Årsredovisning 2016 - Bromolla · 2017-03-30 · skateboard-rampen som gör området mer komplett och inbju - ... energi och v atten ab välfärdsberedningen 11 ledamöter arvodesberedning

Årsredovisning 2016

2 Förvaltningsberättelse2 Förvaltningsberättelse

Foto: Christina Hedlund

Produktion: Ekonomienheten och kommunikationsenheten, Bromölla kommun

Tryck: GL-Tryck, Kristianstad 2017

Omslagsbild: Elever från musikskolan spelade under invigningen av Sparbankshallen den

10 december 2016. Foto: Joachim Persson, Rejophoto

InnehållsförteckningInlednIng

Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5

Vår organisation 6

Fem år i sammandrag 7

FörvalTnIngsberäTTelse

Allmänt 8

Finansiella mål 10

Finansiell analys 10

Resultatutjämningsreserv 12

Driftsredovisning 13

Investeringsredovisning 14

De kommunägda företagen 14

Övriga åtaganden 15

Personalekonomisk redovisning 16

Budgetuppföljning och styrning 20

Framtidsbedömning 21

KOmmunFullmäKTIges mÅl

Måluppfyllelse av övergripande mål 22

FOKusOmrÅden

Fokusområden 2016 24

verKsamheTsberäTTelser

Gemensam service 30

Stöd och omsorg 34

Tillväxt och utveckling 40

Utbildning 46

Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen 52

Myndighetsnämnden, Myndighetskontoret 53

Revisionen 55

Överförmyndarnämnden 56

Sammanställd redovisning, Kommunala bolag och kommunalförbund 57

räKensKaPer

Resultaträkning 60

Finansieringsanalys 51

Balansräkning 52

Noter 63

Redovisningsprinciper 69

Begreppsförklaringar 70

4 Förvaltningsberättelse4 Förvaltningsberättelse

“Glädjande nog har vi börjat se en ljusning på arbetsmarknaden där arbetslösheten minskar bland både ungdomar och vuxna.“

Förvaltningsberättelse 5Förvaltningsberättelse 5

En stolt kommun med framåtanda

Under året har Bromölla kommun fått en hel del positiv upp-

märksamhet i media. Kopplat till vår viljeinriktning att öka

attraktionskraften är den här typen av uppmärksamhet otroligt

värdefull och något som förenar, engagerar och gör oss som bor

och verkar här till stolta ambassadörer.

Trivsel och gemenskap är viktiga friskvårdsingredienser för de

flesta av oss. I arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare

genomförde Bromölla kommun under året en hälsofräm-

jande satsning för personalen med temaveckan “Hälsa mera”.

Programmet uppmärksammade betydelsen av såväl bra matva-

nor och fysiska aktiviteter som sociala arrangemang och kultu-

rella aktiviteter. I skolan har det varit stort fokus på kvalitetsar-

betet för att alla barn ska trivas, utvecklas och nå goda resultat

i skolan. Det har även gjorts satsningar på elevhälsan och det

hälsofrämjande och förebyggande arbetet i skolan genom att

bl. a. en barn- och elevhälsoplan tagits fram. Under året anord-

nades för första gången en seniorfestival i Bromölla kommun.

Engagerade medarbetare och pensionärsorganisationer gjorde

arrangemanget till ett mycket uppskattat inslag bland kom-

munens seniorer. För mig har det varit viktigt att arbeta med att

skapa ett bra klimat och goda relationer i politiken. Ett steg i det

arbetet var att vi under 2016 genomförde en gemensam resa för

förtroendevalda på temat ”Turist i din egen kommun”.

Vi behöver platser att mötas på. Tillåtande mötesplatser för

kunskap, gemenskap och aktivitet. Bromölla bibliotek firade

30 år och i samband med jubiléet lanserades Kulturpunkten.

Namnet speglar bibliotekets utveckling till ett kultur- och akti-

vitetshus med en bred service för besökaren. I början av decem-

ber invigdes Sparbankshallen. Anläggningen används flitigt och

har dessutom visat sig vara en utmärkt konsthall. Dessutom fick

Ivöstrand i början av hösten ytterligare en mötesplats i form av

skateboard-rampen som gör området mer komplett och inbju-

dande för fler.

En angelägen utmaning har varit arbetslösheten. Det lokala

arbetsmarknadsrådet och kommunens interna arbetsmark-

nadsgrupp har under året kraftsamlat och aktivt arbetat med

individuella lösningar. Glädjande nog har vi börjat se en ljusning

på arbetsmarknaden där arbetslösheten minskar bland både

ungdomar och vuxna. Det är en positiv trend men det krävs att

vi även fortsättningsvis prioriterar det påbörjade arbetet.

Avslutningsvis vill jag framföra ett stort tack till alla enga-

gerade medarbetare för betydelsefulla insatser under 2016.

Tillsammans med företagare och invånare formar vi en kom-

mun som sprudlar av aktivitet och där utvecklingen är positiv

inom många områden. Jag vill att vi gemensamt blickar framåt

och fortsätter arbetet med att utveckla vår kommun och

stärka attraktionskraften. Tillsammans – som stolta Bromölla-

ambassadörer!

Jenny önnevikKommunstyrelsens ordförande

6 Inledning | Vår organisation

Kommunfullmäktige 41 ledamöter + 25 ersättare

13 10 6 4 4 2 1 1

ab bromöllahem

bromölla Fjärrvärme ab

bromölla Fritidscenter ab

beredning för tillväxt och samhällsbyggande

11 ledamöter

bromölla energi och vatten ab

välfärdsberedningen11 ledamöter

arvodesberedning8 ledamöter

överförmyndarnämnd3 ledamöter + 3 ersättare

valnämnd7 ledamöter + 7 ersättare

myndighetsnämnd7 ledamöter + 7 ersättare

sölvesborg-bromöllakommunalförbund

bromölla Industristiftelse

Kommun KoncernBolag

Förbund

Stiftelser

vår organisationBromölla kommun och koncern

Kommunstyrelse 15 ledamöter + 15 ersättare

valberedning5 ledamöter+ 5 ersättare

revision5 ledamöter

allmänt utskott5 ledamöter + 5 ersättare

Omsorgsutskott5 ledamöter + 5 ersättare

utskott för utbildning, kultur och fritid

5 ledamöter + 5 ersättare

samhällsbyggnadsutskott5 ledamöter+ 5 ersättare

Kommunstyrelsens förvaltning

gemensam service

stöd och omsorg

Tillväxt och utvecklingutbildning

S SD M AltBr V MP L C

Inledning | Fem år i sammandrag 7

Koncern

Tillväxt och utveckling

Fem år i sammandrag

allmänT 2012 2013 2014 2015 2016

Antal invånare 31 dec 12 250 12 336 12 400 12 513 12 625

- varav 0 - 4 år 651 674 659 654 692

- varav 5 - 14 år 1 364 1 405 1 453 1 503 1 527

- varav 15 - 19 år 741 712 676 700 703

- varav 20 - 64 år 6 741 6 722 6 730 6 687 6 703

- varav 65 - år 2 753 2 823 2 882 2 969 3 000

Andel av medelskattekraften % 90 89 88 88 88

Kommunal utdebitering 21,76 21,76 21,76 21,76 21,76

Medelskattesats kommun, riket 20,59 20,61 20,65 20,70 20,75

Total utdebitering i snitt 31,60 31,73 31,86 31,89 32,10

uTFörda TJänsTer

Inskrivna barn i förskolan 591 581 596 605 594

Andel elever behöriga till gymnasiet 94 91 87 84 79

Hemtjänst, antal brukare (exkl larm o matdistribution) 192 300* 343* 323* 314*

Antal vårddygn enligt lagen om vård av unga 2 829 2 711 2 043 3 617 2 655

Insamlat hushållsavfall per invånare i kg, optibag 211 213 210 212 210

PersOnal

Antal anställda 861 860 880 924 966

Antal årsarbetare 771 774 794 832 873

Anställdas medelålder 47,4 48,4 48,0 47,7 46,9

Anställdas sysselsättningsgrad 88,9 89,5 89,8 89,5 89,7

Personalomsättning, antal börjat - antal slutat (tillsvidareanställda) 6 1 5 17 33

eKOnOmI (mnKr)

Årets resultat 27,2 18,1 9,7 2,2 12,1

Resultat enligt balanskravet 26,8 17 8,1 2,3 10,8

Verksamhetens nettokostnad 542,2 567,6 587,5 617,1 642,3

Nettoinvesteringar 32,2 79,3 100,4 30,7 59,2

Låneskuld 60,0 60,0 115 150 130

Borgensåtagande 619,2 647,3 684,4 759,8 924,6

Nettokostnadsandelar inkl. finansnetto 95,2 96,9 98,4 99,7 98,3

*varav 30 brukare 2013 i åldersgruppen under 65 år med SOL-beslut*varav 34 brukare 2014 i åldersgruppen under 65 år med SOL-beslut*varav 31 brukare 2015 i åldersgruppen under 65 år med SOL-beslut *varav 29 brukare 2016 i åldersgruppen under 65 år med SOL-beslut

8 Förvaltningsberättelse

allmäntÄven 2016 utföll med positivt resultat för Bromölla kommun,

vilket innebär att kommunen har uppvisat positiva resultat fjor-

ton år i rad. Kommunen är inne i en period med många planera-

de investeringar vilket kommer fortsätta de närmsta åren. Under

året minskade de långfristiga skulderna något, främst genom att

några större investeringsprojekt blev försenade och förväntas

genomföras först under 2017.

KonjunkturenVerksamhetsåret inleddes med positiva tongångar avseende den

svenska ekonomins utveckling och ekonomin förutspåddes gå

mot högkonjunktur av flertalet institut. Under sommaren revi-

derades dock prognoserna ned något och bland andra Sveriges

Kommuner och Landsting (SKL) benämnde konjunkturen som

”mild högkonjunktur”.

Under sommaren röstade Storbritannien för ett utträde ur EU

vilket skapade ytterligare osäkerhet kring den långsiktiga eko-

nomiska utvecklingen i Europa. Även återhämtningen i världen

i övrigt fortsatte i måttlig takt och höstens presidentval i USA

bidrog till osäkerhet kring världsekonomins utveckling.

