EKO-SVAR (ili KORT-SVAR) - kratki odgovori.Är du hungrig? - Ja, det är jag.Arbetar du nu? - Nej, det gör jag inte.

- det - ostaje isti u toj fraziHar du ingen syster? - Nej, det har jag inte.

- pozitivan odgovor na pitanje s negacijom: Är du inte student? - Jo, det är jag.

- u odgovoru ostaje vrijeme koje je u pitanju, ponavlja se pomoćni glagolHar du varit i England? - Ja, det har jag. Var du hemma igår? - Nej, det var jag inte.

ARTIKLAR (članovi)obestämd artikel (neodređeni član) bestämd artikel (određeni član, nastavci na imenice)

en (utrum) -en* / -n**ett (neutrum) -et* / -t**

* kad imenica završava na suglasnik** kad imenica završava na samoglasnik

Član općenito ne stoji uz imenicu kad:a) ima opće značenje,

Han åker tåg. Hon äter smörgås.

b) se nalazi iza genitivnih oznaka (između ostalog posvojne zamjenice),Det här är mitt bord. Ser du Peterssons gröna bil?

c) označava zanimanje, nacionalnost, vjersku ili filozofsku pripadnost ili političko opredjeljenje,

Han är lärare. Hon är tjeckiska.

d) označava materijal, tvar i sl.,Jag köper mjölk. Han dricker te.

e) označava prijevozno sredstvo,Vi åker bus. Hon tar taxi.

f) se odnosi na izraze o vremenu,Det är dåligt väder idag.

g) se radi o apstraktnim imenicama, Jag kommer med glädje. Han lyssnar med intresse. Hon har tid att...

h) se imenica odnosi na jezike,Anna talar franska.

i) se radi o opremi, odjeći i sl.,Eva har kjol och blus idag.

j) stoji nakon izraza koji označavaju količinu

Många personer talar engelska.

Posebni oblici imenica:1) EN imenice na -el, -er, -or:

en cykel → cykeln en syster → systernen bror/broder → brodern en doktor → doktorn

2) ETT imenice na -el, -er, -or:ett exempel → exemplet ett vatten → vattnetett fönster → fönstret ett nummer → numret

3) imenice na naglašeno M i N (Na kraju riječi se ne piše duplo M ni duplo N.)ett rum → rummet en kam → kammen en stam → stammenett program → programmet en man → mannen en mun → munnenen vän → vännen

* iznimke: ett problem → problemet, ett ben → benet

VERB - PRESENS (prezent glagola)

1:A KONJUGATIONEN- stammen = infinitiven- presens: infinitiven + r

dansa → dansar jobba → jobbar jogga → joggar

2:A KONJUGATIONEN- stammen = infinitiven - a- presens = infinitiven - a + er

tänka → tänker stänga → stänger läsa → läser

3:E KONJUGATIONEN - stammen = infinitiven- presens = infinitiven + r- slabi glagoli koji u infinitivu završavaju na vokal koji nije -a

bo → bor sy → syr

4:E KONJUGATIONEN- presens = infinitiven - a + er

skriva → skriver äta → äter dricka → dricker- jaki glagoli, kojima infinitiv ne završava na vokal koji nije -a, imaju infinitiv kao osnovu

gå → går se → ser* iznimke: bära → bär, göra → gör

(nepravilni glagoli, nisu jaki)

HJÄLP OCH MODALA VERBvara → är ha(va) → harkunna → kan vilja → vill

skola → skall/skamåste bli(va) → blir

INDEFINITA PRONOMEN (neodređene zamjenice)+ -

utrum: NÅGON INGEN / INTE NÅGONneutrum: NÅGOT INGET / INTE NÅGOTpluralis: NÅGRA INGRA / INTE NÅGRA

Har du någon bil? - Nej, jag har ingen bil / inte någon bil.Har du något rum? - Nej, jag har inget rum / inte något rum.

SUBSTANTIV - DEKLINATION (tvorba množine)

1:A DEKLINATIONEN: -or- samo -en imenice- dvosložne ili višesložne imenice na -a:

en flicka → flickoren blomma → blommoren färja → färjor

- iznimke: en toffel → toffloren ros → rosoren våg → vågoren åder → ådror

2:A DEKLINATIONEN: -ar- samo -en imenice- sve imenice na -ing i -ning:

en tidning → tidningar- mnoge jednosložne imenice:

en stol → stolaren fru → fruaren by → byaren dag → dagaren båt → båtar

- mnoge dvosložne imenice na nenaglašeno -e, -el, -en, -er:en pojke → pojkaren nyckel → nycklaren syster → systrar

- nepravilne: en dotter → döttraren mor/moder → mödraren sommar → somraren morgon → morgnar

3:E DEKLINATIONEN: - erI) en-substantiv- imenice na -nad, -skap, -(n)är, -het, -else, -ion:

en månad → månaderen vetenskap → vetenskaperen lägenhet → lägenheteren ändelse → ändelseren deklaration → deklarationeren diskussion → diskussioneren station → stationer

