• Vad är resultatanalys och varför är den så viktig för en skolas utveckling?

• Vad innebär det att leda systematiskt förbättringsarbete och hur kan ett sådant ledarskap se ut?

• Hur kan resultatanalys och kvalitetsförbättringar genomföras i praktiken?

• Vilka problem och möjligheter finns det i arbetet med resultatanalys och kvalitetsförbättringar?

Frågeställningar

Resultatanalys är en sammanfattande beteckning för uppföljning och utvärdering av verk- samhetens resultat. Det handlar om att blicka bakåt för att kunna ta tillvara erfarenheterna i det fortsatta arbetet.

Tanken med att ”se i backspegeln” är att kunskap om det som inträffat och gjorts ofta är av värde för beslut som rör framtiden.

ESV (2003). Resultatanalys för nybörjare 2003:17

Resultatanalys – att se i backspegeln

”Skolans resultat bör sannolikt kunna utvecklas ytterligare om rektorn och lärarna utvärderar elevernas resultat för att skapa en helhetsförståelse, det vill säga en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör och utvärderar för att strukturera, skapa en helhetsbild, tolka underlag och mål samt söka framgångsfaktorer respektive orsaker till varför målen inte nåtts. Ett viktigt incitament i ett kvalitetsarbete är att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov”

(Inspektionsrapport)

Skolutveckling genom resultatanalys

Utvärderingsfokus och principer

• Utvärderingsfokus har förskjutits från ensidigt fokus på

förutsättningar och resultat till en djupare analys av verksamheten och särskilt undervisningen

• Skolan ska se sina insatser som en förutsättning för elevernas utveckling – det är skolans ansvar.

• En elevs misslyckande ska ses utifrån hur väl skolan lyckats i sitt uppdrag. När en elev inte lyckats nå målen är det ett lärarproblem och ett rektorsproblem.

Input Output

Lär känna din påverkan! John Hattie

”Detta sätt att se på resultat tvingar alla till en, vad man skulle kunna kalla, ’synvända’. Det är inte barnets/elevens förmodade förutsättningar som ska fokuseras. Istället är intresset riktat mot förskolans/skolans kompetens att möta var och en utifrån individuella förutsättningar”.

(Rapp 2011)

Synvända

Struktur- kvalitet

Analysmodell

Tre kvalitetsdimensioner:

Process- kvalitet

Resultat-kvalitet

• Analys = plocka isär och sedan sätta ihop till en helhet.

Söka efter mönster och avvikelser. • Resultatanalys i skolan handlar om att synliggöra

inverkande faktorer för att sedan sätta ihop dessa till en helhet – skapar förståelse för det resultat som åstadkommits.

Strukturkvalitet Ger skolan dess förutsättningar och begränsningar. Ex personella och materiella resurser, elevgruppen, mål och regler, Processkvalitet Vad skolan gör av de förutsättningar som finns. Ex undervisning, organisering, tankar, attityder, mötet lärare och elev, pedagogiskt ledarskap, planering och utvärdering. Resultatkvalitet Resultaten av verksamheten och därmed uppfyllelsen av uppsatta mål.

Vad är kvalitet?

11 september 2015

Strukturkvalitet

• Lärartäthet

• Personaltäthet

• Behörighet bland personal (lärare + övrig personal)

• Materiella resurser

• Organisation, ledning och kvalitetssäkring - Mål och planer

Processkvalitet

• NSI

• Mål med studier + ISP/IFS

• Kunskap och lärande - Individualisering - Undervisn. plan och organisering.

• Delaktighet och inflytande

Struktur Prestation Effekt / outcome På kort och lång sikt

Resultat

Effektstudie

SPU Statistik

Process

Kvalitetsgranskning

Resultatkvalitet

• Lärsträcka

• Betyg

• Avbrott

Resultatkvalitet

• Normer och värden -Social inklusion - Betydelse av vux (självkänsla och motivation)

• Sysselsättning

• Måluppfyllelse (individens egna mål)

• Vilka resultat ska redovisas? • När ska resultatet redovisas och analyseras? • Vad betyder variationen i siffrorna? • Skiljer sig resultaten mellan olika grupper? • Inom vilka kunskapsfält brister det? • Vilka mönster finns det i resultaten? • Skiljer sig resultaten mellan pojkar och flickor? • Vad måste undersökas i detalj för att förstå orsakerna

till resultaten? (hypotesbildning) • Hur ska detta undersökas? (hypotestestning) • Vad ytterligare måste undersökas för att få en

komplett bild?

Synliggör resultat!

