Samrådsunderlag

HYLTE KOMMUN

Tillståndsansökan enligtmiljöbalken för Borabo

avfallsanläggning

2013-02-06

Ramböll Sverige ABBox 5343, Vädursgatan 6402 27 Göteborg

Telefon 010-615 60 00Fax 031-40 39 52www.ramboll.se

Unr 61471255356 Organisationsnummer 556133-0506

Tillståndsansökan enligtmiljöbalken för Boraboavfallsanläggning

Samrådsunderlag

Datum 2013-02-06Uppdragsnummer 61471255356Status SLUTGILTIG

Ortofotot på framsidan är från april 2009.

Detta samrådsunderlag har utarbetats av Ramböll Sverige AB på uppdrag avHylte kommun.

LARBORN LOUISE GILLMARK MALIN WALLINDER KATARINAUppdragsledare Handläggare Granskare

i

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

v:\4

7\12

\614

7125

5356

\3_t

ekni

k\n\

sam

råds

unde

rlag

\sam

råds

unde

rlag

130

206.

doc

Innehållsförteckning

1. Inledning .................................................................................................... 1

2. Förutsättningar ........................................................................................... 1

2.1 Administrativa uppgifter ................................................................................... 1

2.2 Gällande tillstånd ............................................................................................ 1

2.3 Planerad sökt verksamhet ................................................................................. 2

2.4 Motiv och bakgrund till ansökan ......................................................................... 3

2.5 Lokalisering och planförhållanden ....................................................................... 6

2.6 Alternativ för lokalisering .................................................................................. 8

3. Verksamhetsbeskrivning.............................................................................. 8

3.1 Äldre deponidelar ............................................................................................ 8

3.2 Pågående deponering ....................................................................................... 8

3.2.1 Planerad deponering ........................................................................................ 9

3.3 Mellanlagring samt biologisk behandling ............................................................ 10

3.3.1 Omlastning av hushållsavfall ........................................................................... 10

3.3.2 Kompostering av fiberslam, trädgårdsavfall och slam ........................................... 10

3.3.3 Kompostering av oljeskadad jord ..................................................................... 10

3.3.4 Sortering av bottenaska ................................................................................. 11

3.4 Lakvattenhantering ........................................................................................ 11

3.4.1 Allmänt........................................................................................................ 11

3.4.2 Etapp 1 – östraste delen av deponin ................................................................. 11

3.4.3 Gamla kommundeponin .................................................................................. 12

3.4.4 Gamla deponin.............................................................................................. 12

3.4.5 Ravinen ....................................................................................................... 12

3.4.6 Etapp 2, västra delen av Borabodeponin ............................................................ 13

3.4.7 Lakvattendammar ......................................................................................... 13

4. Förutsedd miljöpåverkan ............................................................................ 14

4.1 Allmänt........................................................................................................ 14

4.2 Avfallets egenskaper ...................................................................................... 14

4.3 Utsläpp till luft .............................................................................................. 14

4.4 Utsläpp till vatten .......................................................................................... 15

4.5 Buller .......................................................................................................... 16

4.6 Övriga störningar .......................................................................................... 16

ii

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

v:\4

7\12

\614

7125

5356

\3_t

ekni

k\n\

sam

råds

unde

rlag

\sam

råds

unde

rlag

130

206.

doc

4.7 Påverkan på landskapsmiljö ............................................................................ 16

5. Miljökvalitetsnormer................................................................................... 17

5.1 Allmänt........................................................................................................ 17

5.2 Luftkvalitet ................................................................................................... 17

5.3 Buller .......................................................................................................... 17

5.4 Vattenförekomster ......................................................................................... 17

6. Hushållning med naturresurser ................................................................... 17

7. Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll ..................................................... 19

Bilagor

Bilaga 1. Förslag till innehåll i miljökonsekvensbeskrivningBilaga 2. Plan över färdig deponiBilaga 3. Översikt över deponins placeringBilaga 4. Intressen och skyddade områden

1 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

Samrådsunderlag

1. Inledning

Hylte kommun har för avsikt att söka nytt tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken förverksamheten vid Borabo avfallsanläggning. Innan ansökan ochmiljökonsekvensbeskrivning upprättas ska verksamhetsutövaren samråda medlänsstyrelsen och kommunens miljöförvaltning samt övriga berörda.

Föreliggande dokument utgör underlag för samrådet med information om denplanerade verksamheten och dess förutsedda miljöpåverkan.

2. Förutsättningar

2.1 Administrativa uppgifterHuvudman: Hylte kommunOrganisationsnummer: 212000-1207Adress: Storgatan 8Kontaktperson: Carolina Storberg, VA-renhållningscheftelefon: 0345-182 59e-post: carolina.storberg@hylte.sePlats: Borabo avfallsanläggningFastighetsbeteckning: Borabo 1:2, Kalvhult 1:8*

Fastighetsägare: Hylte kommunPrövningsmyndighet: Länsstyrelsen i Hallands länTillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Hallands län*Gäller endast lakvattenspridningen på Ulva mosse.

2.2 Gällande tillstånd

För verksamheten finns ett gällande tillstånd enligt miljöskyddslagen från 1994,som utfärdats av länsstyrelsen. Av tabellen nedan framgår datum och omfattningav gällande beslut.

2 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser1994-03-14 Länsstyrelsen Tillståndet medger deponering av högst

60 000 ton TS/år till en högsta höjd av 154meter (inklusive tät- och täckskikt). Västratippfronten ska indragas minst 100 m jmf.med vad som anges i ansökan.

1994-10-10 Koncessionsnämnden Överklagande angående tillstånd tilldeponering av avfall i Hylte kommun.Länsstyrelsens beslut 1994-03-14fastställdes.

2004-06-07 Länsstyrelsen Ändring av villkor, 24 kap 8 § miljöbalken.Ändringen avser tillstånd för kommunen attinom gällande tillstånd få deponera avfallsom uppstått inom den kommunalaverksamheten. Med avfall menas härasbest och utsorterade fraktioner ur bygg-och icke branschspecifikt avfall ochhushållens grovavfall, som för närvarandeinte kan återanvändas eller återvinnas.

Godkännande i form av tjänsteanteckning finns från Länsstyrelsen, 2008-08-28,avseende beredande av plats för deponering av kommunavfall på en mindre del avetapp 2. En särskild cell för kommundeponin har anlagts där och den har tagits idrift.

