Vilt i trafikenPersonskador och viltolyckor

Mats Lindquist

Älgskadefondsföreningen

Bakgrund

Viltolyckornas omfattning:

• Nästan hälften av alla trafikolyckor är kollision med klövvilt

• Varje dag inträffar ca. 100 olyckor med klövvilt i Sverige

• 1-2 personer skadas varje dag i viltolyckor

• Ca. 10 personer dödas varje år i viltolyckor

Bakgrund

1950 1960 1970 1980 1990 2000 20100

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000Svårt skadade Döda

1950 1960 1970 1980 1990 2000 20100

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

18000

20000

Lindrigt skadade

Antalet svårt skadade, dödade samt lindrigt skadade i personbilar åkande personer från 1960 till 2008 i Sverige.

2008 blev följande antal dödade samt svårt skadade personbilsåkande i kollision med djur (älg).

• 4 dödade av totalt 251 1,6 % • 50 svårt skadade av totalt 2330 2,1 %

Är då älgkrockar ett problem vad beträffar personskador?

Generella skillnader i skademekanismer mellan frontalkollision, sidokollision samt älgkollision.

Bakgrund

Frontalkollision Sidokollision Älgkollision

Framförallt risk för skador på huvud och nacke i älgkollisioner.

BakgrundKodning av skador enligt AIS-skalan (Abbreviated Injury Scale). Varje AIS-värde är kopplat till en risk att avlida av skadan. Eftersom begreppen lindrig och svår skada är definierade genom skadans AIS-värde är också dessa begrepp kopplade till en risk att avlida av skadan.

AIS-värde

Betydelse Exempel

1 Lätt skada Blåmärke

2 Moderat skada Sårskada

3 Allvarlig skada Lårbensbrott

4 Svår skada Hjärnblödning

5 Kritisk skada Aortaruptur

6 Maximal skada Krossad skalle

Svår skada

Lindrig skada

Begreppet svår skada innebär ett brett spektrum av skador.

BakgrundSvåra skador på huvud och nacke bör ges en större uppmärksamhet än svåra skador på andra kroppsdelar. Bakgrunden till detta är att dessa skadors långsiktiga konsekvenser kan vara stora, både vad beträffar sociala* samt yrkesmässiga** handikapp.

AIS 1 AIS 2 AIS 3 AIS 4 AIS 5

Huvud 5.0 12 45 80 100

Nacke 9.7 40 55 100 100

Ansikte 2.4 10 60 60 n.a.

Övre extremiteter 4.2 10 65 100 n.a.

Nedre extremiteter och pelvis

1.6 20 35 60 100

Bröst 0.0 0.5 0.7 15 15

Bröstrygg 0.9 20 55 100 100

Buk 0.0 0.0 4.5 10 10

Ländrygg 1.6 25 45 100 100

Skadors risk för att leda till en medicinsk invaliditet på minst 10 %.**

• Adams, J.H., Graham, D.I., Murray, L.S., and Scott, G., 1982, "Diffuse axonal injury due to nonmissile head-injury in humans - an analysis of 45 cases," Annals of Neurology, Vol. 12, No. 6, pp. 557-563.

Sigrun Malm, Maria Krafft, Anders Kullgren, Anders Ydenius and Claes Tingvall “Risk of Permanent Medical Impairment (RPMI) in Road Traffic Crashes” AAAM 2008.

• Data från STRADA.

• Bältade åkande i personbilar (Bilbälte angivet som skyddsutrustning)

• Svåra skador (MAIS≥3), enbart sjukhusrapporterade.

• Totalt 1462 åkande i materialet, 68 % förare.

• 40 % kvinnor samt 60 % män i materialet.

• 80 % hade MAIS 3, 16 % MAIS 4 samt 4 % MAIS 5.

Material

Resultat

40%

2%13%

9%

1%3%

18%

5%2%

2%1%3% 1%personbilbuss/spårvagnträd/stolpelastbil/trailer/släptraktor/truckälgrolloversingel UNShus/byggnadräckesten/bergdike

Fördelning av konfigurationer för de 1462 svårt skadade åkande.

Älgkrockar utgör 3 % av totala antalet svårt skadade.

Resultat

Huvud eller nacke Ansikte Torax Buk eller pelvisorgan Extremiteter eller pelvisskelett

0

100

200

300

400

500

600

AIS 3 AIS 4 AIS 5

Skadepanorama för de 1462 svårt skadade åkande.

Svåra skador på huvud eller nacke analyseras vidare.

Resultat

33%

1%

10%

8%1%8%

22%

8%

1%2%2%3% 1% personbil

buss/spårvagnträd/stolpelastbil/trailer/släptraktor/truckälgrolloversingel UNShus/byggnadräckesten/berg

Fördelning av konfigurationer åkande med svåra skador på huvud eller nacke.

Älgkrockar utgör 8 % av antalet svåra skador på huvud eller nacke.

Resultat

personbil

buss/s

pårvagn

träd/s

tolp

e

last

bil/tra

iler/s

läp

trakt

or/tru

ck älg

rollo

ver

singel U

NS

hus/byg

gnadrä

cke

sten/b

ergdike

övrig

t0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

AIS 5AIS 4AIS 3

Fördelning av antalet svåra skador på huvud eller nacke på olika konfigurationer.

Mest skador på huvud/nacke orsakas i rollovers samt i kollisioner med andra personbilar. Älgkrockar orsakar ungefär lika mycket svåra skador på huvud/nacke som stolpe/träd kollisioner samt krockar med lastbilar. Älgkollisioner orsakar 19 % av AIS 5 skadorna på huvud/nacke.

Sammanfattning• Den officiella statistiken anger att älgkrockar ligger bakom cirka 2 %

av de svåra skadorna för åkande i personbilar. • Begreppet ”svåra skador” innehåller ett brett spektrum av skador.• Skademekanismen i älgkrockar medför störst risk för skador på

huvud/nacke.• Svåra skador på huvud/nacke medför en stor risk för både sociala

och yrkesmässiga handikapp.• Älgkrockar står för 8 % av de svåra skadorna i huvud/nacke i det

studerade materialet vilket är ungefär samma andel som kollisioner med träd/stolpar samt lastbilar producerar.

• Av kritiska skador (AIS 5) i huvud/nacke stod älgkollisioner för 19 %.• Detta medför att älgkrockar måste betraktas som mer allvarliga än

vad den officiella statistiken anger. • Vi föreslår en fortsatt studie där man försöker kvantifiera antalet

viltrelaterade dödsolyckor.