Onsdagen 9.3.2011

I morgon

+1

Vädret i Helsingfors

I dag

0

Sista sidan

“Ska barnen förvandlas till accessoarer ?”, frågar Annina Suominen i dagens ledare. Ledare

Ögonblicksbilder som terapi För unga som bor i skyddshus i Finland erbjuds bildterapi där de uppmuntras till att använda sin fantasi och i bilder beskri-va sin berättelse. Företaget Canon, som sedan 2006 stöder verksamheten, har do-nerat kameror till skyddshusen.Tuula Colliander, som är ansvarig för medelanskaffning på Finlands Röda Kors, poängterar att samarbete och partnerskap är viktigt för Finlands Röda Kors.

s. 4-5

s. 2

s. 3 s. 3 s. 6

Ständigt surr i örat. Vanligt buller i staden når aldrig nivåer som skulle vara farliga för hörseln. Indirekt kan trafikbuller ändå ha svåra konsekvenser. Det fick Malin Lindholm erfara när hon åkte buss i Danmark i två månaders tid. Men det var inte bussen som var boven utan mp3-spelaren.

Foto: Andreas Andersson

År 2005 inträffade många allvarliga sjuk-domsfall hos barn på grund av Calmette-vaccinets biverkningar. Det ledde också till några dödsfall.

Föräldrarna till de drabbade barnen kräver nu att någon ställs till svars.

– Föräldrarna får bristfällig information om vaccinens risker. De måste vara med-vetna om att vaccineringen är frivillig och läsa bipacksedeln på förhand, säger Linda Karlström, mamma till ett av barnen.

Bristfällig infoom vaccin

Bild

: Flic

kr/g

illes

roy

Novia på nyavägar?Utbildningen till kulturproducentskap kommer att förändras, men Leena Björk-qvist, lektor på Novia tycker att en över-gång till vuxenutbildning inte är rätt sätt.

– Våra kulturproducenter får väldigt ofta jobb. Vi har en fungerande utbildning så varför ska man då ändra på det, säger Leena Björkqvist, som är kritiskt inställd till förslaget att kulturproducentskap en-bart skulle vara en vuxenutbildning.

I går tilldelades somaliska Saido Mohamed, årets flyktingpris.

Chefredaktör och ansvarig utgivareLars Lundsten

Journalistisk chefJulius von Wright

Producenter Sofia Ekblom Hanna Rönnqvist

Redaktörer och fotograferFanny Fröman, Miranda Panula, Annina Suominen, Andreas Andersson, Isabella Mattson ochNina Lindqvist.

Layout Jenni Tuovinen, Jenny Jägerhorn, Mirka Larjomaa

Att bolla med kön

WEB

BKLI

PPLE

DARE

2 OPINION Onsdagen den 9 mars 2011

Ska en människa ha rätt att be-stämma över sin egen fysiska kropp? Nej, säger de läkare som sitter och slänger ihop tyd-liga kön åt nyfödda interkönade i Finland. Att födas som interkö-nad ses nämligen som en sjuk-dom här.

Det föds årligen ett tiotal barn med könsorgan som inte går att definiera. Barnen plastikopere-ras direkt, oftast till att ha ett kvinnligt könsorgan. Operatio-nen kräver också hormonbe-handlingar som pågår i flera år. I vissa fall krävs även upprepade kirurgiska ingrepp senare i livet.

Ingreppen angriper indivi-dens integritet. Det petas i det allra heligaste hos ett försvars-löst barn. Enligt de flesta fin-ländska läkare är det dock enk-lare för alla inblandade om barn till utsidan har tydliga kön från början. Det ger ju onekligen oss finländare en möjlighet att utan avvikelser fortsätta i prydligt upptrampade spår.

Hur farligt är det egentligen om interkönade får utvecklas i lugn och ro som alla andra? Det behöver ju inte ligga några per-sonliga problem i att vara inter-könad. Exempelvis är kirurgiska

ingrepp mot nyfödda interkö-nade förbjudna i Tyskland och Storbritannien.

Problemet är väl snarare att vi andra gillar att prydligt stoppa in väldefinierade saker i specifika

fack på vår mentala hylla. Illu-sionen om att det bara kan finnas två sorters finslipade könsorgan i världen skapar problem för de som inte passar in.

