Akademin för hälsa, vård och välfärd

SOCIALA MEDIER OCH DESS PÅVERKAN PÅ UNGA TJEJER

IZIS MANKARIOUS

DANIELLA YALDA

Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp Program: Socionomprogrammet Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete Kurskod: SAA056

Handledare: Gunnel Östlund Seminariedatum: 2020-06-05 Betygsdatum: 2020-06-15

Sociala medier och dess påverkan på unga tjejer

Izis Mankarious & Daniella Yalda

Mälardalens högskola

Akademin för hälsa, vård och välfärd

Socionomprogrammet

Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng

Vårtermin 2020

SAMMANFATTNING

I denna kvalitativa studie undersöktes det hur unga tjejer anser att de blir påverkade av social

medieanvändning samt huruvida densamma kan liknas vid ett beroende. Datamaterialet

bestod av tre fokusgrupper med unga tjejer i åldrarna 15–18 år. Sammanlagt var det 18

stycken deltagare. Under fokusgrupperna framkom det fem teman som sedan kom att prägla

resultatet. Dessa teman presenteras som; Positiva aspekter av social medieanvändning,

Falska relationer/Kommunikation, Synen på sig själv, Känsla av press/stress i förhållande till

sociala medier och Telefonberoende. Analysen utgick från två teorier. Goffmans teori kring

sociala samspel och identitetsskapande samt Judiths teori om den performativa identiteten.

Diagnoskriterier för beroende användes för att jämföra deltagarnas svar. Av resultatet

framgår det att de unga tjejerna som deltagit i studien påverkas av social medieanvändning

utifrån de olika teman som nämnts. Tjejerna uppfyller däremot inte alla krav för att kunna

klassa detta fenomen som ett beroende. Deltagarna anser sociala medier vara en stor del av

sina vardagar och detta resulterar i både positiva och negativa effekter i tjejernas liv.

Nyckelord: sociala medier beroende, unga tjejer, påverkan, välmående

Social media and its impact on young girls

Izis Mankarious & Daniella Yalda

Mälardalen University

School of Health, Care and Social Welfare

The Social Work Program

Thesis in Social Work, 15 credits

Spring term 2020

ABSTRACT

In this qualitative study, we examined how young girls describe being influenced by social

media use and whether their behaviour might have a resemblance to an addictive behaviour.

The data material consisted of three focus groups with young girls aged 15-18. In total, 18

participants were included. During the focus groups, five themes emerged which then came

to characterize the result. These themes are presented as; Positive aspects of social media

use, False relationships/Communication, The sense of self, The sense of pressure and stress

in relation to social media and Mobile dependency. The analysis was based on two theories.

Goffman's theory of social interaction and identity creation as well as Butler's theory of

performative identity. Dependency diagnostic criteria were used to compare participants'

responses. The result shows that the young girls who participated in the study are influenced

by social media use based on the various themes mentioned. However, the girls do not meet

all the requirements to be able to classify this phenomenon as an addiction. In conclusion the

participants consider social media to be a major part of their everyday lives that contributes

to both positive and negative aspects in the girls' lives.

Key words: social media addicted, young girls, impact, health

INNEHÅLL

1 INLEDNING .....................................................................................................................5

1.1 Syfte ......................................................................................................................... 6

1.2 Frågeställningar ....................................................................................................... 6

2 TIDIGARE FORSKNING ............................................................................................... 10

3 TEORI ............................................................................................................................ 14

3.1 Butler .......................................................................................................................14

3.2 Goffman ..................................................................................................................14

4 METOD OCH MATERIAL .............................................................................................. 16

4.1 Intervju och intervjuguide ......................................................................................16

4.2 Fokusgrupp .............................................................................................................17

4.3 Urval ........................................................................................................................17

4.4 Tillvägagångssätt ...................................................................................................17

4.5 Databearbetning och analys ..................................................................................18

4.6 Forskningsetiska överväganden ...........................................................................19

4.7 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ...........................................................20

5 RESULTAT .................................................................................................................... 21

6 ANALYS ........................................................................................................................ 26

6.1 Teori analys ............................................................................................................26

6.2 Tidigare forskning analys ......................................................................................28

7 SLUSATSER OCH DISKUSSION ................................................................................. 34

REFERENSLISTA ............................................................................................................... 35

BILAGA 1

BILAGA 2

5

1 INLEDNING

Över 4.5 biljoner människor använder sig utav internet. Över 3.8 biljoner människor

använder sig utav sociala medier. Ungefär 60 procent av världens befolkning är online. Enligt

Wearesocials (2020) kommer mer än hälften av all världens människor använda sig av

sociala medier i mitten av detta år. Globalt använder 5.19 biljoner människor mobilen

dagligen. Personer använder sig i genomsnitt av internet i 6 timmar och 43 minuter varje

dag. Vid antagande att människor spenderar 8 timmar sovandes betyder det att 40 procent

av människans vakna tid spenderas på internetanvändning (Wearesocial). Detta visar hur

aktuellt sociala medier är i dagens samhälle och hur stor del av mänskligheten som använder

sig utav sociala medier. Ett för mycket användande av sociala medier kan utgöra ett problem.

Meeuwisse och Swärd (2013) beskriver att ett fenomen klassas som ett socialt problem när

det finns olika kriterier som nämns och betonas i olika definitioner av sociala problem. Några

utav dessa kriterier är att problemet gäller ett signifikant antal personer eller är ett fenomen

som ökar, problemen är synliga eller förs upp som ämne i det offentliga rummet samt att

åtgärder är möjliga för att förändra situationen. Med nya myndigheter och institutioner i den

nya välfärdspolitiken introducerades begrepp till det sociala arbetet, som i dagsläget klassas

som sociala problem. Begrepp som välfärdsproblem, arbetslöshet, försörjningsproblem,

arbetsmiljöproblem, problem på bostadsmarknaden, segregation, skolproblem samt

hälsoproblem. (Meeuwisse & Swärd)

Uppsatsförfattarna anser att sociala medier skulle kunna klassas som ett socialt problem då

användningen av sociala media är en stor del av ungdomars vardag. Som i sin tur kan leda till

ett beroende som i sig kan vara en utav många faktorer till hälso- eller/och skolproblem.

Sociala medier kan ses som en del av ungdomarnas verklighet då de spenderar flera timmar

om dagen bakom skärmar. Uppkopplingen i sociala medier tillåter människan att skapa

elektroniska profiler där människan kan dela med sig av detaljer kring sitt liv, erfarenheter,

relationsstatus, träffa nya människor, dela sin religion, dela sina känslor och observera andra

människor med mera. Sociala medier kan påverka unga tjejer på olika vis. Uppsatsförfattarna

vill ta reda på hur sociala medier påverkar unga tjejer genom att undersöka vilka negativa

eller/och positiva effekter det finns med sociala medieanvändning.

Det individinriktade arbetet har en stark plats i socialarbetarens vardag. Herz (2012)

förklarar vidare att en anledning för detta kan vara att psykologin fått en starkare ställning i

samhället. Dessutom gäller individperspektivet samhället i stort och även vår syn på oss

själva som individer. Detta i sin tur ger efterverkningar i det sociala arbetet. (Herz)

Fördelarna och nackdelarna med social media för unga tjejer är väldigt betydelsefulla för

socionomer då en dålig mental hälsa hos unga påverkar samhället i stort. Ungas hälsa är en

viktig pelare i samhällets utveckling då de avgör hur framtiden kommer se ut. Som framtida

socionomer är detta en viktig undersökning då vi kommer att arbeta med professionellt

socialt arbete där det krävs en förståelse för de sociala fenomen som sker bakom skärmarna

då den digitala världen är en stor del av ungdomarnas vardag.

6

1.1 Syfte

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur sociala medier påverkar unga tjejer i deras

vardag.

1.2 Frågeställningar

På vilket sätt påverkas tjejernas välmående av sociala medier?

På vilket sätt påverkar sociala medier unga tjejers vardag?

Skapar de sociala medierna ett beroende för de unga tjejerna?

7

2 BAKGRUND

Enligt Betton och Woollard (2019) lider ett av 10 barn av psykisk ohälsa vilket de behöver

stöd eller behandling för. Mellan år 2015–2016 visade childline årliga rapport att största

anledningen för unga att söka hjälp var på grund av psykisk ohälsa. 19 000 sektioner

handlade om unga som planerade eller tänkte på att begå självmord. Bara hälften av de unga

som sökte hjälp hos organisationen fick hjälp. För vissa av dessa unga var social media en

utmärk plats att vara anonym på för att få hjälp. Social media fanns tillgängligt när de unga

än behövde stöd.

Psykiska problem kan ha en påverkan på hur unga presterar i skolan och en påverkan hos

andra beteenden som beroende av droger eller alkohol. Unga med psykisk ohälsa är sårbara

därav är det viktigt att undersöka psykisk ohälsa associerat med internet då det är en stor del

av deras vardag. Betton och Wollard skriver att det finns forskning som är emot ungdomars

sociala medieanvändning då det påverkar välmående negativt. Betton & Wollard benämner

även att det finns forskning som påvisat att social medieanvändning främjar ungdomars

välmående.

Ungdomar använder sig dagligen utav sociala medier, vilket kan påverka deras

tonårsutveckling, Därav är det viktigt att fokusera på sårbara ungdomars onlineanvändning

där en stor del av deras utveckling sker. Social medieanvändning är ett viktigt ämne för social

arbetare att förstå och ta på allvar. Social arbetare bör ha en förståelse för att internet kan

användas för ungdomars välmående, men de måste förstå och hantera de risker som finns

med internet. Det finns både fördelar och nackdelar med internet. Det utövare behöver göra

att lära sig och barnen hur man hanterar sociala medier i alla aspekter som finns, bra som

dåliga (Betton & Wollard).

8

3 CENTRALA BEGREPP

Ett centralt begrepp i denna studie är ”social media beroende”. Vilket är jämförbart med

andra sorters av beroende. För att läsaren ska förstå vad begreppet innebär har

uppsatsförfattarna valt att definiera social media beroende efter Griffiths (2005) beskrivning

av beroende som bygger på de internationella diagnoskriterierna för beroende. Kraven som

Griffiths förklarar, gäller för olika stimulantia men uppsatsförfattarna för denna studie

kopplar det till social media beroende, något som även Samaha och Hawi (2017) gjort.

De symtom som finns för att mäta ett beroende är tillvänjning, humörförändring, tolerans,

abstinenssyndrom, konflikt och återfall . Alla beroenden består utav ett antal av dessa

komponenter. Enligt Griffiths kan symptomet tillvänjning innebära att (i detta fall social

media) bli den viktigaste aktiviteten i personens liv och dominerar personens tänkande,

känslor och beteende. Personer som har beroende tänker konstant på när de ska syssla med

sin aktivitet (social media). Begreppet omvänd tillvänjning kan liknas vid en situation där

personen inte kan genomföra aktiviteten vilket i sin tur bidrar det till ett större “sug” att vilja

genomföra aktiviteten. Det innebär att aktiviteten (social media) blir det mest viktiga i

personens liv om personen är förhindrad från att använda det. Det resulterar i att aktiviteten

kommer dominera personens tankar och beteende(Griffiths).

Humörförändring innebär när personen vill känna en känsla i form av ett “kick” eller ett

“rus” . Detta kan jämföras med en person som använder sig utav snus för att känna en

nikotinkick. Humörförändring kan vara en känsla av “kick”, ”bedövande”, “lugnande”, “flykt”

eller en känsla av att “vara hög”. Sociala media kan bidra till att uppnå olika

humörförändringseffekter vid olika tidpunkter. Exempelvis, det första en social media

beroende gör på morgonen är att kolla efter notiser i telefonen för att känna en kick eller ett

rus och därmed få en bra start på dagen. Social media kan även användas på morgonen som

en lugnande effekt. Humörförändring använder sig personer med ett beroende utav för att

må bättre (Griffiths).

