ÅRSREDOVISNING 2017 - Boverket · 1.2 Om årsredovisningen ... Det handlar mycket om att skapa ett bra arbetsklimat och att se till att det finns en levande dialog. Foto: Franz Feldmanis

ÅRSREDOVISNING

2017

Årsredovisning 2017

Boverket februari 2018

Titel: Årsredovisning 2017 Upplaga: 300 ex Tryck: ISBN 978-91-7563-530-9 PDF: ISBN 978-91-7563-531-6 Dnr: 5712/2017 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 Fax: 0455-819 27 E-post: [email protected] Webbplats: www.boverket.se Publikationen finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se Publikationen kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett med mera. Boverket 2018

Omslagsbilden visar en av illustrationerna i Boverkets kampanj för att informera om att det finns stöd att söka för exempelvis studentbostäder.

mailto:[email protected]

http://www.boverket.se/

http://www.boverket.se/

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 3

Innehåll GD har ordet ..................................................................................................................................................... 5 1 Resultatredovisning ................................................................................................................................... 6

1.1 Vårt uppdrag .................................................................................................................................................................... 6 1.2 Om årsredovisningen ...................................................................................................................................................... 7 1.3 Året som gick – axplock från 2017 .............................................................................................................................. 8 1.4 Organisationsstyrning ..................................................................................................................................................... 9

1.4.1 Redovisning av resurser och prestationer inom Boverket ................................................................................................. 9 1.4.2 Ny organisation 2018 ............................................................................................................................................................ 11 1.4.3 Boverkets ledningssystem .................................................................................................................................................... 11 1.4.4 Kompetensförsörjning ............................................................................................................................................................ 12 1.4.5 Arbetsmiljöarbete och analys av sjukfrånvaro ................................................................................................................... 12 1.4.6 Medborgar- och myndighetsservice ..................................................................................................................................... 13

1.5 Sektorsövergripande verksamhet ............................................................................................................................... 15 1.5.1 Miljörapportering – en översikt ............................................................................................................................................. 15 1.5.2 Funktionshinderpolitiken ........................................................................................................................................................ 17 1.5.3 Jämställdhetsintegrering ....................................................................................................................................................... 17

1.6 Internationellt arbete .................................................................................................................................................... 18 1.6.1 Nordiskt samarbete ................................................................................................................................................................ 18 1.6.2 Internationellt samarbete och EU-samarbete .................................................................................................................... 18

1.7 Fokusområde Städer ..................................................................................................................................................... 20 1.7.1 Måluppföljning Städer ............................................................................................................................................................ 20 1.7.2 Byggd miljö .............................................................................................................................................................................. 21 1.7.3 Fysisk planering ....................................................................................................................................................................... 27

1.8 Fokusområde Boende ................................................................................................................................................... 31 1.8.1 Måluppföljning Boende .......................................................................................................................................................... 31 1.8.2 Boende och bostadsmarknad ............................................................................................................................................... 32

1.9 Fokusområde Byggnader ............................................................................................................................................. 37 1.9.1 Måluppföljning Byggnader ..................................................................................................................................................... 37 1.9.2 Byggregler ................................................................................................................................................................................ 38 1.9.3 EU-direktiv och standardisering ............................................................................................................................................ 40 1.9.4 Marknadskontroll .................................................................................................................................................................... 41 1.9.5 Energi ........................................................................................................................................................................................ 42

1.10 Garantihantering ............................................................................................................................................................ 45 1.10.1 Kreditgarantier för lån till bostadsbyggande ...................................................................................................................... 45 1.10.2 Förvärvsgarantier .................................................................................................................................................................... 47 1.10.3 Rådgivningsfunktion ............................................................................................................................................................... 47

1.11 Bidragshantering ........................................................................................................................................................... 48 1.11.1 Investeringsstöd till äldrebostäder ...................................................................................................................................... 49 1.11.2 Upprustning av skollokaler .................................................................................................................................................... 49 1.11.3 Upprustning av skolutemiljöer .............................................................................................................................................. 49 1.11.4 Stöd till ickestatliga kulturlokaler ......................................................................................................................................... 50 1.11.5 Stöd ordna bostad.................................................................................................................................................................. 50 1.11.6 Stöd till allmänna samlingslokaler ........................................................................................................................................ 50 1.11.7 Stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag ................................................................................................ 51 1.11.8 Innovativt byggande ............................................................................................................................................................... 51 1.11.9 Statsbidrag för ökat bostadsbyggande .............................................................................................................................. 52 1.11.10 Renovering och energieffektivisering................................................................................................................................... 52 1.11.11 Renovering av utomhusmiljöer ............................................................................................................................................. 52 1.11.12 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande ..................................................... 53 1.11.13 Stöd till Hållbara städer ......................................................................................................................................................... 53 1.11.14 Internrevisionens granskning av stöd och bidrag .............................................................................................................. 53

4 ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 2 Finansiell redovisning ............................................................................................................................... 54

2.1 Resultaträkning .............................................................................................................................................................. 54 2.2 Balansräkning ................................................................................................................................................................. 55 2.3 Anslagsredovisning ....................................................................................................................................................... 56 2.4 Tilläggsupplysningar och noter .................................................................................................................................... 59 2.6 Väsentliga uppgifter ...................................................................................................................................................... 67 2.7 Garantiverksamhet ........................................................................................................................................................ 68

3 Bilaga 1: Regeringsuppdrag ................................................................................................................... 69 3.1 Avslutade och pågående uppdrag enligt 2017 års regleringsbrev ....................................................................... 69 3.2 Uppdrag enligt tidigare regleringsbrev (Rb) eller särskilt regeringsbeslut (R) ...................................................... 70

4 Bilaga 2: Rapporter, handböcker och informationsmaterial ................................................................ 73 5 Intern styrning och kontroll ..................................................................................................................... 76 6 Generaldirektörens ställningstagande ................................................................................................... 79

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET GD HAR ORDET 5

GD har ordet

För att samhället ska kunna fungera och utveck-las behöver människorna som lever där känna att de är delaktiga. Hur du bor och hur du tas emot i den byggda miljön – har betydelse för känslan av delaktighet – och är dessutom en viktig fråga för demokratins utveckling.

Boverkets frågor är i hetluften, och det har varit högt tempo sedan jag tillträdde som generaldirektör på Bo-verket under sommaren. Vi är en myndighet som job-bar med frågor inom ett brett fält och de märks, men det är i synnerhet en fråga som under en längre tid varit högst på agendan. Den handlar om hur vi ska kunna få fram väldigt många hållbara bostäder både i det korta och i det långa perspektivet.

När vi bygger och förändrar samhället måste vi planera och använda våra resurser på ett effektivt sätt. I det sociala perspektivet handlar det om att få fram fler bostäder och se till att det samhälle vi bygger inklude-rar alla. Samtidigt måste vi också tänka på hur vi kan minimera belastningen på vår miljö. Detta har varit viktiga frågor att hantera under 2017.

Upp emot 600 000 bostäder behövs fram till 2025. Men hur många av dessa som ska vara helt nya bostäder och hur många som kan skapas inom befintligt bestånd genom ombyggnad, är en annan fråga. Här krävs olika lösningar.

Under året har Boverket bland annat fortsatt arbetet med att effektivisera planprocessen. Det gäller bland annat att försöka minska den långa tiden i planproces-sen, med många överklaganden. Vi har också arbetat med att se över vårt regelsystem i stort och att planera för digitaliseringsutvecklingen och vårt sätt att se på regelsystemet.

Mellan 2016–2017 har Boverket satsat mycket tid och gjort riktade insatser vad gäller stöd och bidrag. Bo-verket har arbetat för att hanteringen kring stöden fun-gerar och att de har efterfrågats av målgrupperna ge-

nom riktade informationskampanjer för att stöden ska få den spridning och verkan som är avsikten.

Jag har också funderat mycket på hur vi kan arbeta mer innovativt och att regelverken på sikt i en högre ut-sträckning ska tillåta och stödja innovation, mångfald och flexibilitet.

I Boverkets roll ingår att arbeta för och utveckla förut-sättningar för den byggda miljön. Det gör vi genom en god planering, med koppling till infrastruktur och an-nan samhällsservice, så att staden byggs för att inklu-derar alla. Det återspeglas i delar av de uppdrag Bover-ket har arbetat med under året.

Kommunerna är de som i huvudsak ska realisera pla-nerna för medborgarna och här har Boverket fungerat som stöd i processen, med kunskapsunderlag, regler och vägledningar.

Boverkets frågor berör hela samhället, vilket betyder att vi haft dialog med många aktörer under året genom olika uppdrag och nätverk, inom industrin, länsstyrelse, kommunerna och med olika boende- och byggorgani-sationer. Boverket har kommunicerat genom webbse-minarier och digitala möten. Spännande är att vi ser att det har effekt, att de digitala verktygen ökar möjlighet-en för fler att vara med och ta del av den kunskaps-spridning som vi vill nå ut med.

Eftersom ”ständig förändring är ett konstant tillstånd”, behöver myndigheten vara aktiv i förändringsarbetet. Under hösten 2017 meddelade regeringen att Boverket får en betydande anslagsutökning och därmed fler uppdrag. Därför har ett arbete påbörjats internt med att ställa om organisationen. Det handlar mycket om att skapa ett bra arbetsklimat och att se till att det finns en levande dialog.

Foto

: Fra

nz F

eldm

anis

6 1.1 VÅRT UPPDRAG ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET

1 Resultatredovisning

1.1 Vårt uppdrag Boverket är en förvaltningsmyndighet som enligt förordning (2012:546) med instruktion för Bo-verket ansvarar för frågor om byggd miljö, hus-hållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyg-gelse, boende och bostadsfinansiering. Myndig-heten ansvarar också för den centrala administ-rationen av statliga stöd och bidrag inom sitt verksamhetsområde.

Boverket ska även verka för kunskapsspridning inom sektorsområdet, följa miljömålet God bebyggd miljö och vara aktiv i internationellt arbete inom sektorsom-rådet.

Grunden för myndighetens arbete är plan- och byggla-gen (2010:900), delar av miljöbalken och lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsan-svar, även kallad bostadsförsörjningslagen.

BOVERKETS MÅLSTRUKTUR Valet av fokusområden grundar sig på en samlad bild av hur Boverket ser på sina största utmaningar och hur myndigheten bäst kan arbeta för att göra så stor nytta som möjligt för samhället.

Boverket har delat in sin verksamhet i tre övergripan-defokusområden:

• städer

• boende

• byggnader.

Varje fokusområde styrs genom ett långsiktigt, strate-giskt mål. Vi arbetar aktivt med att uppfylla de strate-giska målen inom Boverkets fokusområden och bidrar därigenom till att uppfylla regeringens politik. Bover-kets strategiska mål är i sin tur indelade i årliga etapp-mål som vi följer upp verksamheten emot.

Fokusområdena utgår från lagar, förordningar och EU:s rättsakter och är sammanfattningar och tolkningar av de mål som formulerats av regering och riksdag, samt dialog med Boverkets intressenter.

Hållbarheten genomsyrar allt vårt arbete. De tre fokus-områdena är sammankopplade via hållbarhetsdimens-ionerna; ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.

Boverkets styrmodell tar även avstamp i myndighetens värdegrund, regler respektive kunskap.

Figur 1 Boverkets Målstruktur

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.2 OM ÅRSREDOVISNINGEN 7

1.2 Om årsredovisningen Boverkets följer upp sin verksamhet mot myndighets-instruktionen, regleringsbrev och förordningar. För att underlätta läsningen finns det hänvisningar i texten till motsvarande paragrafer i instruktionen. Årsredovis-ningens kapitelindelning korrelerar till Boverkets in-struktion. Boverkets verksamhetsområden redovisas under respektive fokusområde. Däremot ligger garanti- och bidragshantering redovisade i separata kapitel. Det finns också ett kapitel, Organisationsstyrning, som tar upp resursuppföljningen för myndigheten och myndig-hetsintern utveckling. Sektorsövergripande och inter-nationell verksamhet ligger också redovisade i separata kapitel. Redovisningen kring respektive fokusområde sammanfattas under den inledande måluppföljningen, med fördjupning och analys under respektive delaktivi-tet.

BOVERKETS UPPFÖLJNING AV MÅL OCH PRESTATIONER Måluppföljningen har vi valt att redovisa under respek-tive fokusområde, med tydlig koppling mot vår myn-dighetsinstruktion. Under Organisationsstyrning redo-visar vi även kostnader som förbrukats och andelen årsarbetskrafter som lagts ner på olika verksamhetsom-råden.

Fokusområdena relaterar till instruktionens verksam-hetsområden, och för tydlighetens skull har vi redovisat några områden utanför fokusområdena, vilket gäller för sektorsövergripande verksamhet, vissa internationella åtaganden samt för garanti- och bidragshantering.

För att mäta hur resurserna i arbetad tid och kostnad fördelar sig mot fokusområden och verksamhetsområ-den, använder Boverket en prestationsindelning.

Från 2017 har Boverket valt att mäta prestationerna mot verksamhetsområden som ligger fast mot instrukt-ionen. På så vis får vi en mer stabil uppföljning även om målstrukturen kan förändras över tid, exempelvis genom förändrade strategiska mål.

Utfallet mot prestationstyp kan därför vara något för-ändrad jämfört med tidigare indelning mot fokusområ-den på grund av hur aktiviteterna är kopplade.

Det finns sju prestationstyper som Boverket mäter sin verksamhet i:

• kunskapsunderlag

• tillsyn

• garantihantering

• bidragshantering

• föreskrift och allmänt råd

• svar på remiss

• svar på förfrågning.

Prestationstyperna är ett samlingsbegrepp för verksam-hetens produktion, alltså det arbete som vi utför under året. Den största prestationstypen består av tid och kostnad kopplat till att Boverket tar fram prestationsty-pen Kunskapsunderlag. Denna typ omfattar även hand-böcker och vägledningar, som tidigare år utgjorts av en egen prestationstyp.

Prestationstyperna motsvaras av myndighetens sex interna huvudprocesser (prestationstyperna Svar på förfrågning och Remiss ingår i samma huvudprocess). Boverket har valt att arbeta processorienterat för att förenkla och framför allt skapa ett enhetligt arbetssätt för hela organisationen. Genom ett processinriktat arbetssätt, med stöd i det integrerade ledningssystemet kan Boverket förbättra kvaliteten i sitt arbete. Det sker genom att myndigheten följer tydliga processkartor och har stödjande dokument lätt tillgängliga vilket kan underlätta för alla medarbetare att snabbt komma in i verksamheten, och att alla jobbar på ett likartat sätt.

Boverkets verksamhet, baserat på myndighetens in-struktion och uppdrag i/utanför regleringsbrevet analy-seras inom de olika verksamhets- och fokusområdena kopplat till strategiska mål, och mäts i relation till pre-stationstyperna.

Utfallet av de olika prestationstyperna beror både på hur många, och hur omfattande uppdragen är som kommer in till myndigheten under året, och på graden av egeninitierad verksamhet. Det kan också vara av-hängigt den interna utveckling och de kompetensinsat-ser som Boverket anser vara nödvändiga för att kunna utföra verksamheten med god kvalitet.

8 1.3 ÅRET SOM GICK – AXPLOCK FRÅN 2017 ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET

1.3 Året som gick – axplock från 2017

Exempel på händelser och aktiviteter inom Boverkets verksamhet under 2017.

Januari: Plattform för hållbar stadsutveckling lämnar in sin årsrapport. En webbsänd genomgång genomförs av nära-nollenergikrav som ska införas i Boverkets bygg-regler, (2011:6).

Februari: Generaldirektören Janna Valiks förordnande går ut och regeringen utser Susann Bard som tillförordnad gene-raldirektör. Boverket presenterar ett program för rege-ringsuppdraget att genomföra PBL kompetensinsatser inför perioden 2017–2020. Boverket bjuder in till ett webbseminarium om de stöd och bidrag som införts för att öka byggande, renovering och energieffektivisering.

Mars: Planbestämmelsekatalogen lanseras – ett digitalt verk-tyg för bygglov och detaljplaner som främst riktar sig till bygglovshandläggare eller planförfattare, men också för dem som arbetar med program för digitala planer.

April: Boverkets allmänna råd (2017:1) om bredbandsanslut-ning, börjar gälla. Möte i samverkansgrupp Smarta städer. Boverket är värd för årligt möte med delegat-ionen för ras och skred och myndighetsnätverket för stranderosion.

Maj: Mål- och resultatdialog med Näringsdepartementet. Boverket lämnar rapporten ”Underlag till en nationell arkitekturpolicy” till regeringen.

Juni: Webbseminarium om nyheter om detaljplanering, bygglov, anmälan och byggregler, som hör ihop med ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och bygg-förordningen från den 1 juli 2017.

Juli: Ny generaldirektör, Anders Sjelvgren, tillträder. Bo-verket deltar i olika seminarier under Almedalsveckan.

Augusti: Nordiskt samarbete genom planmyndighetsmötet i Örnsköldsvik och Kramfors och byggmyndighetsmöte i Borgå. Boverket lämnar rapporten ”Digitala detalj-planer – Reglering av hur detaljplaner ska utformas digitalt”.

September: Nordiskt bostadsmöte i Helsingfors, Boverket lämnar rapporten om serietillverkade hus till regeringen, ”En mer förutsägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus”. Energideklarationerna fyller tio år, vilket föranleder brett informationsutskick till fas-tighetsägare om att det är dags för nya deklarationer.

Oktober: Boverkets allmänna råd (2017:7) om ekonomiska pla-ner och kostnadskalkyler träder i kraft. Boverket ge-nomför webbseminariet ”Gestaltning och PBL”. Workshop hålls om uppdraget ”Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker”. Sex generaldirektörer i samverkan kopplat till regeringsuppdraget ”Samord-ning av omställning till en fossilfri transportsektor” skriver under ett programdirektiv till 2020.

November: Publikationen om indikatorer offentliggörs, vilken visar på ett starkt påbörjat bostadsbyggande under 2017. Kommunbonusar betalas ut. Boverket deltar på Arkitekturgalan, både med en monter och från scen. Redovisning av uppdrag om att utvärdera övriga effek-ter av regelverket kring omgivningsbuller. Myndig-hetsgemensamt webbseminarium om att planera för friluftsliv i vardagen för framför allt kommuner och länsstyrelser.

December: Plattformsdagarna – under huvudtema ”Ny politik för levande städer – Hur vill du bidra?” anordnas den 6-7 december i Göteborg. Över 50 kunskapsdialoger hålls, med teman inom hållbar stadsutveckling. PBL-kompetensdagarna genomförs 14–15 december och handlar om lag- och övriga regeländringar och inform-ation om aktuella frågor inom PBL.

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.4 ORGANISATIONSSTYRNING 9

1.4 Organisationsstyrning

Under organisationsstyrning redovisar Boverket resursanvändning för verksamhetsområden och prestationstyper totalt för myndigheten. Även utveckling kring ledningssystemet, kompetens-försörjning och medborgar- och myndighetsser-vice redovisas.

1.4.1 Redovisning av resurser och prestationer inom Boverket

I tabellen nedan redovisas de totala kostnaderna och det totala antalet årsarbetskrafter för verk-samhetsområdena under en treårsperiod. De är indelade per verksamhetsområden, och gruppe-rade i fokusområden, med undantag för Garanti-hantering och Bidragshantering som särredovisas.

Tabell 1 Intäkter och kostnader per verksamhetsområde 2017 2016 2015

Verksamhetsområde åak mnkr åak mnkr åak mnkr

Städer

Bygglov, detaljplaner och översiktsplaner

Intäkter av anslag 53,2 45,5 43,4

Övriga intäkter 4,1 2,4 0,6

Kostnader -57,2 -48,0 -44,0

- Förvaltningskostnader -54,7 -46,7 -43,7

- Transfereringar -2,5 -1,3 -0,3

Årsarbetskrafter 41,2 38,0 39,1 Plangenomförande


Kostnader -3,1 -2,5 -2,6


Årsarbetskrafter 2,4 1,5 1,5 Regional utveckling



Kostnader -8,3 -7,2 -6,3


Årsarbetskrafter 8,0 6,6 5,6 Stadsutveckling och arkitektur



Kostnader -39,1 -36,5 -33,5


- Transfereringar -0,4 -0,1 0,0

Årsarbetskrafter 34,0 30,1 32,9

Boende

Boende och bostadsmarknad



Kostnader -41,1 -46,9 -49,4



10 1.4 ORGANISATIONSSTYRNING ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET

Byggnader

Byggregler Intäkter av anslag 48,6 50,4 42,8


Kostnader -51,3 -53,0 -45,8


Årsarbetskrafter 40,4 42,2 38,7 EU-direktiv och standardisering



Kostnader -4,1 -5,4 -8,2


Årsarbetskrafter 3,7 5,0 8,0 Marknadskontroll



Kostnader -6,8 -7,2 -7,2


Årsarbetskrafter 4,6 5,1 5,2 Energi



Kostnader -26,7 -18,6 -30,2


- Transfereringar 0,0 -0,1 0,0


Bidrag

Intäkter av anslag 3 116,6 2 416,9 372,6


Kostnader -3 356,4 -2 557,8 -459,8

- Förvaltningskostnader -36,7

- Transfereringar -3 319,7 -2 525,9 -437,5


Garantier

Övriga intäkter -88,7 36,6 22,6

Årets kapitalförändring 81,3 -66,3 -15,2

Kostnader 7,4 29,7 -7,4

- Förvaltningskostnader 7,4


TOTALT

Intäkter av anslag 3 341,9 2 633,0 588,2


Årets kapitalförändring 81,3 -66,3 -15,2

Kostnader -3 586,7 -2 753,5 -694,2


- Transfereringar -3 322,6 -2 527,4 -437,7

Årsarbetskrafter 214 0,0 214 0,0 225

Källa: Agresso


Tabell 2 Kostnad per redovisad prestationstyp, perioden 2015 - 2017

Kommentar: Handböcker och vägledningar ingår sedan 2017 i prestationstypen Kunskapsunderlag

Källa: Agresso

ANALYS AV PRESTATIONERNAS UTVECKLING UNDER ÅRET Boverket arbetar till övervägande del (62 procent) med prestationstypen kunskapsunderlag mätt i antalet årsar-betskrafter, det vill säga en prestation som innefattar olika typer av rapporter, analyser handböcker och väg-ledningar. Framförallt gäller det inom fokusområde Städer. Svar på förfrågning (10 procent) hanteras främst inom verksamhetsområde Byggregler och även inom planprocessen. Föreskrift och allmänt råd (9 procent), hanterar Boverket framförallt inom verksam-hetsområdet Byggregler, men också inom Energi och Boende och bostadsmarknad.

Figur 2 Fördelning 2017 mellan prestationstyper

Källa: Mercur

Tabell 3 Boverkets regeringsuppdrag 2017 2016 2015

Totalt antal aktiva uppdrag 52 40 50

Avrapporterade 25 18 33

Pågående 27 22 17

Källa: Sammanställning från Statsliggaren och särskilda regeringsuppdrag

Boverket har under 2017 arbetat med en hel rad upp-drag. Samtliga uppdrag, och status på dessa, finns listade i bilaga 1. Uppdragens längd varierar mellan några månader till i vissa fall flera år. Under året har Boverket varit aktiv inom 52 uppdrag.

1.4.2 Ny organisation 2018

Regeringen aviserade i och med Budgetpropositionen för 20181 att Boverket skulle få en anslagsutökning från och med 2018. Det innebär att organisationen behöver anpassas till ett nytt läge. Därför startade Bo-verket upp ett förändringsarbete under sista kvartalet 2017. Myndigheten uppskattar ett behov av upp emot 45 nya tjänster som behöver skapas inom Boverket för att möta både nya och utökade uppgifter samt uppdrag. Områden som behöver resurssättas extra gäller bland annat verksamhet relaterat till arkitektur, digitalisering, sunda inomhusmiljöer och nya stöd.

I och med att verksamheten kommer att utökas har Boverkets ledning beslutat att inrätta ett Malmöbaserat kontor från och med den 1 februari 2018. Hyresavtalet för det nya kontoret undertecknades i december 2017.

1.4.3 Boverkets ledningssystem

Boverket arbetar i ett integrerat ledningssystem sedan 2012. Ledningssystemet inkluderar de fyra perspekti-ven kvalitet, miljö, arbetsmiljö och informationssäker-het. Syftet med ledningssystemet är att ha ett gemen-samt processinriktat, lärande arbetssätt som strävar mot ständig förbättring.

1 Prop. 2017/18:1 Utgiftsområde 18.

2017 2016 2015

Prestationstyp åak mnkr åak mnkr åak mnkr

Föreskrift och allmänt råd 20,0 -24,6 19,5 -22,6 21,8 -22,6

Svar på remiss 7,1 -6,8 8,8 -8,4 5,5 -5,0

Svar på förfrågning 20,7 -20,1 20,3 -19,7 21,2 -19,6

Bidragshantering 19,0 -31,5 15,7 -24,5 12,7 -16,6

Garantihantering 2,5 -19,1 2,7 -17,0 3,1 -10,7

Tillsyn 11,5 -14,8 11,9 -14,8 16,9 -18,4

Kunskapsunderlag 133,3 -173,6 135,1 -165,8 143,8 -166,8

Totalt 214 -290,6 214 -272,7 225 -259,7

9%3%

10%

9%1%

6%62%

Föreskrift och allmänt råd

Svar på remiss

Svar på förfrågning

Bidragshantering

Garantihantering

Tillsyn

Kunskapsunderlag


I februari 2017 blev Boverkets ledningssystem certifie-rat inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö, och under våren 2017 genomfördes en extern uppföljningsrevis-ion. Boverket har även satsat på att systematisera arbe-tet med risk- och möjlighetsanalys inom ledningssy-stemet. Detta ger förutsättningar för ett förbättrat mål-arbete som också påbörjades under 2017. Boverket arbetar kontinuerligt med att utveckla systemstöd för att underlätta och effektivisera myndighetens arbets-sätt.

1.4.4 Kompetensförsörjning

Processen kompetensförsörja är ett samlingsnamn för olika aktiviteter som sker i organisationen på olika nivåer och som tillsammans ska säkerställa att Bover-ket kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla med-arbetare samt säkerställa kompetens för framtiden. Boverket har under 2017 tagit fram en delprocess för kompetensutveckling. Boverkets verksamhet är kun-skapsintensiv. Det innebär att medarbetarnas kompe-tens är den mest avgörande framgångsfaktor för att myndigheten ska lyckas med uppdragen. Rätt kompe-tens utifrån verksamhetens faktiska behov är en nyck-elfråga både på kort och lång sikt.

Boverket har under 2017 fortsatt sitt aktiva värde-grundsarbete. Arbetet har till största del bedrivits inom ramen för det ordinarie arbetet. Genom särskilda vär-degrundsdiskussioner har alla anställda kunna träna sig på att föra värdegrundsdiskussioner, avdramatisera och blir duktigare på att ta upp svåra frågeställningar i rätt tid.

Under hösten 2017 började Boverket med en invente-ring för att finna lämpliga arbetsuppgifter till de som erbjuds plats inom ramen för regeringsuppdraget Mo-derna beredskapsjobb. Samtidigt inleddes ett samarbete med Arbetsförmedlingen för att hitta matchande ar-betssökande till denna typ av arbete. Med start 2018 började den första personen arbeta på Boverket utifrån uppdraget om Moderna beredskapsjobb2.

2017 inleddes med att åtta nyanlända erbjöds praktik-plats utifrån regeringsuppdraget Praktik i staten. Prak-tikanterna avslutade sin praktikperiod i februari 2017. Under hösten fortsatte samarbetet med Arbetsför-medlingen och Boverket erbjöd tre praktikplatser för nyanlända vilket har genomförts med gott resultat.

2 Regeringens dnr N2016/07802/SUBT

N2016/07505/KLS(delvis) och N2016/01717/PBB.

Sju studenter från högskolor och universitet har under sommaren 2017 beretts sommarjobb, i syfte att de ska få praktisk erfarenhet kopplat till sina studier.

På grund av fortsatt många uppdrag, har Boverket under 2017 valt att utöka antalet tillsvidareanställda medarbetare vid två tillfällen. Under 2017 anställde Boverket 51 nya medarbetare, varav 39 kvinnor och tolv män. Drygt hälften av dessa, 31 personer, har anställts tillsvidare. Av de totalt 51 medarbetarna ingår 13 medarbetare som tidigare varit visstidsanställda på Boverket och som under året tillsvidareanställts, efter annonsering alternativt genom företrädesrätt. Till största delen handlade anställningarna om återbesätt-ningar. Alla nya medarbetare har deltagit i en systema-tisk introduktionsutbildning, där en förvaltningsrättslig utbildning är ett obligatoriskt inslag.

Under 2017 gick sju medarbetare i pension (åtta med-arbetare under 2016). Av Boverkets 17 chefer var åtta kvinnor och nio män. (17 chefer under 2016, varav nio kvinnor och åtta män). Boverkets ledningsgrupp bestod vid utgången av 2017 av åtta personer, tre kvinnor och fem män. Medelåldern för Boverkets personal under 2017 var 47 år. Under 2016 var medelåldern på Bover-ket 48 år jämfört med 44 år i staten som helhet.

1.4.5 Arbetsmiljöarbete och analys av sjukfrånvaro

Medarbetarenkäten (dnr 1148/2017) som Boverket genomförde under 2017 visade ett starkt positivt resul-tat för diskussionsklimat och initiativ tillsammans med ledarskap. Svaren visade också på ett förbättrat resultat för arbetsbelastning och stress. Trots förbättringen behöver insatser fortsatt göras inom detta.

Frågor om mångfald och en inkluderande miljö är också ett viktigt område att utveckla och förstärka. En positiv uppfattning om Boverkets fysiska arbetsmiljö framkom i enkäten.

Utifrån de utvecklingsbehov som medarbetarenkäten och avdelningarnas och enheternas årliga riskbedöm-ningar under våren visar, har Boverket utformat ar-betsmiljömål med åtgärder. Det gäller inom områdena utvecklat ledar- och medarbetarskap, hållbar arbetsbe-lastning och likabehandlingsfrågor.

Från att under de senaste åren har minskat har nu en ökning av den totala sjukfrånvaron skett med 1,1 pro-centenheter för 2017. Kvinnors sjukfrånvaro är högre än männens. Sjuktalet för 2017 låg på totalt 4,0 procent


av den beräknade arbetstiden (2,9 procent för 2016) och av denna är 2,4 procent sjukfrånvaro längre än två månader. Kvinnors sjukfrånvaro var 5,1 procent (3,6 procent för 2016) och mäns sjukfrånvaro var 2,2 pro-cent (1,7 procent för 2016).

Boverket har arbetat aktivt med förebyggande arbets-miljöarbete, och regelbundna riskbedömningar. Struk-turerad anpassnings- och rehabiliteringsprocess har använts i förebyggande syfte och när behov uppstår. Myndigheten har kontinuerligt genomfört förebyg-gande individuella åtgärder för att främja hälsa och åtgärder, som till exempel utbildning i första hjälpen och hjärt- lungräddning (HLR).

I samarbete med företagshälsan har Boverket enligt ett av årets arbetsmiljömål skapat ett utbildningsmaterial om stress. Syftet har varit att öka kunskapen om stress och dess effekter, samt om förebyggande metoder för att hantera stress och hur man tillsammans arbetar förebyggande inom områdena organisatorisk och social arbetsmiljö för att motverka ohälsa.