Förutom vad som anges i det ursprungliga tillståndet har anläggningen efterlänsstyrelsen godkännande av anmälningar, kompletterats med mellanlagring avhushållens farliga avfall, hantering av oljeskadad jord samt tillfällig mellanlagringav hushållsavfall. Mellanlagring av farligt avfall sker nu inte längre pådeponiområdet, utan på den nybyggda ÅVC:n intill, som har ett eget nytt gällandetillstånd.

2.3 Planerad sökt verksamhetDen sökta verksamheten planeras ha samma omfattning som idag. Den störstaskillnaden gentemot det nu gällande tillståndet är att den så kallade ravinenmellan gamla deponin och etapp 2 tas i anspråk för deponering. Ansökan kommeratt avse fortsatt deponering av icke farligt avfall på etapperna 2b och 2c medtillägg av deponering i ravinen (etapp 2d). Vidare kommer ansökan omfattafortsatt kompostering och mellanlagring av vissa typer av avfall, dock ej farligtavfall (Etappindelning - se Figur 1). Ansökan kommer eventuellt att omfatta höjdslutnivå inom gamla deponin för att möjliggöra förbättrad täckning av gamladelar.

Deponerad mängd förväntas uppgå till högst 60 000 ton TS/år.

3 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

Figur 1 Olika etappdelar på Borabodeponin. Röd text är ännu ej utfördaetapper. Ortofoto från april 2009.

Verksamheten omfattas av följande branschkoder enligt Bilagan till miljöskydds-förordningen:Huvudbransch och tillhörande kod: B 90.300 (Deponering IFA)

Övriga branschkoder: C 90.40 (Mellanlagring annat avfall änfarligt avfall)

B 90.160 (Biologisk behandling)

De avfallsslag som planeras deponeras är desamma som för närvarandedeponeras. Mer än 95 % av deponerad mängd utgörs av flygaska och bottenaskafrån förbränning av i huvudsak bark, träbränsle, kol, returpapperssvärta, papperoch slam vid Stora Enso. På kommundeponin läggs visst restavfall från Stora Ensosamt icke brännbart byggnadsavfall och kommunalt utsorterat icke brännbartavfall i huvudsak från ÅVC:n.

Återvinningscentralen och dess verksamhet omfattas inte av kommandetillståndsansökan, då den nya återvinningscentralen, som togs i drift under 2012,är belägen utanför deponiområdet och har ett nytt gällande tillstånd.

2.4 Motiv och bakgrund till ansökanAvfall har deponerats på Borabo sedan 1940-talet. Deponering har skett av bygg-,industri-, hushållsavfall samt schaktmassor. De största volymerna av avfall harkommit ifrån massa- och pappersbruket i Hyltebruk. Sedan 1981 harhushållsavfallet transporterats till annan ort för behandling.

4 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

Deponeringen på Borabo avfallsanläggning pågår inom det som benämns sometapp 2, för vilken tillstånd gavs i beslut 1994-03-14. Inom etapp 2 finnsdeletapperna a, b, och c. Etapp 2c längst i väster är ännu inte påbörjad, inometapp 2b pågår deponering och på etapp 2a har deponering inte skett sedan 2008,eftersom etappdelen saknar dräneringsskikt enlig deponeringsförordningen.

Mellan den gamla deponin och etapp 2a finns en ca 15 meter hög vägbankuppbyggd av aska. Vägbanken är den enda tillfarten till askdeponeringen på etapp2. Slänterna är mycket branta. Söder om vägbanken finns ett utrymme mellangamla deponin och etapp 2a, som kallas för ravinen.

Foto 1 Ravinen mellan etapp 2 t.v. och gamla deponin t.h.

I ravinen har det tidigare varit vissa problem med dålig avledning av yt- ochlakvatten på grund av att vatten avrinner från båda deponidelarna och ansamlas iravinen. Norrifrån kommer ett skogsdike, som är kulverterat i ravinen, ochprovtagningspunkten i detta dike nedströms ravinen har periodvis uppvisatlakvattenpåverkan, sannolikt på grund av det stillastående lakvattnet i ravinen.Åtgärder mot detta har nu genomförts.

I tillståndsbeslutet från 1994 anges att den västra tippfronten ska indragas 100meter jämfört med ansökan och att ”Länsstyrelsen menar att motsvarande bortfalli volym kan ersättas genom att utnyttja ravinen mellan nuvarande deponi ochetapp II.” Länsstyrelsen har 2012 gjort bedömningen att det krävs ett nytttillstånd för hela verksamheten för att ravinen ska kunna nyttjas för deponering.

Eftersom etapp 2a inte längre nyttjas för deponering är det lämpligt att påbörjasluttäckning inom denna del så snart det är praktiskt möjligt. För att kunna utförasluttäckning på ett bra sätt med lämpliga släntlutningar krävs dock viss

5 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

modellering. Det finns dessutom outnyttjad yta mellan släntfot av etapp 2a ochlakvattendiket.

Genom att utnyttja ravinen för deponering och även använda den återståendedelen av etapp 2a för deponering, kan deponin ges en mjukt modelleradutformning med flackare slänter, som utgör ett bra underlag för sluttäckning.Deponin kan därmed även anslutas bättre mot lakvattendiket i sydöstra delen avetappen och risken elimineras för att lakvatten ansamlas i ravinen och tränger nedtill det kulverterade ytvattendiket (Figur 2).

Ansökan i övrigt kommer att omfatta den fortsatta deponeringen inom etapp 2boch 2c till dess att området är färdigutnyttjat i enlighet med nu gällande tillstånd.Av Bilaga 2 framgår planerad slutlig utformning och utbredning av deponinspågående och planerade delar. Med ansökan vill kommunen också få utbredningenav etapp 2c i västlig riktning definierad, eftersom beslutet från 1994 inteinnehåller en ritning, som tydligt visar tillståndsgiven utbredning.

Återstående tillgänglig deponeringsvolym på Borabo utan etapp 2d beräknas räckai som mest upp till 5 år. Utan klargörande av tillståndsgiven utbredning av etapp2c, kan denna del eventuellt inte utnyttjas helt, vilket kan innebära att deponeringkan fortgå endast drygt 1 år till. Planerad deponering i etapp 2d ger ytterligarerunt 100 000 m3, vilket motsvarar upp till 2 års deponering till.

6 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

Figur 2 Föreslagen etapp 2d i ravinen. Mörkgrå yta är bottentätning, Ljusgråyta mot gamla deponin är dränering. Svart linje är etappens totalautbredning efter slutförande.

Stora Enso har ett pågående arbete med att hitta alternativ till att deponeraflygaskan. Mycket små volymer av askan kan avsättas i olika försöksprojekt, menför närvarande finns inga tillgängliga alternativ för den stora volymen av aska.