Personen kan skapa en tolerans för aktiviteten och därmed behöver personen med tiden öka

den mängd aktivitet som genomförs för att nå önskad effekt. Exempelvis måste personen öka

dosen av det sociala mediaanvändandet med tiden för att känna av samma “kick” som

användaren kände när hen precis börjat använda sociala medier. Användaren blir så att säga

mer tolerant med tiden vilket kräver en höjning av den tid användaren lägger på sociala

medier för att få känna av samma tillfredsställelse som tidigare. En persons

beroendeutveckling, det vill säga tolerans kräver att hen ökar sin användning gradvis för att

känna av humörförändrings effekten som tidigare kändes av vid en låg användning. En

person med beroende kan även känna behov att spendera mer tid på sociala medier för att

känna av samma humörförändring som en gång kändes vid mindre användartid (Griffiths).

Abstinenssyndrom kan personen få när aktiviteten avbryts eller plötsligt minskas. Personen

kan känna obehagliga känslotillstånd eller fysiska effekter av abstinenssymtomen. Abstinens

kan bidra till att personen känner av psykologiska effekter såsom extrema humörsvängningar

eller irritation eller fysiologiska effekter såsom illamående, huvudvärk, svettningar,

sömnlöshet eller stress(Griffiths).

Konflikt är ett symptom som en person med beroende påverkas av. Konflikten kan antingen

vara en interpersonell konflikt, vilket innebär en konflikt mellan beroendepersonen och

9

personer i dennes närhet. Konflikterna som finns i beroendepersonens liv äventyrar

personliga relationer såsom familj, partner, barn, släktingar, vänner med mera. Konflikterna

påverkar även beroendepersonens arbetsliv eller utbildningsliv samt andra sociala aktiviteter

och fritidsaktiviteter. Personen kan även uppleva intrapsykisk och interpersonella svårigheter

av sitt beroende av sociala medier, vilket innebär motsättningar inom individen själv eller

tillsammans med närstående som handlar om hur hen använder sociala medier. Intrapsykisk

konflikt kan innebära att användaren är medveten om det beteende som aktiviteten medför

och vill skära ner eller stoppa aktiviteten. Men personen kan uppleva sig ha tillräcklig

kontroll över sin sociala medieanvändning vilket bidrar till att hen inte vill sluta. Personen

prioriterar istället kortvarig glädje och lättnad som aktiviteten medför. Personen tar då inte

hänsyn till konsekvenser eller långsiktiga skador (Griffihns).

Återfall kan personen drabbas av när hen befinner sig i tidigare mönster som påminner om

aktiviteten. En rökfri person som exempelvis tidigare varit en heltidsrökare kan återgå till

samma spår efter endast några cigaretter. Dessa återfall är vanliga i all beroendeframkallande

aktivitet. En beroendeperson av sociala medier som lyckats minska sitt beroende av skärmtid

kan drabbas av ett återfall. Exempelvis när personen befinner sig i situationer som påminner

om sociala medier användning (Griffiths).

10

4 TIDIGARE FORSKNING

Den forskning som presenteras i detta avsnitt tillför information om vilken inverkan sociala

medier har på människor. För att detta kapitel ska kunna appliceras så bra som möjligt på

denna studie har uppsatsförfattarna valt specifik forskning som undersökt unga människors

påverkan av sociala medier. Studierna har forskat kring unga vuxnas förhållande till sociala

medier, sociala media användning och dess relevans för psykisk ohälsa, välmående,

depression, låg och hög självkänsla samt tendensen unga människor har för att skapa ett

beroende av sociala medier.

4.1 Självkänsla, beroende och tillfredställelse med livet

Det finns mycket forskningen kring sociala medier kontra självkänsla. I Vogel, P. Rose, R.

Roberts, Eckles (2014) studie har forskarna undersökt om det finns ett samband mellan

människors benägenhet att jämföra sig själva i sociala medier och deras

självkänsla. Forskarna undersökte hur testpersonerna påverkas av profiler på Facebook som

testpersonerna anser framstår bättre än de själva samt framstår sämre än de själva. Därefter

ville de ta reda på hur testpersonens självkänsla påverkas av exponering för Facebook

profilerna. Forskarna undersökte först hur studenternas Facebook användning såg ut. Sedan

mätte de studenternas självkänsla med hjälp av Rosenberg självkänsla skala. Därefter

undersökte forskarna hur ofta studenterna jämförde sig själva med andra

Facebookanvändare. Det var 145 högskolestudenter som deltog i studien varav 106 var

kvinnor och medianåldern 19 år. Resultatet visade att deltagare med mer

Facebookanvändning tenderar att ha sämre självkänsla än deltagare med mindre

användning. Resultatet visade även att de med mer Facebook användning jämförde sig själva

mer på facebook än de med mindre användning.

Samaha och Hawi (2017) har undersökt ett liknande ämne som Vogel, P. Rose, R. Roberts,

Eckles. Samaha och Hawi undersöker relationen mellan social media beroende, självkänsla

och tillfredsställelse med livet. I studien deltog 394 studenter. Forskarna fann inte något

samband mellan sociala media beroende och tillfredsställelse med livet. Forskarna fann en

negativ korrelation mellan social media beroende och självkänsla, där hög mediaanvändning

visade samband med låga nivåer av självkänsla. Forskarna valde att fortsätta undersöka hur

de personer som kryssat i låga nivåer i självkänslaskalan anser att deras livskvalité såg ut.

Därmed undersökte forskarna relationen mellan självkänsla och tillfredsställelse med livet.

Där fann forskarna en stark positiv korrelation mellan de två variablerna. Höga nivåer av

självkänsla visade höga nivåer av tillfredsställelse med livet. Vid minskning av

självkänslenivån visades en minskning av tillfredsställelse med livsnivån. Forskarna

upptäckte att låg självkänsla har ett samband mellan sociala media beroende och låg

tillfredsställelse med livet. Resultatet visade på så sätt att effekten av social media beroende

minskar vid tillfredsställelse med livet och med hög självkänsla.

Samaha och Hawi mätte därefter hur kvinnor och mäns självkänsla påverkas av sociala

medieberoende med hjälp av en linjär regressionsanalys. De fann att kvinnors självkänsla

påverkas av sociala medier beroende medan mäns självkänsla inte påverkade lika mycket.

Variansen i självkänsla hos män låg på 3.2 % medan hos kvinnor på 7.3 %. Forskarna fann

11

könsskillnader mellan sociala medier beroende och självkänsla. Forskarna fann inte

könsskillnader mellan sociala medier beroende och tillfredsställelse med livet. Forskarna

skriver i sin resultatdel att studenter som använder sig utav sociala medier för att förbättra

sin självbild riskerar att istället sänka sin självkänsla och även sin tillfredsställelse med livet.

De högskolestudenter som fyllde i höga nivåer på sociala medier beroende skalan rapporterar

låga nivåer på självkänslaskalan. Detta jämfördes med studenter som fyllde i lågt i sociala

medier beroende skalan, som visade höga nivåer på självkänsleskalan (Samaha & Hawi)

Enligt Chung, Robin, Trezesniewski, Noftle & Roberts (2014) minskar risken för psykisk

ohälsa om en individ har en hög självkänsla och en låg självkänsla har motsatt effekt på den

psykiska ohälsan. Von Soest, Wichstøm & Lundin Kvalem (2016) har i sin studie undersökt

hur självkänslan ändras hos 295 unga vuxna under en fyraårsperiod. Studien visar att

självkänslan ökar ju äldre individen blir. Av alla deltagande ansåg 67% ha fått en ökad

självkänsla, medan 12% ansåg sig fått en minskad självkänsla. Forskarna ansåg att

övergången från ungdom till ung vuxen medför att individen känner press för att anpassa sig

efter de samhällsroller som finns vilket därmed bidrar till en högre självkänsla och emotionell

stabilitet.

4.2 Unga tjejers syn på sociala medier

Djafarova och Trofimenko (2017) har använt sig utav både en kvalitativ och kvantitativ

metod. De har intervjuat 12 mammor som aktivt använder sig utav sociala medier, specifikt

Facebook och Instagram. Huvudteman i intervjuerna var mödrarnas attityder mot andra

mammors online profiler, självpresentation och deras förhållande till självkänsla. I

kvantitativa delen har forskarna analyserat 23 stycken unga mödrar som har populära

Instagramprofiler med minst 30 000 följare för att studera uppfattningen om

självpresentation av mammor online. Intervjuerna avslöjar att det som presenteras av

mammor på social media är ofta en motsatt bild till verkligheten. Mammor med många

följare på Instagram tenderar att visa upp en idealistisk bild av en mamma och familj, men en

orealistisk bild av verkligheten. Mammorna som använder sig utav Instagram erkänner inte

att de hanterar riktiga problem och utmaningar varje dag. Mammor kan tycka illa om en

arbetslös mamma som använder sig utav barnbidrag. Mammor dömer andra mammor som

använder sig utav en barnskötare då det kan ses som att mamman inte klarar av att ta hand

om sitt eget barn. En av intervjupersonerna ansåg att det är en självklarhet att en mamma

som använder sig utav barnskötare kan se bra ut då hon har tid att gå till gymmet för att

träna och gå till skönhetssalonger. Intervjupersonen känner sig som en dålig mamma när

hon ser bilder på andra mamma-media profiler då hon känner att hon inte lyckas hantera

livet så bra som de gör, åtminstone inte så bra som det framställs på bilderna. I de flesta

intervjuerna framkom det att mammor tycker om att följa inspirerande och positiva mamma-

konton. Samtidigt anser intervjupersonerna att mamma-kontona inte visar upp verkligheten

om sina liv och ljuger för att visa upp en positiv självbild. En annan intervjuperson ansåg att

även fast den positiva självbilden som förmedlas på Instagram är falsk så känns det ändå bra

när hon lägger upp bilden då det flödas in med positiva kommentarer. Intervjumaterialet

tydde på att flera mammor ansåg detsamma. I studien framkom vilka bilder som får mest

uppmärksamhet genom gillningar och kommentarer. Det bilder som får mest

uppmärksamhet innehåller vissa specifika faktorer. Faktorerna inkluderar barn, familj,

12

attraktiva mödrar, en passande bildtext och en fråga som följaren kan svara på i

kommentarsfältet. De mammor med bäst självförtroende var de med flest följare, vars

självkänsla ökade med den positiva interaktionen med följarna. De mammor som följde den

populära mamma-kontot hade dålig självkänsla då de hade svårt att hålla upp samma

perfekta bild som de kända mamma-kontot. Enligt mammorna var Facebook och Instagram

till för två olika användningsområden. Facebook använde mammorna när de ville se

konstruktiv och informativ media medans Instagram var ett forum för att visa upp en

glorifierad bild av livet, inte en plats för diskussioner. Instagram är, enligt

intervjupersonerna, ett forum där ens kontext är avgörande för hur mycket uppmärksamhet

du får och där du själv måste hålla intresset uppe för profilen. Det är viktigt med bildtexten

då den inkluderas följarna. På så sätt kan Instagram profilerna ha kontakt med sina följare

genom att exempelvis svara på frågor.

4.3 Positiva och negativa effekter av sociala medier

Med syfte till att undersöka både positiva och negativa aspekter av uppkopplad

kommunikation och sociala mediers teknologianvändning bland tonåringar, har Best,

Manktelow & Taylor (2014) använt sig av en systematisk review. Resultaten varierade.

Fördelarna med att använda sig utav internetbaserad teknologi visade sig vara högre

självkänsla, en upplevd social support, ökad socialt kapital, trygg identitets

experimenterande och ökad möjlighet till självexponering. Skadliga effekter som

rapporterades vara en högre risk till att exponeras för fara, social isolering, depression och

nätmobbning. Majoriteten av studierna rapporterade antingen mixade eller inga effekter av

teknologi användning bland tonåringar. Studier som undersökt kommunikationsmönster och

tonåringars sociala liv via nätet, har upptäckt att tonåringar är mer villiga att blotta personlig

information över nätet och generellt, uppvisar mer emotionell empati över

onlinekommunikation. Detta resulterar i en potentiellt stödjande virtuell miljö för unga

människor. Samtidigt har det även uppkommit negativa aspekter inom uppkopplad

kommunikation. Ett så kallat ”de rika blir rikare” fenomen tydliggörs då de unga

människorna som har en större vänskapskrets i den verkliga världen, har även det i den

uppkopplade världen. Till skillnad från de individer som inte har så stor vänskapskrets.