Tabell 4 Anställda, medeltal

2017 2016 2015

Män 92 90 98

Kvinnor 151 140 136

Medeltal 243 230 234

Årsarbetskrafter 214 214 225

Källa: Arbetsgivarverkets system för statistikinlämning

1.4.6 Medborgar- och myndighetsservice

MINA MEDDELANDEN Boverket är en av de myndigheter som har haft i upp-drag att ansluta till tjänsten Mina meddelanden under 2017. Syftet med anslutningen är att öka servicegraden för personer eller organisationer som kan skicka med-delanden digitalt. Boverket har under året arbetat främst med flödet som går mot organisationer. Det Boverket kan konstatera är att det digitala flödet för bidragssystemet fungerar bra redan nu. Boverket har även testat att skicka ut kontrolluppgifter, bekräftelser och beslut via det digitala flödet. All information som går ut har informationsklassats. Myndigheten räknar med att medborgarservicen kommer att förbättras, däremot antas besparingsvinsten blir begränsad.

SVAR PÅ FRÅGOR OCH REMISSER Varje år kommer många frågor in till Boverket från-myndigheter företag och enskilda personer. För att kunna ge en god och effektiv service hanterar Bover-

kets Svarstjänst en stor andel av inkommande frågor. Boverkets olika enheter samverkar med Svarstjänsten flera gånger i veckan genom att ge handledning. Om det är en fråga som är komplicerad skickas frågan vidare från Svarstjänst till verksamhetens enheter.

Inkommande frågor bidrar till enheternas omvärldsbe-vakning och ger inspel till vad som behöver förtydligas och utökas på Boverkets webbplats, bland annat PBL kunskapsbanken. De underlag, utredningar och slutsat-ser som tas fram i vissa frågor används också som material vid konferenser och fungerar som internt dis-kussionsunderlag.

Frågor som ställts under året har handlat om energide-klarationer, lov och byggande, detaljplaner, Boverkets byggregler, energi, CE-märkning av byggprodukter, bidrag och stöd med mera. Under 2017 har frågor kring bidrag och stöd flyttats över till svarstjänst. De enkla frågorna har minskat, vilket har inneburit att handlägg-ningstiderna per fråga har ökat. Vad gäller antal e-post frågor till svarstjänst, så har dessa ökat under året.

När det gäller handläggningstiden så är målet att 80 procent av frågorna ska vara besvarade inom 14 dagar och frågeställarna ska kontaktas om svaret tar längre tid.

• Måluppfyllnad under perioden 1 januari–31 december var 99,8 procent.

Servicemålet för telefonfrågor är att 80 procent av samtalen ska besvaras inom 3 minuter.

• Måluppfyllnad under perioden 1 januari–31 december var procent.

Servicemålet för växelsamtal är att 90 procent av sam-talen ska besvaras inom 1 minut.

• Måluppfyllnad under perioden 1 januari–31 december var procent.

Svarstjänst bemannar även Boverkets växel och där har antalet samtal ökat under 2017 jämfört med 2016.

Servicemätning/kundundersökning har genomförts under sista kvartalet för 2017. Denna mätning är ett viktigt verktyg för Boverket i arbetet med att utveckla servicen på bästa sätt.

Huvudprocessen ”Svara på frågor och remisser” har följande processmål när det gäller service:

75 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda med


Boverkets hantering av deras förfrågning.

Måluppfyllnad för 2017 var:

• Kvinna 69 procent.

• Man 71 procent.

Nöjdheten ökade marginellt under 2017, från 69 pro-cent till 70 procent.

Boverket besvarar årligen ett stort antal remisser. Många av remisserna kommer från Swedish Standards Institute (SIS) och avser standarder inom byggområdet som nyupprättas eller ändras. Dessa remitteras till Boverket för bevakning så att de inte strider mot myn-dighetens föreskrifter eller allmänna råd. Boverket tar emot remisser av samtliga standarder inom byggområ-det. Efter SIS-remisser utgörs den största andelen re-misser av de som kommer från regeringen, Statens offentliga utredningar, (SOU).

Tabell 5 Totala antalet remisser för samtliga fokusområden 2017 2016 2015

Kostnader i mnkr -6,8 -8,4 -5,0


Summa inkomna remisser 456 447 421

Summa besvarade remisser 394 336 389

- varav departementsremisser (inkl. SOU) 66 69 51

Källa: Boverkets diarium och Agresso

BOVERKETS WEBBPLATSER boverket.se Antalet besökare och sidvisningar på webbplatsen boverket.se har fortsatt att öka under 2017 och har för första gången haft över 3 miljoner besök och 10 miljo-ner sidvisningar under ett år. Antalet besök på webb-platsen som sker via surfplattor och mobiler ökar ett par procent per år och är uppe på 34 procent.

Tabell 6 boverket.se 2017 2016 2015

Kostnader i tkr -2 314 -2 100 -2 240

Totalt antal besök 3 106 917 2 473,687 2 099 418

Antal sidvis-ningar 10 082 213 8 548 843 8 028 593

Källa: Adobe Analytics för antal besökare och Agresso för kostnader

Under året har Boverket arbetat löpande med förbätt-ringar av till exempel innehåll, struktur, säkerhet och användbarhet. Via en webbenkät utskickad under 2017 har myndigheten frågat besökarna vem de är och om de

är nöjda med webbplatsen. 80 procent är nöjd eller mycket nöjd med webbplatsen. Knappt 2000 personer svarade på enkäten, varav ca 25 procent var anställda i kommun respektive privat sektor, 30 procent var pri-vatpersoner och resterande cirka 20 procent studenter, anställda på länsstyrelser med mera.

OmBoende.se Webbplatsen omboende.se förvaltas och utvecklas gemensamt av Boverket och Konsumentverket. Ytter-ligare samverkan sker med Fastighetsmäklarinspekt-ionen och Konsumentverkets rikstäckande upplys-ningstjänst Hallå konsument. Här deltar Boverket ak-tivt i det arbete som Konsumentverket bedriver till-sammans med ett flertal andra myndigheter.

På OmBoende.se finns information om skriftliga avtal, budgetkalkyler, renovering och nybyggen, men också aktuella nyheter som rör boende. Webbplatsen har ett välbesökt forum i vilket avtalade konsumentvägledare besvarar utvalda frågor. Besökssiffrorna på webbplat-sen är fortsatt goda.

Boverket har tillsammans med Konsumentverket be-slutat att genomföra en förstudie kring hur allt material på OmBoende.se ska kunna implementeras på myndig-heternas egna webbplatser. Fokus ligger på att skapa och hålla en hög kvalitet på innehållet för besökaren.

Tabell 7 OmBoende.se, kostnader och antal besök

2017 2016 2015

Kostnader i tkr -594 -780* -540*

Totalt antal besök 521 703 483 058 457 690

Unika besö-kare 425 347 394 094 371 836

* justerad för OH-kostnader 2015-2016

Källa: Adobe Analytics för antal besökare och Agresso för kostnader

Ordmoln från Boverkets rekryteringskampanj 2017/2018.

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.5 VERKSAMHETSÖVERGRIPANDE VERKSAMHET 15

1.5 Sektorsövergripande verksamhet

Många av Boverkets frågor är sektorsövergri-pande. Det innebär att flera verksamheter om-fattar mer än ett fokusområde och att samver-kan med andra myndigheter är en förutsättning för att lösa frågorna.

1.5.1 Miljörapportering – en översikt

UPPFÖLJNING AV BOVERKETS MILJÖMÅLSARBETE Boverket har i uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen. I Handlingsplan för Boverkets miljömålsarbete för åren 2016-2019 (rap-port 2016:20, dnr 1982/2015) tar myndigheten upp de åtgärder som myndigheten identifierat som medel för att nå ett flertal miljömål. Åtgärderna ska även bidra till FN:s globala mål (se nedan om Agenda 2030). Åtgärderna följs upp årligen i årsredovisningen till och med 2019. De aktiviteter som redovisas enligt planen ingår som aktiviteter i Boverkets ordinarie verksam-hetplan, under respektive fokusområde.

Pågående aktiviteter under 2017:

• Plattform för hållbar utveckling

• Goda ljudmiljöer

• Ekosystemtjänster och grön infrastruktur

• Stadsmiljöavtal 2.0

• Miljöindikatorer

• Vägledning om LCA.

Några av aktiviteterna avslutades redan under 2016, medan ett större antal har pågått under 2017 och forts-ätter fram till 2019. En del av aktiviteterna omfattas även som åtgärder i Miljömålsrådets åtgärdslista där Boverket har ansvaret att driva några av de pågående aktiviteterna.

AGENDA 2030 Vid FN:s toppmöte under september 2015 antog värl-dens stats- och regeringschefer Agenda 2030 med 17 globala hållbarhetsmål. Många av de mål och delmål som ingår i Agenda 2030 arbetar Boverket aktivt med i sin ordinarie verksamhet. Mål 11 handlar om hållbara städer och samhällen och berör flera av Boverkets verksamhetsområden.

Exempel på de pågående uppdrag och uppgifter som omfattas finns inom mål 7, ”Säkerställa tillgång till

ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och mo-dern energi för alla”. Delmål 7.3 som avser att till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet är något som Boverket aktivt arbetar med (se vidare under Fokusområde Byggnader). Inom mål 11 ”Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara” omfattar också Boverkets kärnverksamhet. Här är Boverket synnerlig-en aktiva inom flera av delmålen. Exempel på detta är Boverkets engagemang att främja en hållbar stadsut-veckling (se vidare under Fokusområde Städer) och att främja frågorna inom funktionshinderpolitiken. Bover-kets arbete med att främja riksintressefrågorna och hur man genom plan- och bygglagen kan stärka insatserna för att skydda och bevara kultur- och naturarv. Inom mål 13 ”Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser” har Bo-verket varit aktiva bland annat genom uppdrag som avser vägledning om krav avseende hälsa, säkerhet, risk för olyckor mm och uppdrag om miljöindikatorer samt livscykelanalys kopplat till byggnader.

MILJÖMÅLSRÅDET 2017 Boverket ingår som strategisk part i Miljömålsrådet, och medverkar därmed till att försöka nå de nationella miljömålen. Boverket är representerat genom general-direktören, och bistår rådet i arbetet med att identifiera effektiva samarbeten och åtgärder inom myndigheter-nas verksamhetsområden. Syftet är att på ett kostnads-effektivt sätt öka takten i arbetet med att nå miljökvali-tetsmålen och generationsmålet.

Miljömålsrådet presenterar årligen de åtgärder som myndigheterna ska genomföra i samverkan för att öka takten i arbetet med att nå miljömålen. Miljömålsrådets samverkanslista finns på Miljömålsportalen.

Boverket har ansvaret att driva fyra av de gemen-samma åtgärderna på listan för år 2017:

• Plattform för hållbar stadsutveckling

• Stadsmiljöavtal 2.0

• Barns och ungas miljöer

• LCA för byggnadsverk.

Boverket har tillsammans med Naturvårdsverket ge-mensamt ansvar vad gäller att driva åtgärden ”Förstu-die för att kunna utveckla framtidsscenarier för effekter på utsläppen av klimat- och luftföroreningar av ut-vecklingen inom byggsektorn i Sverige”. Boverket deltar även i andra samverkansåtgärder, där andra myndigheter i Miljömålsrådet har ansvaret att driva vissa åtgärder som framgår av tabell 8.

16 1.5 VERKSAMHETSÖVERGRIPANDE VERKSAMHET ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET

Tabell 8 Boverket medverkar inom flera samverkansåtgärder

Tema Åtgärder Status 2017 Drivansvarig myndighet

Ekonomi, tillväxt och konsumtion

Initiativ till myndighetssamverkan kring frågor som rör hållbar utveckling i förhållande till barn och unga Pågår Konsumentverket

Förstudie om vägledning om miljöbedömningar och vägledning av olika samhällsmål Pågår Naturvårdsverket

Utveckla Hallå konsument Pågår Konsumentverket

Utveckla information om märkning i Hallå konsument Ny Konsumentverket

Giftfri miljö Påskynda tillgängliggörande av information om farliga ämnen i bygg- och anläggningsprodukter – med fokus på sammansatta varor Pågår Trafikverket

Grön infrastruktur och landskap Genomför handlingsplaner för grön infrastruktur Pågår Naturvårdsverket

Regional landskapsanalys (test av) Pågår Trafikverket

Havs- och vattenför-valtning

En samordnad plan för genomförande av åtgärder enligt havsmiljöord-ningens åtgärdsprogram Pågår Havs- och vattenmyndigheten

En nationellt gemensam planering för genomförande av vattenförvalt-ningsförordningens åtgärdsprogram Ny Havs- och vattenmyndigheten

Hållbar stadsutveckling

Plattformen för hållbar stadsutveckling (se vidare under fokusom-råde Städer) Upphävande av beslut om uppdrag att upprätta och förvalta en platt-form för hållbar stadsutveckling” meddelades i regeringsbeslut 2017-12-18 (M2017/03236/Mm)

Upphävs från 2018 Boverket

Stadsmiljöavtal 2.0 (se vidare under fokusområde Städer) Pågår Boverket

Barns och ungas miljöer – nationell samordning (se vidare under fokusområde Städer) Pågår Boverket

Utveckla upphandlingskriterier för innemiljöer där barn kan bli expone-rade för farliga kemikalier Pågår Kemikalieinspektionen

Nationell tillsynsvägledning för UV-skyddade utemiljöer Pågår Strålsäkerhetsmyndigheten

Storstadsutveckling – behov av undermarksplanering Pågår Sveriges geologiska undersökning

Jordbruksmarkens värden Pågår Jordbruksverket

Hälsa som drivkraft i miljömålsarbetet och för hållbar utveckling Ny Folkhälsomyndigheten

Förstudie för att kunna utveckla framtidsscenarier för effekter på ut-släppen av klimat- och luftföroreningar av utvecklingen inom byggsek-torn i Sverige

Ny Naturvårdsverket och Boverket

Gemensam strategi för arbete med goda ljudmiljöer Ny Den nationella bullersamordningen*

Hållbara transporter Fossilfria och hållbara transporter Pågår Statens energimyndighet

Färre nya exponerade för buller och luftföroreningar Pågår Trafikverket

Transportplanering 2.0 Ny Trafikverket

Samverkan om cykling Ny Trafikverket

Resurseffektivitet Vägledning/information och dialog med bygg- och fastighetssektorn om livscykelanalyser för byggnadsverk (se vidare under fokusområde Byggnader)

Ny Boverket

Källa: Utdrag ur Miljömålsrådets gemensamma åtgärdlista 2017, NV-02027-153. * Omfattar myndighetssamverkan mellan Naturvårdsverket, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Trafikverket, Transportstyrelsen och Länsstyrelserna.

3 https://www.miljomal.se/Global/24_las_mer/rapporter/miljomalsradet/2017/miljomalsradets-atgardslista-2017.pdf Hämtad 2018-01-29.

https://www.miljomal.se/Global/24_las_mer/rapporter/miljomalsradet/2017/miljomalsradets-atgardslista-2017.pdf

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.5 VERKSAMHETSÖVERGRIPANDE VERKSAMHET 17

1.5.2 Funktionshinderpolitiken

INSTRUKTIONEN 3 § 2, 7§

Den 30 november 2017 beslutade riksdagen om ett nytt nationellt mål för funktionshinderspolitiken. Den främsta skillnaden mot tidigare är den direkta hänvis-ningen till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.4 Funktionshinderspolitiken syftar till jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Boverket har ett sektorsansvar för funktionshindersfrågor med an-knytning till sitt verksamhetsområde och ska vara sam-lande, stödjande och pådrivande i förhållande till andra berörda parter

Även det kommunala bostadsanpassningsbidraget, där Boverket har tillsyn över kommunernas bidragsverk-samhet, är en del av funktionshinderspolitiken. Bover-kets arbete i denna del beskrivs under fokusområde Städer.

Boverket har ett permanent samråd med funktionshin-dersförbunden, länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting, Tre samrådsmöten har ägt rum under året, det sista i november 2017 då Boverkets föreskrif-ter och allmänna råd om tillgänglighet och användbar-het för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings-förmåga diskuterades. Begripsam AB hade bjudits in till mötet och gav exempel på där föreskrifterna och de allmänna råden borde utvecklas för att bättre tillgodose behoven hos personer med kognitiva funktionsnedsätt-ningar.

Boverket medverkade även i Tillgänglighetsarenans ena seminarium i Almedalen där temat var hur den översyn som Kommittén för modernare byggregler gör kan komma att påverka tillgänglighetslagstiftningen.

Boverket har tagit fram vägledningstexter med illust-rationer om tillgänglighetsreglerna i Boverkets bygg-regler. Vägledningstexterna publicerades i april 2017 på PBL kunskapsbanken. Syftet med vägledningarna är att öka förståelsen för reglerna och underlätta för en-hetligare tillämpning av reglerna.

4 https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-

byggande/boverkets-byggregler/tillganglighet/ Hämtad 2018-01-29.

Boverket har initierat ett projekt med stöd av Nordiska ministerrådet om forskning inom tillgänglighetsområ-det. Möte med de nordiska länderna hölls i december månad i Gjøvik i Norge. Där bedrivs fullskaleforskning inom tillgänglighetsområdet. Målet med projektet är att få en tydlig överblick över redan utförd fullskaleforsk-ning och konkreta planer för framtida forskning och nordiskt samarbete inom området.

1.5.3 Jämställdhetsintegrering

Boverket är en av de 18 myndigheter som i sina regle-ringsbrev redan 2013 fick ett särskilt uppdrag relaterat till sin kärnverksamhet att ta fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering, "Handlingsplan för jämställd-hetsintegrering på Boverket 2015–2018" (dnr 213/2015). Arbetet har under 2017 följt den framtagna handlingsplanen.

Under året har Boverket fortsatt arbeta med att kom-plettera verktyg och metoder för styrning av verksam-heten och att påverka attityder för att vidareutveckla förhållningssättet till frågan om jämställdhet. Satsning-en syftar till att utveckla verksamheten så att den på bästa sätt bidrar till att uppfylla de jämställdhetspoli-tiska målen.

Boverket har under året deltagit vid de nätverksträffar som Nationella sekretariatet för genusforskning har anordnat och där rapporterat om hur myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering fortgått.

Boverket har även deltagit i det regionala nätverket för jämställdhet som Länsstyrelsen i Blekinge län är initia-tivtagare till. Boverket medverkade på jämställdhets-dagarna i Örebro januari 2017 med en monter där myndigheten utöver internt jämställdhetsarbete även informerade om genomförda projekt inom uppdraget jämställda offentliga miljöer. Boverket deltog även med föreläsare i seminariet "Kan bostadskristen lösas utan jämställdhet?"

Under hösten deltog Boverket vid Näringsdepartemen-tets inspirationsdag och informerade om sitt arbete med jämställdhetsintegrering av verksamheten. Boverket deltog även med Näringsdepartementet i ett runda-bordssamtal med en referensgrupp för feministiskt planering.

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/tillganglighet/

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/tillganglighet/

18 1.6 INTERNATIONELLT ARBETE ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET

1.6 Internationellt arbete

INSTRUKTIONEN 9 §

1.6.1 Nordiskt samarbete

Boverket samarbetar med de nationella nordiska plan-, bygg- och bostadsadministrativa myndigheterna och medverkar i Nordiska ministerrådets projekt om håll-bara städer och samhällen. Årliga möten ger informat-ion om utveckling och initiativ i respektive land kring effektivisering av plan- och byggprocessen och hur bostadsmarknaderna utvecklas.

Vid planmyndighetsmötet i Örnsköldsvik och Kram-fors under augusti 2017 framkom, hur alltmer beslu-tanderätt inom fysisk planering flyttas till kommunerna i de nordiska grannländerna. För de större städerna arbetar man med bättre användning av mark och kol-lektivtrafik. I Finland och Norge sker det genom olika slags avtal, i Danmark genom en modernisering av huvudstadsområdets ”Fingerplan”. Samtidigt försöker man i Danmark och Norge främja en tillväxt i balans över hela landet.

I Finland och Norge pågår ett arbete att låta de direkt-valda regionala organen få större makt inom fysisk planering, medan Danmark för flera år sedan avskaffat den regionala nivån och i stället infört större kommu-ner.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att globalisering-en och den snabba utvecklingen medför ständiga för-sök till anpassning av planlagstiftning, administrativa nivåer och metoder för att kunna hantera förändrings-trycket.

Byggmyndighetsmötet genomfördes i månadsskiftet augusti/september i Borgå, Finland. I samtliga länder pågår initiativ för förenkling av byggreglerna. I Dan-mark är man beredd att gå så långt som att på försök under fem år låta fem experimentkommuner bli ”lagbe-friade” för byggnadsprojekt. Danmark är på väg att införa en särskild certifieringsordning som ställer krav på certifierade byggnadskonstruktörer och brandrådgi-vare.

Samtidigt som byggreglerna ska förenklas, medför ländernas heta byggmarknader en ökad risk för bygg-fel. Hur man tar bort onödiga regelhinder men samti-digt uppnår en god kvalitet i den byggda miljön är därför perspektiv som genomsyrat delfrågor som digi-talisering, certifiering och ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. De nordiska länderna har en gemen-sam arbetsgrupp för digitalisering av plan- och bygg-processen.

Boverket deltog i ett bostadsmöte under september i Helsingfors där respektive land redogjorde för nypro-duktionen av bostäder och bostadsmarknadernas ut-veckling och sammanhörande bostadssociala frågor.

1.6.2 Internationellt samarbete och EU-samarbete

ÖSTERSJÖSAMARBETE Boverket har i uppdrag att bistå Näringsdepartementet inom området fysisk planering, under det svenska ord-förandeskapet av Visions And Strategies Around the Baltic sea (VASAB). Uppdraget pågår 1 januari 2017–30 juni 2018. Tio länder runt Östersjön ingår i organi-sationen som arbetar med fysisk planering till lands och till havs. Ett tematiskt fokus är hur digitaliseringen ger möjligheter att skapa smarta samhällen och region-er som är attraktiva för invånarna. Smarta städer är prioriterat verksamhetsområde under ordförandeskapet.

Sverige har tillsammans med sekretariatet i Riga arran-gerat ett flertal seminarier/workshopar och kommitté-möten med temana ”Smart samhälle” och ”Grön stads-utveckling och medborgardialog”. Tre kommittémöten genomfördes under 2017.

EU-SAMVERKAN Inom byggområdet har Boverket ett omfattande enga-gemang, såväl i Europeiska kommissionens ständiga byggkommitté som i olika expertgrupper och frågor om marknadskontroll. Verksamheten för 2017 inom dessa områden beskrivs under respektive fokusområde. Inom fysisk planering finansierar EU ett forsknings-program, ESPON 2020. Boverket deltar på regeringens uppdrag, i övervakningskommittén.

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.6 INTERNATIONELLT ARBETE 19

Under perioden 2014–2020 har EU valt att satsa 500 miljoner kronor på tillämpad forskning inom fysisk planering och territoriell utveckling.5

CEMAT Boverket representerade Sverige i Europarådets råds-konferens för ministrar med ansvar för fysisk planering i november i Bukarest. Baserat på en enkätsamman-ställning från de deltagande parterna, där från Sveriges sida Tillväxtverket, Boverket och Regeringskansliet svarat, ledde till att en deklaration om ”Functional Areas” antogs vid ministerkonferensen. En ytterligare deklaration som antogs handlade om Council of Europe Conference of Ministers responsible for Spati-al/Regional Planning (CEMAT) framtid. CEMAT har inte direkt koppling till någon av Europarådets arbe-tande kommittéer och ansvaret för framtida konferen-ser ligger därför på medlemsländerna själva. Det be-stämdes att tills vidare ska Rumänien fortsätta fungera som ordförandeland.

Boverket deltar i ett EU-projekt om byggnaders energi-prestanda, Concerted Action IV Energy Performance of Buildings Directive (EPBD). Projektet handlar om hur de olika länderna transformerat och implementerat direktivet om byggnaders energiprestanda. Under 2017 har Boverket deltagit i två Concerted Actionmöten inom uppdraget och inväntar den slutliga ”Country report” från projektkoordinatorn.

ÖVRIG INTERNATIONELL SAMVERKAN International Council for Research and Innovation in Building and Construction (CIB) är främst ett forskar-nätverk, men organisationen är även medarrangör i större konferenser. Boverket deltog i World Sustainable Built Environment i juni i Hong Kong med ett ”paper”, det vill säga en rapport, “Environmental Indicators to Monitor the Swedish Construction and Real Estate Management Sector”.

Inter-Jurisdictional Collaboration Committee (IRCC) består av länder som liksom Sverige har funktionsbase-rade byggregler. Vid mötet under november i Singa-pore behandlades bland annat frågor om loggbok för byggprodukter och byggnadsmaterial som ingår i en byggnad, brandskydd och Building Information Mo-deling (BIM).

5 https://www.espon.eu/ Hämtad 2018-01-29.

Internationale Technische Tagung für Aufsichtsbe-hörde (ITTAB) behandlar säkerhetsfrågor för hissar, liftar och linbanor. Boverket deltog i ett möte under hösten 2017 i Jackson Hole, USA. Bland annat behand-lades olyckor med svängande stolsliftar.

Ett partnerskap har under året inletts med FN:s pro-gram 10 YFP Sustainable Buildings and Construction (SBC). 10 YFP är FN:s ramverk för hållbar konsumt-ion och produktion, med syfte att öka takten i omställ-ningen. Programmet syftar till att förbättra kunskapen om hållbart byggande och att stödja och sprida hållbara byggnadslösningar. Arbetet handlar om att dela med sig av goda exempel, lansera projekt, skapa samarbets-nätverk och få fler aktörer runt om i världen att bygga hållbart.6

BESÖK FRÅN UTLÄNDSKA MYNDIGHETER Inom ramen för nordiska ministerrådets ”Nordic-Baltic Mobility Program” har Boverket tagit emot delegation-er från Litauen och Lettland under hösten 2017. Fokus på båda mötena har varit digitalisering och kontroll av byggprocessen. Lettlands system med två operativa centrala myndigheter för byggnadsinspektioner och marknadskontroll förefaller ge goda resultat vad gäller tillsyn.

6 http://www.scpclearinghouse.org/sustainable-buildings-and-construction

Hämtad 2018-01-24.

https://www.espon.eu/

http://www.scpclearinghouse.org/sustainable-buildings-and-construction

20 1.7 FOKUSOMRÅDE STÄDER ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET

1.7 Fokusområde Städer Under fokusområde Städer redovisar Boverket sitt arbete med att nå de mål som gäller för om-rådet. Verksamheterna inom fokusområdet hand-lar huvudsakligen om uppföljning och utveckling, vägledning, stöd och bidrag samt medborgar- och myndighetsservice. Grunden för Boverkets arbete inom alla fokusområden är hållbarhetens tre dimensioner, ekonomisk, social och miljö-mässig hållbarhet. Boverket arbetar kontinuerligt för att trygga en god livsmiljö och att verka för att skapa goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, och i vidare mening etable-ring av företag och annat samhällsbyggande.

Stadsutveckling är ett mångfacetterat område och inom området pågår mycket forskning och utveckling.

Fysisk planering handlar om att bestämma hur mark- och vattenområden ska användas. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska olika samhällsintressen vägas mot varandra i en öppen och demokratisk process sam-tidigt som enskildas rättigheter ska beaktas. Kommu-nerna har ett stort ansvar för planering.

1.7.1 Måluppföljning Städer

Antalet årsarbetskrafter (åak) inom fokusområde Stä-der uppgick till totalt 85,6 åak (se verksamhetsområden nedan) under 2017, vilket innebär en ökning med ca 9 åak jämfört med för 2016. Störst har ökningen procen-tuellt sett varit inom verksamhetsområdet Stadsut-veckling och arkitektur. Den prestationstyp som domi-nerade fokusområde Städer var kunskapsunderlag, som uppgick till drygt 90 procent.

Tabell 9 Årsarbetskrafter och kostnader fördelat på prestation inom fokusområde Städer

Källa: Agresso

Verksamhetsområde åak tkr åak tkr åak tkr

Bygglov, detaljplaner och översiktsplaner 41,2 -58 155 38,0 -47 841 39,1 -42 214

Föreskrift och allmänt råd 0,0 -1 0,0 -34

Svar på remiss 1,8 -1 468 1,7 -1 433 1,2 -927

Svar på förfrågning 4,0 -3 222 3,8 -3 149 5,0 -3 978

Kunskapsunderlag 35,3 -53 465 32,5 -43 259 32,9 -37 275

Plangenomförande 2,4 -3 549 1,5 -3 370 1,5 -3 847


Regional utveckling 8,0 -7 715 6,6 -7 292 5,6 -6 636

Svar på remiss 1,4 -1 114 1,3 -1 082 1,2 -978


Stadsutveckling och arkitektur 34,0 -37 475 30,1 -37 170 32,9 -33 703

Svar på remiss 1,6 -1 259 1,9 -1 576 0,9 -700

Svar på förfrågning 0,6 -446 0,3 -261 0,5 -383

Bidragshantering 0,4 -348 0,7 -1 080 0,4 -485


2017 2016 2015

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.7 FOKUSOMRÅDE STÄDER 21

STRATEGISKT MÅL FÖR FOKUSOMRÅDE STÄDER

• Fler urbana miljöer svarar mot människors behov av en fungerande vardag.

Det strategiska målet handlar om att enskilda bostäder och byggnader sätts in i ett vidare perspektiv så att människor får en fungerande och attraktiv boende-miljö, med närhet till service, kollektivtrafik och grönska för rekreation.

Under 2017 har Boverket arbetat med kunskapsun-derlag och vägledningar som kan användas som stöd i utvecklingen kring samhällsbyggnadsprocessen. Vad gäller åtgärder för att motverka negativ utveckling för områden med strukturella problem, har det tagits fram goda exempel för att visa på hur detta kan motverkas. Det gäller till exempel aktiviteter kring gestaltningens betydelse för en god livsmiljö, vilket visas i informa-tionsmaterial kring utemiljö- och skolstöden.

Inom stadsutveckling har Boverket samverkat med bland annat Statens Energimyndighet och Riksantikva-rieämbetet kring olika uppdrag och i styrelsearbete kring Svenska stadskärnor. Plattformen för hållbar utveckling har tagit fram en gemensam handlingsplan, och dessutom knutit Agenda 2030:s delmål tydligare till arbetet. Inom arkitektur och gestaltning har Bover-ket fortsatt sitt arbete som inleddes 2016 och bland annat tagit fram underlag till en nationell arkitekturpo-licy. Myndigheten har också genomfört webbsemi-narium om gestaltning och plan- och bygglagen. Verk-samhet knutet till barns och ungas utemiljöer har fort-satt genom att myndigheten spridit kunskap om den vägledning som Boverket tog fram 2015 (rapport 2015:8).

Boverket har ansvar för miljömålet God bebyggd miljö, och där har myndigheten genomfört flera aktivi-teter och samverkat tvärsektoriellt. Dels enligt den handlingsplan som gäller för tidsperioden 2016–2019 dels kring de samverkansaktiviteter som ingår i miljö-målsrådets arbete. Goda ljudmiljöer är till exempel en fråga som utretts under 2016-2017, som följd av de ändringar som gjordes 2015. Ekosystemtjänster och grön infrastruktur är en viktig vägledningsfråga och Boverket har under 2017 tagit fram en inspirations-skrift ”Naturens tjänster i staden – till nytta och

glädje!” (939/2016) som visar de olika aktörernas rol-ler inom samhällsbyggnadskedjan och hur de arbetar inom ekosystemtjänster. Kunskaps- och väglednings-arbete har pågått inom klimatanpassning och ett upp-drag kring vägledning om hälsa, säkerhet och risk för olyckor har avrapporterats till regeringen, där intent-ionen har varit att stödja kommuner och länsstyrelser samt att verka för en effektivare planeringsprocess.