Det kan finnas en outtalad ångest, med orsak som bottnar i att man inte fick bli den man egentligen skulle ha blivit. Yt-terst få stiger fram och berättar om sin känsla av att inte vara varken man eller kvinna. Det hjälper heller inte finländarna att utvidga sina tankevärldar.

En annan sida av samma pro-blem är att vi redan från första början lär oss att kunna skilja på det som kallas manligt och kvinnligt. I ett barns första bil-derbok märks genast skillnaden mellan hunden med rosa ludd-väska och hunden med blåa skor.

En viss färg och ett visst namn innebär ett visst beteende och en viss roll. Dessa beteenden och roller kan vara svåra att slita sig från, och det får barnet minsann veta. Att man dessutom utan att veta av det har blivit placerad i ett av facken, gör inte saken lätt-tare.

Det är till stor del samhällets ansvar att barnet känner att det får utvecklas enligt sina medföd-da förutsättningar. I många fall lyckas detta uppenbarligen inte. Ska barnen förvandlas till acces-soarer som prydligt matchar all-mänhetens korrekt sydda dräkt, eller till något de själva väljer?

Att aktivt uppmuntra barn att diskutera och fundera kring identiteter är bland det viktigas-te som finns. Utgångspunkten ska vara det fria valet. Det är väl åtminstone tänkt att människor-na i Finland ska ha ett sådant?

VECK

ANS

SAM

TALS

ÄMN

EN

Tidningen SMOCKA görs av journalistikstuderande vid Svenska Social- och kommunalhögskolan

Skivan är som en mixgodispåse. Varje karamell har en ny och överraskande

smak, men eftersom det är Malaco som tillverkat dem alla, har de trots allt en alldeles speciell och egen arom som gör att de alla passar i samma påse utan

att skära sig med varandra. Janne Wass recenserar Love & Nature på det finlandssvenska rockforumet zxcmusik.com

Är du rädd för att skada hörseln på konserter?

Nej (6 procent)

Ja (94 procent)

Röster totalt: 31

Gå in på på vår webbsida för att svara på dagens fråga!

DAG

ENS

FRÅG

A

Hur farligt är det egentligen om interkönade får utvecklas i lugn och ro som alla andra?

Sensationen Le Corps Mince de Françoise, som nuförtiden går under namnet LCMDF, uppträder i kväll onsdag tillsammans med Zebra & Snake på LeBonk Music Machine, Georgsgatan 24. LCMDF, som består av systrarna Emma och Mia Kemppainen, har nyligen givit ut sitt första album Love & Nature. Biljetterna kostar 12 euro på Tiketti och 14 euro vid dörren.

Korgbollslaget Honka spelar mot Moskva CSKA i den internationella VTB serien i Barona Areena, Esbo. Biljetter säljs vid dörren, samt i förväg på Piletti. Matchen börjar klockan 18.30 och kostar 20 euro för vuxna och 10 euro för barn och studerande.

Festivalen för elektronisk konst, Pixelache 2011, drar igång på Sveaborg på i morgon torsdag. Pixelache har ordnats sedan 2002 och kombinerar konst, design, teknologi och forskning. Festivalpasset kostar 35 euro och tillställningen pågår till söndag.

På konstmuseet Sinebrychoff firas fotografen Carl-Gustaf Hagströms 50-årsjubileum med en utställ-ning från och med torsdagen. In Memoriam-utställ-ningen presenterar en samling på sammanlagt 120 bilder, med porträtt av bland andra Tove Jansson, Tommy Tabermann och Adolf Ehrnrooth.

Sofia Ekstam

””

Annina Suominen

Om jag fick bestämma skulle folk äta kött lite mer sällan och istället betala lite mer för ekologiskt och närproducerat kött. De flesta av oss överlever utan att äta djur varje dag.

Peppe Öhman funderar kring vegetarianism i sin blogg Livet och Helsingfors.

93.ONSDAG

103.TORSDAG

Bild: Andreas Schmelas & Stefan Stubbe

Borde kirurgiska ingrepp på ny-födda interkönade barn förbju-das i Finland?

NYHETER 3Onsdagen den 9 mars 2011

””Peppe Öhman funderar kring vegetarianism i sin blogg Livet och Helsingfors.

Novia har inte koncession att utbilda kulturproducenter i Helsingfors, så som utbildningen nu ser ut.

