30
H | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg Effektsamband för cyklister och gåendes trafiksäkerhet 2011-01-12 - Olycksmodeller och effektberäkning

Session 18 Thomas Jonsson

Embed Size (px)

DESCRIPTION

 

Citation preview

Page 1: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Effektsamband för cyklister och gåendes trafiksäkerhet

2011-01-12 - Olycksmodeller och effektberäkning

Page 2: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Bakgrund

• Nuvarande effektsamband (Vägverkets EVA-modell)– Huvudsakligen för motorfordon– Bygger på polisrapporterade olyckor– Huvudsakligen för landsbygd

• Nytt underlag– STRADA Sjukhus

• Cykling i fokus

Page 3: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Projektöversikt

Mål:• Förbättrade effektsamband för cyklister och

fotgängares säkerhet

Projektdelar:• Sammanställning av åtgärdseffekter• Olycksmodeller• Utveckling av kalkylverktyg (liknande Lill-EVA)

Page 4: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Effektsamband - Beräkningsgång

• Olycksmodell (och olyckshistorik)– Nuläge– Framtid utan åtgärd

• Åtgärdseffekt– Framtid med åtgärd

Page 5: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

OLYCKSMODELLER

Page 6: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Olycksmodeller - Struktur

Separata modeller för:• Korsningar mellan två huvudgator• Huvudgatulänkar (inkl. korsningar med lokalgator)• [Utanför huvudgatunät]

Modellskattningar för olika miljöer, uppdelning baserad på:• Hastighetsgräns• Antal körfält• Separeringsgrad av cykeltrafik

Avvägning mellan uppdelning i homogena grupper och att fortfarande ha tillräckligt många objekt i varje grupp

Page 7: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Data - Tätorter

Data har samlats in för huvudgatunätet i sex tätorter:• Göteborg (delar)• Halmstad• Helsingborg• Kristianstad• Umeå• VästeråsTätorterna är utvalda med utgångspunkt från tillgång till data

från STRADA-sjukhus

Page 8: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Datakällor

• STRADA - Antal olyckor och skadade 2003-2008• Kommun - Motorfordonsflöde• Egna fältmätningar - Flöde av fotgängare och cyklister

samt Miljöbeskrivning

Page 9: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Antal gatulänkar per länktyp

Hastighetsgräns och antal körfält

Cykel-separering

Ej Cykel-separering Totalt

30 25 13 382 21 12 334 4 1 5

50 194 68 2622 148 60 2084 46 8 54

70 42 18 602 20 11 314 22 7 29

Totalt 261 99 360

Page 10: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Antal korsningar per korsningstyp

Reglerings- Antal armar

form 3 4 5 Totalt

Cirkulation 2 9 2 13

Signal 8 29 37

SVH 6 7 13

Stopp 2 2

Väjning 5 5 10

Högerregel 1 1

Totalt 16 45 2 63

Page 11: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Modell - Indelning

Olyckstyper• Motorfordon – Cykel• Cykel-Singel & Cykel-Cykel• Motorfordon – Fotgängare• Fotgängare – Singel

Page 12: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Gatulänkar - Cykel• 30 km/h• 50 km/h - Separerad cykeltrafik - 2 körfält• 50 km/h - Separerad cykeltrafik - 4 körfält• 50 km/h - Cyklister i blandtrafik• 70 km/h

Gatulänkar – Fotgängare• 30 km/h• 50 km/h - 2 körfält• 50 km/h - 4 körfält• 70 km/h

Korsningar• Ingen Uppdelning

Modell – Indelning

Fotgängare antas alltid vara separerade längs gatan

Ingen uppdelning efter miljö för korsningar på grund av det låga antalet (13) korsningar av typen cirkulationsplats och stopp/väjning/högerregel.

Page 13: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Modell - Indelning

• En avvägning har fått göras mellan att ha separata modeller för olika platstyper och att få så stabila (signifikanta) modeller som möjligt

• Alla parametrar är inte alltid signifikant skilda från 0 eftersom de ofta har 1) små värden, 2) olycksantalet har en stor slumpmässig spridning och 3) antalet observationer per platstyp är begränsat.