- mnoge jednosložne imenice s prijeglasom (omljud) u množini:en stad → städeren bok → böckeren fot → fötteren natt → nätteren hand → händer!!! ett land → länder

- mnoge dvosložne i višesložne posuđenice:en student → studenteren professor → professoreren parodi → parodier!!! en historia → historier!!! en musa → muser

- dio posuđenica na nenaglašeno -elen möbel → möbleren regel → regler

- iznimke: neke imenice na vokal → -ren sko → skoren ko → koren hustru → hustruren händelse → händelser

II) ett-substantiv- posuđenice na -eri, -ori, -eum, -ium

ett konditori → konditorierett bageri → bagerierett museum → museerett laboratorium → laboratorierett kaffé → kafféer

4:E DEKLINATIONEN: -n- samo ett imenice- imenice na vokal (izuzev na -eri, -ori):

ett äpple → äpplenett hjärta → hjärtanett knä → knänett arbete → arbetenett hjärna → hjärnan

ett bi → bin- poimeničeni particip prezenta:

ett öppnande → oppnandenett förtoende → förtoendenett anförande → anföranden

- iznimke i nepravilne: ett öga → ögonett öra → öronett huvud → huvuden

5:E DEKLINATIONEN: -ØI) ett-substantiv- mnoge jednosložne ili višesložne imenice na suglasnik:

ett barn → två barnett hus → två husett fönster → två fönster

- mnoge posuđenice na suglasnik:ett universitet → två universitetett problem → två problem

- voće na -on ett päron → två päronett lingon → två lingon

II) en-substantiv- imenice na -are:

en lärare → två lärareen italienare → två italienareen kväkare → två kväkare

- zanimanja i nacionalnosti na -er:en tekniker → två teknikeren mekaniker → två mekanikeren indier → två indier

- presens particip (za ljude):en gående → två gåendeen studerande → två studerande

* SINGULARIA TANTUM:en önskam, ett handlande, ett boende...

* NEPRAVILNE IMENICE:en bror → broderen far → fäderen mus → mössen gås → gässen man → män

BESTÄMD FORM PLURALIS

1:A DEKLINATIONEN: -nablommor → blommorna rosor → rosorna

2:A DEKLINATIONEN: -nastolar → stolarna pojkar → pojkarna döttrar → döttrarna

3:E DEKLINATIONEN: -nakatter → katterna böcker → böckerna konditorier → konditorierna

4:E DEKLINATIONEN: -aäpplen → äpplena knän → knäna hjärtan → hjärtana

5:E DEKLINATIONEN: I) ett-substantiv: -en

hus → husen fönster → fönstren barn → barnen

II) en-substantiv: -natekniker → teknikerna lärare → lärarna gående → gåendena

SUBSTANTIV - GENITIVNominativ flicka flickan flickor flickornaGenitiv flickas flickans flickors flickornas- imenice na -s, -x, -z nemaju -s nastavak- kod kratica se stavlja -:s → USA:S, TV:s...

VERB - PRETERITUM- prošlo svršeno vrijeme- rečenica najčešće sadrži priložnu oznaku vremena (za prošlo vrijeme) ili se ona podrazumijeva- često u zavisnim vremenskim rečenicama

1:A KONJUGATIONEN: infinitiv + dedansa → dansade jobba → jobbade baka → bakade jogga → joggade

2:A KONJUGATIONEN: infinitiv - a + de/tea) glagoli na zvuči konsonant:

stäng + de → stängde använd + de → användeb) glagoli na bezvučni konsonant (-p, -t, -k):

tänk + te → tänkte läs + te → läste tyck + te → tyckte- neki glagoli na -n ili -l:

begynna → begynte synas → syntes

3:E KONJUGATIONEN: infinitiv + ddebo → bodde sy → sydde tro → trodde

4:E KONJUGATIONEN OCH OREGELBUNDNA VERBbli(va) → blev lägga → lade dricka → drack

finnas → fanns sitta → satt flygga → flög

PERSONLIGA PRONOMEN - OBJEKTSFORM (osobne zamjenice u ulozi objekta)jag → mig vi → ossdu → dig ni → erhan → honom de → demhon → henneden → dendet → det

POSSESIVA PRONOMEN (posvojne zamjenice)

en ett pl. en. ett. pl.jag min mitt mina vi vår vårt våradu din ditt dina ni er ert era

han hans de derashon hennes

den dess

det dess

ADJEKTIV - OBESTÄMD FORM

SINGULARISI) utrum = grundform (attributivt och predikativt)

en fin lägenhet lägenheten är fin(pridjev) (imenski predikat)

II) neutrum = grundform + t (attributivt och predikativt)ett fint kök köket är fint

!!! adjektiv på -a, -e:en bra fest en förstående chefett bra rum ett förstående leende

OREGELBUNDNA ADJEKTIVI) utrum: lång vokal → neutrum: kort vokal + -tt

blå → blått röd → röttgrå → grått bred → brettny → nytt vit → vitt

II) utrum: -nd → neutrum: -ntrund → runt

III) utrum = neutrumbra → bra svart → svart kort → kort

PLURALIS- nastavak -a:

två stora hus sådana vackra flickor många röda blommor inga tråkiga böcker*Blommor är billiga på sommaren. Två stolar är dyra.