Resultat

Didaktik Materiella resurser

Elevgruppens sammansättning

Särskilt stöd Ledarskap

Personella resurser

Orsak och verkan

• Sätt fokus på det som går att påverka! • Reflekterande och kritiska frågor bidrar till distans -

att ställa sig lite vid sidan av • Kritiska reflekterande frågor gallrar bort förhastade

slutsatser och missuppfattningar • Fråga Varför inte Vem • Sök rotorsaker

Formulera frågor

”När utvärderingen utgår från lärarna egna frågor blir frågorna den inre drivkraften. Man äger frågan så att säga. Men frågorna måste också bli möjliga att besvara utan alltför sofistikerade metoder”. (Alexandersson 2003)

Använd olika underlag

Kvantitativa underlag • Betygsstatistik • Enkäter • Mätetal/nyckeltal

Kvalitativa underlag • Loggböcker • Intervjuer • Lektionsuppföljning

• Bedöm och värdera verksamheten utifrån uppsatta mål, kriterier och fastlagd planering

• Balansera yttra och inre förklaringsperspektiv • Grip tag i det som gör skillnad

Liten insats Stor insats Stor effekt Liten effekt

Utmana Genomför

Släng Möjlig

Värdera och förbättra verksamheten

Fokusera och utgå från det som redan finns

Vad? – individanpassning Hur? – via utvecklingssamtalen Systematik

Skolan (skolans samlade bedömning GLK)

Arbetslag (arbetslaget utvärdering - GLK) - Gjort - Lärt - Klokt att göra

Grupp (lärarens egen självvärdering - GLK)

Individ (utvecklingssamtal)

Exempel Grundskola

Matematiken kräver att inläraren behärskar alla delar samtidigt eftersom de bygger på varandra

Många elever saknar erfarenhet av praktisk tillämpning av matematik. De har aldrig fått lära sig använda en linjal eller passare.

Många elever har orealistiska förväntningar och dålig uppfattning om vilken arbetsinsats som krävs.

Många elever saknar erfarenhet av praktisk tillämpning av matematik. De har aldrig fått lära sig använda en linjal eller passare.

Många uppgifter i läromedel och nationella prov är utformade för ungdomar

Ökad individualisering leder till mer administration för lärarna och mindre tid för pedagogiska möten och utveckling

Matematiken kräver att inläraren behärskar alla delar samtidigt eftersom de bygger på varandra

• Forskning visar att på lärarens betydelse och undervisningens kvalitet.

(Håkansson & Sunberg 2012, Hattie 2009, Gustafsson & Myhrberg 2002, McKinsey 2007)

• Det spelar roll vad skolor gör! Det går att göra skillnad! (Skolverket 2001 – Varför når inte alla elever målen?)

• Ex på framgångsfaktorer: formativ bedömning, återkoppling på prestationer, mångsidiga stödinsatser….

• …….men också förväntningar och bemötande • Forskning om tjänstekvalitet - ”sanningens

ögonblick”- och Statsvetenskaplig forskning - ”mötet utförare och brukare”.

Undervisningen i fokus

De framgångsrika skolorna som vi har hittat under vår skolresa, resan genom landet för att hitta de framgångsrika skolorna, har olika metoder för att få med eleverna. Men en gemensam nämnare sticker ut: De har slutat skylla ifrån sig.

För precis det var vad många av dem gjorde. Förut. Att eleverna misslyckades var alltid någon annans fel. På lågstadiet gjorde man inte det man skulle, tyckte mellanstadielärarna. På högstadiet hette det att mellanstadiet hade brister. Eleverna var stökiga, föräldrarna outbildade.

Rektor Roger Sunvén, rektor vid Strövelstorps skola utanför Ängelholm sedan två år tillbaka, satte ord på den, vad det tycks, vanliga inställningen till elevers svaga resultat:

– Man försökte hitta förklaringar i annat i stället för att titta på vad vi kunde göra för att garantera en så bra undervisning som möjligt.

För fem år sedan gick 39 procent av skolans elever ut nian med godkänt i alla

ämnen. I dag ligger andelen på 90 procent och skolans lärare arbetar ständigt med att granska sin egen – och varandras – undervisning. ”Kunde jag ha gjort annorlunda?” är första frågan som skolpersonalen i dag ställer sig när elever misslyckas.