I arbetet kring fysisk planering och planeringsproces-sen har Boverket gjort omfattande insatser kring plan- och bygglagen. Myndigheten har producerat vägled-ningar inom ett stort antal områden som publicerats på PBL kunskapsbanken och man har gjort fortsatta rik-tade insatser kring PBL kompetens. PBL kunskapsban-ken, som är myndighetens primära kanal för att föra ut kunskap kring plan- och bygglagen har fungerar väl med tanke på att antalet besökare har ökat successivt under hela den period som det funnits, och fungerar därmed som det viktiga stöd för användare inom bland annat kommuner, länsstyrelser och byggbranschen i sin helhet som det var tänkt. Boverket har också följt upp hur tillämpningen av plan- och bygglagstiftning följs upp av kommuner och länsstyrelser.

I och med att större städer blir allt viktigare motorer för tillväxt i hela landet skapas också kapacitets- och pla-neringsproblem. Det innebär också utmaningar för landsbygden och de mindre orterna. Boverket utvecklar därför i samverkan med andra aktörer en förbättrad integrering av bebyggelse- och transportplanering för hela landet, som samtidigt stödjer hållbara samhälls-strukturer.

1.7.2 Byggd miljö

STADSUTVECKLING OCH ARKITEKTUR

INSTRUKTIONEN 1 §, 2 § 1-4, 8 §

SMARTA STÄDER OCH REGIONER Under hösten genomfördes tre framtidsverkstäder inom temat Smarta städer och regioner, finansierat via Till-växtverket. Syftet var att inspirera till nya sätt att tänka och agera i planeringsprocessen. Fokus har legat på hur kommunerna kan ta sig an digitalisering och ny teknik i den fysiska planeringen och vad som krävs av plane-ringsprocessen.


Uppsala, Karlskrona och Malmö var de kommuner som deltog och i övningen lyfte man utmaningar som var karakteristiska för just dessa. Framtidsverkstäderna har resulterat i ökad insikt men också i ökad kunskap kring de svårigheter som finns kring att få till en mer dyna-misk och flexibel planeringsprocess i en allt snabbare förändringstakt. Ambitionen är att kunna presentera en metod som stöd för kommunerna om frågorna kring digitaliseringen och teknikutvecklingen i den översikts-liga planeringsprocessen.

HÅLLBAR STADSUTVECKLING En mängd fortlöpande aktiviteter har skett, till exempel styrelsearbete i Svenska Stadskärnor och medverkan i deras årskonferens. Idéskriften ”Rätt tätt” (dnr 1523/2015) har översatts till engelska (Urban Density Done Right) och bland annat spridits på konferensen World Towns leadership summit i juni 2017 i Malmö.

Boverket har även haft ett omfattande kunskapsutbyte med andra myndigheter och har medverkat i olika referensgrupper, exempelvis Statens Energimyndighet ”Spara och bevara”, Riksantikvarieämbetets projekt om kulturvärden i byggprocessen och forskningsprojektet ”Medborgardeltagandets effekter” som drivs av Chal-mers och KTH i samverkan med Mistra Urban Futures.

Tillsammans med Riksantikvarieämbetet har exempel-sidorna på ”Tema Kulturvärden” inom ramen för PBL kunskapsbanken uppdaterats. Boverket har även med-verkat vid Riksantikvarieämbetets riksintresseutbild-ningar och Domstolsverkets internutbildning om land-skap och kulturmiljö i plan- och bygglagen. På bover-ket.se har texterna om ”Vägledning för medborgardia-log”, ”Exempelsamling Tryggt och jämnt” och ”Jäm-ställdhet i samhällsplaneringen” uppdaterats.

PLATTFORM FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING Plattform för hållbar stadsutveckling (dnr 2105/2015) är både en mötesplats för lokala och regionala initiativ och en mötesplattform för frågor om hållbar stadsut-veckling. Samarbetet för att sprida kunskap, erfaren-heter och samverkan om hållbar stadsutveckling inom Plattformen har ytterligare utvecklats under året. Plattformsmyndigheterna (Boverket, Naturvårdsverket, Trafikverket, Tillväxtverket och Statens energimyn-dighet) har under 2017 tagit fram en gemensam verk-samhetsplan med en gemensam rambudget och aktivi-

teterna har genomförts enligt plan. Plattformens strate-giska inriktning har under 2017 tydligare kopplats mot Agenda 2030, mål 11.

De aktiviteter som har varit prioriterade under året har varit att ta fram förslag på underlag för framtida nat-ionellt mål för hållbar stadsutveckling. Det har också handlat om att samordna finansiering och spridning av projektresultat, forskning, utveckling och innovationer – det vill säga att med plattformens kontaktytor koppla ihop forskningsfinansiärers FoI-verksamhet med mål-gruppers behov av kunskap inom hållbar stadsutveckl-ing. Slutligen har det handlat om att sprida svenska erfarenheter om hållbar stadsutveckling internationellt, och att öka den egna kunskapen om lösningar som genomförs i andra länder.

Plattformen har deltagit i ett antal runda bordssamtal som regeringskansliet har anordnat under året inför skrivelsen om levande städer. Webbplatsen Hållbar stad har utvecklats till att bli ett stöttande verktyg när det gäller att hitta olika stöd till hållbar stadsutveckling samt en spridningskanal när det gäller lärande exempel. Plattformen har under året gett ut fyra nyhetsbrev.

Under Almedalsveckan genomfördes ett seminarium med temat ”En stadspolitik för vem?”. Detta var en uppföljning på resultatet från Plattformsdagarna 2016 då ”Barnen ska ha sin plats i staden” röstades fram som det viktigaste villkoret för att vi ska bo och leva i en hållbar stad

Året avslutades i december med Plattformsdagarna i Göteborg, med temat ”Ny politik för levande städer – hur vill du bidra?” Över 50 kunskapsdialoger anordna-des med teman inom hållbar stadsutveckling. Dessu-tom erbjöds föreläsningar, utställningar, partnersam-verkan och studiebesök.

Den 17 december beslöt regeringen (M2017/03236/ Mm) att upphäva beslut om uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för hållbar stadsutveckling. I stället inrättas ett Råd för hållbara städer från och med 2018. Rådet ska bidra till en långsiktig utveckling av hållbara städer, och det ska verka för att genomföra regeringens politik för hållbar stadsutveckling.


ARKITEKTUR OCH GESTALTNING Boverket har en ledande roll inom arkitekturpolitiken, vilket även framgår av myndighetens instruktion. Se-dan 2016 har Boverket därför kraftsamlat kring aktivi-teter kopplade till arkitektur och gestaltning.

I maj lämnade Boverket till Näringsdepartementet rapporten Underlag till en nationell arkitekturpolicy (rapport 2017:12, dnr 729/2017). Uppdraget omfattade sammanställning och analys av olika processer samt dokument som kommuner använder sig av för att främja god arkitektur och hållbara stadsmiljöer. Bover-ket har därefter föreläst om materialet för en mängd aktörer till exempel länsstyrelser, kommuner, lands-ting, akademi, civilsamhälle och näringsliv.

I rapporten lämnar Boverket förslag till insatser inom olika områden, i syfte att stärka arkitekturens roll i samhället. Bland annat föreslås att kommunernas kom-petens ska stärkas och att skapa regionala kompetens-centra. I förslagen ligger också att genomföra statliga insatser, samt att stärka arkitekturen i samhällsdebat-ten, och plan- och bygglagstiftningen.

Det övergripande syftet är att lyfta och stärka arkitektu-rens ställning i samhället och i offentlig sektor. Med-borgardeltagande och hur arkitekturen kan bidra till att möta samhällsutmaningar och behov är frågor som tas upp i rapporten, som även lyfter fram exempel från kommuner.

I oktober genomförde Boverket webbseminariet ”Ge-staltning och PBL” som samlade ett stort antal tittare. I december hölls två kunskapsdialoger kring ämnet på Plattformsdagarna och en på PBL Kompetensdagarna. Boverket deltog på Arkitekturgalan i november. Årets uppföljning av plan- och bygglagen har belyst kommu-nernas arbete med arkitektur och gestaltning, bland annat vad gäller tillgång på kompetens. Gestaltningens betydelse har lyfts i informationsmaterial kring ute-miljö- respektive skolmiljöstöden.

BARNS OCH UNGAS UTEMILJÖ Skolans och förskolans utemiljöer är centrala delar av vardagen för de flesta barn. Tätare städer, ökande trafik och en stressig vardag för många vuxna har resulterat i en minskad rörelsefrihet och att allt fler barn skjutsas till skolan och fritidsaktiviteter. Därför måste skolgår-dar och förskolegårdar erbjuda miljöer som främjar

barns och ungas allsidiga utveckling. Trenden i stads-byggandet idag är att friytorna för barn och unga mins-kar så att deras rörelsefrihet begränsas. Samtidigt stiger ohälsotalen bland barn och unga med ökad psykisk ohälsa och mindre fysisk aktivitet.

Under 2017 har arbetet med att sprida kunskapen om vägledningen och allmänna råd gällande barns och ungas utemiljöer vid skola och förskola från 2015 fort-satt genom föreläsningar om frågorna. Det gäller även för stöd till upprustning av skolutemiljöer, där Bover-ket har tagit fram både informationsmaterial och en inspirationsfilm för att sprida kunskap.7

Tillsammans med Statistiska Centralbyrån, SCB, har Boverket under 2017 påbörjat en nationell kartläggning av barns och ungas tillgång till skolgårdar. Första delen i kartläggningen var färdig i april 2017 och hela kart-läggningen förväntas vara klar i april 2018. Syftet med kartläggningen är att få ett bättre kunskapsunderlag gällande den faktiska situationen och utvecklingen över tid. Den ger också indikationer på kvaliteten i utemil-jön och några av de grundläggande krav på kvaliteter som ställs i Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor och liknande verksamhet.

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH GRÖN INFRASTRUKTUR Boverket har under 2017 fortsatt sitt vägledningsarbete om ekosystemtjänster och grönstruktur i den byggda miljön. Arbetet ska bedrivas fram till slutet av 2018 och bidra till attraktiva städer och tätorter, samt till att Sverige ska nå etappmålet om betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Fokus under 2017 har varit att utveckla vägledning om hur ekosystemtjänster kan integreras i tillämpningen av plan- och bygglagen, exempelvis i översiktsplanering, detaljplanering, byggprocessen och i förvaltningen. Vägledningen tas fram i dialog med en större referens-grupp med representanter från kommuner, länsstyrelse, bygg- och förvaltningsbransch.

Boverket har tagit fram inspirationsskriften ”Naturens tjänster i staden – till nytta och glädje!” som lyfter fram olika aktörer i samhällsbyggnadskedjan och hur de arbetar med ekosystemtjänster.

7 http://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/rusta-upp-skolor-och-skolans-

utemiljo/ostergardsskolans-utemiljo/ Hämtad 2018-01-29.

http://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/rusta-upp-skolor-och-skolans-utemiljo/ostergardsskolans-utemiljo/

http://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/rusta-upp-skolor-och-skolans-utemiljo/ostergardsskolans-utemiljo/


Boverket har också medverkat i två av Naturvårdsver-kets regeringsuppdrag, dels nätverket för kommunika-tionssatsning om ekosystemtjänster (dnr 3264/2014), dels i den nationella koordineringen av länsstyrelsernas arbete med regionala handlingsplaner för grön infra-struktur (dnr 569/2015). Inom ramen för det senare uppdraget har Naturvårdsverket tillsammans med Bo-verket och Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en vägledning om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i prövning och planering.8

Ett nära samarbete med bland annat det Vinnova-finansierade projektet C/O City har utvecklats, och Boverket var medarrangör till projektets slutkonferens under november.

TILLÄMPNINGEN AV BESTÄMMELSER OM RIKSINTRESSEN Under våren 2017 lämnade Boverket Slutredovisning av uppdrag angående tillämpningen av miljöbal-kens bestämmelser om riksintressen (rapport 2017:5, dnr 3190/2014) till regeringen.9 Boverket redovisar i rapporten hur hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken fungerar i praktiken. Den ger också vägledning om tillämpning, vad som kan utvecklas och frågor som bör uppmärksammas i det fortsatta arbetet. Vägledningen har tagits fram i dialog med riksintres-semyndigheterna, länsstyrelser och andra. Av rappor-ten framgår reflektioner och analys av riksintressesy-stemet, länsstyrelsernas redovisningar och riksintres-semyndigheternas arbete med riksintressefrågan. Be-greppet påtaglig skada och vad det innebär i planpro-cessen tas också upp.

Boverket har tidigare framfört kritik mot riksintresse-systemet, och denna kvarstår. Samtidigt pekar Bover-ket på att flera förslag är användbara i fortsatt utred-ningarbete, exempelvis att den nationella planeringsni-vån behöver kopplas bättre till den nationella politiken och få en tydlig struktur. Även att kriterier som ligger till grund för utpekande av riksintressen behöver an-passas till samhällsutvecklingen och att staten behöver uppträda samlat, inte minst vid större samhällsomvand-lingar lyfter Boverket.

8 http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/gron-infrastruktur/vagledning-gron-infra-provning-planering.pdf Hämtad 2018-01-29.

9 https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2017/slutredovisning-av-uppdrag-angaende-tillampningen-av-miljo-balkens-bestammelser-om-riksintressen/ Hämtad 2018-01-29.

MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING Boverket har under året färdigställt och levererat upp-följningsrapporten ”Årlig uppföljning” (dnr 361/2017) till Naturvårdsverket för miljökvalitetsmålet God be-byggd miljö. Rapporten utgör underlag till Naturvårds-verkets redovisning av uppdraget om uppföljning av miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bedöms inte kunna nås till 2020 och utvecklingen visar en neutral trend. Högkonjunktur, en kraftigt ökad befolkning och ett ökat bostadsbyggande har lett till större påfrestningar på miljön. Samtidigt görs många åtgärder som är positiva för målet.

Tydliga internationella ställningstaganden som kli-matavtalet från Paris och New Urban Agenda från Quito, Ecuador, kan lyfta miljöarbetet och utgöra vik-tig vägledning för Sveriges samhällsaktörer. Det finns flera ekonomiska stöd som kan bidra till miljökvali-tetsmålet och till omställningsarbetet för ett mer håll-bart Sverige. Många kommuner har fortsatt bostads-brist, vilket leder till stor efterfrågan på mark. Det ökade bostadsbehovet kan medföra risk för att den byggda miljöns alla värden inte kan tas om hand och utvecklas. Bilen fortsätter vara det dominerande trans-portslaget och antalet personkilometer med bil har ökat de senaste två åren. Stadsmiljöavtal bidrar till förut-sättningar för att hjälpa kommunerna att minska bilre-sandet. Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn bedöms minska något. Det stora behovet av många nya bostäder innebär dock en stor utmaning för byggsek-torn. Mängden hushållsavfall fortsätter att öka.

Boverket har på regeringens uppdrag föreslagit fem kärnindikatorer för miljömålsuppföljningen (dnr 1982/2015). Dessa ska ha större tyngd än övriga indi-katorer. De fem indikatorer som valts ut är Bostäder i kollektivtrafiknära lägen, Tillgång till service och grönska, Skyddad bebyggelse, Inomhusmiljö samt Total miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn. Valda indikatorer kommer att presenteras på Sveri-gesmiljömål.se.

FRILUFTSLIVSMÅLEN Riksdagen antog år 2012 tio mål för friluftslivspoliti-ken. Ansvaret för målen är delat mellan olika myndig-heter med Naturvårdsverket som samordnande myn-dighet. Genom Boverkets regleringsbrev 2015 fick Boverket i uppdrag att följa upp friluftslivsmålen Till-gänglig natur för alla och Attraktiv tätortsnära natur.

http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/gron-infrastruktur/vagledning-gron-infra-provning-planering.pdf

http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/gron-infrastruktur/vagledning-gron-infra-provning-planering.pdf

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2017/slutredovisning-av-uppdrag-angaende-tillampningen-av-miljo-balkens-bestammelser-om-riksintressen/




Boverket var i april 2017 medarrangör till Tankesmed-jan för friluftsliv i Sundsvall. Temat på mötet var barn och unga.10

I november 2017 anordnade Boverket, tillsammans med Naturvårdsverket och Folkhälsomyndigheten, ett webbseminarium om att planera för friluftsliv i varda-gen framför allt med kommuner och länsstyrelser som målgrupp. Seminariet lyfte fram friluftslivets och ute-vistelsens betydelse för en god folkhälsa, plan- och bygglagens möjligheter att planera för friluftsliv, mil-jöbalkens verktyg för att säkerställa mark för friluftsliv samt vikten av samverkan.11

Boverket har också medverkat i andra myndigheters uppdrag och arbeten kopplade till friluftsliv, exempel-vis Skogsstyrelsen pågående regeringsuppdrag om skogens sociala värden (dnr 4240/2017).

KLIMATANPASSNING Under 2017 har Boverket arbetat med flera olika pro-jekt inom klimatanpassning i fysisk planering. Bland annat har Boverket tagit fram en webbutbildning12 och anordnat ett webbseminarium om minskad klimatpå-verkan och klimatanpassning i översiktsplan13. Bover-ket har som del i arbetet med PBL Kompetens även tagit fram en kunskapsdialog, en kort audioföreläsning, om klimatanpassning och hållbar utveckling till PBL kompetensdagarna.

Under 2017 har Boverket arbetat med att färdigställa ett planeringsverktyg för anpassning till ett förändrat klimat. Verktyget har tagits fram med ekonomiskt stöd från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI. Det visar hur planhandläggaren med hjälp av plan- och bygglagen kan hantera effekterna av det förändrade klimatet i översiktsplan, detaljplan och bygglov.

10 Tankesmedjan för friluftsliv

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-

8775-3.pdf?pid=20354 Hämtad 2018-01-29.

11 Webbseminarium Planera för friluftsliv i vardagen!

http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-

boverket/webbseminarier/planera-for-friluftsliv-i-vardagen/ Hämtad 2018-02-02.

12 https://boverket.onlineacademy.se/external/play/2331 Hämtad 2018-01-29.

13 https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-

boverket/webbseminarier/klimatpaverkan-och-klimatanpassning-i-oversiktsplanen/

Hämtad 2018-01-29.

I april 2017 var Boverket värd för de årliga mötena med delegationen för ras och skred och myndighets-nätverket för stranderosion. Boverket har deltagit och föreläst bland annat den nationella konferensen Kli-matanpassning Sverige, om myndighetens arbete med översvämningsfrågor och klimatanpassning.

Arbete med klimatfrågor har pågått i flera andra pro-jekt, som Vägledningen om Hälsa, säkerhet och risker, om hur generella principer för detta kan hanteras i planeringen.

Boverket har också påbörjat arbete med att ta fram allmänna råd om markanvändning i närheten av Seve-soverksamheter i enlighet med artikel 13 i Sevesodi-rektivet.

PLANERINGSUNDERLAG FÖR KLIMATANPASSNING Boverket har under året haft ett regeringsuppdrag rela-terat till länsstyrelsernas sammanställningar av plane-ringsunderlag14, avseende klimatfrågor. Underlaget syftar till att i fysisk planering dels begränsa klimatpå-verkan, dels förebygga och på andra sätt hantera de risker som följer av ett förändrat klimat samt om hur grön infrastruktur kan utnyttjas för detta. Under 2017 har arbete pågått med sammanställning och analys för uppdraget, som redovisades i januari 2018.

GODA LJUDMILJÖER De ändringar inom bullerområdet som genomfördes 2015–2016 i plan- och bygglagen och miljöbalken har inneburit fortsatt arbete under året. Den 1 juli 2017 ändrade regeringen två riktvärden i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, vilket medfört ett ökat inflöde av frågor om buller till Boverket. Informationsbehovet har även i övrigt varit stort. Boverket har medverkat vid flera olika externa aktiviteter i samverkan med Länsstyrelsen Gotland och region Gotland, Lunds Universitet samt Statens kom-muner och landsting, SKL.

Två regeringsuppdrag, Buller och bostadsbyggande (rapport 2017:13, dnr 1661/2017) och Uppföljning av omgivningsbuller (2017:31, 3924/2017) har redovisats om buller. I Boverket regleringsbrev för 2016 lämnade regeringen ett uppdrag att följa upp bestämmelserna i trafikbullerförordningen, ett uppdrag som ändrades och

14 Enligt uppdrag 23 i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2016.

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8775-3.pdf?pid=20354

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8775-3.pdf?pid=20354

http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/webbseminarier/planera-for-friluftsliv-i-vardagen/

http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/webbseminarier/planera-for-friluftsliv-i-vardagen/

https://boverket.onlineacademy.se/external/play/2331

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/webbseminarier/klimatpaverkan-och-klimatanpassning-i-oversiktsplanen/

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/webbseminarier/klimatpaverkan-och-klimatanpassning-i-oversiktsplanen/


kompletterades i regeringsbeslut15, med redovisning i maj 2017. I regeringsbeslutet lämnades ytterligare ett uppdrag om att utvärdera övriga effekter av regelverket kring omgivningsbuller, vilket redovisades i november 2017. Det senare beskriver tillämpningen av industri- och annat verksamhetsbuller.

Inom den nationella bullersamordningen av omgiv-ningsbuller har samverkan fortsatt. Ett kunskapscent-rum för mätning och beräkning av buller har startat, där Statens väg- och transportforskningsinstitut kontrakte-rats som huvudsaklig utförare. Under året har man inom bullersamordningen påbörjat ett arbete med att ta fram en strategi för goda ljudmiljöer.

En artikel om regelverket för buller har publicerats i tidningen Stadsbyggnad och PBL kunskapsbanken har kompletterats med aktuellt material om buller och ljudmiljöer.

Olika designåtgärder, som att använda grönska som medel för att skapa ökad ljudkvalitet, är ett ämne som fått ökad aktualitet under 2017.

VÄGLEDNING HÄLSA, SÄKERHET OCH RISK FÖR OLYCKOR Boverket har i uppdraget Vägledning om krav avse-ende hälsa, säkerhet och risk för olyckor (rapport 2017:7, dnr 129/2016)16 analyserat lagtext, förarbeten och befintligt vägledningsmaterial inom området samt samverkat med andra myndigheter. Utifrån analysen har vägledningstexter skrivits till PBL kunskapsban-ken, och ett tema om hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion har tagits fram.

I analysen konstaterar Boverket att vägledningsbehovet är stort och att det finns ett behov av att utveckla sär-skild vägledning inom specifika tillämpningsområden såsom tekniska olycksrisker, farligt gods, förorenade områden, översvämning och luftkvalitet.

Boverkets avsikt med rapporten är att vägledningen ska bidra till en effektiv planeringsprocess för kommuner och länsstyrelser.

15 Ändringsbeslut 2017-02-23 (N2017/01416/SUBT).


boverket/publikationer/2017/vagledning-om-krav-avseende-halsa-sakerhet-och-

risk-for-olyckor/ Hämtad 2018-01-29.

FYSISKA SAMHÄLLSSTRUKTURER Fysiska samhällsstrukturer handlar om Boverkets ar-bete kopplat till integrerad mark-, infrastruktur- och bebyggelseplanering. Syftet är att verka för en ända-målsenlig bebyggelsestruktur och en hållbar markan-vändning. Många kommuner genomgår en urbanisering som bygger på förtätning och funktionsblandning.

Under 2017 deltog Boverket i Statens Energimyndig-hets regeringsuppdrag ”Samordning av omställning till en fossilfri transportsektor”. I april levererade uppdra-get om en strategisk plan för omställning av transport-sektorn till fossilfrihet till Regeringskansliet.17 Under hösten 2017 skrev respektive generaldirektör för de sex medverkande myndigheterna under ett programdirektiv för hur det fortsatta arbetet ska bedrivas fram till våren 2020.

Boverket har medverkat i olika former av referens- och arbetsgrupper i andra myndigheters uppdrag, framför-allt Trafikverkets, med flera forskningsuppdrag.

Boverket har även medverkat i en utredning om själv-körande fordon på väg. Parallellt har det genomförts möten inom nationell myndighetssamverkan kring självkörande fordon och automatiserad trafik, med Transportstyrelsen. Boverket har dessutom medverkat i uppdrag tillsammans med Trafikanalys.

CYKLING I SAMHÄLLSPLANERINGEN Boverket har i uppdrag att ta fram en samling lärande exempel på hur cykling har beaktats i samhällsplane-ringen. Under hösten har kontakt tagits med Svenska Cykelstäder och relevanta myndigheter och aktörer på flera möten och workshops. Boverket har genomfört en studie kring hur regionerna arbetar med cykel i sam-hällsplaneringen genomförts.

För att studera hur andra länder arbetar med ökad och säker cykling i samhällsplaneringen har studier av hur Danmark, Nederländerna, Storbritannien, och Tyskland genomförts på plats. Boverket har också deltagit i den internationella cykelkonferensen International Cycling Conference 2017 i Mannheim.

STADSMILJÖAVTAL 2.0 Boverket har under perioden 2016–2017 haft ansvaret 17 Statens Energimyndighet m.fl. 2017. Strategisk plan för omställning av

transportsektorn till fossilfrihet. ER 2017:07.

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2017/vagledning-om-krav-avseende-halsa-sakerhet-och-risk-for-olyckor/




att driva Stadsmiljöavtal 2.0 inom Miljömålsrådet. Uppdragets syfte har varit att vidareutveckla de befint-liga stadsmiljöavtalen så att stödet finns kvar, i utveck-lad form, även efter 2018. I uppdraget ingår även Tra-fikverket, Statens Energimyndighet, Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna.

Målet med stadsmiljöavtal 2.0 är att stimulera till en hållbar utveckling av funktionsblandade tätorter med en god tillgänglighet och närhet till viktig samhällsser-vice, bostäder, arbetsplatser samt rekreation och fri-luftsliv. Avtalen ska också bidra till utveckling av stadens gestaltning och infrastruktur. Åtgärden är ett sätt att ge kommunerna ekonomiska incitament för att utveckla stadsmiljön och göra det enklare för invånarna att välja hållbara transportslag.

I regeringens proposition 2016/17:21 ”Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrens-kraft och hållbar utveckling” föreslås att Stadsmiljöav-talen ska bli en del av Trafikverkets åtgärdsplanering och därmed finnas med i den kommande nationella planen som gäller för åren 2018–2029. En rapport om ett utvecklat stadsmiljöavtal har levererats som ett underlag till Trafikverkets åtgärdsplanering.

1.7.3 Fysisk planering

INSTRUKTIONEN 1 §, 2 § 1-4

REGIONAL TILLVÄXT

PLANERING FÖR TILLVÄXT Under våren 2017 har Boverket tagit fram en inspira-tionsskrift ”Regional fysisk planering i utveckling – fyra exempel”. Syftet har varit att ge inspiration till utvecklingsprocesser som pågår inom regioner och kommuner för att skapa en mer förutsägbar och sam-manhållen planeringsprocess. Utifrån fyra exempel har Boverket visat på hur några regioner valt att ta sig an utmaningen att stärka samverkan mellan den regionala och kommunala nivån. Skriften presenterar fyra fram-gångsfaktorer för utvecklingen av en regional fysisk planering.

Kontinuerlig samverkan och dialog med Tillväxtverket och Trafikverket har pågått, i syfte att skapa synergief-fekter kring de olika myndigheternas pågående verk-

samheter med koppling mellan fysisk planering, infra-struktur och tillväxtfrågor.

KOMMUNALA MARKANVISNINGAR

INSTRUKTIONEN 8 B § Enligt lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar ska kommuner som anvisar mark anta riktlinjer för markanvisningar. Riktlinjerna ska bland annat innehålla handläggningsrutiner och grundläg-gande villkor för anvisning av mark, samt hur prissätt-ning ska ske.

I en enkät har totalt 238 kommuner svarat på frågan om markanvisningar används i respektive kommun. Det är bara de kommuner som använder sig av markanvisning som är skyldiga att ta fram riktlinjer. Av de 136 kom-muner som använder markanvisning har 93 angett att de tagit fram riktlinjer antingen efter lagens inträde eller att de har riktlinjer sedan tidigare.

Tendensen är att riktlinjer bland kommunerna ökar, baserat på svar från Boverkets bostadsmarknadsenkät för 2015. Flera kommuner anser att riktlinjerna har gjort det tydligare både för kommunens tjänstemän, politiker och för byggherrar hur markanvisningar fun-gerar i kommunerna.18

Byggprocess, bygglov, plangenomfö-rande, detalj- och översiktsplaner

INSTRUKTIONEN 1 §, 2 § 1-4, 3 § PBL KOMPETENSSATSNING Boverket har i uppdrag av regeringen att genomföra kompetensinsatser för att främja en mer enhetlig och effektiv tillämpning av plan- och bygglagen (dnr 4756/2016). Kompetensinsatserna pågår under peri-oden 2017–2020. Det övergripande målet med uppdra-get är att insatserna ska bidra till att plan- och byggla-gen tillämpas effektivt och enhetligt för att bidra till ökat bostadsbyggande i en hållbar samhällsutveckling.

Under det gångna året har Boverket organiserat upp-draget PBL Kompetens genom att etablera ett särskilt kansli. Syftet med kansliet, som består av tio personer, 18 https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-

PBL/uppfoljning/Statistik/statistik-markanvisning/ Hämtad 2018-01-29.

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/uppfoljning/Statistik/statistik-markanvisning/

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/uppfoljning/Statistik/statistik-markanvisning/


är att ansvara för planering och utformning av aktivite-ter. Utöver personal från Boverket ingår tre personer till i kansliet som har sin huvudsakliga anställning på länsstyrelse respektive SKL.

Under 2017 har Boverket även format arbetsgrupper för kompetensuppdraget och organiserat referensgrup-per och kvalitetsutvecklingsmöten.

Aktiviteterna har fördelats mellan en satsning på att ta fram vägledning i PBL-tillämpning för publicering på PBL kunskapsbanken och utbildningsaktiviteter där fokus har varit att utveckla sammanhållna introduk-tionsutbildningar för handläggare av PBL-ärenden. Därutöver har målgruppsorienterade utbildningar för privata aktörer, till exempel arkitekter tagits fram.

En särskild aktivitet har varit att inleda utveckling av en så kallad digital PBL-arena där information om plan- och bygglagen enkelt ska kunna nås av användare med helt olika behov, situation, kompetens och förut-sättningar. Avsikten med denna e-tjänst har varit att också garantera att kompetensinsatserna kommer att förvaltas och bli en del av ordinarie verksamhet efter uppdragstidens slut 2020.

Flera webbseminarier har genomförts under 2017 och beskrivs under respektive aktivitet.

Genom att höja kompetensen vad gäller plan- och bygglagen är syftet att det ska leda till en effektivare plan- och byggprocess - och i förlängningen till att få fart på bostadsbyggandet i Sverige.

Under 2017 har Boverket därför satsat på att sprida kännedomen om de utbildningar som har tagits fram, och att göra PBL kunskapsbanken till den naturliga ingången för att ta del av de kunskapsunderlag som finns.

