonstskolans målsättning. För att bättre synliggöra de områden och förmågor som barnen utvecklat kunde detta skrivas in i det läsårsintyg som alla deltagare får i slutet av varje läsår.

Barnets kunskaper och färdigheter

Föräldrarna fick ta ställning till följande färdigheter:

Uttrycksförmåga Kreativitet Förmåga att använda sin egen fantasi Samarbetsförmåga Initiativförmåga Målinriktat arbete Tankeförmåga Konstnärliga färdigheter Arbeta självständigt Koncentrationsförmåga

10


11

ledarnas syn på underVisningenDen grundläggande konstundervisningen hade tre lärare under läsåret 2013-2014. I ordkonst-skolans ordverkstäder fanns inalles åtta ledare som svarade på samma enkät. Dessa ledare har ordkonstgrupper på olika orter d.v.s. i Åbo, Pargas, Helsingfors, Esbo, Vanda, Sibbo, Kyrkslätt, Raseborg och Borgå. I och med att det under vårterminen 2014 bara fanns två lärare i tre grupper inom den grundläggande undervisningen, har i denna utvärdering beaktas alla de ledare som besvarat enkäten om undervisningen. Det är viktigt för ordkonstskolan att veta hur samtliga ledare uppfattar verksamheten och sin roll och för att utveckla och stärka gemenskapen bland ledarna.

Ordkonstledarna svarade på en enkät med fokus på ordkonstverksamheten ur ledarens perspektiv. Vi frågade både om hur de upplever undervisningen och atmosfären i klassen samt informationen och stödet från Sydkustens ord-konstskola.

arbetet som ledare

Alla ledare gav höga poäng för frågorna angående arbetet som ordkonstledare, atmosfären i gruppen, informationsflödet och de praktiska arrangemangen. Överlag gavs mycket bra feedback angående själva arbetet som ledare. Ledarna tycker om att jobba med ordkonsten och brinner för konstformen. Ledarna har ofta blivit fästa vid sin grupp och dess deltagare och gärna jobbar vidare med dem. Det stöd som ledarna får från ordkonst-skolans administration och ledning uppskattas och upplevs som tillräcklig av de flesta ledare. Ledarna anser att stämningen i grupperna är god och att deras elever är motiverade då de kommer till lektionerna. Om det kommer in nya barn i gruppen tar det ofta en tid innan de hittar sin plats. Om det är fråga om yngre

barn som kommer in i en grupp behöver barnet extra tid och ett anpassat program för att kunna bli bekant med gruppen och arbetssättet. Ledarna kände sig säkra i sitt arbete, men det framkom några märkbara och återkommande element i svaren. Ett av dessa var oron över ordverkstadens fortsättning. Under terminens lopp kan det hända att gruppstorleken förändras vilket kan påverka den fortsatta verksamheten. Gränsen för att en grupp skall starta eller fortsätta är 5 barn och denna gräns har i vissa grupper varit aktuell. Det framkom även andra faktorer som bekymrade ledarna. Det framgick av undersökningen att eleverna ofta är på väldigt olika nivå och att detta orsakar utmaningar i undervisningen. Konflikter som uppstått i gruppen har dock lösts, vilket fram-kom såväl ur elevernas som ledarnas svar.

ledarnas specialkunskaper

Då ledarna tillfrågades om hur de använder sina specialkunskaper i undervisningen er-hölls svar som tyder på att ledarna känner att de verkligen har möjligheten att dra nytta av sina specialkunskaper och intressen. De fles-ta ledare jobbar tvärkonstnärligt och tar ofta med flera olika berättarformer och inslag av visuell konst och drama i undervisningen. En del påpekade också att deras erfarenhet, samt det stöd som Sydkustens ger i forma av träf-far, inspirationsdagar och fortbildningar, ger en god grund och motivation till att hitta på nytt.

6

12

ledarnas syn på underVisningen

utvärdering och feedback

Ledarna stöder sig på ordkonstskolans läroplan och terminsplan i undervisningen och beaktar elevernas åsikter. Majoriteten av ledarna upp- levde att de kan påverka undervisningen och utveckla sin egen undervisning. Vid frågan om ledarna hjälper eleverna att utvärdera sitt eget arbete kunde man avläsa en viss osäker-het om det verkligen är så. I enkäten fanns en öppen fråga om vilka praktiska idéer ledar-na har för att hjälpa eleverna utvärdera sitt eget arbete. Exempel på idéer som framkom ur svaren var att följa en röd tråd i undervis-ningen, låta barnen uttrycka vad de var stolta över efter varje gång och se till att instruk-tionerna för uppgifterna är klara och tydliga.

”Ha en röd tråd i undervisningen, och ha något verkligt kvar i slutet på terminen som alla kan se tillbaka på. Alternativt göra samma slags övningar, fast lite alternerade och göra dem svårare varje gång. Sedan kan man gå tillbaka till den lättare övningen och se hur den går. Att utöva minnet samt rutinen och att utveck-la en analytisk förmåga går hand i hand.””Testade i ett skede på att i slutet av var-je gång låta barnen säga vad de var mest stolta över den gången. Sedan fick de for-mulera en målsättning för följande vecka.”

