Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden ELSE 2004 Göteborgs ... · K S A MHETSB E RÄTT ELSE 2004 Göteborgs Universitet ... Kriminologi 40 p Mänskliga rättigheter 40 p Offentlig

VER

KSA

MH

ETSB

ERÄ

TTEL

SE 2

004

Göteborgs Universitet

Samhällsvetenskapligafakultetsnämnden

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens verksamhetsberättelse 2004

__________________________________________________________________________ 1

Innehåll

SAMHÄLLSVETENSKAP 2004........................................................................2ORGANISATIONEN...................................................................................................................... 4

GRUNDUTBILDNINGEN.................................................................................6ORDINARIE UPPDRAGET .......................................................................................................... 6UTBUDET........................................................................................................................................ 6KURSSTRUKTUR........................................................................................................................... 7EFTERFRÅGAN OCH REKRYTERING ...................................................................................... 7GENOMSTRÖMNINGEN............................................................................................................. 8LÄRARUTBILDNINGEN .............................................................................................................. 8SAMHÄLLSVETARSTUDENTERNA......................................................................................... 9STUDENTERNA OCH FAKULTETEN – TILLSAMMANS - Studenternasårsredovisning .............................................................................................................................. 14PEDOGOGISKA UTVECKLINGSKOMMITTÉNS VERKSAMHET..................................... 16

FORSKARUTBILDNINGEN...........................................................................17FORSKNINGEN ..............................................................................................19

PROFILOMRÅDEN...................................................................................................................... 19TVÄR- OCH MÅNGVETENSKAPLIGT ANGREPPSSÄTT................................................... 20CENTRUM- OCH FORUMBILDNINGAR ............................................................................... 20EXTERNFINANSIERAD FORSKNING .................................................................................... 21INTERNATIONELL FORSKNINGSSAMVERKAN ................................................................ 23

FAKULTETSEKONOMIN ..............................................................................23INFRASTRUKTUR..........................................................................................25PERSONALEN ................................................................................................25JÄMSTÄLLDHET ...........................................................................................28JÄMLIKHET....................................................................................................29ARBETSMILJÖN.............................................................................................29MILJÖLEDNINGSSYSTEM............................................................................30KVALITETSARBETET...................................................................................31INTERNATIONALISERING ...........................................................................32SAMVERKAN MED OMVÄRLDEN..............................................................33


___________________________________________________________________________ 2

SAMHÄLLSVETENSKAP 2004

Huvudpunkter från 2004

Samhällsvetenskap fyllde 40 år

Fortsatt expansion inom grundutbildningen

Större roll inom lärarutbildningen

Samlat program för engelskspråkiga grund-kurser

Ny skriftserie för pedagogiska projekt

Åtgärdsprogram för forskarutbildningen

Beslut om School of Global Studies

Ett intensifierat kvalitetsarbete

Prioritering av samverkan

amhällsvetenskapliga fakultetenfyllde hösten 2004 40 år. Jubileet

celebrerades den 22 oktober 2004 meden både återblickande och framåtblick-ande konferens. Bland deltagarnamärktes ett antal tidigare dekaner,bland dem fakultetens nestor, profes-sor Jörgen Westerståhl, född 1916, ochsekreterare i den utredning som i slutetav 1940-talet lade det ursprungliga för-slaget till ändrad fakultetsindelning. Isin nuvarande form skiljer sig sam-hällsvetenskapliga fakulteten en delfrån den fakultet som bildades år 1964.Då omfattade samhällsvetenskap ävenekonomiämnena och utbildningsveten-skapen. De senare har efter hand skiljtsut som självständiga fakulteter och se-dan 1999 består fakulteten av sam-hällsvetenskapens kärnämnen som so-ciologi, statsvetenskap och psykologi.

Fakulteten har från nystarten 1999präglats av en successiv utbyggnad avbåde utbildning och forskning, liksomäven av samverkan med omvärlden.Ett särskilt utmärkande drag är enkraftig ökning av antalet platser igrundutbildningen. Det ordinariegrundutbildningsuppdraget har såle-

des vuxit från 3 670 helårsstudieplatserår 1999 till 5.039 år 2004, varav Musei-on 185 platser, alltså en ökning mednärmare 40 procent. Ökningen harskett både inom de etablerade utbild-ningarna och genom tillkomst av nyakurser. Antalet platser i psykologpro-grammet har ökat mot bakgrund avarbetsmarknadskrav och nya magis-terkurser har tillkommit, t ex mänskli-ga rättigheter. I fråga om grundutbild-ning är samhällsvetenskap sedan 2003universitetets klart största fakultet.

Samhällsvetenskap fortsätter samtidigtatt öka sitt uppdrag inom lärarutbild-ningen. Totalt omfattade det 291 hel-årsstudieplatser år 2004. Vid sidan avde särskilda ämnesinriktningarnasamhällskunskap, medie- och kom-munikationsvetenskap, samhällspeda-gogik och natur och samhälle har fa-kulteten fr o m 2004 även ansvaret förexamensarbetena inom lärarutbild-ningens s k allmänna utbildningsom-råde. Engagemanget kommer att ytter-ligare öka under 2005.

Fakultetens institutioner:Freds- och utvecklingsforskningFörvaltningshögskolanJournalistik och masskommunikationOmvärldsstudier av människans villkorPsykologiSocialantropologiSocialt arbeteSociologiStatsvetenskap

Den stora expansionen inom grundut-bildningen som även inneburit enbreddad rekrytering har lett till attkraven på pedagogisk utveckling blivitstörre. I syfte att få spridning av nyaundervisningsidéer har fakultetens pe-dagogiska utvecklingskommitté startaten skriftserie. Serien, vars första num-mer utkom hösten 2004, presenterarresultat av genomförda pedagogiska

S


___________________________________________________________________________ 3

projekt. Dessutom har under året stö-det till studenter som upplever pro-blem med sin språkbehandling per-manentats.

I sin satsning på att erbjuda utbytes-studenter inom bl a Erasmuspro-grammet kurser på engelska har fa-kulteten skapat ett program på sexkurser som skall ges årligen.

För forskning och forskarutbildningpräglades de första åren av 2000-taletav en årlig tillväxt i antalet examine-rande doktorer och antalet externaforskningsanslag. För 2004 finns ingensådan ökning. Forskningsanslagensvolym ligger emellertid på sammahöga nivå som 2003, medan antaletdoktorsexamina minskat något. Fa-kulteten förväntar även för de när-maste åren en nedgång i examinations-frekvens beroende på relativt begrän-sad antagning av doktorander i 2000-talets början. Fakulteten har därför år2004 antagit en plan som avser attnoggrant gå igenom förutsättningarnaför forskarutbildningen för att därige-nom på sikt få upp både antagning ochexamination. Dessutom har riktlinjerför forskarutbildningen antagits.

Fakultetens enheter

Biblioteks- och informationsvetenskap

CEFOS (Centrum för forskning om

offentlig sektor)

CERGU (Centre for EuropeanResearch) med CREES (Center for Russianand East European Studies)

Museion

Nordicom (Nordiskt informationscenter förmedie- och kommunikationsforskning)

SSD (Svenskt samhällsvetenskapligt dataarkiv)

Teknik- och vetenskapsstudier (fr o m 2004)

I fråga om forskningsorganisation harunder 2004 ytterligare steg tagits i syfteatt etablera en School of Global Studiesgenom samverkan mellan institutio-nerna för freds- och utvecklingsforsk-ning, omvärldsstudier av människansvillkor och socialantropologi. Besluthar tagits av fakulteten och särskildamedel har avsatts för arbetet med ge-nomförandet som är tänkt att ske isamband med inflyttningen i nya lo-kaler på Campus Linné hösten 2005.

Inom ramen för fakultetsanslaget harsamhällsvetenskap även ansvar förnågra nationella åtaganden. Inom ettav dem, Svensk samhällsvetenskapligtdataarkiv (SSD), har det under 2004skett ett betydande utvecklingsarbete isyfte att anpassa verksamheten till da-gens krav på dataarkivering. En sär-skild styrgrupp har på fakultetensuppdrag gått igenom verksamhetenoch resultatet har redovisats i en rap-port till Vetenskapsrådet. Fakultetensförhoppning är att detta skall leda tillatt SSD kommer att prioriteras i stödettill svensk vetenskaplig infrastruktur.

År 2004 har på fakultetsnivå ävenpräglats av ett intensifierat kvalitetsar-bete. Vid varje fakultetsnämndsmöteunder året har en eller två institutionerfått redovisa sitt kvalitetsarbete införfakultetsnämndens ledamöter. Dettahar lett till viktiga diskussioner om hurkvaliteten skall säkras inom både ut-bildning och forskning.

Under året har även skett satsning påmiljöarbetet vid fakulteten. Arbets-miljön har varit i fokus genom en för-djupad arbetsmiljöundersökning in-riktad på hälsa, arbetsorganisation ochsocial klimat, bl a förekomst av trakas-serier. När det gäller den yttre miljönhar arbetet med att nå en miljöcertifie-ring under 2005 inletts. I samband meddetta har det på varje institution utsettsmiljörepresentanter som samverkarinom olika arbetsgrupper på fakultets-nivå.


___________________________________________________________________________ 4

Ett överordnat mål för fakultetenslångsiktiga arbete är att prioriterasamverkan både mellan fakultetensolika institutioner och med andra fa-kulteter. Fakulteten är således engage-rad i bl a Centrum för kulturstudiervid humanistisk fakultet, forsknings-programmet Trygg och säker stad isamverkan med humaniora och ut-bildningsvetenskap och hälsovetar-programmet inom Sahlgrenska aka-demin. Fakulteten har också stött ma-gisterutbildningar som görs i samver-kan mellan olika institutioner samt be-viljat medel till olika slag av aktivitetersom stimulerar ämnessamarbete.

School of Global Studiesinrättades under året i samverkan mellan treinstitutioner, freds- och utvecklingsforskning,omvärldsstudier av människans villkor samtsocialantropologi. Samverkan gäller såvälgrundutbildning som forskning och forskarut-bildning. Ett gemensamt tema är ”Kultur,konflikt och hållbar utveckling”.

ORGANISATIONEN

Samhällsvetenskapliga fakulteten be-står f n av följande institutioner:•Freds- och utvecklingsforskning är lokalise-rad till det s k Världshuset på Brogatan 4och bedriver grundutbildning i bl a inter-nationella relationer samt utveckling ochinternationellt samarbete och forskarut-bildning i freds- och utvecklingsforskning.•Förvaltningshögskolan svarar för förvalt-ningsprogrammet 160 poäng och forskar-utbildning i offentlig förvaltning och häl-so- och sjukvårdsadministration.•Journalistik och masskommunikation håller ijournalistprogrammen och de friståendekurserna i medie- och kommunikations-vetenskap samt forskarutbildning i jour-nalistik och masskommunikation.•Omvärldsstudier av människans villkor ärockså (ännu) lokaliserad till Världshusetoch bedriver grundutbildningar samtforskarutbildning i ämnet humanekologi.Institutionen håller dessutom samman ettantal av fakultetens centrumbildningarenligt ovan.

•Psykologi svarar för psykologpro-grammet , psykoterapiutbildning och olikafristående kurser samt forskarutbildning ipsykologi.•Socialantropologi svarar för fristående kur-ser och forskarutbildning i social-antropologi. Institutionen finns ännu påVärldshuset.

FAKULTETENS 40-ÅRSJUBILEUM -22 OKTOBER 2004

1964 inrättades samhällsvetenskapliga fakulte-ten vid Göteborgs universitet. Samhällsveten-skaperna etablerade sig således officiellt som ettviktigt och självständigt kunskapsfält. Sedandess har mycket hänt. Den samhällsvetenskap-liga familjen växer stadigt och under en efter-middag i oktober frågade vi oss: Vad hände?Och vart är vi egentligen på väg?

ProgramLennart Weibull, dekanus, hälsade väl-kommen.Ingemar Nilsson, historiker och författaretill boken Göteborgs universitets historia,berättade om fakultetens födelse 1964.Rita Liljeström & Bo Rothstein gav sina per-sonliga betraktelser. Vad hände med sam-hällsvetenskaperna? Vart är vi på väg?

Paneldebatt. Panelen bestod av:Elisabeth AbiriCentrum för studiet av mänskliga rättig-heter/MuseionPhilip HwangPsykologiska institutionenVicki JohanssonFörvaltningshögskolanBengt Rundbladprofessor emeritus i sociologiMaria SternInstitutionen för freds- och utvecklings-forskningUlrika Knutson, moderatorgästprofessor i journalistik vid JMG

Efter avslutad paneldebatt minglades det iCafé Sprängkullen

•Socialt arbete håller i socionompro-grammet, vari social omsorg numera ärintegrerat, samt forskarutbildning i socialtarbete.


___________________________________________________________________________ 5

•Sociologi har fristående kurser i ämnetsociologi och samordningsansvar för per-sonalvetarprogrammet samt forskarut-bildning i sociologi. Avdelningen för tek-nik- och vetenskapsstudier inlemmadesorganisatoriskt i i institutionen under året.•Statsvetenskap har fristående kurser istatsvetenskap, administrativ teknik ochsamhällskunskap, samordningsansvar förEuropaprogrammet samt forskarutbild-ning i statsvetenskap.

Samhällsvetenskapliga fakultetens olikaorgan och permanenta arbetsgrupper.

SFN Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndenLFN LärarförslagsnämndenFUN ForskarutbildningsnämndenSamhällsvetenskapliga fakultetsrådetSamhällsvetenskapliga fakultetens prefektrådSamhällsvetenskapliga fakultetens studierek-torsmöteSamhällsvetenskapliga fakultetens studentmö-teProgramnämnden för EuropaprogrammetProgramnämnden för programmet för perso-nal- och arbetslivsfrågorProgramnämnden för psykoterapiutbildningenProgamnämnden för samhällsvetenskapligafakultetsnämndens ansvar inom lärarutbild-ningenSamhällsvetenskapliga fakultetsnämndenslokalrådLokala arbetsmiljökommitténSamtliga institutioner leds av institutions-styrelser.

Fakultetens övriga enheter:

•Biblioteks- och informationsvetenskap bildargemensam institution med biblioteks-högskolan vid Högskolan i Borås och hardärför endast forskarutbildning vid fakul-teten.•Centrum för Europaforskning vid Göte-borgs universitet (CERGU) syftar till attstimulera forskning och utbildning medEuropainriktning. I den mångvetenskap-liga forskningsmiljön ingår forskare från

ett stort antal institutioner inom Göteborgsuniversitet. Samarbete har etablerats medliknande centrumbildningar i Sverige ochutomlands. En underavdelning utgörCentrum för forskning om Ryssland ochöstra Europa (CREES).•Museions syfte är att, i samverkan meduniversitetets institutioner och Världskul-turmuseet ge ett brett utbud av tvärveten-skapliga kurser samt utveckla ämnesöver-gripande forskning om världens kulturellamångfald. Det internationella inslagetkommer bl a till uttryck i programmet in-ternationella museistudier med studenterfrån olika delar av världen.•Nordicom är ett nordiskt samarbetsorganför forskningsområdet journalistik, medieroch kommunikation vars syfte är att sti-mulera och utveckla forskningen i de nor-diska länderna, bl a genom databaser ochtidskrifter. Nordicom har även ansvar förnordisk mediestatistik samt UNESCO:sInternational Clearinghouse on Children andViolence on the Screen.•Svenskt Samhällsvetenskapligt Dataarkiv(SSD) är en enhet med uppgift att arki-vera databaserade forskningsmaterialproducerade vid svenska universitet ochhögskolor samt att dokumentera enskildamaterial på ett sätt som gör det möjligt attlätt återanvända dem.