Page 14: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Modeller – Motorfordon-Cykel

ÅDTNCLkN CMfAcc

21

,

Platstyp k β1 β2

30 2,98E-05 0,263 0,336

50-EjSep 1,56E-05 0,329 0,345

50-Sep-2 9,85E-07 0,200 0,758

50-Sep-4 1,88E-04 0,285 0,147

70 1,93E-04 0,467 -0,087

Page 15: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

0

0,5

1

1,5

2

2,5

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000

Ant

al o

lyck

or p

er å

r

Antal cyklister per dygn längs gatan

Olycksmodeller - Motorfordon-Cykel

30

50-B

50-Sep-2

50-Sep-4

70

50

Page 16: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Modeller – Cykel, singel & Cykel-Cykel

NCLkN CSCCAcc

1

,

Platstyp k β1

30 4,32E-04 0,411

50-EjSep 1,81E-03 0,133

50-Sep-2 5,20E-04 0,343

50-Sep-4 2,04E-03 0,106

70 2,49E-04 0,380

Page 17: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

0

0,5

1

1,5

2

2,5

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000

Ant

al o

lyck

or p

er å

r

Antal cyklister per dygn längs gatan

Olycksmodeller - Cykel, Singel och Cykel-Cykel

30

50-B

50-Sep-2

50-Sep-4

70

50

Page 18: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Modeller – Motorfordon-Fotgängare

ÅDTNFkN FMfAcc

21100,

Platstyp k β1 β2

30 3,79E-12 0,958 1,429

50-2kf 4,27E-06 0,745 0,056

50-4kf 2,44E-06 0,678 0,199

70 6,42E-10 0,977 0,804

NF100 är en sammansatt variabel: antal längsgående plus antal korsande per 100 m

Page 19: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

0

0,5

1

1,5

2

2,5

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000

Anta

l oly

ckor

per

år

Antal fotgängare per dygn längs gatan

Olycksmodeller - Motorfordon-Fotgängare

30

50-2kf

50-4kf

70

Alla

Page 20: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Modeller – Fotgängare, singel

1000 1

,, NFkN SMfAcc

Platstyp k β1

30 3,74E-05 0,666

50-2kf 3,17E-06 0,935

50-4kf 4,83E-07 1,086

70 1,40E-05 0,648

NF1000 är en sammansatt variabel: antal längsgående plus antal korsande per 1000 m

Page 21: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

0

0,5

1

1,5

2

2,5

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000

Anta

l oly

ckor

per

år

Antal fotgängare per dygn längs gatan

Olycksmodeller - Fotgängare, singel

30

50-2kf

50-4kf

70

Alla

Page 22: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

“Safety in numbers”

Antalet olyckor ökar med ökande GC-flöde, men inte lika snabbt som flödet.

→ Större GC-flöde ger lägre risk per fotgängare/cyklist

Page 23: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Modeller, skadeföljd

För respektive olyckstyp har det genomsnittliga antalet skadade av olika allvarlighetsgrad använts för att skatta konsekvenserna av olyckorna

Page 24: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

ÅTGÄRDSEFFEKTER

Page 25: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Åtgärdseffekter

Litteraturstudie - Effekter av åtgärder:• i anslutning till bilnät, på sträcka

ex separat cykelbana, gångfartsområde

• i anslutning till bilnät, för korsande av bilnätex signalreglering, hastighetsdämpning vid korsning

• friliggande från bilnätex friliggande GC-bana, drift & underhåll

Uppdelat på effekter på: Exponering-Risk-Konsekvens

Page 26: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Åtgärdseffekter

• MigrationseffektFotgängare och cyklister är friare och mer rörliga i sina vägval än bilister. Förbättrad miljö leder till fler fotgängare och cyklister

• Effekterna på antalet olyckor sällan god eftersom antalet fotgängare och cyklister tenderar att öka, men risken per trafikant minskar (samt att ökning av cykel- och gång är positiva effekter i sig själva)

Page 27: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

SLUTKOMMENTARER

Page 28: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Sammanfattning

Dominerande olycksbild• Olycksplats: Friliggande från huvudgatunätet

(utanför modellernas användningsområde)• Olyckstyp: Singelolyckor (och Mf-Cykel)Åtgärdseffekter• Bristande kunskap om åtgärder utanför

huvudgatunät• Inte bara riskförändring utan även exponering,

migration• Åtgärdseffekter i korsning Huvud- och

lokalgata problematisk rent tekniskt

Page 29: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Sammanfattning

Mörkertal - Olyckor• Sjukhusdata ger oss mycket bättre

olyckstäckning än bara polisdata• Men det finns fortfarande mörkertal för GC-

olyckor• Störst mörkertal då motorfordon inte är

inblandat och/eller då skadorna är lindriga

Page 30: Session 18 Thomas Jonsson

LTH | Institutionen för Teknik och samhälle | Trafik & väg

Rapporteringsgrad- Grafiskt

Mf-Fotgängare Mf-Cykel Cykel/Fotgängare

DSS

Lindrig

Olyckor kända av: P=Polis, S=Sjukhus, PS=Båda, 0=Ingen