Svenska språkets struktur:

fonetik fortsättning vokaler +

konsonanter Helen Winzell (rum 4315, Key-huset)

013-28 69 28

helen.winzell@liu.se

Olika varianter av språkljud

• [rɔta]

• [wɔta]

• [jɔta]

• [Rɔta]

• [vɔta]

• [zɔta]

• [mɔta]

Varianter av ett och samma fonem. Betydelsen ändras inte.

Ett helt annat fonem = ny betydelse

repetition

Allofoner = varianter av fonem

• Fonem kan ha olika varianter beroende på - ålder

- social tillhörighet

- möte med andra språkljud

- kön

- dialektområde osv.

Dessa varianter kallas allofoner, och när de används ändras inte betydelsen.

Vokaler och konsonanter

Språkljuden delas in

• Vokaler vocis ’stämma’/’röst’ (latin)

• konsonanter con- ’med’ och sonare ’ljuda’

artikulation – olika fri luftström

funktion – vokaler som stavelsekärna

Vokaler – artikulation och beskrivning

• läpparnas rundning (läppartikulation)

• tungans högsta punkt i höjdled

• tungans högsta punkt framåt eller bakåt

/i/ orundad, sluten, främre vokal

öppen

sluten

främre bakre

Vokalfyrsiding orundade

i: I

e: e

ε: ε

æ(:)

a a

öppen

sluten

främre bakre

Vokalfyrsiding rundade

y: Y

θ

ø

œ

œ(:)

o:

ɔ

u ʊ

ɯ:

Vokalrymd

i(:) y(:)

e(:) ø

ε œ

æ

a

θ

u(:)

o

ɔ

a

sluten

öppen

halvöppen

halvsluten

främre mellan bakre

ɯ:

Långa och korta vokaler

<mat> [ma:t] <matt> [mat]

<vet> [ve:t] <vett> [vet]

<dit> [di:t] <ditt> [dIt]

<bo> [bu:] <bott> [bʊt]

<ful> [fɯ:l] <ful> [fθl]

Långa och korta vokaler

<ny> [ny:] <nytt> [nYt]

<gå> [go:] <gått> [gɔt]

<lät> [lε:t] <lätt> [lεt]

<kär> [çæ:r] <kärr> [çær]

<föl> [fø:l] <föll> [føl]

<för> [fœ:r] <förr> [fœr]

Rätt klammer

• Snedstreck // används för fonem

• /o/ utläses “fonemet o”

• Hakparentes [] används för allofoner och för att återge verkligt uttal

• Vinklar <> används för att återge grafem

Konsonanttyper

Klusil

Frikativa

Lateral

Nasal

Tremulant

explosionsljud

väsljud

sidan av tungan

luftströmmen genom näsan

vibrationsljud

Konsonanttyper

Klusil

Frikativa

Lateral

Nasal

Tremulant

/p/ /t/ /k/

/f/ /s/ /j/

/l/

/m/ /n/

/r/

Att beskriva konsonanter

Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:

1. stämbandston

2. artikulationsställe (vilka delar som skapar förträngning)

3. artikulationssätt (förträngningens eller avspärrningens art)

Att beskriva konsonanter

Stämbandston

[fo:r] [çø:l]

[vo:r] [jø:l]

Bildkälla: TYPOFORM/Pia Koskela (www.ne.se)

Att beskriva konsonanter

Artikulationsställen som adjektiv • labial läpparna

• labio-dental underläpp mot framtänderna

• dental tungan mot tänderna

• alveolar tungan mot tandvallen

• palatal tungan mot hårda gommen

• velar tungan mot mjuka gommen

• faryngal svalget

Uttalsställen

Bildkälla: www.ne.se (talapparaten)

uttallsställen

/p/ /t/ /k/

Bildkälla: TYPOFORM/Pia Koskela (www.ne.se)

Svenskans konsonantfonem + allofoner

artikulationssätt

Art

iku

lati

on

sstä

lle klusiler frikativor lateraler tremulant nasaler

labialer p b m

labio- dentaler

f v ɱ

dentaler t d s l n

alveolarer ʈ ɖ ʂ ɭ r ɳ

palataler ç j ɲ

velarer k g ɧ ŋ

faryngaler h

Fortis- och leniskonsonanter

[fIska] [vIska]

[fo:r] [vo:r]

[pha:ra] [ba:ra]