PBL KUNSKAPSBANKEN PBL kunskapsbanken är Boverkets primära webbase-rade kommunikationskanal för att främja en god till-lämpning av plan- och bygglagstiftningen och ska bidra till att stärka kompetensen inom området. Den vänder sig till användare i kommuner, länsstyrelser, regionala organ samt till branschen. PBL kunskaps-banken har under 2017 utökats med bland annat ett avsnitt om Boverkets regler och ett avsnitt om vägled-

ning till Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR. Utöver detta har Boverket publicerat ett avsnitt om översiktsplanering för mins-kad klimatpåverkan, lagändringar i plan- och byggla-gen och plan- och byggförordningen (med ikraftträ-dande den 1 januari och den 1 juli 2017), texter om ovårdad tomt, om länsstyrelsens tillsyn, med mera.

Boverket publicerade även e-tjänsten Planbestämmel-sekatalogen i mars 2017 och, resultatet av plan-och byggenkäten för 2016 (det vill säga uppföljningen av plan- och bygglagen).

Nyhetsbrev PBL kompetens lanserades 2015. Antalet prenumeranter har mer än fördubblats på två år, från 1300 prenumeranter vid årsskiftet 2015/2016 till slutet av 2017 med 2987 prenumeranter.

Tabell 10 PBL kunskapsbanken Antal Besökare 2017 2016 2015

Startsidan 79 187 81 008 80 973

Alla sidor 786 982 553 491 408 558

Källa: Adobe Analytics

Av tabellen framgår att antalet besökare på PBL kun-skapsbanken har ökat successivt. Ökningen 2017 kan ha berott på att Boverket lanserade flera stora avsnitt och att de marknadsfördes bland annat genom nyhets-brevet. Antalet besökare på startsidan har minskat något då besökarna numera troligen hittar in till PBL kunskapsbanken via en sökmotor, istället för via start-sidan.

DETALJPLANER OCH EFFEKTIVISERING AV PROCESSER Boverket har under året genomfört ett uppdrag som handlar om förslag till ny reglering om den tekniska utformningen av nya digitala detaljplaner. Uppdraget gjordes tillsammans med ett systeruppdrag gällande grundkartor som Lantmäteriet ar utfört. I augusti 2017 lämnade Boverket rapporten Digitala detaljplaner – Reglering av hur detaljplaner ska utformas digitalt (rapport 2017:21, dnr 502/2017). I uppdraget har Bo-verket sett förutsättningar för en reglering och lagt fram förslag kring det.


UPPFÖLJNING AV PLAN- OCH BYGGLAGEN19

TILLSYN OCH TILLSYNSVÄGLEDNING ÖVER KOM-MUNERNAS PLAN- OCH BYGGVERKSAMHET Boverket ska årligen sammanställa och redovisa till regeringen erfarenheterna från kommunernas tillsyns-arbete samt länsstyrelsernas och Boverkets tillsynsar-bete och tillsynsvägledning20. Uppdraget kommer från 8 kapitlet plan- och byggförordningen och Boverkets regleringsbrev. Statistik hämtas årligen in via enkäter till länsstyrelser och kommuner och en sammanställ-ning görs av länsstyrelsernas återrapportering av sär-skilt utvalda teman för året.

I april 2017 redovisade Boverket sammanställningen gällande 2016 till Näringsdepartementet och publice-rade resultatet på PBL kunskapsbanken. Det arbete som Boverket och länsstyrelserna gör inom tillsynsväg-ledning visar fortsatt positiva resultat. Årets uppfölj-ning visar att fortsatt fler kommunala tillsynsbeslut står sig vid överklagande, att fler kommuner planerar sin tillsyn trots att det inte är ett krav och att fler tillsynsä-renden öppnats jämfört med tidigare år. Uppföljningen visar även att det förekommer systematiska brister i funktionskontrollen av ventilationssystem och att byggnadsnämnderna upplever hinder förknippat med tillsyn över hissar och andra motordrivna anordningar.

UPPFÖLJNING AV TILLÄMPNINGEN AV PLAN- OCH BYGGLAGSTIFTNINGEN Boverket ska årligen rapportera till regeringen hur tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen utveck-las. Uppdraget kommer från 8 kapitlet plan- och bygg-förordningen och Boverkets regleringsbrev. Uppfölj-ningen består av statistik som hämtas in via årliga enkäter till länsstyrelser och kommuner, en samman-ställning av länsstyrelsernas återrapportering av särskilt utvalda teman för året samt aktuella tendenser som Boverket uppmärksammat under året.

I april 2017 redovisade Boverket uppföljningen gäl-lande 2016 till Näringsdepartementet och publicerade resultatet på PBL kunskapsbanken. Statistiken för 2016 visar bland annat att antalet tillägg och fördjupningar till översiktsplaner minskar, att majoriteten av detalj-

19 http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-

PBL/uppfoljning/Statistik Hämtad 2018-01-29.

20 Uppdrag 1 2016: Tillsyn och tillsynsvägledning över kommunernas plan- och

byggverksamhet.

planerna handläggs med standardförfarande och att andelen lov och förhandsbesked som överklagas till länsstyrelsen är fortsatt låg, knappt 4 procent.

INRIKTNINGSMÅL FÖR HANDLÄGGNING AV ÖVERKLAGADE ÄRENDEN ENLIGT PLAN- OCH BYGGLAGEN Boverket har haft i uppdrag att sammanställa och ana-lysera länsstyrelsernas rapportering gällande inrikt-ningsmål för handläggning av överklagade ärenden enligt uppföljningen av plan- och bygglagen. Uppdra-get har varit återkommande sedan 2012 och statistiken samlas in genom enkäter till länsstyrelserna.

I april 2017 redovisade Boverket resultatet av 2016 års sammanställning till Näringsdepartementet och publi-cerade resultatet på PBL kunskapsbanken. Gällande inriktningsmålen för planärenden var det sex av 21 länsstyrelser som inte nådde något av inriktningsmålen, vilket var en försämring jämfört med 2015. Gällande lovärenden var inriktningsmålen nya för 2016 och det var enbart två av 21 länsstyrelser som inte nådde något av målen.

ANVÄNDANDET AV DIGITAL TEKNIK Boverket har för andra året i rad haft i uppdrag att sammanställa och analysera länsstyrelsernas använ-dande av digital teknik. Samtliga 21 länsstyrelser har återrapporterat till Boverket. I augusti 2017 lämnade Boverket rapporten Länsstyrelsernas användande av digital teknik (rapport 2017:20, dnr 4777/2016-31).

Rapporten visar att länsstyrelserna liksom föregående år, har flera pågående projekt om övergång till digital teknik. Flera av projekten är gemensamma för samtliga län och syftar till att skapa en enhetlig digital hantering både när det gäller planeringsunderlag och vid ärende-hantering. Samtidigt verkar hantering av maskinellt läsbar information mellan kommun och länsstyrelse knappt förekomma. Den variation av system som idag finns i kommunerna och avsaknad av implementering av standarder gör det svårt för länsstyrelserna att skapa effektiva tjänster för en digital ärendehantering. Bo-verket ser behov av lagändringar som ställer krav på en digital ärendehantering och att planeringsunderlag lämnas ut digitalt för att påskynda digitaliseringspro-cessen.

http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/uppfoljning/Statistik

http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/uppfoljning/Statistik


UTVÄRDERING AV TIDSFRISTER OCH FÖRSLAG TILL SANKTIONER Boverket har haft i uppdrag att utvärdera byggnads-nämndernas tillämpning av tidsfristerna för förhands-besked och lov enligt 9 kap. 27 § plan- och bygglagen samt anmälningsärenden enligt 6 kap. 7 § plan- och byggförordningen. Oberoende av utvärderingens resul-tat har Boverket haft i uppdrag att ta fram ett förslag till sanktionssystem för de fall byggnadsnämnderna inte håller de angivna tidsfristerna. I april 2017 läm-nade Boverket rapporten Utvärdering av tidsfrister och förslag till sanktioner (Rapport 2017:4, dnr 630/2016-6).

Utvärderingen visar att majoriteten av landets bygg-nadsnämnder klarar att handlägga större delen av ären-dena inom de angivna tidsfristerna. De byggnads-nämnder som ofta har problem att hålla tidsfristerna anger att orsaken främst beror på hög arbetsbelastning och komplexa ärenden som drar ut på tiden. I rapporten föreslår Boverket att man inför reduktion av avgift i de fall tidsfristerna överskrids. Boverket har vid valet av sanktionssystem eftersträvat ett system som kan hante-ras inom ramen för nuvarande prövningsförfarande och som är tids- och kostnadseffektivt utan att ge avkall på den preventiva och avhållande effekten.

UNDANTAG FRÅN KRAV PÅ BYGGLOV I oktober publicerade Boverket rapporten Altaner, solcellspaneler och solfångare i PBL (rapport 2017:26, dnr 1652/2017) som en delredovisning i rege-ringsuppdraget ”Uppdrag att utreda ytterligare undan-tag från krav på bygglov samt se över kraven på anmä-lan enligt plan- och byggförordningen (2011:338)”. I rapporten redovisar Boverket en utredning om förut-sättningarna för generella undantag från kraven på bygglov för solceller och solfångare på byggnader och för altaner i anslutning till en- och tvåbostadshus. Bo-verket föreslår i rapporten att solcellspaneler och sol-fångare som monteras utanpå en byggnads tak eller fasad inte ska kräva bygglov om dessa följer byggna-dens form. Undantaget föreslås inte vara tillämpligt på särskilt värdefulla byggnader och i sådana bebyggelse-områden. För altaner föreslår Boverket att dessa inte ska kräva bygglov i anslutning till en- och tvåbostads-hus om altanen inte överskrider vissa i lagen angivna mått. I rapporten finns även ett förslag till definition av begreppet altan.

STRATEGISK ÖVERSIKTSPLAN Boverket har medverkat vid utredningen om ”En ut-vecklad översiktsplanering” (Kommittédirektiv 2017:6, dnr 466/2017). En särskild utredare har bland annat haft i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur över-siktsplaneringen kan utvecklas för att underlätta efter-följande planering och hur dialogen mellan staten och kommunen om fysisk planering i större omfattning ska kunna hanteras inom ramen för översiktsplaneringen. Syftet har varit att skapa förutsättningar för ökad förut-sebarhet och en hållbar samhällsutveckling. Boverket har deltagit genom expertmöten och underhandskon-takter.

EFFEKTIVARE PLANGENOMFÖRANDEPROCESS Boverket har under 2017 haft i uppdrag att utreda för-utsättningarna för kommunen att låta exploatören att vidta åtgärder till exempel anlägga gator utan föregå-ende upphandling. I uppdraget ingick även att överväga lämpliga författningsändringar.

Utredningen visar tydligt att det råder delade meningar om hur lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, ska tillämpas vid utbyggnad av allmänna platser i vissa situationer. De motstridiga tolkningarna som finns innebär att kommunerna har svårt att avgöra hur de ska agera för att handla rätt.

Boverkets bedömning är att det i dagsläget inte bör ske några ändringar av bestämmelsen i 6 kap. 40 § plan- och bygglagen. Däremot krävs det ytterligare vägled-ning när det gäller lagen om offentlig upphandling och hur offentliga upphandlingar ska hanteras vid olika former av anläggningsarbeten och bebyggelseexploate-ringar. En sådan vägledning bör Upphandlingsmyndig-heten ansvara för. En redovisning har gjorts genom Upphandling och exploateringsavtal (rapport: 2017:27, dnr 4770/2016).

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.8 FOKUSOMRÅDE BOENDE 31

Verksamhetsområde åak tkr åak tkr åak tkrBoende och bostadsmarknad 37,0 -39 058 45,5 -44 292 49,4 -48 554

Föreskrift och allmänt råd 1,6 -1 658 1,8 -2 023 1,8 -2 393

Svar på remiss 0,5 -408 1,0 -846 0,5 -429

Bidragshantering 1,1 -2 676

Tillsyn 3,5 -3 069 4,2 -3 868 8,5 -7 424


2017 2016 2015

1.8 Fokusområde Boende Boverket har inom fokusområdet Boende ansvar för att utveckla en fördjupad förståelse för bo-stadsmarknaders funktionssätt. Myndigheten har också i uppdrag att aktualisera statistik, följa och analysera utvecklingen på bostadsmarknaden, såväl i nationellt perspektiv som på regional nivå. Under 2017 har Boverket tagit fram olika rap-porter och indikatorer för bostadsbyggande. Myndigheten har också genomfört regionala analyser av bostadsmarknaden. Analyserna och utredningarna kan vara både kvantitativa och kvalitativa och utgår från den enskildes, företa-gens och myndigheternas behovsbild.

1.8.1 Måluppföljning Boende

Antalet årsarbetskrafter (åak) uppgick till totalt 64,4 åak, fördelat på 37,0 åak inom verksamhetsområde Boende och bostadsmarknad, cirka 24,9 åak inom verksamhetsområde Bidragshantering (se vidare under Bidragshantering), och 2,5 åak för verksamhetsområde garantihantering (se vidare under Garantihantering). Inom fokusområde Boende har Boverket i huvudsak arbetat med prestationstyperna kunskapsunderlag, tillsyn, garanti- och bidragshantering.

Tabell 11 Årsarbetskrafter och kostnader fördelat på prestation inom fokusområde Boende

Källa: Agresso

STRATEGISKT MÅL FÖR FOKUSOMRÅDE BOENDE

• Fler ska erbjudas bostad.

Det strategiska målet för fokusområdet innebär att Boverket strävar efter att fler ska kunna få tillgång till bostad, antingen genom ett ökat utbud av nya eller ombyggda bostäder, eller genom ökad rörlighet på bostadsmarknaden.

Under 2017 har Boverket arbetat med inriktning att ta fram och sprida kunskap inom utvecklingen på bo-stadsmarknaden. Det har också handlat om att tillhan-dahålla bidrag och stöd till kommuner och andra aktö-rer, på regeringens uppdrag. För att understödja det strategiska målet inom fokusområdet, har Boverket arbetat med riktade åtgärder, så som att korta tiden från idé till färdig byggnad, vilket kan påskyndas genom en mer effektiv planeringsprocess. Syftet med regeringens satsningar på ökad kompetens avseende uppföljningen av plan- och bygglagen är att det ska leda till enhetlig-

het och effektivitet i tillämpningen. I förlängningen ska det leda till förbättrade möjligheter till ökat bostads-byggande och bostadsförsörjning, i takt med att kom-muner och länsstyrelser förbättrar sin kunskap och förmåga inom området. PBL kompetens är en aktivitet som går igenom alla fokusområden, och är en av åtgär-derna för det strategiska målet att fler ska erbjudas bostad.

Det handlar också om att flera hushåll ska kunna få tillgång till bra bostäder, trots begränsad ekonomisk förmåga. Boverket medverkar till detta genom kun-skapsuppbyggnad, analysverksamhet och information. Under 2017 har Boverket tagit fram kunskapsunderlag inom bland annat bostadsociala frågor. Boverket har bland annat fortsatt sitt arbete kring uppdraget romsk inkludering, genom att ta fram ett webbaserat utbild-ningsmaterial i syfte att få tillstånd ett socialt möte mellan romer och anställda på fastighetsbolag. Bover-ket har också lämnat stöd till Länsstyrelserna i deras arbete kring regionala bostadsmarknadsanalyser. Bo-

32 1.8 FOKUSOMRÅDE BOENDE ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET

verket har även utövat tillsyn över kommunernas for-mella hantering av bostadsanpassningsbidraget under året.

Boverket verkar även för att de bostäder som erbjuds ska vara hållbara, och möta marknadens efterfrågan oavsett köpkraft. Genom att erbjuda statsbidrag till kommuner, och möjlighet att erbjuda kreditgarantier för lån till bostadsbyggande kan Boverket arbeta för att öka utbudet eller tillgången på bostäder även vid be-gränsade förutsättningar. Boverket har genomfört flera informationskampanjer kring bidragen för att sprida kännedomen om vad som går att söka, riktat till flera målgrupper.

Under 2017 har Boverket även genomfört olika ana-lyser, exempelvis kring hyressättning i samband med det nyligen införda investeringsstödet för byggande av hyresbostäder för äldre.

1.8.2 Boende och bostadsmarknad

TILLSYN AVSEENDE BOSTADS- ANPASSNINGS-BIDRAGET Boverket har enligt lagen (1992:1574) om bostadsan-passningsbidrag tillsyn över kommunernas bidrags-verksamhet. Boverket utövar faktisk tillsyn, bevakar rättspraxis, besvarar muntliga och skriftliga frågor om bidraget från allmänheten och kommuner och gör in-formationsinsatser genom i huvudsak Boverkets digi-tala handbok om bidraget. Den faktiska tillsynen utgörs framför allt av handläggning av anmälningar från en-skilda men kan också innebära uppföljning av enskilda tillsynsärenden liksom att Boverket på eget initiativ inleder ett tillsynsärende. Tillsynen kan mynna ut i att Boverket riktar kritik mot kommunernas handläggning.

Boverket har under året avgjort sju tillsynsärenden efter anmälningar från enskilda personer. Ärendena har bland annat handlat om handläggningstid, tidpunkten för bidragsbeslut och dokumentation. Dessutom har Boverket återvänt till fyra av de kommuner som Bo-verket prövade anmälningar mot under 2015 och 2016 och i samband med det begärt in en beskrivning av kommunernas handläggningsrutiner. Boverket kan konstatera att vissa förbättringar gjorts i kommunerna men att det kvarstår, i varierande omfattning, att beslut har fattats i efterhand, det vill säga efter att åtgärderna

utförts, vilket är olämpligt ur rättssäkerhetssynpunkt.

Boverket har under året varit föredragshållare vid För-eningen Kommunal Bostadsanpassning (FKBo:s), årliga höstkonferens.

Under 2017 har Boverket uppdaterat den digitala handboken om bostadsanpassningsbidraget med fram-för allt ny rättspraxis och Boverkets tillsynsbeslut.

Boverket har tidigare årligen i rapportform redovisat kommunernas kostnader för bostadsanpassningsbidra-get baserat på uppgifter i Boverkets årliga bostads-marknadsenkät. Under 2017 har Boverket på grund av resursskäl inte gjort någon redovisning för 2016. Bo-verket har också beslutat att inte ställa några frågor om bostadsanpassningsbidraget i 2018 års bostadsmark-nadsenkät gällande kostnaderna för 2017, i syfte att avlasta kommunerna.

Under 2017 har Boverkets verksamhet med bostadsan-passningsbidraget varit mindre omfattande än tidigare år på grund av pensionsavgångar och omprioriteringar i verksamheten.

EKONOMISKA PLANER OCH INTYGSGIVARE Innan upplåtelse av lägenheter med bostadsrätt får ske måste varje bostadsrättsförening och vissa kooperativa hyresgästföreningar ta fram en ekonomisk plan. Denna plan ska vara försedd med intyg av två intygsgivare som har kontrollerat att projektet är ekonomiskt håll-bart. Den ekonomiska planen måste därefter registreras hos Bolagsverket. Boverket meddelar behörighet för intygsgivare och Boverket ska se till att det finns ett lämpligt antal intygsgivare samt utöva tillsyn över deras verksamhet enligt bostadsrättsförordningen (1991:630) och förordningen (2002:106) om koopera-tiv hyresrätt. Boverket ska också lämna allmänna råd om utformning av ekonomiska planer och kostnadskal-kyler.

Under 2017 har frågan om de formella förutsättningar-na för att meddela varning med stöd av bostadsrättsför-ordningen prövats. Högsta förvaltningsdomstolen be-slutade den 8 maj 2017 att upphäva underinstansernas avgöranden i två mål (mål nr 340-16 och 341-16) avse-ende beslut att meddela varning med stöd av bostads-rättsförordningen. Högsta förvaltningsdomstolen fann att bestämmelsen i 10 c § bostadsrättsförordningen om


bland annat Boverkets möjlighet att meddela intygsgi-vare varning, strider mot de normgivningsregler som gällde vid bestämmelsens tillkomst, och att bestämmel-sen därmed inte får tillämpas i de ovan nämnda målen. Mot den bakgrunden har Boverket avskrivit samtliga pågående tillsynsärenden.

Med anledning av de två domarna underrättade Bover-ket regeringen den 19 maj 2017 om behovet av ändring i bostadsrättslagen (1991:614) och lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt så snart som möjligt så att sankt-ionsmöjligheterna i bostadsrättsförordningen respek-tive förordning om kooperativ hyresrätt legaliseras. Detta för att Boverket ska kunna utöva sin tillsyn över intygsgivarnas verksamhet. Den 20 oktober 2017 läm-nade Justitiedepartementet i en promemoria om tillsyn över intygsgivare förslag till författningsändringar som möjliggör för Boverket att besluta om disciplinära åtgärder för intygsgivare. Författningsförslagen före-slås träda i kraft den 1 juli 2018.

Under 2017 har Boverket förlängt tidigare behörigheter i 24 ärenden. Tretton nya behörigheter har meddelats. Sammanlagt finns det 78 intygsgivare och medelåldern är fortsatt hög.

Översynen av Boverkets allmänna råd om ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar har slutförts och re-sulterat i dels ändrade nya allmänna råd som trädde i kraft den 1 oktober 2017. Boverkets allmänna råd (2017:7) om ekonomiska planer och kostnadskalkyler för bostadsrättsföreningar, ekonomiska planer för koo-perativa hyresrättsföreningar och förenklade ekono-miska planer för bostadsföreningar samt om intygsgi-vare.21 En ny vägledning till de nya allmänna råden kommer att publiceras som en digital handbok på Bo-verkets webbplats 2018.

ANALYS AV HYRESNIVÅER Under 2016 infördes ett investeringsstöd för byggande av hyresbostäder för äldre se förordning (2016:848) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre personer. Förordningen innehåller inte någon reglering av hur hyra ska sättas i bostäder som uppförs med investeringsstödet, till skillnad från andra investe-ringsstöd till uppförande av hyresbostäder som infördes 2016 där bestämmelser om hyrestak finns. Konsekven- 21 https://rinfo.boverket.se/EKKO/PDF/BFS2017-7-EKKO-1.pdf.

Hämtad 2018-01-29.

serna av att införa ett hyrestak redovisas i rapporten Analys av konsekvenser av att införa hyresreglering i vissa bostäder för äldre med investeringsstöd (rap-port 2017:28, dnr 515/2017).

Analysen visar att det nya stödet för byggande av bo-städer för äldre med hyresreglering är mindre fördel-aktigt för byggaren än det nuvarande, eftersom hyres-taket minskar värdet av subventionen. Effekten på byggandet blir därför liten. Analysen visar också att hyran som en konsekvens av stödet kan sänkas med mellan 1 000 till 2 000 kronor i månaden i omkring 1 700 nyproducerade lägenheter.

UTVÄRDERING AV ALLMÄNNA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG Boverket fick i samband med 2017 års regleringsbrev uppdrag att utvärdera tillämpningen av lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsak-tiebolag samt de förändringar i 12 kap. jordabalken (hyreslagen) respektive hyresförhandlingslagen (1978:304) som trädde i kraft den 1 januari 2011. All-männyttiga kommunala bostadsaktiebolag (rapport 2017:29, dnr 4771/2016). Lagstiftningen som infördes den 1 januari 2011 visar, i de flesta avseenden, inte på några genomgripande förändringar, vare sig för bo-stadsaktiebolagen som berörs av lagen om allmännyt-tiga kommunala bostadsaktiebolag eller för hyresbo-stadsmarknaden i stort.

Faktorer som kan ha motverkat större förändringar är exempelvis stark befolkningsökning – driven av en hög invandring – som i sin tur påverkat de allmännyttiga bostadsaktiebolagen och kommunernas styrning av dessa. Fokus hos bostadsaktiebolagen har troligen legat på mer akuta problem än på eventuella konflikter mel-lan affärsmässighet och allmännyttigt syfte. Ränteläget har troligen också spelat in där en mer ”normal” situat-ion möjligen skulle kunnat få större effekter på såväl de kommunala bostadsaktiebolagen som på hyresbo-stadsmarknaden i stort.22

22 https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/

2017/allmannyttiga-kommunala-bostadsaktiebolag.pdf Hämtad 2018-01-29.

https://rinfo.boverket.se/EKKO/PDF/BFS2017-7-EKKO-1.pdf

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2017/allmannyttiga-kommunala-bostadsaktiebolag.pdf

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2017/allmannyttiga-kommunala-bostadsaktiebolag.pdf


VÄRDEÖVERFÖRINGAR FRÅN DE ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADASAKTIEBOLAG Enligt 4 § förordning (2011:1159) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska Boverket varje år sammanställa uppgifter om värdeöverföringar från de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen.

De flesta allmännyttiga bostadsbolag följer reglerna om begränsning av värdeöverföringar. Detta redovisas i rapporten Värdeöverföringar från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag för räkenskapsåret 2015 (rapport 2017:9, dnr 1729/2016).23 Vad gäller år 2015 överförde landets kommunala bostadsbolag 632 miljoner kronor till ägarna, varav överförda belopp enligt undantagen från begränsningen av värdeöverfö-ringar uppgår till 541 miljoner. Det är främst undanta-get för överföring av medel till kommunernas bostads-försörjningsåtgärder som används.

Det är totalt 261 allmännyttiga kommunala bostadsbo-lag som lämnat uppgifter om värdeöverföringar. Av de 261 bostadsbolagen har 60 procent inte lämnat något värdeöverföring, medan 35 procent lämnat värdeöver-föringar med tillåtet belopp och 5 procent har lämnat värdeöverföringar utöver tillåtet belopp.

PARTIELLA HYRESKONTRAKT Boverket har haft i uppdrag att utreda möjligheterna till och förutsättningarna för att införa partiella hyreskon-trakt. I rapporten Partiella hyreskontrakt (rapport 2017:15, dnr 4774/2016) ser Boverket över en kon-traktsform som innebär att flera personer delar på en större bostad. För att skapa större rörlighet är tanken att kunna hyra ut en större bostad, oavsett om den är ny-producerad eller del av det befintliga beståndet. Under-förstått är att var och en med denna lösning har besitt-ningsskydd till ett eget rum i bostaden och med gemen-sam tillgång till utrymmen som kök, badrum och var-dagsrum.

Boverket konstaterar i rapporten att det redan i dag finns goda möjligheter att hyra ut bostäder i olika kol-lektiva boendeformer, med liknande möjligheter som i förslaget. Sedan 2016 är det möjligt också för andra grupper än studenter. Den individuella delen i den delade bostaden ses då som en egen bostad som ska


boverket/publikationer/2017/vardeoverforingar-fran-allmannyttiga-kommunala-

bostadsaktiebolag-for-rakenskapsaret-2015/ Hämtad 2018-01-29.

klara dagens regler om bland annat brandskydd och bullerkrav. Med ett nytt förslag krävs förändringar i hyreslagen (12 kap. jordabalken) och andra författ-ningar som innebär avsteg från de krav som gäller idag för vad som är en bostadslägenhet. Därför föreslår Boverket en möjlig lösning där man får hyra en ideell andel av en bostad med besittningsrätt, istället för ett specifikt rum. En sådan lösning kräver ändå föränd-ringar, i bland annat hyreslagen.

SKOLANS NYA PLATS I STADEN Boverket har under 2017 genomfört en studie Skolans nya plats i staden (rapport 2017:16, dnr 2791/2017)24 var syfte har varit att undersöka hur kommunerna an-passar planeringen av grundskolor till skolvalet och konkurrensen från friskolorna, i kombination med stadsbyggnadsprinciperna. Fem kommuner med stark befolkningsökning och behov av nya skollokaler har ingått i studien.

Resultaten visar att skolreformerna från 1990-talet påverkar städernas rumsliga utveckling och ger skolor en ny plats i staden. En huvudstrategi är att bygga större skolor i kombination med en kompakt stadsut-veckling. Högstadieskolor placeras oftare i centrala lägen medan stadsdelar längre ut undviks. Skolor med förskoleklass (F) – 6 placeras officiellt nära behovet. Men effektivitetskrav, små markresurser och plane-ringspraktiken bidrar till större avstånd mellan bostä-derna och skolorna.

Detta går emot närhetsambitionerna i stadsbyggnads-principerna. En vanlig avsikt är att samutnyttja lokaler och parkmark. Allmänna parker avses kompensera för små skolgårdar. Förväntningarna är att skolresorna blir längre, att utbudet av högstadieskolor centraliseras och att skolbarn kan bli mer frekventa användare av all-männa parker och centrala stadsdelar.

Den övergripande slutsatsen är att planeringen av kommunala skolor och deras lokaler kan bli bättre integrerad med den strategiska fysiska planeringen.

24 http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2017/skolans-

nya-plats-i-staden.pdf Hämtad 2018-01-29.

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2017/vardeoverforingar-fran-allmannyttiga-kommunala-bostadsaktiebolag-for-rakenskapsaret-2015/



http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2017/skolans-nya-plats-i-staden.pdf

http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2017/skolans-nya-plats-i-staden.pdf


ROMSK INKLUDERING Boverket har regeringens uppdrag att genomföra en insats för att motverka diskriminering av romer på bostadsmarknaden 2016–2018 (dnr 1591/2016). Under 2017 har arbetet med att ta fram ett utbildningsmaterial slutförts. Utbildningsmaterialet har tagits fram inom ramen för ett nätverk bestående av representanter för romer och bostadsmarknaden. Nätverket har beslutat om utbildningsmaterialets form och innehåll. Utbild-ningsmaterialet är webbaserat, men för att främja det sociala mötet mellan romer och anställda på bostadsfö-retag har romska utbildningsledare rekryterats för att hålla i utbildningen lokalt ute på bostadsföretagen.

REGIONALA BOSTADSMARKNADSANALYSER Boverket arbetar på olika sätt för att stödja länsstyrel-serna och kommunerna i arbetet med bostadsförsörj-ningen. Detta i enlighet med förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommu-nernas bostadsförsörjningsansvar.

Under hösten 2017 har Boverket liksom föregående år genomfört tre seminarier där länsstyrelserna träffats i mindre grupper och presenterat sina regionala bo-stadsmarknadsanalyser för Boverket, Näringsdeparte-mentet och varandra. Näringsdepartementet deltog i år vid två av tillfällena.25

Boverket har under 2017 erbjudit stöd till länsstyrelser och kommuner genom:

• webbaserad handbok för arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjningen

• seminarier om länsstyrelsernas regionala bo-stadsmarknadsanalyser

• Boverket och Forum 4

• länsstyrelsernas handläggarträffar.

25 https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/regionala-

bostadsmarknadsanalyser-2017/seminarier/ Hämtad 2018-01-29.

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Boverket gör årligen en uppföljning av läget på bo-stadsmarknaden genom bland annat bostadsmarknads-enkäten.

År 2017 var svarsfrekvensen 100 procent bland Sveri-ges 290 kommuner. Enkäten innehåller kommunernas bedömningar av det aktuella läget på bostadsmark-naden. Den tar också upp omfattning och inriktning på bostadsbyggandet under de kommande åren. I enkäten ingår arbetet med boendeplanering och de bostadspoli-tiska verktyg som kommunen förfogar över, samt situ-ationen för olika grupper på bostadsmarknaden. Resul-taten från bostadsmarknadsenkäten 2017 redovisas på Boverkets webbplats.26

I 2017 års bostadsmarknadsenkät bedömde 255 av landets 290 kommuner att det råder underskott på bo-städer. Redan under 2016 överträffades den tidigare toppen från 1989 (fram till och med 2013 användes begreppet brist istället för underskott). I kommunerna som uppger underskott på bostäder bor cirka 93 pro-cent av landets totala befolkning. I de tre storstadsreg-ionerna anger alla utom en kommun att det finns ett underskott på bostäder. Det är 34 kommuner som upp-ger att bostadsmarknaden är i balans. Endast en kom-mun uppger i år att det råder överskott på bostads-marknaden.