”Det känns som att tiden inte riktigt räcker till för utvärdering. Det vore nog ingen dum idé att dela ut en blankett ett par gånger per termin. Lite frågor i stil med “vad är fantasi” “vad ska man tänka på när man skriver” osv. för att se om svaren blir annorlunda mot slutet av terminen/läsåret.”

”Testade i ett skede på att i slutet av var-je gång låta barnen säga vad de var mest stolta över den gången. Sedan fick de for-mulera en målsättning för följande vecka.”

13

inlärningsmijlönlokaler och utrustning

Sydkustens ordkonstskola verkar i Borgå Konst-skolas utrymmen. Den lösningen fungerade bra eftersom allt material kan förvaras i utrym- met. För övrigt kan ordkonstskolan inte påverka inlärningsmiljön så mycket, eftersom verksamheten sker i andras utrymmen. Ord- verkstäder hålls ofta i klassrum eller i biblio-tekens utrymmen. Både barnen och föräldrarna tillfrågades om vad de tycker om ordkonstens lokaler. Såväl föräldrar som barn tycker att lokalerna är relativt trivsamma och säkra.

teratur för ledarna men också litteratur, spel, redskap och annat pedagogiskt material som ledarna kan låna för sin undervisning. Ledarna har också en summa per termin till för-fogande som de fritt kan använda för material.

atmosfären

Lärmiljön inbegriper förutom de fysiska lokalerna och red-skapen också elevernas och ledarnas växelverkan och at-mosfären. I de tidigare kapitlen har framkommit att atmosfären upplevs både trygg och positiv. Samtliga elever uppger att de inte sett och upplevt någon mobbning i Ordkonstskolan och inte heller själva blivit mobbade där, vilket tyder på att ledarna lyckats skapa en trygg miljö. Under träffar, möten och kurser för ledarna har gruppdynamik och en inspirerande öppen miljö

7

varit ett ständigt återkommande tema. Detta är något som också i fortsättningen kommer att läggas stor vikt vid eftersom det är avgörande för inlärning, motivation och gemenskap.

Utrymmenas otillgänglighet har påverkat undervisningen. Från ordverkstäder utanför den grundläggande undervisningen kom det ön-ske-mål om att det skulle behövas mer golv- utrymme i klassrummen, men mindre rum så att man bättre kan bygga upp ett hemtrevligt och inspirerande utrymme. Speciellt vid grupparbeten och planering under ordkonst- lektionerna, måste eleverna ibland sprida ut sig i korridoren. Den utrustning och det material som används i undervisningen köps delvis in centraliserat till kansliet och delas ut åt ledarna vid terminens inledning. På kansliet finns också ett bibliotek med både facklit-

14

marknadsföring och kommunikationSydkustens ordkonstskola har under de se-naste åren satsat på att synliggöra både ord-konsten som konstform och den egna verk-samheten. I dagens samhälle med ett stort utbud av fritidsverksamhet för barn och unga är ordkonsten ännu rätt så okänd och liten.

Intresset ökar dock hela tiden och det måste finnas valmöjligheter bland både idrotts- och konstformer för barnfamiljer. Marknadsförin-gen sker både direkt till de familjer som redan är inskrivna, via press och media, via sociala medier, på föräldramöten samt genom di-rekt besök till skolor och klasser i början på terminen. Detta tycks ha gett resultat efter-som föräldrarna nu tycker att ordkonstsko-lan syns och hörs i positiva tecken på orten.

I enkäten framkom att ungefär hälften av barnen har besökt ordkonstskolans webbsida. Webbsidan är uppbyggd främst för vuxna och riktar sig till både ledare och föräldrar, men planer finns att göra den mera interaktiv så att grupper själva kan publicera texter, bilder och material från sin verksamhet. Detta kräver resurser att bygga upp samt även intresse och kunskap från ledarnas sida att genomföra.

Synlighet och kommunikation via sociala medier har ökat under det senaste året och Facebook-gruppen Sydkustens ordkonstsko-la har idag 176 medlemmar. Ordkonstskolan marknadsför också sin verksamhet aktivt och regelbundet i Facebook-gruppen Barnkultur och har ett eget Instagramkonto med många aktiva användare.

Största delen av föräldrarna upplever att de får den information de behöver från webbsidan. Det finns också förbättringsförslag såsom att det är viktigt att sidorna är aktuella och upp-daterade och att där kunde finnas mer info om de enskilda grupperna och undervisningen.

Ett ständigt utvecklingsarbete pågår för att göra ordkonsten synlig och känd bland familjerna och för att öka antalet barn i grupperna. Direkt marknadsföring i skolor och på föräldramöten har visat sig vara det bästa sättet att nå målgrupperna. Synlighet i media i samband med läger, evenemang och an-nat som händer inom området är även be-tydelsefullt. Samarbete med de andra konst-formerna inom Konststegen kunde förbättras.

