Blicka tillbakaSIDAN 10

FONDPENGAR · BITCOIN · ÄKTENSKAPSLAG · MÄNNISKOHANDEL

21.2.2014

EXTRA TJOCKT NUMMER

2 S M O C K A 6 / 2 0 1 4

LEDARE & OPINION

TEXT BJÖRN UDD

Då vi går till EU-val i maj finns det en stark oro för att partier negativt inställda till invandring och EU kommer att klara sig bra. Invandring är något som länder med minskande befolkningsmängd be-höver. Länder som Finland. Det är allt-så möjligt att vi får ett valresultat som i slutändan skadar väljarskaran. Då Schweiz röstade för att skapa immig-rationskvoter för alla utlänningar var det många som tyckte att schweizarna sköt sig själva i foten. Schweiz har redan tidi-gare haft stränga immigrationsregler men nu skulle också EU-medlemmar beröras.

EU har däremot en del att vinna på folkomröstningens resultat. Av skat-tetekniska skäl har unionen länge ve-lat komma åt till exempel den schwei-ziska banksekretessen men Schweiz har inte haft något intresse att förhandla. Nu tvingas Schweiz ta initiativ till förhand-lingarna och då kommer EU att ha ett överläge. Valet i Schweiz handlade ändå om nå-got djupare. Det ställde egentligen lands-bygden mot de urbana områden där de stora bolagen finns. För att kunna hål-

Vi vet inte vad som är bäst för osslas på topp har företagen insett att de be-höver anställa experter och annan arbets-kraft utifrån.

De vanliga människorna känner sig däremot förfördelade. De är missnöj-da med att lönerna som betalas i Schweiz försvinner ut ur landet med pendlare, till exempel till EU-länderna Italien och Tyskland.

Det är ändå uppenbart att det inte är en slump att det finns områden i Schweiz där var fjärde anställd bor utan-för landets gräns. Företagen behöver ex-pertis och om rätt sorts kunnande inte finns inom landet måste man hitta den utomlands. Företagen hämtar ändå mer skatteintäkter än vad arbetarna gör.

Det är intressant att över hälften av Schweiz befolkning inte ser det hela res-ten av världen ser. Rädslan för att tving-as dela med sig av kakan man har vinner över möjligheten att kunna baka en stör-re och finare kaka. Och det här är inte bara Schweiz problem.

I EU-valet i maj kommer vi att tving-as ta ställning till samma frågor som schweizarna gjort. Det är viktigt att väl-jarna får tillräckligt med information så de kan fatta ett vettigt beslut. Så att det inte går som för Schweiz.

”Då Schweiz rös-tade för att ska-

pa immigrations-kvoter var det

många som tyck-te att schweizar-na sköt sig själva

i foten.”

TEXT ANNA MORING

Det är så väldigt lätt att glöm-ma, mitt i allt diskuterande om en jämlik äktenskapslag, att man faktiskt pratar om familjer som bor på samma gata, handlar i samma närbutik, vars barn går på samma dagis som just dina. Familjer som min.

Jag lever i en regnbågsfamilj med två barn, och har följt med de olika diskussionerna om sex-uella minoriteters och könsmi-noriteters rättigheter i samhället i snart 20 år. Mitt liv, och lag-stiftningen, har på sätt och vis gått hand i hand.

När lagen om registrerat part-nerskap godkändes 2001 hade jag just träffat min blivande re-gistrerade partner (vi sade nog ”fru” då redan) och den andra mamman till mina komman-de barn. När lagen om assisterad befruktning debatterades 2004 var min partner gravid med vår förstfödda. Och när lagen om

intern adoption debatterades 2009 hade jag just fött vårt an-dra barn.

De här diskussionerna har rört mig på ett djupt person-ligt plan. Eller kan du tänka dig, kära läsare, hur det känns att vänta barn medan politiker och kändisar diskuterar det barnets existensberättigande? Eller att planera att gifta sig när en riks-dagsledamot liknar det vid att gifta sig med en gris? Eller att vara förälder i ett samhälle där mitt föräldraskap av vissa anses vara skadligt för mitt barn?

Jag kan berätta. Det känns skit. Ytterst kränkande. Förskräckligt. Och att det går ut över mina barn, att min dotter frågar mig varför Timo Soini inte gillar vår familj, det är mer än vad jag rik-tigt väl kan bära. Så snälla ni, visa lite respekt. Människor är vi ju alla. Och vill våra barn väl.