Riksbanken bedömde under hösten att det krävdes en fortsatt

expansiv penningpolitik för att bibehålla den stigande inflatio-

nen. Det innebar att reporäntan behölls på en minusnivå på 0,5

% under i stort sett hela 2016, detta efter en sänkning i februari

från minus 0,35 % till minus 0,5 %.

Den expansiva penningpolitiken bidrog till hög tillväxt, fallande

arbetslöshet och stigande inflation, vilket även medfört att infla-

tionsförväntningarna långsiktigt förväntas närma sig 2 % (slutet

av 2018).

Den svenska ekonomin fortsatte utvecklas starkt även under

2016 och BNP ökade med 3,3 % i jämförelse med 2015.

För Bromölla kommun visade skatteintäkterna och generella

statsbidrag på en positiv avvikelse med 5,4 mnkr i förhållande

till budget.

befolkningVid årsskiftet 2016/2017 hade kommunen 12 625 invånare vil-

ket är en ökning med 112 personer eller 0,9 % på ett år. Under

den senaste tioårsperioden har kommunens befolkning ökat

med 480 personer. Så många har kommunens invånare inte

varit sedan 1995. Flest invånare var det år 1991 med 12 742

invånare. Den åldersgrupp som ökar mest är intervallet barn från

0-17 år samt personer över 65 år.

I jämförelse med både Skåne och riket har Bromölla kommun en

högre andel i åldersgruppen 65 år och äldre. Kommunen ligger

i princip lika avseende andelen barn och unga, medan gruppen

i förvärvsarbetande ålder ligger lägre än jämförelsegrupperna.

Relationerna mellan åldersgrupperna i Bromölla kommun och

övriga landet har sett likadana ut under en längre tidsperiod.

bostadsmarknadBostadsmarknaden antas vara en viktig del för att uppnå målet

om positiv befolkningstillväxt.

Kommunen arbetar för att det ska kunna erbjudas lediga tomter

i kommunen till både småhus och flerbostadshus. I ägardirekti-

ven för AB BromöllaHem är det bland annat angivet att bolaget

ska utöka med minst 60 lägenhet under en mandatperiod för

Tabell 1: Åldersfördelning (%)

2016 0 – 17 År 18 - 64 65 – w

Riket 20,8 59,4 19,8

Skåne 21,0 59,4 19,5

Bromölla 20,9 55,3 23,8

2010

Bromölla 20,2 58,3 21,5

2000

Bromölla 22,2 60,2 17,6

1990

Bromölla 24,6 59,4 16,0

Förvaltningsberättelse

Allmänt

Tabell 2: beviljade bygglov, nybyggnad

husTyP 2012 2013 2014 2015 2016

Småhus 6 1 5 3 7

Flerbostadshus 15 7 68 1 58

Summa 21 8 73 4 65

Förvaltningsberättelse 9

att bidra till kommunens långsiktiga mål om ökat antal invånare.

Byggnation av 52 lägenheter på Ivöstrandområdet påbörjas 2017.

Inflyttning beräknas ske andra kvartalet 2018. Ett LSS-boende

med 6 lägenheter i Näsum påbörjas också under 2017. Om inget

oförutsett sker efterlevs i sådant fall målet under mandatperio-

den.

arbetsmarknad Kommunens arbete bygger på att skapa förutsättningar för till-

växt. Insatser riktas mot att underlätta för befintligt näringsliv,

verka för ökat nyföretagande och få till stånd fler företagsetable-

ringar. Arbetet bedrivs såväl lokalt som regionalt. Ur det regio-

nala perspektivet är fokus på samverkan inom ramen för Skåne

Nordost. Ett bra samspel med befintliga företag är en grundläg-

gande förutsättning för näringslivsutveckling. En viktig faktor i

sammanhanget är sättet att hantera företagsrelaterade ärenden.

I SKL:s mätning Insikt framgår hur företagen uppfattat kommu-

nens service i sådana ärenden och i årets undersökning placera-

des Bromölla kommun som bäst i landet. Vidare kan tilläggas att

tillväxten inom de aktiebolag som verkar inom Bromölla kom-

mun har varit god under året, och i Kreditupplysningsföretaget

SYNA:s mätning var den bäst i Skåne.

Näringslivsstrukturen, där ett fåtal arbetsgivare svarar för mer-

parten av Bromölla kommuns arbetstillfällen, innebär att det

finns en sårbarhet. Denna sårbarhet har minskat något i mät-

ningar som görs. I övrigt bör noteras att förberedelser för utökade

satsningar inom näringslivsområdet genomförts. En närings-

livsutvecklare rekryterades och påbörjar sin tjänst i februari 2017.

Ungdomsarbetslöshet var under året fortsatt hög men minskade

kraftigt under andra halvåret.

Tabell 3: antal arbetstillfällen

År 2012 2013 2014 2015

antal arbetstillfällen 4 581 4 424 4 369 4 373

Foto: Viktoria Unosson


Finansiella målBudget 2016 angav en nettokostnadsandel om högst 98 % av

skatter och bidrag, vilket motsvarar ett resultat på 13 mnkr.

Målet uppnåddes ej fullt ut då årets resultat, inklusive finans-

netto, blev 12,1 mnkr. Nettokostnadsandelen slutade på 98,3 %

av skatter och bidrag.

Inför budget 2016 konstaterades ett något förbättrat konjunk-

turläge samt att befolkningen i kommunen åter ökade, om än

långsamt. Båda dessa faktorer bidrog till att de ekonomiska

planeringsförutsättningarna höll sig stabila under budgetpro-

cessens gång. Det finansiella målet sattes till 98,0 %, vilket

innebar ett resultat på 13,0 mnkr. Resultatet användes till att

delfinansiera investeringar. Under året har ombudgeteringar

av investeringar samt ett tillägg till investeringarna bevil-

jats. Investeringsbudgeten uppgår därefter till 143,1 mnkr.

Nyupplåningsbehovet budgeterades till 35 mnkr, vilket ej behöv-

des genomföras då genomförandetakten av investeringsprojek-

ten var måttlig.

Finansiella mål för god ekonomisk hushållningI december 2013 beslutade kommunfullmäktige om finansiella

mål för god ekonomisk hushållning. Målen ska ses som långsik-

tiga inriktningsmål, väl medvetna om de investeringsbehov som

kommunen och koncernen står inför.

• Kommunen ska ha ett resultat över tiden som uppgår till minst

2,5 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal-

ekonomisk utjämning.

• Skattesatsen ska vara oförändrad med undantag för skatteväx-

ling.

• Soliditeten bör stärkas.

• Nya investeringar ska över en rullande femårsperiod vara själv-

finansierade till lägst 95 %.

• Långsiktigt ska kommunens och koncernens låneskuld per

invånare inte överstiga medelvärdet för landets kommuner.

• Koncernens soliditet bör stärkas.

riktlinjer för god ekonomisk hushållningVid samma tillfälle beslutade kommunfullmäktige även om rikt-

linjer för god ekonomisk hushållning enligt följande:

”Kommunen ska vårda och underhålla sina tillgångar väl. Värdet

på kommunens anläggningstillgångar ska upprätthållas genom

att underhåll och reinvesteringar ligger på en nivå som säkrar

tillgångens värde och nyttjandemöjlighet.”

god budgetföljsamhet I budgeten anges de ekonomiska ramarna för verksamheten.

Överskridande av dessa medges inte. Nämnder ska löpande,

under året, följa upp det verksamhetsmässiga och ekonomiska

utfallet. Vid befarad negativ budgetavvikelse ska en åtgärdsplan

upprättas för hur budgetföljsamhet ska uppnås.

en aktiv intern kontrollNämnder och styrelser ska årligen upprätta en plan för intern kontroll, aktivt se till att kontrollåtgärderna vidtas samt årligen redovisa vilka kontrollåtgärder som vidtagits och resultatet av dessa.

en ändamålsenlig ekonomimodellNämnder och styrelser ska ha en rättvisande och aktuell redo-

visning samt en väl fungerande ekonomistyrningsmodell inklu-

sive planerings- och uppföljningssystem.

en välkonsoliderad koncernBolagen bör ta fram en strategi för hur deras respektive soliditet

kan stärkas med minst 10 %-enheter utifrån nuvarande nivå.

Finansiell analysresultat – kapacitetÅrets resultat blev 12,1 mnkr, vilket innebär att Bromölla kom-

mun uppvisar ett positivt resultat för fjortonde året i rad.

Årets resultat blev 0,9 mnkr lägre än budget 2016. Differensen

består av ett flertal avvikelser, både i positiv och negativ rikt-

ning. I förhållande till senaste prognosen från oktober blev resul-

tatet ca 3,5 mnkr bättre. Bland annat blev skatter och generella

bidrag 2,4 mnkr högre än prognosticerat samt 5,4 mnkr högre

än budgeterat.

Kommunfullmäktiges mål var att nettokostnadernas andel

av skatter och statsbidrag ska vara högst 98,0 % under 2016.

Utfallet blev 98,3 % vilket medför att målet ej uppnåddes 2016.

På lång sikt är den uttalade ambitionen att återgå till ett finan-

siellt mål på 97,5 %.

Tabell 4: Årets resultat (mnkr)

År 2012 2013 2014 2015 2016

Årets resultat 27,2 18,1 9,7 2,2 12,1

Tabell 5: nettokostnadsandelar (%)

År 2012 2013 2014 2015 2016

Verksamhetens nettokostnad 92,0 89,9 94,5 95,3 93,9

Avskrivningar 3,7 7,5 4,1 4,4 4,4

delsumma 95,7 97,4 98,6 99,7 98,3

Finansnetto -0,5 -0,5 -0,2 0,0 0,0

summa löpande kostnader 95,2 96,9 98,4 99,7 98,3

Finansiella mål/ Finansiell analysResultatutjämningsreserv


Verksamhetsområdena visade en negativ budgetavvikelse på 7,2

mnkr för 2016. Under den senaste femårsperioden har verksam-

heternas budgetavvikelse varit negativ samtliga år. Avvikelserna

i relation till budget har för det mesta varit låga, undantaget

verksamhetsåret 2013 då den stora negativa avvikelsen främst

beror på nedskrivning av mark.