Bostadssituationen för olika grupper bedöms som pro-blematisk i flertalet kommuner i landet. Ungdomar är en av de grupper som har det svårast att få tag i en bostad på bostadsmarknaden. Problemet har funnits i flera år och har i år förvärrats ytterligare. Bostadssitu-ationen för nyanlända är fortfarande mycket ansträngd.

26 https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/

bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten-i-korthet/

Hämtad 2018-01-29.

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/regionala-bostadsmarknadsanalyser-2017/seminarier/

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/regionala-bostadsmarknadsanalyser-2017/seminarier/

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten-i-korthet/

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten-i-korthet/


INDIKATORER Boverkets indikatorer är en publikation som följer utvecklingen på bostadsmarknaden och av bostadsbyg-gandet med redovisning av en prognos om bostadsbyg-gandet de närmaste två åren samt regionala analyser. Rapporter publicerades i maj och november 2017.27

Bostadsmarknaden år 2017 präglades av en fortsatt kraftig ökning av bostadsbyggandet under första halv-året, följt av en osäkerhet under andra halvåret om utvecklingen av efterfrågan på nyproduktion och andrahandsmarknad och av bostadspriser.

Ökningen av bostadspriserna bröts efter sommaren, och utbudet av bostadsrätter till salu har ökat. Boverket bedömde i november att ”prisnedgången under sep-tember föreföll vara driven av ett ökat utbud och en ökad osäkerhet rörande den framtida marknadsutveckl-ingen, inte av hushållens ekonomi och framtidsutsikter, som är fortsatt goda”.

En mycket stor del av Sveriges kommuner anger att man har bostadsbrist. I Boverkets bostadsmarknadsen-kät 2017 angav 255 kommuner att det var underskott på bostäder totalt sett, alltså i nära nio av tio kommu-ner. Samtidigt uppgav tre större kommuner, Örebro, Helsingborg och Kristianstad, att man nu har balans på bostadsmarknaden totalt sett. Det behöver dock inte betyda att man har balans för samtliga hushållsgrupper.

Befolkningsökningen förväntas vara stor även fortsätt-ningsvis. Boverkets behovsbedömning från juli 2017 är att det behöver byggas cirka 600 000 bostäder under åren 2017–2025, varav flertalet i närtid.

Boverkets huvudscenario i november var att det påbör-jas 76 000 bostäder år 2017 och 73 500 bostäder år 2018, inräknat nettotillskott genom ombyggnad. Ut-vecklingen av efterfrågan under 2018 är dock svårbe-dömd, och beroende av om osäkerheten på bostads-marknaderna får fäste. Fortsatt är kapaciteten ett vä-sentligt hinder för husbyggandet.

27 https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/

2017/boverkets-indikatorer_november-2017.pdf Hämtad 2018-01-29.

Osäkerheten kring efterfrågan på nyproduktion be-dömdes främst röra ett begränsat antal marknader där det har byggts mycket bostäder. Marknaderna är i olika faser. År 2018 förväntas antalet påbörjade bostäder komma att utvecklas starkast i Storgöteborg.

År 2016 färdigställdes 45 800 bostäder, inräknat netto-tillskott genom ombyggnad. Boverket bedömer att nära 120 000 bostäder färdigställs under åren 2017 och 2018, varav 56 000 år 2017 och 63 000 år 2018. En svagare efterfrågan kan möjligen medföra att utfallet blir lägre än prognosen år 2018.

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2017/boverkets-indikatorer_november-2017.pdf

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2017/boverkets-indikatorer_november-2017.pdf

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.9 FOKUSOMRÅDE BYGGNADER 37

1.9 Fokusområde Byggnader Boverket arbetar för byggnader ska ha de tek-niska egenskapskrav som krävs för att uppfylla samhällets krav på hälsa och säkerhet. Det gör myndigheten framför allt genom att ta fram re-gelverk för byggande som ligger inom Boverkets ansvarsområde. Boverket har bland annat arbe-tat med att sprida kunskap till medborgarna och företagen genom att informera om exempelvis byggnaders energianvändning och dess konse-kvenser för samhället.

1.9.1 Måluppföljning Byggnader

Antalet årsarbetskrafter (åak) för 2017 uppgick till totalt 48,7, (se verksamhetsområden nedan) vilket är en minskning från 52,3 åak under 2016. Fokusområde Byggnader motsvaras av verksamhetsområdena Bygg-regler, EU-direktiv och standardisering och Marknads-kontroll. Inom fokusområdet har Boverket i huvudsak arbetat med prestationstyperna kunskapsunderlag, tillsyn och föreskrift och allmänt råd.

Tabell 12 Resursanvändning mätt i årsarbetskrafter och kostnader inom fokusområde Byggnader

Källa: Agresso

STRATEGISKT MÅL

• Ändamålsenliga byggnader ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv.

Under 2017 har Boverket arbetat med inriktning att driva utvecklingen för att byggnader ska ha låg miljö- och klimatpåverkan. Det har myndigheten gjort bland annat genom att ta fram kunskapsunderlag och vägled-ningar, stöd, regler och genomföra tillsyn inom verk-samhetsområdena. Boverket har också arbetat för att öka kunskapen kring byggnaders hållbarhet och flexi-bilitet.

Boverkets byggregler har ändrats i förhållande till olika krav i andra regelverk eller EU-regleringar. Ett exem-pel är förändringar relaterade till så kallade nära noll-energibyggnader och rör i huvudsak energihushållning.

Boverket har också haft ett uppdrag kring förenklad process för kontroll av egenskaperna hos serietillver-kade hus. Här har Boverket kommit med förslag till lösningar kring frågan och lagt fram två förslag som kommer beredas vidare under 2018, inom Kommittén för modernare byggregler.


Byggregler 40,4 -49 691 42,2 -53 734 38,7 -45 784

Föreskrift och allmänt råd 13,9 -16 858 15,7 -19 279 12,8 -13 982

Svar på remiss 0,4 -290 0,4 -369 0,3 -259

Svar på förfrågning 15,6 -13 131 15,2 -12 947 14,1 -11 697

Tillsyn 0,5 -424 0,2 -196


EU-direktiv och standardisering 3,7 -3 838 5,0 -5 037 8,0 -8 031

Föreskrift och allmänt råd 0,2 -186 0,4 -351 0,9 -683

Svar på remiss 1,2 -967 1,0 -815 0,7 -560

Svar på förfrågning 0,0 -30 0,3 -342 0,4 -438


Marknadskontroll 4,6 -6 777 5,1 -7 321 5,2 -7 152

Tillsyn 4,6 -6 777 5,1 -7 321 5,2 -7 152

2017 2016 2015

38 1.9 FOKUSOMRÅDE BYGGNADER ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET

Under 2017 har Boverket fortsatt det arbete som inled-des 2016, med vägledning om livscykelanalser för byggnadsverk. Boverket har också tagit fram och följt upp så kallade miljöindikatorer, med utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen. Syftet har varit att sprida kunskap om bygg-och fastighetssektorns miljö-påverkan.

För att trygga hållbarhetsaspekter i byggandet har Bo-verket påbörjat en kartläggning för att skapa en bild av omfattningen av byggskador i byggsektorn. Det saknas idag sammantagen statistik inom området och bedöm-ningar har gjorts att det finns ett stort mörkertal inom sektorn. Arbetet fortsätter under 2018 men är ett viktigt steg för att se över hur ändamålsenligt byggregelverket är och om det finns anledning att föreslå ändringar.

Tillsyn inom marknadskontrollen sker regelmässigt. Boverket har under 2017 valt ut de produktgrupper där det bedöms att behovet om tydlighet och vägledning är som störst. Några av de projekt som avslutades under året gällde lastbärande stålkonstruktioner, nöd- och panikutrymningsbeslag, duschväggar och fasta väg-märken för allmänna och privata vägar.

Tillsynen av energideklarationer har genomförts och i samband med att tio år har gått sedan den första ener-gideklarationen genomfördes, har Boverket skickat ut påminnelser om förnyad redovisning till 3 800 bygg-nadsägare.

1.9.2 Byggregler

INSTRUKTIONEN 3 § 8, 10 §

BOVERKETS BYGGREGLER I juni 2017 beslutades ett antal ändringar i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd. Detta bygger på Boverket rapport Småskalig vedeld-ning (rapport 2016:6, dnr 270/2015) som Boverket lämnade i samband med återrapporteringskrav i regle-ringsbrevet för budgetåret 2015. Boverket fick vid den tidpunkten ett återrapporteringskrav att föreslå hur det kan ställas krav på rökgasutsläppen från småskalig vedeldning motsvarande de kommande kraven enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter. Regeländringarna trädde i kraft den 1 juli 2017 och rörde i huvudsak fastbränslepannor och rumsvärmare samt energihushållning. Ändringarna om

fastbränslepannor och rumsvärmare handlade om att utsläppskraven skärptes för att närma sig kravnivåerna i kommande EU-lagstiftning. I fråga om energihushåll-ning innebar regeländringarna bland annat att ett nytt sätt för att fastställa och beräkna byggnaders energipre-standa infördes. Dessa ändringar utgjorde ett första steg för att genomföra EU:s krav på så kallad nära noll-energibyggnader som kommer att gälla för nya bygg-nader från och med år 2021 (se vidare under Föreskrif-ter kring byggnaders energihushållning).

Under året infördes vidare Boverkets allmänna råd (2017:1) om bredbandsanslutning, som började gälla den 1 april 2017. De allmänna råden anger hur bygg-nader bör utrustas för att uppfylla det tekniska egen-skapskravet om bredbandsanslutning i plan- och bygg-lagen och plan- och byggförordningen.

I juni 2017 beslutade Boverket om ändring i verkets allmänna råd (2012:12) om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga. De allmänna råden avsåg tidigare endast åtgärder på brandskyddsområdet men har nu utökats till att även ange vilka ändringar på ventilationsområdet som enligt 6 kap. 5 § plan- och byggförordningen kräver anmälan till byggnadsnämn-den. Vissa kompletteringar av råden gjordes även på brandskyddsområdet. Boverket hade uppmärksammat att tillämpningen av anmälningsskyldigheten skilde sig åt mellan olika kommuner. De nya råden, som började gälla den 1 juli 2017, syftar till att få en mer enhetlig tillämpning i landet.

Vidare beslutade Boverket i december 2017 att ändra i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, avser främst justeringar av kvalifikationskraven för att få certifie-ring som funktionskontrollant.

Boverket har i uppdrag att fungera som expertstöd och bistå Kommittén för modernare byggregler. Kommittén har till uppdrag att genomföra en systematisk och grundlig översyn av vissa kapitel i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen samt Boverkets bygg-regler. Boverket har tagit fram ett kunskapsunderlag inför översyn av Boverkets byggregler och av Bover-kets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om till-lämpningen av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). Underlaget omfattar bland annat en


undersökning om hur olika målgrupper använder och uppfattar reglerna. Kunskapsunderlaget omfattar också information om regelförenklingar i Boverkets byggreg-ler och Boverkets konstruktionsregler som gjorts. En historisk översikt av byggreglerna redovisas liksom information om utredningar om byggregler och bygg-kostnader samt en nordisk jämförelse av byggregler.

SERIETILLVERKADE HUS Boverket har haft i uppdrag från regeringen att lämna förslag om en förenklad process för kontroll av egen-skaperna hos serietillverkade hus. Uppdraget redovisa-des till regeringen under september, i rapporten En mer förutsägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus (rapport 2017:23, dnr 3056/2016).

Bakgrunden till uppdraget är att kommunerna i Sverige tolkar byggreglerna på olika sätt. Serietillverkare och byggherrar menar att detta försvårar uppförandet av seriebyggda hus genom att samma byggnad kan bedö-mas olika i olika kommuner. Detta får både ekono-miska och tidsmässiga konsekvenser. Boverket har utrett frågan i nära samarbete med bransch och myn-digheter.

Boverkets svar på regeringsuppdraget är att föreslå två alternativa lösningar som kan genomföras var och en för sig eller tillsammans. Båda förslagen bygger på principen att bedömningar av de tekniska egenskaps-kraven inför startbesked inte längre görs av kommu-nerna.

De förslag som har presenterats är:

• certifierad sakkunnig

• certifierat byggprojekteringsföretag.

Båda alternativen är frivilliga och kompletterar dagens system.

Frågan kommer att beredas vidare, bland annat inom Kommittén för modernare byggregler (N 2017:05) som i sitt arbete bland annat ska ta del av resultatet från detta regeringsuppdrag. Genomförandet av Boverkets olika förslag kan komma att påverkas av kommitténs arbete.

MILJÖINDIKATORER Boverket ansvarar för att bygga upp och sprida kun-skap om bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan och utveckling. Det gör myndigheten med hjälp av ett antal miljöindikatorer som utgår från de nationella miljökvalitetsmålen och som täcker in sektorns mest betydande miljöpåverkan. Indikatorerna bygger på tillgänglig data och uppdateras årligen baserat på ett underlag från SCB. Boverket har använt miljöindikato-rerna i olika underlagsrapporter från Boverket. Myn-digheten ser även att de börjar användas i andra sam-manhang utanför Boverket.

VÄGLEDNING OM LIVSCYKELANALYSER Boverket har under 2017 påbörjat arbetet med att ta fram en vägledning om livcykelanalyser för byggnads-verk, utifrån förslag i Boverkets rapport Miljö- och klimatanpassade byggregler som kom 2016 (rapport 2016:14, dnr 1643/2015). Vägledningen är ett så kallat samverkansprojekt under Miljömålsrådet och flera myndigheter deltar i arbetet. Boverket har även haft möten med ett antal aktörer inom byggsektorn och högskolor. Ett första utkast har skickats på remiss un-der hösten 2017 och Boverket räknar med att publicera en första version av vägledningen under början på 2018.

HÅLLBART BYGGANDE MED MINSKAD KLIMATPÅVERKAN Boverkets har i uppdrag i regleringsbrevet (dnr 4779/2016) att utreda förutsättningarna och, om lämp-ligt, lämna förslag på åtgärder för att inom ramen för byggprocessen enligt plan- och bygglagen styra mot ett mer hållbart byggande med nyttjande av hållbara material i syfte att åstadkomma minskad klimatpåver-kan. Uppdraget redovisas till Regeringskansliet i sär-skild rapport samband med att årsredovisningen för 2017 lämnas.

Boverket fick i september 2017 i uppdrag av regering-en att föreslå metod och regler för redovisning av byggnaders klimatpåverkan (dnr 4703/2017) att ta fram metod och regler för klimatdeklaration av byggnader. Uppdraget har påbörjats och uppdraget ska slutrapport-eras i juni 2018.


BYGGSKADOR INOM BYGGSEKTORN Under sommaren 2017 fick Boverket ett uppdrag (dnr 3393/2017) som handlar om att kartlägga byggskador inom byggsektorn. I uppdraget ska Boverket även se närmare på systematiska byggfel och betydande kvali-tetsbrister som kan uppkomma vid nybyggnation eller renovering av byggnader. Inom uppdraget finns även en intention att skapa en uppfattning om de fastighets- och samhällsekonomiska konsekvenserna byggskador orsakar.28

Det saknas idag en sammantagen nationell statistik om byggskador vilket gör det svårt att få en klar bild av omfattningen inom byggandet. Data är dessutom ut-spritt på flera olika myndigheter och organisationer. Det bedöms även finnas ett stort mörkertal i antalet byggskador. Kommittén för modernare byggregler som regeringen tillsatte den 23 februari 2017 ska bland annat utreda byggregelverkets ändamålsenlighet och effektivitet samt föreslå ändringar i regelverket om det finns anledning till detta (dir. 2017:22). En kartlägg-ning och analys av förekommande byggskador ger ett betydelsefullt underlag till utredningens arbete. Bover-ket har arbetat med uppdraget under 2017 och kommer att avrapportera slutsatserna under 2018.

EUROPEISKA KONSTRUKTIONSSTANDARDER Under 2017 har Boverket genomfört arbete med att ändra Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpningen av europeiska konstruk-tionsstandarder (eurokoder). Vissa regler är fortfarande kostnadsdrivande på grund av ökade krav vid införan-det av eurokoderna 2011. Ändringarna avser exempel-vis regler för okänd olyckslast (robusthet), regler för cisterner, laster och lastkombinationer. Dessutom be-höver reglerna generellt samordnas med Transportsty-relsens konstruktionsregler. Reglerna om cisterner behöver samordnas med Arbetsmiljöverket och Myn-digheten för samhällskydd och beredskap. Syftet är att erhålla tydligare och bättre tillämpbara konstruktions-regler. Ändringarna beslutas och beräknas träda ikraft under 2018.

Med anledning av att det kan förekomma takras på grund av snölast har Boverket har tillsammans med

28 https://www.boverket.se/sv/om-boverket/boverkets-uppdrag/aktuella-

uppdrag/uppdrag-att-kartlagga-byggskador-inom-byggsektorn/,

Hämtad 2018-01-29.

https://www.boverket.se/contentassets/53ee221305f042e5800a60c7734acfb

3/uppdrag-att-kartlagga-byggskador-inom-byggsektorn.pdf

Hämtad 2018-01-29.

SMHI tagit fram webbaserade snölastkartor som visar snölasten i realtid.29 Kartan anger också snölasten storlek i förhållande till kravnivån i Boverkets kon-struktionsregler. Syftet är att fastighetsägare ska kunna bedöma om snöskottning är nödvändig eller inte.

INFORMATIONSCENTRUM FÖR HÅLLBART BYGGANDE Boverket fick i mars 2017 i uppdrag av regeringen att genomföra en upphandling för att upprätta och driva informationscentrum för hållbart byggande. Fokus ska vara dels på energieffektiviserande renovering, dels på energieffektivt byggande, med användning av hållbara material och låg klimatpåverkan ur ett livscykelper-spektiv. Informationscentrum ska samla in, granska, kvalitetssäkra och sprida information till målgrupper inom bygg- och fastighetsbranschen. Inrättandet av ett informationscentrum utgör en del av Sveriges nation-ella strategi för renovering och energieffektivisering av byggnader i enlighet med energieffektiviseringsdirekti-vet (2012/27/EU).

Boverket har tilldelats 10 miljoner kronor för 2017 och lika mycket för 2018 för att upphandla en extern part som ska tillhandahålla en sådan funktion.

Upphandlingen vanns av Svensk Byggtjänst som ska driva verksamheten tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet, Rise Research Institutes of Sweden, Energikontoren Sverige, Nationellt renoveringscentrum vid Lunds Tekniska högskola (NRC) och Sustainable Innovation (SUST). Informationscentrum ska medfi-nansieras med hälften av den summa som erhålls varje år, av den aktör som ska driva centrumet.

Informationscentrum för hållbart byggande är i drift från den 1 januari 2018.

1.9.3 EU-direktiv och standardisering

BYGGPRODUKTFÖRORDNINGEN Byggproduktförordningen ersatte den 1 juli 2013 det tidigare byggproduktdirektivet. I Sverige blev den största förändringen att CE-märkning av byggproduk-ter är obligatorisk. Byggproduktförordningen kallas ofta CPR, efter den engelska titeln Construction Pro-ducts Regulation.

29 http://vattenweb.smhi.se/modelsnowload/client/ Hämtad 2018-01-29.

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/boverkets-uppdrag/aktuella-uppdrag/uppdrag-att-kartlagga-byggskador-inom-byggsektorn/

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/boverkets-uppdrag/aktuella-uppdrag/uppdrag-att-kartlagga-byggskador-inom-byggsektorn/

https://www.boverket.se/contentassets/53ee221305f042e5800a60c7734acfb3/uppdrag-att-kartlagga-byggskador-inom-byggsektorn.pdf

https://www.boverket.se/contentassets/53ee221305f042e5800a60c7734acfb3/uppdrag-att-kartlagga-byggskador-inom-byggsektorn.pdf

http://vattenweb.smhi.se/modelsnowload/client/


Byggprodukter som omfattas av en harmoniserad stan-dard eller ett ETA (en europisk teknisk bedömning) ska vara CE-märkta. Vilka väsentliga egenskaper som ska deklareras i CE-märkningen beror på de regler som gäller i den medlemsstat där byggprodukten ska säljas. De svenska byggreglerna ställer krav på funktionen hos det färdiga byggnadsverket, och inte på egenskaper hos enskilda byggprodukter.

Boverkets kontaktpunkt CPR ger information om hur de väsentliga egenskaperna i harmoniserade tekniska specifikationer är kopplade till det svenska regelsyste-met. Kontaktpunkten hjälper även till med översätt-ningar av benämningarna på väsentliga egenskaper. Detta för att undvika översättningar som kan vara missvisande.

Under 2017 har Boverket på uppdrag av regeringen bevakat och deltagit i EU-kommissionens ständiga kommitté till EU:s byggproduktförordning (305/2011). Arbetet innebär frekventa kontakter med departement, andra myndigheter och branschföreträdare samt aktivt deltagande i diskussionerna i ständiga byggkommittén med undergrupper. Under 2017 har kommissionen genomfört konsultstudier och så kallade tekniska platt-formar för att undersöka om byggproduktförordningen ska öppnas för revidering och i så fall i vilken utsträck-ning. Ett av bekymren är att de harmoniserade standar-der som används till grund för CE-märkning av bygg-produkter inte är uppdaterade. I slutet av 2017 angavs att det finns en åtgärdsplan för att komma tillrätta med situationen, det vill säga att standardiseringen färdig-ställt många nya och/eller uppdaterade standarder som kommissionen inte kunnat godkänna för citering i EU:s officiella tidning, EUT (23/2, dnr 1363/2017).

I egenskap av marknadskontrollmyndighet för bygg-produkter har Boverket deltagit i samarbetet med de europeiska marknadskontrollmyndigheterna, AdCo. Boverket har exempelvis gått in som ansvarig för ett gemensamt tillsynsprojekt där flera medlemsländer deltar.

Inom Construction 202030 har Boverket arbetat med att bland annat uppmärksamma Sverige i nationell bety-delse, på Level(s) - ett nytt ramverk för hållbart byg-gande som EU tagit fram och som testas under en tvåårsperiod.

30 https://ec.europa.eu/growth/sectors/construction_en Hämtad 2018-01-26.

EU KOMMITTOLOGI På uppdrag av regeringen har Boverket bevakat och deltagit i EU-kommissionens ständiga kommittéer till EU:s hissdirektiv 2014/33/EU och EU:s direktiv för linbaneanläggningar 2000/9/EU som kommer att ersät-tas av en ny EU-förordning för linbaneanläggningar i april 2018. Boverket har deltagit i samarbetsgrupperna mellan de europeiska marknadskontrollmyndigheterna för både hissdirektivet och direktivet för linbanean-läggningar samt bevakat linbanefrågorna på internat-ionell nivå.

1.9.4 Marknadskontroll

Boverket är ansvarig myndighet för marknadskontroll av byggprodukter på den svenska marknaden. Myndig-heten tar emot information och anmälningar om befa-rade brister hos byggprodukter, det vill säga reaktiva ärenden. Det gäller byggprodukter som inte överens-stämmer med kraven för prestandadeklaration och CE-märkning, eller som inte kan anses vara säkra i enlighet med kraven i produktsäkerhetslagen (2004:451) eller som inte uppfyller gällande krav enligt vissa sektorsdi-rektiv.

Enligt byggproduktförordningen måste många bygg-produkter vara CE-märkta för att få säljas. Många olika produkter ska in i samma system och det kan vara svårt för tillverkarna att översätta kraven till just sina egna produkter. Den proaktiva marknadskontrollen används som möjlighet att nå ut med produktgruppsanpassad information till berörda aktörer.

Boverkets proaktiva projekt inom marknadskontroll, det vill säga den egeninitierade och planerade kontrol-len, planeras med hänsyn till specifika och aktuella samhällsbehov, samt hänsyn till vilka insatser som kommer att få störst genomslag. Boverket väljer att kontrollera antingen produktgrupper där behovet av tydlighet och vägledning är som störst eller produkt-grupper som är tongivande. En kontroll kommer där-med bidra till att öka efterlevnaden av kraven på att till exempel prestandadeklarera och CE-märka byggpro-dukter.

https://ec.europa.eu/growth/sectors/construction_en


Marknadskontrollen bedrivs i projektform, ofta i sam-arbete med upphandlade anmälda organ och ackredite-rade laboratorier vid provning av produktegenskaper. Enskilda provningsresultat och eventuella formella brister, exempelvis felaktig dokumentation, kommuni-ceras direkt med varje enskilt företag. Slutrapport för proaktiva projekt kommuniceras utåt först när hela projektet är klart.

BOVERKET HAR UNDER 2017 ARBETAT MED TIDI-GARE PÅBÖRJADE MARKNADSKONTROLLPROJEKT:

• Lastbärande stålkonstruktioner som omfattas av EN 1090-1, informationsinsats och doku-mentationskontroll (avslutat 2017, dnr 2808/2015).

• Nöd- och Panikutrymningsbeslag, doku-mentationskontroll och provning (avslutat 2017, dnr 3091/2015).

• Duschväggar- informationsinsats och doku-mentationskontroll (avslutat 2017, dnr 2299/2016).

• Fasta vägmärken för allmänna och privata vägar – dokumentationskontroll och provning (avslutat 2017 , dnr 951/2016).

• Brandvarnare, gemensamt EU projekt inom AdCo-CPR dokumentationskontroll och prov-ning (pågår).

• Kaminer, dokumentationskontroll och prov-ning (pågår).

• Små enskilda avlopp, (minireningsverk), in-formationsinsats och dokumentationskontroll (pågår).

• Fönster, gemensamt EU projekt inom AdCo-CPR- dokumentationskontroll och provning (pågår).

• Gipsskivor – dokumentationskontroll och provning (pågår).

FYRA NYA PROAKTIVA MARKNADSKONTROLL-PROJEKT PÅBÖRJADES UNDER 2017:

• Prefabricerade betongelement – dokumenta-tionskontroll (pågår).

• Skorstenar – dokumentationskontroll (pågår).

• Träpaneler – dokumentationskontroll och provning (pågår).

• Skyddsanordningar för fordon/väg och bro-räcken – gemensamt EU projekt inom AdCo-CPR – dokumentationskontroll (pågår).

SAMARBETE MED ANDRA SVENSKA OCH EUROPEISKA MYNDIGHETER Boverket sammarbetar med andra svenska myndigheter inom området och ingår i Marknadskontrollrådet som samordnas av Swedac. På EU nivå har Boverket delta-git i olika samarbetsgrupper inom våra respektive marknadskontrollområden. AdCo grupper diskuterar gemensamma frågeställningar och i viss mån genomför gemensamma projekt. Ett exempel på det är marknads-kontrollen av brandvarnare, fönster och vägräcken.

Tabell 13 Boverkets arbete under 2017 med marknadskontrollprojekt 2017 2016 2015

Kostnader i mnkr -6,8 -7,2 -7,2

Antal avslutade proaktiva projekt 4 3 3

- varav proaktiva ärenden 92 19 68

Antal avslutade reaktiva ärenden 22 11 15

Källa: Agresso och Boverkets diarium

1.9.5 Energi

Energideklarationer Boverket har tillsyn över energideklarationer och ener-giexperternas oberoende. Energideklarationen görs av en oberoende expert på uppdrag av ägaren och är giltig i tio år. I tillsynsansvaret ligger att se till att energide-klarationerna upprättas, visas, överlämnas och annons-eras.

Arbetet med tillsynen av energideklarationer sker både proaktivt och reaktivt. Den reaktiva tillsynen sker ge-nom att Boverket tar emot anmälningar från enskilda. Den proaktiva tillsynen innebär att Boverket, efter kontroll i energideklarationsregistret, skickar ut före-lägganden om att energideklarera till aktuella bygg-nadsägare.

Under 2017 har 1 844 föreläggande som omfattar 16 257 byggnader skickats ut. 921 ärenden har avslutats (varav en del har skickats ut under 2016) och 8 490 byggnader har deklarerats eller undantagits, med an-ledning av Boverkets tillsynsarbete. Det har skapats 387 vitesförelägganden under året. För byggnadsägare som trots vitesföreläggande inte energideklarerat har Boverket vänt sig till domstol och begärt utdömande av


vitena. Några domar har överklagats till högre instans.

Under året har en undersökning av webbannonser för bostäder gjorts för att se i vilken omfattning energi-klass eller energiprestanda visas i annonser för bygg-nader och om det är korrekt information som angetts (dnr 3232/2017).

När det gäller Boverkets tillsyn över energiexperterna ska den syfta till att säkerställa oberoendet vid upprät-tandet av energideklarationerna. Den reaktiva tillsynen sker genom att Boverket tar emot anmälningar från enskilda.

Under året har Boverket haft en annons ute på webb-platser där byggnader säljs på den privata marknaden för att informera om energideklarationerna.

Den 10 september 2017 var det tio år sedan den första energideklarationen utfördes och eftersom en energi-deklaration är giltig i tio år måste vissa byggnadsägare upprätta nya energideklarationer för sina byggnader. Boverket har därför gjort informationsutskick till 3 800 byggnadsägare, med större byggnadsbestånd.31

Tabell 14 Energideklarerade byggnader - antal inregistrerade 2017 2016 2015

Antal per år 50 800 47 538 50 933

Ackumulerat antal 688 561 637 918 585 517

Källa: Energideklarationssystemet Gripen

Differensen mellan antal inregistrerade och ackumule-rade energideklarationer uppstår då samma fastigheter kan genomföra flera energideklarationer, men endast den senast genomförda ackumuleras.

VALIDITETSKONTROLL AV ENERGIDEKLARATIONER Validitetskontrollen är en årligen återkommande hän-delse. Den genomförs på de energideklarationer som utförts under det föregående året, i detta fall år 2016 och presenteras i rapportform ”Validitetskontroll av energideklarationer gjorda under 2016” (dnr 6564/2017).

Underlaget för denna studie inkluderar samtliga ener-gideklarationer utförda under året. Totalt utfördes 45 682 energideklarationer under 2016.

31 https://www.boverket.se/sv/byggande/energideklaration/regel verk-tillsyn--

statistik/statistik-om-energideklaration/ Hämtad 2018-01-29.

Boverket har valt att undersöka tre områden som kan ha påverkan på klassningen. Områdena är energipre-standa i förhållande till kravnivå i Boverkets byggreg-ler, andel varmvatten och andel fastighetsel.

Slutsatser som har kunnat dras av 2016 års validitets-kontroll är att de spärrar och varningar som lagts in i det digitala energideklarationsformuläret sedan tidigare på ett effektivt sätt har hjälpt till att få bort orimliga värden på indata. Andra slutsatser som kan dras är att vägledningen för energiexperterna fortfarande skulle kunna ses över och bli mer tydlig. För flerbostadshus och lokaler kunde mer ledning behövas, bland annat för särskiljandet av fastighetsel och verksamhetsel. En gränsdragningslista har sedan förra årets validitetskon-troll tagits fram och finns publicerad på Boverkets webbplats. Normalisering av värden för energipre-standa vid onormalt brukande är något som nu införts i föreskrifterna, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energian-vändning vid normalt brukande och ett normalår. Detta förväntas ha gett effekt redan under 2017 (och kommer därmed kunna studeras närmare i nästkommande års validitetskontroll). Effekten av normaliseringsförfaran-det i föreskrifterna bedöms kunna ge effekt på samtliga tre undersökningsområden i denna validitetskontroll, i form av att större andel värden hamnar inom rimliga intervall.