Ett alternativ som diskuterats är att omvandla utbildningen till vuxenut-bildning, ett annat är att flytta hela linjen till Jakobstad.

Det har också talats om att Arcada skulle ta över linjen, men man har inte kunnat enas om frågan.

I dag samlas representanter för Arcada och Novia för att diskutera saken.

Källor: YLE, HBL

BAKG

RUN

D

– Vi har en fungerande utbildning, så varför änd-ra på det, säger Leena Björkqvist. En vuxenut-bildning skulle ändra på hela målgruppen eftersom man då skulle vara tvung-en att planer in undervis-ningen under kvällar och veckoslut då de flesta arbe-tar vid sidan om studierna. Då skulle de studerande inte komma in i studiege-menskapen.

Björkqvist utesluter inte helt och hållet en vuxen-utbildning. Enligt henne skulle det på svenskt håll kunna finns en utbildning för vuxna vid sidan om grundutbildningen.

Pontus Johansson stu-derar kulturproducent-skap för första året och säger bestämt nej till en vuxenutbildning.

– Det skulle vara som dag och natt. Att studera under kvällar och vecko-slut skulle inte kännas som riktiga studier.

För att få studera en på en vuxenutbildning krävs en 24 månaders arbetser-farenhet, något som Jo-hansson inte har.

– Troligtvis skulle jag ha tappat gnistan för ut-bildningen om jag först hade varit tvungen att ar-beta i två år för att få börja studera.

Enligt Björkvqvist är ett stort problem med vux-enutbildningar att de inte syns i gymnasiernas ge-mensamma ansökan.

– Hur andra stadiets studerande då ska hitta hela utbildningen är en in-tressant fråga. Man måste vara övertygad om att man verkligen vill bli det här i så fall. Vi måste börja marknadsföra utbildning-en på ett helt annat sätt.

Förslaget om att flytta utbildningen till Jakobstad övertygar inte Björkqvist.

– Jag ser ingen möjlig-het att utbilda kulturpro-ducenter i Jakobstad. Där finns inte en enda profes-sionell kulturinstitution. Enligt mig är det bästa alternativet att Arcada skulle ta över utbildning-en. Fältet bryr sig inte om eleverna studerar i Arcada eller Novia, det enda de vill ha är välutbildade kul-turproducenter.

Novias rektor Örjan Andersson ser inte en flytt till Arcada som san-nolik.

–Kulturproducentskap passar bra i Novia på grund av skolans andra konstubildningar.

Eventuell vuxen-utbildning väcker missnöje

Isabella Mattssonsmocka.fi@gmail.com

Förslaget om att ändra utbildningen i kul-turproducentskap till en vuxenutbildning låter befängt tycker Leena Björkqvist, lek-tor i kulturproducentskap på Novia.

Tuberkulos drabbar främst lungorna och kan leda till döden. Om tuber-kolos hittas i tid kan den botas med medicin.

Fram till 2006 vaccine-rades spädbarn i Finland mot tuberkulos redan vid födseln.

Finland var då det enda landet förutom Portugal som använde BCG-vaccinet för andra än riskgrupper.

2006 övergick man till att endast vacci-nera riskgrupper. 2002 ändrades tillverkningen av vaccinet. Efter det har biverkningarna ökat kraftigt.

Saga är inte det enda bar-net i Finland som drab-bats. Flera barn som fick Calmette-vaccinet mot tuberkulos har blivit sjuka. Föräldrarna fick ingen information om vaccinets risker på förhand.

– Föräldrarna måste vara medvetna om ris-kerna. De ska veta att alla vaccineringar är frivilliga och ha tillräcklig och all-sidig information för att kunna ta ett beslut, säger Karlström.

Då föräldrar frågade om vaccinets biverkningar fick de svaret att barnet kan få feber och att man kan ge en Panadol. Ingen berät-tade om att barnet kan få hjärnskador, insjukna i själva sjukdomen eller till och med dö.

När föräldrarna till de drabbade barnen försökt få tag på någon ansvarig har de alla fått samma svar: eftersom de inte skriftligen har förbjudit att deras barn vaccineras är de själva ansvariga.