* obestämd forma v adjektiv + obestämd forma v substantiv: två, ingen, någon, andra, sådan, vilken, många, flera, alla... (brojevi, neodređene zamjenice...)

- iznimke:I) nepromjenjivi pridjevi:bra, gratis, stackars, extra, lagom, gammaldags

Skorna är bra. Hjälp de stackars männinskorna! Hon kom i lagom tid.

II) liten → småIII) gammal → gamla

REFLEXIVA PRONOMENpersonliga pronomen reflexiva pronomen

jag migdu dig

han, hon, den, det sigvi ossni erde sig

POSSESIVA PRONOMEN I 3:E PERSON:utrum neutrum pluralis

hans sin sitt sinahennes sin sitt sina

dess sin sitt sinadess sin sitt sinaderas sin sitt sina

Inger har en dotter. Hennes dotter heter Eva. Inger går med sin dotter till dagmamman.Åsa har en ny bil. Hennes bil är ny. Hon köpte sin bil för en månad sedan.

- sin, sitt, sina - upućuju na rečenični subjekt; sami nikada ne mogu biti subjekt (kao u hrv. jeziku 'svoj', ali u šve. samo za 3. lice)- hans, hennes, dess, deras - upućuju na drugu osobu / rečenični dio u rečenici koji nije subjekt

ADJEKTIV - BESTÄMD FORM- u atributivnoj službi uz imenice:

den dyra stolen de dyra stolarnadet runda bordet de runda borden

- umjesto određenog člana može stajati iI) posvojna zamjenica ili genitiv:

min/Lenas dyra stolØ mina/Lenas dyra stolarØmitt/Lenas dyra bordØ mina/Lenas dyra bordØ

(može i: nästa, samma, redni brojevi)II) pokazna zamjenica:

den här/där nya tröjan denna nya tröjaØdet här/där nya huset detta nya husØde här/där nya husen dessa nya husØ

- uz imenice muškog roda i particip perfekta: den unge sångareden begåvade flickan

- može se pisati e, ali ne mora- participi se u određenom obliku ne mijenjaju

- ispadanje vokala u osnovi: det öppna fönstretden enkla övningenden gamla båtenden vackra tavlan

- određene imenske fraze (pridjev + imenica) bez člana:- uz imena:

Gamla stan, Röda havet, Vita huset- pridjevi koji izražavaju nacionalnu pripadnost u nekim izrazima:

svenska språket, franska revolutionet- položaj, redoslijed:

högra handen, västra handen; norra, mellersta, södra delen av landet; övre, nedre vånningen; förra året; första, andra, sista gågen...

- hel, halv, själv:hela dagen, havla boken, i själva verket

dennya bilen

detnya huset

denya bilarna/husenden här det här de här

den där det där de därLenas

nya bil

Lenas

nya hus

Lenas

nya bilar/hus

min mitt minadenna detta dessaden* det* de*vars vars varssamma samma sammanästa nästa nästaföljande följande följandeföregående föregående föregåendehans hans hans... ... ... * den, det i de kada su u fuknciji pokazne zamjenice, ne kao članovi

- neodređeni pridjev i imenica stoje iza: ett/en, något/någon/några, vilket/vilken/vilka, inget/ingen/inga...

ORDNINGSTALEN (redni brojevi)1:a - första* 11:e - elfte* 21:a - tjugoförsta2:a - andra* 12:e - tolfte* 22:a - tjugoandra3:e - tredje* 13:e - trettonde23:e - tjugotredje4:e - fjärde* 14:e - fjortonde 24:e - tjugofjärde5:e - femte* 15:e - femtonde 25:e - tjugofemte6:e - sjätte* 16:e - sextonde 26:e - tjugosjätte7:e - sjunde 17:e - sjuttonde27:e - tjugosjunde8:e - åttonde 18:e - artonde 28:e - tjugoåttonde9:e - nionde 19:e - nittonde 29:e - tjugonionde10:e - tionde 20:e - tjugonde 30:e - trettionde...

*nepravilni; svi ostali dobiju nastavak -de

- datumi se najčešće pišu: s kosim crtama: 12/10/2010, može i 10/12/2011s točkama: 12.10.2010 (godina nije redni broj)

- čita se „den tionde december“ ili „den tionde i tolfte“- sigurno stoje uz preterit- uz redni broj uvijek ide član (den, det, de) ako nema druge zamjenice

IMPERATIV (za drugo lice jednine i množine)

1:A KONJUGATIONEN: = infinitiven

baka! öppna!

2:A KONJUGATIONEN: = verbstammen

stäng! köp! åk!

