Svenska språkets struktur:

fonetik repetition prosodi +

skriftspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset)

013-28 69 28

helen.winzell@liu.se

Prosodi

• betoning (tryck)

• längd (kvantitet)

• intonation (accent)

Prosodi

De prosodiska dragen har vissa egenskaper som skiljer dem från vokaler och konsonanter: 1. En annan akustisk bakgrund: De

prosodiska dragen bygger på intensitet, tonhöjd och varaktighet.

2. De prosodiska dragen försiggår under uttalet av flera språkljud (stavelse, ord eller fras) och sägs därför vara suprasegmentella.

Prosodi: betoning (ordpar)

Betoning

• Japan – japan

• banan (rundan) – banan (frukten)

• fasan (skräcken) – fasan (fågeln)

• Persien – persienn

Betoningen är alltså betydelseskiljande.

Prosodi: betoning (ord)

• Svenskans ordstammar är oftast enstaviga och tar då betoningen.

• Sammansättningar har två betoningar. Betoning i första sammansättningsledet kallas huvudbetoning; i det andra ledet kallas det bibetoning.

• Vissa prefix ger samma betoning som sammansättningar (ex. sam-, av-).

Prosodi: betoning (sats)

Vi ska se Hamlet på Dramaten ikväll.

Han kör på trottoarkanten.

Betoningen kan läggas på olika ord i en sats, beroende på vad vi vill lyfta fram. Innebörden i satsen kan därför nyanseras genom betoning.

Prosodi: längd (ordpar)

Längd

• fula – fulla (V:K – VK:)

• här – herr

• ryka – rycka

• mata – matta

Samma stavelse är betonad i orden. Längd (kvantitet) är alltså betydelseskiljande.

Prosodi: betoning och längd (ord)

Betoning Svenska ord innehåller en eller två betonade stavelser. • 'badad • 'baddad

• 'bad kar (huvudbetoning först i sammansättningar) • ’vadd tuss

Kvantitet (längd) • En obetonad stavelse har alltid kort vokal. • En betonad stavelse har kort eller lång vokal. • Lång betonad vokal följs av kort konsonant. (V:K) • Kort betonad vokal följs av lång konsonant. (VK:) • Båda (V:K och VK:) är lika långa och klart längre än en obetonad.

Akut och grav accent

Övergripande regel

Ord med två eller flera stavelser har grav accent (inklusive sammansättningar).

Prosodi: ordaccent (intonation)

akut (accent 1) grav (accent 2)

stégen (av steg) stègen (av stege)

ánden (av and) ànden (av ande)

Akut accent (accent 1)

Akut accent har ord som • består av en enda stavelse and, väst, gul • betonas på sista stavelsen amatör, violin • slutar på obetonat suffix som -is, -isk dagis, lyrisk • börjar på obetonat prefix av typen be-, för- begripa, förkasta • (men stammarna gripa och kasta har grav accent)

Grav accent (accent 2) har ord som…

• består av tvåstaviga stammar

ande, gripa, kasta, flicka

• slutar på obetonat suffix som -ig, -lig, -ning, -else

mosig, saklig, segling, rökning, skapelse

• är sammansatta

grönsak, näsblod, flodhäst (men inte blåbär, tisdag)

• börjar på betonat prefix av typen sam- och av-

samtal, avkrok

• slutar på betonat suffix av typen -sam, -bar

skrytsam, lastbar

• slutar på betonat suffix av typen -essa, -issa, -inna

prinsessa, abbedissa, grevinna

Akut och grav accent

• udden (av udd) – udden (av udde) • Polen – pålen • fäster – fester • stället (av ställ) – stället (av ställe)

*Ordet målvakt i dagens sportsändningar har idag en tendens att få akut istället för grav accent! Och hur är det med 22:10?

**Dialektalt uttal kan ge olika accent i samma ord. • senap (akut eller grav?) • persilja (akut eller grav?) • tallrik (akut eller grav?) • Thornberg, Moberg (akut eller grav?)

Prosodi: ordpar

bete – bete tomten – tomten busar – bussar Polen – pålen stegen – stegen mal – mall modern – modern massiv – massiv anden – anden vägen – väggen

Prosodi

Längd fula – fulla

Betoning • ord- formel – formell arbete, parkera, apelsin • fras- 'hälsa på – hälsa 'på • sats- Han ska flyga till oRom. Han ska oflyga till Rom.

Intonation • ord- stègen (av stege) – stégen (av steg) • sats- Nu. Nu! Nu?

Gränser (viktiga för segmentering) • Stämbandsklusil (omedveten) träägg, på åsen, tågångare, på åkern – pokern

Prosodi (satser)

Betoning Satsaccent ligger på det fokuserade ordet, oftast det sista, men vi kan lägga det var vi vill. Vad händer med prosodin i löpande tal? Det är bara någorlunda betydelsetunga ord som behåller sin betoning i satsen. Många blir obetonade. Stavelser som är långa och betonade i lexikalt uttal, uttalas kortare i sammanhängande tal när de inte får fokustryck. Det är bara grav accent som har ett speciellt tonhöjdsmönster i sammanhängande tal.

Skriftspråk

• Skrift – symbolsystem för att representera språkliga uttryck.

• Läsaren måste ha någon form av kunskap om det talade språket för att kunna ta till sig det.

• Jämför skyltar, målningar, kartor, matematik.