Nu vill de drabbade fa-miljerna samt Rokotus-info att vaccinets risker undersöks. Föräldrarna vill att Institutet för hälsa

och välfärd (THL) kom-mer med ett offentlig ställ-ningstagande om vaccinet. Även Rokotusinfo förhål-ler sig kritiskt till vaccine-ringar. Enligt ordförande Jyrki Kuoppala har Roko-tusinfo försökt få igenom förändringar men ännu har ingenting hänt.

Klassades som cancerNär Karlströms dotter Saga var två år upptäcktes en knöl på hennes kropp. Läkaren hittade ingen för-klaring och efter många undersökningar skickades familjen till Uleåborgs sjukhus.

– När vi kom dit väntade de på oss med ett färdigt rum. Jag undrade varför vi skickades till canceravdel-ningen. Ingen hade berät-tat för oss.

Föräldrarna fick be-skedet att allt pekade på aggressiv cancer och att cellgiftbehandlingar skulle inledas.

Familjen blev tillsagd att åka hem över helgen och packa med sig sina saker. Sjukhuset skulle bli deras hem på obestämd tid då behandlingarna påbör-jades.

I bilen ringde överläka-ren och frågade om Saga fått Calmette-vaccinet.

– Då visste jag genast. Min moderliga intuition sa att Saga inte hade can-cer.

Det visade sig vara rätt. Saga fick gå på regelbund-na kontroller men förutom infektioner i operations-såret klarade hon sig utan komplikationer.

– I dag är Saga återställd men oron över att bakte-rierna ska komma tillbaka och att en ny tumör ska uppstå finns alltid.

Karlström har efter hän-delsen engagerat sig i frå-gan om vaccineringar.

Enligt Karlström ska föräldrarna inte få läsa bipacksedeln i efterhand eller samma dag, utan må-nader i förväg.

– Hade jag haft all den här informationen för fem år sedan hade jag inte lå-tit något av mina barn bli vaccinerade, säger Karl-ström.

Förnyade vaccinprogram Vaccinets biverkningar har också lett till ett par dödsfall hos barn. Efter de allvarliga sjukdomsfallen

år 2005 ändrade THL sitt vaccinprogram.

Hanna Nohynek, vac-cinsäkerhetsläkare vid THL, säger att situatio-nen i början av 2000-talet såg mycket annorlunda ut jämfört med i dag. Vac-cinering vid födseln sågs som en självklarhet av många och diskussionen om vaccin var inte lika öp-pen som i dag.

– På den tiden var tuber-kulos vanligare och då var det motiverat att använda vaccinet. Då riskerna blev större än nyttan förnyade vi vaccinprogrammet.

Enligt Nohynek är vac-cinet i dag strikt begränsat till dem som hör till risk-gruppen, till exempel barn som flyttar till ett tuberku-lostätt område.

Nohynek säger att det är viktigt att minnas att THL endast planerar vac-cinprogrammet. Vården som sköts av kommunen har THL inte någon rätt att ingripa i.

”Vaccinens risker döljs för föräldrarna”

Linda Karlströms dotter blev sjuk av Calmette-vaccinet. Enligt Karlström får föräldrarna inte all information de behöver. Foto: Miranda Panula

År 2007 hittade Linda Karlström en stor tumör på sin dotter Saga. Läkarna tolkade symptomen som cancer, men de visade sig bero på Calmette-vaccinet som Saga fått vid födseln.

Miranda Panulasmocka.fi@gmail.com

Hör mer om ämnet på smocka.fi.

Svenska Teatern har sålt över 15 000 biljetter till mu-sikalen Kristina från Duvemåla som har premiär den 29 februari nästa år.

– Det är en jättestor produktion som väldigt många redan från början visat intresse för, säger Ellen Ödahl, biljettansvarig på Svenska Teatern.

Kristina från Duvemåla är en svensk musikal som byg-ger på Vilhelm Mobergs utvandrarepos. Musiken är producerad av Benny Andersson och Björn Ulvaeus, tidigare kända från ABBA.

Musikalen har tidigare endast spelats i Sverige. Två av de fyra huvudrollerna spelas av de finländska artisterna Birthe Wingren och Maria Ylipää.

Stort intresse för musikalepos

Annina Suominensmocka.fi@gmail.com

FAKTA

FAKTA Källa: Institutet för hälsa och välfärd (www.thl.fi)

FOKUS 5 Onsdagen 9 mars 2011

Buller i staden kan vara obehagligt –

– När vi pratar vid mätaren är röstens ljudnivå 70-75 dB, säger ljudteknikern Janne Sivonen.