Vid sidan av dessa enheter finns ävenandra samverkansorganisationer inomfakulteten. En sådan är SOM-Institutetvid Göteborgs universitet, som grunda-des 1986 i samarbete mellan forskarevid institutionen för journalistik ochmasskommunikation och statsveten-skapliga institutionen. Sedan 1992 in-går även förvaltningshögskolan i sam-arbetet.

Till fakultetsorganisationen hör slut-ligen fakultetskansliet, en enhet somunder 2004 bestod av 16 personerKansliet nyrekryterade under 2004 föratt uppfylla de nya behoven som ettallt större engagemang i lärarutbild-ningarna medför.


___________________________________________________________________________ 6

GRUNDUTBILDNINGEN

UtbildningsprogramEuropaprogrammet 160 pFörvaltningsprogrammet (pol mag examen)160 pInternationella museistudier, påbyggnads-program 80 pJournalistprogrammet 100 p resp. 40 pPersonal- och arbetslivsfrågor 160 pPsykologprogrammet 200 pPsykoterapi, tre inriktningar, påbyggnads-program 60 pSocial omsorg och socialpedagogik 140 pSocionomprogrammet 140 pSocialt arbete: fördjupningsprogram för magi-sterexamen 40 p

Fristående kurserAdministrativ teknik, upp till 40 pAsienstudier, upp till 60 pAfrikastudier, 40 pFreds- och utvecklingsstudier, magisterkurser20 resp. 40 pInternationella relationer, upp till 80 pUtveckling och internationellt samarbete, upptill 80 pHumanekologi, upp till 80 pHälso- och sjukvårdsadministration, upp till80 pInformationsproduktion 40 pKriminologi 40 pMänskliga rättigheter 40 pOffentlig förvaltning, olika kurser 5 à 10 pOffentlig. förvaltning för yrkesverksammaadministratörer och ekonomer 40 pJournalistik: TV-journalistik med produktions-inriktning 20 pMedie- och kommunikationsvetenskap upp till80 pMellanösternkunskap, upp till 80 pMuseion, tvärvetenskapliga grundkurserPsykologi, upp till 80 p samt olika inr.Psykoterapiutbildning 60 p, tre inriktningar:individualterapi, familjeterapi, barn- o. ung-domsterapiSocialantropologi, upp till 80 pSocialt arbete, olika inriktningar 5, 10, 20 pSocial omsorg, 21-60 p +särskild kurs 10 pSociologi, upp till 80 pStatsvetenskap, upp till 80 pSamhällskunskap, upp till 40 pTeknik- och vetenskapsstudier 60 pÖsteuropakunskap, upp till 60 p

ORDINARIE UPPDRAGET

amhällsvetenskapliga fakultets-nämnden har sedan 1999 fått sitt

grundutbildningsuppdrag ökat med ca40 procent. Till detta kommer ett efterhand allt större åtagande inom lärar-utbildningen. Detta gör fakulteten tillden enskilt största vid Göteborgs uni-versitet när det gäller grundutbildning.

Det ordinarie uppdraget för år 2004var 5039 helårsstudenter, inklusiveMuseion (185 hst) som utgör ett sär-skilt uppdrag. Det innebär en ökningmed dryga 5 procent från 2003 huvud-sakligen p g a tidigare beslutad ut-byggnad av nämndens program. Drygthälften av nämndens utbildningsupp-drag utgörs av programstudieplatser.

Samhällsvetenskapliga fakulteten fick iapril ett tilläggsuppdrag inom nätuni-versitetet motsvarande 40 helårsstu-dieplatser för 2004 samt utvecklings-medel för dessa.

UTBUDET

nga större förändringar har gjorts iutbildningsutbudet i förhållande till

2003. Fördelningen mellan friståendekurser och program har varit sammasom tidigare, 48 procent friståendekurser. Inom fakulteten finns sju olikaprogram (samt medverkan i lärarut-bildningen och i samhällsvetenskapligtmiljövetarprogram).

Uppdragsutbildningen under 2004 harmotsvarat ca 62 hst. Störst andel upp-dragsutbildning har institutionen försocialt arbete haft. Andra ämnen somhaft uppdragsutbildning under årethar varit psykologi, statsvetenskap,sociologi. och medie- och kommuni-kationsvetenskap.

Ytterligare fyra nya nätkurser har er-bjudits.

S

I


___________________________________________________________________________ 7

Institutioner/enheter och kurser inomnätuniversitetet 2004Freds- och utvecklingsforskning: Fredsarbete,20 p, halvfartJMG: Mediekunskap, 5 p, kvartsfartSocialantropologi: Globalisering och mångfald,20 p, helfartHumanekologi: Grundkurs del 1, 10 p, halvfHumanekologi: Grundkurs del 2, 10 p, helfHumanekologi: Grundkurs, 20 p, halvfAsienstudier: Populärkultur i Östasien, 5 phalvfartMuseion: Risksamhälle, globalisering och al-ternativa strategier, 10 p halvfart

Sommarkursernas andel har ökat nå-got under 2004, medan kvällsundervis-ningens andel har varit på i stort sam-ma nivå som 2003.

Mellerud kommer

Statsvetenskapliga institutionens utlokalisera-de universitetsutbildning i Bengtsfors, somstartade för femte gången 2004, fick underhösten spridningseffekt till Mellerud, där enmotsvarande kurs i Administrativ teknik pla-neras till 2005.

KURSSTRUKTUR

n konsekvens av den höga andelenprogramstudieplatser är att ande-

len platser på fördjupnings- och på-byggnadsnivå är tämligen begränsad,totalt 13 procent. Inom de friståendekurserna ökar den dock och utgör om-kring 20 procent.

Hösten 2002 beslutade samhällsveten-skapliga fakultetsnämnden att, i linjemed intentionerna i propositionen"Den öppna högskolan", inrätta kursermed inriktning mot breddad magister-examen. Tanken har varit att delsbredda utbildningen och rikta den motsärskilda yrkesområden, dels stimulerasamverkan mellan olika ämnen. Så-lunda har kriminologi kunnat utvecklasgenom stöd från Göteborgs kommunoch Polismyndigheten i Västra Göta-land, dit den erbjudits som uppdrags-

utbildning. Kursen i mänskliga rättighe-ter har genomförts i viss samverkanmed juridik vid Handelshögskolan ochär en tillvalskurs inom juristutbild-ningen.

Breddningskurser på magisternivå

Mänskliga rättigheter, 40 pMedieanalys, 40 pKriminologi, 40 pUtvärdering, 40 pUtvärdering och styrning inom hälso-och sjukvården, 40 p

EFTERFRÅGAN OCH REKRYTERING

öktrycket till fakultetens utbild-ningar har under lång tid varit stort.

Antalet sökande till nämndens utbild-ningar 2004 ligger generellt sett högt iförhållande till antalet utbildningsplat-ser. Under ett stort antal år har fakul-teten haft fem till sex kurser på Göte-borgs universitets 10-i-topp- lista, t expsykologi, sociologi, statsvetenskap,internationella relationer, medie- okommunikationsvetenskap. Vissa va-riationer mellan ämnena förekommerdock. Ämnen som humanekologi ochsocialantropologi har fått allt svårareatt fylla sina kurser.

Trots fortsatt högt söktryck har antaletförstahandssökande till nämndensprogram minskat något mellan 2003och 2004. Detta gäller så gott somsamtliga program, t ex har antalet för-stahandssökande till både socionom-programmet och P-programmet mins-kat med 100 personer. Psykologpro-grammet har minskat marginellt. Vadgäller Europaprogrammet har antaletsökande minskat inom samtliga inrikt-ningar utom nationalekonomisk in-riktning som i stället ökat. Ett undan-tag utgör också Förvaltningsprogram-met där antalet förstahandssökandehar ökat.

E

S


___________________________________________________________________________ 8

Antalet sökande till fakultetens fristå-ende kurser är alltjämt stort inom deflesta ämnen.

Flera projekt som syftade till breddadrekrytering av studenter pågick underåret. Se vidare under ”Jämlikhet”.

Trångboddheten utgör fortfarande etthinder för att på ett effektivare sätttillmötesgå efterfrågan på fakultetensutbildningar. Genom den planeradeexpansionen till Campus Linné medbörjan hösten 2005 förväntas lättnaderuppstå.

GENOMSTRÖMNINGEN

ör samhällsvetenskapliga fakulte-ten är det helt avgörande att noga

följa konsekvenserna av den kraftigaplatsökningen. Orsaken är dels att ettökat antal studenter i sig tenderar attinnebära lägre genomströmning, delsatt lokalsituationen innebär att fakulte-ten – i motsats till andra – inte kankompensera sig med stora överintag.Därför har fakulteten följt upp genom-strömningsgraden och haft återkom-mande diskussioner med studierekto-rerna kring hur platserna skall fördelasför att utbildningarna skall fungerabäst och för att studenterna skall få utså mycket som möjligt av sina studier.

Fakultetsnämnden har därför med till-fredsställelse noterat att genomström-ningen stigit i förhållande till år 2003och närmar sig tidigare genomsnittsni-vå.

Genomströmningen 2004Prest. grad. 84 %Utfall hst 104 %

Det finns i ett längre perspektiv ettstarkt önskemål om utökning av insti-tutionernas utbildningsuppdrag fram-över som lokalfrågans lösning förvän-tas kunna medge. Med hänsyn tillkommande pensionsavgångar inomolika grupper på arbetsmarknaden ärdet framför allt inom socionomutbild-

ningen, psykologutbildningen ochpsykoterapiutbildningen som kravenär stora. Även de nya kurserna medinriktning mot breddad magisterexa-men förtjänar att förstärkas av dettaskäl.

LÄRARUTBILDNINGEN

amhällsvetenskapliga fakultetenansvarar för fyra inriktningar inom

lärarprogrammet: samhällskunskap,medie- och kommunikationsveten-skap, natur och samhälle i ett globaltoch lokalt perspektiv samt samhälls-pedagogik. Den sistnämnda inrikt-ningen är utvecklad i samverkan medsocionomprogrammet och SDN Lärje-dalen som en del av samverkanspro-jektet "Kommuniversitetet”. Inrikt-ningen som är förlagd till stadsdelenLärjedalen i nordöstra delen av Göte-borg, startade i januari 2004 och denförsta omgången studenter väntas bliklara våren 2005. Fakultetens institu-tioner medverkar också i inriktningarför vilka andra fakulteter har ansvar.

Fakulteten har under året deltagit i deolika samverkansdiskussioner som på-går mellan de olika fakulteter sommedverkar i lärarutbildningen. Dis-kussioner har förts på olika nivåer ochhandlat om såväl grundutbildning somforskarutbildning knuten till grund-läggande lärarutbildning inom ramenför Centrum för utbildningsvetenskapoch lärarforskning (CUL).

Inom det allmänna utbildningsområ-det (AUO) medverkar flera lärare frånfakultetens institutioner som uppskat-tade föreläsare och seminarieledare påolika kurser. Inom ramen för det all-männa utbildningsområdets andratermin ansvarar fakulteten även för enprojektkurs på temat ”Vi och Dom”.Fakulteten har också huvudansvar förexamensarbetet inom det allmännautbildningsområdets tredje termin.Ansvaret har delegerats till sociologis-ka institutionen som under 2004 ut-vecklat en organisation kring exa-

F

S


___________________________________________________________________________ 9

mensarbetet som bland annat innehål-ler en mycket uppskattad handledar-utbildning för samtliga handledare ochexaminatorer. Under 2004 har etthundratal examensarbeten färdigställtsoch omfattningen beräknas öka betyd-ligt under de närmaste åren.

Fakultetens institutioner medverkarockså i regeringens satsning på sär-skild lärarutbildning (SÄL) som be-räknas vara avslutat under 2005. SÄL-projektet som bl a riktar sig till för-skollärare, avser att ge deltagarnakompetens för undervisning i sam-hällsorienterande ämnen (SO) pågrundskolan. Även inom lärarpro-grammet har en specialisering medinriktning mot SO genomförts i fakul-tetens regi.

Under 2004 har fakulteten fortsatt sinutbyggnad av en organisation sommotsvarar lärarutbildningens behov.Under året har fakultetens medverkani lärarprogrammet diskuterats uppre-pade gånger inom programnämndenför lärarutbildningen. För att ytterliga-re poängtera lärarutbildningens ställ-ning inom fakulteten höll program-nämnden ett möte i Varberg, 7-8 okto-ber 2004, dit representanter för samtli-ga fakultetens institutioner inbjöds attdiskutera frågor som rörde såvälgrundläggande lärarutbildning somforskarutbildning knuten till denna.Konferensen resulterade i en rad för-slag syftande till att tydliggöra fakul-tetens engagemang i lärarutbildning-en. Bland annat föreslogs en utvidg-ning av programnämnden till att om-fatta ledamöter från samtliga institu-tioner samt att utreda möjligheten attinrätta forskarutbildning med lärarex-amen som behörighetsgrund. Fakul-tetsnämnden har sedan fattat beslutkring flera av dessa förslag som träderi kraft under 2005.

SAMHÄLLSVETARSTUDENTERNA

amhällsvetenskap är den enskiltstörsta fakulteten vid Göteborgs

universitet när det gäller antalet stu-denter. Det ligger därför ett stort an-svar på fakulteten att regelbundet följaupp studenternas studiemotiv samt attbelysa deras arbetsmarknad. Fakulte-ten har bedömt det särskilt viktigt attfölja upp förändringar och gör därföråterkommande undersökningar. Åren2000 - 2003 tillfrågades varje höstsamtliga nybörjarstudenter om sittstudieval och sedan 2002 även samtligastudenter i slutet av sin utbildning.

RekryteringGenom de återkommande studentun-dersökningarna vet fakulteten idagmycket om vilka studenter som sökersig till de olika utbildningarna. I frågaom studentgruppens sammansättninggäller att samtliga grundutbildningarvid fakulteten har större eller mindrekvinnodominans – i genomsnitt är an-delen kvinnor bland studenterna över70 procent. Kvinnodominansen ärminst bland nybörjarna på Europapro-grammet och förvaltningsprogrammet.Omvänt förhållande, alltså en myckethög andel kvinnliga studenter, finns påbl a personal- och arbetslivsprogram-met, där det förekommer en kvoteringav män i reservantagningen; en manligstudent har företräde framför enkvinnlig om antagningspoängen ärexakt samma.

Samhällsvetarna är närmare hälftenungdomsstudenter mellan 18 och 23år. Omkring 70 procent är under 30 år.Omkring 60 procent av studenterna ärensamstående, 40 procent är gifta ellersambo. Var femte student har egnabarn. Hälften av studenterna i fakul-tetens ämnen kommer från Göteborgs-regionen och ytterligare ca en tredjedelfrån andra delar av Götaland.