2.5 Lokalisering och planförhållandenBorabo avfallsanläggning är belägen i Hylte kommun söder om orten Hyltebruk påvägen mot Femsjö. Området där avfallsanläggningen ligger är inte detaljplanelagt.I Figur 3 framgår deponins lokalisering i förhållande till tätorten.

Närmaste bostad finns i Lilla Bokelund (Staffansbo 1:15) på 300 meters avståndfrån vägen över ravinen och drygt 200 meter från nordligaste släntfot av dengamla deponin samt på Borabo 1:10 och 1:12, som ligger på 200-300 metersavstånd från östra deponifronten på andra sidan Femsjövägen. Sydväst omdeponin ligger två gårdar, Tången (Lilla Hässlehult 2:4) samt Granhult (Borabo1:7), med bostadshusen på mellan 430 och 490 meters avstånd från planeradsläntfot för etapp 2c. Längs med vägen ned mot Granhult finns ett sedan längeobebott hus, Stora Bokelund (Stora Hässlehult 1:3) på 130 meters avstånd frånplanerad släntfot. Norr om gamla delen av deponin på 450 meters avstånd finnsett bostadsområde i södra utkanten av Hyltebruk samhälle. I övrigt finns enstakagårdar på >500-600 meters avstånd. (Deponins placering - se Bilaga 3.)

7 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

Området är markerat som avfallsanläggning i kommunens översiktsplan, ÖP 2001,antagandehandling 2003. Kommunens riktlinjer anger att inom ett område på ca200 meter från deponin bör grävning, schaktning och grundvattenuttag undvikas iannan mån än som erfordras enligt koncession för anläggningen. Trädavverkning ideponins närområde får inte ske utan länsstyrelsens medgivande. Ny bebyggelsebör ej tillkomma närmare deponiområdet än 200 meter.

Norr om vägen vid infarten till deponin finns i ÖP 2001 ett område utpekat som”särskilt naturvårdsintresse” – Staffansbo-Sonhult, där exploateringsföretag börundvikas och enstaka ny bebyggelse bör prövas med särskild hänsyn tillnaturvårdsintressena.

Figur 3 Borabos lokalisering i förhållande till Hyltebruk, bildkälla Google earth

Kända allmänna intressen och skyddade områden (natur och kultur) i deponinsomgivningar framgår av Bilaga 4. Söder om deponin finns Ulva mosse, som enligtvåtmarksinventering fått klass 3 av 4, där 1 är mest skyddsvärd.Naturvårdsverkets riktlinjer vid exploatering anger att för våtmarker i klass 3 atthydrologiskt intakta våtmarker bör undantas från ingrepp. I övrigt kan ingrepptillåtas om påverkan på naturmiljö och kulturmiljö begränsas. Sumpskogen ute påUlva mosse är inte klassad. Norr om vägen vid infarten till deponin finns ennyckelbiotop, som delvis sammanfaller med ”särskilt naturvårdsintresse” enligt ÖP2001 – se ovan. Fornlämningar finns öster om deponin, men dessa bedöms intepåverkas av denna ansökan, då ingen utvidgning av verksamheten ska ske i denriktningen.

8 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

2.6 Alternativ för lokaliseringDet finns ett gällande tillstånd för verksamheten, där några få årsdeponeringsvolym återstår. Arbetet med att hitta en ny plats för deponering avaska när Borabodeponin är full har nyligen påbörjats och det bedöms ta 4-6 år atthitta och utreda en ny plats, erhålla tillstånd och anlägga en ny deponi. Underdenna period finns det inga tillgängliga alternativ för deponering annat än påBorabo. Utöver den verksamhet som sker i enlighet med gällande tillstånd avserkommande ansökan endast deponering i ”ravinen” samt efterbehandlingsåtgärder,som kan påverka sluthöjden inom de äldre delarna. Om deponering i ravinentillåts kan Borabodeponin ges en bättre utformning inför avslutning. Deponering idenna del är därför att föredra framför att lägga motsvarande volym på annanplats än Borabo.

3. Verksamhetsbeskrivning

3.1 Äldre deponidelarStora Enso AB har tidigare deponerat slagg och aska samt vedgårdsavfall i devästra delarna av den gamla deponin, som ligger öster om den så kallade ravinen.Från och med 1972 har Stora Enso deponerat slam från sitt avloppsreningsverksamt från och med 1978 även baltråd och plast m.m. från returpappersmassa-fabriken inom den gamla deponidelen. I sydost ligger en deponietapp, Etapp 1,som användes mellan 1994 och 2001, där i huvudsak slagg och aska från StoraEnso har deponerats.

Mellan Etapp 1 och övriga delar av gamla deponin ligger den så kalladekommundeponin, som nyttjades för deponering av utsorterat kommunalt avfallfram till och med 2008. En sluttäckningsplan, daterad 2011-02-15 har tagits framför denna deponidel. Sluttäckning av den gamla kommundeponin ska genomförasenligt deponeringsförordningens krav. Resultatet blir mycket låg infiltration ochdärmed liten eller obefintlig lakvattenbildning från denna del.

För att på sikt reducera lakvattenbildningen från övriga äldre deponidelar avserHylte kommun att se över möjligheten att komplettera täckningen av dessa.Eftersom flygaska blir mycket tätt och stabilt när den läggs ut med rätt metod ochdet är ett material som det finns god tillgång på är det kommunens avsikt attutreda hur flygaskan skulle kunna nyttjas på ett effektivt sätt i sluttäckningen.Förbättrad sluttäckning och bättre avrinning på gamla deponidelar kan komma attmedföra att högsta deponihöjd inom de gamla delarna behöver höjas med 2-4 m.

3.2 Pågående deponeringBorabodeponins verksamhet innefattar deponering av aska, utsorterat byggnads-och industriavfall, utsorterat restavfall från hushåll samt asbest. Denvolymmässigt största delen av deponeringen utgörs av flygaska från Stora EnsoAB:s verksamhet i Hylte.

9 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

Deponering sker idag inom etapp 2b. Inom denna etapp finns en separat cell förkommunens avfall. Asbest läggs på särskild plats i kommundeponin. Resterandedel av etapp 2b används för aska från Stora Enso. Deponering inom etapp 2a harupphört, men det finns ett behov av terrassering av upplaget för att erhålla en urstabilitets- och avrinningssynpunkt lämplig form före avslutning. Etapp 2 c harännu inte börjat byggas.