På lång sikt bör investeringarna finansieras med egna medel för

att efterleva god ekonomisk hushållning. I Bromölla kommun

har målet angetts till 95 %. Under 2016 var självfinansierings-

graden fortsatt låg. Långsiktigt bör det eftersträvas investe-

ringsnivåer på cirka 45 mnk för att uppnå en självfinansierings-

grad på 95 %.

Soliditeten var i stort sett oförändrad i jämförelse med 2015. De

senaste årens investeringsvolymer, vilka delvis finansierats via

nyupplåning, har bidragit till den minskade soliditeten under den

senaste femårsperioden. I tabellen redovisas soliditeten utan

den ansvarsförbindelse för pensioner som inte ingår i balansräk-

ningen. Den delen av pensionsskulden som redovisas inom linjen

kan betraktas som en skuld som kommunen har och nedan

redovisas därför soliditeten inklusive denna.

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsför-

måga. Det finns inga rekommendationer om vilken nivå som bör

eftersträvas i kommunal verksamhet utan det är förändringen

av soliditeten som är väsentlig. Under 2016 ökade soliditeten

inklusive ansvarsförbindelser för pensioner, intjänade före 1997.

Detta beror på att skulden som redovisas som ansvarsförbin-

delse minskade med 10,4 mnkr.

Under våren 2016 presenterades en utredning (En ändamålsen-

lig kommunal redovisning, SOU 2016:24) med förslag till en ny

kommunal redovisningslag. Utredningen föreslog bland annat

att hela pensionsåtagandet ska redovisas i balansräkningen

enligt fullfondsmodellen.

Bromölla kommun tillämpar i dagsläget den s.k. blandmodellen

för redovisning av pensionsförpliktelser. När lagen träder i kraft,

vilken den beräknas göras tidigast 2019, kommer kommunen att

redovisa ett relativt lågt eget kapital och därmed lägre soliditet.

Kommunalskatten i Bromölla kommun har varit oförändrad

sedan 2003. Bromölla kommuns skattesats låg förhållandevis

högt i jämförelse med snittet i både Skåne och Sverige.

risk – kontrollBalanslikviditeten, som visar relationen mellan omsättningstill-

gångar och korta skulder, bör ligga kring 100 % och rörelsekapi-

talet visar det antal miljoner som kommunen saknar alternativt

har tillgodo för att uppnå 100 %.

Den höga balanslikviditeten beror bland annat på tidigare års

nyupplåning, för genomförande av investeringar som planerats

men ej har nyttjats fullt ut. Ett antal större investeringsprojekt

flyttades framåt tidsmässigt vilket medfört att investeringsbud-

geten (inklusive ombudgeteringar från föregående år) ej nyttja-

des till mer än ca 41 %. Detta i kombination med årets positiva

resultat bidrog till att det inte krävdes någon nyupplåning under

2016.

Fortsatt lågt ränteläge i kombination med att kommunen ej

behövde uppta nya lån under 2016 medförde att förändrade

räntenivåer inte påverkat kommunen särskilt mycket det senas-

te åren. Dock kommer låneskulden öka i takt med att framtida

budgeterade investeringsvolymer initieras. Skulle det framtida

ränteläget väsentligt förändras uppåt kan det få stor påverkan

på Bromölla kommuns totala räntekostnader.

Tabell 8 b: soliditeten inkl. ansvarsförbindelsen (%)

År 2012 2013 2014 2015 2016

Soliditeten 16,5 16,4 17,7 18,4 21,2

Tabell 7: Investeringsvolym och självfinansie ringsgrad

År 2012 2013 2014 2015 2016

Investeringsvolym/nettok (%) 5,9 14 17,5 5,0 9,2

Självfinansiering (%) 149 78 33 95,1 68,2

Nettoinvestering (mnkr) 32,2 79,3 103,1 30,7 59,2

Tabell 6: verksamhetens budgetavvikelser (mnkr)År 2012 2013 2014 2015 2016

Summa negativa -6,5 -24,6 -2,3 -6,2 -12,3

Summa positiva 3,2 4,9 1,5 6,1 5,1

Summa netto -3,3 -20 -0,8 -0,1 -7,2

Tabell 8 a: soliditeten exkl. ansvarsförbindelsen (%)

År 2012 2013 2014 2015 2016

Soliditeten 63,5 64,5 57,4 54,8 54,8

Tabell 9: Kommunalskatten (kr)

OmrÅde brOmölla sverIge

2015 2016 2015 2016

Primär kommunal skatt 21,76 21,76 20,70 20,75

Total kommunal skatt 32,45 32,45 31,99 32,10

Tabell 10: likviditet och risk

År 2012 2013 2014 2015 2016

Balanslikviditet (%) 131 114 103 159 122,4

Rörelsekapital (mnkr) 34,7 15,4 4,4 68 32,0

Tabell 11: Finansiella risker

År 2012 2013 2014 2015 2016

Genomsnittlig ränta (vägt MT %) 2,15 2,15 1,77 1,49 1,56

Ränteförändring +/- 1% (mnkr) 0,6 0,6 1,2 1,5 1,3

Lån, rörlig ränta 0 0 0 0 0

bindningstid < 1 år 0 33 17 13 0

1-5 år 67 67 57 87 100

6-10 år 33 0 26 0 0


Under 2016 återbetaldes ett lån på 20 mnkr till Kommuninvest,

vilket medförde att låneskulden minskade vid jämförelse med

2015. Detta kunde göras med anledning av att genomförandet

av ett flertal investeringsprojekt förskjutits tidsmässigt i förhål-

lande till ursprunglig planering. Samtliga lån är placerade hos

Kommuninvest.

Kommunens medlemskap i Kommuninvest 2010 medförde att

även de kommunala bolagen kan låna där. Merparten av kom-

munens borgensåtaganden är ställda till av kommunen ägda

bolag. Risken kommunen löper är alltså direkt kopplad till bola-

gens finansiella ställning och förutsättningar. Ökningen som

finns i borgensåtaganden mot bolagen finner sin förklaring i de

stora investeringsvolymer företagen haft, samt kommer ha de

närmsta åren. Kommunen har även ett åtaganden i trygghets-

boendet Pynten vilket drivs i formen av en kooperativ hyresför-

ening för boende.

Kommunens totala pensionsåtaganden minskade under 2016,

främst för att pensioner äldre än 1998 minskade. Under 2015

ökade dessa främst med anledning av tillkommande avsätt-

ningar. 2013 ökade skulden beroende på ändrade beräknings-

grunder.

De åtaganden som ingår i tabell 14 var i sin helhet återlånade

till verksamheten. Kommunen träffade avtal för pensionsåta-

gande fr.o.m. 1998 om försäkring avseende kompletterande

ålderspension, efterlevandepension till vuxen och barnpension

samt premiebefrielse för de försäkrade förmånerna. Bromölla

kommun anlitar KPA för pensionsberäkningar och gör inga egna

beräkningar. För mer information om pensioner se not 16 resp.

20 i räkenskaperna och i redovisningsprinciper under rubriken

pensionsskuld.

Verksamheterna visade en negativ budgetavvikelse med 7,2

mnkr. Inom verksamheterna fanns både positiva och negativa

avvikelser. En del av förklaringen finns i engångskostnader för

åtgärdande av emissionsproblem vid Dalaskolan Norra och

Dalafurets förskola. Försäljning av mark har bidragit positivt

vilket gör att underskottet i realiteten är något högre.

balanskravetÅrets resultat uppfyllde balanskravet och 2016 blev det fjorton-

de året i rad med ett positivt bokslut.

Balanskravet som klargör att kostnaderna inte får överstiga

intäkterna är det lägsta kravet lagen ställer på den kommunala

ekonomin. Det redovisade resultatet ska justeras med reavin-

ster och reaförluster för att få fram balanskravsresultatet.

Känslighetsanalysen ovan ger en indikation på hur kommunen

påverkas av olika omvärldsfaktorer i några olika situationer. Det

finns självklart flera faktorer och graden av påverkan varierar.

Tabellen ovan kan dock ge en indikation av konsekvenser vid

förändringar inom några områden.

resultatutjämningsreservKommunfullmäktige beslutade 2013-12-16, § 211 att avsätta

medel till en resultatutjämningsreserv. Per den 1 januari 2013

avsattes 51,3 mnkr. Dock fastställde kommunfullmäktige ett

tak på reservens storlek till 10 % av årets skatteintäkter och

generella statsbidrag. För 2016 görs avsättning till resultatut-

jämningsreserven med 4,4 mnkr. Resultatutjämningsreserven

uppgår, efter årets avsättning, till 63,9 mnkr.