TILLSYNEN OCH EFTERLEVNADEN AV ENERGIHUS-HÅLLNINGSKRAVET Boverket har haft i uppdrag att utreda tillsynen och hur energihushållningskravet följs. I uppdraget har bland annat ingått att Boverket ska utreda om tillsynen av energikraven i byggprocessen kan, och i så fall bör, samordnas med tillsynen av energideklarationerna. I rapporten Tillsynen och efterlevnaden av energihus-hållningskravet (rapport 2017:22, dnr 4778/2016) föreslår Boverket att det tekniska egenskapskravet vad gäller energihushållning och värmeisolering för nya byggnader samordnas och regleras med energi-deklarationssystemet.

Boverket bedömer att förslaget kan leda till att efter-levnaden av energihushållningskravet kommer att öka. I och med att det alltid sker en verifiering av byggna-dens energiprestanda, genom en energideklaration och vetskapen om att det alltid sker en kontroll, tillsam-mans med en sanktionsavgift vid en överträdelse, be-döms leda till ett bättre iakttagande av kravet. Att inci-tamenten att följa energikraven stärks även genom att

https://www.boverket.se/sv/byggande/energideklaration/regel%20verk-tillsyn--statistik/statistik-om-energideklaration/

https://www.boverket.se/sv/byggande/energideklaration/regel%20verk-tillsyn--statistik/statistik-om-energideklaration/


det kommer krävas att byggnadsägaren därefter åtgär-dar problemet och verifierar det med en energideklara-tion.

FÖRESKRIFTER KRING BYGGNADERS ENERGIHUSHÅLLNING Boverket har ändrat Boverkets byggregler avsnitt 9 Energihushållning, och de ändrade reglerna trädde i kraft den 1 juli 2017. Ändringarna görs som en del i implementeringen av EU-direktivet EPBD, som bland annat kräver att alla nya byggnader från och med 2021 ska vara ”nära-nollenergi-byggnader”. Ändringarna som trätt i kraft under 2017 är det första steget av två för att nå detta mål.

De viktigaste ändringarna är:

• Systemgränsen ändras från levererad energi till byggnaden till primärenergi.

• Byggnadens energiprestanda anges som pri-märenergital (EPpet). Det tidigare begreppet specifik energianvändning försvinner.

• Primärenergifaktorer införs för el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas.

• Kategorin elvärmda byggnader försvinner.

• De fyra klimatzonerna ersätts av geografiska justeringsfaktorer på kommunnivå.

Ändringarna innebär huvudsakligen att energiprestanda uttrycks på ett nytt sätt, medan kravnivåerna i princip är oförändrade.

Nästa steg omfattar en skärpning av kravnivåerna, som ska träda i kraft år 2021. Arbetet med de två stegen har fortlöpt parallellt, och förslag för båda har presenterats tillsammans i remissförfaranden under 2017.

Ändringarna i Boverkets byggregler har medfört följd-ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, och ändringen trädde i kraft den 1 juli 2017.

I samband med ändringarna har ett antal seminarier och andra informationsinsatser genomförts.

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.10 GARANTIHANTERING 45

1.10 Garantihantering

INSTRUKTIONEN 6 §

Boverkets kreditgaranti finns för att underlätta både för byggherrar och för bankerna. Kreditga-ranti beskrivs enklast som en försäkring som kan tecknas för lån till ny- och ombyggnad av bostä-der. Garantin ger ett skydd mot kreditförluster och minskar därför behovet av egen kapitalinsats eller topplån för den som vill bygga. Boverket har även möjlighet att ställa ut förvärvsgarantier under förutsättning att långivaren har ett ramav-tal med Boverket.

MÅLUPPFÖLJNING GARANTIHANTERING Antalet årarbetskrafter (åak) som arbetat med frågorna kring kreditgarantier har minskat något mellan 2015 och 2017 (en minskning med 0,6 åak). Kostnaden för de insatser som genomförts har ökat, med ca 80 pro-cent under samma tidsperiod. Det hör bland annat ihop med utveckling av e-tjänster som gjorts under 2017 och att kostnaden för ärendehantering har ökat, framförallt skedde en ökning mellan 2015 och 2016.

Tabell 15 Resursanvändning mätt i årsarbetskrafter och kostnader inom fokusområde Boende

Källa: Agresso

1.10.1 Kreditgarantier för lån till bostadsbyggande

Kreditgarantier lämnas för lån till ny- och ombyggnad av bostäder med stöd av förordning (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån för bostadsbyggande m.m. Garanti lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket. Verksamheten redovisas och finansieras utanför stadsbudgeten på konto i Riksgälden med obe-gränsad kredit. Verksamheten finansieras med avgifter vars storlek bestäms av Boverket och som ska mot-svara statens förväntade förlust i varje enskilt ärende.

Tabell 16 Antal nya garantier under 2017, belopp i tkr

Antal garantier

Antal lägenheter

Maximalt garanterat

belopp

Garantier under byggtid

50 2 191 3 761 541

Garantier efter färdigställande

1 55 32 750

Totalt 51 2 246 3 794 291

Källa: Kreditgarantisystemet Vråken

Tabell 17 Utestående garantiåtagande 2017-12-31, belopp i tkr

Garanterat belopp Maximalt garante-rat belopp

Garantier under byggtid

2 079 326 4 170 027

Garantier efter färdigställande

707 156* 707 156*

Totalt 2 786 482 4 877 183

Källa: Kreditgarantisystemet Vråken *Här ingår tidigare utställda garantier enligt förordning (2007:624) om statliga ersättningsgarantier för bostäder och Förordning (2002:664) om statligt stöd för vissa kommunala åtaganden för boendet.

Garantiavtal för lån under byggtiden innebär att garan-tibeloppet ökar i takt med att bostäderna färdigställs och lånen lyfts. Under året har 41 garantier under byggtid färdigställts.

Beviljanderamen för kreditgarantier var 10 miljarder kronor 2017. Boverket har tecknat två kreditgarantiav-tal på totalt 50,3 miljoner kronor under slutet av 2017 som inte är inkluderade i det totala garantiåtagandet ovan då den inte registrerats i Boverkets e-tjänst för garantier. Detta fordras av kreditinstituten och kommer att ske under början av 2018. Dessa garantier kommer därför att inkluderas i redovisningen för 2018.


Garantier 2,5 -19 106 2,7 -17 017 3,1 -10 662

Garantihantering 2,5 -19 106 2,7 -17 017 3,1 -10 662

2017 2016 2015

46 1.10 GARANTIHANTERING ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET

Intresset för att teckna kreditgarantier har fortsatt öka. Antalet tecknade kreditgarantier ökade med 6,3 procent jämfört med 2016 och totalt har summan av de nyteck-nade garantierna ökat med 68,8 procent. Boverket bedömer att det beror på den höga byggtakt av bostäder som rått under 2017 men också att den informations-kampanj som genomfördes under 2016 har resulterat i en ökad kännedom om kreditgarantier.

Under 2017 har Boverket, inom arbetet med kreditga-rantier, startat ett IT-projekt med syfte att skapa en IT-arkitektur med kommunicerande system och masterda-tabas som medger en resurseffektiv och rättssäker handläggningsprocess (dnr 1402/2017). Inom projektet färdigställdes ett nytt IT-stöd för årlig omvärdering i slutet av 2017. Projektet beräknas vara färdigt i sin helhet under första kvartalet 2018.

Som ett underlag för den finansiella redovisningen värderas årligen den förväntade förlusten av garanti-

stocken (dnr 108/18). Värderingen utgår från modellen för riskbedömning som används vid prissättning av garantier och resulterar i en beräkning av förväntad förlust i garantistocken. Därmed uppnås en tydlighet och likhet genom hela flödet, från nyprövning till årlig värdering. Värderingen av stocken görs på grundval av detaljerade uppgifter från långivarna som inhämtats för alla garantier förutom egnahem och garantier under byggtid. Uppgifterna gäller hyresintäkter/avgifter, kostnader för drift och underhåll, kapitalskuld med mera. Värderingen redovisas i tabellen nedan. Den förväntade förlusten uppgår den 31 december 2017 till 159,4 miljoner kronor. Under 2017 har Boverket gjort en skadeutbetalning om totalt 37 246 kronor.

Ökningen av den förväntade förlusten sedan 2016 beror dels på att det garanterade beloppet har ökat och dels på att modellen för att beräkna förväntad förlust har ändrats till att vara samma för samtliga garantityper (exklusive egnahem).

Tabell 18 Årets värdering av den förväntade förlusten i garantistocken. Belopp i tusen kr

2017 2016 2015

Antal garantier 252 562 622

Garanterat belopp 2 786 482 1 985 109 1 488 924

Förväntad förlust 159 357 28 387 83 189

Förväntad förlust av garanterat belopp 5,7 % 1,4 % 5,6 %

Avsättning 159 357 28 387 * 80 117

Källa: Kreditgarantisystemet Vråken

* Från och med 2016 tas hänsyn till förväntade återvinningar direkt i beräkningen av den förväntade förlusten varför förväntad förlust och avsättning uppgår till samma belopp.

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.10 GARANTIHANTERING 47

1.10.2 Förvärvsgarantier

Tabell 19 Avgiftsfinansierad verksamhet inom Boverket. Belopp i tusen kr

Källa: Agresso 1) De negativa värdena för kreditgarantiernas intäkter kommer av ändringar i föreskrifter och allmänna råd till anslagsförordning (2011:223) och förord-ning om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605) som rör redovisning av garantier och utlåning. Förändring i risk redovisades tidigare under kostnader men finns numera under intäkter.

Förvärvsgarantier har tecknats enligt förordning (2008:20) om statliga kreditgarantier för förvärv av bostad. Garantin omfattade räntebetalningar för första-gångsköpares bostadslån vid förvärv av bostad. Syftet med garantin var att hjälpa hushåll som vill köpa bo-stad och som har svårt att få bostadslån trots att de har betalningsförmåga. Inga garantier har utfärdats under perioden och endast en garanti har utfärdats sedan förordningen trädde i kraft. Denna garanti sades upp under 2017 och således finns inga levande förvärvsga-rantier per den 31 december 2017. Förordningen om statliga kreditgarantier för förvärv av bostad upphävdes den 1 januari 2018.

1.10.3 Rådgivningsfunktion

Boverket ska erbjuda marknadskompletterande rådgiv-ning kring finansiering av bostäder till mindre och medelstora byggherrar. Boverket har sedan 2016 en formell plattform på boverket.se för rådgivning. Här finns information och kalkyler som riktar sig till bygg-herrar samt en möjlighet för mindre och medelstora byggherrar att ställa allmänna frågor kring finansiering av bostäder. Det finns också en möjlighet att skicka in dessa kalkyler till Boverket för en preliminär bedöm-ning av möjlighet att teckna kreditgaranti för projekt. Under perioden har det kommit in 13 frågor via den formella plattformen på boverket.se.

2017 2016 2015

Förvärvsgarantier

Tidigare års över-/ underskot t -2 344 -2 345 -2 343Intäkter 1 2 1

Kostnader -100 0 3

Årets kapitalförändring 101 1 -2

Ackumulerat över-/ underskot t -2 134 -2 344 -2 345

Kreditgarantier för ny- och ombyggnad samtavlösen av kommunal borgen

Tidigare års över-/ underskot t 2 232 903 2 166 654 2 151 474Intäkter 1 ) -88 703 36 590 22 625

Kostnader -7 318 -29 659 7 445

Årets kapitalförändring -81 385 66 249 15 180

Ackumulerat över-/ underskot t 2 151 409 2 232 903 2 166 654

Summering avgiftsfinansierad verksamhet

Årets kapitalförändring avgiftsfinansierad verksamhet -81 284 66 250 15 178

Totalt ackumulerat över-/ underskot t 2 149 276 2 230 560 2 164 309

48 1.11 BIDRAGSHANTERING ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET

1.11 Bidragshantering

INSTRUKTIONEN 1 §, 3 § 12

Boverket har ett centralt administrationsansvar för flera stöd och bidrag inom de tre fokusområ-dena Städer, Boende och Byggnader. Flertalet bidrag och stöd går mot fokusområde Boende, men redovisas samlat under verksamhetsområde Bidrag. När det gäller måluppföljning mot de strategiska målen följs de huvudsakligen upp under Boende och bostadsmarknad.

MÅLUPPFÖLJNING BIDRAGSHANTERING Antal årsarbetskrafter inom verksamheten har ökat något under 2017 jämfört med 2016, och betydligt i relation till antal årsarbetskrafter 2015. Ökningen på två år är 29 procent och avspeglar den ökning av anta-let stöd och bidrag som Boverket hanterar idag. Under 2017 har 70 procent av arbetsinsatsen lagts på ren bidragshantering medan 29 procent av tiden har gått till att ta fram kunskapsunderlag, exempelvis informat-ionsinsatser och utvärderingar. Kostnaden för verk-samheten har ökat med 38 procent mellan 2015 och 2017.

Tabell 20 Årsarbetskrafter och kostnader inom fokusområde Boende

Källa: Agresso

Verksamhetsområde åak tkr åak tkr åak tkrBidrag 24,9 -37 049 22,9 -31 481 17,8 -23 137

Svar på remiss 0,1 -60 1,0 -780 0,5 -427

Bidragshantering 17,5 -28 952 15,0 -23 277 12,3 -16 039

Tillsyn 0,0 -50 0,1 -139 0,5 -585


2017 2016 2015

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.11 BIDRAGSHANTERING 49

Tabell 21 Utbetalda bidragsbelopp 2017, per fokusområde

Bidrag Utbetalt belopp (mnkr)

Fokusområde Städer

Stöd till ickestatliga kulturlokaler 4,6

Stöd till allmänna samlingslokaler 46,7

Stöd till hållbara städer 0,9

Fokusområde Boende

Investeringsstöd till äldrebostäder 249,5

Stöd ordna bostad 0,8

Statligt stöd för att anordna och tillhandahålla hyresbostäder och bostäder för studerande 435,0

Statsbidrag för ökat bostadsbyggande 1 799,7

Stöd till renovering och energieffektivisering 70,1

Stöd till renovering av utomhusmiljöer 312,0

Stöd till omstrukturering av kommunala bostadsfö-retag 0

Fokusområde Byggnader

Stöd till upprustning av skolutemiljöer 50,2

Stöd till upprustning av skollokaler 109,0

Källa: Agresso för utbetalt belopp

1.11.1 Investeringsstöd till äldrebostäder

Tabell 22 Investeringsstöd till äldrebostäder 2017 2016 2015

Antal utbetal-ningar 46 56 60

Utbetalt belopp mnkr 249,5 268,8 263,3

Källa: Bidragssystemet Bofinc och för utbetalt belopp Agresso

De som har byggt särskilda boendeformer för äldre och/eller trygghetsbostäder för personer som har fyllt 70 år har kunnat få investeringsstöd. Stödet som läm-nas enligt förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m. är nu under avveckling och det går inte längre att ansöka om stöd. Det har förekommit utbetalningsansökningar till och med första halvåret 2017.

Den 15 november 2016 har ett nytt statligt stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre personer införts genom förordning (2016:848) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre personer. Stödet lämnas för ny- eller ombyggnad av särskilda boendeformer för äldre, för ny- eller om-byggnad av hyresbostäder för äldre personer på den

ordinarie bostadsmarknaden samt för anpassning av gemensamma utrymmen, i eller i anslutning till bygg-nad som upplåts med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Sedan stödet trädde i kraft har 223 ansökningar kommit in.

1.11.2 Upprustning av skollokaler

Tabell 23 Stöd till upprustning av skollokaler 2017 2016 2015

Antal utbetal-ningar 243 88 -3

Utbetalt belopp mnkr 109 50,7 1,7


Bidraget för upprustning av skollokaler infördes den 1 november 2015 och regleras i förordning (2015:552) om statsbidrag för upprustning av skollokaler och av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. Bidra-get lämnas för åtgärder som syftar till att ge elever en förbättrad lär- och arbetsmiljö och samtidigt minska lokalernas miljöpåverkan. Under året utvecklade Bo-verket en e-tjänst som gör det möjligt att ansöka elektroniskt. Boverket har även genomfört en informat-ionskampanj i syfte att nå ut till berörda målgrupper och för att få fler skolor att söka bidraget.

Under 2017 har totalt 227 ansökningar inkommit. Bo-verket har beviljat 162 ansökningar.

1.11.3 Upprustning av skolutemiljöer

Tabell 24 Stöd till upprustning av skolutemiljöer 2017 2016 2015

Antal utbetal-ningar 253 52 -

Utbetalt belopp mnkr 50,2 6,7 -


Bidraget för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem infördes den 1 juni 2016 och regleras i förordning (2015:552) om statsbidrag för upprustning av skollokaler och av utemiljöer vid sko-lor, förskolor och fritidshem. Bidrag kan lämnas för åtgärder i utemiljöer som syftar till att förbättra lärmil-jön, förbättra tryggheten eller främja fysisk aktivitet.

Under året genomfördes en informationskampanj för att få fler skolor att söka bidraget. Boverket har i sam-


arbete med Tankesmedjan Movium och Skolverket tagit fram en affisch och en checklista i syfte att inspi-rera till mer kreativa utemiljöer vid skolor och försko-lor. Boverket har under året även utvecklat en e-tjänst som gör det möjligt att ansöka elektroniskt.

Under 2017 har totalt 364 ansökningar inkommit. Bo-verket har beviljat 195 ansökningar.

1.11.4 Stöd till ickestatliga kulturlokaler

Tabell 25 Stöd till ickestatliga kulturlokaler 2017 2016 2015




Stöd till ickestatliga kulturlokaler infördes 1990 genom förordning (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler.

Till 2017 års beslutsomgång i februari 2017 kom sam-manlagt 46 ansökningar om stöd in, varav Boverket beviljade tio ansökningar, motsvarande cirka 9,7 mil-joner kronor.32

Ansökningsperioden var den 1 oktober 2015 till den 30 september 2016. För ansökningar som kommit in under perioden den 1 oktober 2016 till den 30 september 2017 fattas beslut av Samlingslokaldelegationen under februari 2018.

1.11.5 Stöd ordna bostad

Tabell 26 Stöd ordna bostad 2017 2016 2015




Boverket administrerar det statliga bidraget till kom-muner för hyresgarantier som kommunerna utfärdar med stöd av förordning (2007:623) om statligt bidrag 32 https://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/kulturlokaler---icke-statliga/tio-

kulturlokaler-far-bidrag-2017/ Hämtad 2018-01-29.

för kommunala hyresgarantier. Bidraget ska stimulera kommunerna att ge stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende, men som ändå har svårigheter att etablera sig på bostads-marknaden.

Under 2017 ansökte 16 kommuner om så kallad preli-minär tilldelning. Det finns inget krav på att en kom-mun ska ha ansökt om preliminär tilldelning för att Boverket ska kunna bevilja bidrag till kommunen. Tilldelningen innebär att Boverket reserverar en del av anslaget för kommunens räkning. Utbetalning av bi-draget sker först när kommunen har redovisat utställda hyresgarantier och ansökt om bidrag.

Kommunerna redovisar utfärdade hyresgarantier och ansöker om bidrag fyra gånger per år. Under 2017 beviljade Boverket bidrag för 305 garantier till 14 kommuner. Detta medförde utbetalningar på cirka 0,76 miljoner kronor.

1.11.6 Stöd till allmänna samlingslokaler

Tabell 27 Stöd till allmänna samlingslokaler 2017 2016 2015

Antal utbetalningar 135 70 132


- varav investeringsbidrag 24 22,2 19,8

- varav bidrag för verksamhetsutveckling 22.0 8,3 8,8


INVESTERINGSBIDRAG Stöd lämnas enligt förordning (2016:1367) om statsbi-drag till allmänna samlingslokaler, som trädde ikraft den 1 februari 2017. Den upphävda förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler gäller därför för de ansökningar som inkommit till beslutsomgången den 25 maj 2017 då Boverket förde-lade cirka 27,2 miljoner kronor. Intresset för stödet är fortfarande stort och av 221 inkomna ansökningar beviljades 97 samlingslokaler statsbidrag varav 47 är tillgänglighetsåtgärder. Det totala anslaget för statsbi-drag till allmänna samlingslokaler är 28,4 miljoner kronor men administrativa kostnader på 1,5 miljoner kronor ska även inkluderas i statsbidraget.

Fokus har flyttats till att prioritera de ansökningar som gäller allmänna samlingslokaler i socioekonomiskt utsatta bostadsområden, främst i storstäderna, och

https://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/kulturlokaler---icke-statliga/tio-kulturlokaler-far-bidrag-2017/

https://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/kulturlokaler---icke-statliga/tio-kulturlokaler-far-bidrag-2017/


lokaler för ungdomar. Sista ansökningsdag har ändrats från den 31 december till den 1 december.

Boverket har i rapporten Uppföljning av investe-ringsbidraget till allmänna samlingslokaler (rapport 2017: 10, dnr 1238/2016) beskrivit hur fördelningen av investeringsbidraget åren 2005–2016 sett ut. Söktryck-et har varit högt under hela perioden och visar på att endast en liten andel av bidragsmedlen under denna period gått till samlingslokaler i storstäder och socioe-konomiskt utsatta stadsdelar och bostadsområden. Dessa grupper är numera prioriterade i medelsfördel-ningen med anledning av den nya bidragsförordning-en.33

BIDRAG FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Anslaget till verksamhetsutvecklingsbidraget har ökat, från förra årets 8,8 miljoner kronor till 23,8 miljoner kronor.34

Av årets anslag har 5 miljoner kronor fördelats till riksorganisationerna för organisationernas allmänna utvecklings-, informations- och rådgivningsarbete och för respektive organisations arbete i anslutning till ansökningar om statligt stöd.

Till beslutsomgången avseende verksamhetsutveckl-ingsbidraget till allmänna samlingslokaler för 2017 kom sammanlagt 71 ansökningar om stöd in till Bover-ket, varav 26 ansökningar, motsvarande 23,8 miljoner kronor, beviljades. Boverket beslutade om stöd vid ett tillfälle under 2017. Ansökningsperiod var den 1 sep-tember 2016 till den 31 augusti 2017. Antalet ansök-ningar har ökat jämfört med för 2016.

Vid beslutstillfället har prioriteringar gjorts enligt för-ordningen om statsbidrag till allmänna samlingslokaler med fokus på allmänna samlingslokaler i socioekono-miskt utsatta bostadsområden, främst i storstäderna, och lokaler för ungdomar.

33 http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-

boverket/publikationer/2017/uppfoljning-av-investeringsbidraget--till-allmanna-

samlingslokaler/ Hämtad 2018-01-29.

34 https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18104 Hämtad

2018-01-29.

1.11.7 Stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag

INSTRUKTIONEN § 3.7 Tabell 28 Stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag 2017 2016 2015


Utbetalt belopp mnkr 0 -1,5 * 6,0

Källa: x och för utbetalt belopp Agresso *Utbetalt belopp minus återbetalning

Stödet till omstrukturering av de kommunala bostads-företagen, enligt förordning (2002:664) om statligt stöd för vissa kommunala åtaganden för boendet, är avsett att ge dessa företag långsiktigt hållbara ekonomiska förutsättningar för en kostnadseffektiv bostadsförvalt-ning som är anpassad till den förväntade befolknings-utvecklingen. Boverket kan också medverka till att kommunala borgensåtaganden för lån till bostadsrätts-föreningar kan avvecklas. Något stöd i form av nya garantier för avlyft av kommunala borgensåtaganden har inte lämnats sedan år 2002.

Vid årsskiftet 2017/2018 återstår tre avtal. Statens totala utestående åtaganden enligt dessa avtal uppgår till cirka 10,6 miljoner kronor. Inga utbetalningar för avvecklingskostnader har betalats ut 2017.

1.11.8 Innovativt byggande

Tabell 29 Innovativt byggande 2017 2016 2015




Företag, kommuner med flera har kunnat söka stöd till åtgärder som främjar ett innovativt byggande för att öka utbudet av bostäder för unga. Stöd lämnas enligt förordning (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga, och sista datum att ansöka var den 1 augusti 2015. Stöd omfattar en åtgärd som inne-bär utveckling eller användning av en ny eller väsent-ligt förbättrad vara, tjänst eller process.

http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2017/uppfoljning-av-investeringsbidraget--till-allmanna-samlingslokaler/



https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18104


1.11.9 Statsbidrag för ökat bostadsbyggande

Tabell 30 Statsbidrag för ökat bostadsbyggande 2017 2016 2015

Antal utbetal-ningar 199 111 ---

Utbetalt belopp mnkr 1 799,7 1 849,0 ---


Boverket beslutar om bidrag enligt förordning (2016:364) om statsbidrag till kommuner för ökat bo-stadsbyggande. Det totala bidraget för 2017 är på cirka 1,8 miljarder kronor. Det har kommit in ansök-ningar från 204 kommuner. Boverket har beslutat att 199 av de kommuner som ansökt uppfyller villkoren för bidraget och ska få del av detta. Fördelningen per kommungrupp enligt SKL:s indelning enligt tabell nedan.

Tabell 31 Fördelning av statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande, per kommungrupp

Kommungrupp enl SKL 2018

Bev

iljat

bel

opp

mnk

r

Ingå

ende

ant

al k

omm

uner

i gr

uppe

n

Bev

iljad

e an

sökn

inga

r, an

tal

inom

gru

ppen

A1 Storstäder 388,9 3 3

A2 Pendlingskommun nära storstad 369,9 43 37

B3 Större stad 551,7 21 21

B4 Pendlingskommun nära större stad 113,8 52 37

B5 Lågpendlingskommun nära större stad 57 35 18

C6 Mindre stad/tätort 210,4 29 27

C7 Pendlingskommun till mindre tätort 47,0 52 30

C8 Landsbygdskommun, ej nära större stad 30,8 40 18

C9 Landsbygdskommun med besöks-näring 30,1 15 8

Summa: 1 800 290 199


1.11.10 Renovering och energieffektivisering

Tabell 32 Renovering och energieffektivisering 2017 2016 2015


Utbetalt belopp mnkr 70,9 0 ---


Boverket administrerar stödet för renovering och ener-gieffektivisering enligt förordning (2016:837) om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bo-stadsområden. Stödet handläggs av länsstyrelsen. Stö-det började gälla den 1 oktober 2016. Under 2017 har det inkommit 93 ansökningar. På Boverkets webbplats finns ansökningsblankett, informationsbroschyr om stödet, en sökfunktion som ger svar på om en specifik fastighet eller adress ligger i ett bostadsområde med socioekonomiska utmaningar enligt förordningen samt en kalkylator för beräkning av stödet.

1.11.11 Renovering av utomhusmiljöer

Tabell 33 Renovering av utomhusmiljöer 2017 2016 2015


Utbetalt belopp mnkr 311,9 148,4 ---


Boverket beslutar om stöd till utemiljöer i bostadsom-råden med socioekonomiska utmaningar enligt förord-ning (2016:398) om stöd till utemiljöer i vissa bostads-områden. Stöd lämnas för att åstadkomma utemiljöer som stimulerar till aktivitet och social gemenskap och för att bevara eller utveckla ett bostadsområdes gestalt-ning. Stödmottagarnas åtgärder ska på ett varaktigt sätt bidra till attraktiva, funktionella, jämställda och trygga utemiljöer.

Under 2017 har det hållits två sökomgångar där det totalt inkommit 278 ansökningar. Boverket har beviljat 180 ansökningar motsvarande 417 miljoner kronor.


1.11.12 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande

Tabell 34 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 2017 2016 2015


Utbetalt belopp mnkr 435 0 ---


Under 2016 infördes ett tidsbegränsat stöd för anord-nande av hyresbostäder och bostäder för studerande enligt förordning (2016:880) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla hyresbostäder och bostäder för studerande. Senaste dag för att lämna in en ansökan om stöd för det tidsbegränsade stödet var den 28 febru-ari 2017. Det tidsbegränsade stödet gäller för bostäder som påbörjats tidigast den 25 mars 2015 och senast den 28 februari 2017. För detta stöd har 112 ansökningar för byggande av hyresbostäder samt 31 ansökningar för byggande av studentbostäder inkommit.

Den 1 januari 2017 infördes ett långsiktigt investe-ringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande enligt förordningen (2016:881) om statligt investe-ringsstöd för hyresbostäder och bostäder för stu-derande. Sedan stödet trädde i kraft har 268 ansökning-ar för byggande av hyresbostäder och 26 ansökningar för byggande av studentbostäder kommit in.

1.11.13 Stöd till Hållbara städer

Tabell 35 Stöd till Hållbara städer 2017 2016 2015


Utbetalt belopp mnkr 2,1 4,2 -8,2 *

Källa: Bidragssystemet Bofinc och för utbetalt belopp Agresso * Utbetalt belopp minus återkrav.

Stöd lämnas enligt förordning (2008:1407) om statligt stöd för hållbara städer. Under året har redovisningen från de sista kvarvarande projekten godkänts och slut-lig utbetalning har skett för dessa. Utbetalningen av stöd har avslutats.

Under året har Boverket hållit projektwebben uppdate-rad och deltagit i Plattformens arbete med samordning av information av nya stöd samt av metoder för utvär-dering av stöd.

1.11.14 Internrevisionens granskning av stöd och bidrag

Eftersom Boverket ansvarar för att ansenliga belopp årligen betalas ut finns det grund för intern granskning och att myndigheten kontinuerligt förbättrar sig vad gäller rutiner och kvalitetssäkring. Därför har Bover-kets internrevisor under sommaren 2017 genomfört en granskning ”Stöd och bidrag – Kommunbonus ” (dnr 5691/2017) av myndighetens hantering under år 2016 av den så kallade kommunbonusen enligt förordning (2016:364) om statsbidrag till kommuner för ökat bo-stadsbyggande. Granskningen har inte på visat några felaktigheter i hanteringen, men däremot föranlett indikationer på sårbarheter och att myndigheten behö-ver ytterligare stärka sin hantering av stöd och bidrags-verksamheten. Kommunbonusen utgör endast ett av de stöd bland andra, som Boverket ansvarar för men granskningen visar att det krävs mer arbete för att säkra rutiner och en effektiv hantering. Granskningen visar också att det är viktigt att Boverket över tid säkerställer att det finns kompetenser som svarar mot arbetsuppgiften. Med anledning av iakttagelserna har internrevisionen lämnat rekommendationer vars syfte är att stärka den interna styrningen och kontrollen, åtgärder som Boverket be-höver arbeta med framöver.