S


___________________________________________________________________________ 10

DEMOGRAFI 2000 – 2003

7 5

2 5

4 6

3 0

2 4

3 5

2 7

2 6

1 1

8 1

1 3

2

4

3 0

7 0

3 7

6 3

4 6

3 3

2 1

3 0

4 5

2 7

2 8

4 0

2 4

1 0

8 3

1 2

2

4

3 4

6 6

3 7

6 3

2 6

7 3

2 7

4 4

2 9

2 7

3 1

2 9

2 4

1 4

8 3

1 1

2

4

3 2

6 8

4 2

5 8

3 1

3 2

4 3

3 3

6 3

4 1

3 3

4 1

2 6

7 0

2 6

4 3

2 5

3 4

3 7

6 6

3 4

3

1

1 1

8 4

1 3

2 7

2 7

2 7

3 0

6 8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Kvinno

r

Män

18-2

3

24-2

9

30+

Arbet

arfa

milj

Tjäns

tem

anna

fam

ilj

Akadem

ikerfa

milj

Föret

agar

fam

ilj

Svensk

2: g

en. I

nvan

drar

e

Nordi

sk

Övrig

a vä

rlden

Först

agån

gsst

uden

t

Läst

tidi

gare

Progr

am

Fristå

ende

kur

s

Betee

ndev

eten

skap

Samhälls

vete

nskap

Admin

istra

tion/

polit

ik

2003 2002 2001 2000

Tillströmningen från övriga Sverige ärrelativt låg, men det finns klara varia-tioner mellan professionsutbildningar-nas genomsnittligt större och de fristå-ende kursernas något mindre upptag-ningsområde. Det grundläggandemönstret i studentdemografin har varitanmärkningsvärt konstant över åren

Genom de årliga studentundersök-ningarna har fakulteten även kunnat

följa upp den sociala rekryteringensom en del i sitt jämlikhetsarbete. Avnybörjarstudenterna hösten 2003 upp-gav sig 35 procent komma från arbe-tarfamilj, 26 procent från tjänsteman-nafamilj, 26 procent från akademiker-familj och 11 procent från företagarfa-milj. Det är i stort sett samma fördel-ning som 2002. I fråga om etnisk bak-grund bland nybörjarna hösten 2003var 6 procent födda utomlands (4 pro-cent 2002), alltså första generationensinvandrare, och 20 procent hade minsten förälder som var född utanför Sve-rige, alltså andra generationens. I jäm-förelse med år 2001 och 2002 har detsuccessivt skett en etnisk breddning irekryteringen av studenter.

Motiv att studera samhällsvetenskapDet helt dominerande motivet att stu-dera fakultetens ämnen är intresse förämnet och för att orientera sig om om-världen. Därnäst kommer inriktningenpå yrke och arbetsmarknad, somframhålls av omkring två tredjedelarav nybörjarstudenterna. En tillkom-mande faktor är också viljan att stude-ra i Göteborg. Andelarna är förhållan-devis stabila över de undersökta åren

Även om intresse och yrkesmål bådaspelar en viktig roll finns det fögaoväntat tydliga skillnader mellan stu-denter i valet av program respektivefristående kurser. Valet av att läsa enfristående kurs motiveras oftare av in-tresse och de som läser program beto-nar arbetsmarknadsplaner. Även härär det en stor likhet mellan de fyraårens undersökningar.

Att Göteborg och dess universitet bådaär en attraktiva framgår mycket tydligtav studenternas svar. Över 70 procentav nybörjarstudenterna anser att Göte-borg är en trivsam stad och att utbild-ningarna håller hög kvalitet. Däremotär det få studenter som lyfter framstudentlivet som ett utmärkande drag.


___________________________________________________________________________ 11

MOTIV ATT STUDERA ArbetsmarknadSedan några år tillbaka har fakultetenarbetat med att följa upp de nya sam-hällsvetarstudenternas karriär på ar-betsmarknaden. Detta har främst skettinom professionsutbildningarna, därsärskilt psykolog- och journalistpro-grammen regelbundet har undersöktde tidigare studenternas arbetsmark-nadssituation. Resultaten visar att denhelt övervägande delen något år efterstudiernas slut har arbete inom utbild-ningsområdet.

Våren 2004 beslöt fakulteten att ävenstudenter som examinerats inom fa-kultetens fristående kurser skulle följasupp. Orsaken var dels ett intresse frånstudierektorer och studievägledare attkunna ge nya studenter bättre råd ideras utbildningsplaner, dels att få deförutvarande studenternas syn på defristående kursernas relevans för ar-betsmarknaden. Undersökningen av-såg samtliga studenter som tagit utkandidatexamen åren 1997-2001 mednågon av fakultetens kurser som hu-vudämne, totalt 1132 personer. Studiengenomfördes av docent Joseph Schallervid psykologiska institutionen.

Av de tidigare studenterna hade 82procent fast arbete, 8 procent studera-de vidare, medan 7 procent var ar-betslösa. Tre fjärdedelar av dem somhade arbete uppgav att det fått detmindre än ett halvår efter studiernasslut. Närmare två tredjedelar hade ar-bete inom Göteborgsregionen, 15 pro-cent i Stockholm och mindre än femprocent utomlands. Omkring hälftenarbetade inom offentlig sektor (varaven tredjedel inom högskoleområdet),en tredjedel inom näringslivet. Endastfem procent var egna företagare.

Trots den höga andelen med arbetebedömde mer än 60 procent arbets-marknaden inom det egna utbild-ningsområdet som dålig. Detta var sär-skilt tydligt för studenter inom inter-nationella relationer och socialantro-pologi, medan det omvända gällde för

9 4

8 5

7 5

6 6

5 6

4 1

2 5

1 4

1 6

1 1

1 1

1 0

9

8

7

6 8

3 3

2 3

9 3

8 9

7 3

6 4

5 2

3 3

2 6

1 1

1 3

8

9

9

6

6

6

6 4

3 3

2 0

9 4

7 8

6 6

5 7

3 6

2 9

1 3

1 3

1 0

5

8

5

6

6

6 9

3 2

1 9

9 1

8 5

7 4

6 6

5 4

3 4

2 3

1 5

3

8

7

1 0

3

9

6

8 8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Är intresserad av

ämnet

Utbildningen ökar

mina chanser till

ett trivsamt arbete

Studierna leder

fram till examen

och yrke

Utbildningen ökar

chansen till arbete

utomlands

Studierna ökar

chanserna att

komma in på

Alternativet för

mig är

arbetslöshet

Ha något att göra i

väntan på att

komma in på

Hamnade här av

en tillfällighet

Visste att jag

kunde komma in

på den här

2003 2002 2001 2000


___________________________________________________________________________ 12

hälso- och sjukvårdsadministrationoch psykologi.

Samtidigt menade hälften av studen-terna att arbetsgivaren uppfattade detegna huvudämnet som mycket ellerganska meriterande, endast 15 procentatt det var mindre meriterande. Närdet gällde överensstämmelse mellanden egna utbildningsinriktningen ocharbetsuppgifterna var det lika mångasom menade att den var stor som attden var liten (ca 40 procent).

Det är samtidigt tydligt att studiernaändå bedömdes som relevanta för ar-betet genom att de givit en generellsamhällsvetenskaplig kompetens somatt lösa problem, tänka kritiskt, sökaoch värdera information, analyseraproblem, argumentera, förklara föricke-specialister, planera verksamhetoch göra skriftliga presentationer. 70procent eller fler uppgav att detta varviktig kompetens på det nuvarandearbetet - och en majoritet ansåg att ut-bildningen innehållit sådana moment.

Däremot saknade man färdighetsmo-ment. 90 procent var nöjda med singrundutbildning - varav hälften svara-de mycket nöjda - och över 60 procentskulle välja samma huvudämne idag.

De slutsatser som fakulteten dragit avundersökningen är dels att de sam-hällsvetenskapliga utbildningarna ge-nerellt har hög relevans för arbets-marknaden genom den generalist-kompetens de ger, dels att utbildning-arna behöver innehålla fler moment avfärdighetsträning i syfte att göra stu-denterna ännu mer förberedda för ar-betsmarknaden. Det senare ligger ock-så bakom att fakulteten 2004 tagit ettbeslut om att inrätta en praktikterminför studenter på fristående kurser.

BEDÖMNING AV FÄRDIGHETSTRÄNINGTidigare studenter

StudiemiljöStudenternas bedömning av studie-miljö och infrastruktur är ett annat om-råde som varje år undersöks. Överlagframkommer en positiv bild av fakul-teten. Undervisningens kvalitet, inklu-sive tentamina, värderas högt - särskiltglädjande är ökningen i positiv be-dömning över åren. Möjligen kan detsenare resultatet sättas i samband medfakultetens ökade uppmärksamhet påde pedagogiska frågorna.

Om vi särskilt ser på infrastrukturenanses bibliotek, information och stude-randeservice fungera i huvudsak bra.

0 20 40 60 80 100

Tänk

a kriti

skt

Söka

och v

ärdera

infor

mation

Analys

era pr

oblem

Göra

skrift

liga p

resen

tation

er

Självs

tändig

t lösa

prob

lem

Tilläm

pa ku

nska

per f

rån

hu

vudä

mnet

Argumen

tera o

ch öv

ertyg

a

Göra

muntlig

a pres

entat

ioner

Uppt

äcka

och a

nalys

era et

iska

proble

m

Analys

era in

terna

tione

lla frå

gor

Utvä

rdera

verks

amhe

t

Förkl

ara fö

r icke

-spec

ialiste

r

Kommun

icera

på en

gelsk

a

Plane

ra ve

rksam

het

Organis

era ar

betsg

ruppe

r

Hand

leda/

instru

era/u

tbilda

Förekom inte

Ganska litet/Inte alls givande

Mycket/Ganska mycket givande


___________________________________________________________________________ 13

Studenterna ställer sig däremot kritis-ka till datortillgången och till lokaler-na, något som även framgår av stu-dentkårernas kommentar till årsredo-visningen. Bedömningen av lokalernaär visserligen förhållandevis positiv istudentundersökningarna men harfallit något varje år sedan 2000, vilketunderstryker nämndens egna iaktta-gelser. Det kanske mest glädjande re-sultatet är att betygssättningen av stu-dieatmosfären vid fakulteten överlagligger på en hög nivå.

Under 2004 har fakulteten även analy-serat de undersökningar som regel-bundet görs med de studenter som be-finner sig på sista terminen i sitt ämneeller sitt utbildningsprogram. Här harundersökningarna inriktats på hurstudenterna utvärderar sin utbildning.Den allmänna bilden är att flertalet ut-bildningar fungerar bra. Lärarna upp-fattas som kunniga och är lätta att fåtag på. Studenterna utbildas i kritiskttänkande och utbildningen anknytertill aktuell forskning. Mönstren är istort sett desamma samtliga år. Samti-digt finns det kritik mot att antalet un-dervisningstimmar är för litet och motomfattningen av studievägledningen.

Fakultetens arbete med att lyfta framkursutvärderingarnas betydelse kanockså utläsas i materialet. År 2001uppgav 54 procent av sistaterminsstu-denterna att varje kurs avslutats meden kursutvärdering, år 2003 hade an-delen ökat till 67 procent. Lärarnas in-tresse för kursutvärderingar bedömdesdock relativt lågt.

Studentundersökningen belyser ävenmånga andra frågor. Det visade sigexempelvis att 80 procent av nybörjar-studenterna finansierar sina studiergenom studiemedel från CSN, medanen tredjedel uppger förvärvsarbete.Omkring 35 procent att de ägnar 20timmar i veckan eller mindre åt sinastudier, medan 31 procent ägnar mer

än 30 timmar. Andelen som förvärvs-arbetar 16 timmar eller mer per veckavar 35 procent, medan andelen sominte alls har något förvärvarbete underterminstid var 51 procent.

StudentmedverkanStudentundersökningen är ett sätt attfå underlag för bedömningar av stu-denternas behov och intressen. Andrasätt är de regelbundna träffar som fa-kultetsledningen har med studentkå-rerna och det som kommer fram ge-nom studenternas deltagande i olikaorgan. Samhällsvetenskapliga fakulte-ten har försökt tillse att det finns stu-dentrepresentation vid alla institutio-ner och i alla beredande fakultetsorgansom t ex fakultetsnämndens AU och ide arbetsgrupper som tillsätts avnämnden. På förslag från studentkå-rerna anordnar fakulteten utbild-ningsdagar för studentrepresentanterinom olika beslutsorgan vid fakulteten.

Samhällsvetenskapliga fakultetens in-troduktionsdag hösten 2004

Rektor Gunnar Svedberg: presentation av uni-versitetetDekan Lennart Weibull: fakultetspresentationJonas Wieszkos, statsvetarstudent från FFSsamhällsvetarsektionHans Abrahamsson, studierektor, freds- ochutvecklingsforskningBritt-Marie Mattsson, journalist på GP, tidi-gare gästprofessor vid JMGEllinor Samuelsson, ordförande i Haga Stu-dentkår

Ett markerat studentintresse är att lyftafram samhällsvetarstudenternas iden-titet. Detta gäller framför allt de stu-denter som läser fristående kurser. Se-dan ett par år genomförs därför varjetermin en introduktion till fakultetendit samtliga nybörjarstudenter bjudsin. Antalet intresserade har varierat,men de som deltagit i introduktion haröverlag varit positiva.


___________________________________________________________________________ 14

STUDENTERNA OCH FAKULTETEN – TILLSAMMANS - Studenternas årsredovisning

2004 var de goda beslutens år. Fakultetsnämnden beslutade i december att inrätta en praktik-termin för studenter som läser fristående kurser för ge möjlighet att omsätta teoretisk kunskapi praktisk verksamhet och få arbetsmarknadskontakter. Språkhandledningen i svenska ska ut-ökas, och dessutom kompletteras med en motsvarighet i engelska. Processen för att inrätta enforskarutbildning för fakultetens lärarstudenter har inletts. Och studenternas ersättare i fa-kultetsnämnden tilldelas sedan i juni arvode för deltagande i möten, vilket underlättar konti-nuiteten för studentrepresentanterna.

Studenterna har varit representerade i fakultetsnämnden under det gångna året, lik-som i alla övriga fakultetsorgan, allt från lokalrådet till lärarförslagsnämnden. Utöverdetta finns det många studentrepresentanter i institutionernas styrelser, och det ärmycket glädjande att engagemanget bland studenterna har ökat under 2004. Dettatror vi kommer att leda till en ökad kvalitet i utbildningarna, eftersom värdefullasynpunkter och nya idéer kan tas till vara i verksamheten när såväl studenter somstudentrepresentanter ses som medarbetare på institutionerna. Vi uppskattar detstöd som programföreningar och ämnesgrupper får från sina institutioner. Mångastudentrepresentanter innehar sina uppdrag en kort tid, och det är därför extra vik-tigt att de får en god introduktion till sin roll, exempelvis genom fakultetens utbild-ning för nya ledamöter i institutionsstyrelser.

Arbetsmiljön för studenter har även detta år lämnat en del övrigt att önska, inteminst eftersom vi fortfarande väntar på Världshusets och JMG:s flytt till CampusLinné. Den första inflyttningen sommaren 2005 kommer att vara mycket efterläng-tad! Vi ser med stor tillförsikt på att i framtiden kunna få mer utrymme för studenter.Men den fysiska arbetsmiljön lider inte bara av att lokalerna är trånga, utan också avatt de är slitna och dåligt anpassade till de funktioner som de har idag. Det är viktigtatt de åtgärder som är beslutade genomförs, vilket underlättas av att en tjänst somhusintendent tillsatts. Arbetsmiljön har också redan förbättrats genom goda beslutpå några håll under året. Studenterna på Psykologen har fått ett nyrenoverat lunch-rum, och studenterna i Samvetet kan värma sin mat i sex nya mikrovågsugnar i CaféSprängkullen.

För doktoranderna var det ett stort framsteg när fakulteten antog riktlinjer för fors-karutbildningen. Sedan reformen 1998 har det förekommit att doktorander har varitunderfinansierade, och fått sköta sin utbildning parallellt med annat arbete eller stu-dier. Vi hoppas att tydligare och mer välkända regler i kombination med en ökadkontroll av finansieringsplaner ska förhindra att detta upprepas i framtiden, och seratt forskarutbildningsnämnden har en viktig roll att spela. Framtidsutsikterna fördoktoranderna efter avlagd examen har förbättrats, inte minst genom att fakultetensgoda ekonomi har möjliggjort post doc-tjänster.