Tabell 13: borgensåtaganden (mnkr)

År/FöreTag 2012 2013 2014 2015 2016

Kommunägda 618 646 683 760 854

Egna hem, småhus 0,5 0,5 0,5 1 0

Föreningar 0,9 0,9 0,9 12 71

Summa 619 647 684 772 925

Tabell 14: Pensionsåtaganden (mnkr)

År 2012 2013 2014 2015 2016

Pensioner som kortfristig skuld 11,7 12,1 13,0 13,7 14,5

Avsättning till pensioner 1,4 2,2 1,9 10,1 9,8

Pensioner äldre än 1998 188,9 201,3 192,0 186,0 177,0

Total pensionsskuld 201,9 215,6 206,9 209,8 201,3

Särskild löneskatt 50,6 52,1 50,0 45,0 43,0

Återlånade medel 252,5 267,7 256,9 254,8 244,3 (ej finansierade pensionsförpliktelser)

Tabell 15: budgetföljsamhet och prognossäkerhet (mnkr)

År 2012 2013 2014 2015 2016

Budgetavvikelse 16,8 2,7 1,7 -5,3 -0,9

Verksamheternas budgetavvikelse -3,3 1,6 -0,8 -0,1 -7,2

Tabell 17: Känslighetsanalys (mnkr)

KänslIgheTsanalys

1 kr höjning/sänkning av skatten 24,2

1 % löneökning 4,5

10 mnkr nya lån 0,2

50 invånare 2,4

Tabell 16: balanskrav (mnkr)

balansKrav

Årets resultat 12,1

Justering realisationsvinster -1,7

Justering realisationsförluster 0,4

Extraordinär intäkt 0

Balanskravsresultat 10,8

Medel till resultatutjämningsreserv -4,4

Justerat resultat 6,4

Balanskravsresultat att återställa 0,0

Tabell 12: låneskuld (mnkr)

År 2012 2013 2014 2015 2016

Låneskuld 60 60 115 150 130


Tabell 18: driftsredovisning (netto i mnkr)

verKsamheTsOmrÅde budgeT uTFall +/-

Gemensam service 46,2 53,0 -6,8

Myndighetskontoret 4,9 5,2 -0,3

Stöd och omsorg 217,4 219,5 -2,2

Tillväxt och utveckling 64,9 61,0 3,9

Utbildning 224,3 226,6 -2,2

Politik KS och KF 6,5 5,6 0,9

Myndighetsnämnden 0,4 0,3 0,1

Revisionsnämnden 0,7 0,7 0,0

Valnämnden 0,0 0,0 0,0

Överförmyndarnämnden 0,9 1,0 -0,1

Kommunalförbunden 67,9 68,4 -0,5

Summa verksamhet 634,1 641,3 -7,2

Finansiering -647,1 -653,4 6,3

Totalt -13,0 -12,1 -0,9

driftsredovisning

verksamheternas samlade budgetavvikelse Det samlade underskottet hos verksamheterna uppgick till en

negativ netto avvikelse på 7,2 mnkr.

PolitikenVerksamhetsområdet visade ett överskott på 0,9 mnkr.

Avvikelsen går främst att hänföra till att anslaget för oförut-

sedda behov ej behövts nyttjas i någon större utsträckning i

förhållande till budget.

gemensam serviceVerksamhetsområdet visade en negativ budgetavvikelse på

6,8 mnkr. Det var framför allt fastighetsenheten, fortsatt

implementering av nytt ekonomisystem, räddningstjänsten,

kostnader för kontorsmaterial och upphandling av telefoni

som bidrog till det negativa resultatet.

Underskottet beror till stora delar på engångskostnader för

åtgärdande av emissionsproblem vid Dalaskolan Norra och

Dalafurets förskola.

Tillväxt och utvecklingVerksamhetsområdet visade en positiv budgetavvikelse på 3,9

mnkr. Den främsta förklaringen återfinns inom tekniska verk-

samheten där översyn och effektiviseringar inom gata/park

genomförts. Turism- och fritidsenheten genererade en postiv

avvikelse, bland annat genom ett ökat antal besök i simhallen

samt lägre personalkostnader.

stöd och omsorgVerksamhetsområdet visade en negativ avvikelse på 2,2 mnkr.

Inom verksamhetsområdet fanns både positiva och negativa

avvikelser. De negativa avvikelserna härleds främst till ökade

personalkostnader, externa placeringar samt projektkostnader

för projektet Within. Den positiva avvikelsen härrörde till

intäkter från Migrationsverket avseende integrationsverksam-

heten.

utbildningTotalt visar verksamhetsområdet en negativ budgetavvikelse

på 2,2 mnkr. De främsta orsakerna till avvikelsen återfinns i

kostnader för skolskjutsar, interkommunala ersättningar, per-

sonalkostnader samt projektkostnader för projektet Within.

myndighetsnämnd och myndighetskontorMyndighetsnämnden redovisade en positiv budgetavvikelse

med 0,1 mnkr och myndighetskontoret en negativ budgetav-

vikelse på 0,3 mnkr. För myndighetskontoret beror avvikelsen

främst på att bostadsanpassningsbidragen ökat markant.

överförmyndarnämndNämnden visade en negativ budgetavvikelse på 0,1 mnkr,

främst på grund av ökade kostnader för gode män där perso-

ner ej själva kan betala arvode på grund av låg inkomst och

som står utan tillgångar.

Detaljererade beskrivningar finns under verksamhetsberät-

telser.

FinansförvaltningKommunens skatteintäkter och generella statsbidrag med-

förde en positiv avvikelse mot budget på 5,4 mnkr. Det är

naturligt att prognoserna varierar i samband med att SKL pre-

senterar nya prognoser under verksamhetsåret.

Även räntenetto avvek positivt i jämförelse med budget.

Främst med anledning av att nyupplåning ej krävdes under

året, men också p.g.a. att uttagna borgensavgifter blev högre

än budgeterat.

Driftsredovisning


Investeringsredovisning/De kommunägda företagen/Övriga åtaganden

Investeringsredovisning

verksamheternas totala investeringarInvesteringarna 2016 slutade på 59,2 mnkr, efter ombudgete-

ring uppgick budgeten till 143,1 mnkr. Det innebar att 41 % av

budgeten utnyttjades.

De två verksamhetsområdena Gemensam service,

främst genom fastighetsenheten, samt Tillväxt och utveck-

ling står för ca 95 % av de budgeterade investeringarna.

Förseningar i projekt som Ivöstrand, renovering av Näsums

skola, ny storförskola samt reinvesteringsarbete vid gator,

gång- och cykelvägar var de främsta orsakerna till det belopps-

mässigt låga utfallet.

de kommunägda företagenab bromöllahemBolagets resultat efter finansnetto blev en förlust med

0,5 mnkr, att jämföra med en vinst på 3,1 mnkr 2015.

Hyresintäkterna blev 2,0 mnkr högre än 2015. Reparations-

och underhållskostnaderna har ökat med 4,5 mnkr jämfört

med 2015. Investeringarna uppgick till 10 mnkr att jäm-

föra med 31,3 mnkr 2015. Byggnation av 52 lägenheter på

Ivöstrandområdet påbörjas 2017. Inflyttning beräknas ske

andra kvartalet 2018. Ett LSS-boende med sex lägenheter

i Näsum påbörjas också under 2017. Avtalet gällande den

tekniska förvaltningen upphör 2017-03-31 och beslut har fat-

tats att överta förvaltningen i egen regi fr.o.m. 2017-04-01.

En fastighetsförvaltare och åtta fastighetsskötare kommer att

anställas under 2017. I samarbete med Hyresgästföreningen

startas projektet systematisk hyressättning. Hyressättningen

ska spegla hur hyresgästerna i allmänhet värderar lägenhe-

ternas egenskaper, vilket sedan bestämmer dess bruksvärde.

Skillnader i bruksvärde ska motsvaras av skillnader i hyra. Ett

öppet bredbandsnät har installerats i Bromölla, Näsum och

Gualöv.

bromölla energi & vatten ab Underkoncernen består av Bromölla Energi & Vatten AB och

Bromölla Fjärrvärme AB men bedrivs operationellt som en

gemensam verksamhet under namnet Bromölla Energi &

Vatten. Koncernens resultat efter finansnetto blev 2,6 mnkr,

jämfört med föregående års negativa resultat på 2,4 mnkr.

Nettoomsättningen ökade med 14,3 mnkr. VA-verksamheten

ökade sin omsättning med 6,5 mnkr genom i huvudsak tax-

ehöjning och fjärrvärmeverksamheten ökade sin omsättning

med 3,6 mnkr främst genom volymökning. Elnätstaxan är

bland de lägsta i landet medan fjärrvärme- och VA-taxan

ligger ungefär på rikssnittet. Räntekostnaderna är säkrade

långsiktigt genom användande av räntederivat och blev

något högre än föregående år till följd av ökad upplåning.

Investeringarna uppgick till 46,7 mnkr att jämföra med 64,9

mnkr föregående år, och är i allt väsentligt hänförliga till den

fortsatta utbyggnaden av vatten- och avloppsförsörjningen

(VA) till Näsum/Olofström. sölvesborg-bromölla kommunalförbund (sbKF)Sölvesborg Bromölla Kommunalförbund (SBKF) redovisar

ett negativt resultat på 2,3 mnkr för verksamhetsåret 2016.

Serviceverksamheterna redovisar ett resultat på 1,0 mnkr vil-

ket är i nivå med budget. PA-lön har under året genomfört ett

utvecklingsarbete, som belastar resultatet med drygt 0,5 mnkr.

Utbildningsverksamheten redovisar en negativ avvikelse gent-

emot budget på 3,5 mnkr. Avvikelsen kan i allt väsentligt hän-

föras till: ökat resursbehov med anledning av fler elever, ökat

resursbehov med anledning av obehöriga/nyanlända elever

och ökat resursbehov med anledning utav elevvård.

bromölla Fritidscenter abBolagets resultat efter finansnetto blev en förlust med 2,2

mnkr jämfört med föregående års vinst på 0,5 mnkr. Bolagets

omsättning, utöver driftsbidraget på 2,9 mnkr, uppgick till 1,3

mnkr, att jämföra med 0,6 mnkr 2015. Intäkterna avser hyror

för idrottsanläggningar, sponsring och arrangemang. Årets

investeringar uppgick till 76,2 mnkr att jämföra med 22,9 mnkr

under 2015. Investeringarna avser i allt väsentligt färdigstäl-

lande av arrangemangshallen som invigdes i december 2016.

bromölla IndustristiftelseStiftelsen hyr ut Hotell Iföhus AB. Kommunen lämnade under

året bidrag på 0,7 mnkr att jämföra med 0,3 mnkr tkr 2015.

Under slutet av 2016 försattes entreprenören som, på upp-

Tabell 19: Investeringsredovisning (tkr)

verKsamheTsOmrÅde uTFall budgeT avvIK.

Gemensam service 13 375 65 893 52 518

Myndighetskontor 0 0 0

Tillväxt och utveckling 40 415 70 248 29 833

Stöd och omsorg 444 550 106

Utbildning 2 928 4 400 1 472

Övergripande 2 032 1 982 -50

Summa 59 194 143 073 83 879


drag av kommunen, drivit Hotell Iföhus i konkurs. Detta med-

förde att kommunens driftsbidrag var tvunget att utökas, dels

för att täcka underhåll under tiden hotellet varit stängt, men

även för befarade kundförluster med anledning av att hyresin-

täkterna uteblivit. I september sades Hotell Iföhus AB upp som

hyresgäst och avflyttade därefter från lokalerna.