Deponering sker på ytor som iordningsställts för att uppfylla deponeringsförord-ningens krav på deponiers utformning. Bottentätningen utgörs av ett en metertjock lager av flygaska, som utlagts i minst 2 skikt som var för sig packats medupprepade överfarter med tungt fordon. Över bottentätningen ligger ettdräneringsskikt som utgörs av ett 0,5 m tjockt lager av bottenaska.Dräneringsskiktet avvattnas mot lakvattendiken, som är tätade med syntetisktgeomembran. Cellen för kommundeponin, där avfallet är av en mer genomsläppligkaraktär till skillnad mot i askdeponin, har egen bottentätning. Kommundeponinavvattnas mot separat dike, tillsammans med en mindre andel ytvatten från 2a.Detta leds sedan till det gemensamma lakvattensystemet. I kommundeponinutgörs dräneringen av grovt krossmaterial och mellan tätskiktet och dräneringenligger ett extra tätskikt av syntetiskt geomembran.

Vid deponering tippas askan i pallar som packas genom upprepade överfarter medhjullastare. God packning av askan efterstävas för att minska askvolymen ocherhålla en tätare deponi, där den huvudsakliga avrinningen sker på ytan iställetför att tränga igenom deponimassorna.

Lysimetrar, som mäter hur mycket vatten, som tränger in i deponin finnsinstallerade inom ett område i norra delen av etapp 2b både under tätskiktet ochöver dräneringsskiktet. Inget inträngande vatten har uppmätts under tätskiktetoch över tätskiktet har som mest ett inläckage av 17 l/per m2 och år uppmätts.

3.2.1 Planerad deponering

För kommande deletapper av deponin gäller att en bottentätning kommer attutföras på samma sätt som i Etapp 2b, d.v.s. att bottentätningen i färdigt skickkommer att utgöras av 1 meter väl kompakterad flygaska från Stora Enso.

Ovan bottentätningen kommer ett dräneringsskikt på 0,5 meter att läggas ut.Dräneringsskiktet utförs av bottenaska från panna 2 eller krossmaterial.Bottenaskan har en permeabilitet på ca 10-2 m/s, enligt tidigare beräkningarbaserat på kornstorleksananlys.

Även lakvattendiken kommer att utföras på motsvarande sätt som i etapp 2b.Vägen samt befintligt lakvattendike flyttas ut något i en mjukare krök söder omravinen. Hela lakvattendiket kommer att tätas med syntetiskt geomembran som

10 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

ansluts till bottentätningen. Deponeringsetappen 2d omfattar både ravinen ochsödra delen av etapp 2a, där ingen deponering skett ännu.

I slänten mot den gamla deponin läggs ett materialskiljande och dränerande skikt,exempelvis dräneringsmatta, som samlar upp lakvatten från de nyadeponeringsmassorna och leder det till bottendräneringen och vidare tilllakvattenuppsamlingen. Innan detta skikt läggs ut sker viss modellering. Det finnsi ravinen en befintlig relativt nyanlagd lakvattendränering vid foten av gamladeponin. Den kommer ligga kvar under den nya bottentätningen och ävenfortsättningsvis omhänderta lakvatten från gamla deponin. Deponering upp motdeponietapp 2a sker med direkt anslutning, på samma sätt som deponeringen påetapp 2b.

För etapp 2c kommer utredning att göras av om det finns behov av attkomplettera den naturliga geologiska barriären med konstgjord geologisk barriär ienlighet med deponeringsförordningens krav. För pågående deponering öster om2c föreligger en naturlig geologisk barriär, enligt tidigare utredning.

3.3 Mellanlagring samt biologisk behandling

3.3.1 Omlastning av hushållsavfallOmlastning av hushållsavfall sker före transport till avfallsförbränningsanläggning.Vid omlastningsstationen finns en komprimator som används för restavfall frånhushåll. Under 2013 införs utsortering av matavfall i Hylte kommun och därmedkommer även utsorterat matavfall omlastas på Borabo i väntan på samtranport tillbehandling. Omlastning och mellanlagring sker genom tippning i container somhålls stängd när den inte lastas.

3.3.2 Kompostering av fiberslam, trädgårdsavfall och slamInom ett område på den gamla deponin sker kompostering av kommunaltreningsverksslam samt park- och trädgårdsavfall. Här sker även mellanlagring avfärdigkomposterat slam. Under 2011 drabbades Stora Enso av en brand ireturpapperslagret och det uppstod behov av att kunna ta om hand brand- ochvattenskadat tidningspapper. Länsstyrelsen har godkänt en anmälan omkompostering av brand- och vattenskadat tidningspapper. Till det vattenskadadepappret tillsätts avloppsslam och bark.

På etapp 2 sker också kompostering och mellanlagring av fiberslam.Färdigkomposterat slam mellanlagras här i väntan på att kunna användas somvegetationsskikt.

3.3.3 Kompostering av oljeskadad jordInom ett område på den gamla deponin bedriver en entreprenör kompostering avoljeförorenad jord. Marken där komposteringen sker täcks med ett ca 5 cm tjocktskikt av en torvprodukt, som förhindrar läckage av olja. De förorenade massornablandas med hästgödsel och nedbrytningsprocessen tar ca 3-6 månader.

11 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

3.3.4 Sortering av bottenaskaFallande bottenaska mellanlagras i på deponin. Årligen eller vid behov görs enåtervinning av metaller genom att med hjullastare hämta aska och köra igenomen mobil frånskiljarmaskin, som tillfälligt ställs upp på Borabo. Samma hjullastaretar ut återvunnen aska och bygger ett nytt mellanlager av återvunnen aska.

3.4 Lakvattenhantering

3.4.1 AllmäntLakvatten samlas via lakvattensystemet och leds till två lakvattenmagasin (1 och2) och pumpas därefter till översilningsytan. Översilningsytan ligger på Ulvamosse, som avvattnas mot vattendraget Skvallran, vilket ingår i Nissansavrinningssystem. Skvallran rinner mellan deponin och mossen. Lakvattenmagasinmed luftning och översilningsyta togs i drift under 1997. Luftningen i magasinensker med hjälp av trappor, men ej vintertid. Under sommartid används lakvattenför dammbekämpning.

