Rörelseapparaten

•  Anatomi  och  fysiologi   •  Roland Bendroth •  P.G.Dipl.Image Reporting,BCU,UK •  Beskrivande Radiograf •  Klinisk Vejleder •  BDA •  Nordsjaellands Hospital •  Hilleröd, DANMARK

SKELETTET

Benceller

Osteoblast – bygger upp Osteoklast – bryter ner Osteocyt- står för benvävnadens underhåll

Figure 4. An osteoclast, osteoblasts and osteocytes (across the bottom) Källa: The National Institutes of Health (NIH)

Epifys (ände) Epifysskiva – tillväxtzon Diafys (skaft) Kompakt ben Spongiöst ben

Röd benmärg Märghåla

Gul benmärg Periost Kalciumfosfat

(Ca3(PO3)2 ) Kollagen

Benvävnad

Bild 7.1 Rörben (lårbenet) i genomskärning, (Människokroppen, Sand 2006)

Tillväxt

Epifysskivan Tillväxthormon Insulinliknande tillväxtfaktor (IGF-1) Thyroideahormon Könshormon

Skelettröntgenbilder

Vänster hand (flicka 11 år) Höger fot

Benindelning

Rörben Korta ben Platta ben Oregelbundna ben

Skelettets uppgifter

Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Producera blodkroppar Vara mineraldepå

SKALLEN = CRANIUM

=  Pannben  =  Hjässben  

=  Näsben  

=  Nackben  =  Tinningbenet  

=  Okben  !  =  Överkäksben  

=  Underkäksben  

=  Tårben  =  Silben  =  Kilben  

7 = Stora nackhålet Foramen magnum

SINUS = BIHÅLOR •  Sinus frontalis = Pannhålor •  Sinus maxillares = Käkhålor •  Sinus ethmoidales = Silbenhålor •  Sinus sphenoidales = Kilbenshålor ORBITA = ÖGONHÅLA SUTURER=BENSÖMMAR FRÄMRE FONTANELLEN

RYGGRADEN = COLUMNA VERTEBRALIS

Vertebrae cervicales CI-CVII Halskotor, Halsrygg

Vertebrae thoracicae ThI-ThXII Bröstkotor, Bröstrygg

Vertebrae lumbales LI-LV, Ländkotor, Ländrygg

Os sacrum, korsbenet, Korsryggen

Os Coccygis, coccyx svansbenet

1.  Halsryggslordosen 3. Ländryggslordosen 4. Bröstryggskyfosen Scolios

4

3  

Dens axis

Kota = vertebra, kotor = vertebrae

1.  Processus spinosus, taggutskottet

2.  Arcus vertebrae kotbågen

3+9Processus transversus, tvärutskottet 4.Foramen vertebrale, kothålet 6. Corpus vertebrae, kotkroppen 8.Processus articularis, ledutskottet

Discus intervertebralis = mellankotsskiva

Foramen intervertebrale = mellankotshål

THORAX = BRÖSTKORG

Revben, costa I-XII, costae I-VII fäster direkt på sternum VIII-X indirekt på sternum, bildar revbensbågen, arcus costalis XI-XII slutar fritt i bålväggen

Sternum, bröstbenet

Clavicula = nyckelbenet, scapula = skulderbladet

Med  Lat  

acromion

Acromioclavicular-leden Sternoclavikular-leden

Processus Coracoideus

På scapulas baksida finns en benås som heter spina scapulae

Cavitas glenoidalis = ledpannan på scapula)

Humerus = överarmsbenet

Caput humeri Collum anatomicum Collum chirurgicum

Epikondyler (lat + med)

Lat.   Med.  