Vi står vid Tre Smeder där bakgrundsljudet är jämnt, kring 60 decibel. När vi står på en halv meters avstånd är nivån på vårt tal alltså högre än bak-grundsljudet.

Bakgrundssuset är märkbart på stan, särskilt när vi rör oss på allmänna platser med trafik och människor omkring oss.Ibland når ljudet mycket högre nivåer, till exempel på bygg-arbetsplatser eller när spår-vagnshjul gnisslar till.

Med hjälp av en decibelmäta-re mäter vi bullernivåer i cen-trum och når mätaren nivåer på över 80 decibel. Sådana ljud-nivåer kan kännas obehagliga, men de är inte farliga för hör-seln ifall man inte regelbundet utsätts för dem.

– Många vet inte vet vad deci-bel egentligen betyder. Decibel SPL, Sound Pressure Level, som vi mätte, är en jämförelseskala som mäter ljudtryck i luften.

När Sivonen mäter använder han sig av en så kallad a-kurva, som är anpassad till att ange ljudnivåer så som människo-örat uppfattar dem.

Det är viktigt att specificera vad det är man anger, eftersom man till exempel mäter med-eltalet under en längre tid då man bestämmer ljudnivån för en konsert.

Glasklirr högsta ljudetI centrum är trafikljud det vanli-gaste bullret, och det är inte alls

konstigt om man tycker att tra-fikljud är störande.

Bilar som passerar på nära håll har en ljudnivå på 75 dB och både metro och spårvagn uppnår 80 dB ifall man står mindre än två meter från fordonet.

Ifall normalt tal är kring 70 dB låter det inte som om 80 dB vore värst mycket, men där tar man fel.

– En höjning på 10 dB är be-tydlig, säger Sivonen.

Decibelskalan är logaritmisk, vilket innebär att en höjning på tio decibel gör att energin i ljudet ökar hundrafalt. Därför är trafikljud tydligt buller som måste överröstas, fastän det inte är mer än tio decibel högre än tal.

Den högsta ljudnivån vi mä-ter är 86 decibel. Det känns re-dan i känsliga öron, främst för att ljudet är så klart. Den ljud-nivån kommer inte från något ständigt buller utan från glas-klirr vid diskmaskinen på en studentrestaurang.

Ljudteknikerns ansvarSivonen har erfarenhet av kon-serter och festivaler där ljud-nivån är betydligt högre än 86 decibel och enligt honom är det okej om ljudnivån ibland blir rik-tigt hög.

– Om ett rockband spelar rik-tigt högt en stund kan de sedan ta en paus så att man kan vila öronen. Det är helt okej.

På konserter är ljudnivån of-tast 95 decibel vid mixerbordet. Det är ett medelvärde för hela spelningen, som till exempel kan vara fyra timmar lång. Det innebär att ljudnivån stundvis kan bli riktigt hög.

Det är ljudteknikerns an-svar att trygga publikens hörselsäkerhet och anpassa ljudnivån till publiken. Om publiken inte använder öron-proppar ska ljudnivån vara så låg att ljudteknikern inte heller behöver skydda sinhörsel.

Har du någonsin funderat på hur mycket buller du har omkring dig hela tiden? För att få en liten överblick på bullernivåer i cent-rum kontaktade Smocka en ljudtekniker, som med decibelmätaren i högsta hugg kom och mätte ljudnivåer i centrala Helsingfors.

– På en rockkonsert kan ljud-nivån inte vara lägre än publi-kens buller, men på en barn-konsert får man inte ha så hög ljudnivå att barnens hörsel kan skadas, konstaterar Sivonen.

Vanligaste hörselskadanEnligt överläkare Hans Ram-say kan hörselskador förekom-ma av olika anledningar, men

buller är den vanligaste orsa-ken.

När energin i ljudet som kom-mer in genom örongången blir för stor skadas innerörats hör-selceller. Efter en konsert kan man känna pipande i öronen men de repar sig oftast. En lång-varigt hög ljudnivå eller riktigt kraftiga impulser kan leda till celldöd, och eftersom hörselcel-

lerna inte förnyar sig blir hörsel-skadan permanent.

– Den vanligaste hörselskadan som orsakas av buller är tinnitus, då det ringer eller susar i öronen, säger Ramsay.