Även ekonomin för grundutbildningen ser ljus ut. Trots sparsam tilldelning från ut-bildningsdepartementet kan samhällsvetenskapliga fakulteten öka institutionernasanslag. Detta krävs för att öka mängden lärarledd undervisning och handledning,men då måste också fakulteten och institutionerna satsa pengar på grundutbildning-en och inte lägga dem på hög. Vi är bekymrade över att överskottet på grundutbild-ningen har vuxit ytterligare under året, och tycker att det är oroväckande att budge-teringens och de löpande prognosernas dåliga överensstämmelse med utfall bidrartill detta.


___________________________________________________________________________ 15

Många studenter efterfrågar mer lärartid för att utbildningen inte bara ska utgöras avdet som står i läroböckerna, utan också ge möjlighet för studenterna att utvecklassom människor, medborgare och forskare. Då är det även viktigt att lärarna är kom-petenta för att förmedla denna typ av kunskap. Vi tror att den pedagogiska förmå-gan måste få en större vikt vid tillsättning av nya tjänster, något som kan underlättasav att lärarförslagsnämnden numera kräver att alla sökande ska följa fakultetens mallför redovisning av sina meritportföljer. Vi anser också att det är värdefullt att denpedagogiska utvecklingskommittén löpande anordnar seminarier och utbildningarför lärarna på fakulteten.

Vi ser med glädje att samarbetet mellan institutionerna i Världshuset ökar genominrättandet av School of Global Studies at Göteborg University. Vi hoppas att dennasamarbetsvilja inspirerar även andra institutioner till ökad samverkan, både inomutbildningarna och i praktiska frågor som arbetsmiljö. Fakulteten har beslutat att av-sätta 2,5 miljoner kronor till olika samarbetsprojekt nästa år, och det är vår förhopp-ning att detta ska stimulera till ett kreativt utbyte av idéer. För studenterna kan detbara vara till nytta.

En stor debattfråga under året har varit JMG:s önskan att använda alternativt urvalför studenter med utomnordiska föräldrar. Förslaget har rört upp heta känslor blandmånga studenter, vilket institutionen har hanterat i en bra dialog. Även om enighethar funnits kring värdet av målet – större etnisk mångfald i studentgruppen – haråsikterna kring medlet varit delade. Frågan diskuteras nu i högre instans, men vitycker det är bra att det kommer konkreta förslag på hur rekryteringen kan breddas.

Under året har ett omfattande arbete med att miljöcertifiera fakulteten inletts, medett innehåll som inkluderar allt från sopsortering till forskning. Vi ser det som posi-tivt att fakulteten tar ämnena miljö och hållbar utveckling på allvar och är redo attvisa vad de samhällsvetenskapliga ämnena kan bidra med. Det är med spänning viser hur arbetet utvecklas.

Samarbetet studentkårerna emellan har liksom tidigare år varit bra, så bra att jour-nalistkåren SKJUT under sommaren gick in i Haga Studentkår. Detta är bara ett teck-en på hur väl de samhällsvetenskapliga kårerna samarbetar och vi hoppas på en fort-satt intensifiering. Att dialogen med fakultetsledningen fungerar så väl som den görär ovärderligt för vårt arbete.

Vi ser fram emot ett 2005 då de goda besluten förverkligas!

De samhällsvetenskapliga studentkårerna


___________________________________________________________________________ 16

PEDOGOGISKA UTVECKLINGSKOMMIT-TÉNS VERKSAMHET

Under året har pedagogiska utveck-lingskommittén (PUK) arrangerat tvåutbildningsdagar och fem seminarier.

PUK:s sammansättning

Leila Billquist, ordförandeMaria Oskarson, ersatt av Elisabeth AbiriFreddy CastroStina Edqvist, studentrepresentant

Utbildningsdagarna, som behandladetvå intressanta teman – ”Föreläsningensom pedagogisk form” och ”Att be-tygssätta – syfte, metod, problem ochgenomförande” – var välbesökta ochuppskattade av deltagarna. I stort haralla fakultetens institutioner och cent-rumbildningar varit representerade.Bland teman som behandlats på semi-narierna, där deltagarantalet har varie-rat, kan nämnas ”Den pedagogiskameritportföljen”, ”Distansutbildning:Fakultetens erfarenheter och framtids-perspektiv” och ”Att examinera upp-satser”.

Pedagogiska utvecklingskommitténhar, för att ytterligare kunna förmedlapedagogiska erfarenheter mellan olikaämnen och lärare, startat en pedago-gisk skriftserie. Under året har tvåPUK-rapporter getts ut. Den första re-dovisar dels utvecklingskommitténsuppdrag, dels den verksamhet sombedrivits under PUK:s tre första år(Billquist, Castro & Oskarson 2004:1).Den andra PUK-rapporten är en redo-visning av ett projekt som erhållit me-del av pedagogiska utvecklingskom-mittén för att utvärdera, dokumenteraoch vidareutveckla en flervetenskapligfallstudie av miljöproblem och desspedagogiska modell – timglasmodellen(Jagers, Hammar & Lyttkens 2004:2).

Vidare kan nämnas att PUK, genomMaria Oskarson, representerar sam-

hällsvetenskapliga fakulteten i dencentrala förvaltningsgruppen förkursportalen, som syftar till utvecklingav kursportalen samt stöd i användan-det av denna. Under året har också nionummer av PUK:s elektroniska ny-hetsblad ”Lärarmailet” publicerats,nämligen från Nr 20 (januari 2004) tillNr 28 (november 2004), där PUK:s pe-dagogiska verksamhet annonseras ochdokumenteras. För vidare informationom innehåll och medverkande vid se-minarier och utbildningsdagar hänvi-sas till fakultetens hemsida, där detockså går att ta del av de två PUK-rapporterna.

Språkhandledning

Projekt Språkhandledning startade 2001 sompilotprojekt finansierat inom fakultetens peda-gogiska utvecklingspengar. År 2002 och 2003har det finansierats via universitetets särskildamedel för att utveckla den öppna högskolan ochorganisatoriskt legat under PUK. Projektet,som innebär att en lärare i svenska/svenskasom andra språk är knuten till fakulteten på 20procent av hel tjänst, syftade inledningsvis tillatt ge studenter med svenska som andraspråkstöd i anslutning till ordinarie ämnesstudier.Under 2003 utvecklades språkhandledningentill att ge alla studenter med behov därav stödfrämst i att skriva god svenska. Språkhandled-ningen har under år 2004 blivit en ordinarieverksamhet finansierad av samhällsvetenskap-liga fakulteten. Då efterfrågan på språkhand-ledningen överträffade det ordinarie utbudetsökte PUK i slutet av år 2004 om medel frånJämlikhetssekreteraren för att under år 2005,som ett pilotprojekt, utöka den svenska språk-handledningen med ytterligare 20 procent aven heltid samt att starta ett pilotprojekt förengelsk språkhandledning med motsvarande30 procent av hel tjänst. Dessa medel bevilja-des och pilotverksamheten är nu i gång.


___________________________________________________________________________ 17

FORSKARUTBILDNINGEN

nom fakultetsnämndsområdet finnselva forskarutbildningar

Biblioteks- och informationsvetenskapFreds- och utvecklingsforskningOffentlig förvaltning (Förvaltningshögskolan)HumanekologiJournalistik och masskommunikationPsykologiSocialantropologiSocialt arbeteSociologiStatsvetenskapTeknik- och vetenskapsstudier

Under 2004 har 48 doktorander anta-gits (varav 30 kvinnor). Därmed fannsunder höstterminen 2004 vid sam-hällsvetenskapliga fakultetens forskar-utbildningar 246 registrerade dokto-rander med en aktivitet om minst10procent (2003 var denna siffra 240).De största forskarutbildningarna i ter-mer av antalet aktiva doktorander ärpsykologi (57 personer) och sociologi(40 personer).

Den könsmässiga fördelningen vadavser forskarutbildningen ser ut enligtföljande för år 2004

AntalDärav kvinnorAntal %

Doktorander(minst 10% akti-vitetsgrad)

246 149 60

Doktorandanställ-ningar

98 57 58

Doktorsexamina 42 27 64Licentiatexamina 11 5 45

År 2003 var ett rekordår för fakultetenvad gäller antalet doktorsexamina (44stycken). Fjolårets framgångar beräk-nades bland annat vara resultatet avfakultetens strategiska satsningar förså kallade gamla doktoranders (dvs.doktorander antagna före ht 1998)möjlighet att färdigställa avhand-lingsmanus. Även om inte sammanivå uppnåddes under 2004 så var det

uppkomna antalet utfärdade doktors-examina oväntat högt.

Av de sammanlagt 42 personer somavlade doktorsexamen under 2004 vardet 19 som antagits 1995 eller tidigare(varav tre på 1970-1980 talen), 11 per-soner som antagits 1996-1997 och följ-aktligen 12 år 1998 och framåt. Summa30 gamla och 12 nya doktorander.

Därmed har också prognosen för upp-fyllandet av examensuppdraget om100 doktorsexamina under perioden2001-2004 vida överstigits. Sammanta-get har 134 personer avlagt doktorsex-amen under perioden.

Vi ser dock med viss oro på signalerom att examensuppdraget kommer attöka framöver, i synnerhet om de se-naste årens mycket goda examinations-frekvens utgör grund för bedömningav nytt uppdrag. Det är nämligenfrämst gamla doktorander som bedri-vit forskarstudier under en längre pe-riod som bidragit till detta. Inom ettpar år kommer denna grupp att varamer eller mindre dränerad varvid en-dast enstaka personer häri kan för-väntas examineras. Samtidigt blir an-talet nya doktorander som avläggerexamen på den stipulerade idealtidenfyra år sannolikt begränsat; p g a av-brott och andra skäl kan fem år sessom en rimligare standardtid, om änäven den väl optimistisk. Dessbättreser vi att 48 doktorander antagits un-der 2004 vilket inger förhoppningarom fortsatt god examinationsfrekvens.

Antagningstalen har sett ut på följandesätt (årlig antagning):

Före 1998 2001 2002 2003 2004

drygt 50 34 48 32 48

Utifrån idén om en fyraårig forskarut-bildning skulle doktorander antagnaunder perioden ht 98 – vt 01, och sombedriver heltidsstudier, nu ha exami-

I


___________________________________________________________________________ 18

nerats. Av de 23 som erhöll doktors-examen 2002 var det ingen som varantagen ht 1998 eller senare. Året där-på var tre av 44 antagna ht 1998 ellersenare. Som redan angetts var det förstunder 2004 som examinationsfrekven-sen för nya doktorander började blimer påtaglig genom att 12 av 42 varnya. Av dessa 12 påbörjade nio sinaforskarstudier under perioden ht 98 –ht 99 varvid de varit forskarstuderan-de under 5,5 – 6,5 år. Tilläggas bör attdet är bruttotiden som här anges ochatt ingen hänsyn har tagits till eventu-ella sjukskrivningar, föräldraledighe-ter, institutionstjänstgöringar etc.

Prognosen för licentiatexamina underperioden 2001-04 är ca 40. Med 42uppnådda licentiatexamina för perio-den görs ingen anmärkningsvärd av-vikelse från uppsatt mål. Det är endasttvå av fakultetens institutioner, psy-kologi respektive förvaltningshög-skolan, som har som naturlig gång attavlägga licentiatexamen på vägen motdoktorsexamen.

År 2000 utsågs en gemensam samord-nande studierektor för fakultetensforskarutbildningar, vars ansvarsom-råde omfattade främst årliga gemen-samma introduktionskurser för dokto-rander och gemensamma forskar-handledningskurser. Under 2004 hardessa verksamheter och dess organi-sation setts över vilket resulterat i vissaförändringar. Uppdraget som samord-nande studierektor är ersatt av ökadeinsatser av dels FUNs ordförande (somnumera har 10 procents utrymme i sintjänst för forskarutbildningsstärkandeinsatser) och dels fakultetens forskar-utbildningshandläggare.

Introduktionskursen för nyantagnadoktorander kvarstår medan den ge-mensamma forskarhandledarutbild-ningen inte längre erbjuds. Vid GUcentralt ges nämligen vid fyra tillfällenper år en handledarutbildning av dennorske professorn, Per Lauås. Somkomplement till den centrala utbild-

ningen har också beslutats att etthandledarseminarium skall inrättasdär fakultetens potentiella och befintli-ga handledare inbjuds att ta del avvarandras erfarenheter. En viktig upp-gift är dessutom att medvetandegörabehovet av att handledarna är behjälp-liga med att avgränsa doktorandernasavhandlingsprojekt så att de står i rim-lig proportion till den tid som finns tillförfogande. Denna nya modell förhandledarutbildning skall prövas un-der 2005 och 2006 för att därefter ut-värderas.

SFN har under 2004 lagt ner ett bety-dande arbete med att utreda aktuellaförhållanden vid dess forskarutbild-ningar. Målsättningen är att öka fors-karutbildningens effektivitet i enlighetmed de förändringar som trädde ikraft 1 april 1998. Samtidigt är det ock-så av betydande vikt att forskarutbild-ningarna även fortsättningsvis är avhög kvalitet.

Goda förhållanden för doktorandernavad gäller finansiering och arbetsmiljögynnar deras möjlighet att fokusera påavhandlings- och kursarbete. Mot bak-grund härav har SFN, i samråd meddess gemensamma doktorandråd, fast-ställt riktlinjer för forskarutbildningvid fakulteten. Vidare har man beslutatatt begära in uppgifter om finansie-ringsplaner vid antagning av dokto-rander samt årligen inhämta kopior avupprättade/reviderade individuellastudieplaner.

Ett nytt forum för fakultetens forskar-utbildningsansvariga har också inrät-tats. Detta forum träffas vid 2-3 tillfäl-len per termin och diskuterar frågor avrelevans för forskarutbildningarna,såväl för fakulteten interna forskarut-bildningsfrågor som aktuella natio-nella utbildningspolitiska teman.

För att få kunskap om disputeradeserfarenheter och upplevda nytta av attha varit doktorander vid vår fakultethar en enkät sänts ut till samtliga som


___________________________________________________________________________ 19

disputerat vid fakulteten under perio-den 1997-2003. Enkäten genomfördesdessförinnan 1996 och de uppgiftersom nu håller på att sammanställaskommer att jämföras med tidigare er-hållna resultat. Enkäten sändes ut islutet av år 2004 och kommer att sam-manställas under våren 2005.

FORSKNINGEN

amhällsvetenskaplig forskning äg-nar sig åt studier av individer,

grupper och samhällsliv i vid mening –allt ifrån studier av individers tänkan-de, känsloliv och handlande till detsociala livets relationer, inkluderandepolitiska och ekonomiska strukturer,aktörer, processer och skeenden samtkulturellt meningsfulla innebörder ochidentiteter.

Uppmärksammad forskare

Professor Bo Rothstein var en av fyra sti-pendiater som Axel och Margaret A x:sonJohnsons stiftelse för allmännyttiga ändamålhar utsett för år 2004. Stipendierna tilldelasden som under året ”uppvisat personligt modoch vågat gå mot strömmen och utmana detpolitiskt korrekta”. Bo Rothstein fick stipendiet"för ett oförväget och återkommande påmin-nande i debatten om behovet av universitetsidé i en tid av bristande pluralism." Stipendia-terna fick vardera 100 000 kronor.

PROFILOMRÅDENDen samhällsvetenskapliga fakultetenssträvan är att profilera på ett sådantsätt att spetskompetens säkerställsinom centrala och redan framgångsri-ka forskningsområden, dock utan attförlora bredden. Profilområden vidsamhällsvetenskapliga fakulteten for-muleras således kring frågeställningarmed hög grad av aktualitet och därstor kompetens finns. Kraftsamlingentar sin utgångspunkt i projekt vilkabedöms ha stor konkurrenskraft natio-nellt likväl som internationellt och in-

nebär en utveckling av kärnområdenliksom nysatsningar på områden istark utveckling. Det är dock endastgenom att tillhandahålla en tillräckligtstor bredd i forskningsverksamhetensom nya, kreativa idéer kan uppstå.Det är omöjligt att förutse vilkenforskning som på längre sikt visar sigvara ‘‘värdefull’’ eller ‘‘nyttig’’. Fakul-teten har därför avsiktligt valt att prio-ritera tematiska forskningsprofiler därspets förutsätter en bred bas. Dessa är

•Arbetsliv och familjForskning med inriktning på ar-betsmarknaden, arbetsförhållandenoch arbetstillfredsställelse, arbets-löshetens bestämningsfaktorer ocheffekter, den äldre arbetskraftens valom fortsatt arbete, modernt arbets-och familjeliv mm.