Tuberculum majus

Tuberculum minus

Ulna = armbågsbenet, radius = strålbenet

Lat   Med  

Processus styloideus ulnae

Processus styloideus radii

Handen = Manus

1.  Falangben a.distal b.medial c.proximal

2.  MCP-led metacarpophalangealled 3.  DIP-led distal interfalangealled 4.  PIP-led proximal interfalangealled 5.  Metacarpalben, mellanhandsben 6.  Carpalben handlovsben 8st varav

båtbenet är ett 7. Os scaphoideum båtbenet 8. Radius 9. Ulna

Handens fingrar benämns I-V och räknas från tummen

1  2  3   4  

5  

6   7  8  9  

Pelvis = bäcken

A.  Os ilium tarmbenet B.  Os sacrum korsbenet C.  Acetabulum höftledspannan D.  Os pubis blygdbenet E.  Symfysen blygdbensfog F.  Os Ischii sittbenet G.  Crista ilica höftbenskammen H.  Spina ilica superior I.  Sacrum J.  Sacroiliacaleder

A+D+F= Os coxa höftben

H  

G  J  

I  

Femur = lårben (sett bakifrån)

A.  Caput femoris lårbenshuvud B.  Collum femoris lårbenshals C.  Trochanter major D.  Trochanter minor E.  Femurkondyler (lat. och

med.) Lat.   Med.  

A  

B  C  

D  

E  

Tibia = skenben, fibula = vadben

Laterala och mediala malleolerna Laterala och mediala Tibiakondylerna Eminentia intercondylaris Caput fibulae Tuberositas tibiae      

Lat.  

Med.  

Fot = pes, pedis Hälben calcanus Språngben talus Vristben tarsalben 7st varav hälbenet och språngbenet är två. Mellanfoten metatarsalben Tåben falangben (se handen) Fotens tår och mellanfotsben benämns I-V och räknas från stortån.

Könsbetingade skillnader i bäckenformen

•  Märks tydligt först efter puberteten •  Kvinnliga bäckenet är rymligare, lägre och

bredare •  Bäckeningången mer hjärtformad hos mannen

och mer oval hos kvinnan •  Bäckenutgången är trängre hos mannen

eftersom sittbenens utskott sitter närmare varandra än hos kvinnan

LEDER

LEDER

• Articulatio • Förbindelse mellan ben

-Synovialled - äkta led -Fog

• Fibrös förbindelse • Broskförbindelse

Synovialled

Bild 7.5 a Schematisk teckning av en synovialled. (Människokroppen, Sand 2006)

Ledhuvud med ledbrosk (brosk=chondros) Ledpanna med ledbrosk !

Broskskiva – disk, menisk Synovialmembran omger leden, synovialvätska ledvätska

minskar friktion förser brosket med näring

Ledkapsel Ledband – förstärker leden inuti eller/och utanför leden Bursa – slemsäck

hindrar friktion mellan sena/muskel och ben

Synovialleder

Kulled Gångjärnsled och Vridled

Axelleden

•  Caput  humeri  (ledhuvud)  och  cavitas  glenoidalis  (ledpanna)  bildar  leden  

•  Kapseln  är  slapp,  nästan  ingen  förstärkning  av  band  •  Acromion  och  processus  bildar  ledens  tak  •  Ledpannan  är  fyra  gånger  mindre  än  ledhuvudet  •  Kroppens  mest  rörliga  led  •  Kulled  

Armbågsleden

•  Humerus,  ulna  och  radius  ligger  i  samma  kapsel  och  består  av  tre  leder  

•  Humerus  och  ulna  ledar  mot  varandra  genom  olecranon  (ledpanna)  och  mediala  humeruskondylen  (ledhuvud).  Gångjärnsled.  

•  Laterala  humeruskondylen  och  radius  ledar  mot  varandra.  (Tveksam  kulled.)  

•  Radius  och  ulna  ledar  mot  varandra.  Vridled.  

Höftleden

•  Caput  femoris  är  ledhuvud  och  acetabulum  ledpanna  •  Stor  rörelseförmåga  •  Säkras  med  kra_iga  och  talrika  muskler  •  Kulled  

Knäleden • Femurkondylerna – ledhuvud

• Tibia – ledpanna

• Patella knäskålen

• Menisker lat. och med.

• Korsband främre och bakre

• Kollateralligament lat. och med.