Studier har påvisat positiva effekter mellan uppkopplad kommunikation och välmående;

Ökad social support, reducerad social ångest, högre självkänsla och reducerad social

isolering. Därefter har studier visat lite eller ingen association mellan uppkopplad

kommunikation och depression. Andra studier har även påvisat negativa associationer

mellan socialt välmående och sociala interaktioner genom nätet. Resultat har även

demonstrerat positiva effekter av ensamma tonåringar som känner sig inkluderade i

uppkopplade sammanhang. En negativ aspekt som presenterats är risken för ökad

nätmobbning ju mer tid som spenderas i uppkopplade sammanhang.

Brooks (2015) undersöker ifall sociala media användning påverkar unga vuxnas effektivitet

och välmående. Brooks använde sig av en kvalitativ metod i form av enkäter. Resultat

indikerade att sociala medier har negativa effekter på prestanda. Varken

uppmärksamhetskontrollen eller multitasking testet på självförmågan hade någon effekt på

relationen mellan sociala mediers negativa effekt på prestandan. Resultatet visade alltså att

effektiviteten och prestandan påverkas negativt av sociala medier bruk oavsett individens

uppfattning om sin egna förmåga att kunna göra flera saker samtidigt. Detta eftersom

13

undersökningen har visat att individen i fråga, väljer att fokusera på distraktionen som är

sociala medier, istället för sin ursprungliga uppgift. När det sedan kommer till välmående,

presenteras det i resultatet att sociala medier bruk är associerat med teknikstress.

Teknikstress kan drabba en individ som ständigt kan nås via mobiltelefonen. Genom att

konstant vara nåbar kan individen bli sjuk av all stress. Detta har alltså en negativ påverkan

på människans välmående och lycka i överlag.

Woods & Scott (2016) delade ut enkäter till 467 skolelever mellan åldrarna 11–17 år. Enkäten

syftade till att mäta dålig sömnkvalitet, ångest och depression, självkänsla, emotionella

investeringar i sociala medier samt kvällsanvändning av sociala medieanvändning. Avsikten

var sedan att jämföra dessa variabler och se samband och kopplingar mellan ungdomarnas

psykiska välmående och dess sociala medieanvändning. Vidare presenterar Woods och Scott

resultatet och det visade sig att 97% av deltagarna använde sig av sociala medier och 35% av

de visade sig ha dålig sömnkvalitet. 47% av deltagarna klassades som ångestfyllda och 21%

som deprimerade. När variablerna sedan jämfördes visade det sig att sömnproblem hade en

association med ett överlag av större sociala medieanvändning hos deltagarna, synnerligen

under kvällstid. Det visade sig även att de deltagare som hade en emotionell investering i

sociala medier hade högre ångest, även där var det mer förekommande om användningen

skedde under kvällstid. Resultatet påvisade även att deltagarna som använde sig av en större

utsträckning av sociala medier, hade högre nivåer av depression. De som hade högre nivåer

av depression, var mest förekommande ifall det var användning under kvällstid och utifall

det fanns en emotionell investering i sociala medier. Resultatet visade att dålig sömnkvalitet

hade mest koppling till en användning av sociala medier under kvällstid, medan ångest,

depression och självkänsla hade en stor association med emotionella investeringar i sociala

medier.

4.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Alla forskningsartiklar som användes i denna studie visade att sociala medieanvändning

påverkar individen på ett eller annat sätt, positivt som negativt. Den tidigare forskningen har

påvisat att sociala medier beroende har en koppling till låga nivåer av självkänsla och

människor tenderar att jämföra sig själva med andra över sociala medier. Den tidigare

forskningen har visat att en hög sociala medier användning kan leda till högre risk för ångest,

depression samt sömnsvårigheter. Samtidigt har det även visat sig att sociala medier

användningen kan öka individens självkänsla, ökat socialt kapital och en trygg virtuell miljö

där människor kan finna stöd från andra internetanvändare och sociala medier har visat sig

vara en plattform för människan att utforska sin identitet. Genomgången från den tidigare

forskningen har givit uppsatsförfattarna en bredare förståelse kring fenomenet sociala

medier och dess påverkan på unga människor.

14

5 TEORI

Detta avsnitt innehåller Judith teori om ”den performativa identiteten” samt Goffmans

teorier kring ”jaget”. Dessa teorier kommer att användas i analysen av resultatet.

5.1 Butler

Judiths teori om den performativa identiteten är relevant för vårt arbete då den fokuserar på

identitetesbegreppet som vi sedan anpassar till våra intervjupersoner och onlineanvändare.

Enligt Judith (2007) är identiteten en performativ handling i förhållande till genus,

sexualitet och kön. Genus, sexualitet och kön är inte naturligt givet utan de är individers

handlingar och uttryck som bidrar till vad som ska förstås som könsmarkerade handlingar.

Performativitet kan tolkas som att genus, kön och sexualitet är att göra, inte vara. Judith

menar att identiteter formas efter de normer och konventioner som är aktuella i samhället.

Identiteterna är något som ständigt skapas och återskapas. De är alltså performativa, de görs

om och om igen. Normerna och konventionerna visar vilka beteenden och handlingar som

framställs “kvinnliga” och “manliga” som människor därefter försöker följa för att tolkas som

en “kvinna” eller “man”. Normer och konventioner är förankrade historiskt, socialt och

kulturellt och därav ser identiteterna olika ut beroende på tid och plats. Judiths teori har sin

utgångspunkt i socialkonstruktivismen vilket innebär att vår sociala värld jämt konstrueras

och det som konstrueras ser olika ut beroende på tid och plats. Exempelvis menar Judith att

för att känna sig som en “man” behöver en bete sig som den “mannen” samhället förväntar

sig ska vara. Judith använder sig utav begreppet koherens för att beskriva hur identiteter

stämmer överens och går ihop för omgivningen. Människor konstruerar den identitet som

påstås vara. Individer har målet att skapa koherens för sig själva och för omgivningen.

Individer har alltså inte sin “egna” identitet, utan de strävar alltså alltid efter att nå nya

identiteter.

5.2 Goffman

Goffman (2014) har i sin bok “Jaget och maskerna” gestaltat ett synsätt på socialt samspel

och identitetsskapande, som är inspirerat av teatern. Denna teori passar in i vår studie då den

förklarar vad identitet är och hur identitet och självbilden skapas. Goffmans begrepp om

“jaget” är vi specifikt intresserade av då den beskriver hur identiteten formas. Goffman

beskriver ett exempel på vad som sker under en social interaktion. När en individ hamnar i

kontakt med andra individer försöker hen skaffa sig upplysningar om individerna och

individerna försöker skaffa sig upplysningar om hen. Individerna kan även försöka tillämpa

de upplysningar som de redan har om hen. De kan exempelvis försöka få en upplysning om

individens socio-ekonomiska ställning, individens uppfattning om sig själv, individens attityd

till de andra, individens pålitlighet och kompetens, med mera. Upplysningarna bidrar till

olika ting, exempelvis till att individen kan definiera situationen, men även att individer kan

veta vad de ska vänta sig av hen och hen kan veta vad hen ska förvänta sig av dem. När

individerna blir upplysta om hen kommer de veta hur de ska bete sig för att få hen att bete sig

på ett önskvärt sätt. Goffman skriver vidare om hur framträdanden sker till. Framträdanden

beskriver hur någon beter sig inför andra. Framträdanden är när individen tar på sig en roll

15

för att få sina observatörer att få det intryck som skapats av individen. Målet är att

observatörerna ska tro på de egenskaper individen tycks besitta. Individen visar då upp ett

framträdande. Framträdandet som sker i den främre regionen av scenen framför

observatörerna som även kan kallas för en publik. Framträdandet kan konkret beskrivas som

när en individ spelar upp en roll, vid en social situation, framför andra individer, för att

påverka de andra individerna att tro på den rollen som spelas. I den bakre regionen av

teaterscenen finns alla verktygen som utformar individen. I den bakre regionen finns inga

observatörer som individen ska rollspela för, inga observatörer som ska iaktta och tolka

framträdandet. I den bakre regionen kan individen vara sig själv. Goffman menar att

summan av alla roller utformar jaget. Alla rollerna som individer spelar under olika sociala

situationer är en del utav jaget. Individer anpassar rollen efter den sociala situationen hen

befinner sig i.

16

6 METOD OCH MATERIAL

Utifrån syftet till vår studie och våra frågeställningar, valde vi en kvalitativ ansats. En

kvalitativ metod passar bäst för denna studie då uppsatsförfattarna vill förstå sig på djupet av

varje intervjupersons upplevelse av sociala medier. Kvalitativ forskning utgår främst från

studiesubjektets perspektiv. Detta innebär att en kvalitativ metod lämpar sig när forskaren är

ute efter individens egna erfarenheter, känslor eller tankar kring en företeelse. Då är

forskaren ute efter att tolka fenomen utifrån den innebörd som människor ger dem (Alvesson

& Sköldberg, 2008). I enlighet med vårt val att undersöka ungdomars egna erfarenheter

kring sociala mediers påverkan i deras liv, fann vi denna metod lämpligast. Den kvantitativa

forskningsstrategin syftar till att nå mätbara resultat, med ett objektivt synsätt till den sociala

verkligheten (Bryman, 2011). Något som vi inte vill uppnå med vår studie.

6.1 Intervju och intervjuguide

Målet med en intervju är enligt Dalen (2015) att få fram beskrivande information om hur

människor upplever en livssituation olika. Intervjun bidrar till insikt om informantens

tankar, känslor och erfarenheter. Intervjuaren har enligt Dalen en förförståelse som kan

påverka intervjun. Som intervjuare är det viktigt att vara medveten om sin förförståelse för

att kunna utveckla sin förståelse och sedan tolkning av det som framkommer under

intervjun. Under intervjutillfället delar informanten sina tankar, känslor och erfarenheter

som därefter tolkas av forskaren. Den tolkningen bygger på informantens uttalanden men

tolkningen utvecklas när forskaren analyserar intervjuerna. Under analysering kommer

forskarens förförståelse påverka tolkningen av materialet.

I alla intervjustudier kan det finnas behov att utforma en intervjuguide (Dalen).

Intervjuguiden ska innehålla centrala teman och frågor som tillsammans ska täcka de

huvudsakliga frågeställningarna och syftet. Vid utformning av intervjuguiden kan man

använda sig av “områdesprincipen” där intervjuaren börjar med enklare frågor som inte

direkt berör problematiken som ska undersökas då det kan vara känsligt. De inledande

frågorna ska få intervjupersonen att må bra och känna sig avslappnad. Därefter ska de

huvudsakliga frågorna ställas. Ibland kan det vara viktigt att intervjua olika

informationsgrupper för att kunna få en bredare uppfattning hur olika parter upplever ett

fenomen (Dalen).

Den intervjuguide som användes för denna studie (Se bilaga 2) var riktad för att beröra

frågor kring hur sociala medieanvändning påverkar de unga tjejernas vardag. Författarna

använde sig utav områdesprincipen då intervjuguiden innehåller enklare frågor i början och

huvudsakliga frågor i mitten av intervjun och sedan en avslutning som fokuserar på

positivitet. Denna studie omfattar tre fokusgrupper med 18 deltagare mellan åldrarna 15–18.

Fokusgrupper valdes för att få en bredare uppfattning hur de olika grupperna upplever att

sociala medier påverkar deras vardag.

17

6.2 Fokusgrupp

Den kvalitativa forskningstraditionen innefattar metoder såsom fokusgrupper och intervjuer

av olika slag. Fokusgruppmetoden innebär att man intervjuar flera personer samtidigt om ett

visst ämne eller en frågeställning och låter deltagarna diskutera kring det valda ämnet. En

fokusgrupp är lik en gruppintervju men skillnaden ligger i att i en fokusgrupp avgränsas

diskussionerna till ett specifikt område och de valda deltagarna har någon typ av erfarenhet

kring ämnet eller frågeställningen som tas upp. Det är dessutom fokus på hur deltagarna

samspelar och förhåller sig till varandra och huruvida de påverkas av varandras närvaro

(Bryman, 2011). Under denna studie har vi valt att använda oss av fokusgrupper just för att vi

vill fördjupa oss i vårt valda ämne kring sociala mediers påverkan hos ungdomar. För att få

fram material upplever vi att det är viktigt att ta del av ungdomarnas egna erfarenheter.