Skribenten är fil.mag. som ar-betar för regnbågsfamiljer.

Men varför vill du vara jämlik?

Vår kolumnist Anna Moring är trött på att hennes rätt till en familj ifrågasätts.

S M O C K A 6 / 2 0 1 4 3

KROKEN

– EU måste bli mer demokra-tiskt. Den fria rörligheten hotas av de nationalistiska partierna, säger alina böling (bilden) som ställer upp för Svenska folk-partiet i EU-valet.

Böling tror att de stora frå-gorna i unionen kommer att handla om flyktingpolitik och grön ekonomi.

Även maria tolppanen, som ställer upp för Sannfinlän-darna, vill tänka över flyktings-kvoterna. Tolppanen säger att de kommer att satsa på att motarbe-ta att Europa blir en federation.Läs mer om Bölings och Tolppanens tankar om EU på Smockas webb.

BILD SARA ÖSTMAN

4 S M O C K A 6 / 2 0 1 4

INBLICK

Uselt sportlov för skidåkareI Helsingfors finns endast två öpp-na skidspår. Stensböle skidhall stängde för säsongen redan tidiga-re i år.

TEXT AXEL NURMI BILD LEHTIKUVA

För skidfantasten i huvudstadsregionen har det varit ett dåligt sportlov. Det mildavädret i februari har smält bort den snö som föll i början av året.

– Det dåliga vädret innebär att vi kan ha spår öppna på endast två ställen, sä-ger idrottsanläggningsmästare matti soi-ni, som har hand om spåren i Helsingfors. Svedängens spår är kring fyra kilometer långt, medan Svarta backens spår är unge-fär en kilometer långt.

Soini säger att spåren i Svedängen varit mindre populära i år än tidigare. Trots det har spåren haft en hygglig mängd besöka-

Ett av de två öppna spåren i Helsingfors finns i Svedängen.

re. En varvräknare på banan har mätt cir-ka 5 000 varv per dag.

– Räknaren är ändå inte alldeles pålit-lig, eftersom den också räknar personer som skidat flera varv, påpekar Soini.

Skidåkning inomhus är inte heller ett al-ternativ då Stensböle skidhall har stängt för säsongen. Hallen stängde tidigare i år på grund av sjunkande besökarantal. Snön i hallen skyfflas redan ut, för att sedan sparas till nästa säsongsöppning. Proces-sen är redan så långt gången att hallen inte kan öppnas på nytt.

Enligt risto hietanoro, vikarierande avdelningschef för utomhusidrott i Hel-singfors, är en annan orsak till att stäng-ningen inte kan avbrytas att det kan även-tyra nästa säsongsöppning. Hietanoro sä-ger också att kundresponsen angående stängningen har varit obefintlig.

– Det är ju lite konstigt med tanke på

snöläget, säger Hietanoro. Kanske folk helt enkelt förstår att vintern är slutski-dad.

Men helt slutskidat behöver det ändå inte vara. I Esbo finns tre öppna skidspår. Ba-nan i Oitans är 2,8 kilometer lång, i Al-berga finns det 2,7 kilometer spår och i Bolarmaren finns det en flat familjebana på 1,5 kilometer. petri forsman har hand om skidspåren i Esbo. Han säger att de tre spåren borde hålla i ett par veckor till.

Andra underhållna spår finns inte i Esbo. På motionsslingan Hanikka i Es-boviken brukar ett skidspår underhållas om vintern. Här brukar björn holm, se-nior i Sökö, åka skidor om vintrarna. Nu måste han lämna skidorna hemma och dra på joggingskorna istället.

– För en och en halv vecka sedan gick det ännu att skida här, säger han. Somliga vintrar är det bara så här.

S M O C K A 6 / 2 0 1 4 5

INBLICK

TEXT AXEL NURMIBILD BJÖRN UDD

Spårvagnstrafiken och buss-linje 16 kommer att påverkas av en militäruppvisning på lör-dag, då Finlands försvarsmakt hedrar veteraner från luftvärnet som försvarade Helsingfors un-der bombräder för 70 år sen.

I Kronohagen kör spår-vagnslinjerna 7A och 7B från klockan 10 till klockan 13 via Kajsaniemigatan och Brunns-gatan. Också linjerna 2, 3 och 4 kör undantagsrutter då Alex-andersgatan och Snellmansga-tan delvis är avstängda.