• Patellarsenan

• Gångjärnsled

MUSKLER

MUSKLER -muskelns uppbyggnad

Muskelcellen = muskelfiber

Den neuromuskulära synapsen: Motorändplatta

• Nervimpuls – elektrisk signal

• Transmittorsubstans frisätts till synapsspalten genom exocytos

• Transmittorsubstans är ett ämne som vidarebefordrar nervimpulsen mellan två celler

-acetylkolin i den neuromuskulära synapsen -lagras i vesikler i nervändslutet

• Mottagarmolekyler, receptorer i muskelcellens membran aktiveras

• Muskelcellen depolariseras – kontraktion utlöses • Transmittorsubstansen bryts ner av ett enzym i synapsklyftan så att signalen avbryts Bild 4.7 En neuromuskulär synaps

(Människokroppen, Sand 2006)

SARKOMER, AKTIN, MYOSIN, Z-BAND

Z-band

Sarkomer Myosin Aktin

1.  Nervändslutet bildar synaps med flera muskelceller

2.  En aktionspotential utlöses i muskelcellen och

sprider sig via T-rören, vilket medför att

3.  Ca kan ta sig från sarkoplasmatiska retiklet till

cytosolen, vilket medför att

4.  Aktinfilamentet blottläggs för myosinhuvudena,

vilka binder sig till aktinfilamentena

5.  Myosinhuvudena vrids och aktinfilamentena förskjuts

i förhållande till myosinfilamentena och sarkomeret

förkortas

6.ATP binder sig till myosinhuvudena och

förbindelsen aktin-mysin bryts

7.ATP spjälkas och den frigjorda energin rätar

upp myosinhuvudena

8. 4-7 upprepas så länge det finns en förhöjd

nivå av Ca i cytosolen

9. Jonpumpar pumpar ut Ca ur cytosolen

och tillbaka till sarkoplasmatiska retiklet.

10. Muskeln slappnar av

Från blodet till muskelcellen -Glukos -Syre -Fettsyror

Till blodet från muskelcellen -mjölksyra

Isometrisk – Isoton muskelkontraktion Agonister – Antagonister Ursprung – Fäste Extensorer (sträckare) – Flexorer (böjare) Senor - senskidor

m. sternocleidomastoideus

• Bröstbenet till utskottet bakom örat • Påverkar huvudets rörelser

m. scalenii

•  Tre st på var sida om halsen • Går mellan översta revbenen och halsryggen • Hjälper till vid forcerad andning

m. trapezius

• Från nackbenet och hals-bröstryggen till skulderbladet och nyckelbenet

• Påverkar skuldergördeln och i viss mån övre extremiteterna

m. deltoideus

• Från skulderbladet och nyckelbenet till överarmens utsida

• Lyfter överarmen

m. pectoralis major

• Från bröstkorgens framsida till överarmen

• Påverkar överarmens rörelse

m. latissimus dorsi

• Från ryggen till överarmen

• Påverkar armens rörelse

m. biceps brachii och m. triceps brachii 1.  m. biceps brachii • Böjer armbågsleden • Från skulderbladet till proximala underarmen

2. m.triceps brachii • Sträcker armbågsleden • Från skulderbladet och överarmsbenet till underarmen

m.m. intercostales externa och m.m.intercostales externa

1. m.m. intercostales externa • Inandning • Ytterst mellan revbenen

2. m.m. intercostales interna • Utandning • Innerst mellan revbenen

Diaphragma = mellangärdet

• Viktigaste andningsmuskeln (inandning) • Avgränsar brösthålan från bukhålan • Deltar i bukpressen • Har hål för kärl och matstrupe • N. phrenicus

Bukmuskulaturen • 1. m.obliquus externus abdominis, m.obliquus internus abdominis, m.transversus abdominis • Skyddar bukorganen • Bukpress • Rörelser i bålen

• 2. m. rectus abdominis • Framåtböjning • Från bröstbenet till blygdbenet

m. erector spinae

• Från bäckenet till nackbenet

• Kroppshållningen • Används då ryggen ska rätas ut

m. gluteus maximus, medius och minimus

• Från bäckenet till lårbenet

• Sätesmusklerna

• Sträcker höften

m. iliopsoas

• Från ryggraden och bäckenet till lårbenet

• Böjer höften

m.quadriceps femoris

• Från bäckenet och proximala lårbenet till skenbenet

• Lårets framsida

• Sträcker knäleden

m. biceps femoris

• Från sittbenet till underbenet • Lårets baksida

• Böjer knäleden

• Ingår i hamstringsmuskeln

m. triceps surae

• Från underbensbenen och distala lårbenet till hälbenet

• Fäster på hälbenet via achillessenan = hälsenan

• Tårna mot golvet

Extensorer = sträckare Flexorer = böjare