3:E KONJUGATIONEN:= infinitiven

tro! sy! bo!

4:E KONJUGATIONEN= verbstammen

drick! gå! skriv! läs!

VERB - PERFEKTUM, PLUSKVAMPERFEKTUMPERFEKTUM = har + supinumPLUSKVAMPERFEKTUM = hade + supinum

SUPINUM1:A KONJUGATIONEN: infinitiv + t

jobba → jobbat dansa → dansat baka → bakat

2:A KONJUGATIONEN: infinitiv - a + tstänga → stängt använda → använt råda → rått

3:E KONJUGATIONEN: infinitiv + ttbo → bott sy → sytt tro → trott

4:E KONJUGATIONEN OCH OREGELBUNDNA VERB:bliva → blivit lägga → lagtdricka → druckit se → settfinnas → funnits sitta → suttitflygga → flugit sjunga → sjungitfå → fått skola → skolatge → givit/gett skriva → skrivitgå → gått sova → sovitgöra → gjort stå → ståttha → haft säga → sagtheta → hetat sätta → satthinna → hunnit ta → tagitkomma → kommit vara → varitkunna → kunnat veta → vetatligga → legat vilja → velat ...

- perfekt izražava:- nesvršenu radnju (koja još traje), ili radnju čiji je rezultat važniji od nje same

Jag har läst svenska i två månader.Jag har inte sett honom på två månader. (u negativnim rečenicama ide på)

- neke opće istine- radnje čije vrijeme događanja je bilo u prošlosti, ali nije važno kada točno- radnje uz 'idag,' jer one još traju (za izražavanje sadašnjosti)

- pluskvamperfekt se koristi za pretprošlo vrijemeKerstin gick hem, när hon hade tittat på teve.

- perfekt i pluskvamperfekt ne mogu biti skupa u istoj rečenici, osim ako radnje nisu povezane- općenito: perfekt + prezent, preterit + pluskvamperfekt

ADVERB som betäkner befintlighet resp rörelse - prilozi koji označavaju mjesto odnosno kretanjeVAR? - gdje? VART? - kamo

här (ovdje) hit (ovamo)där (ondje) dit (onamo)

hemma (kod kuće) hem (kući)inne (unutra) in (unutra)

ute (vani) ut (van)framme (na cilju) fram

uppe (gore) uppnere (dolje) ner

borta (udaljeno) bort

DEMONSTRATIVA PRONOMENen ett pluralis

den flickan det huset de flickorna/husenden här flickan det här huset de här flickorna/husenden där flickan det där huset de där flickorna/husendenna flicka detta hus dessa flickor/husen sådan flicka ett sådant hus sådana flickor/hus- den - s apstraktnim imenicama, inače je stilski obilježeno- den här, den där - u govoru i pismu- denna, detta - samo u pismu- mogu se koristiti predikativno, neovisno o imenici:

Det här tavlorna är dyrare än de här.Detta är något nytt.Jag tar det hät, inte det där.- de u tom slučaju ima objektni oblik: Jag tar de här blommorna, inte dem.

KOMPARACIJA PRIDJEVA

GRUPP 1:positiv komparativ superlativfin finare finastbillig billigare billigastsnäll snällare snällastenkel enklare enklastvacker vackrare vackrastmogen mognare mognast

GRUPP 2:positiv komparativ superlativhög högre högststor större störstung yngre yngsttung tyngre tyngstlåg lägre lägstlång längre längstfå färre --små smäre --

GRUPP 3:

positiv komparativ superlativ

dåligsämre sämst (usporedba s nečim dobrim)värre värst (usporedba s nečim lošim

god (bra)bättre bästgodare godast (kad je riječ o hrani)

gammal äldre äldstliten mindre minstmånga fler(a) flest

GRUPP 4:positiv komparativ superlativtypisk mer typisk mest typiskbegåvad mer begåvad mest begåvadintresserad mer intresserad mest intresseradförstående mer förstående mest förståendegyllene mer gyllene mest gyllenelik mer lik mest likvan mer van mest van

SUPERLATIV har två former:ATTRIBUTIVT STÄLLNING - bestämd form PREDIKATIVT STÄLLNING - obestämd form(den, det, de)

finaste finastbilligaste billigastenklaste enklastyngsta yngststörsta störstsämsta sämstäldsta äldst

mest typiska mest typisk, -t, -amest strålande mest strålande

ADVERB - KOMPARATIONpositiv komparativ superlativtidigt tidigare tidigastsent senare senasthögt högre högstlångt längre längstlänge längre längstbra bättre bästväl bättre bästilla sämre sämstilla värre värstmycket mer(a) mestfort fortare fortastgärna hellre helstofta oftare oftastnära närmare närmast