Busslinje 16 kommer att köra via Hagnäskajen, Bro-holmsgatan och Unionsgatan till Kajsaniemigatan i stället för att köra via Norra kajen och

Elisabetsgatan. Undantagsrut-ten gäller från 9.30 till 11.

I Försvarsmaktens evene-mang ingår bland annat en marsch som uppvisar såväl mo-dern som historisk krigsutrust-ning och en flyguppvisning av ett övningsjaktplan.

Rekryter vid Gardesjägarre-gementet och Helsingfors luft-värnsregemente deltar i uppvis-ningen genom att svära krigs-mannaed.

I år är det 70 år sedan det finländska luftvärnet försvarade Helsingfors från sovjetiska stor-bombningar. Under tre nätter släpptes kring 16 500 bomber över Helsingfors.

Tack vare de finländska pi-loterna lyckades endast fem procent av bomberna träffa sina mål.

Marsch rör om i trafiken

TEXT & BILD LILIAN TIKKANEN

Den nya antologin Klartext (med all respekt). Ord om sexualitet och kön gavs ut i går, då riksdagen in-ledde behandlingen av den jämlika äktenskapslagen.

– Lagen har fått en väldigt stor symbolisk betydelse – en delorsak till att den inte god-kändes i fjol. Motståndare upp-lever kanske att tanken om en kärnfamilj eller det traditionel-la äktenskapet skulle förstöras, säger jeanette östman, som har två barn med sin partner. De vigdes i magistraten då kyr-kan inte kändes välkomnande.

I Klartext berättar tretton per-soner som tillhör en sexu-ell minoritet eller könsminori-tet om hur de har upplevt sina liv i Finland, bland dem ted urho.

– Vi tilldelades begrepp vi skul-le diskutera kring. Jag fick humor, ett bekant sätt att hantera min ho-mosexualitet, säger Urho.

Han anser att hbt-personer

Klartext om sexualitet

Vi ber inte om ursäkt för vår identitet. Nu är det vi som har ordet, säger bokaktuella Jeanette Östman.

Snellmansgatan, som spårvagnslinje 1 trafikerar på vardagarna, är delvis avstängd på lördag.

också kunde synas mera i vanliga situationer som inte enbart fokuse-rar på sexualitet, som till exempel familjeliv och skola.

– Berättelserna tar upp univer-sella teman – våld, kärlek, familj och hem – som de flesta kan kän-na igen sig i, och ger insyn i hur lagstiftning eller attityder påverkar vår vardag, säger Östman.

Hon och författaren johan-na korhonen upplevde att det fanns behov av en bok där hbt-personer får tala till punkt utan att bli ifrågasatta, kritisera-de eller värderade.

En av dem som intervjuas i Klartext är mirkka reko-la som gick bort innan boken kom ut. Enligt lagstiftningen var hon kriminell under hälften av sitt 80-åriga liv på grund av den sexuella identitet hon föd-des med.

– Det är gripande men nyt-tigt att läsa, säger Östman som är stolt över att Rekola fick en chans att bli hörd.

Enligt Östman behandlar lagstiftningen i Finland fortfa-rande minoriteterna orättvist.

– Tvångssterilisering av trans-könade borde förbjudas omedel-bart. Om samkönat äktenskap godkänns medföljer rättigheten att bli prövad som adoptivförälder. Men det sker inte om vi tystnar, säger Östman.

– Det går varken att tiga eller hota ihjäl oss. Bris-ter i lagen eller attityder får inte oss att försvinna, säger Jeanette Östman, redaktör för en färsk antologi om sexuella minoriteters vardag.

6 S M O C K A 6 / 2 0 1 4

INBLICK

I fjol delade fonder och stiftelser ut över 330 miljoner euro. Även i år delas en motsvarande summa ut av de 153 med-lemmarna i Delegationen för stiftelser och fonder.

Behöver du pengar?

TEXT SOFIA STRÖMGÅRD

Utgångspunkten för att lyckas få ett stipendium är naturligtvis att man uppfyller kraven som ställs på en mottagare. Kontrollera vilka för-utsättningarna är för att söka ett bi-drag, och kolla också när ansök-ningstiden går ut. Nu för tiden kan man oftast lämna in sin ansökan på webben.