Eftersom målet med en gruppintervju är att få fram deltagarnas tankar och åsikter ska

gruppledaren inte ha ett styrande eller kontrollerat tillvägagångssätt. Gruppledaren brukar

oftast ge deltagarna stort utrymme för att forma diskussionen (Bryman).

6.3 Urval

Informanterna i denna studie bestod av unga tjejer mellan åldrarna 15- 18 år. Totalt var det

18 informanter och alla var biologiskt kvinnor. Alla informanter använde sig av sociala

medier dagligen.

Tabell 1, urval i förhållande till ålder från fokusgrupper 2020

Fokusgrupp 1 Fokusgrupp 2 Fokusgrupp 3

5 tjejer 8 tjejer 5 tjejer

18 år gamla 15-16 år gamla 16-17 år gamla

6.4 Tillvägagångssätt

Samtalsledaren fick kontakt med vänskapskretsen i fokusgrupp 1 genom sin lillasyster, som

också är en del av vänskapskretsen. Den första fokusgruppen bestod av fem 18 åriga tjejer

varav alla hade en personlig relation till varandra. När samtalsledaren blev informerad att

deltagarna var intresserade, skickades det ett missivbrev (Se bilaga 1) till respektive

mailadresser. Fokusgrupp 1 hölls i hemmet hos samtalsledaren. Samtalsledaren började med

att presentera sig själv, berätta syftet med studien samt gav en kort förklaring till vad de

skulle förvänta sig inför fokusgruppen. Samtalsledaren började med att visa upp en kort

18

youtube video på fyra minuter. Youtube videon (Orka plugga, 2018) handlar om två

tonårstjejer som visar upp olika händelser kring hur sociala medier kan påverka vår vardag i

olika sammanhang. Det lyftes upp hur enkelt det är att fastna i sin telefon, att jämföra sig

själv med andra på sociala medier. Det förklarades att sociala medier ibland även kan störa

deras sömnrutiner, skolgång och ge en känsla av stress. Videons funktion till fokusgruppen

var att väcka tankar hos deltagarna för att kunna starta upp en diskussion kring sociala

medier och deras egna vardag. Deltagarna fick diskutera fritt med en minimal inverkan från

samtalsledaren. När deltagarna blev tysta i några sekunder kunde samtalsledaren hoppa in

med en följdfråga till det de precis hade diskuterat. Utöver det hade samtalsledaren ingen

direkt inverkan på diskussionen. I de andra två fokusgrupperna såg händelseprocessen precis

likadan ut. Det enda som skiljde åt var att i fokusgrupp 2 var det istället åtta tjejer i 15–16

årsåldern. Fokusgrupp 2 ägde rum i en gymnasieskola och alla deltagare var klasskompisar.

Uppsatsförfattarna tog kontakt med skolkuratorn som i sin tur anordnade en grupp frivilliga

tjejer. Därefter skickades missivbrev (Se bilaga 1) till respektive mailadresser. Den tredje

fokusgruppen bestod av fem tjejer i 16–17 årsåldern. För att hitta deltagare till denna

fokusgrupp valde uppsatsförfattarna att skriva ett inlägg på en Facebook sida där

intresserade kunde kontakta oss. Därefter fick de missivbrevet skickade till sig genom mail

och fokusgruppen fick äga rum via Skype. Ingen av deltagarna i fokusgrupp 3 hade någon typ

av relation till varandra.

6.5 Databearbetning och analys

Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna bearbetas. Enligt Dalen (2015) är

det viktigt att forskaren själv transkriberar intervjuerna då processen ger forskaren

möjligheten att lära känna sin data. Efter transkriberingen ska materialet kodas. Vid

kodningen ska forskaren systematiskt gå igenom materialet för att kunna beskriva vad

materialet egentligen handlar om. Därefter kan forskaren hitta olika teman och kategorier i

materialet vilket bidrar till att forskaren bättre kan tolka och förstå materialet.

Intervjuundersökningar kan därefter presenteras på olika sätt. Inom tematiseringen ska

forskaren välja ut relevanta teman som framkom under intervjun för att belysa projektets

aktuella problemformulering Kodningen är en förutsättning för att kunna tematisera

materialet. De olika teman visar vad forskaren behöver lägga mest fokus på under analysen

(Dalen)

I denna studie användes tematisering och kodning som databearbetningsmetod. Båda

uppsatsförfattare transkribera de tre intervjuerna som gjordes för att bli väl insatta i de

material som framkom. Uppsatsförfattarna spelade in intervjuerna via telefonerna efter ett

muntligt samtycke från respektive deltagare. Inspelningar gjordes vid alla tre intervjuer. Vid

transkriberingen lyssnade uppsatsförfattarna på inspelningarna och skrev samtidigt i ett

Worddokument. Därefter kodades materialet i olika färger för att kunna skilja på likheter och

olikheter mellan de olika intervjuerna. De färgkodade materialet överfördes till ett separat

dokument för att enklare kunna skiljas åt från resterande material. Därefter fann författarna

centrala och återkommande teman. Teman var: Positiva aspekter av social medieanvändning,

Falska relationer/Kommunikation, Synen på sig själv/Social självkänsla, Känsla av

press/stress i förhållande till sociala medier och Telefonberoende.

19

6.6 Forskningsetiska överväganden

Som forskare har vi ett ansvar att bedriva forskning av god kvalité och med det kommer

ansvaret att ha med de moraliska och etiska övervägandena under processens gång. att ha

dessa aspekter med sig som forskare är en nödvändighet för att kunna bedriva sin forskning

med ett humanistiskt synsätt. Nedan beskrivs de fyra forskningskraven och på vilket sätt vi

har reflekterat kring dem. (Vetenskapsrådet, 2002)

Informationskravet

Informationskravet innebär att deltagaren skall ha informerats kring sin del i studien, syftet

med det och att de uppgifter som insamlas endast kommer användas för forskningssyfte.

Deltagaren skall också informeras om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att

avbryta sin medverkan om så önskas. Denna information ska delas med deltagarna innan

projektet påbörjas (Vetenskapsrådet). Deltagarna i de tre fokusgrupperna blev informerade

kring sin medverkan i studien genom att först tilldelas missivbrev (Se bilaga 1) och därefter

en kort genomgång, inför varje fokusgrupp, kring sina rättigheter.

Samtyckeskravet

Samtyckeskravet handlar om att deltagarna själva bestämmer över sin medverkan och

därmed behöver vi som forskare deltagarnas samtycke till att vara delaktiga i vår studie.

(Vetenskapsrådet) Uppsatsförfattare fick muntliga samtycken från respektive deltagare i alla

tre fokusgrupper efter att de hade läst igenom missivbreven (Se bilaga 1).

Konfidentialitetskravet

Syftet med detta krav är att alla uppgifter om deltagare i en undersökning ska ges största

möjliga konfidentialitet. De personuppgifter som uppkommer skall förvarar på ett sådant sätt

att obehöriga inte kan ta del av dem. (Vetenskapsrådet)

Samtliga deltagare blev informerade kring hur konfidentialiteten kommer att uppnås. Det

förklarades att de enda som kommer ha behörighet till materialet är de två

uppsatsförfattarna i denna studie samt handledare och examinatorn. När materialet blivit

inmatat och när namn på deltagare har delgivits fiktiva namn, kommer ursprungsmaterialet

raderas men först efter att uppsatsen blivit godkänd. Det informerades även att övriga

personliga uppgifter som framkommer under diskussionen, inte kommer redovisas i studien.

Nyttjandekravet

De insamlade uppgifterna kring den enskilda skall inte användas för annat än

forskningsändamål. (Vetenskapsrådet) Samtliga deltagare har blivit informerade kring

intentionen av deras deltagande och att det endast är till för forskningsändamål.

20

6.7 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Bryman (2018) skriver om att det är viktigt med reliabilitet i ett arbete. Ett annat ord för

reliabilitet är tillförlitlighet. Ett arbete med reliabilitet ska alltså kunna genomföras fler

gånger och resultatet ska bli detsamma. Tors (2010) menar att reliabilitet begreppet passar

bäst till kvantitativa studier för de har instrument för att mäta det som ska mätas vilken

bidrar till ett mer standardiserat resultat vilket ökar reliabiliteten. Kvalitativa studier bygger

på subjektiva tolkningar, alltså kan forskare tolka intervjun olika (Tors).

Att mäta validiteten i ett arbete innebär att frågorna mäter det som är avsett att mätas

(Bryman). Vid kvalitativt arbete kan validitet mätas genom att intervjuaren frågar

intervjupersonen vad hen menar eller hur hen uppfattar ett ord eller företeelse (Tors).

Justesen (2011) menar att kriterierna för validitet och reliabilitet har utvecklats just för

kvantitativ forskning. Författaren menar även att en forskning kan ha en hög reliabilitet och

samtidigt en låg validitet. Inom kvalitativ forskning mäter validitetsbegreppet om det

analyserade fenomenet fångar det som ska analyseras. Reliabilitet är till för studier som är

oberoende av tillfälliga förhållanden, sådana som kvalitativa alltid står inför och därav kan

reliabiliteten sällan mätas inom kvalitativa studier.

Bryman skriver att generalisering inom kvalitativa arbeten är forskare kritiska mot. Det är

näst till omöjligt att generalisera resultaten till andra miljöer då intervjupersonerna i

kvalitativa studien inte är representativa för en population. Justensen menar att det är svårt

att få en kvalitativ studie representativ då urval personens attityder och uppfattningar om

undersöknings fenomenet måste vara representativa för en population. Kvalitativa forskare

är medvetna om att deras forskning inte är generaliserbar, därav tillämpar de ett annat

begrepp i deras studier, ”analytisk generaliserbarhet”. Analytisk generaliserbarhet innebär att

studieresultatet jämförs med andra fallstudier inom forskningsområdet eller teoretiska

likheter för att senare undersöka likheter mellan de olika resultaten (Justesen).

21

7 RESULTAT

Denna del av uppsatsen syftar till att presentera det material som samlats in genom tre olika

fokusgrupper. Deltagarnas tankar, erfarenheter och känslor har haft en central roll i det

material som används för denna uppsats. De teman som varit utmärkande är

telefonberoende, känslan av press/stress i förhållande till sociala medier, sociala mediers

påverkan på synen av sig själv, kommunikationssvårigheter och falska relationer i sociala

medier och slutligen även positiva effekter av sociala medier.

Telefonberoende

Telefonberoende var ett utmärkande tema i fokusgrupperna då alla deltagare höll med om att

de tillbringar för mycket tid i sociala medier när de kunde haft en mer produktiv dag till att

studera, motionera eller lägga sig i tid. Det är tydligt att många i grupperna tycker

telefonberoendet är ett problem då det flera gånger framkommer att de helst inte vill tänka

på hur många timmar som spenderas framför mobilskärmen och att de dessutom försöker

med olika hjälpmedel till att minska skärmtiden. Detta tema är relevant för alla tre

fokusgrupper eftersom tjejerna känner ett starkt behov att kolla sina sociala medier flera

timmar om dagen. Det som alla 18 tjejer hade gemensamt var hur mycket utav deras tid som

endast gick åt att kolla igenom sina sociala medier och hur svårt det många gånger är, att

lägga ifrån sig mobilen på grund utav det.

”Jag tycker absolut det är relevant. Jag har stängt av den här funktionen som

räknar hur många timmar man är inne i varje app för att när jag kollar på den

då...känns det ingen bra. Fyra timmar på bara instagram varje dag, det är

jättebra tidsfördriv men jag tror inte det är så hälsosamt liksom” - Fokusgrupp

2

En av tjejerna förklarade att det finns en app man kan ladda ned i sin mobil som låser de

utvalda appar som individen inte vill spendera för mycket tid på. Detta ansåg tjejerna dock

som ”värdelöst” då de tar bort spärren så fort den kommer upp. I fokusgrupp 1 var det en av

ungdomarna som förklarade att hon en gång höll på att krocka bilen med en traktor för att

hon hade fått en notis från snapchat som hon kände att hon snabbt behövde kolla på, även

fast hon var upptagen med att köra bil. Under de olika samtalens gång nämner grupp 1 och 2

att de använder sig av sociala medier när de inte bör göra det. Deltagarna förklarar att de

många gånger är inne i sociala medier istället för att göra sina läxor. De förklarar även att det

kan förekomma sociala sammanhang där de inte hör sin omgivning som pratar med dem

eftersom de är inne i sociala medier samtidigt. Tjejerna från grupp 2 går i en skola som inte

tillåter mobiler i skolområdet och om en elev vistas med en mobil under tre tillfällen har

läraren rätt till att konfiskera mobilen i 48 timmar. De åtta tjejerna som går i denna skola

erkänner att de ändå måste ta med sig mobilerna till skolan och gömma de. När

samtalsledaren frågade om de inte bara kunde lämna sina mobiler hemma, skrattade

deltagarna till som att det inte vore en möjlighet.