Ett genomgripande arbete för att förbättra lakvattensystemet har pågått under desenaste åren. Under 2008-2009 genomfördes en utredning för att se överbristerna i uppsamling av lakvatten från deponin och den resulterade i att ett antalförbättringsåtgärder togs fram, vara flertalet har genomförts. Alla nya deponidelarutförs med helt täta lakvattendiken som tätas med syntetiskt geomembran. Efterutbyggnaden av etapp 2d kommer hela etapp 2 att vara försedd med täta diken.Inom de gamla deponidelarna saknas bottentätning och dränering och där kaninte lakvattendikena göras täta, för då förhindras lakvattnet från att tränga in idikena. Istället har där utförts ett arbete för att förbättra lakvattenuppsamlingenoch förhindra översvämning i dikena. På samtliga nya dräneringsledningar förlakvatten finns brunnar för att kunna sköta underhåll, samt utföra kontroller avflödesmängder och kvalitet på lakvattnet som tillförs dammarna. Allt uppsamlatlakvatten från gamla deponidelarna går till damm 1, den östra dammen och alltlakvatten från etapp 2 går till damm 2, den västra dammen.

3.4.2 Etapp 1 – östraste delen av deponinNulägeEtapp 1 av deponin är avslutad och sluttäckt. Här finns ingen separering avytvatten och lakvatten. All avvattning från deponi avleds via befintligt dike tilldamm 1.

I befintligt dike har man lagt en dräneringsledning och makadam för att underlättaavledning av lak- och dagvatten från deponi till damm 1.

Planerade åtgärderDet finns ett förslag att man ska täcka lakvattendiket med dräneringen, med entätduk och anlägga ett nytt dike för ytvatten. På detta viset kan man då separeraytvatten från lakvatten och avleda ytvattnet till dagvattendiken utanför deponinoch inte leda in detta i damm 1. Utförandet förutsätter även åtgärder på befintligtäckning.

12 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

3.4.3 Gamla kommundeponinNulägeGamla kommundeponin är ligger i anlutning till den östra delen av deponin mellanetapp1 och gamla deponin och är avslutad men ej sluttäckt. Sluttäckning avdeponin är planerad. Här finns idag ingen separering av ytvatten och lakvatten, allavvattning från deponin avleds via befintligt dike till damm 1.

I befintligt dike har man lagt en dräneringsledning och makadam för att underlättaavledning av lak- och dagvatten från deponi till damm 1, se bilaga 1. Utmedledningen finns brunnar för skötsel och underhåll samt för att möjliggörakontroller av flöde och kvalitet på det lakvatten, som tillförs damm 1.

Planerade åtgärderNär man gör sluttäckning av deponin så täcker man även över lakvattendiket föratt på så sätt skilja på lakvatten och ytvatten. Ytvatten avleds till befintligadagvattendiken utanför deponin och lakvatten avleds till damm 1.

3.4.4 Gamla deponinNulägeGamla deponin är delen mellan gamla kommundeponin och Ravinen. Den äravslutad och sluttäckt enligt äldre standard. På delar av slänterna har funnitsförsök till separering av yt- och lakvatten, men detta har tagits bort dålakvattenutredningen identifierade att det fungerade dåligt. Här finns idag ingenseparering av ytvatten och lakvatten, all avvattning från deponi avleds viabefintligt dike till damm 1.

I befintligt dike har man lagt en dräneringsledning och makadam för att underlättaavledning av lak- och dagvatten från deponi till damm 1.

Planerade åtgärderDet finns förutsättningar att avleda ytvatten separat om täckning av gamladeponin förbättras och lakvattendräneringen då övertäcks.

3.4.5 RavinenNulägeI Ravinen finns delvis sluttäckning av äldre standard mot den gamla delen avdeponin. Utfyllnad av ravinen är planerad. Här finns idag ingen separering avytvatten och lakvatten, avvattning från östra delen av deponi avleds via befintligtdike till damm 1 och västra delen avleds mot damm 2. Genom ravinen finns idagen kulverterad bäck som avleder dagvatten från norra sidan av deponin till dikenpå södra sidan.

Befintlig lakvattendränering mot etapp 2 har renoverats. Nytt dike meddräneringsledning och makadam har anlagts där. Befintligt dike vid släntfot gamladeponin har förlängts och försetts med dräneringsledning och makadam. Allt lak-och dagvatten från gamla deponin går nu till damm 1 och allt från etapp 2 går tilldamm 2, se bilaga 1. Utmed ledningarna finns brunnar för skötsel och underhåll

13 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

samt för att möjliggöra kontroller av flöde och kvalitet på det lakvatten, somtillförs respektive damm.

Planerade åtgärderNär man gör utfyllnad och sluttäckning av deponin, så täcker man även överlakvattendiket med dräneringen för att på så sätt skilja på lakvatten och ytvatten.Ytvatten avleds till befintliga dagvattendiken utanför deponin och lakvatten avledstill damm 1 och damm 2. Vid deponering i Ravinen kommer man att anlägga ettdräneringsskikt mot den gamla deponin för att inte leda in lakvatten till gamladeponin.

3.4.6 Etapp 2, västra delen av BorabodeponinNulägeKommundeponin och etapp 2b har utförts med helt täta lakvattendiken som tätasmed syntetiskt geomembran. Innan sluttäckning sker avleds yt- och lakvatten vialakvattendräneringar till damm 2.

Planerade åtgärderEfter utbyggnaden av etapp 2d kommer hela etapp 2 att vara försedd med tätadiken. Nya diken på etapp 2c utförs också helt täta. För etapp 2 finns planer påhur lak-och ytvatten kommer att separeras när sluttäckning sker.

3.4.7 LakvattendammarBeräkningar har visat att uppehållstiden i dammarna uppgår till ett par veckor.Damm 1 är belägen i kanten av mossen och dammens nivå påverkas avgrundvattenytan. Det finns därför små möjligheter att öka uppehållstiden idammen genom att göra den större. Eftersom dammen endast betjänar snartavslutade deponidelar samt den snart sluttäckta gamla kommundeponin avserkommunen istället att förbättra täckningen på de gamla deponidelarna för attminska lakvattenmängden.

Damm 2 har visat sig vara utförd utan tätande dammduk och i botten av dammensticker bergknallar upp. Kommunen avser att justera ojämnheter i botten, vilketbedöms ge något större volym, samt att täta med dammduk. Med bottentätning,täta diken och tät lakvattendamm kommer då inget lakvattenkunna läcka ut från etapp 2.

Syftet med lakvattendammarna är främst att utgöra buffert för hantering avnederbördsvariationer under tiden för deponering, då nederbörd snabbt påverkarinflödet till dammarna. I dammen sker en marginell sedimentering, men ingenannan påvisbar reningseffekt. Uppehållstiden har ingen avgörande betydelse förreningseffekten.