Kristianstad österlen airportKommunens årliga bidrag till flygplatsen är 0,2 mnkr tkr, vilket

regleras i ägardirektivet. Kommunen har en ägarandel på 2 %

i Kristianstad Österlen Airport. Övriga ägare är Kristianstad

kommun (91 %), Hässleholms kommun (5 %) och Östra

Göinge kommun (2 %).

övriga åtaganden IT- nämndBromölla kommun har tillsammans med Skåne Nordost-

kommunerna (inkl. Höör) en gemensam IT-nämnd. Nämnden

bildades 2006 och har sedan dess byggt upp en gemensam

IT-plattform. Bromölla har hittills använt Flexite för risk-, till-

bud- och skaderapportering, samt internetförbindelse på den

gemensamma plattformen. Hässleholms kommun är värd för

den gemensamma nämnden.

hjälpmedelsnämndHjälpmedelscentrum Östra Skåne (HÖS) består av tio kom-

muner som 2003 bildade en gemensam nämnd där Bromölla

kommun är en av medlemmarna. HÖS hanterar, utför service

och rekonditionerar såväl nya som begagnade hjälpmedel.

HÖS förvarar och registerhåller befintliga hjälpmedel och

administrerar försäljning mellan medlemskommunerna.

av media skåneBromölla kommun är medlem i AV Media Skåne, som är ett

kommunalförbund tillsammans med 16 andra kommuner. AV

Media lånar ut AV-läromedel till skolor och andra utbildnings-

anordnare som är medlemmar.

Kommunassurans syd Försäkrings abKommunassurans Syd Försäkrings AB erbjuder sina ägare

sak- och ansvarsförsäkringar. Bolaget har 46 delägare i Skåne,

Halland, Småland och Västra Götaland, varav Bromölla kom-

mun är en. Bromölla kommun har en ägarandel på 0,92 %.

Bolaget startades ursprungligen av 30 skånska kommuner

2005. Kommunassurans är en aktör av flera på marknaden och

de lämnar bara anbud till sina ägare och deras helägda bolag.

Nya regler har gjort det möjligt att göra direktupphandling

från bolaget (vilket Bromölla kommun gjorde 2013) och från

2014 är kommunförsäkringen tecknad i bolaget.

Kommuninvest abBromölla kommun ansökte under 2009 om medlemskap i

Kommuninvest AB och blev under 2009 medlem nr. 240.

Medlemskapet ger kommunen tillträde till ytterligare en långi-

vare vid framtida finansieringsbehov.

Medlemskapet ger även de kommunägda bolagen möjligheten

att teckna lån hos Kommuninvest. I medlemskapet ingår att

medlemmarna går i solida-risk borgen. Under 2010 tecknade

kommunen ett förlagslån med föreningen på 2 mnkr.

övrigt Under 2016 genomfördes bland annat upphandlingen av före-

tagshälsovård. Tilldelningsbeslutet blev klart under december

och innebär att fr.o.m. 2017 är Helsa ny leverantör av företags-

hälsovård till kommunen. Avtalet löper under en period om

två år med möjlighet till option på ytterligare ett plus ett år.

Foto: Joachim Persson, Rejophoto

Invigning av Sparbankshallen


Personalekonomisk redovisningInledningI Bromölla kommuns personalekonomiska redovisning redovi-

sas organisationsövergripande personalstatistik och analyser.

Redovisningen syftar till att kommentera prioriterade utveck-

lingsområden av personalpolitisk och/eller personalsocial

karaktär. Uppgifterna i den personalekonomiska redovisningen

har hämtats ur Bromölla kommuns ekonomi- och personalsys-

tem om inte annat anges.

PersonalkostnadPersonalkostnadsslag totalt för Bromölla kommun i mnkr 2016: Den totala personalkostnaden utgör 69 % av nettokostnaderna 2016.

antal anställdaBromölla kommun hade 837 tillsvidareanställda den 1 novem-

ber 2016. Detta innebär en ökning med 31 personer i jämfö-

relse med 2015.

Kategorin visstidsanställda uppgick per den 1 november till 129

personer, en ökning med 11 personer mot föregående år.

Det totala antalet arbetade timmar oavsett anställningsform

2016 motsvarar 873 årsarbeten.

ÅldersstrukturMedelåldern bland Bromölla kommuns månadsavlönade med-

arbetare ligger på 46,9 år – för kvinnor 46,8 år och för män

47,9 år.

Merparten av organisationens medarbetare återfinns i ålders-

intervallet 40–60 år, dock sker en successiv ökning av antalet

medarbetare i åldersintervallet 20-39 år.

KompetensstrukturKompetenskraven ökar inom flertalet sektorer i samhället, inte

minst den kommunala, där formell behörighet till anställning i

ett antal befattningar ges genom examen och legitimation.

Bromölla kommuns verksamhet är beroende av hög kvalitet

i utförda medborgartjänster. Avgörande förutsättningar för

detta är att ha medarbetare med rätt inställning till uppdraget

samt med rätt formell kompetens.

Organisationens rekryteringspolicy (KS 2012-09-05) definierar

kompetens som en kombination av:

• rätt personliga egenskaper med fokus på medborgarna

• rätt gymnasie- eller högskoleutbildning för aktuell befattning

• tillräcklig yrkeserfarenhet.

Fördelningen mellan organisationens samtliga bemannade

tjänster med krav på högskole-, gymnasie- respektive grund-

skolekompetens ser för 2016 ut enligt följande:

43 % av de bemannade tjänsterna ställer krav på högskoleexa-

men, endast 12 % av tjänsterna har formella kompetenskrav

motsvarande grundskolenivå.

Bromölla kommun upplever i likhet med landets övriga

kommuner ökade utmaningar i att bemanna organisatio-

nen utifrån nu definierade kompetensstrukturer och krav.

I befintliga bristyrken som förskollärare, grundskollärare,

socialsekreterare, undersköterska och sjuksköterska bedömer

Arbetsförmedlingen i sin analys en oförändrad eller förvärrad

bristsituation under de kommande tio åren.

Tabell 21: anställningsform (antal) 2014 2015 2016

Tills vidare 795 806 837

Visstid 85 118 129

Tabell 22: Åldersstruktur ÅldersgruPP 2014 2015 2016

29 år eller yngre 73 91 117

30-39 år 168 190 204

40-49 år 244 252 238

50-59 år 237 241 258

60 eller äldre 158 150 149

Totalt 880 924 966

Tabell 20: Kostnadskonto (tkr)Löner arbetad tid 276

Löner ej arbetad tid 37

Ersättningar 3

Sociala avgifter 97

Pensionskostnader 33

Totalt 446

Personalekonomisk redovisning/Budgetuppföljning och styrning

HögskoleexamenGymnasieexamenGrundskola


Den totala bristsituationen på den svenska arbetsmarknaden

bedöms för Bromölla kommuns del, utöver stora utmaningar i

bemanningsarbetet, också kunna resultera i ökad personalom-

sättning, vilket gör det svårt att förutsäga de samlade rekryte-

ringsbehoven.

sysselsättningsgradDen genomsnittliga sysselsättningsgraden för månadsavlö-

nade1 manliga medarbetare uppgick per 16-11-01 till 93,7 %.

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för månadsavlö-

nade kvinnor uppgick till 89,0 %.

Den högsta andelen deltidsanställda medarbetare återfinns

inom Stöd och omsorg: genom den i Bromölla kommun

etablerade modellen med önskad sysselsättningsgrad inom

äldreomsorgen ges medarbetare möjlighet att utifrån individu-

ella förutsättningar definiera sysselsättningsgrad för det kom-

mande verksamhetsåret.

nyckeltal för anställningstrygghetAnställningstryggheten mäts i ett nyckeltal som utgår från

Nyckeltalsinstitutets Arbetsvillkorsindex AVI, som visar ande-

len tidsbegränsat anställda i relation till det totala antalet

anställda: nyckeltalet redovisar förhållandet mellan antalet

visstidsanställda (129) och antalet tillsvidareanställda (837):

Nyckeltalet har successivt ökat över tid för organisationen, vil-

ket alltså ska tolkas som en relativ försämring av anställnings-

tryggheten. Å ena sidan har antalet tillsvidareanställda ökat

över tid i organisationen men ökningen av visstidsanställda har

varit än större, vilket påverkar relationstalet negativt.

1 Med begreppet månadsavlönad avses tillsvidareanställda och visstidsanställda medarbetare som (till skillnad från timanställda) erhåller månadslön.

Jämställdhet och mångfaldBromölla kommun är en kvinnodominerad arbetsplats och 85

% av organisationens medarbetare är kvinnor. En befattning är

att betrakta som dominerad av ena könet om minst 60 % är

av detta kön. Av genomförd befattningsvärdering 2016 fram-

går att kommunens anställda fördelas på totalt 144 befatt-

ningar. Av de 57 befattningar som mer än en person innehar är

44 kvinnodominerade och 9 mansdominerade. Resterande 4

befattningar har en jämn fördelning av män och kvinnor.

2016 års jämställdhetsanalys har med anledning av förändrad

lagstiftning kompletterats med en lokal plan för likabehandling

som presenteras för kommunstyrelsen våren 2017.

lönerMedellöner, heltid, per ålder och kön 2016:

Löneskillnader mellan olika åldersintervall bör tolkas utifrån att olika kommunala verksamheter i riket expanderat (och/eller övergått i kommunal regi) vid olika tidpunkter, likaså kan med-arbetares benägenhet till rörlighet antas variera i olika ålders-intervall. I ett åldersintervall med högre personalomsättning antas detta kunna driva upp löneläget.

I Bromölla kommun genomförs vart tredje år en lönekartlägg-ning innefattande ett mått av arbetsvärdering. Syftet är att säkerställa att lönebildningen i organisationen är könsneutral och utgår från ansvar i befattning och prestation på individnivå. Eventuella lönemässiga otydligheter och strukturella skevheter korrigeras med utgångspunkt i detta analysarbete. 2016 års lönekartläggning har med anledning av förändrad lagstiftning kompletterats med lokal plan för likabehandling och presente-ras för kommunstyrelsen våren 2017.