•Politik, massmedier och förvaltningDemokratiforskning, forskning ompolitiska institutioner, konstitutio-nella förhållanden, massmedias rolli ett demokratiskt samhälle och iglobaliseringens tidevarv mm.

•GlobaliseringDet övergripande temat Kultur, kon-flikt och hållbar utveckling men ävenglobaliseringens konsekvenser förnationalstaten, miljö och ekologiskafrågor, samhällelig återuppbyggnadoch försoning, Europaforskningmm.

•Individens anpassning i ett livslopps-perspektiv: samhällskrav och biologiskabegränsningarBiologiskt inriktad psykologi, han-dikappforskning, den hälsopsyko-logiska och geropsykologiska forsk-ningen, forskning om den ”nyafolkohälsan” med ”diagnoser” somstressrelaterad depression och ut-brändhet mm.

Forskningen vid samhällsvetenskapli-ga fakulteten har en i hög grad empiriskinriktning och kännetecknas av samhälls-relevans inom samtliga områden. Den

S


___________________________________________________________________________ 20

empiriska inriktningen tar sig ofta ut-tryck i kvantitativa studier, såsom sur-veyundersökningar.

Sociologerna tog hem världskonferens

Sociologiska institutionen vid Göteborgs uni-versitet vann i världsomspännande konkurrensmed andra institutioner "budgivningen" omarrangörskapet av ISA:s (International Socio-logical Association) världskonferens i sociologiår 2010. Framtagandet av konferensoffertengjordes i samarbete med Göteborg &Co/Svenska Mässan.

De kvalitativa studierna, som också finnsrepresenterade inom fakulteten, tar sigbl.a. uttryck i långvariga fältarbetenoch etnografiska djupstudier, liksomkvalitativa intervjudata, kvalitativ text-analys och olika varianter av diskurs-analyser inom flera ämnen.

Årets Torgny Segerstedtsprofessor

Gästprofessuren till Torgny Segerstedts minneförlades även under det andra året till sam-hällsvetenskapliga fakulteten. Som innehavarevälkomnades professor Rhoda Howard-Hassman. Professor Howard-Hassmann ärinnehavare av en Canada research chair iGlobala studier och Statsvetenskap vid WilfredLaurier College i Kanada. Hon har publiceraten mängd böcker, artiklar och bokkapitel ommänskliga rättigheter i allmänhet och ommänskliga rättigheter och utveckling i Afrika,kvinnors rättigheter i Afrika och på andra plat-ser, kanadensisk utrikes- och flyktingpolitiksamt teoretiska, metodologiska och sociologiskafrågor som rör internationella och kanadensis-ka mänskliga rättigheter. Professor Howard-Hassmann kommer under vårterminen 2005att hålla en 5-poängskurs på magisterutbild-ningen med titeln Human Rights and Ret-rospective Justice.

TVÄR- OCH MÅNGVETENSKAPLIGT AN-GREPPSSÄTT

Forskningen vid samhällsvetenskapli-ga fakulteten kännetecknas vidare avtvär- och mångvetenskapliga an-greppssätt. Samarbete över institu-tions- och ämnesgränser har en starktradition inom samhällsvetenskap, delsi form av forskningsprojekt och forsk-ningsprogram vilka inkluderar två el-ler flera institutioner, dels i form avämnen/enheter som i sig är tvärdisci-plinära (t.ex. förvaltningshögskolan,socialt arbete, omvärldsstudier avmänniskans villkor, teknik- och veten-skapsstudier), dels också som cent-rumbildningar.

Utanför den egna fakulteten samver-kar institutioner och enheter bl. a. med

• Handelshögskolan• Utbildningsvetenskapliga fa-

kulteten• Humanistiska fakulteten• Sahlgrenska akademin• Världskulturmuséet• Chalmers Tekniska Högskola

CENTRUM- OCH FORUMBILDNINGARCentrumbildningar finns dels inom/mellan fakultetens egna institutioneroch enheter, dels över fakultetsgränseroch dels som nationella åtaganden förGöteborgs universitet.

År 2004 fanns vid fakulteten fem cent-rumbildningar inom institution: Cent-rum för Afrikastudier, Centrum för Asien-studier, Centrum för Mellanösternstudier,Centrum för Globala genusstudier ochCentrum för studiet av Mänskliga rättig-heter;

två centrumbildningar som särskildaenheter: Centrum för Europaforskning vidGöteborgs universitet (CERGU) medCentrum för forskning om Ryssland ochöstra Europa (CREES) och Centrum förhandikappforskning (universitetsgemen-samt, knutet till psykologiska institu-tionen);


___________________________________________________________________________ 21

tre centrumbildningar som nationel-la/internationella åtaganden: Centrumför forskning om offentlig sektor (CEFOS),Nordiskt informationscentrum för medie-och kommunikationsforskning (NORDI-COM) och Svenskt SamhällsvetenskapligtDataarkiv (SSD);

två centrumbildningar tillsammansmed humanistisk fakultet: Centrum förkulturstudier och Ibero-amerikanska insti-tutet.

Vid förvaltningshögskolan finns sedanlänge etablerat forskningssamarbeteinom det hälsovetenskapliga områdetmed Sahlgrenska akademin .

Nationellt forskningssamarbete skerslutligen också inom Vårdalinstitutet,som är ett gemensamt åtagande förstöd till forskning och forskarutbild-ning inom samhälls-, medicinsk ochvårdvetenskap mellan Göteborgs ochLunds universitet och Vårdalstiftelsen.Samverkan sker med respektive regio-nala och kommunala vårdorganisatio-ner. VASTRA-programmet utgör exem-pel på ett nationellt multidisciplinärtsamarbete även med naturvetenska-per.

SSD, Svenskt Samhällsvetenskapligt Da-taarkiv, genomlysts av en särskild styr-grupp, tillsatt av fakultetsnämnden. Irapporten som redovisats för Veten-skapsrådet framhålls enhetens utveck-lingspotential och strategiska punkterför åtgärder.

EXTERNFINANSIERAD FORSKNINGSamhällsvetenskapliga fakultetensforskning är i huvudsak beroende avexterna finansiärer för att kunna hållaen hög forskningsvolym. Mer än 55procent av forskningen och forskarut-bildningen vid fakulteten bygger påexterna bidrag eller uppdrag. Fakul-tetsledningen är i mycket liten ut-sträckning involverad i arbetet att sökaforskningsmedel utan detta är vanli-

gen en fråga för enskilda forskare. Ut-vecklingen har varit klart positiv sedanslutet av 1990-talet. År 2004 har dockuppgången brutits och nivån på ex-ternfinansieringen är i stort densammasom 2003 .

Inkomst av anslag och bidrag

0

100

200

300

400

500

2000 2001 2002 2003 2004

mkr

Bidrag

Anslag

De stora enskilda forskningsfinansiä-rerna av fakultetens forskning är Ve-tenskapsrådet, FAS, Sida och Riksban-kens jubileumsfond samt olika offent-liga givare. Mellan 2003 och 2004 hardet skett en nedgång i bidragen frånVetenskapsrådet och FAS medanmyndighetsfinansieringen har ökat,delvis beroende på att ett uppdrag harövergått till ett långsiktigt bidrag. Ock-så uppdragen ligger framför allt påden offentliga sidan. Mellan 2003 och2004 har dock uppdragen från den pri-vata sektorn ökat kraftigt.

Inkomster av uppdragsverksamhet (tkr)Uppdragsgivare 2003 2004Statliga givare 10 937 10 191Kommuner/landsting 10 498 5 826Privata svenska givare 846 4 455Utländska givare 610 totalt 22 891 20 472

De stora projekt som beviljades medelunder 2004 finns framför allt inom so-ciologi och statsvetenskap. Statsveten-skap är den institution vid fakultetensom har den största andelen externfi-nansierade forskningsprojekt. Ocksåförvaltningshögskolan har en myckethög andel externfinansiering genom ettgrundanslag från kommunerna i Göte-borgsregionen.


___________________________________________________________________________ 22

Inkomster av bidrag (tkr)Bidragsgivare 2003 2004SIDA 15 199 17 724FAS 18 436 16 883Vetenskapsrådet 18 004 15 967Riksbankens ju-bileumsfond 10 417 9 839Naturvårdsverket 6 324 4 566Kommu-ner/landsting 3 725 3 489Vinnova 3 134 2 617FORMAS 1 812 2 099Övriga statligagivare 14 271 20 902EU 3 740 2 520Övriga givare 14 094 11 796 totalt 109 156 108 402

Vid samhällsvetenskapliga fakultetenfinns även forskningsinstitutet CEFOS(Centrum för forskning om offentligsektor). Institutet har en grundfinansi-ering inom ramen för statsanslagetmen har expanderat kraftigt genom attforskare inom och utom fakulteten valtatt lägga forskningsprojekt där. Pådetta sätt har det inom fakulteten vuxitfram en mångvetenskaplig forsk-ningsmiljö som visat sig mycket kon-kurrenskraftig. CEFOS har under åretutvärderats och beslut om den framti-da inriktningen väntas under våren2005. SOM-institutet som framför alltär en undersökningsorganisation bil-dad av JMG, statsvetenskap och för-valtningshögskolan har under 2004 fåtten utökad uppdragsverksamhet. Dethar skett genom att olika myndigheteroch organisationer gått in i samver-kansprojekt kring olika opinionsfrågor.

Det är svårt att bedöma den långsikti-ga utvecklingen av forskningsfinansie-ringen eftersom denna till stor del lig-ger på institutionsnivå. Fakulteten hari huvudsak begränsat sig till att ge stödtill forskningskonferenser. Nya politis-ka signaler i fråga om bidrag till forsk-ning har dock under 2004 lett till attfakulteten sökt skaffa sig en bättre

överblick och börjat överväga olika sättatt stödja forskningsansökningar.Bland annat har det beslutats att i bör-jan av 2005 utlysa planeringsanslag förforskning med särskild inriktning påsamverkan med andra ämnen vidandra fakulteter.

De största forskningsprogrammen som be-viljades medel år 2004 (tkr)Allmännyttan och den lokala trygghe-ten(Sociologi) 3 965Program för fortsatt uppföljning och ut-värdering av Västra Götalandsregionen.(Förvaltningshögskolan, JMG) 3 900Helpdesk inom jämställdhetsområdet.(Centrum för globala genusstudier)) 3 520Storvinster och arbete(Sociologi) 2 680Demokratins mekanismer(Statsvetenskap) 2 670Det ödesdigra vägvalet – statssuverä-nitet och mänskliga rättigheter(Statsvetenskap) 2 370CARL-projektet(Avd. för teknik- och vetenskapsstudier) 2 265Forskningsinformation (NORDICOM) 2 068

Fakultetsbidrag till forskningsstödjandesatsningar

•Konferens ”Globalisation and Marginalisa-tion: Implementing Human Rights”, Centrumför studiet av mänskliga rättigheter

50.000 •Kartläggning av digital publicering med bib-liografisk funktion, samverkan med UB

38.000

•Projekt bidrag till redaktionen förSocialve-tenskaplig tidskrift

25.000

•Konferens ”Citizenship, Rights and GenderJustice”, Centrum för globala genusstudi-er20.000

•Samarbete med Universitetet i Oslo och hu-manistiska fakulteten inom asiatiska och afri-kanska studier (OGSAA)

51.000


___________________________________________________________________________ 23

INTERNATIONELL FORSKNINGSSAMVER-KAN

Internationell samverkan sker dels ge-nom enskilda forskares nätverk ochkontakter, dels genom medlemskapoch deltagande i institutionaliseradeforskarnätverk. Samverkan sker medländer inom

• Norden• övriga Europa• USA• Asien• Afrika• Latinamerika.

Några exempel kan illustrera:

Centrum för studiet av mänskliga rät-tigheter arrangerade konferensen Glo-balisation and Marginalisation: Implemen-ting Human Rights med flera celebragäster närvarande bl a Mary Robinsonfrån Ethical Globalization Initiative(tidigare FNs högkommissarie för demänskliga rättigheterna och presidentpå Irland), biståndsminister CarinJämtin och FNs specialrapportör omrätten till utveckling Arjun Sengupta.

CERGU har inlett samarbete med Eu-rope in the World Centre (vid Universityof Liverpool, UK, Middle East Techni-cal University, Ankara och BogaziciUniversity, Istanbul, Turkiet). CERGUär också fr o m 2004 partner i nätverketEnlargement and the Northern Dimensionsom med hjälp av EU-medel finansie-rar forskarseminarier (workshops),främst för yngre forskare, samt arran-gerade en större internationell konfe-rens i Göteborg (första i sitt slag i Eu-ropa) på temat "The AsylumseekingChild": Konferensen har lett till att detbildats ett internationellt forskarnät-verk kring dessa frågor.

Avdelningen för Biblioteks- och infor-mationsvetenskap har samverkan medsamtliga motsvarande institutioner iNorden-Baltikum i en gemensamfors-karskola, NORSLIS, som erbjuder ge-mensamma doktorandkurser mm. In-

stitutionen deltar också i Alexandriabib-liotekets verksamhet.

SSD deltar mycket aktivt i CESSDA(Council of European Social Science DataArchives), en samverkansorganisationför europeiska dataarkiv/datatjänstersom i sin tur samverkar med de tvåstora amerikanska dataarkiven ICPSRoch Roper Center. SSD administrerarockså det svenska deltagandet iICPSRs sommarskola i kvantitativametoder. Det kan påpekas att Sverigeär det land som skickar flest deltagaretill dessa kurser (förutom USA).

NORDICOM har under året utökat sittutbud av tjänster med två nya områ-den: medielagstiftningen respektiveEU-information, båda för medierna.

FAKULTETSEKONOMIN

amhällsvetenskapliga fakultetensomslutning 2004 uppgick till

441 174 tkr. Det är en ökning med 4procent från 2003. Av omslutningenutgjorde statsanslagen 294 264 tkr (67procent) och inkomster av bi-drag/uppdrag 128 874 tkr (29 procent).Det är en liten förskjutning motstatsanslagens andel jämfört med 2003.

Ekonomisk omslutning

0100200300400500

2000 2001 2002 2003 2004

mkr

Kommentar: Med omslutning avses totala intäkterexkl intäkter inom fakulteten.

Årets kapitalförändring (resultat) blev-140 tkr. Det egna kapitalet uppgick2004-12-31 till drygt 43 mkr, varav 22mkr inom anslagsfinansierad grundut-bildning, 17 mkr inom anslagsfinansie-rad forskning/forskarutbildning och 5mkr inom externfinansierad utbild-ning/forskning. Av kapitalet återfinns

S


___________________________________________________________________________ 24

25 mkr fakultetscentralt och av detta är14 mkr planerat att användas under2005. Verksamhetsmässigt gav grund-utbildningen ett resultat under åretmed 7 mkr, vilket var mer än väntat.För institutionerna som helhet vargrundutbildningens intäkter och kost-nader i balans och resultatet uppkomgenom att nämnden inte utnyttjat allatilldelade medel, särskilt inom lärarut-bildningen. Fakultetsanslaget fick ettresultat med -5 mkr också uppkommetfrämst på nämndnivån. Orsaken äröverbudgeteringen av tilldelade medeloch att de fakultetsgemensamma kost-naderna delvis finansierades mednämndens egna kapital. För institutio-nerna som helhet uppkom ett visstöverskott under året inom fakultetsan-slaget. Några institutioner har docksedan några år problem med finansie-ringen av studiefinansieringen inomforskarutbildningen.