8

Sydkustens ordkonstskolas instagramkonto.

15

utVeckling och framtid

9Sydkustens landskapsförbund har sedan flera år tillbaka tagit sig uppgiften att utveckla ordkon-sten på svenska i Finland. Tack vare det stöd som erhållits främst från privata fonder och stiftelser har Sydkusten kunnat satsa på att sprida ord-konsten och utveckla den som konstform. Man bör dock vara medveten om att ordkonsten som konstform, i jämförelse med annan grundläg-gande konstundervisning är liten. Stödet från det offentliga ligger på väldigt låg nivå i jäm-förelse med många av de andra konstformerna. Sydkustens ordkonstskolas mål är att bli en självständig konstskola som erbjuder grundläg-gande konstundervisning på ett brett område och erhåller både statlig och annan stabil finansiering för verksamheten. Många ut-maningar finns och idag sker också en hel del förändringar som påverkar ordkonstskolan direkt och indirekt. I de nya grunderna för läroplanen är ordkonsten mycket mera konkret och synligt vad gäller uppdraget för läroäm-net modersmål och litteratur. I grunderna lyfts ordkonsten fram som det centrala kulturin-nehållet i ämnet och den innefattar läsning, tolkning och produktion av litterära texter samt teaterkonst, drama och medietexter. Undervisningen skall bland annat också stödja den etiska utvecklingen och berika elevernas språk och fantasi. Redan nu syns ett ökat intresse från skolor på alla stadier att ta in ordkonsten i undervisningen. Specialbeställda projekt av varierande omfat-tning görs i skolor av ordkonstskolans ledare. Som ett resultat av nedåtgående trender i barns läskunskaper i PISA-undersökningarna sat-sas det idag mer och mer på språkstödjande och läsfrämjande åtgärder i skolor. De nya läroplanerna kommer säkert att medföra ännu mer förfrågningar från skolor till ord-konstskolan, vilket kräver att skolan har till-räckligt många kunniga och intresserade le-dare. En kontinuerlig satsning på rekrytering och stöd för ledarna i form av handledning, ledarmöten, fortbildning och utbildning är

viktiga satsningar också i framtiden. Till- gången på en kunnig och motiverad samt en-gagerad ledar-/lärarkår är förutsättningen för en vidare utveckling och spridning av ordkonsten. För tillfället finns 15 certifierade ordkonstledare. Certifikatet fås då de kriterier som Syd-kustens landskapsförbund har uppställt uppnås.

CErtifikatEt för LEdarutBiLdning i OrdkOnst har föLJandE innEhåLL:

- Introduktionskurs arrangerad av Sydkustens ordkonstskola (8-15 h)

- 2 fördjupade temakurser (15 h)

- Praktik som omfattar ledandet och planeringen av en ordkonstgrupp under minst 10 lektioner á 1,5h

- Rapportering och utvärdering av samtliga ovanstående delområden

16

Det som inte direkt framkom i denna utvär-dering men som diskuterats bland ordkonst-personalen är hur man inom ordkonsten bättre kunde utnyttja media och dagens digitala hjälpmedel i undervisningen. Hittills har me-toderna hållits på en i teknisk bemärkelse traditionell nivå, men de möjligheter och innovativa lösningar och metoder som kan åstadkommas med teknik borde utvecklas. Viktigt är dock att komma ihåg att undervis-ningen alltid bör utgå från innehållet och dess betydelse och inte från de tekniska lösningarna.

Ordkonstskolans mål är också att med hjälp av småbarnsordkonsten utvidga ordkonstverk-samheten så att den täcker alla åldersgrupper och att ett barn har tillgång till ordkonst ända från födseln om man önskar. Detta är idag inte möjligt trots att ordkonstskolan ordnar bl.a. Babypoesi för barn under 1 år samt Rimskoj och Rimjam för äldre barn i en del kommuner, men både kontinuiteten och omfattningen borde utvecklas, speciellt i Borgå där den grundläggande konstundervisningen ordnas.

Självutvärderingen kommer i framtiden att vara en del av skolans normala verksamhet och utföras regelbundet. Inom personalen utvecklas och skapas system för en bättre kvalitetsstandard som garanterar alla elever en utbildning med hög och jämn kvalitet och liknande innehåll, oberoende av ledaren.

utVeckling och framtid

17

”Konst är ett sätt att utforska världen!”

utarbetad avmonica martens-seppeliniréne poutanenellen holmströmcilla törnblom-Backmanmichelle mattfolkagneta eriksson

utvärderingen utfördes våren 2014 med stöd av Borgå stads bildningssektor.

sydkustens ordkonstskolageorgsgatan 29 a 3 00100 helsingfors

Documents

Sydkustens ordkonstskola - Virvatuli-utvärdering 2014