Tabell 25: löner Ålder KvInnOr män TOTalT

29 år eller yngre 24 105 23 533 23 819

30-39 år 26 219 27 762 26 991

40-49 år 28 673 29 956 29 315

50-59 år 29 183 34 396 31 790

60 eller äldre 28 333 32 923 30 628

Totalt 27 708 30 055 28 882

Tabell 24: arbetsvillkorsindex 2013 2014 2015 2016

AVI 9,1 % 10,7 % 14,6 % 15,4 %

Tabell 23: deltidsanställda

verKsamheTsOmrÅde anTal delTIdsansTällda

Utbildning 27 %

Stöd & omsorg 64 %

Tillväxt & utveckling 15 %

Gemensam service 24 %

Myndighetskontoret 33 %

Tabell 26: mertid och övertid överTIdsTImmar % av Ord. arbeTsTId merTIdsTImmar % av Ord. arbeTsTId

9 589 0,8 % 8 600 0,7 %


sjukfrånvaro och frisknärvaroSjukfrånvaron 2015 redovisas enligt principer reglerade i Lag

(1997:614) om kommunal redovisning:

Den totala sjukfrånvaron har ökat signifikant jämfört med

2015. Dock uppvisar utvecklingen av långtidssjukfrånvaron ett

positivt trendbrott i form av en minskning för första gången

under mätperioden 2013-2016.

32,9 % av Bromölla kommuns medarbetare har under 2016

inte haft en enda dags sjukfrånvaro.

Personalomsättning och pensionsavgångarUnder 2016 har 126 medarbetare anställts i organisationen. 93

medarbetare har slutat sin anställning.

Ersättningsrekryteringar med anledning av pensionsavgångar

utgör en minskande andel i Bromölla kommuns kompetens-

försörjning. År 2014 utgjorde pensionsavgångarna förkla-

ringsorsak till 44 % av genomförda rekryteringar. År 2016 var

det faktiska antalet pensionsavgångar i antal i stort sett det-

samma som 2014, men utgjorde endast 19 % av den samlade

rekryteringsvolymen.

Trenden förväntas hålla i sig, volymmässigt bedöms antalet

pensionsavgångar ligga tämligen oförändrat runt 20 avgångar

per år under den kommande tioårsperioden. De totala rekryte-

ringsbehoven bedöms dock öka väsentligt under perioden, till

följd av en ökad personalrörlighet.

Organisation, ledarskap och chefstäthetInom organisationsteorin avser begreppen ”kontrollspännvidd”

och ”kontrollspann” antalet medarbetare som är direkt under-

ställda samma chef. En stor kontrollspännvidd anses å ena

sidan innebära lägre (lednings-)kostnader, skapa större flexi-

bilitet och självbestämmande för den enskilde medarbetaren,

samtidigt som belastningen på chefen ökar och tillgänglighe-

ten till chefen anses minska för den enskilde medarbetaren.

Socialstyrelsen har i sin rapport 2003, om kontrollspann inom

vård och omsorg, konstaterat att den tillgängliga årsarbetsti-

den för en personalansvarig chef överskrids vid en personalvo-

lym strax under 30 medarbetare. 2

Bromölla kommun uppvisar stora variationer mellan verksam-

heterna avseende kontrollspännvidd:

De enskilt största enheterna inom såväl Utbildning som Stöd

och omsorg har tillåtits uppnå en bemanningsmässig omfatt-

ning som vida överstiger Socialstyrelsens identifierade bryt-

punkt enligt ovan.

De högsta kontrollspännvidderna inom utbildningsverksamhe-

ten kan förklaras av en organisatorisk matrislösning, där elev-

hälsan redovisningstekniskt är att betrakta som organisatorisk

hemvist för bland annat yrkeskategorierna elevassistenter och

assistenter, men där ansvar för arbetstidsplanering, utveck-

lingssamtal och dylikt åvilar den enhetschef/rektor där medar-

betaren utför sitt dagliga arbete.

systematiskt arbetsmiljöarbete Samverkans- och genomföranderutiner kopplade till det lag-stadgade systematiska arbetsmiljöarbetet har inför 2016 revi-derats och utvecklats för att bättre svara mot verksamhetens krav och behov.

Från att tidigare ha lagt stor vikt vid den fysiska arbetsmiljön, har Bromölla kommun skapat enhetliga och explicita rutiner också för kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön.

2 Socialstyrelsen 2003: ”Hur många direkt underställda kan en chef ha?”, s 36.

Tabell 27: sjukfrånvaro och frisknärvaro 2013 2014 2015 2016

Total sjukfrånvaro 6,0 6,1 6,7 7,3

Långtidssjukfrånvaro > 60 dagar 34,2 37,6 37,8 37,2

Sjukfrånvaro för kvinnor 6,3 6,4 7,1 7,8

Sjukfrånvaro för män 4,5 4,4 4,5 4,4

Sjukfrånvaro upp till 29 år 4,0 5,2 4,7 5,8

Sjukfrånvaro 30-49 år 4,9 4,9 6,3 7,9

Sjukfrånvaro över 50 år 7,3 7,4 7,5 7,0

Tabell 28: enhetschefer max mIn medel

Gemensam service 9 3 6

Myndighetskontoret 9 9 9

Tillväxt och utveckling 18 1 8

Utbildning 52 7 27

Stöd och omsorg 43 11 27


I kategorin tillbud är de vanligast förekommande tillbuden

aggression/kränkning (17) respektive hot (6).

I utvecklingen av det interna systematiska arbetsmiljöarbetet

har kritik riktats mot nuvarande avvikelsrapporteringssystem.

Det kan därför inte uteslutas att det finns ett reellt mörkertal

i olycksfalls- och tillbudsstatistiken som väsentligt påver-

kar det till synes förbättrade resultatet för 2015 och 2016.

Arbetsgivaren kommer under 2017 att fortsatt studera andra

rapporteringssystem för eventuell framtida implementering.

Företagshälsovård Bromölla kommun har under 2016 nyttjat 723 tkr till företags-

hälsovård.

Detta är en minskning jämfört med 2015, förändringen bedöms

primärt bero på reducerad leveransförmåga inom företags-

hälsovården på grund av sjukdom och vakanser. I någon mån

kan förändrade beställningsrutiner i kombination med en ökad

ambition i förvaltningen att internt leda organisations- och

utvecklingsfrågor ha bidragit till minskningen. Sammantaget

har 2016 års ökade fokus på arbetsmiljö utmynnat i utveck-

lade krav på arbetsrelaterad medicinsk kompetens. Till följd av

detta har en upphandling av ny FHV-leverans genomförts i nära

samarbete med de fackliga organisationerna under 2016, med

leveransstart 2017-01-01.

rehabiliteringBehovet av utvecklade rehabiliteringsrutiner och metoder har

accentuerats i organisationen med anledning av ökande sjuktal.

• Förändrade krav på extern kompetens i form av företags-

hälsovården har resulterat i ett nytt avtal för 2017.

• Behovet av tidiga åtgärder kräver utvecklat systemstöd i

organisationen, varför Adato rehabiliteringssystem inför-

skaffats för driftsstart 2017-01-01.

• Upprepad korttidsfrånvaro utgör en betydande andel av

sjukfrånvaron. Utvecklad metodik för hantering av denna

kommer att diskuteras i inledningen av 2017 för ett parts-

gemensamt förhållningssätt i frågan.

Individuell friskvård och gruppbaserat hälsofrämjandeBromölla kommuns individuella friskvårdsbidrag är en skattefri

medarbetarförmån knutet till motion och friskvård. Syftet med

bidraget är att stimulera till ökat motionerande och därmed

förbättrad hälsa samt ökat välmående. Gränssättande är

Skatteverkets regler för personalförmåner.

Inför 2016 beslutade förvaltningen att reducera bidragsnivån för

det individuella friskvårdsbidraget. Detta beslut baserades på

två konsteranden:

• Trots en historisk dubblering av friskvårdsbidraget har nytt-

jandegraden legat oförändrad runt 50 %.

• Sjuktalets ökning indikerar att andra typer av hälsofräm-

jande aktiviteter än de som identifierats av Skatteverket

behöver initieras i organisationen.

Friskvårdsbidragets nyttjande över tid:

Tabell 31: nyttjandegrad 2014 2015 2016

Nyttjandegrad 53 % 48 % 50 %

Bidragets strl, kr. 1 000 2 000 1 000

Under 2016 har ett brett och partsgemensamt arbete genom-förts i syfte att vidga hälsobegreppet: • Under hösten genomfördes en hälsovecka som riktade sig

till alla tillsvidareanställda i organisationen, med möjlighet att delta i fysiska, sociala och kulturella aktiviteter på såväl arbetstid som på fritid.

• Ett nytt avtal avseende företagshälsovård har upphandlats i syfte att bättre tillgodose behov av gruppbaserade före-byggande aktiviteter. Avtalet träder ikraft 2017-01-01.

• 2017 sker en behovsbaserad kartläggning i företagshälso-vårdens regi i syfte att under året initiera hälsofrämjande arbetsplatsnära aktiviteter.

Tabell 29: Olycksfall och tillbud 2013 2014 2015 2016

Olycksfall 51 92 50 33

Tillbud 23 52 34 25

Tabell 30: Företagshälsovård 2013 2014 2015 2016

Totalt tjänsteköp, tkr 1 075 1 068 823 723

”Under hösten genomfördes en hälsovecka som riktade sig till alla tillsvidareanställda i

organisationen, med möjlighet att delta i fysiska, sociala och kulturella aktiviteter på såväl

arbetstid som på fritid. ”


budgetuppföljning och styrningKommunfullmäktige och kommunstyrelsenBromölla kommun gjorde under 2016 sex månadsuppföljningar,

ett delårsbokslut och ett årsbokslut. De månader som inte följs

upp är januari, juni, juli samt november. Prognosen varierade

under året enligt tabellen nedan.

I månadsuppföljningarna presenteras det aktuella läget och en

prognos från verksamheterna på årets utfall baseras på det som

är känt den aktuella månaden.