Olyckor, till exempel explosi-oner, kan ge upphov till så höga ljudnivåer att hörseln skadas. Men även långvarigt buller på lägre nivå under en längre tid

Trafikbuller kan leda till hörselskada, åtminstone indirekt. Malin Lind-holm höjde volymen på mp3-spelaren för att stänga ut bussens oljud – med tinnitus som följd.

Mp3-spelaren gavbestående tinnitus

nitus i högra örat i fyra år. När det exakt började vet hon inte.Pipandet kom smygande på. Lindholm bodde i Danmark och åkte buss till Köpenhamn varje dag.

– Bussarna förde väldigt mycket ljud, så för att undvika bullret hade jag mp3-spelaren på hög volym.

I två månader åkte Lind-holm i samma buss med mp3-spelaren på full volym. Efteråt märkte hon att det pep i örat – och den här gången upphörde pipandet inte.

Hörselskadan uppstod troligt-vis på grund av att hon i långa

Om ett rockband spelar riktigt högt en stund kan de sedan ta en paus så att man kan vila öronen. Det är helt okej.

– På lågstadiet gick alla om-kring och trodde att de hade tinnitus när det pep lite i öro-nen efter ett skoldisco, men nu vet jag vad det på riktigt bety-der, säger Malin Lindholm.

Lindholm, som studerar på Arcada som bäst, har haft tin-Malin Lindholm har haft tinnitus i högra örat i fyra år. Foto: Andreas Andersson

Tinnitus betyder att man hör ett ljud i örat fastän det inte hörs något i omgivningen.

Ljudet kan vara hög- eller låg-frekvent. Man kan också höra fle-ra tinnitusljud samtidigt.

Nästan hälften av finländarna upplever kortvariga tinnitussym-tom. Var tionde har ständiga sym-tom, varav cirka två procent har symtom som klassificeras som störande.

Tinnitus är lika vanligt bland män och kvinnor.

De vanligaste orsakerna till tin-nitus är höga ljud, skador i rygg och nacke, sjukdomar, vaxprop-par, tumörer och käkproblem.

Risken att få tinnitus minskar om man undviker att vistas länge i högljudda omgivningar.

Man ska också använda öron-proppar om volymen är högre än 85 dB och hålla händerna för öronen då man går förbi tryck-borrar.

Akuta bullerskador kan lindras med trycksyrebehandling.

För tillfället finns det inte något botemedel mot tinnitus, men många lär sig hantera sin sjuk-dom, bland annat genom musik-terapi.

Vitaminer, sömnmedel eller lug-nande medel kan också hjälpa en del människor.

FOKUS 5Onsdagen 9 mars 2011

VISSTE DU DET HÄR OM TINNITUS?

Källor: http://www.ata.org/ http://www.gcaudio.com/ http://www.tohtori.fi

men det är inte farligt

perioder utsatte hörseln för mu-sik på hög ljudnivå.

Nu har hon vant sig, men särskilt i början var det job-bigt. Då ledde tinnitusen till sömnbrist och i dag har Lind-holm lätt för att få huvudvärk av hög volym.

Men mest störande är vetska-pen om att tinnitus inte går om.

Måste leva med det– Jag måste undvika höga ljud-nivåer och kan till exempel inte gå på bodypump och liknande träning där musikvolymen är så hög att jag inte klarar av det, sä-ger Lindholm.

Hennes tinnitus är ett kon-stant tjut och av hög volym blir det bara värre.

När hon går på krogen an-vänder hon numera öronprop-par, något hon inte gjorde förra sommaren då hon jobbade på en krog i England. Det ångrar hon nu.

– Jag kunde inte ha öron-proppar, för jag behövde förstå vad människorna sade. Det var inte så bra, tinnitusen var värre hela sommaren.

Enligt Malin Lindholm kan tystnad vara mycket värre än

högt ljud då man har tinnitus. Då hör man tjutandet hela ti-den.

Det kan därför kännas bättre att vara i en omgivning med en del bakgrundsljud så att man inte märker pipandet.

Lindholm hoppas att hon inte får tinnitus också i andra örat. Nu hör hon med ena örat och säger att hon därför inte ”känner sig helt instängd”.

Numera tänker hon ändå inte så mycket på sin hörselskada.