DEPONENS VERBandas (1) jag andas, andades, har andats (disati)behövas (2a) jag behövs, behövdes, har behövts (trebati)hoppas (1) jag hoppas, hoppades, har hoppats (nadati se)fattas (1) det fattas, fattades, har fattats (shvaćati)finnas (4) det finns, fanns, har funnits (nalaziti se)kännas (2a) det känns, kändes, har känts (osjećati se)lyckas (1) jag lyckas, lyckades, har lyckats (uspjeti)minnas (2a) jag minns, mindes, har mints (sjećati se)skämmas (2a) jag skäms, skämdes, har skämts (sramiti se)svettas (1) jag svettas, svettades, har svettats (znojiti se)synas (2b) det syns, syntes, har synts (pokaz(iv)ati se)trivas (2a) jag trivs, trivdes, har trivts (biti zadovoljan)tyckas (2b) det tycks, tycktes, har tyckts (činiti se)åldras (1) jag åldras, åldrades, har åldrats ((o)starjeti)

RECIPROKA VERBslåss (4) vi slåss, slogs, har slagits (tući se)sparkas (1) vi sparkas, sparkades, har sparkats (ritati se)träffas (1) vi träffas, träffades, har träffats (sresti se)ses (3) vi ses, sågs, har setts (vidjeti se)mötas (2) vi möts, möttes, har mötts (sastati, sresti se)

FRAMFÖR, FÖRE, FOR... SEDAN, FÖRR, INNAN, FÖRRÄN

FRAMFÖR- prijedlog, označava mjesto

Han stor framför oss. (↔ bakom)

FÖRE- prijedlog, označava vrijeme

Han gick före mig och visade vägen. (↔ efter)Hon gick hem före klockan tre idag. (↔ efter)

FÖR... SEDAN- prijedlog, označava prije koliko vremena se nešto dogodilo

När reste han till USA? - Han reste för två år sedan.

FÖRR - prilog

Jag kunde inte komma förr. (= tidigare)

INNAN- prvobitno zavisni veznik, rjeđe prijedlog

Kom hem, innan det blir mörkt!Jag måste läsa tidningen, innan vi äter middag.Kom hem innan klockan sju!

INTE... FÖRRAN- kao innan, ali isključivo u negativnim rečenicama

Vi träffade ingen bekant på hela dagen, förrän vi nästan var hemma igen.Vi hade knappt hunnit innanför dörren, förran telefonen ringde.

VERB - FRAMTID

PRESENS + ETT TIDSUTTRYCKHan reser till Göteborg i morgon bitti.

- kad nije riječ o subjektovoj ili nečijoj drugoj namjeri - kad je već odlučeno- kad se govori o nečemu što je posljedica nečeg drugog- blir umjesto är

Det blir just om en timme. I år reser vi utomlands.Det gör jag imorgon. Jag åker snart.

TÄNKER (ili ÄMNAR) + INFINITIVVi tänker (ämnar) resa till London i april.

- izražava se subjektova namjera da nešto učini, nesigurni planoviJag tänker söka ett jobb som försäljare

KOMMER ATT + INFINITIVJag kommer att vara i Uppsala nästa vecka.

- izražava radnju koja će se dogoditi u budućnosti neovisno o tome planira li je subjekt ili neDu är verkligen en konstig männinska! Jag kommer aldrig att förstå mig på dig!Det kommer att regna.Den här dammsugaren är bara skräp. Ingen kommer att villa köpa den!

- radnje izvan kontrole subjekta

FUTURUM: SKA (skall) + INFINITIVJag ska diska efter middagen i dag.I) izražava subjektovu namjeru

Vad ska (tänker) du göra i kväll?Jansson ska sluta här och börja på SJ i stället.

II) frågan om någon annans vilja, då är betydelsen av ska snarast 'borde,' 'måste,' 'man har bestämt att'

Ska ja stänga dörren?I morgon ska Mark sitta i kassan.

TYCKA, TÄNKA, TRO

TYCKA = mena, anse, ha en åsiktNu har jag läst boken, och jag tycker att den är mycken intressant.

Jag tycker att den här filmen är jättebra. Jag har sett den två gånger.

TYCKA OMI) ha en åsikt omVad tycker du om boken? - Den är tråkig.II) gilla, älskaHan tycker om choklad.

TÄNKA = använda hjärnan, funderaJag kan inte tänka när jag är trött.Deras dotter tänker bli frisör när hon blir stor.

TÄNKA = planera, ämnaAnna tänker åka till Flen på söndag.

TÄNKA PÅ (misliti na nekoga/nešto)Adam tänker på Eva.

TRO = antaJag tror att det regnar i morgon. (Jag vet inte, men jag tror...)

INDEFINITA PRONOMEN - MAN- koristi se kad ne možemo imenovati subjekt- form:

subjekt objekt reflexivt possesivt reflexivt-possesivaman en sig ens sin, sitt, sina

KONDITIONAL OCH KONDITIONALA SATSER

KONDITIONALIS I: SKULLE + INFINITIV- huvudsats: skulle + infinitiv av huvudverbet- bisats: om + preteritum indikativ av verbet

Vi skulle återvände till Finland, om vi fick arbete där.Om vi hade mer kontakt med svenskar, skulle vi trivas bättre.Om vi flyttade tillbaka till Finland, skulle de inte förstå språket.Hade jag mycket pengar, skulle jag köpa bil.