Utpumpningen till Ulva mosse är i dag försedd med automatisk övervakning ochhar goda förutsättningar för att följa en utpumpningsstrategi som minimerar riskför bräddning och eftersträvar ett jämnt utflöde till översilningsytan. Volymen pådammarna bedöms med föreslagna åtgärder vara väl anpassad.

14 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

4. Förutsedd miljöpåverkan

4.1 AllmäntJämfört med gällande tillstånd kommer ingen ny mark att tas i anspråk förverksamhetsområdet. Det kommer att ske en utvidgning västerut, som inryms igällande tillstånd, men där förberedelse för deponering ännu inte har påbörjats.Den mest betydande förutsedda miljöpåverkan från verksamheten är utsläpp tillvatten. Påverkan via utsläpp till vatten från de deponidelar, som är i drift idag ochfrån kommande deponidelar, bedöms att bli betydligt lägre än vad som varit falletlängre tillbaks, då utformningen av de nyare deponidelarna samt planerade ochvidtagna åtgärder i lakvattensystemet ger bättre kontroll och uppsamling avlakvattnet. I takt med att deponidelar avslutas och sluttäcks minskar dessutomlakvattenbildningen.

4.2 Avfallets egenskaperEndast icke organiska, icke brännbara avfallsslag har deponerats och skadeponeras inom etapp 2.

Aska från Stora Enso utgör mer än 95 % av deponerad volym. Flygaskan klassassom icke farligt avfall. Askan innehåller komponenter, som har härdandeegenskaper. På grund av innehållet av fyllmedel från papper blir kalkhalten stor iflygaskan från Stora Enso jämfört med exempelvis aska från enbart träbränslen.Detta ger bland annat goda förutsättningar för härdning. När askan kommer ikontakt med luftens koldioxid och med vatten blir den fast och hård på liknandesätt som betong. Om askan packas före härdning blir den dessutom mycket tät.Askan har en förhållandevis hög totalhalt av metaller, men dessa är hårt bundna.Askan ger ett pH-värde på mellan 12 och 13 i det koncentrerade lakvattnet.Bottenaskan har karaktären av sand och är till skillnad från flygaskan mycketgenomsläpplig. Den innehåller generellt också lägre metallhalter. Före deponeringeller användning som konstruktionsmaterial på deponin sker utsortering av skrotur bottenaskan. För båda typerna av askor gäller att laktester visar attutlakningen av metaller generellt är mycket liten.

4.3 Utsläpp till luftDamning uppstår ibland vid deponering av flygaska. För att minimera problemetanvänds lakvatten för dammbekämpande syfte, vid behov. De utsläpp till luft somsker i övrigt utgörs av avgaser från arbetsfordon och inkommande transporter.Antalet inkommande lastbilstransporter till deponin varierar under året, blandannat beroende av Stora Ensos produktionsförhållanden. Antalet varierar mellan 6och 30 per dag. Siffrorna baseras på mätningar från kommunen under en vecka ijuni och en vecka i augusti, 2008.

Inom äldre deponidelar kan det förekomma avfall som producerar deponigas.Mängden deponigas som kan produceras bedöms dock som begränsad.Deponeringen av organiskt hushållsavfall har inte varit så omfattande, eftersomkommunen är liten, och den upphörde redan 1981. Aska, som har högt pH har

15 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

också i stor utsträckning använts som mellantäckmassor inom kommundeponin.Det höga pH-värdet har en hämmande effekt på nedbrytning ochdeponigasproduktion.

4.4 Utsläpp till vattenUtsläpp till vatten provtas i enlighet med kontrollprogrammet vid flera tillfällenårligen. 2011 gjordes en mer omfattande karakterisering av lakvatten ochlakvattensediment. Föroreningshalterna är generellt låga både i lakvattnet ochlakvattensedimenten vid Borabo. I damm 2 pH-värdet är mycket högt, upp till11,7. Halterna av koppar och krom är högre i damm 2 än i damm 1. I övrigt ärmetallhalterna låga. Mycket få organiska föroreningar har detekterats i lakvattnetoch endast i låga halter. Kontrollprovtagning sker även i grund- och ytvatten.

Utsläpp till Skvallran kan ske via det behandlade lakvattnet eller via diffustläckage från deponin och lakvattensystemet. Grundvattenpåverkan finns mellanSkvallran och gamla deponin och kan till stor del kan härledas till utsläpp innanlakvattensystemet anlades. Viss påverkan tros också ha att göra med bräddningarav lakvatten från damm 1, som inträffat tidigare på grund av bristandedriftrutiner. Den nuvarande utformningen av lakvattendamm 2, utan tätskiktriskerar att ge påverkan i grundvattnet söder om etapp 2 ochkontrollprovtagningar där påbörjades 2011.

Grundvattnet i mossen i anslutning till översilningsytan visar inte tecken på lak-vattenpåverkan. Ammoniumkvävehalterna i dessa punkter är i högre än ilakvattnet och konduktiviteten är låg, vilket tyder på att kvävehalterna snararekommer från nedbrytning av det organiska materialet i mossen.Vattenkvalitetsparametrarna i proven från dessa kontrollrör har varit stabila ändasedan provtagning påbörjades.

I Skvallran kan påverkan ses i provtagningspunkten vid Brunnsberg nedströmsdeponin främst genom höjda konduktivitets- och pH-värden samt högre alkalinitetän i referenspunkten uppströms deponin. Referenspunkten är kraftigtförsurningspåverkad med mycket låga pH-värden. På grund av lakvattenpåverkanökar pH-värdet och alkaliniteten nedströms. Den påverkan som syns i Skvallrankan delvis vara resultatet av äldre påverkan, eftersom gamla läckage och utsläppfinns kvar i marken under lång tid och transporteras långsamt ut i Skvallran. Iprovpunkt vid Sandsjöns inlopp längre nedströms är påverkan liten och pH-värdetneutralt.

Utsläpp av lakvatten har en neutraliserande effekt på ett mycket surt vattendrag,men kraftiga svängningar i pH-värde och alkalinitet kan också påverka akvatiskaorganismer negativt. Metaller, som exempelvis koppar är giftiga för vattenlevandeorganismer. Deponin är lokaliserad, så att föroreningar i grundvattnet inte riskeraratt spridas i riktning mot dricksvattenbrunnar.

16 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

För att minimera påverka ska uppsamlingen av lakvattnet utföras med godkontroll, så att vatten inte bräddar eller läcker ur systemet och på så sätt kan nåSkvallran innan det genomgått behandling. Lakvattenpåverkan bedöms vara denmest betydelsefulla miljöaspekten för den sökta verksamheten.