Stipendier för studerande är i re-gel skattefria men det lönar sig att kolla upp saken i förväg. Trots att stipendierna är skattefria ingår de ändå i de inkomster som påverkar studiestödet. Alla stipendier bevil-jade av offentliga samfund som till exempel staten och kommunen är skattefria. Däremot får de bidrag som beviljats av en enskild eller pri-vatperson inte överstiga 19 728,90 euro (år 2013).

På skatteverkets webbsidor hittar man de färskaste uppgifterna. Hör man till de lyckliga som beviljas sti-pendium måste man komma ihåg att redovisa för sitt bidrag vid årets slut enligt de anvisningar man får från organisationen.

För tillfället kan man ännu ansö-ka om många stipendier. På webb-sidorna www.fyrk.fi och www.auro-ra-tietokanta.fi kan man söka bland olika stipendier och understöd un-der olika ämnesområden. Det lönar sig också att undersöka vad fonder-na skriver på sina egna webbsidor för att försäkra sig om att man har de rätta uppgifterna.

SÅ HÄR MYCKET DELAR FONDERNA UT: Att tänka på när man söker stipendium

S M O C K A 6 / 2 0 1 4 7

INBLICK

Studier

• Svenska studiefonden beviljar stipendier åt svenskspråkiga heltidsstuderande vid högskolor och uni-versitet.

• Föreningen Konstsamfundet och Svenska kulturfonden erbjuder stipendier för obligatorisk praktik för journalis-tik- och fotostuderande. Också yrkesverksamma journalis-ter kan ansöka om stipendier för fortbildning.

• Svenska kulturfonden erbjuder praktikplatser vid kul-turinstituten i bland annat Berlin, Oslo, Madrid och Brys-sel.

• Finland-Amerika Föreningarnas Förbund beviljar stipen dier för studier och forskning i USA.

• Konstsamfundet erbjuder stipendier inom bildkonst och konstindustri, musik och teater

• Finska Konstföreningen utdelar stipendier till utexami-nerade bildkonstnärer under 35 år.

• Undervisnings- och kulturministeriet beviljar under-stöd till konstnärer, filmproducenter och musiker.

• Stiftelsen Greta ja William Lehtisen säätiö understöder bildkonstnärer, industriella formgivare, tonkonstnä- rer och arkitekter.

• Museiverket understöder innovativa museiprojekt

• Stiftelsen Tre Smeder delar ut stipendier för kultur, idrott och samhällsnyttig verksamhet

Forskning

• Finska Vetenskapsakademin understöder flera olika vetenskapsgrenar inom forskning.

• Professorspool är en gemensam stipendiepool för 17 stif-telser som erbjuder forskningsstipendier för professorer.

• William Thurings stiftelse främjar vetenskapens, konstens, folkupplysningens och hälsovårdens utveckling i Finland.

• Jane och Aatos Erkkos stiftelse beviljar bidrag till forskning inom teknik, ekonomi, medicin, kulturella projekt och an-dra projekt som främjar psykiskt och fysiskt välmående.

• Börsstiftelsen i Finland understöder forskning om börs-branschen och fortsatta studier efter magisterexamen.

Fortbildning

• Svenska folkskolans vänner stöder evenemang inom bildning och kultur samt fortbildning på mässor och kurser.

• Stiftelsen Pro Juventute nostra understöder personer som arbetar med barn i skolor och daghem

• Svenska kulturfonden erbjuder resestipen-dier för kulturarbetare, konstutövare, journalis-ter och personal inom utbildning.

• Patricia Seppäläs stiftelse beviljar stipendier för att befrämja bildjournalistik och pressfotografi.

Om du vill hafinansiering för:

Kultur

Fondernas och stiftelsernas uppgifter är från 2013 och repre- senterar inte de sex största i Finland.

GRAFIK JENNY RÅMAN & NANNA STENBERG

8 S M O C K A 6 / 2 0 1 4

PÅ DJUPET

Bitcoin växer långsamtVille Juurinen hörde om bitcoin för första gången 2011 och blev intres-serad.

– Jag har inte köpt något direkt.Främst samlar jag bitcoin genom att ”mina”, alltså utvinna, och växlar dem till euro, säger Juurinen. Jag skaffar bitcoin vartefter och har gjort en vinst på flera hundra euro.

Att köpa bitcoin i investerings-syfte är kanske inte så bra, bedömer Juurinen. Valutans värde påverkas av hur människor säljer och köper, och bubblan kan spricka.