Av institutionerna och enheterna ärdet några som fick ett betydligt bättreresultat än väntat. Bland fakultetensnio institutioner är det i likhet med fö-regående år, tre som uppvisar ett ne-gativt kapital. Dessa institutioner hardock en planering för att få ekonomin ibalans. En av enheterna har ett störrenegativt kapital.

Tilldelningen till institutionerna förgrundutbildningen är baserade påprislappar och dessa höjdes med 2procent i budgeten. För fakultetsansla-gets fördelning tillämpades en ny för-delningsmodell som beslutats avnämnden inför budgeten 2004. Det to-talt disponibla beloppet för fördelninghöjdes med 2,88 procent men hur ut-fallet blev för de olika institutionerna,varierade beroende på resultatet i för-delningsmodellen. Uppräkningen förenheterna med fast tilldelning var 3procent.

Jämförs olika intäktsslag med året in-nan visar det att anslagen ökar medanbidragen är på samma nivå. När det

gäller anslagen är det utbildningsan-slagen, i synnerhet för lärarutbildningsom ökat mest, genom att fakultetennu har kommit i fas med det nya lärar-utbildningsprogrammet. Den sedanslutet av 1990-talet kontinuerliga ök-ningen av bidragsinkomster har nuavstannat. Bidragen från t ex veten-skapsråden har minskat från 41 mkrtill 38 mkr. Uppdragsinkomsterna harminskat med 10 procent under 2004.På kostnadssidan är det lönekostnaderoch lokalkostnader som framför alltökar. Av ökningen av lönekostnadernamed 16 485 tkr är det hela 5 702 tkrsom avser förändring av semester-skulden. Semesterskulden har därmedökat till 18 mkr vilket är anmärknings-värt högt.

Investeringarna uppgick till 4 485 tkroch det innebar att de hamnade närabudget.

Utfallet av vissa intäkter och kostnader(tkr) 2003 2004Intäkter Statsanslag 271 877 294 264Bidrag 109 153 108 403Kostnader Lönekostnader 260 659 277 144varav doktorander 31 670 30 441Driftkostnader 35 892 34 978Lokalkostnader 45 122 50 108

Sammanfattningsvis är fakultetensekonomi som helhet mycket god. In-stitutioner med negativt kapital harsina planer för att rätta till detta.Andra har ett relativt betryggande egetkapital. Bedömningen är att nämndenhar bra förutsättningar att hålla uppenivån på anslagstilldelningen till in-stitutioner och enheter de närmasteåren och samtidigt kunna svara förnödvändiga ny- och reinvesteringar avinredning och utrustning i befintligtoch tillkommande lokalbestånd.


___________________________________________________________________________ 25

INFRASTRUKTUR

laneringen för ombyggnation av f dHögskolan för fotografi och film på

Konstepidemins väg, Annedalssemi-nariet på Seminariegatan och nybygg-nation bakom seminariebyggnaden harfortsatt under året. Flytten av institu-tionerna på Brogatan 4 till Konstepi-demins väg är beräknad att ske som-maren/hösten 2005. Det nya husetbakom seminariet planeras vara in-flyttningsklart hösten 2006. Dennabyggnad är avsedd för institutionenför journalistik och masskommunika-tion och Nordicom men kommer ävenatt inrymma en större hörsal för helafakultetens behov. Seminariebyggna-den kommer enbart att användas somundervisningslokaler. Även villanframför seminariet kommer att bli till-gänglig för fakulteten. Fakultetens lo-kaler på Seminariegatan, Konstepide-mins väg och Haraldsgatan kommertillsammans att bilda ett område underbenämning Campus Linné.

Museion på Viktoriagatan har varitplanerat att flytta till det nya Världs-kulturmuseet på Södra Vägen undersenare delen av 2004 men detta harinte kunnat förverkligas. Förhandling-arna med museets ansvariga om vill-koren har ännu inte avslutats.

Under året har det också i en arbets-grupp under fakultetens lokalråd dis-kuterats hur Haga skall disponeras ef-ter att institutionen för journalistik ochmasskommunikation och Nordicomflyttat ut. Diskussionen kommer attfortsätta under 2005. I samband meddetta har frågan om behovet av data-salar för studenterna också tagits upp.

PERSONALEN

nom ramen för verksamhetens gene-rella inriktning och mål har vid sam-

hällsvetenskapliga fakulteten undermånga år funnits framför allt tre meruttalade personalpolitiska mål. Det har

funnits en strävan mot att genom enförbättrad kompetens i form av flerforskarutbildade höja verksamhetenskvalitet. Vidare att – av såväl kvalitets-skäl som rättviseskäl – öka andelenkvinnliga lärare och forskare. Och dethar inte minst handlat om att försökamöta den problematik som hängersamman med kommande stora pen-sionsavgångarna. Samtliga dessa frå-gor bör dessutom ses i ett integreratsammanhang. Fakulteten har sålundagenom åren ägnat möda och resurseråt att påverka utvecklingen i rätt rikt-ning. En av de mest tydliga och kraft-fulla åtgärderna med direkt eller indi-rekt anknytning till dessa frågor är in-förandet av ett generationsväxlingspro-gram för lärarpersonal.

Systemet trädde i kraft i juli 2001 ochhar sålunda varit i drift i tre och etthalvt år. Under denna period har 43personer omfattats av programmet ochden faktiska nedsättningen under detre och ett halvt åren motsvarar drygt34 heltidsekvivalenter. Den samman-tagna ersättningen från fakultetsnämn-den till institutionerna har hittills upp-gått till ca 8 340 tkr vilket utgör en ut-nyttjandegrad motsvarande 72 procentav det faktiska underlaget.

Personalpolitiken i stort och möjligensärskilt de nämnda aspekterna, harframför allt bedrivits under påverkanav den kraftiga volymmässiga expan-sionen. Antalet anställda inom densamhällsvetenskapliga fakulteten harsedan den 1 januari 1999, då den nuva-rande fakultetsorganisationen trädde ikraft, ökat med ca 32 procent. Huvud-delen av denna stora ökning har skettinom kategorierna lärare/forskare ochdoktorander.

P

I


___________________________________________________________________________ 26

Personal (heltidsekv) inom fakultets-nämndens område

1999 2003 2004

Totalt antalanställda 421 541 556

Lärare o. forsk. 251 315 325

TA-personal 99 119 118

Övrig personal. 7 13 15

Doktorandtj. 64 94 98

Personer ≥55 år(heltidsekv.) 21% 29% 31%

Anmärkning: I kategorin lärare/forskare har inräknatsgruppen biträdande forskare/ amanuenser. Kategorin övrigpersonal består av sådana anställda (psykolog, lab ass.forskningssekr, föreståndare m fl) som inte entydigt kanhänföras till de andra kategorierna. Dessa har i tidigare ejsärredovisats varför viss skillnad mot tidigare VB förelig-ger. **) Avser förhållanden 1 januari 1999.

Rekryteringsbehovet av lärare har avnaturliga skäl tillgodosetts i olika for-mer och det heller inte hittills inneburitnågra problem att hitta kompetentamedarbetare. Det handlingsutrymmesom generationsväxlingsprogrammetgett har tillsammans med den kraftigaexpansionen har även gjort det möjligtatt aktivt verka för en jämnare köns-fördelning. Även om det fortfarandeföreligger en påtaglig obalans blandprofessorerna (17 procent kvinnor) börman notera att andelen kvinnor blandfakultetens lärare idag är 41 procent(se bilaga) Fakultetens jämställdhets-strävanden torde för övrigt framgåtämligen klart av nedanstående tabel-ler.

Av de 61 personer som under sexårs-perioden erhållit fast anställning somlärare har således 62 procent varitkvinnor.

Rekrytering till fast anställning som lära-re vid samhällsvetenskapliga fakulteten

Tabell 1Tillsättning efter utlysning enl. HF 4 kap18§ perioden 1999-2004

Antaltotalt

Därav kvinnorAntal %

Professor 2 1 50

Lektor 23 15 65

Adjunkt 1 0 0

Tabell 2Tillsättning enl. LAS 5§ perioden 1999-2004

Antaltotalt

Därav kvinnorAntal %

Adjunkt 35 22 63

En annan tendens är att en majoritet avdem som erhållit fast anställning hartillsatts enligt LAS 5 §. Inte mindre än57 procent har på detta sätt ’lasats in’.Inom fakulteten har det förts en diskus-sion om det rimliga i fördelningenmellan utlysning och ’inlasning’. Fa-kultetens grundsyn är att alla anställ-ningar skall utlysas samtidigt som denmåst konstatera att de många vikariatsom är en följd av dels generationsväx-lingsprogrammet, dels lärares nedsätt-ning för forskning eller forskarutbild-ning har kommit att övergå i fasta an-ställningar för att stadga och kvalitetskall kunna bibehållas i utbildningen.Fakulteten är uppmärksam på frågansamtidigt som vi kan konstatera att defarhågor som tidigare framförts att ’in-lasning’ skulle medföra svårigheter förkvinnor att få fast anställning inte fårnågot stöd i statistiken.

Vad gäller befordran har antalet be-fordringsärenden gällande professorer,efter den inledande vågen, fortsatt attligga på en relativt låg nivå. Huvudde-len ärenden har gällt adjunkter somefter disputation ansöker om befordrantill lektor. Under 2004 har även fakul-tetens mer preciserade regler för be-


___________________________________________________________________________ 27

fordran till lektor bland icke-disputerade lärare, vilka fastställdes2003, bidragit till en mindre ökning iansökningar från denna grupp.

När befordringsreformen genomfördesfanns - liksom inför LAS-föränd-ringarna - farhågor om att detta skullemotverka jämställdhetssträvandena.Vad gäller samhällsvetenskapliga fa-kulteten törs man nog påstå att dessafarhågor inte riktigt har besannats. Avnedanstående tabeller kan man visser-ligen, om man ser över hela sexårspe-rioden (tabell 3), se en manlig överviktav befordringar till professor. Om mandäremot särskilt ser till den senastetreårsperioden (tabell 4) pekar utveck-lingen mot att befordringsreformentrots allt kommer att kunna ha en po-sitiv inverkan på kvinnors möjligheteratt nå mer kvalificerade akademiskabefattningar.

Befordran av lärare vid samhällsveten-skapliga fakulteten

Tabell 3Befordran enl HF 4 kap 11-13 §§ perioden1999 - 2004

Antaltotalt

Därav kvin-norAntal %

Professor 15 4 27

Lektor 54 27 50

Tabell 4Befordran enl HF 4 kap 11-13 §§ perioden2002 - 2004

Antaltotalt

Därav kvin-norAntal %

Professor 5 2 40

Lektor 21 13 62

Bland de olika aspekterna på kompe-tensförsörjningsfrågan är bristen påresurser för rekryteringstjänster fortfa-rande den mest bekymmersamma. Somfakultetsnämnden ett antal gånger på-

pekat bygger rekryteringen av personaltill den verksamhet universitetet bedri-ver i hög grad på att vi själva ombesör-jer den kompetensuppbyggnad somkrävs. Av de olika åtgärder som måstevidtas synes en förstärkning av fors-karutbildningen i proportion tillgrundutbildningen jämte avsevärt för-bättrade karriärmöjligheter för nydis-puterade vara de mest angelägna.

Rektor fattade i slutet av 2003 beslutrörande medel avsedda för strategiskpersonalrekrytering. Detta innebar attsamhällsvetenskapliga fakulteten till-delades ett engångsbidrag på ca 5,4mkr av vilka 3 mkr dock var öron-märkta som bidrag till fakultetens ge-nerationsväxlingsprogram, varför detåterstod ca 2,4 mkr att fördela till merdirekta strategiska åtgärder. Mot bak-grund av det närmast akuta behovet avrekryteringstjänster beslutade fakul-tetsnämnden 2004-01-27 att - med ut-gångspunkt i denna mycket begränsadeekonomiska ram – utlysa ”medel förpostdoktoral tjänstgöring och merite-ring” till en omfattning som motsvarararton ettåriga projektanställningar. Åt-gärden var en engångssatsning – ochkan naturligtvis inte ersätta forskarassi-stentanställningar – men förhoppning-en är att den skall ge sekundäreffekter iform ökade externa anslag. Dessa an-ställningar har successivt tillsatts under2004 och den totala kostnaden är be-räknad till ca 8,8 mkr varav fakultets-nämnden står för 70 procent.

Sett i ett mångårigt perspektiv börman dock notera att fakulteten i flerahänseenden nått framgång i sinasträvanden. Andelen forskarutbildadehar ökat kraftigt och utgör idag – omman räknar bort doktoranderna –över 40 procent av de anställda. An-delen kvinnliga lärare är, som tidigaresagts, 41 procent och utvecklingen pe-kar mot en fortsatt utjämning.

Bland de frågor som av naturliga skälvarit svårast att påverka är ålders-sammansättningen bland personalen.


___________________________________________________________________________ 28

Trots aktiva åtgärder stiger andelenanställda över 55 år vilket är särskilttydligt bland lärarna där i stort setthälften av de anställda skall ersättasinom en tioårsperiod. I skenet av den-na ändrade åldersstruktur har ar-betsmiljöfrågorna givetvis de senasteåren blivit än mer viktiga att upp-märksamma. Under 2004 har detta bla kommit till uttryck genom att fa-kulteten – som en uppföljning av uni-versitetets totala arbetsmiljöbarometer2002/03 – genomfört en egen arbets-miljöundersökning. En strategisk frå-ga i detta sammanhanget är hur deverksamhetsstödjande funktionernaskall dimensioneras. TA-personalensandel har under de senaste tio årenminskat märkbart. I diskussionernakring hur vi skall kunna organiseraarbetet för att minska och förebyggastress, är det viktigt att samtliga per-sonalkategorier beaktas och att vi seralla anställdas bidrag som viktiga ivårt gemensamma uppdrag.

Även under de närmaste åren kommerfokuseringen förmodligen fortsatt attligga på de problem och frågor somberörts i det ovanstående. För sam-hällsvetenskapliga fakultetsnämndensdel är den mest näraliggande fråganhuruvida generationsväxlingspro-grammet skall förlängas efter 2005.Programmet är uppskattat men samti-digt tämligen kostsamt. Dessutom harvi – om än inte helt jämförbart - paral-lellt med detta ett gemensamt och av-talsreglerat system som ger tämligengenerösa villkor för att trappa ned iform av delpension. Med tanke på deytterligare ansträngningar som kom-mer att behöva göras avseende kom-petensväxling torde samhällsveten-skapliga fakulteten - liksom flera andrafakulteter redan gjort - pröva lösningarinom ramen för den universitetsge-mensamma finansieringen.

JÄMSTÄLLDHET

ämställdhetsarbetet har under åretfortskridit i enlighet med uppställda

mål i jämställdhetsplanen. Liksom ti-digare år avsattes i budgeten medel föratt stödja och stimulera institutioner-na/enheterna till ett aktivt jämställd-hetsarbete. Hösten 2003 fördelades ca350 000 kronor till projekt som delsavsåg att utbilda undervisande perso-nal i genus- och jämställdhetsfrågoroch dels projekt som syftade till attstimulera fler män att söka till fakul-tetens kvinnodominerade utbildning-ar. Under 2004 fördelades ytterligare100 tkr för en fortsättning av två avdessa projekt. Resterande 300 tkr avårets avsatta medel beslutades dock attöverföras till 2005 för att tillsammansmed en ny avsättning på 400 000 kro-nor för det året ännu en gång kunnamöjliggöra en satsning på kvinnligalektorers meritering (för att uppnå do-cent- alternativt professorskompetens).Den seminarieserie om ledarskap iakademin, som startade i december2003 fortsatte med ytterligare två se-minarier under våren 2004. Teman förde tre seminarierna var:

1) Att styra i namn av kollegialitet2) Hur skapa ett jämställt univer-

sitet?3) Kön, makt och ledarskap.