Appen Tiktok som blivit den senaste stora trenden inom sociala medier, kunde alla deltagare

i grupp 1 känna igen sig själva när en utav tjejerna sa ”tiktok är katastrof, det är nya. Man går

in kl 11.00 och när man går ut från appen så är kl 02.00. Då tänker jag, vad har jag gjort i 3

timmar?”. Deltagarna skrattade till och höll med kring hur enkelt det är att förlora tid av

dagen när man väl är inne i telefonen och lyckas bli så distraherad av, i detta sammanhang,

22

Tiktok. Under flera tillfällen diskuterades det i grupperna att timmarna flyger förbi när

deltagarna är inne i sina telefoner. Till följd av detta förklarade tjejerna att det många gånger

kan påverka deras sömnrutiner och därefter deras skolgång. En utav tjejerna i grupp 2

förklarade att hon ibland fastnar i sociala medier under kvällarna, vilket gör att hon inte

sover tillräckligt många timmar under vardagarna. Det resulterar i att hon blir för trött under

skoldagen för att kunna fokusera. Resterande deltagare håller med.

Känsla av press/stress i förhållande till sociala medier

Deltagarna i grupp 2 och 3 förklarade under flera tillfällen att en nackdel med sociala medier

är det dagliga behovet att behöva prestera en slags image för människor. Det förekommer en

rädsla över hur människor kollar på en eller tycker om en beroende på hur deras sociala

medier ser ut.

” Jag kan typ få lite ångest för att mina vänner typ har minst över 600 följare

och då kan jag få lite ångest för de får 200 likes på deras bilder. Inte för att jag

känner att jag behöver det men det är mer liksom deras syn på mig. ” -

Fokusgrupp 2

Känslan av press eller stress var ett återkommande ämne där ungdomarna ofta nämnde att

de är rädda för hur folk ska se på dem eller döma dem för att de kanske inte har tillräckligt

med följare eller många bilder. En tjej från grupp 2 förklarade att hennes vänner gör

samarbeten med olika online företag i instagram och hon förklarade att det inte gjorde henne

avundsjuk, utan snarare kände av en oro att människor skulle se ner på henne för att hon inte

har samarbeten med företag. Resterande deltagare i grupp 2 kände igen sig själva gällande

oron kring hur folk kollar på en utifrån deras sociala medier. Tjejerna i grupp 2 och 3

uppvisar också en känsla av stress när de lägger ut bilder på sociala medier. De beskriver att

de uppdaterar sidan flera gånger för att se vem som sett, gillat och kommenterat deras bild.

Genom att observera en av tjejerna som beskriver processen av att lägga ut en bild, tydliggör

hon hur hon pustar ut när den person som hon vill ska gilla hennes bild, gör det. I grupp 1

förekom det inte känslor av press eller stress gällande hur folk ska kolla på dem.

Samtalsämnet kom upp men till skillnad från de andra grupperna, förklarade tjejerna i grupp

1 att de vuxit ifrån det tankesättet. En av tjejerna förklarade att hon hade en tendens att

stressa upp sig över vem som hade gillat eller kommenterat hennes inlägg och hur folk såg på

henne men hon anser sig själv ha vuxit upp från de tankarna och beskriver det som en

lättnad. Resterande deltagare i grupp 1 höll med. Det nämndes även specifikt att tjejerna i

grupp 1 kände igen det tankemönstret i sig själva när de var 15–16 år gamla. Grupp 1 tog

däremot upp ett annat stressmoment i förhållande till sociala medier. Tendensen att jämföra

sig själva med andra människor på sociala medier. Detta upptäcktes när en tjej från grupp 1

sa ”det där ger bara ångest, alltså att alla har ett perfekt liv, vad gör jag?”. Deltagarna i grupp

3 diskuterade kring influencers på instagram som visar upp perfekta liv. Tjejernas reaktioner

på influencers inlägg var för det mesta att de undviks och de föredrar att inte följa konton som

ger dem en känsla att deras egna liv inte är tillräckligt.

23

Synen på sig själv

I alla tre fokusgrupper upplevde deltagarna att sociala medier påverkar deras

självuppfattning på ett eller annat sätt. Efter att lyssnat på och observerat tjejerna under sina

diskussioner i grupp 2, frågade samtalsledaren ifall de tror att sociala medier skulle påverka

deras självkänsla och tjejerna svarade samtidigt “Ja, absolut.”

Sociala mediers påverkan på tjejernas självkänsla var återkommande för grupp 2 och 3 som

vid flera tillfällen under diskussionens gång lyfte upp sociala mediers påverkan på deras syn

av sig själva. Om de inte blir bekräftade genom bilden de publicerar börjar de ifrågasätta sig

själva och vid vissa tillfällen bli så osäkra att de tar bort bilden. Relationer på sociala medier

verkar ha en betydelse för hur omtyckt man känner sig, oavsett hur livet ser ut i verkligheten.

En av deltagarna i grupp 3 förklarade att hon skulle kunna vara med sina vänner under hela

dagen och vara omringad av människor, men i slutet av dagen, om de inte stödjer henne på

sociala medier, känns det som ett svek. Med detta menade hon att det är en nödvändighet att

kommentera och gilla varandras bilder om man verkligen är vänner. Annars upplevs det som

att något är fel. En annan tjej i grupp 2 lyfte vikten av gratulationer från ens vänner och

bekanta på sociala medier när man fyller år.

“Ja men såhär födelsedagsinlägg och selfies det känns som att de måste man

lika och kommentera, om man inte får det på de inlägget, då är det såhär gillar

ingen mig? För det är av artighet som man gör det och om ingen ens gör det för

de måste… hur illa är det då?” - Fokusgrupp 2

Det diskuterades en stund kring just födelsedagar och sociala medier och alla i grupp 2 var

överens om att det var viktigt med digitala gratulationer. Skulle de få ett lågt antal

gratulationer skulle de börja ifrågasätta hur omtyckta de egentligen är av sin omgivning.

De unga tjejerna har även lätt för att jämföra sig själva med andra människor på sociala

medier. För att undvika detta nämner några av tjejerna att de avföljt många influencers som

visar upp det perfekta livet som kan väcka negativa känslor. Deltagarna i grupp 2 känner igen

sig själva när en av tjejerna beskriver att hon kollar mer på tjejer i sociala medier än killar.

Känslorna som beskrivs är ofta att de önskar de också kunde se ut på ett visst sätt eller ha en

viss kropp. Deltagarna i grupp 1 upplever inte att deras självkänsla påverkas negativt av

sociala medier. Tjejerna i grupp 1 förklarade att det var mer förekommande att jämföra sig

själv med andra när de var yngre. En av tjejerna tydliggör att det beror på att de med åldern

insett att bilder på sociala medier redigeras, kända profiler skönhetsopererar sig och att

”Instagram inte är verkliga livet”.

Falska relationer & Kommunikation

Deltagarna i grupp 1 och 2 upplever att kommunikationen över sociala medier många gånger

inte är äkta eller klassas som riktiga relationer och det leder till förvirring och svårt att tolka

hur nära de egentligen är med personen bakom skärmen.

“Jag tänkte på en grej. Vissa gillar ens bild bara för att man ska gilla hens bild.

Det finns en tjej exempelvis som kommenterade min bild och inte för att hon

tycker något bra om mig, hon är jätte fake med mig. Hon gjorde det bara för att

jag skulle göra det på hennes.” - Fokusgrupp 2

24

Under fokusgrupperna diskuterades det upprepade gånger att relationer över sociala medier

upplevs som falska och vanligtvis har en agenda. Tjejerna förklarar för samtalsledaren att

vissa personer på sociala medier försöker bli populära och ha många följare samt gillningar.

Därför försöker dessa personer skapa vänskaper över sociala medier för att få ett större

nätverk av följare. Tjejerna beskriver det som oförskämt att inte kommentera eller gilla

tillbaka. Därför upplever deltagarna att de måste stötta de individer som gillar eller

kommenterar deras bilder, även fast det är av fel anledningar.

Grupp 1 och 2 upplever att det många gånger bli svårt att hålla kommunikationen via sociala

medier och sedan även i verkliga livet. Ungdomarna i grupp 2 berättar olika historier om

människor som skrivit till dem över sociala medier och visat stort intresse för att sedan ses i

det verkliga livet och träffa en människa med en helt annan personlighet. Ungdomarna

upplever att de nästan förväntar sig att personen de skriver med, kommer vara på ett annat

sätt i det verkliga livet. Detta anser tjejerna vara falska relationer. I grupp 1 berättade en av

tjejerna att det finns människor på sociala medier som kommenterar och gillar hennes bilder

på sociala medier men inte hälsar på henne i det verkliga livet. Sedan diskuterades det även

hur komplicerat det blir att ta personliga dilemman över sociala medier. Att exempelvis

argumentera genom sociala medier anser tjejerna endast göra hela situationen värre.

“Man kan ju inte läsa ansiktsuttryck, kroppsspråk så det blir mer kallt på sociala

medier. Även om man ringer är det inte riktigt samma sak. Man ska tex inte

dumpa någon på sms. Personliga saker ska man aldrig göra över sånt. Därför

har allting blivit så fake för det är inte personligt.” -Fokusgrupp 2

Svårigheter med att argumentera genom sociala medier beskrivs genom att en text inte visar

människors ansiktsuttryck, gester, kroppsspråk med mera. Dessvärre förekommer det ändå

ofta enligt deltagarna. Tjejerna berättar att personliga saker hanteras över sociala medier för

att det många gånger känns enklare men av deras egna erfarenheter, brukar saker eskalera

över sociala medier. En utav deltagarna i grupp 2 anser att det är mer allvarligt att tappa

kontakten via sociala medier än i det verkliga livet. Hon personligen tycker att hålla kontakt

genom sociala medier betyder mer än att socialisera i verkliga livet. Hon beskriver det som

att det är ett aktivt val att höra av sig till någon genom sociala medier medan hon exempelvis

”tvingas” vara i skolan och umgås med människor där. Sedan när hon kommer hem har hon

friheten att kontakta vem hon än vill. En annan tjej svarar på detta med att hon anser att det

finns olika typer av relationer och bara för att man har kontakt på olika sätt betyder det inte

att någon relation är viktigare än någon annan, det är bara olika sätt att kommunicera.

Positiva aspekter av social medieanvändning

Under alla tre fokusgrupper diskuterade deltagarna mycket kring de negativa aspekter som

sociala medier medför. Samtalsledaren fick då ställa frågan; Men får ni inte ut något positivt

av sociala medieanvändning?

“Något som brukar inspirera mig är av andra människor som jag känner, vad

dom har gjort, då vill jag göra något stort. Ibland kan sociala medier bli som en

tävling för mig men det är bara bättre för mig. Det motiverar mig. Typ om jag

ser att Lisa pluggar, då tänker jag att nu måste jag också plugga.” - Fokusgrupp

1

25

De positiva aspekterna såg i princip likadana ut för de tre fokusgrupperna. Sociala medier

används många gånger som en kunskapskälla där tjejerna känner att deras språkkunskaper

har utvecklats likaså sin allmänbildning och även sin personliga mognad. En av tjejerna

nämner att hon inte hade vetat om exempelvis feminism om hon inte hade läst om det på

sociala medier. Utan sociala medier hade hon inte ens vetat om att hon är en feminist då det

begreppet oftast missförstås bland ungdomar. Tjejerna förklarar att sociala medier medför

inspiration till att utveckla sina identiteter genom att hitta hobbys, kläder, musik, sociala

kontakter med mera. När det sedan kommer till sociala mediers tendens att visa upp vad

människor gör och hur deras liv ser ut, upplever tjejerna att det har två sidor av påverkan. Å

ena sidan upplever de att det kan ge ångest och ge en känsla av otillräcklighet, samtidigt som

det för vissa är en motivation för dagen. När en av ungdomarna exempelvis ser att hennes

vän börjat studera genom hennes publikation, upplever då ungdomen att det även är dags för

henne att studera. I överlag upplever tjejerna att sociala medier motiverar de till att bli mer

pålästa, utvecklas, inspireras och växa som unga kvinnor.