I Finland finns uppskattningsvis20 000 bitcoin-användare, enligt henry brade, vd för bolaget Prasos. Företaget upprätthåller webbportalen bittiraha.fi och handlar med bitcoin.

De som köpt större mängder bit-coin kommer att vilja använda peng-arna, tror Brade. Det leder till att fler företag erbjuder möjligheten att an-vända valutan.

– Det är lättare att använda bitcoin direkt än att växla dem till euro först, säger Brade.

För tillfället tar ett tjugotal före-tag i Finland emot bitcoin. Webbu-tiker och företag som erbjuder tjäns-ter inom sport och IT är mest repre-senterade.

Restaurangen Kynsilaukka i Röd-bergen tog i bruk bitcoin som betal-ningsmedel för ungefär en vecka se-dan. rasmus berg, restaurangchef och vd, ser betalningsmedlet som ett bland flera andra.

– Jag ser ingen orsak till att vi inte skulle erbjuda möjligheten att betala med bitcoin, säger Berg. Investering-

arna och riskerna är små. Kunden får räkningen i euro och betalar den ge-nom sin digitala plånbok i mobilte-lefonen. Inköpen går via en utomstå-ende serviceleverantör och redovisas till restaurangen i euro. Hittills har en kund betalat med bitcoin.

Finlands första bitcoin-automat finns på järnvägsstationen i Helsing-fors och togs i bruk i december 2013. Automaten är placerad i skivbutiken Levykauppa Äx. oskari kivimäki, bu-tikschef för skivaffären, beräknar att fem till sex personer använder auto-maten dagligen. Butikens kunder kan betala sina inköp med bitcoin direkt, men tillsvidare är det högst en person i veckan som valt det alternativet.

Om man har en digital plånbok kan man köpa bitcoin med kontan-ter i automaten. Företaget Prasos upp-rätthåller automaten och till fördelar-na hör att den är enkel att använda och att man får bitcoin direkt, enligt Brade.

För att använda bitcoin säkert måste användaren förstå den tekniska biten.

– Säkerhetsaspekten är tudelad, sä-ger Brade. I princip är det ett säkert system, men utan starkt IT-kunnande är det besvärligt att förstå sig på.

Alternativen är att ta i bruk en så kallad pappersplånbok, som kan an-vändas utan nätuppkoppling, eller låta ett företag förvalta valutan, en-ligt Brade.

Ville Juurinen håller med om att säkerheten är ett problem.

– Det är säkrast att spara valutan på sin egen dator, men om till exem-pel datorns hårddisk går sönder för-svinner allt. Man måste veta vad man gör.

Trots vissa säkerhetsproblem ser Brade positivt på framtiden. Enligt honom är det digitala valutafenome-net här för att stanna och han tror också på en vidareutveckling av tek-niken.

Berg tycker det är svårt att sia om framtiden, men konstaterar att om ef-terfrågan finns så ökar utbudet. Han tycker att Finland med sitt teknis-ka kunnande kunde gå i täten för ut-vecklingen.

Juurinen tycker det är dåligt att det finns flera olika virtuella valutor som tävlar om att vara störst och bäst.

– Framtidsutsikterna skulle för-bättras om de virtuella valutorna kon-centrerades till en valuta, säger Juuri-nen.

• Envirtuellvalutaskapad2009avpseudonymenSatoshiNakamoto.

•Valutanärdecentraliserad,ingencentralbankövervakar.

•Efterfråganochutbudavgörvalutansvärde.Enbitcoinvarpåtorsdagenvärd436,40euro.

•Bitcoinöverförsdirektmellanpersoner eller företag utan tredje partiettP2P-nätverkavdatorer.Transaktionernaärkrypteradeochhemliga.

•Såkalladminingbetyderattettinstalleratdatorprogram,ellerenköpttjänstpåwebben,görmate-matiskaberäkningarsomutvinnernya bitcoin.

Källor:FinancialTimes,bittiraha.fi,bitcoin.se,Wikipedia

VAD ÄR BITCOIN?

TEXT HANNA RISKABILD JESSICA BRANDER

”I princip är det ett säkert sys-tem, men utan starkt IT-kun-nande är det besvär-ligt att för-stå sig på.”