I februari hade verksamheterna, genom Gemensam Service, en

negativ prognosavvikelse mot budget på 3 mnkr, vilken utö-

kades till 3,5 mnkr i mars rapporten, samt med ytterligare 1,5

mnkr till totalt 5,0 mnkr i aprils månadsuppföljning. Detta möt-

tes dock av en positivt avvikelse avseende skatter och generella

bidrag på 5,5 mnkr.

I maj tillkom ytterligare 1,2 mnkr i negativa prognosavvikelser

mot budget, dels tillkom Utbildning med 0,8 mnkr samt även

Gemensam service med ytterligare 0,4 mnkr

Vid delårsrapporten utökade Utbildning sin negativa prog-

nosavvikelse mot budget med 0,2 mnkr och Stöd och omsorg

inkom med en negativ avvikelse på 3,0 mnkr. Även överförmyn-

darnämnden tillkom med en prognos om negativ avvikelse på

0,2 mnkr. I delårsrapporten justerades skatter och bidrag ned

något i förhållande till maj prognosen, samtidigt som finans-

netto justerades upp.

Under september låg samtliga verksamheter kvar på tidigare

prognoser.

I oktober skedde mindre förändringar i form av att Myndighets-

kontoret tillkom med en negativ prognosavvikelse på 0,3 mnkr,

medan Utbildning och Gemensam service tillkom med totalt

motsvarande summa i förbättrade prognoser, innebärande en

oförändrad total prognos för verksamheterna som helhet.

InvesteringarTotala investeringar, inklusive ombudgeteringar, uppgick till

142,7 mnkr vid inledningen av 2016. I april tillkom utökning av

investeringsbudgeten med 0,4 mnkr avseende Minikulan, vilket

gav en total investeringsram för året på 143,1 mnkr. Per 2016-

12-31 hade investeringar på 59,21 mnkr genomförts.

Tabell 32: Prognosutveckling 2016 över årets resultat (mnkr)budget 13,0

Februari 10,0

Mars 9,5

April 13,5

Maj 12,3

delårsrapport augusti 8,6

September 8,6

Oktober 8,6

bokslut 12,1



FramtidsbedömningKommunfullmäktige antog i september 2015 budgeten för

2016, med ett tillägg om revidering i december 2016. Det

budgeterade resultatet för 2016 var 13,0 mnkr och innebar att

den budgeterade nettokostnadsandelen av skatter och statsbi-

drag uppgick till 98,0 %. Det långsiktiga målet för kommunens

resultat är satt till 97,5 %. För att öka eller bibehålla den poli-

tiska handlingsfriheten i kommunen är det av yttersta vikt att

de långsiktigt målen efterlevs avseende kommunens finanser.

Vid politiskt förändrade ambitionsnivåer bör målen revideras

för att uppnå de styreffekter som eftersträvas. En god ekono-

misk hushållning betyder ofta ett gott politiskt handlingsut-

rymme på lång sikt. Kommunfullmäktige beslutade om mål

och riktlinjer för god ekonomisk hushållning 2013-12-16, § 210.

Den ursprungliga investeringsbudgeten för 2016 var 75 mnkr,

till denna ska läggas ombudgeteringarna från 2015 på 68,1

mnkr samt ett mindre tillägg vilket medförde att investe-

ringsbudgeten därefter uppgick till 143,1 mnkr. Endast en

del av detta kommer att kunna finansieras med egna medel.

Investeringsbeloppet kommer kräva nyupplåning för att kunna

finansieras. Kommunens långsiktiga mål är att hålla investe-

ringarna i storleksordningen 45 mnkr/år i framtiden, vilket skul-

le medföra en hög självfinansieringsgrad vid god efterlevnad

av kommunens långsiktiga mål för resultat. Investeringarnas

om-budgeteringar har de senaste åren varit fortsatt höga, så

även avseende 2016. Det kommer krävas ett fortsatt utveck-

lingsarbete av arbetssättet för hantering av investeringar.

Efter att under en lång följd av år dragits med kraftiga under-

skott i resultaträkningen vände trenden 2003 till ett positivt

resultat. 2016 var det fjortonde året i rad som kommunen

visade ett positivt resultat. Kommunen konsoliderade sig

under några år och stärkte sina finansiella förutsättningar.

Detta innebar att förutsättningar för att genomföra de stora

investeringsbehoven och hantera nyupplåningen byggdes upp.

För att kunna bibehålla handlingsfriheten kommer det att

krävas ett utvecklat koncerntänk med tanke på att koncernens

investeringsbehov de närmsta åren är fortsatt höga, samt att

finansiering av dessa kommer kräva ytterligare nyupplåning.

Det kommer framöver kräva fortsatt goda resultat, från såväl

kommunen som från de kommunägda bolagen, som är minst

i linje med uppsatta mål. Detta för att säkra finansiering samt

för upparbeta en stark finansiell ställning för kommunkoncer-

nen som helhet.

Kommunens skattesats är relativt hög och möjligheterna till

höjning får därmed anses vara begränsad. Soliditetsnivån bör

förbättras utifrån god ekonomisk hushållning. Budgeten för

2017 förväntas ge ett positivt resultat på 17 mnkr. Den posi-

tiva befolkningsutvecklingen från de senaste åren fortsatte

även under 2016 med en nettoökning på 112 individer i jäm-

förelse med 2015. En stabil befolkningsutveckling i linje med

kommunfullmäktiges mål är en förutsättning för kommunens

ut-veckling och ambitioner.

Under 2016 fastställdes kommunfullmäktiges övergripande

mål, vilka ska bidra till att Bromölla kommuns vision uppnås.

Framtidsbedömning



Kommunfullmäktiges mål

livsmiljö och attraktionskraftlivslångt lärande• Andelen flickor och pojkar i årskurs 9 som nått minst målen E i alla ämnen i grundskolan ska procentuellt årligen öka i jäm-förelse med föregående årLäsåret 2014/15 nådde 74 % av eleverna i årskurs 9 minst E i

alla ämnen och läsåret 2015/16 nådde 67 % av eleverna minst

E i alla ämnen. Totalt sett minskade alltså andelen elever i års-

kurs 9 med minst E i alla ämnen. Pojkarnas resultat minskade

från 73 % 2014/15 till 60 % 2015/16. Flickornas resultat var

relativt oförändrat, 75 % 2014/15 och 74 % 2015/16.

Ser man till de två skolorna så minskade andelen elever med

minst E på Humleskolan från 82 % 2014/15 till 67 % 2015/16.

Minskningen på Humleskolan gällde både pojkarna och flick-

orna. På Dalaskolan Södra förbättrades resultatet från 58 %

2014/15 till 67 % 2015/16. Förbättringen står flickorna för,

från 50 % till 78 % av flickorna nådde minst E. För pojkarna

skedde en försämring mellan åren.

hållbar tillväxt• Befolkningen i kommunen ska öka med minst 2 procent under mandatperioden.Mellan årsskiftet 2014/2015 och 2016/2017 så har befolk-

ningen ökat med 225 individer, från 12 400 till 12 625, vilket

motsvarar en ökning med 1,8 %.

• Människors inställning till att leva och bo i Bromölla kom-mun ska utvecklas i positiv riktning under mandatperioden.Bromölla kommun har inte deltagit i SCB:s

Medborgarundersökning under 2016, men kommer att delta

hösten 2017.

sund ekonomi• Bromölla kommun ska ha en ekonomisk hållbar utveckling med förbättrad ekonomi under mandatperioden med oföränd-rad eller sänkt skattesats.Redovisas årligen i form av årsredovisningen.

samhällsengagemang och inflytandedelaktighet• Andelen medborgare i kommunen som känner sig trygga ska öka enligt nöjd regionindex i medborgarundersökningen.Bromölla kommun har inte deltagit i SCB:s


under hösten 2017.

• I Bromölla kommun står medborgarnas behov i fokus och formar verksamheterna. Andelen nöjda medborgare ska öka under mandatperioden.Mätning har inte genomförts under 2016.

Påverkansmöjlighet/öppenhet• Valdeltagandet vid allmänna val bland unga upp till 25 år ska öka.Mätning kommer att genomföras efter genomförda allmänna

val.

• Medborgarnas syn på möjligheten att kunna påverka poli-tiken mellan valen ska öka hos både män och kvinnor vid varje mätning under mandatperioden.Bromölla kommun har inte deltagit i SCB:s


hösten 2017.

Måluppfyllelse av övergripande målUnder 2015 gjordes en översyn av kommunfullmäktiges övergripande mål. I uppdraget ingick bl.a. att målen ska bidra till att Bromölla kommuns vision uppnås. Kommunfull-mäktige beslutade om målen 160201 § 4.

30-årsjubileum på Kulturpunkten

24 Kommunfullmäktiges mål24 Förvaltningsberättelse

Fokusområden

•

Fokusområden 2016

skola, förskola och fritidshem• Förbättrad arbetsmiljö inom skola, förskola och fritidshem, detta för ökad trivsel och trygghet. Mindre barngrupper och fler vuxna per barn för att alla ska bli sedda och kunna utvecklas.Under 2016 utökades lokalerna på två förskolor. På

Hasselbackens förskola i Edenryd tillsattes en paviljong och

på Förskolan 1912 i Bromölla inreddes tidigare outnyttjade

lokaler. Utökningarna har möjliggjorts med hjälp av bidrag från

Skolverket för att minska barngrupperna. Med dessa nya lokaler

har barngruppernas storlek i förskolan blivit något mindre.

Nya tjänster har tillsats inom både skola och förskola. Dock

har det inte påverkat personaltätheten i skolan i någon större

utsträckning då antalet elever samtidigt har ökat. De nya tjäns-

terna har finansierats genom både bidrag och budgettillskott.

Under 2016 har Näsums skola och delar av Dalaskolan Norra

renoverats. På Tunnbyskolan har nya klassrum till Alvikenskolan

iordningställts. Dalafurets förskola har fräschats upp i samband

med emissionsproblem.

En lokalöversyn har genomförts i hela förvaltningen och resul-

tatet kommer att redovisas våren 2017.