54 2 FINANSIELL REDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET

2 Finansiell redovisning 2.1 Resultaträkning

Resultaträkning (tkr)

not 2017 2016

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 1 260 879 247 663

Intäkter i garantiverksamhet 2 -88 749 8 052

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 3 665 1 509

Intäkter av bidrag 4 9 900 6 493

Finansiella intäkter 5 91 192

Summa Verksamhetens intäkter 182 787 263 911

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 6 -173 134 -170 863

Kostnader för lokaler -13 618 -13 936

Kostnader i garantiverksamhet 7 26 524 75 062

Övriga driftskostnader -88 174 -73 076

Finansiella kostnader 8 -11 710 -11 176

Avskrivningar -3 960 -3 672

Summa Verksamhetens kostnader -264 071 -197 660

Verksamhetsutfall -81 284 66 250

Uppbördsverksamhet

Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 9 466 254

Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -466 -254

Saldo Uppbördsverksamhet 0 0

Transfereringar

Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 3 081 026 2 385 333

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 10 241 095 141 826

Lämnade bidrag 11 -3 322 121 -2 527 159

Saldo Transfereringar 0 0

Årets kapitalförändring 12 -81 284 66 250

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 2 FINANSIELL REDOVISNING 55

2.2 Balansräkning

Balansräkning (tkr)

not 2017-12-31 2016-12-31

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar 13Balanserade utgifter för utveckling 3 508 4 721Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 2 004 1 625

Summa Immateriella anläggningstillgångar 5 512 6 346

Materiella anläggningstillgångar 14Förbättringsutgifter på annans fastighet 217 379Maskiner, inventarier, installationer m.m. 1 405 1 954

Summa Materiella anläggningstillgångar 1 622 2 333

Finansiella anläggningstillgångar 15Andra långfristiga fordringar 28 847 15 005

Summa Finansiella anläggningstillgångar 28 847 15 005

Kortfristiga fordringarKundfordringar 190 473Fordringar hos andra myndigheter 8 133 5 668Övriga kortfristiga fordringar 4 4

Summa Fordringar 8 327 6 144

Periodavgränsningsposter 16Förutbetalda kostnader 4 166 3 941Upplupna bidragsintäkter 563 21

Summa Periodavgränsningsposter 4 730 3 962

Avräkning med statsverketAvräkning med statsverket 17 698 523 345 292

Summa Avräkning med statsverket 698 523 345 292

Kassa och bankBehållning räntekonto i Riksgäldskontoret 90 155 81 115Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret 2 239 727 2 215 655

Summa Kassa och bank 2 329 882 2 296 769

SUMMA TILLGÅNGAR 3 077 444 2 675 851

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital 18Balanserad kapitalförändring 2 230 560 2 164 309Kapitalförändring enligt resultaträkningen -81 284 66 250

Summa Myndighetskapital 2 149 276 2 230 560

Avsättningar 19Övriga avsättningar 161 248 38 245

Summa Avsättningar 161 248 38 245

Skulder m.m.Lån i Riksgäldskontoret 20 6 618 8 380Övriga krediter i Riksgäldskontoret 21 0 110Kortfristiga skulder till andra myndigheter 6 903 6 815Leverantörsskulder 26 094 20 059Övriga kortfristiga skulder 22 3 069 2 922

Summa Skulder m.m. 42 684 38 287

PeriodavgränsningsposterUpplupna kostnader 23 14 814 14 583Oförbrukade bidrag 24 709 422 354 125Övriga förutbetalda intäkter 25 0 53

Summa Periodavgränsningsposter 724 236 368 760

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 3 077 444 2 675 851

Ansvarsförbindelser inga inga


2.3 Anslagsredovisning Anslagsredovisning (tkr)

Redovisning mot anslag, se not 25

Anslag (ramanslag)Ingående

överförings-belopp

Årets tilldelning

enl. regl.brev

Omdis-ponerat anslags-belopp

IndragningTotalt

disponibelt belopp

Utgifter1/1 - 31/12

2017

Utgående överförings-

belopp

9 4:5 ap 10 Invstöd. äldreområdet 29 229 295 500 -29 229 295 500 -250 194 45 306

16 1:15 ap 1 Upprustning av skollokaler 270 206 330 000 -270 206 330 000 -111 019 218 981

16 1:15 ap 2 Upprustning av utemiljöer 150 000 150 000 -51 242 98 758

Summa utgiftsområde 16 270 206 480 000 -270 206 480 000 -162 261 317 739

17 1:5 ap 1 Icke-statliga kulturlokaler 1 375 9 851 -1 080 10 147 -4 845 5 301

17 13:2 ap 4 Allmänna samlingslokaler 28 28 382 -28 28 382 -25 205 3 177

17 13:2 ap 5 Verksamhetsutveckling 210 23 782 -210 23 782 -23 707 75

Summa utgiftsområde 17 1 613 62 015 -1 318 62 311 -53 757 8 553

18 1:1 ap 3 Bostadspolitisk utveckl. - del till Boverket 21 250 -21 250 -250 0

18 1:2 ap 1 Omstrukt komm bostadsföretag 100 953 99 500 -100 953 99 500 99 500

18 1:3 ap 1 Stöd ordna bostad 42 185 43 000 -42 185 43 000 -760 42 240

18 1:4 ap 1 Förvaltningskostnader 981 193 722 194 703 -195 342 -639

18 1:4 ap 2 Nat. infocentrum hållbart byggande 10 000 10 000 -3 500 6 500

18 1:4 ap 5 Eurokoder och standarder 1 085 7 000 -875 7 210 -6 062 1 148

18 1:4 ap 7 Marknadskontroll 7 000 7 000 -6 777 223

18 1:4 ap 9 Byggproduktförordningen 63 2 000 -3 2 060 -2 060

18 1:4 ap 10 PBL kompetensinsatser 15 000 15 000 -15 000 0

18 1:4 ap 1 (2015) Innovativt byggande 4 429 4 429 -2 041 2 388

18 1:6 ap 1 (2016) Radonåtgärder 3 000 -3 000

18 1:10 ap 1 (2015) Utveckling strandnära lägen 278 -278

18 1:11 ap 1 (2016) Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer 958 -958

18 1:7 ap 1 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus 799 157 778 000 -300 000 -799 157 478 000 -71 827 406 173

18 1:7 ap 2 Stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden 49 473 200 000 300 000 -49 473 500 000 -315 417 184 583

18 1:8 ap 1 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande 1 800 000 1 800 000 -1 799 991 9

18 1:9 ap 3 Invstöd för anordn. av hyresbostäder och bostäder för studerande 2 176 819 2 678 000 -2 176 819 2 678 000 -440 510 2 237 490

Summa utgiftsområde 18 3 179 403 5 823 472 10 000 -3 173 722 5 839 152 -2 859 537 2 979 616

Utgiftsområde 9Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområde 16Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområde 17Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområde 18Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik


Anslag (ramanslag)Ingående

överförings-belopp

Årets tilldelning

enl. regl.brev

Omdis-ponerat anslags-belopp

IndragningTotalt

disponibelt belopp

Utgifter1/1 - 31/12

2017

Utgående överförings-

belopp

Utgiftsområde 20Allmän miljö- och naturvård

20 1:14 ap 1 Hållbara städer 10 893 4 500 -8 393 7 000 -3 545 3 455

Utgiftsområde 21Energi

21 1:2 ap 4 Byggnaders energiprestanda 157 13 000 -157 13 000 -13 000

Summa Anslag 3 491 501 6 678 487 10 000 -3 483 025 6 696 963 -3 342 294 3 354 669

Redovisning mot inkomsttitlar, se not 9

Inkomsttitel Inkomster

466

Summa inkomsttitlar 466

Redovisning mot bemyndiganden, se not 26

2018 2019 2020 2021-

9 4:5 ap 10 Invstöd. äldreområdet 513 000 93 526 410 065 300 000 110 065

16 1:15 ap 1 Upprustning av skollokaler 480 000 107 564 203 616 203 616

16 1:15 ap 2 Upprustning av utemiljöer 200 000 84 882 84 882

17 1:5 ap 1 Icke-statliga kulturlokaler 9 000 6 944 8 401 3 500 4 901

17 13:2 ap 4 Allmänna samlingslokaler 30 000 27 398 27 976 19 820 8 156

17 13:2 ap 5 Verksamhetsutveckling 14 000 6 237 1 355 4 882

18 1:2 ap 1 Omstrukt komm bostadsföretag 43 000 10 620 10 620 9 500 1 120

18 1:7 ap 1 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus 180 000 59 606 59 606

18 1:7 ap 2 Stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden 220 000 49 575 152 951 72 759 80 192

18 1:9 ap 3 Invstöd för anordn. av hyresbostäder och bostäder för studerande 3 000 000 799 1 992 829 1 500 000 492 829

Totalt 4 689 000 296 426 2 957 183 2 245 538 701 025 9 500 1 120

Utestående åtagandensfördelning per årAnslag

Tilldelade bemyndig-

anden

Ingående åtaganden

Utestående åtaganden

Övriga inkomster, 2811 113


Anslagsredovisning (forts.)

Finansiella villkor

Anslag Villkor Utfall

500 307

2 000 400

2 000 2 000

1 000 1 000

296

200 200

2 554

1 170 1 170

750 749

1 000 926

4 980 4 980

5 812 639

6 000

15 000

210

210

60

450

1 168

1 000 964

3 500 3 500

500 291

6 000 5 484

2 500 1 429

650

Disponibel låneram.

20 1:14 ap 1 Hållbara städer

Disponibel anslagskredit.


18 1:9 ap 3 Invstöd för anordn. av hyresbostäder och bostäder för studerande

6 000 tkr får användas för Boverkets merkostnader för att administrera anslaget.

18 1:8 ap 1 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande

500 tkr får användas för Boverkets merkostnader för att administrera anslaget.

18 1:7 ap 1 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus


18 1:7 ap 2 Stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden


Högst 2 500 tkr får användas för adm, dokumentation och utvärdering av stödet.

21 1:2 ap 4 Byggnaders energiprestanda

Anslaget får användas för Boverkets merkostnader för att administrera anslaget.

4 980 tkr får lämnas som bidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets hus och parker samtRiksföreningen Våra Gårdar.

Högst 1 000 tkr får användas för informationsinsatser.

Högst 1 170 tkr får användas för administrativa kostnader.

17 13:2 ap 5 Verksamhetsutveckling

18 1:4 ap 1 (2015) Innovativt byggande

Högst 750 tkr får användas för administrativa kostnader.

18 1:4 ap 1 Förvaltningskostnader


Disponibel räntekontokredit.


18 1:4 ap 10 PBL kompetensinsatser


18 1:4 ap 7 Marknadskontroll

18 1:4 ap 5 Eurokoder och standarder


18 1:4 ap 9 Byggproduktförordningen


17 1:5 ap 1 Icke-statliga kulturlokaler

16 1:15 ap 1 Upprustning av skollokaler



500 tkr får användas för Boverkets arbete med stödförordningarna.

16 1:15 ap 2 Upprustning av utemiljöer


Finansiella villkor

17 13:2 ap 4 Allmänna samlingslokaler

Högst 2 000 tkr får användas för länsstyrelsernas kostnader.

Högst 200 tkr får användas för administrativa kostnader.

9 4:5 ap 10 Invstöd. äldreområdet


2.4 Tilläggsupplysningar och noter

Allmänt

Avgiftsintäkter

Likvida medel/betalningar

Värdering av fordringar och skulder

Periodavgränsningsposter

Värdering av anläggningstillgångar

5 år

5 år

3 år

5 år

3 år

5 år

5 år

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro (%) 2017 2016

Totalt 4,0 2,9

- 29 år 2,1 1,1

30 - 49 år 5,1 3,4

50 år - 3,1 2,6

Kvinnor 5,1 3,6

Män 2,2 1,7

Långtidssjukfrånvaro i förhållande till total sjukfrånvaro(60 dagar eller mer)

59,5 34,3

Tilläggsupplysningar och noter (tkr)

Upplysningar för jämförelseändamål

Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag förutom vad gäller resultaträkningens uppställningsform. Intäkter och kostnader i garantiverksamhet har fått egna poster och dess belopp har dragits bort från posterna Intäkter av avgifter och andra ersättningar respektive Övriga driftkostnader . Beloppen är inte justerade efter tusenkronorsavrundning.

Enligt regeringsbeslut N95/2193 den 30 november 1995 bemyndigar regeringen Boverket att ta ut avgifter för sådana varor och tjänster som avses i 4 § första stycket avgiftsförordningen utan hinder av andra stycket samma paragraf.Garantiverksamheten regleras av Förordning om utlåning och garantier (2011:211). Intäkterna disponeras av Boverket.

Övriga programvaror

Förbättringsutgifter annans fastighet

Datorer

Egenutvecklade IT-system bokförs som immateriella anläggningstillgångar om anskaffningsvärdet uppgår till minst 500 tkr.

Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften uppgår till minst 250 tkr.

Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Programvara GIS (enl. EU:s avskrivningsregler)

Egenutvecklade programvaror (IT-system)

Från och med årsredovisningen för 2017 gäller nya regler för hur myndigheter bör redovisa garantier. För Boverkets del innebär det i stort att en post för ej ännu fakturerade garantiavgifter, premier, har lagts till under Andra långfristiga fordringar i balansräkningen. I resultaträkningen har förändringar av avsättningar för garantier flyttats från Kostnader i garantiverksamhet till Intäkter i garantiverksamhet och tidigare avsättningar upplösts. Aktuella jämförelseposter för 2016 har räknats om så som om regelförändringen införts redan 2016.

Boverket har två betalningsflöden, räntebärande och icke räntebärande. Anslagsposterna inom anslaget1:4 Boverket för utgiftsområde 18 är räntebärande. Övriga anslag är icke räntebärande.

Värdering av fordringar och skulder görs till bokfört belopp. Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Som periodavgränsningspost bokförs belopp på minst 50 tkr.

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 25 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar.

Objekt som har ett naturligt samband och vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till minst 25 tkr klassificeras även de som en anläggningstillgång.

Maskiner och Bilar

Möbler


(tkr)

Janna Valik, GD ( - 28/2) 411

Susann Bard, tf GD (1/3 - 30/6) 889

Anders Sjelvgren, GD (1/7 - ) 617

Said Elmi 5

Catharina Elmsäter-Svärd (1/10 - )- Styrelseledamot i AB Elmsäter i Enhörna- Styrelseledamot i Catena AB- Styrelseledamot i Railcare Group AB- Styrelseledamot i SSK Arena AB- Styrelseledamot i SSK Marknad AB- Styrelseledamot i Sveriges Byggindustrier Service AB

Cecilia Fahlberg ( - 30/9)- Styrelseledamot i Alecta AB

Reinhold Lennebo 5- Styrelseledamot i Motionsidrottens Servicebolag i Stockholm AB

Marie Linder 3- Styrelseordförande i Boinstitutet i Sverige AB

Johan Löfstrand

Ola Månsson ( - 30/9) 3- Rådsledamot i Länsstyrelsen i Stockholms läns insynsråd- Styrelseordförande i Byggnadsföreningens Förvaltnings AB- Styrelseordförande i Tidskriften Byggmästaren AB- Styrelseordförande i Tidningen Byggindustrin AB

Lena Neij 2

Eva Nygren 2- Styrelseledamot Tyrens AB- Styrelseledamot i Troax Group AB- Styrelseledamot i Nobelhuset AB - Styrelseledamot i Nye Veier AS- Styrelseledamot i Kvarkenhamnar AB

Tobias Olsson 5

Caroline Szyber 3- Rådsledamot i Kronofogdemyndighetens insynsråd

Anne-Marie Qvarfort 5- Rådsledamot i Myndigheten för yrkeshögskolans insynsråd

- Styrelseledamot i Lantmäteriet

- Styrelseledamot i Ellevio AB- Styrelseledamot i Ellevio Holding 1 AB- Styrelseledamot i Ellevio Holding 2 AB- Styrelseledamot i Ellevio Holding 3 AB- Styrelseledamot i Ellevio Holding 4 AB- Tälje Event AB

- Styrelseordförande i Fahlberg Pihlgren AB

- Styrelseledamot i JM AB- Styrelseledamot i Ballingslöv International AB- Styrelseordförande i Brandkonsulten AB- Styrelseledamot i Uponor OY

- Rådsledamot i Domstolsverkets insynsråd

- Rådsledamot i Datainspektionens insynsråd

- Stryrelseordförande i AB Frijo - Styrelseordförande i AB Novitas- Styrelseordförande i AB Svensk byggtjänst

- Rådsledamot i Länsstyrelsen i Östergötlands insynsråd

- Styrelseledamot i Sveriges Arktekters ArkitektService AB

Uppgifter om rådsledamöter och ledande befattningshavare

Utbetald ersättning till rådsledamöter och ledande befattningshavare samt uppgift om uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller i svenska eller utländska aktiebolag, enligt 7 kapitlet 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag.

- Rådsledamot i Naturvårdsverkets insynsråd

- Styrelseledamot i Svea Byggkontroll AB

- Styrelseledamot i Fonus AS

- Styrelseledamot i Building Green in Sweden AB


2017 2016

Redovisat mot anslag under året enligt anslagsutfall 261 269 248 095

Anslagsavräknad semesterlöneskuld intjänad t o m 2008 -389 -432

Summa anslag 260 879 247 663

2017 2016

Fakturerade garantiavgifter/premier 42 533 28 471

- varav riskpremie 30 940 20 063

Ofakturerade garantiavgifter/premier 23 818 8 150

Återvunna förluster 4 205 6 643

Förändring av risker i garantier -159 357 -36 537

Periodisering garantiavgifter/premier 53 1 325

Summa intäkter i garantiverksamhet -88 748 8 052

2017 2016

Enligt 4 § avgiftsförordningen

Försäljning av publikationer 282 593

Kurs- och konferensavgifter 131 494

Konsultuppdrag 4 15

417 1 102

Övriga intäkter

Övrigt 248 407

Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar 665 1 509

2017 2016

Statliga myndigheter 9 334 6 346

Övriga 567 148

Summa intäkter av bidrag 9 900 6 493

2017 2016

Ränteintäkter avseende räntekonto i Riksgäldskontoret 1 0

Ränteintäkter avseende lån i Riksgäldskontoret 39 39

Övriga finansiella intäkter 52 153

Summa finansiella intäkter 91 192

Not 2 Intäkter i garantiverksamhet

De högre intäkterna avseende Fakturerade garantiavgifter/premier beror på att garantier under byggtiden, som generellt har en högre avgift, har ökat.Intäktsminskningen av Förändring av risker i garantier beror till störst del på att modellen för att beräkna förväntad förlust har ändrats till att vara samma för samtliga garantityper, exklusive egna hem. Garantitypen Avlösen kommunal borgen står för huvuddelen av intäktsminskningen.

Publikationsförsäljningen fortsätter att minska då publikationerna finns tillgängliga i pdf-format.Under året så har en konferens administrerats av ett externt företag, vilket inneburit att både intäkter och kostnader har minskat för aktuell konferens.

Not 3 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Not 4 Intäkter av bidrag

Ökningen beror främst på uppdrag om Nära noll energi, Automatiserade bygglov, Undantag från krav på bygglov samt Webbplats för utländska byggföretag.

Not 1 Intäkter av anslag

Anslagsavräkning av semesterlöneskuld intjänad till och med 2008 är gjord enligt övergångsbestämmelsen till 12 § anslagsförordningen.

Not 5 Finansiella intäkter


2017 2016

Boverkets lönekostnader -111 343 -110 727- varav arvoderade -158 -155

Övriga personalkostnader samt avgifter enligt lag och avtal -61 791 -60 136

Summa kostnader för personal -173 134 -170 863

2017 2016

Infrianden/skadeersättningar -37Förändring avsättningar 28 387 80 117Förändring skade- och regressfordringar -4 168 -4 515Konstaterade förluster -2 548 -4 041

Förändring befarade förluster 4 890 3 501

- varav återförd nedskrivning vid konstaterad förlust 2 554 3 925

Summa kostnader i garantiverksamhet 26 524 75 062

2017 2016

Räntekostnader avseende räntekonto i Riksgäldskontoret -11 703 -11 141Övriga räntekostnader -5 -11Övriga finansiella kostnader -2 -24

Summa finansiella kostnader -11 710 -11 176

2017 2016

Återkrav av bidrag där anslaget är avslutat 466 169Inbetalt vite avseende ej utförd energideklaration 85

Summa intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 466 254

2017 2016

Statliga myndigheter -928 -5 672

Kommuner, landsting och regioner -2 043 218 -1 967 472

Ideella organisationer och stiftelser -76 140 -57 781

Privata företag -641 020 -153 248

Enskilda personer -102 260 -71 244

Allmännyttan -458 555 -271 742

Summa lämnade bidrag -3 322 121 -2 527 159

2017 2016

Avgiftsfinansierad verksamhet

Förvärvsgarantier 101 1

-81 385 66 249

Summa årets kapitalförändring -81 284 66 250

Kreditgarantier för ny- och ombyggnad, inkl Avlösen av kommunal borgen

Not 6 Kostnader för personal

Not 12 Årets kapitalförändring

Not 7 Kostnader i garantiverksamhet

Förändringen av avsättningar är upplöst och återfinns under Intäkter i garantiverksamhet .

Återkrav av bidrag där anslaget är avslutat avser i huvudsak stöd till utvecklingsprojekt för jämställda miljöer i städer och tätorter samt till en mindre del radonbidrag.

Not 10 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag

Statens energimyndighets solcellsstöd utbetalades med 238 482 tkr 2016 jämfört med 138 924 tkr 2016.

Not 11 Lämnade bidrag

Not 8 Finansiella kostnader

Not 9 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras


2017-12-31 2016-12-31

Balanserade utgifter för utveckling

Ingående anskaffningsvärde 17 030 15 274

Tillkommande tillgångar 434 1 757

Ackumulerat anskaffningsvärde 17 464 17 030

Ingående avskrivningar -12 309 -10 945

Årets avskrivningar -1 648 -1 364

Ackumulerade avskrivningar -13 957 -12 309

Bokfört värde 3 508 4 721

Rättigheter och andra immateriellla tillgångar


Tillkommande tillgångar 1 426 1 154

Utrangering och försäljning -850



Årets avskrivningar -1 047 -592

Utrangering och försäljning 850



2017-12-31 2016-12-31

Förbättringsutgifter på annans fastighet




Årets avskrivningar -161 -495


Bokfört värde 217 379

Maskiner, inventarier, installationer m.m.


Tillkommande tillgångar 555 77

Utrangering och försäljning -113 -85Ackumulerat anskaffningsvärde 16 382 15 940


Årets avskrivningar -1 104 -1 221

Utrangering och försäljning 113 85



2017-12-31 2016-12-31

Ofakturerade garantiavgifter/premier 23 818 8 150- varav förväntas regleras nästa år 13 920 1 564

Regress Kreditgarantier, ack värde 133 445 144 129Regress Kreditgarantier, utbetalningar 37Regress Kreditgarantier, återbetalningar -4 205 -6 643Regress Kreditgarantier, avskrivning -2 548 -4 041Regress Kreditgarantier, värdereglering -121 700 -126 590


Not 13 Immateriella anläggningstillgångar

Not 14 Materiella anläggningstillgångar

Not 15 Finansiella anläggningstillgångar


2017-12-31 2016-12-31

Förutbetalda hyror 1 283 1 223Övriga förutbetalda kostnader 2 883 2 717

Förutbetalda kostnader 4 166 3 941

Upplupna bidragsintäkter 563 21


2017-12-31 2016-12-31

Uppbörd

Redovisat mot inkomsttitel -466 -254Uppbördsmedel som betalats i icke räntebärande flöde 466 254

Fordringar avseende uppbörd

Anslag i icke räntebärande flöde

Ingående balans 1 673 3 511

Redovisat mot anslag 3 113 554 2 414 146Transfereringar m.m. som betalats i icke räntebärande flöde -3 113 447 -2 415 983

Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde 1 780 1 673

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans -2 129 -7 912

Redovisat mot anslag 228 740 219 283Anslagsmedel som tillförts räntekonto -234 722 -215 419Återbetalning av anslagsmedel 878 1 919

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -7 233 -2 129


Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -389 -432

1 451 1 840

Övriga fordringar på statens centralkonto


Inbetalningar i icke räntebärande flöde 612 973 331 636Utbetalningar i icke räntebärande flöde -3 367 336 -2 556 346Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar 3 112 981 2 415 729

Övriga fordringar på statens centralkonto 702 524 343 908

Summa Avräkning med statsverket 698 523 345 292

Förändring av myndighetskapitalet

Balanserad

kapitalförändring,

avgiftsbelagd

verksamhet

Kapitalförändring

enligt

resultaträkningen

Summa

Utgående balans 2016 2 164 309 66 250 2 230 560

Ingående balans 2017 2 164 309 66 250 2 230 560

Föregående års kapitalförändring 66 250 -66 250

Årets kapitalförändring -81 284 -81 284

Summa årets förändring 66 250 -147 534 -81 284

Utgående balans 2017 2 230 560 -81 284 2 149 276

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag

Not 18 Myndighetskapital

Not 17 Avräkning med statsverket

Skulden till Statens energimyndighet avseende erhållna bidrag för transferering av solcellsstöd var 699 029 tkr den 31/12 2017 och 339 247 tkr den 31/12 2016.

Not 16 Periodavgränsningsposter

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag


2017-12-31 2016-12-31

Avsättningar för garantier

Risker som kan finansieras av garantiavgifter 154 259 29 780Kvardröjande risker 5 098 6 757

Utgående avsättningar för garantier 159 357 36 537

Ingående avsättning kompetensåtgärder 1 708 1 475Årets avsättning 333 333Årets upplösning -150 -100

Utgående avsättning kompetensåtgärder 1 891 1 708

Övriga avsättningar 161 248 38 245

2017-12-31 2016-12-31

Beviljad låneram 15 000 15 000


Årets nya lån 2 198 2 690

Årets amorteringar -3 960 -3 672

Utnyttjad låneram 6 618 8 380

2017-12-31 2016-12-31

Personalens källskatt 3 041 2 919Övriga skulder 28 3

Summa Övriga kortfristiga skulder 3 069 2 922

2017-12-31 2016-12-31

Upplupna löner och semesterlöneskuld samt avgifter enligt lag och avtal 14 369 13 872Övriga upplupna kostnader 445 711

Summa Upplupna kostnader 14 814 14 583

2017-12-31 2016-12-31

Bidrag från andra myndigheter 708 999 353 494- varav beräknas tas i anspråk

inom tre månader 1 344 105 784inom ett år 187 747 136 513inom ett till tre år 296 255 67 951efter tre år 223 653 43 247

- varav ska återbetalasBidrag från icke statliga organisationer 423 631

Summa Oförbrukade bidrag 709 422 354 125

Not 21 Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Not 22 Övriga kortfristiga skulder

Not 23 Upplupna kostnader

Not 19 Avsättningar

Garantistocken bestod av 244 ärenden med ett garanterat belopp på 2 786 482 tkr den 31/12 2017 jämfört med562 ärenden med ett garanterat belopp på 1 985 109 tkr den 31/12 2016.

Not 20 Lån i Riksgäldskontoret

Avser lån för finansiering av anläggningstillgångar. Etapp 4, i vårt egenutvecklade stöd för interna processer, genomfördes under 2017 och fortsätter under våren 2018.

Not 24 Oförbrukade bidrag

Skulden till Statens energimyndighet avseende erhållna bidrag för transferering av solcellsstöd var 699 029 tkr den 31/12 2017 och 339 247 tkr den 31/12 2016.

Boverket har två stycken räntekonto SPECIAL med obegränsad kredit för förvärvsgarantier respektive kreditgarantier.


Anslag 20 1:14 ap 1 Hållbara städer hade 2016 beteckningen 20 1:15 ap 1


9 4:5 ap 10 Invstöd. äldreområdet

För några ärenden är sluförandetidpunkten framflyttad.

Anslag 16 1:15 ap 1 och 2 hade 2016 beteckningen 18 1:13 ap 1

Lågt anslagsutfall då en stor del av inkomna ansökningar inte varit fullständiga. Många kompletteringar måste begäras in innan beslut kan fattas och stöd utbetalas.


17 13:2 ap 5 Verksamhetsutveckling

Beslut om bemyndiganderam fattades av regeringen den 30 november 2017.

Anslag 18 1:9 ap 1 Invstöd för anordn. av hyresbost. och bostäder för stud. hade 2016 beteckningen 18 1:15 ap 1Anslag 18 1:8 ap 1 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande hade 2016 beteckningen 18 1:14 ap 1Anslag 18 1:7 (ap 1 och ap 2) hade 2016 beteckningen 18 1:12 (ap 1 och ap 2)Anslag 18 1:4 samtliga anslagsposter hade 2016 beteckningen 18 1:5

18 1:2 ap 1 Omstrukt komm bostadsföretag

Inga utbetalningar eller nya avtal har beslutats under 2017.

18 1:4 ap 5 Eurokoder och standarder

Stöden har varit igång i ett drygt år och utgifterna avspeglar i huvudsak de byggprojekt som slutförts under perioden för de tidsbegränsade stöden. Bemyndigandenyttjande 2018 är en effekt av ansökningsvolym, handläggningstakt vid Länsstyrelsen samt tidpunkter för slutförande av byggprojekt

18 1:2 ap 1 Omstrukt komm bostadsföretag

En låg tillströmning av ärenden under 2017 har inneburit att bemyndiganderamen inte behövts utnyttjas fullt ut.


Förordningen trädde i kraft under hösten 2016 och söktrycket har varit lågt.


Fortsatt låg tillströmning av ärenden även under 2017, vilket innebär lågt utfall.

Not 26 Redovisning mot bemyndiganden

18 1:3 ap 1 Stöd ordna bostad


Lågt anslagsutfall då en stor del av inkomna ansökningar inte varit fullständiga. Många kompletteringar måste begäras in innan beslut kan fattas och stöd utbetalas.

17 1:5 ap 1 Icke-statliga kulturlokaler

Några projekt som beviljats stöd har inte blivit av och därför avskrivits.

Upphandlat avtal trädde i kraft först i oktober månad.


Förordningen trädde i kraft under hösten 2016 och söktrycket har varit lågt.

Många kompletteringar måste begäras in innan beslut kan fattas.


Bemyndiganderamen ökade från 50 000 tkr till 220 000 tkr den 11 maj 2017 efter beslut av regeringen.

17 13:2 ap 4 Allmänna samlingslokaler

Ansökningar har återkallats och slutbelopp har justerats ner. För några ärenden är sluförandetidpunkten framflyttad.

18 1:4 ap 2 Nat. infocentrum hållbart byggande

Ett lågt anslagsutfall beror på att översättningsarbetet blev mindre omfattande än förväntat.

Stöden har varit igång i ett drygt år och utgifterna avspeglar i huvudsak de byggprojekt som slutförts under perioden för de tidsbegränsade stöden. Anslagsbelastning 2018 är en effekt av ansökningsvolym, handläggningstakt vid Länsstyrelsen samt tidpunkter för slutförande av byggprojekt


Not 25 Redovisning mot anslag

Följande anslag och anslagsposter har fått ändrade beteckningar 2017 jämfört med 2016:


Många kompletteringar måste begäras in innan beslut kan fattas.


Under 2017 omfördelades medel från ap 1 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus.