– Man måste lära sig leva med det, säger hon.

Andreas Anderssonsmocka@gmail.com

Bussarnavar väldigt högljudda,så för attundvika bullret hade jag mp3-spelaren på hög volym.

kan vara skadligt. Enligt Ram-say är gränsen 85 decibel un-der åtta timmars arbetsdagar. Vid högre ljudnivåer måste man skydda hörseln.

En ljudstyrka på 85 decibel kan låta som ganska mycket, då till exempel metrotåg och spårvagnar endast för ljud på 80 decibel. Det är klart att så höga ljudnivåer kan kännas

obehagliga och störande, men de är inte farliga.

Ramsay säger att vanligt om-givningsbuller inte kan ge be-stående skador.

Däremot är han orolig för unga som utsätter sin hörsel för väldigt mycket musik. Att lyssna på musik hela tiden el-ler gå på konsert ofta kan leda till hörselskador, även om

det inte känns obehagligt för stunden.

– Långa perioder med en hög ljudnivå kan ge bestående ska-dor på hörseln, säger Ramsay.

Andreas Anderssonsmocka@gmail.com

”Det räcker inte att det finns ett allmänt offentligt ans-var. Tjänsterna måste också produceras offentligt”. Thomas Wallgren (SDP) vill att välfärdstjänsterna för funktionshindrade ska fortsätta produceras inom den of-fentliga sektorn. Marie Bergman-Auvinen (SFP) tyck-er däremot att den privata sektorn fyller en funktion i att ge god service på svenska. I går kväll deltog de i en valde-batt som Samarbetsförbundet kring funktionshinder höll på Svenska social- och kommunalhögskolan.

Femton procent av finländarna lider av funktionshinder. Ska den offentliga sektorn bära huvudansvaret för servi-cen också i fortsättningen? Eller borde ansvaret allt mer ges över till den privata sektorn?

Läs mer och diskutera på

På studentrestaurangen uppmätte Janne Sivonen så högaljudnivåer som 86 decibel. Foto: Andreas Andersson

Gra

fik: M

irka

Larjo

maa

Internationella Rödakorsfed-erationen och Canon Europa inledde sitt samarbete år 2005.

Sedan år 2006 stöder Canon Finland skyddshus verksam-heten i Finland tillsammans med Finlands Röda Kors.

Canon Finland och Finlands Röda Kors har även samar-betat i Sierra Leone i kampen mot malaria.

Tidigare vinnare

6 SISTA SIDAN Onsdagen den 9 mars 2011

I Sierra Leone är Finlands Röda Kors och Canon Finland med i kampen mot malaria. Foto: Natalia Baer/Keksi

Årets flyktingkvinna kommer från Somalia

Finlands Flyktinghjälp har valt Saido Mohamed till Årets flyktingkvinna. I år till-delades priset en kvinna som gjort en stor insats inom frivilligarbetet.– Jag är så rörd att jag har svårt att finna ord, utbrister Saido Mohamed medan fotograferna trängs runt henne. Jag vill näs-tan gråta, för frivilligarbetet är väldigt viktigt för mig och jag är glad över denna utmärkelse.

Den 36 år gamla Mohamed ar-betar som expert på Förbundet för mänskliga rättigheter. Hon är utbildad specialsjukvårdare och är med i projektet KokoNai-nen, som strävar efter att stoppa

kvinnlig omskärelse. Mohamed är också ordförande för Sahed rf, som arbetar med utvecklings-samarbete, samt vice ordförande för Suomen Somalia-nätverket.

Som 14- åring tvingades Mo-hamed lämna sitt hem i Moga-dishu i Somalia. Hennes familj flydde inbördeskriget ut till landsbygden och därifrån vidare via Kenya till Finland år 1992.

I år efterlyste Finlands Flyk-tinghjälp en flyktingkvinna som

varit aktiv inom frivilligarbete. Enligt föreningens vice ordfö-rande Ulla-Maija Tuura var det flera medborgarorganisatio-ner som föreslog Mohamed till utmärkelsen och valet var lätt att göra.

– Styrelsen var nästan enhällig i sitt val av Mohamed till årets invandrarkvinna, säger Tuura.

Mohamed har verkat som fri-villig bland annat i Kanava Nuo-riso rf, vars verksamhet går ut

på att vuxna med somalisk bak-grund på kvällar och veckoslut övervakar områden där somalis-ka ungdomar skapat oroligheter.