Skriftspråk

logografisk /ideografisk skrift • Ett tecken står för en betydelsebärande enhet (morfem/ord/begrepp)

kinesiska

syllabisk skrift/stavelseskrift • Ett tecken står för en stavelse katakana (japanska)

alfabetisk skrift • Grundprincip: ett tecken betecknar alltid samma fonem (och ett fonem motsvaras

alltid av ett och samma tecken). • latin • grekiska • kyrilliska • arabiska • svenska

Skriftspråk (logografisk skrift)

• Kinesiska består av ca 10 000 tecken

• Ett tecken står för en betydelsebärande enhet (morfem eller ord)

• logografisk/ideografisk skrift

Skriftspråk (logografisk skrift)

Kinesiska

människa + träd = vila

människa + ord = pålitlig

Skriftspråk (syllabisk skrift)

• Devanāgarī (den skrift som används för Indiens klassiska språk sanskrit och hindi)

• Ett tecken står för en stavelse • syllabisk skrift/stavelseskrift

Skriftspråk (syllabisk skrift)

• Katakana (Japanska: 72 tecken som kompletterar de kinesiska ord- och morfemtecknen.)

• Ett tecken står för en stavelse

• syllabisk skrift/stavelseskrift

Skriftspråk (alfabetisk skrift)

• bygger på huvudprincipen att varje fonem ska motsvaras av ett visst grafem – och varje grafem motsvarar ett visst fonem. Alla representationer för fonemet /a/ ska alltså motsvaras av bokstaven a. Detta skriftsystem är vanligast.

• Renodlade typer av skriftsystem förekommer knappast. Språk med huvudsakligen alfabetisk skrift använder både syllabiska och logografiska tecken.

• SJ, ATP, (initialord) står för stavelser. • Logogram (logografiska tecken – som representerar

morfem och ord) är %, §, €. Tecknet 2 ger ingen ledtråd till vilka fonem som representeras.

Skriftspråk (alfabetisk skrift)

• Den arabiska skriften är i princip alfabetisk men utelämnar ofta vokalfonemen.

• Vokaler kan betecknas genom särskilda vokaltecken ovanför och under konsonanttecknen.

• Skrivtecken som tillhör samma ord skrivs ihop.

• Arabisk skrift används även för persiska och urdu.

Andra sätt att representera språket

Handalfabetet

Bildkälla: www.karolinska.se

Punktskrift/Braille

Bildkälla: www.punktskriftsnamnden.se

Bliss Bildkälla: www.spsm.se

Skriftspråkets skevhet

• De prosodiska dragen saknas (till största del) i skriften. (Några få: allé, manér, idé)

• Kvantitet representeras delvis genom dubbelteckning av konsonant.

• Endast delvis överensstämmelse mellan satsintonation i talet och skiljetecken i skriften.

• Växlingen mellan stora och små bokstäver i skriften har ingen motsvarighet i talet.

Stavningsoregelbundenheter

Stavningsoregelbundenheter Ett fonem betecknas med olika grafem <kål> <kol> Ett fonem betecknas med en grafemkombination <sju> <stjärna> Ett grafem betecknar flera fonem <kol> <orre> <bo> <hosta> Ett grafem betecknar en fonemkombination <yxa> [ks] Ett grafem är stumt <hjort> <djur> <ljus>

Att kunna stava – att kunna segmentera

pamp (labial) pant (dental) pank (dental + velar) *pangkaka spark - *sbark stork - *sdork skurk - *sgurk snabbt - *snappt svett - *sfett vindruva *vimpava *vingkork *humben *sampapper *imbjuda Vi behöver ha tillgång till ordbilder i ett visuellt ordminne!

Vårt visuella ordminne

chef ch division si apache che sju sj geni g skön sk bagage ge skjorta skj religiös gi mission ssi beige ige ryssja ssj jour j västgöte stg damejeanne je suggestion sti crescendo sc stjärna stj schack sch station ti shunt sh reflexion xi fashionabel shi Växjö xj

Huvudregel för dubbelteckning av konsonant

Kort betonad vokal ska följas av två konsonanter i samma morfem. Exempel (betonad stavelse i fet stil) Valpar ['valpar] valör [va'lœ:r] natten ['nat:en] natur [na'thu:r] homografer malt (av mala) [ma:lt] (=rotmorfem) malt (att brygga av) [malt] (mal=rotmorfem) valpar (sammansättning) ['va:l pha:r]

Tillåt tilllåt?

hajjakt arkivvikariat provval mustaschhatare romantikkonferens takkant kavajjobb tjejjeans kokkonst branschhets fräschhet Om vi följde regeln för dubbelteckning, skulle vi skriv a pajj, röjja, kavajj.

Tradition i skriftspråket

Det får inte bli som i England – för lite överensstämmelse mellan uttal och stavning. De är för traditionella i stavningen.

Balans

Uttalsanpassad stavningsreform

= ständigt rullande stavningsreform. Äldre skrifter blir snabbt föråldrade.

enough

women

station

enough

women

station

<ghoti>

enough

women

station

<ghoti> fish?

Skriv som du talar?

Vad händer om vi skulle börja skriva svenska fonetiskt?

Fonematisk stavning fonem <> grafem

Vems uttal ska vi följa?

<å> eller <o>?

Gåå, gåt, biålååg

Goo, got, bioloog

Suul, bunde

hɯɯs

Fonematisk stavning fonem <> grafem

Vems uttal ska vi följa?

<e> eller <ä>? sätt (två betydelser)

Ta bort c, x, z?! sykäl, lyks

Tje-ljudet <tj>? tjöök

Sje-ljudet <sj>? sjurta, sjärna, sjɯɯl, refleksjuun

(Hur ska vi skriva retroflexen?)