26

8 ANALYS

I detta avsnitt presenteras en analys som gjorts utifrån Judiths och Goffmans teorier i

förhållande till studiens empiri. Därefter analyseras även den tidigare forskningen gentemot

studiens empiri.

8.1 Teori analys

Judith (2007) menar att genus, sexualitet och kön inte är naturligt givet, det är snarare

individers handlingar och uttryck som bidrar till vad som ska förstås som könsmarkerande

handlingar. Genus, kön och sexualitet är att göra, inte vara. Detta kan kopplas till att tjejerna

i fokusgrupp 2 och 3 beskrev att de ville framställa sig så gott som möjligt på sociala medier.

Tjejerna postar bilder på allt från fina klädbilder, bikinibilder, selfies med mera. Detta kan

tjejerna posta för att tolkas som kvinnliga, inte för att dom vill posta ”fina bilder”. Det

handlar snarare om att de vill förstås som kvinnliga. Kanske för att därmed locka de manliga

följarna till sig eller för att försöka framstå som den perfekta kvinnan på sociala medier.

Judiths beskrivning av koherens kan kopplas till det som sades i fokusgrupperna. Människor

konstruerar den identitet som påstås vara. Tjejerna beskrev att i dagens samhälle finns det en

idealprofil i sociala medier som ska framställas på ett visst sätt. I resultatdelen beskrivs det

om en utav intervjupersonerna som benämnde hur det fick henne att känna kring sina

vänner som var populära på sociala medier. Intervjupersonen kände av en press att också

behöva ha många följare och blev orolig kring hur folk på sociala medier ska se ner på henne

då hon inte uppfyller kraven för den idealprofil som förväntas av en. Resterande

intervjupersonerna kände igen sig själva. därmed kopplar uppsatsförfattarna det med att

tjejerna försöker konstruera den identitet som påstås vara online.

Judiths teori kan i vår mening kopplas till sociala medier. De flesta tjejerna i fokusgrupperna

var måna om hur deras online profiler framstod exempelvis på Facebook eller Instagram.

Handlingar som sker online kan ses som performativa handlingar. Då tjejerna ständigt

redigerar, tog bort och la till bilder, kommentarer och statusuppdateringar strävar de mot att

skapa sin online profil, såsom identiteter, är det något som aldrig blir klart utan alltid strävas

efter att nå.

Judith menar att normer och konventioner är föränderliga därav är identiteter föränderliga.

Detta kan kopplas till att tjejers identiteter är föränderliga beroende på vilka normer som

gäller och vilket sammanhang de befinner sig i. Normer som gäller i sociala medier kan styra

tjejernas identiteter då deras relationer och sätt att kommunicera skiljer sig från det verkliga

livet. tjejerna ansåg sig själva skapa relationer och vänskaper över sociala medier för att

lyckas bygga den ideala online profilen. Under fokusgrupperna diskuterades det hur vissa

människor på sociala medier kan gilla och positivt kommentera andras bilder i syfte att få

detsamma tillbaka. Detta görs även för anledning till att bli mer populär och mer omtyckt

över sociala medier. Vidare förklarades att det ibland kan hända att en relation du har över

nätet, inte existerar i det verkliga livet och tvärtom. Tjejerna beskriver det lite som två olika

världar där normer och beteende är annorlunda och är ett annat språk att bemästra. Därav

27

tolkar uppsatsförfattarna detta som att tjejerna i fokusgrupperna har olika identiteter

beroende på vilket sammanhang de befinner sig i.

Goffmans (2014) teori om ”jaget” kan tillämpas till unga tjejers sociala medieanvändning i

dagens samhälle. Unga tjejer som använder sig utav sociala medier skapar en identitet

online, den online identiteten blir en del av tjejernas verkliga identitet då de är uppkopplade

till sociala medier dygnet runt. Online identiteten blir en del av unga tjejernas ”jag”. I

studiens fokusgrupper framkom det att de flesta tjejerna ansåg sig själva ha ett

telefonberoende. De höll ständigt på med telefonen för att exempelvis uppdatera sin profil,

posta bilder eller kommentera andras bilder. En tjej höll näst intill på att krocka då hon valde

att kolla sin sociala mediaapp medan hon körde bil. Detta exempel kan visa hur stort unga

tjejers beroende kan bli och hur mycket de bryr sig om sin onlineidentitet. Tjejernas självbild

kan påverkas på grund av medieanvändning då de ofta var måna om hur dom själva

framställs på social media. De var måna om vad de postar på sitt flöde, hur andra på sociala

medier uppfattar de. Tjejerna uppfattar det som att det endast ska vara fina bilder och om

bilderna får dålig respons så kan intervjupersonerna ta bort bilderna.

I dagens samhälle kan begreppet ” sociala upplysningarna” som ingår i Goffmans teori ske via

sociala medier då sociala interaktioner också sker via skärmen. Under fokusgrupperna

framkom det att tjejerna kände ett ”tvång” att gilla och kommentera andras bilder för att få

gillningar och positiva kommentarer tillbaka. De unga tjejerna kan via sociala medier få

upplysningar om andra sociala mediaprofiler och därmed veta vad hon kan förvänta sig utav

dem. Sociala medier är ett forum för unga tjejerna att exempelvis lära känna andra personer

och få vänner. Det framkom i intervjuerna att sociala medier är en plattform för tjejerna att

“få reda på allt om alla”, detta kan jämföras med begreppet som Goffman kallar för

upplysningar. Sociala media profiler är en del av tjejernas verklighet, de är uppkopplade till

sociala medier 24/7, där sker väldigt mycket interaktion med andra människor.

Framträdanden är intressanta i vårt fall då den sociala interaktionen i dagens samhälle kan

ske via sociala medier. Tjejerna kan visa framträdanden i sina sociala media profiler. De visar

endast upp det dom vill att deras följare ska se och tro på. De kan visa upp vilken bild som

helst. Bakom skärmen finns tjejernas verkliga jag. De är bakom deras dataskärm eller

mobilskärmar där tjejerna kan vara sig själva och inte behöva visa upp det “perfekta

Instagram livet”. I den bakre regionen har inte tjejerna flera hundratals följare som kan döma

dom. Tjejerna väljer att lägga upp det dom vill att “publiken”, i detta fall “följare” ska tro på.

Följarna får inte se tankarna och processen som sker inför varje bild, kommentar eller

statusuppdatering som postas. Det som postas sker i den främre regionen. Tankarna inför att

posta bilder sker i den bakre regionen. Följarna får inte se hur mycket omtanke och tid som

tjejerna lägger ner på inför varje statusuppdatering, kommentar eller bild. Följarna vet inte

om bilden togs på sekunder eller om bilden togs under flera timmars förberedelse och tankar.

Goffmans teori om identitetsskapandet kan kopplas till hur även sociala medier används då

en individ väljer vad hen ska visa upp i jämförelse med vad hen håller för sig själv.

28

8.2 Tidigare forskning analys

Det vi märkte hos intervjupersonerna var att de tenderar att jämföra sig själva med andra

online användare på Instagram eller Youtube. Vissa av tjejerna visade avundsjuka på

influencers som hade råd att köpa materialistiska ting som tjejerna bara kunde drömma om

att köpa. De avundades influencers som såg ut på ett visst sätt. Till följd utav dessa negativa

känslor har många av tjejerna förklarat att de valt att avfölja influencers som visar upp ett

perfekt liv, då de ansåg att det var för jobbigt. En av tjejerna beskrev att hon känner press att

få många följare när hon ser andra användare som har flera hundra följare. Uppsatsförfattare

tolkar detta som att vissa av tjejerna hade en tendens att jämföra sig själva med andra online

användare. Vogel, P. Rose, R och Eckles (2014) kom fram till att personer med mer

Facebookanvändning tenderar att jämföra sig själva mer med andra människor online och

därav påverkas personens självkänsla negativt. Detta stämmer in i studiens fokusgrupper då

det framkom att vissa tjejer mår dåligt när de ser andra på sociala medier som ser ut på ett

specifikt sätt vilket därefter kan påverka tjejernas självkänsla/självuppfattning.

Vissa av tjejerna motiverades och inspirerades av att se andra onlineanvändare.

Intervjupersonerna ansåg även att sociala medier medför positiva inverkan i deras vardag.

Intervjupersonerna blir glada av positiv feedback de får online. Den positiva feedbacken kan

bidra till starkare självkänsla då tjejerna mår bra av den. Andra tjejer beskrev även sociala

medier som en källa av inspiration och ett verktyg för att experimentera och hitta sin

identitet. Tjejerna anser att sociala medier hjälper en att hitta vänner, bygga samt stärka

relationer och även är en plattform för att utöka sina kunskaper. Dessa erfarenheter kan

kopplas till Best, Manktelow & Taylor (2014) som såg fördelarna med att använda sig utav

internetbaserad teknologi. Resultatet påvisade högre självkänsla, en upplevd social support,

ökad socialt kapital, trygg identitets experimenterande och ökad möjlighet till

självexponering.

Hawi & Samaha (2017) fann en negativ korrelation mellan beroende av sociala medier och

självkänsla där hög medieanvändning visa samband med låga nivåer av självkänsla. Enligt

uppsatsförfattare kan några av de intervjuade tjejernas sociala medieanvändning tolkas som

beroende då det framkom i alla tre fokusgrupper att tjejerna ständigt är uppkopplade i

sociala medier. Social media beroende kommer diskuteras senare med hjälp av Griffiths

(2015) förklaring kring komponenterna för ett beroende. Exempelvis var en av

intervjupersonerna nära en bilolycka för att hon ville kolla notisen hon fick från appen

Snapchat medan hon körde bil. I alla tre fokusgrupper ansåg tjejerna sig själva tillbringa för

mycket tid på sociala medier. Under fokusgrupperna framkom det även hur tjejernas

självuppfattning/självkänsla påverkas av sociala medier. Tjejerna jämförde sig med andra

online användare. Hawi och Samaha resultat kan stämma in i tjejernas fall då deras höga

telefonanvändning kan ha en påverkan på deras självkänsla. Tjejerna i fokusgrupp 2

förklarade att de kollar mer på andra tjejer än vad de kollar på attraktiva killar över sociala

medier. Detta skulle kunna tolkas som att tjejerna jämför sitt utseende eller kroppar med

andra tjejer. Liknande diskussioner framkom i alla fokusgrupper. Hawi och Samaha visade

att kvinnors självkänsla påverkas mer än mäns självkänsla av social media beroende.

Förmodligen påverkas kvinnors självkänsla mer än mäns för att kvinnor jämför sig mer med

andra kvinnor. Vilket även visades i fokusgrupp 2 och 3. I fokusgrupp 1 framkom det att

intervjupersonerna inte längre jämför sig själva med andra online användare som de gjorde

förr i tiden. I dagsläget anser de sig själva ha vuxit ifrån sociala mediers negativa påverkan på

deras självkänsla. Detta eftersom de nu är medvetna kring att allt som framställs på sociala

29

medier inte är verkliga livet. Dessa åsikter framkom inte i fokusgrupp 2 och 3. Åsikterna som

framkom i fokusgrupp 1 kan stämma överens med vad som framkom i Djafatova och

Trofimenko (2017) resultat. Unga mammor ansåg att sociala medier inte visar upp det

verkliga livet. De ansåg att Instagram visar upp en overklig bild av verkligheten. På

Instagram visas en idealistisk bild av hur en ung mamma ska vara.

I Djafatova och Trofimenko resultat framkom det att även fast de unga mammorna postar

bilder som förmedlar en overklig bild av verkligheten så mår de ändå bra av att få

uppmärksamhet för bilden. På det viset stärks deras självkänsla. Detta kan stämma överens

med det som framkom i denna studies fokusgrupper. Alla tre fokusgrupper använde sig av

sociala medier och uppdaterar ständigt sina online profiler. Alla tre fokusgrupper ansåg sig

själva bli glada i en viss mån över den uppmärksamhet de fick av bilder. Vissa av tjejerna

ansåg uppmärksamheten vara mer betydelsefull för dom än andra tjejer. Men i grund och

botten så kände alla tjejer en lycka av uppmärksamheten. Vilket i sin tur kan stärka deras

självbild.