Hon har också arbetat frivil-ligt i Somaliföreningen och som stödperson och kulturtolk för barnskyddsmyndigheterna.

En dålig bild av flyktingarI egenskap av årets invandrar-kvinna vill Mohamed lyfta upp en positivare bild av flyktingarna

i Finland. Hon säger att hon ald-rig mött en flykting som kommit till Finland bara för att leva på socialbidrag. Även flyktingar vill ha utbildning och arbete.

– Ofta glömmer man bort vad en flykting egentligen är, på-pekar hon. En flykting har inte frivilligt valt att flytta till ett främmande land, utan har varit tvungen att lämna sitt hem på grund av till exempel krig. Men flyktingar har samma drömmar om säkerhet, hem, utbildning och arbete som alla urfinnar.

Hon vill också göra ett slut på frågorna om när hon ska åka till-baka till Somalia.

– Mitt hem är här nu och jag är stolt över att Finland känns som ett hem, säger Mohamed.

2010 Nasima Razmyar, Afgha-nistan, planerare på Monika-Naiset liitto ry och riksdags-valskandidat för SPD.

2009 Fatbardhe Hetemaj, Ko-sovo, studerande vid Hanken och riksdagsvalskandidat för Samlingspartiet.

2008 Sambeau Sam-Koski-tanner, Kambodja, kulturam-bassadör och tolk.

2007 Emina Arnautovic, Bosnien, skolgångsbiträde, hemspråkslärare och närvår-darstuderande.

Samarbetet mellan Canon och Röda Korset

Saido Mohammed vill arbeta för att förbättra de unga flyktingkvinnornas situation. Foto: Fanny Fröman

Fanny Frömansmocka.fi@gmail.com

För unga som bor i skyddshus i Finland erbjuds bildterapi där de unga uppmuntras till att använda sin kreati-vitet och dokumentera sin utveckling. Det är företaget Canon som donerat kameror till skyddshusen. Enligt Erja Anttola, chef för skyddshusverksamheten i Fin-land, kan bilder fungera som en form av terapi.

– I skyddshusen finns olika grupper som leds av frivilliga. Vi beaktar de ungas individuella behov och intressen och skapar grupperna därefter. Bildterapi är en del av vår verksamhet. Den unga kan fotografera ett visst tema som berör den ungas ut-veckling och livssituation.

Canon tror på bildterapi för ungaBildterapin är väldigt varieran-

de och den används ïndividuellt.

Japansk filosofi väglederIrma Majander, informatör på Canon Finland, säger att Canon har en långvarig tradition av samarbete med välgörenhetsor-ganisationer och att det samhäl-leliga ansvaret är mycket viktigt för Canon.– Canons samarbete med natur-vårdsorganisationen WWF har pågått i tio år.

Kyosei-filosofin utgör kärnan i Canons varumärke och sponsring. Kyosei är japanska och betyder ”leva och arbeta tillsammans för den gemensamma nyttan”.

– Kyosei-filosofin förespråkar samarbete och harmoni mellan teknologin, naturen och männis-korna. Canons samarbetspart-ners väljs utgående från Kyosei-filosofin, berättar Majander.

– Vi inledde inte samarbetet för pengarnas skull och Canon har inga ambitioner att göra en massa reklam för samarbetet. Men genom samarbetena får

Canons produkter synlighet. Tuula Colliander, som är an-

svarig för medelanskaffning på Finlands Röda Kors, poängterar att samarbete och partnerskap är viktigt för Finlands Röda Kors.

– Allt går inte att genomföra ensam. Tid, resurser och kun-nighet behövs. För oss är det vik-tigt att hitta en gemensam värde-grund med vår samarbetspartner och med Canon har detta lyckats. Genom samarbetet har vi fått ett ökat medvetande om vår verk-samhet, fler frivilliga och pengar förstås.

Enligt Colliander har ofta bil-derna en central roll i de olika kampanjerna.

– Vi vill föra fram på vilka olika sätt man kan berätta en historia med bilder och vikten att kunna uttrycka något visuellt.

Nina Lindqvistsmocka.fi@gmail.com

Skyddsbehandlade malarianät är ett billigt sätt att undkomma sjukdomen. Foto: Natalia Baer/Keksi