- kad je zavisna rečenica na prvom mjestu, može se izostaviti 'om'- prevodi se prezentom- vara → vore

Vi skulle flytta hem, om barnen vore yngre.Om vi vore svenskar, skulle vi trivas bättre.- samo u zavisnoj rečenici

KONDITIONALIS II: SKULLE + HA + SUPINUM- huvudsats: skulle + ha + supinum- bisats: om + pluskvamperfektum

Jag skulle ha åkt till Kenia, om jag hade haft pengar.Om han hade varit vacker, skulle alla flickor ha tyckt om honom.Hade Pjer gjort sina läxor, skulle han ha fått bättre betyg.

- kada je 'inte' u zavisnoj rečenici, treba doći ispred svih (konjugiranih) glagola- u zavisnim rečenicama ne može stajati ingen/inget/inga, nego duži oblik inte någon/något/några

- pogodbena rečenica bez kondicionala:Om jag får mycket pengar, ska jag köpa bil.

ÖNSKA + PRETERITUM- služi za izražavanje želje

Mattias önskar att han var rik.

RELATIVA PRONOMEN

SOM - syftar på personer, djur, saker i singularis och pluralis- användes som subjekt eller objekt- ne može stajati poslije prijedloga

Pojken, som går där borta, är min bror.

VARS- genitiv singularis till som (i ledig stil också som genitiv pluralis)- användes enbart attributivt

Huset, vars ägare var bortrest, brann ner till grunden

VILKEN, VILKET, VILKA- genitiv pluralis till som- användes enbart attributivt

VILKAS- genitiv pluralis till som- användes enbart attributivt

Barnen, vilkas föräldrar var bortresta, kände sig ensamma.- i formell stil, attributivt eller självständigt

VAD = DET SOM- vad = objekt- vad som = subjekt

Han tänkte på vad han skulle säga i sitt tal. - ovdje kao objektVad som göms i snö kommer upp i tö. - ovdje na mjestu subjekta

PASSIVUM

S-FORM

presens preteritum prefektum pluskvamperfektumI. Dörren

öppnas öppnades har öppnats hade öppnatsFönstretDörrarna

II.a Dörrenstäng(e)s stängdes har stängts hade stängtsFönstret

DörrarnaII.b Boken

köp(e)s köptes har köpts hade köptsHäftetBöckerna

III. Blusensys syddes har sytts hade syttsSkärpet

BlusarnaIV. Boken

skriv(e)s skrevs har skrivits hade skrivitsBrevetBöckerna

- pasiv je formalniji od 'man'- med modala hjälpverb:

Posten kan lämnas hos portvakten.Fönstren ska stängas på natten.

användas:a) oklart eller oväsentling vem som utför en handling:

Dörrerna öppnas kl. 9. = Man öppnar dörrarna kl. 9.b) även när mana nger vem som utför handlingen

Uppslyngar lämnas av sekreteraren.

INDIREKT TAL (neupravni govor)

1) izjavne rečenice:Bo säger: ''Eva kommer på festen.''→ Bo säger att Eva kommer på festen.

2) upitne rečenice bez upitne riječi → om:Bo frågar: ''Kommer Eva på festen?''→ Bo frågar om Eva kommer på festen.

3) upitne rečenice s upitnom riječi:Bo frågar: ''När kommer Eva?''→ Bo frågar när Eva kommer.

4) vem, vems, vad, vilken, vilket kao subjektBo frågar: ''Vem kommer?''→ Bo frågar vem som kommer.

5) vem, vems, vad, vilken, vilket, vilka kao drugi rečenični dioBo frågar: ''Vem sk adu hälsa på?''→ Bo frågar vem du ska hälsa på.

- različita vremena u glavnoj i zavisnoj rečenici:Bo säger: ''Eva är hemma.'' (nu) → Vad sa Bo? → Bo sa, att Eva var hemma. (då)

PREZENT → PRETERIT

Bo säger: ''Eva har varit hemma idag.'' → Vad sa Bo? → Bo sa, att Eva hade varit hemma idag.PERFEKT → PLUSKVAMPERFEKT

Bo säger: ''Eva tittade på teve igår kväll.'' → Vad sa Bo? → Bo sa, att Eva hade tittat på teve igår kväll.

PRETERIT → PLUSKVAMPERFEKT(u svakodnevnom govoru može i Bo sa, att Eva tittade på teve igår kväll.)

SATSADVERBIAL (''VANDRANDE'' ADVERB)- u svim zavisnim rečenicama rečenična priložna oznaka dolazi prije glagola

Han säger: ''Lena kommer inte.'' → Han säger att Lena inte kommer.- inte, alltid, ofta, alltid, aldrig, absolut, faktisk, gärna, ogärna, altså, antagligen, bara, egentligen, ej, endast, ju, kanske, knappast, knappt, möjligen, möjligtvis, naturligtvis, nog, säkert, slutligen, vanligen, vanligtvis, väl, även, redan, genast...