Seminarierna har varit öppna för allamen har som särskilt syfte haft att mo-tivera kvinnor att åta sig ledningsupp-drag. En fortsättning på ledarskapsse-minarierna äger rum under våren 2005.

Frågan om meritvärdering har underåret diskuterats i seminarieform inomlärarförslagsnämnden, vilket lett till enstörre medvetenhet och till tydligarekrav på bra beslutsunderlag från såvälsökanden som sakkunniga. Vid ledig-kungörelser av högre lärartjänster harfakultetsnämnden vid ett flertal tillfäl-len beslutat att institutionen ifrågaskall tillämpa ett mer aktivt sökförfa-rande för att kunna rekrytera personerav underrepresenterat kön.

J


___________________________________________________________________________ 29

Precis som året innan har arbetsmiljö-kommittén och jämställdhetsombudenhaft en gemensam träff under året. Vidårets träff, som ägde rum i november,presenterades en undersökning utfördvid institutionen för journalistik ochmasskommunikation om förekomstenav sexuella trakasserier bland de stu-derande.

JÄMLIKHET

ål och åtgärder för jämlikhetsar-betet anges i fakultetsnämndens

strategiska plan för åren 2003-2005.Bland de åtgärder som där anges är detframför allt inom två områden somarbete bedrivits under 2004. Vid soci-ologiska institutionen har ett projekt”Breddad rekrytering av rekryterare”pågått under året. I detta projekt harsamarbete byggts upp med flera gym-nasieskolor i syfte att försöka breddarekryteringen till främst P-programmetmen även till andra av fakultetens ut-bildningar. Liknande projekt finns vidflera andra institutioner, t ex institu-tionen för socialt arbete där projektet”Multiuniversitetet” sökt åstadkommaen mer mångfaldsinriktat utbildningav socionomer. Detta projekt planerasatt fortsätta under benämningen”Kommuniversitetet” och utökas ge-nom samarbete med bl a Göteborgskommun, UFL och SFN där förutomsocionomstudenter även lärarstuden-ter kommer att ingå i projektet. Underåret har också institutionen för journa-listik och masskommunikation söktbredda rekryteringen till journalist-programmet genom att pröva möjlig-heten att använda alternativt urval vidantagning till programmet. Syftet meden sådan åtgärd skulle vara att i vissmån kunna kompensera den etniskasnedrekryteringen till journalistutbild-ningen och journalistyrket. Någon till-styrkan till anhållan gavs dock inteunder året. Vid några andra institutio-ner har samarbete med vissa grund-och gymnasieskolor initierats och be-

sök vid dessa genomförts i syfte attbredda rekryteringen.

Det andra området inom vilket arbetepågått är det som gäller stöd till nyastuderandegrupper. Fakultetens peda-gogiska utvecklingskommitté (PUK)har genom seminarier och vid utlys-ning av pedagogiska utvecklingsmedeluppmärksammat pedagogiska arbets-former som tar sin utgångspunkt i nyastuderandegrupper. Den språkhand-ledning som sedan 2001 erbjudits stu-denter med svenska som andraspråkhar dels utökats att gälla alla studentermed behov av sådan och dels genombeslut under 2004 att omfatta ävenengelska språket (se tidigare sid. 15).

ARBETSMILJÖN

ör 2004 har återrapporteringen avdet systematiska arbetsmiljöarbetet

ökat ytterligare kvalitetsmässigt jäm-fört med tidigare år. Fortsatt samver-kan mellan fakultetsnämnden och lo-kala arbetsmiljökommittén har lett tillatt de samlade kunskaperna om ar-betsmiljöfrågor inom fakultetsnämn-den/arbetsmiljöblocket har ökat. Ävenuniversitetets rapport Arbetsmiljöba-rometern har haft stor betydelse förökade kunskaper om arbetsmiljöfrågorinom fakulteten. Lokala arbetsmiljö-kommittén begärde redan till slutet avvårterminen 2004 in riskbedömningarfrån institutioner och enheter. De risk-bedömningar som institutionerna gjortvarierar lite beroende bland annat påhur och var verksamheten bedrivs,men sammanfaller till stor del. Riskbe-dömningarna omfattar psykosocialaarbetsmiljöproblem som till exempelrisk för stress och utbrändhet genomhög arbetsbelastning och risker i sam-band med omorganisation, osäker or-ganisation och otydlig ledning. Blandriskerna i den fysiska arbetsmiljönnämns stillasittande arbete och pro-blem som har med ventilation, buller,värme och kyla att göra.

M

F


___________________________________________________________________________ 30

Lokalerna är inte dimensionerade fördet ökade antalet studenter och medförrisker för dålig luft och hårt tryck pågemensamma studentytor såsom data-salar, undervisningssalar och uppe-hållsutrymmen. Studenthälsans ergo-nom har, efter att ha gjort en genom-gång av datasalarna i Haga, varit ochinformerat prefektrådet om hur insti-tutionerna med enkla medel kan för-bättra arbetsmiljön i datasalarna. Ävenstudenterna och husintendenten iHaga har gjort en genomgång av lo-kalerna. Förseningar av flyttning tillCampus Linné har hindrat att vissaåtgärder kunnat vidtagas under året.Dock har delar av det som påpekats iarbetsmiljöprotokollen för 2003 åtgär-dats under 2004, såsom uppfräschningav vissa lokaler och insättning av mik-rovågsugnar i restaurangen i Hagasamt förlängning av tiden för påslagenventilation i redaktionslokalerna påJMG till kl 23. Lokala arbetsmiljökom-mittén har konstaterat att verksamhe-ten i lokalerna inte är begränsad till attbedrivas enbart på dagtid. Det före-kommer kvällsundervisning ochibland även distanskurser på helger.

Anställda vid institutioner och enheterhar under året deltagit i universitetetsarbetsmiljö- och ledarskapsutbildning-ar samt även i fakultetens arbetsmiljö-dag. Som ett led i överbryggandetmellan arbetsmiljö och jämställdhetinnehöll arbetsmiljödagen en föreläs-ning om könskränkningar. Till fakul-tetens arbetsmiljödag inbjöds ävenskyddsingenjören för att informera omrutiner för arbetsskade- och tillbuds-anmälningar och säkerhetschefen föratt informera om incidentrapporteringsamt vad som gäller vid polisanmälan.Lokala arbetsmiljökommittén har kon-staterat att rapporter om arbetsskadoroch tillbud inte är särskilt vanligt före-kommande och finner att resultatetkan tolkas som att arbetsmiljön är re-lativt god. En alternativ tolkning är attarbetsskador, tillbud och incidenterinte rapporteras i samma omfattningsom de faktiskt inträffar. Kommittén

har påpekat vikten av att anmälningarsker, för att ge underlag för ett förbätt-rat arbetsmiljöarbete.

Lokala arbetsmiljökommittén har un-der året fortsatt att arbeta för att för-bättra arbetsmiljön. Den enskilt störstaåtgärden för att uppnå detta är denarbetsmiljöundersökning som arbets-miljökommittén och fakultetsnämndenuppdragit åt universitetslektor Bo GEriksson att genomföra. Undersök-ningen riktades till bredare kategorierav anställda inom fakulteten ochgenomfördes under oktober 2004 somen webbenkät – en nyhet inom fakul-teten. Svarsfrekvensen blev omkring70 procent. Preliminära resultat frånundersökningen presenterades för ar-betsmiljökommittén i december ochnär rapporten har färdigställts kommersåväl den avgående som den till-trädande kommittén att ta del av den.Tillsammans med institutionernasriskbedömningar finns nu ett gott un-derlag för att utveckla arbetet med ar-betsmiljöfrågor inom fakulteten.

MILJÖLEDNINGSSYSTEM

amhällsvetenskapliga fakultets-nämnden har inom ramen för uni-

versitetets miljöledningssystem åter-rapporterat aktiviteter kring de miljö-mål som finns uppsatta i universitetetshandlingsplan för miljöarbetet 2004.Den miljöutredning som fakultets-nämnden tidigare beslutat uppdra åtinstitutionen för omvärldsstudier attgenomföra med hjälp av studenter påsamhällsvetenskapliga miljövetarpro-grammet rapporterades i mars 2004.Rapporten gav viss kritik mot univer-sitetets sätt att organisera miljöled-ningssystem. Den pekade dels på pro-blematiken att inordna sig i systemsom inte är giltiga för alla, dels påbrister i universitetets miljöledningssy-stem och tillämpningen av detsamma.Förutom synpunkter kring att en fa-kultet som sysslar med samhälleligutveckling har relativt få inslag av

S


___________________________________________________________________________ 31

miljö i sin verksamhet, lyftes miljöre-presentanternas brist på tid för miljö-arbete fram som en viktig del att åt-gärda.

När verksamhetsuppdraget till fakul-teterna kom i april framkom att kravetpå att ISO-certifiera verksamheten heltoch hållet förts ned till fakultetsnivån.Fakultetsnämnden beslutade därförvid sitt sammanträde i slutet av aprilatt inrätta en arbetsgrupp bestående avmiljörepresentanterna vid institutioneroch enheter inom fakulteten och stude-rande representanter, med prodekanussom ordförande och miljösamordnarensom sekreterare. Arbetsgruppen fick iuppdrag att föreslå tidsplan och be-räkna ekonomiska resurser för genom-förandet. I juni beslutade fakultets-nämnden efter förslag att avsätta totalt739 000 kronor för projektet Miljöar-bete vid samhällsvetenskapliga fakul-teten fram till och med 2005-12-31.

Förteckning över miljörepresentanterinom SFN

Tomas Andersson Odén, JMG/NordicomChris von Borgstede, Psykologiska instEva Börjesson, Sociologiska instAnton Inkiläinen, FFS SamhällsvetarsektionLars-Olof Karlsson, MuseionPer Knutsson, Inst för omvärldsstudier avmänniskans villkorFreddy Magnusson, FakultetskanslietEva Meuller, Statsvetenskapliga inst/CERGUAnneli Nikunen, SSDElin Rosenberg, Haga studentkårKurt Samuelsson, Inst för freds- och utveck-lings- forskning/socialantropologiska instKarin Sutherland, CEFOSLage Svedelius, Inst för socialt arbeteNiklas Theodorsson, FörvaltningshögskolanLisbeth Johnsson, Prodekanus, ordf arbets-gruppen, SFNLena Kindborg, Miljösamordnare, Fakultets-kansliet,Jens Mentzer, Projektassistent, GMV

Under hösten har miljörepresentanter-na, med utgångspunkt från universi-tetets miljömål och handlingsplan samt

fakultetens miljöutredning arbetat medatt ta fram förslag till miljömål ochhandlingsplan för samhällsvetenskap-liga fakulteten. Vid nämndens sam-manträde i december diskuterades ettutkast till mål och handlingsplan ochnämndens ledamöter gav synpunkter.Avsikten är att fakultetsnämnden skallkunna fatta beslut i början av 2005.Under 2004 har miljöarbetet till störstadelen haft en administrativ karaktär.När mål och handlingsplan är fast-ställda kommer arbetet att få en merpraktisk inriktning och föras närmareverksamheten, dels vad gäller forsk-ning och utbildning, dels det internamiljöarbetet vid institutioner och en-heter. En viktig del i processen, frånframtagande av miljömål fram tillmiljöcertifiering, och även fortsätt-ningsvis, är att försöka flytta fram detsociala och samhällsvetenskapliga per-spektivet på miljöfrågorna.

KVALITETSARBETET

tt viktigt och värdefullt instrumentför kvalitetssäkring av fakultets-

nämndens arbete är den årligen åter-kommande uppföljningen av nämn-dens strategiska plan. Vid årets upp-följning kunde konstateras att flertaletav planens mål uppnåtts genom attangivna åtgärder vidtagits men att endel återstår att göra innan periodensslut. Som exempel kan nämnas de rättomfattande åtgärder som vidtagits vadgäller forskarutbildningen och forsk-ningens organisering men där arbetetockså fortskrider under kommande år(se tidigare s. 18).

Ett annat instrument är det särskildakvalitetssystem som fakultetsnämndeninförde 2001. I enlighet med detta harfakultetsnämnden under 2004 följt uppkvalitetsarbetet vid nämndens institu-tioner och enheter. Representanter fråndessa har besökt nämnden och underhalvannan timma fått berätta om sittkvalitetsarbete och svara på nämndensfrågor. Som särskild resurs vid dessa

E


___________________________________________________________________________ 32

uppföljningar har nämnden haftBengt-Ove Boström från statsveten-skapliga institutionen, som också för-fattat en rapport över kvalitetsarbetetoch kvalitetsutvecklingen vid sam-hällsvetenskapliga fakulteten 2001-2004 (inlämnad i samband med årsre-dovisningen).

I nämnda rapport konstateras att upp-följningarna inte bara fungerat somkontroll utan också skapat en störremedvetenhet hos presentatörerna omdet egna kvalitetsarbetet och dessegenskaper. Institutionerna/enheternaoch deras skilda egenskaper har ocksåtydliggjorts för nämnden, vilket kanses som en viktig del av kompetensut-vecklingen bland nämndens ledamö-ter. Inte minst kunskapen om variatio-nen i förutsättningarna är av stor bety-delse för kvaliteten i nämndens beslut.

Det är fakultetens policy för kvalitets-arbetet att detta måste anpassas efterinstitutionernas/enheternas förutsätt-ningar. Varje institution/enhet hardärför fått utveckla sitt eget kvalitets-system. Något krav på uniformitet harinte ställts. Flera institutioner har föratt uppnå ett bättre anpassning fortlö-pande reviderat sitt kvalitetssystem påbasis av de erfarenheter man gjort.

Fem institutioner har varit föremål förutvärderingar enligt Högskoleverketsprogram för utvärdering av programoch examensämnen, vilka rapporteratsunder 2004, nämligen följande:

1) Biblioteks- och informationsve-tenskap

2) Psykologi3) Socialantropologi4) Sociologi5) Personal- och arbetslivspro-

grammetVid nämndens uppföljningar har kon-staterats att man inte alltid varit sånöjda med dessa externa utvärderingarmen att arbetet med självvärderingenvarit värdefull i det egna kvalitetsar-betet.

INTERNATIONALISERING

akultetens institutioner har sedanmånga år tillbaka en omfattande

verksamhet med internationell inrikt-ning. Alla institutionerna är enga-gerade i studentutbyten inom grund-utbildningen och de flesta har äveninternationella samarbetsprojekt inomforskningen.

Nya EU-projekt 20045 projekt i sjätte ramprogrammet som gjordesitt första år.Inkomna medel 3 miljoner kronor

I det förra fallet har i hög grad recipro-citeten betonats från programansvari-gas sida. Fakulteten har ett begränsatutbud av engelskspråkiga kurser atterbjuda olika samarbetspartners. Förnärvarande kan Erasmus/Sokrates-studenter erbjudas sammanlagt elvakurser på engelska. Arbetet för attskapa ett större samordnat, institut-tionsövergripande utbud har därförintensifierats.

Fakultetsnämnden har sedan 2001avsatt särskilda medel i budgeten föratt stimulera en ökad internationali-sering av grundutbildningen. Underåren 2001-2004 har avsatts 350, 500,600 resp. 600 tkr alltså sammanlagt2 050 tkr. De avsatta medlen harkunnat sökas för tre olika ändamål:

- kostnadstäckning av underfinansie-rade verksamheter inom olika nät-verk för utbytesprogrammen,

- stimulansbidrag till institutionernaför varje in- och utresande student,

- stimulansbidrag för uppbyggnadav nya kontakter.