2.6 Väsentliga uppgifter

2017 2016 2015 2014 2013

Låneram i Riksgäldskontoret

Beviljad 15 000 15 000 15 000 18 000 15 000

Utnyttjad 6 618 8 380 9 362 5 774 4 683

Räntekontokredit i Riksgäldskontoret

Beviljad 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000

Utnyttjad 0 0 0 0 0

Räntekontokredit SPECIAL i Riksgäldskontoret 1)

Förvärvsgarantier

Beviljad obegränsad obegränsad obegränsad obegränsad obegränsad

Utnyttjad 0 110 111 112 112

Kreditgarantier för ny- och ombyggnad samt

Avlösen av kommunal borgen

Beviljad obegränsad obegränsad obegränsad obegränsad obegränsad

Utnyttjad 0 0 0 0 0

Räntekonto

Ränteintäkter 0 0 0 349 839

Räntekostnader 426 328 156 0 0

Räntekonto SPECIAL 1)

Förvärvsgarantier

Ränteintäkter 1 1 0 0 0

Räntekostnader 0 0 0 1 1

Kreditgarantier för ny- och ombyggnad samt

Avlösen av kommunal borgen

Ränteintäkter 0 0 0 10 276 21 641

Räntekostnader 11 278 10 812 5 491 0 1

Avgiftsintäkter

Enligt 4 § avgiftsförordningen

Enligt regleringsbrev - - - - -

Faktiskt utfall 417 1 102 2 799 614 1 742

Garantiverksamhet

Enligt regleringsbrev 16 801 14 701 18 001 53 851 39 501

Faktiskt utfall -88 702 36 592 22 626 25 387 40 861

Anslagskredit

Beviljad 10 242 10 304 11 048 11 764 9 373

Utnyttjad 639 0 0 0 0

Anslagssparande

Icke räntebärande anslag 3 347 436 3 489 372 276 332 177 450 215 306

Räntebärande anslag 7 233 2 129 7 912 13 666 19 657

Summa anslagssparande 3 354 669 3 491 501 284 243 191 117 234 963

Beställningsbemyndigande

Totalt gjorda åtaganden 2 957 183 296 426 444 335 655 757 688 813

Bemyndiganderam 4 689 000 5 234 000 701 200 755 000 936 000

Personal

Antalet årsarbetskrafter 2) 214 214 225 221 212

Medelantalet anställda 243 230 234 239 225

Driftkostnad per årsarbetskraft 3) 1 285 1 205 1 115 1 120 1 075

Kapitalförändring

Årets kapitalförändring -81 284 66 250 15 178 27 055 108 600

Balanserad kapitalförändring 2 230 560 2 164 309 2 149 131 2 122 076 2 013 475

2) Antalet årsarbetskrafter är 2017 tagen från Arbetsgivarverkets statistik.

Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr)

3) I beloppet för driftskostnad ingår inte kostnader i garantiverksamhet.

1) Inga förvärsgarantier fanns vid årets utgång 2017 och garantitypen upphör.


2.7 Garantiverksamhet

1. Garantiram

UtgiftsområdeBeslutad

garantiramUtfärdade garantier

Varav under året utfärdade

garantier

Bundna garanti-

utfästelser

Kreditgarantier 18 10 000 000 2 786 482 1 636 116 50 330

Förvärvsgarantier 18 5 000 000

2. Finansiella redovisningen

Ingående värde

Tillkommande Avgående/

infriadeVärde-

förändringUtgående

värde

Tillgångar i garantiverksamhet

Medel på konton i Riksgäldskontoret 2 215 764 35 145 -11 182 2 239 727

Ännu inte fakturerade garantiavgifter 8 150 15 414 -3 543 3 797 23 818

Regressfordringar 6 855 37 -4 205 2 342 5 029

Summa garantitillgångar 2 230 770 50 596 -18 930 6 139 2 268 574

Avsättningar för garantier

Avsättningar för garantier 36 537 19 427 -12 086 115 479 159 357

Saldo (tillgångar och avsättningar för garantier) 2 267 307 70 023 -31 016 121 618 2 427 931

Utfall

Finansiella flöden i garantiverksamhet

Fakturerade garantiavgifter under året 30 940

- varav finansierade från anslag

Skadeutbetalningar -37

Inbetalda återvinningar 4 205

Sammanställning av garantiverksamhet (tkr)

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 3 BILAGA 1: REGERINGSUPPDRAG 69

3 Bilaga 1: Regeringsuppdrag

3.1 Avslutade och pågående uppdrag enligt 2017 års regleringsbrev

Boverket har under året haft totalt 52 regeringsuppdrag. Av dessa har 25 avrapporterats och 27 pågår.

AVSLUTADE Nr Uppdrag Rapporterat till Datum Rapport (dnr)

1 Uppdrag för att effektivisera plangenom-förandeprocessen

Näringsdepartementet 31 oktober 2017

Upphandling och exploateringsavtal-LOU:s tillämpning på 6 kap. 40 § PBL. (rapport 2017:27, dnr 4770/2016)

2 Utvärdering av tillämpningen av lagen om allmännyttiga kommunala Bostadsaktie-bolag

Näringsdepartementet 30 november 2017

Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag - utvärdering av tillämpningen av gällande lagstiftning. (rapport 2017:29,dnr 4771/2016

3 Partiella hyreskontrakt Näringsdepartementet 30 juni 2017 Partiella hyreskontrakt (rapport 2017:15, dnr 4774/2016)

4 Hyresvärdars krav på blivande hyresgäs-ter


Hyresvärdars krav på blivande hyresgäster (rapport 2017:30, dnr 4775/2016)

6 Användandet av digital teknik Näringsdepartementet 31 augusti 2017

Länsstyrelsernas användande av digital teknik (rapport 2016:24, dnr 126/2016)

7 Utredning av tillsynen och efterlevnaden av energihushållningskravet

Näringsdepartementet 30 september 2017

Tillsyn och efterlevnaden av energihushåll-ningskravet (rapport 2017:22, dnr 4778/2016)

9 Tillsynsvägledning avseende lekplatser Näringsdepartementet 31 oktober 2017

PBL kunskapsbankens sidor ”Tillsyn lekplatser” (dnr 4780/2016)

11 Föreskrifter om byggnaders energihus-hållning

Näringsdepartementet 30 april 2017 Yttrande, Regeringsuppdrag 11 i Boverkets regleringsbrev för 2017, Föreskrifter om byggnaders energihushållning, Rapport Sweco delrapport 1, Antaganden för typbyggnader och ekonomiska förutsättningar. (dnr 4783/2016)

12 Moderna beredskapsjobb Statskontoret 1 augusti 2017

Redovisat via länk till Statskontorer 7 juni 2017 (dnr 2809/2017)

14 Byte av fastbränslepannor och vedeldade rumsvärmare

Näringsdepartementet 15 december 2017

Regelefterlevnad vid byte av fastbränsle-anordning (rapport 2017:32, dnr 4786/2016)

15 Uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen avseende omgivnings-buller


Uppföljning av omgivningsbuller med fokus på industri och verksamhetsbuller (Rapport 2017:13, dnr 3924/2017)

PÅGÅENDE UPPDRAG FRÅN REGLERINGSBREV FÖR 2017 Nr Uppdrag Rapporterat till Datum Rapport (dnr)

5 Tillsynsvägledning avseende över-svämningsrisker

Näringsdepartementet 28 februari 2018 Dnr 4776/2016

8 Hållbart byggande med minskad kli-matpåverkan

Tillägg: att föreslå metod och regler för redovisning av byggnaders klimat-påverkan

Näringsdepartementet Enligt begärd förläng-ning,15 juni 2018

Dnr 4779/2016

10 Mina meddelanden Finansdepartementet 31 januari 2018 Dnr 4782/2016

13 Redovisning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen

Näringsdepartementet 30 april 2018 Dnr 4785/2016

70 3 BILAGA 1: REGERINGSUPPDRAG ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET

3.2 Uppdrag enligt tidigare regleringsbrev (Rb) eller särskilt regeringsbeslut (R)

AVSLUTADE UPPDRAG

R/Rb Uppdrag Rapporterat till Datum Rapport (dnr)

Rb Tillsyn och tillsynsvägled-ning över kommunernas plan- och byggverk-sam-het

Näringsdepartementet 18 april 2017 PBL kunskapsbankens sidor gällanade ”Uppföljning av tillsynsarbetet 2016” (dnr 73/2016)

Rb Uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen

Näringsdepartementet 18 april 2017 PBL kunskapsbankens sidor gällanade ”Uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen” (dnr 134/2016)

Rb Inriktningsmål för handläggning av överklagade ärenden enligt plan- och bygglagen

Näringsdepartementet 28 april 2017 PBL kunskapsbankens sidor gällanade ”Uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen” (dnr 134/2016)

Rb Vägledning om krav avseende hälsa, säkerhet och risk för olyckor m.m.

Näringsdepartementet 28 april 2017 Vägledning om krav avseende hälsa, säkerhet och risk för olyckor m.m. (rap-port 2017:7, dnr 129/2016)

R Uppdrag angående tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser om riksintressen

Socialdepartementet 15 april 2016 samt 15 april 2017

Slutredovisning av uppdrag ang. tillämp-ningen av miljöbalkens bestämmelser om riksintressen. (rapport 2017:5, dnr 3190/2014)

R Uppdrag att utvärdera tillämpning-en av vissa bestämmelser i plan och bygglagen

Näringsdepartementet 18 april 2017 Utvärdering av tidsfrister och förslag till sanktioner. (Rapport 2017:4, dnr 630/2016)

R Uppdrag om indikatorer för miljö-kvalitetsmålen och Generationsmå-let

Miljö- och energidepartemen-tet

17 mars 2017 Yttrande, Regeringsuppdrag om indikato-rer för miljökvalitetsmålen och generat-ionsmålet, (dnr 1983/2016)

R Uppdrag att lämna förslag som bidrar till enhetlighet i kontrollen av egenskaper hos serietillverkade hus

Näringsdepartementet 30 september 2017 En mer förutsägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus. (rapport 2017:23, dnr 3056/2016)

R Uppdrag att utreda en reglering av hur detaljplaner ska utformas digi-talt

Näringsdepartementet 31 augusti 2017 Digitala detaljplaner - Reglering av hur detaljplaner ska utformas digitalt. (rap-port 2017:21, dnr 505/2017)

R Uppdrag att göra en analys av konsekvenser av att införa krav på hyresnivåer m.m. i investeringsstö-det för bostäder för äldre

Socialdepartementet 31 oktober 2017 Analys av konsekvenser av att införa hyresreglering i vissa bostäder för äldre med investeringsstöd. (rapport 2017:28, dnr 515/2017)

R Uppdrag att ta fram underlag till en nationell arkitekturpolicy för mer hållbara stadsmiljöer

Näringsdepartementet 31 maj 2017 Underlag till nationell arkitekturpolicy (rapport 2017:12, dnr 729/2017)

R Uppdrag att genomföra upphand-ling för att upprätta och driva in-formationscentrum för hållbart byggande

Oktober 2017

Årlig redovisning i myndighetens årsredovisning

Upphandling för att upprätta och driva informationscentrum för hållbart byg-gande, upprättat mellan Boverket och AB Svensk byggtjänst (dnr 3359/2017)

R Uppdrag om plan- och bygglagen som ett effektivt verktyg för mins-kad klimatpåverkan

Näringsdepartementet 15 oktober 2017 Plan- och bygglagen som ett effekt verktyg för minskad klimatpåverkan (rapport 2017:24, dnr 3225/2017)

R Uppdrag upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling

Gemensamt uppdrag till Boverket, Naturvårdsverket, Statens energi-myndighet, Tillväxtverket och Tra-fikverket

Socialdepartementet och Näringsdepartementet

Miljö- och energidepartemen-tet

Årligen senast den 31 januari med start fr.o.m. 2015

Plattform för hållbar stadsutveckling Årsrapport 2016 (rapport 216:33, dnr 2105/2015)

Plattform för hållbar stadsutveckling 2016 – året som gått (Tidning). Uppdraget att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsut-veckling har upphävts enligt beslut 2017-12-08 (dnr 7374/2017)

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 3 BILAGA 1: REGERINGSUPPDRAG 71

PÅGÅENDE UPPDRAG R/Rb Uppdrag Rapporterat till Datum Rapport (dnr)

Rb Jämställdhetsintegrering

Näringsdepartementet med kopia till Socialdepartementet

Årligen 2015-2018 i myndig-hetens årsredo-visning

22 februari 2018 en separat redo-visning i särskild ordning

Dnr 213/2015

Rb Planeringsunderlag avseende kli-matfrågor

Näringsdepartementet 31 januari 2018 Dnr 125/2016

R Uppdrag att delta i en av regeringen inrättad analysgrupp för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020

Regeringskansliet är samman-kallande.

Dnr 2447/2014

R Uppdrag att följa upp mål för för-enklingsarbetet på centrala myndig-heter

Tillväxtverket Årligen senast 1 april 2014-2021

2 mars 2017. (dnr 5534/2013)

R Åtgärder beträffande direktivet om byggnaders energiprestanda (Con-certed Action)

Regeringskansliet Löpande återkopp-ling

Dnr 5024/2009

R Uppdrag att analysera hur myndig-heten ska verka för att nå miljömå-len.

Miljö- och energidepartementet 1 mars 2016 Därefter årligen i årsredovisningen 2016-2019

Dnr 1982/2015

R Uppdrag att bistå Miljömålsrådet Regeringskansliet Årligen i myndig-hetens årsredo-visning fr.o.m. 2016

Dnr 106/2015

R Uppdrag till statliga myndigheter att ta emot personer med funkt-ionsnedsättning som medför ned-satt arbetsförmåga för praktik 2016-2018 m.m.

Statskontoret

Arbetsmarknadsdepartementet.

1 oktober 2016

1 april 2017 1 april 2018

15 januari 2019

Redovisat via länk till Statskontoret den 6 mars 2017 (dnr 534/2016)

R Uppdrag till statliga myndigheter att ta emot nyanlända arbetssö-kande för praktik 2016-2018 m.m.

Statskontoret

Arbetsmarknadsdepartementet

1 oktober 2016

1 april 2017

1 april 2018

15 januari 2019

Redovisat via länk till Statskontoret den 6 mars 2017 (dnr 461/2016)

R Uppdrag att följa upp uppdragen att utreda om det bör installeras mätsystem för värme, kyla och tappvarmvatten på lägenhetsnivå

Miljö- och energidepartementet Årligen senast den 2 maj 2017-2019

Individuell mätning och debitering, Upp-följning 2017. (rapport 2017:6, dnr 1568/2016)

R Uppdrag att genomföra en insats för att motverka diskriminering av romer på bostadsmarknaden 2016-2018

Länsstyrelsen i Stockholm med kopia till Kulturdepartementet och Näringsdepartementet

Årligen senast den 1 mars 2017-2019

Redovisning av uppdrag till Boverket om romsk inkludering (dnr 1591/2016)

R Uppdrag att bistå under det svenska ordförandeskapet i organi-sationen Visions and Strategies around the Baltic Sea, VASAB un-der perioden januari 2017 till juli 2018

Näringsdepartementet Uppdraget ge-nomförs i nära dialog med Rege-ringskansliet

Dnr 4478/2016

R Uppdrag att genomföra kompetens-insatser kring plan och bygglagen (20110:900)

Näringsdepartementet 28 februari 2017

Delredovisning: 31 januari 2018, 2019, 2020 Slutredovisning 11 december 2020

Plan för uppdrag att genomföra kompe-tenssatser kring plan- och bygglagen 2017-2020 (dnr 4756/2016)

72 3 BILAGA 1: REGERINGSUPPDRAG ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET

R/Rb Uppdrag Rapporterat till Datum Rapport (dnr)

R Uppdrag att utreda ytterligare un-dantag från krav på bygglov samt se över kraven på anmälan enligt plan- och byggförordningen (2011:338).

Tillägg: att undersöka förutsätt-ningarna för att göra fördelningen och storleken av bygglovsbefriande byggnader på en villatomt mer flexibel

Näringsdepartementet 31 oktober 2017

31 mars 2018

Altaner, solcellspanelser och solfångare i PBL. (Delredovisning, dnr 1652/2017)

R Uppdrag att ta fram en samling lärande exempel på hur cykling har beaktats i samhällsplaneringen

Näringsdepartementet 31 mars 2018 Dnr 2678/2017

R Uppdrag till Länsstyrelsen i Stock-holms län - att göra en nulägesbe-skrivning i kommuner med verk-samhet för romsk inkludering

15 oktober 2018 Länsstyrelsen i Stockholm ska redovisa uppdraget

Dnr 2741/2017

R Uppdrag att kartlägga byggskador inom byggsektorn, vid nybyggnation eller renovering

Näringsdepartementet 31 december 2018

Dnr 3393/2017

R Uppdrag att komplettera förslag om dokumentationssystem för byggprodukter vid nybyggnation

Näringsdepartementet 15 juni 2018 Dnr 3394/2017

R Uppdrag att bygga upp och förvalta en webbplats med information för utländska byggherrar och byggföre-tag om de svenska bostads- och byggmarknaderna

Näringsdepartementet Löpande informat-ion på webbplat-sen

Dnr 3392/2017

R Uppdrag att förstärka arbetet för en god inomhusmiljö

Näringsdepartementet Delredovisas 31 januari 2019 resp. 20 sept. 2020

Slutrapportering 31 december 2021

Dnr 7260/2017

R Uppdrag att verka för en enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen

Näringsdepartementet Löpande informat-ion under arbetets gång

Slutredovisning 31 augusti 2020

Dnr 7261/2017

R Uppdrag att bistå Rådet för håll-bara städer

Miljö- och energidepartementet Årligen redogöra för hur arbetet fortlöper Uppdraget gäller tills vidare dock längst t.o.m. maj 2022

Dnr 7372/2017

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 4 BILAGA 2: RAPPORTER 73

4 Bilaga 2: Rapporter, handböcker och informationsmaterial

• Rapport 2016:33

Plattform för hållbar stadsutveckling – årsrapport för 2016 ISBN: 978-91-7563-430-2, dnr 2105/2015

• Rapport 2017:1 EU och bostadspolitiken 2016. Rättsutveckl-ing och samarbete inom EU av betydelse för svensk bostadspolitik ISBN: 978-91-7563-435-7, dnr 4001/2016

• Rapport 2017:2 Allmännytta samt hyreslagstiftning. Två uppföljningar ISBN: 978-91-7563-437-1, dnr 135/2016

• Rapport 2017:3 Anpassning av svensk rätt till EU-förordningen om linbaneanläggningar ISBN: 978-91-7563-443-2, dnr 4350/2016

• Rapport 2017:4 Utvärdering av tidsfrister och förslag till sanktioner ISBN: 978-91-7563-450-0, dnr 630/2016

• Rapport 2017:5 Slutredovisning av uppdrag angående tillämp-ningen av miljöbalkens bestämmelser om riks-intressen ISBN: 978-91-7563-448-7, dnr 3190/2014

• Rapport 2017:6 Individuell mätning och debitering. Uppföljning 2017 ISBN: 978-91-7563-456-2, dnr 1568/2016

• Rapport 2017:7 Vägledning om krav avseende hälsa, säkerhet och risk för olyckor ISBN: 978-91-7563-458-6, dnr 129/2016

• Rapport 2017:8 Kompletterande rapport om dokumentations-system för byggprodukter vid nybyggnad. Konsekvensutredning ISBN: 978-91-7563-460-9, dnr 1444/2017

• Rapport 2017:9 Värdeöverföringar från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag för räkenskapsåret 2015 ISBN: 978-91-7563-462-3, dnr 1729/2016

• Rapport 2017:10 Uppföljning av investeringsbidraget till allmänna samlingslokaler ISBN: 978-91-7563-446-3, dnr 1238/2016

• Rapport 2017:11 Hushållens boendeekonomi 2015 med prognos för 2018 ISBN: 978-91-7563-468-5, dnr 2347/2017

• Rapport 2017:12 Underlag till nationell arkitekturpolicy ISBN: 978-91-7563-470-8, dnr 729/2017

• Rapport 2017:13 Buller och bostadsbyggande. En uppföljning av förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader ISBN: 978-91-7563-472-2, dnr 1661/2017

• Rapport 2017:14 Stöd till utvecklingsprojekt för jämställda of-fentliga miljöer i städer och tätorter. Slutrapport ISBN: 978-91-7563-474-6, dnr 1771/2014

• Rapport 2017:15 Partiella hyreskontrakt ISBN: 978-91-7563-476-0, dnr 4774/2016

74 4 BILAGA 2: RAPPORTER ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET

• Rapport 2017:16 Skolans nya plats i staden. Kommuners an-passning till skolvalet och urbana stadsbygg-nadsprinciper ISBN: 978-91-7563-478-4, dnr 2791/2017

• Rapport 2017:17 Beräkning av behovet av nya bostäder till 2025 ISBN: 978-91-7563-480-7, dnr 1105/2017

• Rapport 2017:18 Delårsrapport 2017 ISBN: 978-91-7563-482-1, dnr 3289/2017

• Rapport 2017:19 Aktuella planeringsfrågor Sverige 2017. Bo-verkets rapportering till nordiska planmyndig-hetsmötet ISBN: 978-91-7563-484-5, dnr 3694/2017

• Rapport 2017:20 Länsstyrelsernas användande av digital teknik ISBN: 978-91-7563-486-9, dnr 4777/2016

• Rapport 2017:21 Digitala detaljplaner. Reglering av hur detalj-planer ska utformas digitalt ISBN: 978-91-7563-488-3, dnr 502/2017

• Rapport 2017:22 Tillsynen och efterlevnaden av energihushåll-ningskravet ISBN: 978-91-7563-492-0, dnr 4778/2016

• Rapport 2017:23 En mer förutsägbar byggprocess. Förenklad kontroll av serietillverkade hus ISBN: 978-91-7563-494-4, dnr 3056/2016

• Rapport 2017:24 Plan- och bygglagen som ett effektivt verktyg för minskad klimatpåverkan ISBN: 978-91-7563-496-8, dnr 3225/2017

• Rapport 2017:25 Bostadsmarknaderna i Norden 2000-2016 ISBN: 978-91-7563-498-2, dnr 1664/2015

• Rapport 2017:26 Altaner, solcellspaneler och solfångare i PBL. Delredovisning av ”Uppdrag att utreda ytterli-gare undantag från krav på bygglov samt se över kraven på anmälan enligt plan- och bygg-förordningen (2011:338)” ISBN: 978-91-7563-500-2, dnr 1652/2017

• Rapport 2017:27 Upphandling och exploateringsavtal. LOU:s tillämpning på 6 kap. 40 § PBL ISBN: 978-91-7563-502-6, dnr 4770/2016

• Rapport 2017:28 Analys av konsekvenser av att införa hyresre-glering i vissa bostäder för äldre med investe-ringsstöd ISBN: 978-91-7563-504-0, dnr 515/2017

• Rapport 2017:29 Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Utvärdering av tillämpningen av gällande lag-stiftning ISBN: 978-91-7563-512-5, dnr 4771/2016

• Rapport 2017:30 Hyresvärdars krav på blivande hyresgäster ISBN: 978-91-7563-510-1, dnr 4775/2016

• Rapport 2017:31 Uppföljning av omgivningsbuller. Med fokus på industri- och verksamhetsbuller ISBN: 978-91-7563-514-9, dnr 3924/2017

• Rapport 2017:32 Regelefterlevnad vid byte av fastbränsle-anordning ISBN: 978-91-7563-516-3, dnr 4786/2016

• Rapport 2017:33 Regelefterlevnad vid byte av fastbränsle-anordning ISBN: 978-91-7563-518-7, dnr 7298/2015

• Boverkets byggregler, BBR. BFS 2011:6 med ändringar till och med 2017:5 (BBR 25) ISBN: 978-91-7563-506-4

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 4 BILAGA 2: RAPPORTER 75

• Boverkets indikatorer maj 2017 ISBN: 978-91-7563-464-7

• Boverkets indikatorer november 2017 ISBN: 978-91-7563-508-8

• Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan ISBN: 78-91-7563-491-3

• Information om långsiktigt investeringsstöd till hyresbostäder och bostäder för studerande ISBN (pdf): 978-91-7563-434-0

• Naturens tjänster i staden – till nytta och glädje! ISBN: 978-91-7563454-8

• Plattform för hållbar stadsutveckling 2016 – året som gått ISBN: 978-91-7563-432-6

• Regional fysisk planering i utveckling – fyra exempel ISBN: 978-91-7563-452-4

• Rusta utemiljön vid skola och förskola – för bättre lärande och ökat välbefinnande ISBN: 978-91-7563-445-6

• Urban Density Done Right. Ideas on densifi-cation of cities and other communities ISBN: 978-91-7563-466-1

• Årsredovisning 2016 ISBN: 978-91-7563-441-8

76 5 INTERN STYRNING OCH KONTROLL ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET

5 Intern styrning och kontroll

FÖRORDNING OM INTERN STYRNING OCH KONTROLL Boverket ska tillämpa förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Processen för intern styr-ning och kontroll syftar till att verksamheten genom-förs enligt instruktion och regleringsbrev och att den utförs i enlighet med verksamhetskraven i 3 § myndig-hetsförordningen (2007:515)

• effektivt

• enligt gällande rätt och andra förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen

• med tillförlitlig och rättvisande redovisning

• med god hushållning med statens medel.

INTERN MILJÖ Utvecklingen av processen för intern styrning och kontroll är ett ständigt pågående arbete i syfte att skapa en tillfredsställande intern miljö.

Boverkets ledningssystem utgör ett stöd i arbetet med den interna styrningen och kontrollen. I systemet är kvalitet, arbetsmiljö, informationssäkerhet och miljö integrerat. Ledningen har följt upp ledningssystemet två gånger under året i syfte att säkerställa att systemet stödjer verksamheten på rätt sätt och för att stämma av mot övriga mål i verksamheten. Den fortsatta utvecklingen av Boverkets dokument- och ärendehante-ringssystem ger ytterligare stöd för den interna styr-ningen och kontrollen.

Boverkets vision, kultur och arbetsklimat utgör förut-sättningar för en god arbetsmiljö och goda resultat.

Under året gjordes en mindre översyn av Boverkets målstruktur inför verksamhetsåret 2018.

RISKHANTERING I samband med verksamhetsplanering 2017 genomför-des riskanalyser enligt beslutade Riktlinjer för arbete med intern styrning och kontroll av samtliga verksam-

hetsansvariga chefer. Kontrollåtgärder utformades, genomfördes och följdes upp under året. De obligato-riska momenten i processen för intern styrning och kontroll (riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation) dokumenterades i planerings- och uppföljningsverktyget Stratsys.

UPPFÖLJNING Verksamhetsplanering, riskanalys och dess kontrollåt-gärder har följts upp på regelbundna månads- och kvar-talsuppföljningar. Ekonomisk uppföljning, prognoser och löpande föredragningar avseende verksamheten har skett kontinuerligt.

ORGANISATIONSUTVECKLING OCH VERKSAMHETS-FÖRÄNDRINGAR Under 2017 har Boverket haft två ordinarie och en tillförordnad generaldirektör. Den 1 juli tillträdde Anders Sjelvgren som ny generaldirektör på Boverket.

Inför verksamhetsåret 2018 satsar regeringen på Boverket genom flera nya uppdrag och ökade anslag. Detta medför att organisationen utvecklas och kommer att växa med ca 45 nya medarbetare under 2018. Mot bakgrund av detta påbörjades under 2017 en organisationsförändring som träder i kraft den 1 april 2018 och som ska ge en tydligare styrning av verksamheten.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Boverket har låtit nyanställda genomgå ett introdukt-ionsprogram i syfte att ge medarbetarna goda förutsätt-ningar att fatta välgrundade och korrekta beslut.

Via intranätet kommuniceras information från ledning-en snabbt till samtliga medarbetare. Här finns också Boverkets olika styrdokument tillgängliga, som verk-samhetsplan, arbetsordning, policyer, riktlinjer och handböcker. Även planeringsverktyget Stratsys där riskhanteringsarbetet dokumenteras nås av alla medarbetare via intranätet.

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 5 INTERN STYRNING OCH KONTROLL 77

INTERNREVISIONENS UPPDRAG OCH RESULTAT UNDER VERKSAMHETSÅRET 2017 Av förordning (2012:546) med instruktion för Bover-ket framgår av 22 § att myndigheten ska tillämpa In-ternrevisionsförordningen (2006:1228) vilket innebär att det ska finnas en internrevisionschef på Boverket. Internrevisionen bedrivs efter Ekonomistyrningsver-kets föreskrifter och allmänna råd samt god intern-revisionssed enligt The Institute of Internal Auditors (IIA:s) internationella riktlinjer för yrkesmässig intern-revision. Internrevisionen kvalitetsgranskas vart femte år och senast genomförd granskning gjordes år 2015.

Med anledning av att Boverket fått ny ledning under verksamhetsåret 2017 har revisionsplanen reviderats under hösten 2017 vilket medfört förändringar.

Internrevisionens uppdrag innebär att utifrån analys av verksamhetens risker självständigt granska om led-ningens interna styrning och kontroll fullgör kraven som framgår av 3 § myndighetsförordningen(2007:515). Under verksamhetsåret 2017 har bland annat följande uppdrag initierats.

Behörighetshantering: Granskningen har omfattat ruti-nerna för myndighetens administration av behörigheter och har utmynnat i olika förslag som ska förbättra den interna styrningen och kontrollen inom området. Resul-tatet av granskningen redovisas i rapport Behörighets-hantering, dnr 4739/2016.

Stöd och Bidrag – Kommunbonus: Granskningen om-fattade myndighetens handläggning av bidrag enligt förordning (2016:364) om statsbidrag till kommuner för ett ökat bostadsbyggande och avsåg hanteringen under bidragsomgången för 2016. Redovisas i rapport Stöd och bidrag – Kommunbonus, dnr 4691/2017. Ett antal av åtgärdsförslagen har verksamheten genomfört redan under bidragsomgång 2017.

Under senhösten 2017 har granskning tillkommit som avser rutiner kopplat till förordning (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler och förord-ning (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kultur-lokaler.

Internrevisionen har också ett bevakningsuppdrag som avser myndighetens arbete med att införa EU:s data-skyddsförordning (GDPR – General Data Protection Regulation). Den 25 maj 2018 ersätter dataskyddsför-ordningen personuppgiftslagen (1998:204), förändring-en innebär ett ökat integritetsskydd och är tänkt att stärka medborgarnas rättigheter. Arbetet inom myndig-heten bedrivs i projektform och bevakningsuppdragetinnebär att följa arbetet och i preventivt syfte identifi-era risker som kan utgöra hinder från att den fastställda handlingsplanen inte fullföljs. Bevakningsuppdraget påbörjades under 2017 och rapporteras löpande till generaldirektören.

Internrevisionschefen har en löpande dialog med generaldirektören där bland annat myndighetens riskacceptans dialogiseras.

CHEFERNAS BEDÖMNING Inom organisationen har intern styrning och kontroll bedrivits av chefer på olika nivåer i enlighet med ar-betsordningen. Enhetschefer och avdelningschefer har för sitt ansvarsområde lämnat ett intygande om att den interna styrningen och kontrollen är betryggande.

SAMMANTAGEN BEDÖMNING Boverkets interna styrning och kontrollmiljö utvecklas löpande där såväl första, andra och tredje ansvarslinjen bidrar med mervärde för förbättringar inom området.

78 6 GENERALDIREKTÖRENS STÄLLNINGSTAGANDE ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET

ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 6 GENERALDIREKTÖRENS STÄLLNINGSTAGANDE 79

6 Generaldirektörens

ställningstagande

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndig-heten är betryggande.

Karlskrona den 15 februari 2018

generaldirektör

Box 534, 371 23 Karlskrona Besök: Drottninggatan 18, Karlskrona Webbplats: www.boverket.se Följ oss i sociala medier