Mammor med mest självförtroende var de med flest följare, vars självkänsla ökade med den

positiva interaktionen med följarna. Det kan alltså vara positivt med ett brett socialt nätverk

då den positiva feedbacken av följarna kan bidra till att personen får en starkare självkänsla

och därmed må bättre. Detta visades hos vissa tjejer i studiens fokusgrupper då de blev glada

av kommentarer och gillningar de får av sina följare. Kommentarer och gillningar kan

därmed bidra till en stark självkänsla och välmående. Dock visade Djafatova och Trofimenko

studie att vissa av följarna till de populära mammakonton hade en sämre självkänsla då de

hade svårt att hålla upp samma perfekta bild som de kända mammakontona hade. Vilket

även visades i fokusgrupp 1 som ansåg att det är svårt att leva upp till den livsstilen som

influencer visar på sociala medier. Vissa av tjejerna ansåg sig själva aldrig lyckas leva upp till

den livsstilen influencers visar. Som i sin tur även kan vara en utav anledningarna till att alla

intervjupersoner valt att undvika influencers profiler på sociala medier.

Djafatova och Trofimenko ansåg att sociala medier som Facebook och Instagram påverkar

unga mammors självkänsla både positivt och negativt. Detta håller uppsatsförfattare med om

gällande denna studie. Tjejerna i fokusgrupperna kände en press om att hålla en fasad om det

perfekta livet på sociala medier. Det hade både positiva och negativa effekter på deras

välmående. Exempelvis, samtidigt som tjejerna blev glada av gillningar och kommentarer för

deras bilder, så kände de en stress/press om att alltid visa upp perfektion och att visa upp en

online profil som skulle accepteras av andra. det framkom av resultaten att tjejerna i

fokusgrupperna många gånger kände en känsla av press att bli omtyckta och accepterade på

sociala medier som därmed påverkar deras välmående. Enligt Chung, Robin, Trezesniewski,

Noftle & Roberts (2014) finns en större risk för psykisk ohälsa om ens persons

självförtroende är låg. Det kan vara så att om tjejerna ständigt känner stress/press av sociala

medier så kan deras självförtroende försämras och därmed ökar risken för psykisk ohälsa.

Best, Manktelow & Taylor (2014) kom fram till motstridiga resultat som dels visade positiva

samt negativa effekter av sociala medier. Sociala medier kan ha skadliga effekter såsom högre

risk för att exponeras för fara, social isolering, depression samt nätmobbning.

Uppsatsförfattarna ser en koppling till intervjupersonernas sociala medieanvändning till

griffiths (2005) beroende komponenter. Fem av sex komponenter har intervjupersonerna

visat symtom på. Den första komponenten som heter tillvänjning, stämmer ihop med

intervjupersonernas tendens att använda sig utav sociala medier under omständigheter där

30

de absolut inte bör använda mobiltelefonen. Under ett tillfälle berättade en intervjuperson

från fokusgrupp 1 att hon prioriterade att kolla sina sociala medier under tiden hon körde bil.

Denna händelse resulterade nästan i en bilolycka. Tjejer från fokusgrupp 2 har strikta regler

kring mobilanvändning under skoltid, som ändå inte stoppar tjejerna från att varje dag ta

med sig telefonerna och kolla sina sociala medier så fort chansen ges. I alla tre fokusgrupper

framkom det att sömnrutiner och skolgången påverkas negativt på grund utav den

prioritering som sociala medier får. Nästa komponent som kan kopplas till

intervjupersonernas relation till sociala medier är humörförändring. Under ett tillfälle i

fokusgrupp 2 beskrev en tjej hur lättad hon blev när den personen hon ville skulle gilla

hennes bild, gjorde det. Innan det, kände hon en känsla av stress. Detta medför alltså en

humörförändrad effekt på sociala medieanvändaren. Det har dessutom framkommit i både

resultat och tidigare forskning att den positiva feedback sociala medieanvändaren får,

resulterar i starkare självkänsla. När intervjupersonerna laddar upp en bild på sociala medier

och får mycket gillningar och kommentarer, medför detta en känsla av glädje och

uppskattning. Den tredje komponenten som kallas för tolerans, kopplar uppsatsförfattare till

intervjupersonernas utökade användning av sociala medier. Under fokusgrupperna framkom

det att nya sociala medier appar ständigt skapas och blir den senaste trenden. under

fokusgrupp 2 diskuterades det först kring hur många timmar som spenderades över appen

Instagram. Därefter lyftes den senaste appen upp, Tik tok, som tjejerna överlägset

spenderade mer tid på än de andra sociala medieapparna. Uppsatsförfattarna kan därför se

ett samband mellan tolerans och sociala media användning. Tjejerna skapar en slags tolerans

för hur mycket tid som spenderas över sociala medier. Det gör de genom att först spendera

tid på Instagram som var en trend, därefter kom Snapchat som utökade den uppkopplade

tiden. Nu är Tiktok en ytterligare faktor för intervjupersonernas utökade skärmtid.

Nästa komponent som tidigare beskrivits är begreppet konflikt. En utav intervjupersonerna

upplevde en interpersonell konflikt då det är väldigt förekommande i hennes vardag att

kunna fokusera på vad människorna i hennes omgivning pratade med henne om, under den

tid som hon samtidigt socialiserade över sociala medier. Den intrapsykiska konflikten var

mer förekommande bland intervjupersonerna då många höll med om att de försöker undvika

att tänka på hur många timmar som spenderas över sociala medier under dagen. De hamnar i

en slags konflikt när de exempelvis lägger spärr på appar för att sedan ta bort spärren.

Eftersom konflikten även kan påverka utbildningsliv och aktivitetsliv, kopplar

uppsatsförfattare det till intervjupersonerna som förklarat att skolgången påverkats negativt

av sociala medier samt de negativa känslor som uppstått när intervjupersonerna fastnat i sina

telefoner i flera timmar istället för att gå till gymmet. Alltså är intervjupersonerna medvetna

om de negativa effekterna som sociala medier medför, men väljer ändå att fortsätta med det.

Den sista komponenten som kallas för återfall kan uppsatsförfattare se liknande mönster i

när intervjupersonerna försöker minska sin skärmtid men misslyckas. Alla intervjupersoner i

de tre olika fokusgrupperna höll med om att de spenderar för mycket tid på sociala medier

samt vill minska på skärmtiden. En av tjejerna från fokusgrupp 2 försökte minska sin

skärmtid genom en appfunktion som låser de utvalda apparna efter en bestämd tid. Så fort

apparna låste sig, tog intervjupersonen bort låset och fortsatte använda sig av sociala medier

och hennes skärmtid minskades inte. Uppsatsförfattaren ser detta som ett återfall.

I uppsatsförfattarnas mening kan den överdrivna konsumtionen av social

mediaanvändningen påverka andra aspekter i vardagslivet negativ. Tidigare forskning har

påvisat att ju mer tid en person spenderar på sociala medier, riskerar den högre nivåer av

depression (Woods & Scott, 2016) samt även en försämrad prestationsförmåga då sociala

31

medier ofta blir en distraktion när en individ försöker utföra en uppgift, detta kan därefter

leda till teknikstress som har en negativ påverkan på välmående (Brooks, 2015).

9 DISKUSSION

I detta avsnitt framkommer en resultatdiskussion, en metoddiskussion samt en diskussion

utifrån forskningsetiska synpunkter.

9.1 Resultatdiskussion

Uppsatsförfattarna upptäckte en skillnad i hur tjejerna förhöll sig till sociala medier och dess

påverkan i sina liv. I fokusgrupp 1 var tjejerna äldre än i resterande grupper. Tjejerna i

fokusgrupp 1 uttryckte att de påverkades mer negativt av sociala medier när de var yngre. Det

kopplar uppsatsförfattarna till Von Soest, Wichstøm & Lundin Kvalem (2016) resultat som

visade en ökning i självkänslan ju äldre en person blir. Därmed antar uppsatsförfattarna att

skillnaden har med ålder och mognad att göra. Bortsett från det var det mycket likheter i de

tre fokusgruppernas tankar och åsikter. En nämnare som alla 18 tjejer hade gemensamt var,

att alla tjejer ansåg sig själva vara beroende av sitt sociala medie bruk. Det intressanta med

att tjejerna anser sig själva vara beroende, är att ingen av dessa 18 deltagare kan anses vara i

ett beroende enligt beroendekriterierna då alla kriterier inte kunde uppfyllas. Kan det ändå

klassas som ett typ av beroende? Flera kriterier uppfylldes i förhållande till studiens resultat

samt att deltagarna muntligt uttryckte sig vara i ett beroende. Fortsatta forskningar kring

sociala medie beroende skulle därför vara intressant.

En av intervjupersonerna beskrev att hon kan posta en bild på Instagram och sedan ta bort

den efter 6 månader bara för att hon i senare hand tröttnat på bilden och börjat tycka den är

oattraktiv. Det skulle kunna vara så att intervjupersonen väljer att ta bort bilden för att bilden

inte framställs efter det kvinnliga idealet som finns på sociala medier. Uppsatsförfattarna

tolkar detta som att de unga tjejerna omedvetet eller medvetet försöker framställa sig så bra

som möjligt online, vilket kan påverka deras självuppfattning negativt. Men det kan även

vara så att deras framställning online förstärker deras självuppfattning då de mår bra av att

posta en bild där de anser sig vara attraktiva. Att sedan få positiv feedback har visat sig både

från den tidigare forskningen och av denna studies resultat, ge en positiv inverkan på

användarens syn av sig själv.

I teori avsnittet beskrivs Judith (2007) teori som handlar om att människor konstruerar den

identitet som påstås vara. Uppsatsförfattarna anser att tjejerna försöker konstruera den

identitet som påstås vara online. Vissa av de unga tjejerna förklara hur sociala medier kan få

tjejerna att vilja ha många följare, kommentarer och bilder som förmedlar skönhet, ett liv

fullt med resor och aktiviteter. Därav anser uppsatsförfattarna att det finns en online profil

som vissa av intervjupersonerna verkade eftersträva.

32

Judiths beskrivning av koherens kan kopplas till det som sades i fokusgrupperna. Människor

konstruerar den identitet som påstås vara. Tjejerna beskrev att i dagens samhälle finns det en

idealprofil i sociala medier som ska framställas på ett visst sätt. I resultatdelen beskrivs det

om en utav intervjupersonerna som benämnde hur det fick henne att känna kring sina

vänner som var populära på sociala medier. Intervjupersonen kände av en press att också

behöva ha många följare och blev orolig kring hur folk på sociala medier ska se ner på henne

då hon inte uppfyller kraven för den idealprofil som förväntas av en. Resterande

intervjupersonerna kände igen sig själva. därmed kopplar uppsatsförfattarna det med att

tjejerna försöker konstruera den identitet som påstås vara online.

Resultatet påvisade att de flesta intervjupersonerna ansåg att sociala medier påverkar de på

ett eller annat sätt. Vissa av intervjupersonerna ansåg att sociala medier påverkar deras

självkänsla negativt då de har enkelt att jämföra sig själva med andra sociala media

användare. Vilket kan ses i ljuset av den tidigare forskningen som presenteras i studien. Den

tidigare forskningen förmedla att sociala jämförelser är förekommande i sociala medie

plattformen. I Djafarova och Trofimenko (2017) studie framkom det att unga mammor

jämför sig själva med andra mammor på sociala medier. I denna studie framkom det likaså

att unga tjejer också jämför sig själva med andra på sociala medier. Uppsatsförfattare ser

detta som att unga mammor också är unga tjejer och dessa mammor inte nödvändigtvis

behöver klassas inom en annan kategori bara för att de fött barn.