4.5 BullerBuller kan uppstå vid transporter och lossning, maskinarbete vid exempelviskompostvändning och metallåtervinning ur aska samt vid deponering av avfall.Omfattningen av transporter och maskinarbeten förväntas inte öka, eftersomverksamheten inte planeras öka. Avståndet från de aktiva delarna av deponin tillnärmaste bostäder kommer inte heller att minska jämfört med dagens situation.Vid bullermätning, som utfördes 2009, överskreds inte nivån 45 dB(A) vidnärmaste bostadshus. Verksamhet vid deponin bedrivs endast dagtid vardagarmed undantag av asktransporter, som sker dagtid även på helger. Riktvärden förexternt industribuller bedöms kunna innehållas även i fortsättningen.

4.6 Övriga störningarDeponeringen ger inte upphov till lukt. Risken för kringflygande skräp fråndeponeringen av det kommunala restavfallet är liten. Deponering av Stora Ensosaska kan medföra damning, vilket beskrivits ovan, men i övrigt förekommer ingetkringflygande material.

Komposteringen kan ge upphov till lokala luktstörningar vid vändning avkomposten och vid mottagning av slam. Detta är en redan pågående verksamhetoch det har inte förekommit några klagomål på lukt från deponin.

Vid omlastning av hushållsavfall kan det finnas risk för kringflygande skräp och föratt avfallet luktar och lockar till sig fåglar. Problem förebyggs genom attkomprimatorns tipplats är övertäckt av tak och väggar på tre sidor samt att ingetavfall lämnas okomprimerat över natten. Utsorterat matavfall lagras i täcktcontainer i väntan på samtransport.

Risken för luktstörningar bedöms som liten och kommer inte att behandlasnärmare i MKB:n.

4.7 Påverkan på landskapsmiljöDeponin är lokaliserad, så att omgivande skogsridåer förhindrar insyn från vägenoch från bostäder. Deponin kommer att ges en jämnare utformning efter avslutaddeponering än vad som är fallet idag och sluttäckta delar kommer att förses medlämplig vegetation.

17 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

5. Miljökvalitetsnormer

5.1 AllmäntMiljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel som regleras imiljöbalkens femte kapitel. MKN syftar till att komma till rätta med miljöpåverkanfrån diffusa utsläppskällor. Utgångspunkten för MKN är kunskapen om vadmänniskan och naturen tål. En miljökvalitetsnorm kan gälla högsta tillåtna halt avett ämne i luft, mark eller vatten. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för:

• Luftkvalitet (utomhusluft) omfattande kvävedioxid, kväveoxider,svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon• Fisk- och musselvatten• Buller• Vattenförekomster• Havsmiljö

Fisk- och musselvatten samt havsmiljö bedöms inte beröra Borabo.

5.2 LuftkvalitetFör att skydda människors hälsa finns miljökvalitetsnormer för bland annatkvävedioxider och kväveoxider, svaldioxid, kolmonoxid och partiklar (PM10 och PM2,5). De luftutsläpp som förväntas från planerad anläggning är främst avgaserfrån transporter och damning vid tippning av flygaska. Det bedöms inte finnasnågon risk för att planerad verksamhet leder till överskridande av MKN avseendeluft.

5.3 BullerOmgivningsbuller ska inte medföra skadliga effekter på människors hälsa.Pågående verksamhet ger upphov till visst buller, men inga klagomål gällandedetta har inkommit. Det bedöms inte finnas någon risk för att verksamheten ledertill överskridande av MKN avseende buller.

5.4 VattenförekomsterDeponiområdet avvattnas mot Ulva mosse och Skvallran, som via Sandsjön rinnerut i Nissan i höjd med Rydöbruk. Nissan omfattas av miljökvalitetsnormer. Pågrund av låga halter i lakvattnet av de ämnen, som omfattas av MKN, och pågrund av fastläggning och utspädning av föroreningar innan de når Nissan,bedöms verksamheten vid Borabo inte ge upphov till påverkan, som medför riskför att MKN för vattenförekomsten inte kan uppnås.

6. Hushållning med naturresurser

God hushållning med resurser som mark, vatten och den fysiska miljön för övrigtär en del av miljöbalkens grundläggande mål (1 kap 1 § miljöbalken). Mark- och

18 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

vattenområden ska användas till det som de är mest lämpade för med hänsyn tillbeskaffenhet samt läge och föreliggande behov. Viktiga medel för att nå dessamål är de hushållningsbestämmelser som finns i miljöbalkens 3 och 4 kapitel.

I det nya avfallsdirektivet lyfter man fram avfallshierarkin som prioriteringsordningför lagstiftning och politik på avfallsområdet (www.Naturvårdsverket.se):1. Förebyggande, 2. Återanvändning, 3. Materialåtervinning. 4. Annan återvinning,till exempel energiåtervinning, 5. Bortskaffande.

Att utnyttja området i ravinen för fortsatt deponering bidrar till hushållningengenom att använda redan ianspråktagna området på ett mer optimalt sätt. En stordel av askan kommer från förbränning av restavfall som bildas på bruket somdrivs av Stora Enso i Hylte, där syftet med förbränningen är energiutvinning.Botten- och flygaska från förbränningen används även vid konstruktion avbottentätning på deponin och planeras att användas i tätskiktet vid sluttäckningav deponin. Stora Enso har ett pågående arbete med att hitta alternativ till attdeponera flygaskan, där askans egenskaper kan vara en tillgång. Mycket småvolymer av askan kan avsättas i olika försöksprojekt, men för närvarande finnsinga tillgängliga alternativ för den stora volymen av aska.

Foto 2 Utsorterat restavfall, främst keramik och isolerull för deponering påkommundeponin.

19 av 19

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

Den lilla mängden kommunalt restavfall som deponeras på Borabo är det som blirkvar efter en omfattande utsortering av återvinningsfraktioner och brännbart påkommunens ÅVC (se Foto 2.)

Vid ianspråktagande av nya etappdelar då schaktning eller sprängning är aktuellttas massorna i största möjliga utsträckning till vara för användning vidsluttäckning. God planering och framförhållning i tillståndfrågorna gerförutsättning för god hushållning och effektiv logistik.

7. Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll

I miljökonsekvensbeskrivningen kommer deponins miljöpåverkan ochkonsekvenserna av denna att beskrivas. Fokus kommer att ligga på utsläpp tillvatten och åtgärder för att förhindra påverkan från lakvatten, då detta bedömsvara den mest betydelsefulla miljöpåverkan från Borabo. Den planeradeverksamheten förväntas innebära mycket liten påverkan på omgivningen medavseende på lukt och buller samt utsläpp till luft.