SVÅR ATT STYRA, SVÅR ATT HÅLLA TRYGG OCH OMÖJLIG ATT SPÅRA. MEN DENVIRTUELLA VALUTAN BITCOIN BLIRPOPULÄRARE, ÄVEN I FINLAND.

S M O C K A 6 / 2 0 1 4 9

PÅ DJUPET

Restaurang Kynsilaukka tog emot den första betalningen i bitcoin på onsdag kväll.

Restaurangchefen Rasmus Berg vid restaurang Kynsilaukka tror att möjligheten att betala i bitcoin kan locka turister.

1 0 S M O C K A 6 / 2 0 1 4

TILLBAKABLICK

NostalgitrippDÅ MAN FOTOGRAFERAR DAGENS HELSINGFORS EN GRÅDASKIG FEBRUARIDAG ÄR DET SVÅRT ATT NÅ UPP TILL CHARMEN I GAMLA FOTOGRAFIER. ÄNDÅ BERÄTTAR ALLA BILDER HISTORIER FRÅN SIN TID.

Vy längs Västra kajen (nuvarande Södra kajen) mot Senatstorget. I dag domineras samma gatubild i hög grad av bilar och trafik.Bild: Gustaf Sandberg

NYA BILDER CAMILLA BERGHÄLL

Järnvägstorget med National-teatern.Bild: Gustaf Sandberg

BILDERCA1890–1910SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET I FINLAND (www.flickr.com/photos/slsarkiva/sets/)

S M O C K A 6 / 2 0 1 4 1 1

TILLBAKABLICK

Svenska Teatern i Helsingfors ca 1906.Bild: K.E. Ståhlberg

Gamla studenthuset.Bild: Gustaf Sandberg.

1 2 S M O C K A 6 / 2 0 1 4

RECENSION

ansvarig utgivareLars Lundsten

chefredaktörTino Oksanen

producentIsabella Mattsson

ParadbildSLS

layoutJenny RåmanNanna StenbergNathalie HolmgrenTobias Pettersson

redaktörerSofia StrömgårdAxel NurmiBjörn UddHanna Riska

Camilla BerghällErika LindroosSara ÖstmanJessica Brander

utgivareSvenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet www.smocka.fi

TEXT ERIKA LINDROOSBILD SVENSKA TEATERN

Ibland blir det nästan så obehagligt att jag vill stiga upp och gå ut. Kvinna till salu liknar ingen pjäs jag sett förut. Det är pre-cis som det står på Svenska teaterns webb-plats, det är rått, rakt och nära. Det är märkligt hur bara ord kan åstadkomma den effekten.

Pjäsen är skriven av journalisten jean-ette björkqvist och bygger på bakgr-undsintervjuer och material från finländs-ka rättegångar som behandlat människo-handel. Stora delar av pjäsen, regisserad av marcus groth, är baserad på verkli-ga händelser medan en del scener är kon-struerade trots att de bygger på bakgrund-sarbete.

Ingen som ser pjäsen går hem oberörd och om någon har tänkt se den för att få en trevlig “feel good-kväll” kommer den personen att ångra sig. Det här är så långt ifrån det man kan komma. Samtidigt som det är obehagligt och man gärna skulle vil-ja hålla för öronen ibland är det en väldigt

bra pjäs. Den gör det den ska. Den provo-cerar och skapar debatt. När niklas åker-felt spelar en man som köpt sex och säger att det är fråga om en ”gemensam manlig erfarenhet”, ”det ligger i mannen natur” och att ”när kuken står slutar hjärnan att fungera” skulle man nästan vilja ställa sig upp och protestera direkt.

Här används inga milda ord. De säger som det är rakt ut hur hemska och äckliga orden än är och det är kanske just det den här debatten behöver. Vi vill inte tänka på att sådant här förekommer också i Finland och förtränger det hellre än diskuterar det.

Pjäsen består av fyra olika delar. Pub-liken får ta del av Katjas historia (spelad av anna hultin) om hur hon lämnar sin hemby i Östeuropa för att få ett bättre liv, men slutar som prostituerad i Helsingfors.

Katjas historia varvas med citat av män från olika rättegångar i Finland, upplästa texter där kvinnorna berättar sin historia och rena fakta bitar där skådespelarna dis-kuterar med publiken.

Kvinna till salu har premiär på Svenska teatern i dag.

Rått och gripande

Anna Hultin och Niklas Åkerfelt spelar okonstlat och skippar förskönande omskrivningar.