Ansökningarna om medel har för varjeår stigit och nämnden har flera år till-skjutit medel utöver de avsatta. Dess-utom har nämnden även ekonomiskt

F


___________________________________________________________________________ 33

stöttat andra ansökningar beträffandeinternationaliseringsinitiativ som in-kommit i särskild ordning.

Ett hinder är fortfarande de ekonomis-ka incitamenten i det system som rå-der. Nästan undantagslöst krävs enstörre arbetsinsats än det ges intäktertill; verksamheten bygger m a o imycket hög grad på enskilda läraresentusiasm.

Det internationella utbytet inomgrundutbildningen sker inom ramenför flera olika program: Sokrates,Nordplus, Tempus och Leonardo. Sok-rates har flest avtal. Det totala antaletutresande och inkommande studen-ter/lärare har ökat sakta och uppgickunder året till ca 100. Merparten av deutresande studenterna studerar vidutomeuropeiska universitet.

Socialt arbete, en institution med mångainternationella projekt

Under 2004 har institutionen bl.a.

deltagit i Linnaeus/Palmepro-grammet

deltagit i Socrates och Nordplus

deltagit i Visbyprogrammet (St Petersburg)inlämnat nya ansökningar, bl.a. för NordplusNabo-projekt

nyss avslutat Kuba-projektet (Sida-finansierat)

presenterat gemensam bok, Social Work inCuba and Sweden. Achievements andProspects vid internationell konferens medbl.a. FN-chefen för Latinamerika och svenskaambassaden

fortsatt engagemeng i Bosnien och Herzegovi-na: Strengthening the role and capacities ofmajor stakeholders in the social sector inBiH to implement national policies in thearea of social work

I delegationen vid universitetets kon-taktresa till Latinamerika våren 2004representerade Mona Franséhn, socialtarbete hela samhällsvetenskapliga fa-kulteten.

Samhällsvetenskapliga fakulteten har 2004slutit avtal med University of Hong kong.

SAMVERKAN MED OMVÄRL-DEN

et som kan beskrivas under rubri-ken ”samverkan” vid en sam-

hällsvetenskaplig fakultet är kortsammanfattat ”allt”. Orientering motomvärlden ligger i ämnenas och verk-samhetens natur. Att forska och utbil-da om samhället utan att ständigt hållasig ajour och relatera till det är enorimlighet. Samverkan sker med enmängd olika aktörer och motparter ochi många olika samarbetsformer. Deinomakademiska har beskrivits ovan un-der ”forskning”.

Samverkan med myndigheter, förvalt-ningsorgan, näringslivet, enskilda organi-sationer och även en bredare allmänhetsker dels i etablerade och över tid rela-tivt varaktiga former, såsom centrum-bildningar, samarbetsfora, nätverk,partnerskap, samarbetsavtal, dels imera tillfälliga uppdrag, utvärde-ringsprojekt, sammankomster ochevenemang. Samverkan sker inomforskning såväl som utbildning men äveni konsultativa former och som ömsesidigtutbyte av information och kunskap. Ned-an ges ett fåtal aktuella exempel påolika former av samverkan som ägerrum vid fakultetens institutioner ochenheter.

Organiserade samverkansfora kan ex-emplifieras med:Kommunforskning i Västsverige (KFi), ettsamarbete mellan kommuner, kom-munförbund m fl i Västsverige samtinstitutioner inom fakulteten.

Forum för forskning kring Trygg och SäkerStad (TSS), ett organ som samverkarbl.a. med kommunens ”Rådet för ettMänskligare Göteborg” och där fors-kare från flera av fakultetens institu-

D


___________________________________________________________________________ 34

tioner såväl som institutioner inomHandelshögskolan, humanistisk fakul-tet, utbildningsvetenskaplig fakultetoch Chalmers medverkar.

SOM-institutet genomför årliga fråge-undersökningar både nationellt ochregionalt. Inom ramen för undersök-ningarna samverkar man genom olikauppdragsprojekt med en lång radmyndigheter och organisationer. Un-der 2004 har projekt genomförts medbl a energimyndigheten, gransknings-nämnden för radio och TV, våldsskild-ringsrådet, länsstyrelsen i Västra Gö-talands län, Västra Götalandsregionen,Göteborgs kommun, Göteborgs-Postenoch Göteborgsoperan.

Inom forskningen finns otaliga formerav samarbete med lika många samar-betspartners. Som exempel under 2004kan följande lyftas fram:

Utvärderingsprogrammet för VästraGötalandsregionen med medverkan avforskare vid CEFOS , JMG och förvalt-ningshögskolan. En antologi som pre-senterar programmets resultat harframtagits. Resultaten presenterasfortlöpande vid seminarier för repre-sentanter för regionen.

Avdelningen för teknik och veten-skapsstudier vid sociologiska institu-tionen ansvarar för den samhällsveten-skapliga delen av ASTA-projektet, "Aba-tement Strategies for Transboundary Pol-lution". Detta ingår i ett program fi-nansierat av Mistra om forsknings- ochpraktikersamverkan kring luftföroreningar,inom ramen för det europeiska samar-betet på området. Avdelningen förteknik och vetenskapsstudier medver-kar också i "Road Talk" , ett projekt fi-nansierat av Vägverket som handlarom samspelet mellan samhällsveten-skaplig kunskapsutveckling och "design" iform av nya IT-tillämpningar för bättresamordning mellan olika aktörer kringvägen ("väganvändare"). Samarbetesker här med The Mobility Studio iStockholm, en enhet inom Interaktiva

Institutet. Avdelningen deltar vidare iCARL , Citizens, Agencies, Researchers,Licensing authorities, ett internationelltsamverkansprojekt om den vidare poli-tiska hanteringen av kärnkraftsavfallet,med särskild tonvikt på samspeletmellan inblandad industri, teknisk ochgeologisk expertis, kommunala be-slutsfattare, kommuninnevånare samtolika miljö- och andra intressegrupper.

Förvaltningshögskolan utför utvärde-ring av en ny organisation inom Sahl-grenska universitetssjukhuset.

Konferenser och seminarier är en av devanligaste formerna för samverkanmed avnämare och en bredare allmän-het. Under 2004 ägde bl a följanderum:

CERGU bidrog med forskare till femnationella konferenser kring Europafrågor.Arrangör Svenska Kommun- ochLandstingsförbundet, vidare, på upp-drag av Regeringskansliet fem seminari-er kring EU:s utvidgning med föreläsarehämtade från GU (huvudsakligenSamfak). CERGU- forskare har ocksåmedverkat i flera öppna seminarier ar-rangerade av Studieförbundet När-ingsliv och Samhälle (SNS).

Kunskapsdagarna 2004 Samhällets sårbar-het – en överblick, arrangerades av Kris-beredskapsmyndigheten, KBM i sam-arbete med CEFOS. Kunskapsdagarnavar ett led i att skapa mötesplatser förpraktiker inom krishanteringssystemetoch forskare, som ägnar sig åt risk-forskning.

Bilden av kommunerna, ett projekt isamverkan mellan forskare vid JMGoch forskare vid Örebro universitet.Flera seminarier har hållits, bl a medkommunrepresentanter och journalis-ter. Forskaren har även medverkat vidlokalredaktörskonferensen NÄRA ochpresenterat studiens huvudresultat.


___________________________________________________________________________ 35

Inom utbildning sker samverkan bådesom rena uppdrag och som avnämar-samverkan i olika former:

Institutionen för journalistik och mass-kommunikation samverkar med Han-dikappförbundens Samarbetsorgan omflera delkurser, där studenterna blandannat producerat två magasin, ett omfysiska funktionshinder och ett ompsykiska funktionshinder. Båda hartryckts upp och distribueras utanförJMG och GU. Samverkansprojektet hardelvis finansierats med EU-medel. Vi-dare sker hela utbildningen i Informa-tionsproduktion vid institutionen förjournalistik och masskommunikation itätt samarbete med personer och orga-nisationer utanför universitetet. A-kursen avslutas med en konferensdagarrangerad av studenterna, K o m I n -dagen, som vänder sig till yrkesverk-samma inom informationsbranschen iSverige. Institutionen för journalistikoch masskommunikation ger ocksåuppdragsutbildningarna Tidningsle-darutbildningen och Läsarkunskap i sam-arbete med Tidningsutgivarna.

Förvaltningshögskolan genomför certi-fieringsutbildning av kommunalekonomerpå uppdrag av Föreningen SverigesKommunalekonomer (KEF). Det är detfemte programmet som pågår. För-valtningshögskolan genomför också enliknande aktivitet på uppdrag av Sve-riges Kommunala Yrkesrevisorer(SKYREV).

Som exempel på öppna arrangemangför allmänheten kan nämnas den årligaSamhällsvetenskapens dag som utgörsamhällsvetenskapliga fakultetens in-slag i Universitetsveckan.

SAMHÄLLSVETENSKAPENS DAGden 2 oktober 2004

ProgramDen dolda triaden – om ensamma mammor,söner och frånvarande papporMona Franséhn, socialt arbete

Tappar vi förståndet på äldre dar? Om minneoch tankeförmåga under åldrandetBoo Johansson, psykologi

Hur fixar de vardagen? Den moderna mam-mans och pappans skapande av familjelivMikaela Starke, socialt arbete

Varför hatar vi p-vakter? Om p-vakter, köeroch bilens brutna löftenOlle Hagman, teknik- och vetenskapsstudier

Hot eller hotad. Om den kontroversiella vargenAnnelie Sjölander Lindqvist, CEFOS

Vem skall bestämma över skolan? Om föräld-ramakt och politiker som sätter sig på tvärenMaria Jarl, statsvetenskap

Rådvill söker svar. Hjärtespalter i veckopres-senAnna-Karin Kollind, sociologi

Plastkort, rating och fonder – den globalamarknadens disciplinerande maktErik Andersson, freds- och utv. forskning

Demokratin behöver goda förlorarePeter Esaiasson, statsvetenskap

Utbildning, inflytande och makt – andra lär-domar från södra IndienMonika Erwér, freds- och utv. forskning

Kvinnor, män och makt – nyhetsproduktion iSveriges TelevisionMonica Löfgren Nilsson, journalistik ochmasskommunikation

Reportrar på plats – krig i mediernaKarin Fogelberg, journalistik och masskom-munikation

Kvinnor som väljer islam. Om islamisering,genus och utveckling i MalaysiaSylvia Frisk, socialantropologi

Buddhistiska nunnor och kvinnliga munkar –en utmaning för det thailändska samhälletMonika Lindberg Falk, socialantropologi


___________________________________________________________________________ 36

Samhällsvetenskapliga fakultetens webbplats:www.samfak.gu.se


_________________________________________________________________________________________________________________ 37

GÖTEBORGS UNIVERSITETSamhällsvetenskapliga fakultetskansliet

Personal inom SFN-området 2004 (helt idsekvivalenter inkl kort t idsvikarier)

Tot alt Ant al % Tot alt ant al Andel Tot alt ant al AndelTjänst ebenämning ant al kvinnor kvinnor ≥ 55 år ≥ 55 år ≥ 60 år ≥ 60 årProfessor 35,0 6,0 17,1% 21 60,0% 11 31,4%Univ lekt or 127,3 51,6 40,6% 62,55 49,2% 31,6 24,8%Univ adjunkt 59,3 32,7 55,1% 28,25 47,6% 12,65 21,3%Forskar ass 5,5 3,0 54,5% 1 18,2% 0 0,0%

Tot alt lärare 227,1 93,3 41,1% 112,8 49,7% 55,25 24,3%

Forskare 53,0 22,6 42,7% 7,4 14,0% 3,4 6,4%Bit r forsk 44,5 28,6 64,3% 1,5 3,4% 0 0,0%Dokt orand 98,0 57,0 58,2% 4 4,1% 0 0,0%

Tot alt forsk/ dokt 195,4 108,2 55,4% 12,9 6,6% 3,4 1,7%

Tot alt TA + övriga 133,8 89,2 66,7% 46,0 34,4% 17,3 13,0%

SFN totalt 556,3 290,7 52,3% 171,7 30,9% 76,0 13,7%Ant al personer 616

Män Kvinnor Tot altAntal docenter * ) 35 24 59 Varav TA TA %

Anst . 9812 421 99 24%Antal doktorer * * ) 97 69 166 Anst . 9912 440 96 22%

Anst . 0012 439 93 21%Antal lic 11 5 16 Anst . 0112 472 96 20%

Anst . 0212 519 104 20%Anst . 0312 541 119 22%

*)Ant al personer exkl. professorer Anst . 0412 556 118 21%**)Ant al personer inkl. professorer(sannolikt är ej alla dokt orer och licent iat er regist rerade i syst emet )

ADRESSLISTA

Institution/enhet Prefekt/motsv. Besöksadress Webbplats

Biblioteks- och informa- prof. Lars Höglund Pilgatan 19 www.hb.se/bhs/ tionsvetenskap forsknin.htm

Freds- och utvecklings- universitetslektor Brogatan 4 www.padrigu.gu.se forskning Helena Lindholm Schulz

Förvaltningshögskolan prof. Björn Brorström Sprängkullsgatan 17 www.spa.gu.se

Journalistik och universitetslektor Sprängkullsgatan 21 www.jmg.gu.se Masskommunikation Marina Ghersetti

Omvärldsstudier av universitetslektor Brogatan 4 www.he.gu.se människans villkor Michael Schulz

Psykologi prof. Philip Hwang Haraldsgatan 1 www.psy.gu.se

Socialt arbete universitetslektor Sprängkulls- www.socwork.gu.se Urban Herlitz gatan 23

Socialantropologi universitetslektor Brogatan 4 www.sant.gu.se Jan Lindström

Sociologi docent Sprängkullsgatan 23/ www.sociology.gu.se Sven-Åke Lindgren Skanstorget 18 Teknik- och vetenskaps- prof Hans Glimell Haraldsgatan 5 www.sts.gu.se studier

Statsvetenskap universitetslektor Sprängkullsgatan 19 www.pol.gu.se Gunnar Falkemark

Forskningsenhet Föreståndare Besöksadress Webbplats

Centrum förEuropa- prof. Rutger Lindahl Pilgatan 19 www.cergu.gu.se forskning(CERGU)

Centrum för forskning om docent Pilgatan 19A www.cefos.gu.se offentlig sektor (CEFOS) Lennart Nilsson

Museion universitetslektor Viktoriagatan 30A www.museion.gu.se Jörgen Hellman

Nordiskt informationscenter docent Ulla Carlsson Sprängkullsgatan 21 www.nordicom gu.se. för medie- och kommunikationsforskning (NORDICOM)

Svenskt Samhällsveten- byrådirektör Pilgatan 19 www.ssd.gu.se skapligt Dataarkiv (SSD) Iris Alfredsson

•Freds- och utvecklingsforskning

•Förvaltningshögskolan

•Journalistik och masskommunikation

•Omvärldsstudier av människans villkor

•Psykologi

•Socialantropologi

•Socialt arbete

•Sociologi(med teknik- och vetenskapsstudier)

•Statsvetenskap

•Biblioteks- och informationsvetenskap

•CERGU: Centrum för Europaforskning

•CEFOS: Centrum för forskning om offentlig sektor

•MUSEION

•NORDICOM: Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning

•SSD: Svenskt samhällsvetenskapligt dataarkiv

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Documents

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden ELSE 2004 Göteborgs ... · K S A MHETSB E RÄTT ELSE 2004 Göteborgs Universitet ... Kriminologi 40 p Mänskliga rättigheter 40 p Offentlig