Ett förslag till rubriker och struktur för MKB:ns innehåll presenteras i bilaga tillsamrådsredogörelsen.

BILAGA 1

1 av 3

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

v:\4

7\12

\614

7125

5356

\3_t

ekni

k\n\

sam

råds

unde

rlag

\sam

råds

unde

rlag

130

206.

doc

Förslag på innehåll i MKB för Borabo avfallsanläggning

SammanfattningInledning

Planerad verksamhet

Konsekvenser av planerad anläggning

1. Inledning1.1 Bakgrund

1.2 Administrativa uppgifter

1.3 Ansökan

1.4 Samråd

2. Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen2.1 Miljöaspekter som beskrivs i MKBn

2.2 Underlag för miljökonsekvensbeskrivningen

3. Alternativ lokalisering3.1 Allmänt

3.2 Nollalternativ

3.3 Alternativ lokalisering eller hantering

3.4 Sammanfattande bedömning sökt alternativ jämfört mednollalternativet

4. Planerad verksamhet4.1 Äldre deponidelar

4.2 Pågående deponering

4.3 Deponering i etapp 2d och 2c

4.4 Mellanlagring samt biologisk behandling

4.5 Omlastning av hushållsavfall

4.6 Lakvattenhantering

4.7 Trafikstruktur

4.8 Energi och kemikalier

4.9 Arbetstider och öppethållande

BILAGA 1

2 av 3

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

v:\4

7\12

\614

7125

5356

\3_t

ekni

k\n\

sam

råds

unde

rlag

\sam

råds

unde

rlag

130

206.

doc

5. Omgivningsförhållanden5.1 Planförhållanden

5.2 Närliggande bostadshus och verksamheter

5.3 Markförhållanden

5.4 Hydrogeologiska förhållanden

5.5 Recepienter

5.6 Naturvärden

5.7 Kulturvärden

5.8 Friluftsvärden

6. Miljökonsekvenser6.1 Inledning

6.2 Metod för bedömning av miljöpåverkan

6.3 Människors hälsa - buller och luft

6.4 Friluftsliv och rekreation

6.5 Yt- och grundvattenmiljö

6.6 Naturmiljö

7. Driftstörningar och olycksrisker7.1 Utsläpp till mark och vatten

7.2 Brand

7.3 Nedskräpning

7.4 Damning

7.5 Trafik

8. Hushållning med mark, vatten samt andra resurser

9. De allmänna hänsynsreglerna9.1 Allmänt

9.2 Bevisbörderegeln

9.3 Hänsynsregler- kunskapskravet

9.4 Hänsynsregler- Försiktighetsprincipen och principen ombästa möjliga teknik

9.5 Hänsynsregler- Produktvalsprincipen

9.6 Hänsynsregler- Hushållnings- och kretsloppsprincipen

9.7 Val av plats- Lokaliseringsprincipen

9.8 Rimlighetsavvägning- Skälighetsprincipen

BILAGA 1

3 av 3

Samrådsunderlag

Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Borabo avfallsanläggning

Unr 61471255356

v:\4

7\12

\614

7125

5356

\3_t

ekni

k\n\

sam

råds

unde

rlag

\sam

råds

unde

rlag

130

206.

doc

10. Påverkan på miljökvalitetsnormer10.1 Luft

10.2 Vattenförekomster samt fisk- och musselvatten

10.3 Buller

11. Påverkan på miljökvalitetsmål11.1 Allmänt

11.2 Begränsad klimatpåverkan

11.3 Frisk luft

11.4 Ett rikt växt- och djurliv

11.5 God bebyggd miljö

11.6 Levande sjöar o vattendrag

11.7 Giftfri miljö

12. Kontroll av verksamheten

Knowledge taking people further---www.ramboll.se

Ramböll Sverige AB

Tfn.Fax. 035-13 30 76

010-615 60 00

302 46 HalmstadStrandgatan 19

# #

#

#

BORABO

JONSBO

KALVHULT

STAFFANSBOSTAFFANSBO

LILLA HÄSSLEHULT

STORA HÄSSLEHULT

1:2

1:5

1:4

2:2

1:3

1:2

1:82:4

1:11

1:11

1:2

1:4

1:6

2:2

1:2

1:3

1:4

1:5

1:13

1:3

1:51

1:2

1:4

2:3

1:12

1:12

1:7

1:7

1:2

1:4

1:3

1:5

1:31:7

1:4

1:7

1:4

1:5

1:331:5

1:4

1:3

1:331:7

1:9

1:151

1:15

1:5

1:2

1:155

1:12

1:24

1:13

1:9

1:111:8

1:49

1:9

2:1

1:5

1:91:25

S:1

1:11

1:10

S:8

1:10

S:1

S:1

2:8

1:134

2:9

1:30

S:3

1:2

1:26

1:33

1:27

1:11

2:2

1:10

S:7

1:251:138 1:116

1:21

1:11

1:140 1:991:88

1:941:901:93

S:5

1:921:961:95

2:5

1:40

1:971:115

1:1061:1171:150

1:147

1:1141:1121:111

1:52S:3

1:32:4

S:2

1:20

1:7

o0 300150 m

Bilaga 3Översikt över deponins placering

+

+ + + + ++++++ +++++++++

+ + + + + + + + + + + + + + + + + +++ + + + + + +++++++++++++ + +++++++++++++

+++++++++++++ +++

+ ++ + + ++ ++++++++++ +++++++++++++++++

+++++++++++++++++

+++ ++ ++ ++ +++++++++++++++++

+++++

++ +

+ +

+ +

+++++++++

++++++

+ + ++ ++

++++++++++

++++

+ ++ ++ +

+ +

+ ++ ++ ++ ++ ++++ ++ ++ ++ ++ ++ ++ ++ +++

+ +

+ ++ ++ ++++++

! !

! !

! !

! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! !

! !

! ! !

! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! !

! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! !

! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! !

! ! !

! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! !

! !

! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! !

! !

! !

! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! !

! !

! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

TeckenförklaringTuva2011

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! Sumpskog

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

NyckelbiotopNaturvärden

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

BiotopskyddFornlämningFornlämningFornlämningRiksintresse för natura2000

+++ +

+ +++ Riksintresse för natur

+++ +

+ +++ Riksintresse för kulturRiksintresse 4 kap 6Riksintresse för fiske

+++ +

+ +++ Riksintresse för friluftslivNaturreservatMyrskyddÅkermarkÄngobeteVåtmarksinventeringen

oIntressen och skyddade områden 0 500250 m

Bilaga 4