PRONOMEN1) Eva säger: ''Jag tar min bil.'' → Eva säger, att hon tar sin bil.2) ingen, inget, inga → inte någon, inte något, inte några

Lars säger: ''Jag har inga pengar.'' → Lars säger att han inte har några pengar.

PERFEKT PARTICIPPREDIKATIV ATRIBUTIV BESTÄMD FORM

1:aen boken är lastAD en lastAD bok den lastaDE bokenett tåget är lastAT ett lastAT tåg det lastaDE tågetpl. bilarna är lastaDE lastaDE bilar de lastaDE bilarna

2:aen affären är stängD en stängD affär den stängDA affärenett huset är stängT ett stängT hus det stängDA husetpl. dörrarna är stängDA stängDA dörrar de stängDA dörrarna

2:ben bilen är köpT en köpT bil den köpTA bilenett huset är köpT ett köpt hus det köpTA husetpl. böckerna är köpTA köpTA böcker de köpTA böcker

3:een stugan är beboDD en beboDD stuga den beboDDA stuganett huset är beboTT ett beboTT hus det beboDDA husetpl. husen är beboDDA beboDDA hus de beboDDA husen

4:een boken är skrivEN en skrivEN bok den skrivNA bokenett brevet är skrivET ett skrivET brev det skrivNA brevetpl. breven är skrivNA skrivNA brev de skrivNA breven

BLI/VARA + PERFEKT PARTICIP- bli + perfekt particip → framhäver händelseförloppet, själva övergången från ett tillstånd till ett annat (više se koncentrira na samu radnju, prijelaz iz jednog stanja u drugo)- vara + perfekt particip → framhäver resultatet av handlingen (naglasak na rezultatu radnje)

PRESENS PARTICIPinfinitiv presens particip

1:a studera studerANDE2:a köra körANDE3:e bo boENDE4:e sitta sittANDE

- adjektiv: Han är ekonomisk oberoende.- adverb: Hon kom cyklande på vägen.- substantiv: en studerande → två studerande en gående → två gående

SAMORDNANDE KONJUKTIONER (nezavisni veznici)

OCH Vi åkte till Nörrtälje och tittade på båtarna. (i)SAMT Banken har öppet måndag-fredag kl. 9-15, samt tisdagen kl. 15-19. (te; formalno)ELLER Ska du eller jag stanna hemma? (ili)MEN Arbetet är bra, men jag tjänar inte så mycket. (ali)FÖR Det är ljust hela nätterna, för solen går aldrig ner i juni. (jer)UTAN Han ska inte resa till USA i sommar utan i höst. (nego)VARKEN... ELLER Kasja äter varken kött eller fisk. (ni... niti)ANTIGEN... ELLER Du kan antligen diska eller damsuga. (ili... ili)BÅDE... OCH Mehmet talar både turkiska och svenska. (i... i)SÅ Eva är sjuk, så hon kan inte komma. (pa, tako da)

TIDSPREPOSITIONER

DÅTID NU FRAMTIDför en månad sedan om en månadi lördags på lördagi förrgår, igår idag i morgon, i övermorgoni lördags kväll, igår kväll i kväll i kväll, i morgon kväll, på lördag kvälli natt i natt i nattigår morse, i morse i morgon bittii lördags morgon på lördag morgonförra veckan den här veckan nästa veckaförra året i år nästa åri somras i sommar i sommar

I-OM-FÖR...SEDAN

Hür länge?De stannade i fem veckor.Hon har bott här i två år.

I → Alla måste gå till skolan i nio år. Gun stannade hemma i sex månader.

PÅ dåtid: Hon kom hit för tre år sedan.Många tävlande kan åka spåret på sex timmar.Han körde från från Stockholm till Uppsala på 55 minuter.- izražava trajanje kao određenu cjelinu

ALI → Jag kan inte åka skidor i sex timmar. (ne može 6 h u komadu)I Stockholm körde han runt efter en parkeringsplats i en time.

När?dåtid: Hon kom hit för tre år sedan. framtid: Vi reser om en vecka.

Hur ofta?en gång i sekunden, i timmen, i veckan, i månaden... + većina ostalih oznaka vremenaALI: en gång om dagen, om dyngnet, om året

PÅ1. Han reste på morgonen (på dagen) och kom tillbaka på kvällen (på natten).2. På kvällarna hörde han på radio. Jag tittar på teve på kvällen, när Eva sover.3. På vintrarna förvandlas nästan alla idrottsplatser till skridskobanor.4. På vintern måsta man åka skidor.5. Vi ses på fredag.6. ...på 1980-tallet.

FAST OCH SAMMANSATTA VERB (= VERB + PARTIKEL)

FAST SAMMANSATTA VERB:- oskiljbart (betonad eller obetonad) prefix: an-, be-, er-, för-, här-, miss-, sam-, um-, und-, van-, ä-

- t. e. anställa, betala, förklara, missförstå, samarbeta, umgås...