(ur Svenska Dagbladets artikel Tydliga mål väg till skolors framgång i artikelserien Skolresan)

Elevens framgång - skolans ansvar

• Reflekterande praktiker

• Lärare som kvalitetsutvecklare

• Professionellt förhållningssätt

Förutsättningar för självvärdering

Utifrån vetenskaplig grund beforska sin egen praktik och leta efter bevis Ståndpunkter/förhållningssätt - Lärandet ska vara synligt för den som lär sig Kritisk framgångsfaktor - Synligt lärande och formativ bedömning på alla nivåer i hela

organisationen

Självärdering och speglingsbesök - Ser jag den kritiska framgångsfaktorn – vilka tecken ser jag som

tyder på att den finns ….i skolan? ….hos lärarna? Vad behöver förbättras? ….i undervisningen? ….hos eleverna?

Exempel gymnasieskola

Ur examensordningen: För lärarexamen skall studenten, - Visa förmåga att självständigt och tillsammans

med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen och annan pedagogisk verksamhet och delta i ledningen av denna,

- Visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden (SFS 2007:129)

Lärarutbildningen

Utmaningar…. Det finns ett mönster i landets skolor att inte analysera elevernas studieresultat kopplat till genomförandet av undervisningen. Varför och är skolor unika i detta sammanhang?

Lärare = gatubyråkrater (polis, sjukvård, skattemyndighet och socialtjänst) Gatubyråkrati = klienter är inte i kontakt med myndigheten frivilligt, oklara mål och målkonflikter, resurserna upplevs som otillräckliga och känsla av överbelastning i arbetet, hantera spänningen mellan brukarnas krav och begränsade resurser.

För att hantera detta: • fasta arbetsrutiner • tenderar att förlägga

problem hos enbart eleverna eller andra yttre faktorer

Systematik

Strukturkvalitet + Processkvalitet = Resultatkvalitet

Professionellt förhållningssätt

Pedagogiskt ledarskap

… och möjligheter

Rektors ansvar för resultat och kvalitet

Skollagen: ”rektor som pedagogisk ledare och chef för lärarna har det övergripande

ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen och skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till kunskapskraven”

Gustav Vasa tid - se till lärarna förde ett anständigt och nyktert leverne 1600 - skötte bokföringen av elever, antagning, följa upp

elevernas flit och framsteg , utfärda betyg 1967 - skolledarutbildning med inriktning på

skoladministration för folkskolerektorer Lgr 80 - planeringsuppgifter, schemaläggning, externa

kontakter

I takt med försämrade skolresultat ökar ropen på pedagogiskt ledarskap Men vad är det? • Anpassat ledarskap • Leda lärares lärande • Säkerställa vetenskaplig grund och

beprövad erfarenhet • Hävda det nationella uppdraget

Pedagogiskt ledarskap

• Balans mellan produktionens logik och utvecklingens logik

• Transformativt ledarskap – att skapa en kultur som stimulerar och inspirerar till att arbeta för gemensam verksamhetsutveckling (Hallerström 2010)

• Vår verksamhetslogik för skolan • Utgå från det som finns i

infrastrukturen • Hitta fokus i forskningen

Leda lärares lärande

• Hjälp lärarna att hitta systematiken i lärandet – kvalitetshjulet

• Verka för ”synvändan” • Verka för en kultur där man frågar

varför och inte vem • Ha respekt för den professionella

läraren ……men utmana också • Verka långsiktighet och uthållighet • Verka för delaktighet och samarbete

Leda lärares lärande

Det gemensamma är att de alla är huvudman för skolan – ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med de nationella styrdokumenten. Kommuner är olika!

Det kommunala perspektivet

• Gapet mellan den politiska sfären och den pedagogiska sfären behöver minska

• Rektorer och lärare behöver stöd • Samverkan och gemensamt ansvar • Förutsättningar + Process = Resultat

Erfarenheter

Villkor för skolutveckling

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

Skolans resultatsynliggörs på sådant sättatt mönster och variation

kan utläsasSkolan söker förklaringar

till resultaten utifrånsåväl yttre som inre

faktorer

Skolan använder olikaunderlag för att

utvärdera undervisningen

Skolan bedömer ochvärderar undervisningenutifrån uppsatta mål och

fastlagd planering

Skolans lärare harförmåga att enskilt och

tillsammans andraplanera, genomföra,…

Skolans rektor lederlärarna lärande genomatt skapa en systematik

för resultatanalys

Skolans rektor verkar fören skolkultur med höggrad av självvärderingoch kollegialt lärande

Det finns en balansmellan produktionens-och utvecklingens logik

Kommunen efterfrågaroch stödjer arbetet med

systematisktkvalitetsarbete

Kommunens styrning ochledning av

skolverksamhetenpräglas av samverkan…

Seri

Tack för uppmärksamheten!