Uppsatsförfattarna anser att det är viktigt att social arbetaren har en förståelse för hur stor

inverkan sociala medier kan ha i unga tjejers liv på individnivå, både som positiv eller negativ

inverkan. Sociala medier kan användas som en inblick i klientens liv och kan möjligtvis

utnyttjas för en känsla av egenmakt i respektive tjejs liv där hon kan finna sig själv. Precis

som deltagarna beskrev det så finns det många fördelar med sociala medier. När det sedan

kommer till de negativa aspekterna bör social arbetaren ha förförståelse för hur allvarliga

sociala mediers påverkan kan bli, i möte med unga klienter. Deltagarna uppfyllde inte alla

krav för ett beroende, men av uppsatsförfattarnas förståelse kan det ändå ske och sådana fall

påverkar denna problematik det sociala arbetet på en organisations och – samhällsnivå.

Detta eftersom ett beroende oftast leder till att det tar upp en större del av individens liv som

resulterar i destruktivitet i andra delar av livet. Livskvalitén riskeras då att försämras och

som utövande socionomer arbetar vi för att främja jämlikhet i människors levnadsvillkor och

handskas med olika typer av social problematik.

9.2 Metoddiskussion

Uppsatsförfattarna fann vissa svårigheter med att samla in material för att kunna nå ett

slutgiltigt resultat. Till att börja med var det en utmaning att hitta intervjupersoner under de

rådande omständigheter kring Covid-19. Den tredje fokusgruppen som hölls via Skype, gav

inte uppsatsförfattarna mycket material då det var svårare att starta upp en diskussion via

datorskärmen. Dessutom var deltagarna inte bekanta med varandra och i uppsatsförfattarnas

mening tror vi det också spelade sin roll i hur bekväma deltagarna var. Uppsatsförfattarna

upptäckte att fokusgrupp 1 resonerade olikt från fokusgrupp 2 och 3. Vilket uppsatsförfattare

tror beror på tjejernas ålder och mognad. Uppsatsförfattarna misstänker alltså att sociala

medieanvändning påverkar tjejer i den yngre tonårsperioden mer än de äldre.

33

I denna studie anser uppsatsförfattare att reliabiliteten är hög om de endast jämför mellan de

tre fokusgrupperna i studien. Tre fokusgrupper användes för att få fram datamaterial.

Uppsatsförfattarna fann flera likheter bland intervjuerna. Informanternas svar var väldigt

lika och därav anser uppsatsförfattare att reliabiliteten är hög mellan de tre fokusgrupperna.

Reliabiliteten är inte hög om den ska jämföras generellt med alla studier som finns inom det

områden som studien berör. Detta eftersom detta är ett kvalitativt arbete som inte berör

tillräckligt många deltagare. För att kunna uppnå en högre reliabilitet anser

uppsatsförfattarna att ett kvantitativt arbete hade varit intressant att utföra. Genom en

kvantitativ forskning skulle uppsatsförfattare kunna få en bredare bild på unga tjejers

påverkan av sociala medier. Validiteten i denna studie är hög då frågorna mäter det som är

avsett att mäta. Författarna fick svar på de frågor som ställdes och de frågor som ställdes var

relevanta för studien. Denna studie är inte generaliserbar då resultatet inte är representativt

för en population.

Uppsatsförfattarna uppskattar fokusgrupper som vald metod då denna metodform ger

möjlighet till mycket material under ett grupptillfälle. Genom att kunna intervjua och

observera flera deltagare under samma moment har det sparat avsevärt mycket tid och energi

för uppsatsförfattarna.

9.3 Forskningsetiska synpunkter

Uppsattförfattarna fick en bredare förståelse för de forskningsetiska kraven efter att ha läst

beskrivningen hos Vetenskapsrådet (2002). Kraven är viktiga att följa för att studien ska

uppnå grundläggande etiska principer. Uppsatsförfattarna har sett till att alla

intervjupersoner är myndiga, att de är anonyma och att deras personuppgifter inte använts.

Alla intervjupersoner har muntligt samtyckt till att vara med i studien och att det är okej för

uppsatsförfattarna att spela in intervjun. Intervjupersonerna blev informerade om att

deltagande är frivilligt och att de får avbryta när de än vill. Uppsatsförfattarna anser att inga

etiska problem har uppstått under denna studie.

34

10 SLUTSATS

Denna studie har visat motstridiga resultat kring sociala mediers påverkan på unga tjejer.

Den tidigare forskningen gav motstridiga svar kring sociala mediers påverkan i människans

vardag och liv. Det finns dessutom en brist på kvalitativa studier kring ämnet, det finns

många kvantitativa studier kring sociala mediers påverkan men inte lika mycket studier kring

unga tjejers påverkan. Uppsatsförfattarna anser därför att ämnet kring sociala mediers

påverkan i unga tjejers liv bör utforskas vidare. Uppsatsförfattarna har kommit fram till att

sociala medier är en stor del av unga tjejers vardag där de väljer att spendera flera timmar om

dagen bakom skärmen. Ungdomars välmående kan påverkas av sociala medier, därmed är

det viktigt för socialarbetare att förstå sig på vad som sker bakom skärmen. Unga tjejer är en

målgrupp som socionomer många gånger kan komma att arbeta med, därav anser

uppsatsförfattare att sociala medier är ett arbetsområde socionomer bör förstå sig på. I den

uppkopplade världen hittar tjejerna sin dagliga underhållning, inspiration, motivation samt

skapar relationer och stärker sin egen självuppfattning. samtidigt påverkar den uppkopplade

världen tjejerna negativt. Sociala medier har visat hämma tjejernas skolgång, sömnrutiner

och fritidsaktiviteter. Dock kan uppsatsförfattare inte påstå att intervjupersonerna är

beroende av sociala medier då alla kriterier inte uppfylls. Däremot kan det i en viss mån

liknas vid ett beroende och enkelt eskalera. De unga tjejerna använder dessutom sociala

medier som ett instrument för att kunna jämföra sig själva och sina liv med andra

människor.

I den tidigare forskningen saknas det entydiga svar kring hur det valda ämnet, sociala

medieanvändning, påverkar de unga. Därför anser uppsatsförfattarna att det krävs mer

forskning kring de fenomen som sker bakom skärmen för att möjligtvis i framtiden kunna

arbeta i förebyggande syfte. I denna studie finns det ingen tidigare forskning som tyder på att

yngre tjejer påverkas mer än äldre och det kan vara något som kunde ha varit med i tidigare

forsknings kapitlet.

35

REFERENSLISTA

Best, P., Manktelow, R., & Taylor, B. (2014). Online communication, social media and

adolescent wellbeing: A systematic narrative review. Children and youth services

review 41, 27-36. https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2014.03.001

Betton, V., & Woollard, J. (2018). Teen Mental Health in an Online World: Supporting

Young People Around Their Use of Social Media, Apps, Gaming, Texting and the

Rest. Ort: Jessica Kingsley Publishers.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber.

Chung, J. M., Robins, R. W., Trzesniewski, K. H., Noftle, E. E., Roberts, B. W., & Widaman,

K. F. (2014). Continuity and change in self-esteem during emerging adulthood.

Journal of personality and social psychology, 106(3), 469.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning.

Djafarova, E., & Trofimenko, O. (2017). Exploring the relationships between self-presentation

and self-esteem of mothers in social media in Russia. Computers in Human Behavior,

73, 20-27.

Goffman, E. (2004). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik, 4. uppl.

Norstedts akademiska förlag, Stockholm.

Griffiths, M. (2005). A ‘components’ model of addiction within a biopsychosocial

framework. Journal of Substance use, 10(4), 191-197.

Hawi, N. S., & Samaha, M. (2017). The relations among social media addiction, self-esteem,

and life satisfaction in university students. Social Science Computer Review, 35(5),

576-586.

Herz, M. (2012). Kritiskt socialt arbete. Malmö: Liber

Judith, B. (2007). Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos.

Justesen, L., & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: Från vetenskapsteori till praktik.

Studentlitteratur.

Meeuwisse, A, & Swärd, H. (2013). Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och

kultur.

Orka plugga. (2018.09.12). Blir du stressad av sociala medier?. (Videofil) Hämtat 2020-04-

10, från:https://www.youtube.com/watch?v=OD6eqz7R6Xw&t=1s

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur

36

Vetenskapsrådet. (u.d). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Nerladdad 2020-04-14, från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vogel, E. A., Rose, J. P., Roberts, L. R., & Eckles, K. (2014). Social comparison, social media,

and self-esteem. Psychology of Popular Media Culture, 3(4), 206.

Von Soest, T., Wickstrøm, L. & Lundin Kvalem, I. (2016). The Development of Global and

Domain-Specific Self-Esteem From Age 13 to 31. Journal of Personality and Social

Psychology, 10(4). ss. 592-608.

Wearesocial. (u.d). Digital in 2019. Nerladdad: 2020-04-16, från:

https://wearesocial.com/global-digital-report-2019

37

BILAGA 1

Mail brev ungdomar

Hej!

Våra namn är Daniella Yalda och Izis Mankarious och vi läser vår sjätte termin inom

socionomutbildningen på Mälardalens högskola. Just nu håller vi på att skriva vår C-uppsats.

Uppsatsen handlar om sociala mediers påverkan på tonårsflickors liv i åldrarna mellan 15-18

år. Då vi är intresserade av unga kvinnors liv i förhållande till sociala medier, skulle vi vilja

genomföra fokusgrupper med cirka 5 deltagare i varje grupp. Syftet med fokusgruppen är att

ni som deltagare tillsammans diskuterar kring sociala medier betydelse i era liv och delar

med er av era åsikter och erfarenheter. Deltagandet är frivilligt och du väljer själv vad du vill

berätta och svara på. Skulle du vilja avbryta ditt deltagande, är det också okej. Det är viktigt

att ni som deltar är medvetna om att det som framkommer under diskussionerna inte ska

föras vidare. Ni behöver ha i åtanke att det som sägs stannar mellan oss så att vi tillsammans

kan uppnå en trygg miljö för att dela med sig. Alla deltagare är anonyma och materialet vi får

fram under intervjun ska endast användas för vårt forskningssyfte. Efter kursens slut kan du

få tillgång till uppsatsen på hemsidan DIVA. Det går bra att kontakta oss eller vår lärare för

vidare frågor eller funderingar.

Ansvariga studenter:

Daniella Yalda

Daniella_y_7@hotmail.com

Izis Mankarious

Mankariousizis@gmail.com

Ansvarig lärare:

Gunnel Östlund

gunnel.ostlund@mdh.se

38

BILAGA 2

Intervjuguide fokusgrupper:

Syftet med denna intervju är att få era reda på eran upplevelse av sociala medier. Deltagandet

är valfritt och sker under anonymitet.Om ni känner er obekväma med att svara så behöver ni

inte svara.

• Har vi ert samtycke att använda det som framkommer under våra diskussioner till

vårt PM? Får vi spela in?

• Använder ni er utav sociala medier?

• Hur ofta använder ni er utav sociala medier? Hur stor del är det utav er dag?

• I vilket syfte använder ni er utav sociala medier?

• Skulle ni säga att det är en positiv del utav er dag eller negativ? På vilket sätt?

• Om svaren är positiva; Tror ni det kan vara en negativ faktor för andra? Varför? Hur?

Exempel på frågor ifall diskussionstråden smalnar: • Tror ni det är förekommande att man jämför sig själv med influencers eller kända

personer?

• Tror ni det medföljer en press på hur man visar upp sig själv på sociala medier?

Allmänna tankar, egna erfarenheter kanske • Hur ofta uppdaterar ni och lägger ut bilder?

• Redigerar ni era bilder? Varför? Hur ofta?

• Är det viktigt för er hur många likes ni skulle få om ni posta en bild, video, eller

uppdatera eran status?

• Blir ni inspirerade av sociala medier? på vilket sätt?

Frågor relaterade till videon:

• Håller ni med tjejerna då, kan de hända att ni fastnar vid telefonen?

• Kan det hända att ni blir beroende? Finns de fördelar med det?

• Ena tjejen prata om att hon är beroende av instagram, där alla har perfekta liv, vad

tycker ni om det?

• Kan ni låta bli att scrolla?

• Håller ni med att telefonen är till för belöning?

• Tjejen prata om likes, ”ju fler desto bättre” åsikter?

• Tycker ni att det finns ett överdrivet tjat kring telefonanvändning?

• Påverkar telefonanvändningen er skola/sömn

Har ni testat att använda sociala medier en gång per rast så som tjejerna prata om?

39

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00

Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00 E-post: info@mdh.se Webb: www.mdh.se