LÖST SAMMANSATTA VERB- partikeln står fristående:tycka om, ta fram, slänga bort, säga till, lyfta ut, hänga upp...- partikeln står som prefix i presens particip och perfekt particip:omtyckt, igenkännande, missförstått...

- tallspråk ↔ högre stilJag kände igen henne genast. ↔ Han igenkände omedelbart sina fiender.

- konkret ↔ abstrakt betydelseHan bröt av en kvist. ↔ Han avbröt samtalet.

- helt olika betydelse:Bordsbenet gick av. (gick sönder) ↔ Hon avgick med pension. (sluttade sitt arbete)

ORDFÖLJD VID VERB MED LÖS SAMMANSÄTTNING:- verb och partikel står tillsammans!

Jag tycker om kaffe. Har han alltid tyckt om öl?

- UNDANTAG! 1) i huvudsats med enkel tempus och rak ordföljd med ''rörligt'' adverb:Jag tycker inte om kaffe. Han kör aldrig om.

2) i huvudsats med enkel tempus och omvänt ordföljd:Tycker du inte om kaffe? Kaffe tyckte hon inte om.

TRANSITIVA OCH INTRANSITIVA VERB

lägga / liggaOskar lägger alltid nycklarna på hallbordet.Nycklarna ligger på hallbordet.

ställa / stå((po)staviti / stajati)

skilja / skiljas(razdvojiti / rastati se)

bränna / brinnaÅsa brände alla kärleksbrev från Carlos.Carlos kärleksbrev brann upp.

döda / dö(ubiti / umrijeti)

sätta / sitta(posjesti / sjetidi)

väcka / vacknaHon väcker sina barn kl. 8.Mia vacknar alltid klockan 6.

somna, sova / söva(zaspati, spavati / uspavati)

UNDERORDNADE KONJUNKTIONER

ATT Eva tycker, att det är roligt.

TEMPORALA KONJUNKTIONER:DÅ Hon sluttade arbeta, då hon fick sin andra barn.NÄR När Kalle var ung, bodde han på landet.SEDAN Eva var mycket sötare sedan hon hade klippt sig.INNAN Hon handlar, innan hon åker hem.MEDAN Hon stannade hemma, medan barnen var små.FÖRRÄN Lars hadde knappt blivit frisk förrän han blev sjuk igen.TILLS Man ska ta penicilinet tills tabletterna är slut.JUST SOM Just som jag hade kommit hem ringde det.

KAUSALA KONJUNKTIONER:DÄRFÖR ATT Vi kom till Sverige, därför att vi inte fick arbete i Finland.EFTERSOM De känner inte många, eftersom de nyligen har flyttat hit.

Eftersom Per inte klarade sin tenta igår, måste han göra den en gång till.DÅ Då det snöade kraftigt, försenades tågtrafiken.

KONDITIONALA KONJUNKTIONER:OM Om vi kunde språket, skulle det vara lättare.IFALL Ifall vår lärare är sjuk kommer en vikarie.

KONCESSIV KONJUNKTIONERFAST(ÄN) De flesta lånar bara en bok, fast(än) de har gott om tid.TROTTS ATT Trotts att David tog sin medicin blev han inte frisk.ÄVEN OM Även om provet är svårt ska jag klara det.

FINALA KONJUNKTIONERFÖR ATT Han reste till Paris, för att förhandla med ministrarna.(SÅ ATT) Ulf höjde volymen så att vi skulle höra bra.

KONSEKUTIV KONJUNKTIONERSÅ (ATT) Skynda dig, så att du hinner med tåget!

KOMPARATIVA KONJUNKTIONERÄN Han förstår svenska bättre än Mark (förstår svenska).SOM Hennes lön är lika hög som hans.JU... DESTO Ju äldre Maria blev desto vackrare blev hon.SOM OM Det verkar som om det blir åska.

INTERROGATOV KONJUNKTIONOM Alla frågar Stina, om hon vill dansa med honom.

DESKRIPTIVA KONJUNKTIONER

GENOM ATT Kalle blev miljonär genom att han spelade på lotto.UTAN ATT Lena blev frisk utan att hon tog medicin.

UTTBRYTNING (EMFATISK OMSKRIVNING)- det är / det var + betonad ord + relativ bisats

- subjekt = betonad ord:Han gör det. → Det är han som gör det.Hon har gjort det. → Det är hon som har gjort det.Hon ska göra det. → Det är hon som ska göra det.Han hade gjort det. → Det var han som hade gjort det.

- annan satsdel = betonad ord:Han älskar glass. → Det är glass (som) han älskar.Hon har arbetat här en vecka. → Det är en vecka (som) hon har arbetat här.Ni kom på hösten. → Det var på hösten (som) ni kom.

- frågor:Gör han det? → Är det han som gör det?Kommer ni på lördag? → Är det på lördag (som) de kommer?