• Elevhälsan med fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete.Under 2016 har en barn- och elevhälsoplan tagits fram. Planens

syfte är att vidareutveckla barn- och elevhälsoarbetet i kom-

munen och fungera som ett stöd i det dagliga arbetet för rekto-

rer och förskolechefer. Utifrån planen har skolsköterskorna tagit

fram ett årshjul att arbeta efter. Arbetet fortsätter nu med att

implementera och konkretisera planen ute i verksamheten.

• Främjande arbete för barn och elever med särskilda behov.Som ett resultat av rutinerna för det systematiska kvalitetsar-

betet synliggörs barnens/elevernas individuella behov tydligare

och tidigare idag. Det innebär i sin tur att det görs fler adekvata

anpassningar i elevernas lärsituation. Inom ramen för den så

kallade lågstadiesatsningen har skolan satsat på ytterligare en

logoped då många barn är i behov av tidigt stöd i sin talutveck-

ling.

• Ändamålsenliga lokaler och utomhusmiljöer för ökad trivsel och säkerhet.Idag finns tre paviljonger i förskolans verksamhet. Planering

pågår för att paviljongerna ska ersättas med permanenta loka-

ler. I Näsum har en tillbyggnad påbörjats som ska ersätta en av

paviljongerna, denna tillbyggnad beräknas vara klar under 2017.

Parallellt pågår planering för två helt nya förskolor i centralor-

ten. En förskola planeras på Ivöstrandsområdet, Vita Sand, och

en förskola planeras intill Törngångarens förskola. När förskolan

Vita Sand är klar så kommer Förskolan 1912 att stänga som för-

skola och lokalen övergår till Alvikenskolan.

Lokalöversynen som har genomförts syftar till att finna bra

lösningar på den nuvarande lokalbristen. Resultat av översynen

kommer under våren 2017.

Under 2015 skedde en inventering av samtliga förskolors och

skolors utemiljöer. Arbetet med att åtgärda brister och skapa

förbättrad utemiljö har påbörjats utifrån en prioriterad lista.

Fastighetsenheten arbetar kontinuerligt med att upprätthålla

hög standard på inneklimatet i fastigheterna. Vidare har över-

syn av larmrutiner påbörjats efter vårens inbrott och stölder i

ett par av kommunens skolor.

• Hitta förutsättningar för att möjliggöra profilering av försko-leverksamheten.Genom kompetensutvecklingsinsatser som gjorts de senaste

åren, t.ex. utomhuspedagogik, matematik och naturorienterade

ämnen så har förskolorna getts möjlighet till profilering.

näringsliv och fler i arbete• Utveckling och främjande av besöks- och upplevelsenäring samt turism.Tillsammans med företagare och föreningar inom kulturella och

kreativa näringar har en handlingsplan arbetats fram i syfte att

utveckla denna sektor.

Kommunen har deltagit i destinationsutvecklingsprocessen

med fokus på att samordna och strukturera besöksnäringen

i Bromölla kommun och övriga kommuner i Skåne Nordost.

Fokusområden 25


Målet med arbetet är att skapa långsiktig och hållbar

utveckling, att öka besöks- och turistnäringens omsätt-

ning samt att möta behoven hos internationella besökare.

Utvecklingsprocessen sker tillsammans med besöksnäringsfö-

retag.

• Aktivt arbete för samlade arbetsmarknadsinsatser och soci-alt företagande som gynnar samverkan med olika aktörer, bl.a. frivilligorganisationer, föreningar etc. Arbetsmarknadsenheten (AME) arbetar aktivt för att skapa

samverkan med olika parter. Samarbetet inom många olika

nätverk fortsätter som tidigare, samtidigt som det sker löpan-

de anpassning till regeringens arbetsmarknadsinsatser så som

DUA, Snabbspår, Extratjänster, Utbildningskontrakt och annat.

AME samarbetar även med lokala föreningar inom feriearbeten

för ungdomar i åldrarna 16-17 år. Genom en ökad samverkan

mellan kultur och näringsliv ska nya kontaktytor skapas för att

ge ökad tillväxt och attraktionskraft.

• Olika åtgärder och lösningar för att fler ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden och på så sätt öka möjligheterna till arbete eller sysselsättning, med särskilt fokus på unga. Under verksamhetsåret 2016 påbörjades det operativa

arbetet med kommunens lokala överenskommelse med

Arbetsförmedlingen. I överenskommelsen anges ett antal

insatser i syfte att minska ungdomsarbetslösheten i åldrarna

16-24 år. Initialt identifierades målgruppen som varken arbetar

eller studerar och som är i behov av konkreta insatser. Nästa

steg blir att, i samverkan med olika parter, försöka skapa

meningsfull planering för de unga. Delegationen för unga till

arbete, DUA, är tillsatt av regeringen för att följa kommu-

nernas arbete. Inom ramen för DUA samverkar både AME,

Stöd och omsorg, Utbildning och Arbetsförmedling i syfte att

minska avhopp från grund- och gymnasieskolan.

Stöd och omsorg har arbetat med följande åtgärder: OSA-

anställningar, samarbete med Arbetsförmedlingen, fördjupad

samverkan (AF, FK, psykiatri, VC), FINSAM, arbetsträning/soci-

alträning för de som står längst från arbetsmarknaden i sam-

arbete med arbetsmarknadsenheten. Vidare har verksamheten

arbetat med sysselsättning via arbetsmarknadsenheten för

personer över 18 år som studerar och inte fått sommarjobb,

sysselsättning/praktik för nyanlända samt att tillhandahålla

praktikplatser ute i verksamheterna.

Under året har EU-projektet Plug In 2.0 genomförts och i slutet

av året övergick projektet till Griffin. Projektet är kopplat till

det kommunala aktivitetsansvaret som innebär att kommunen

har ett ansvar för sysselsättningen hos ungdomar upp till 20

års ålder som varken fullgjort sina gymnasiestudier eller åter-

finns på arbetsmarknaden. Inom projektet har en kartläggning

gjorts av vilka ungdomar som är aktuella för åtgärder och olika

åtgärder har satts in.

För eleverna i årskurs 8 och 9 har ett nytt ämne införts från

hösten, arbetsmarknadskunskap. Arbetsmarknadskunskapen

ska skapa en motivation hos eleverna samt förståelse för vilka

krav som ställs på arbetsmarknaden. Ämnet ska även visa

vilken bredd det finns av yrken samt mångfalden i utbildnings-

vägar.

• Ett offensivt arbete för att skapa mångfald och bredd av olika företagsetableringar, samt marknadsföring av tillgänglig mark.Likt tidigare försöker vi tillhandahålla god service vid förfråg-

ningar kopplat till etablering. Efterfrågan och intresse har ökat

något både vad gäller möjliga satsningar på Åbylyckorna och

på Ivöstrand.

Projektet Förenkla helt enkelt har pågått och ska fläta samman

olika verksamheter som företagarna kommer i kontakt med.

Det ska vara enkelt att ha med kommunen att göra.

öka kommunens attraktionskraft• Koncernövergripande kommunikations- och marknadsplan.Samarbetet mellan kommunen och bolagen har utvecklats.

Bland annat har en marknadsanalys när det gäller bostads-

marknaden beställts. Det har också förts diskussioner om hur

vi kan gå vidare med projekt där vi kan utveckla konceptet med

Bromöllaambassadörer.

• Arbetet med att synliggöra kommunen mot bland annat E22. En handlingsplan har upprättats som består av förstärkta

skötselinsatser samt konkreta planer för investering/utbyte av

digitala infartsskyltar.

• Utveckling av offentliga rummet, skapa och förnya befintliga mötesplatser, både i tätorten och kransorterna.Besiktning och inventering av samtliga kommunala ytor har

genomförts. En långsiktig plan har påbörjats för att uppfylla

målet med bl.a. mötesplatser och som exempel kan nämnas

den nya lekplatsen som byggs i Gualöv.

• Varierat boende i hela kommunen för att tillgodose olika gruppers behov.Förvaltningen utarbetar förslag på detaljplaner över hela kom-

munen som erbjuder möjlighet för privata och kommunala

aktörer att bygga bostäder.

Stöd och omsorg har erbjudit särskilt boende, bostad med sär-

skild service, boendestöd samt serviceboende. Ett trygghetsbo-

ende är på gång och beräknas vara inflyttningsklart i mars 2017.

En gruppbostad inom LSS planeras under 2017 och inflyttning

beräknas till början av 2018. Det finns behov av boende för

psykiskt funktionsnedsatta, vilket ligger som ett önskemål inför

budget 2018.

• Utveckling av biblioteket till ett kultur- och aktivitetshus.Kulturpunkten arbetar ständigt med utveckling av servicen till

allmänheten. På Kulturpunkten finns bl.a. tillgång till konsu-

mentvägledning, energirådgivning, budget- och skuldrådgivning,

Rådrum och Nyföretagarcentrum.

Kartläggning av efterfrågade tjänsteutbud för medbor-

gare har genomförts och utvärdering har därefter ägt rum.

Förändringsarbete har påbörjats och en tidplan för implemente-

ring av det förändrade tjänsteutbudet har utarbetats.

• Det hälsofrämjande arbetet i kommunen.För att skapa en gemensam grundsyn avseende det ökande

sjuktalet i samhället, och i Bromölla kommun, samt tydliggöra

behovet av ett bredare hälsofrämjande arbete än traditionell

friskvård respektive sjukvård, har ett partsgemensamt arbete

genomförts under året. Arbetet har bl.a. utmynnat i en häl-

sovecka för alla tillsvidareanställda i Bromölla kommun. Med

denna aktivitet har Bromölla kommun velat uppmärksamma

hälsans olika delar genom att belysa betydelsen av bra mat-

vanor, fysisk aktiviteter, sociala arrangemang och kulturella

aktiviteter.

Stöd och omsorg fortsatte arbeta utifrån ett hälsofrämjande

arbetssätt bland annat genom systemtänk. En distriktssköter-

ska genomförde förebyggande hembesök för de som fyllde 75

år under året. Verksamheten var också delaktig i ett projekt

för att utveckla de uppsökande/förebyggande hembesöken.

Projektet genomfördes tillsammans med övriga Skåne Nordost-

kommuner och regionen via forskningsplattformen på högsko-

lan i Kristianstad.


• Måltiden, men också måltidssituationen, måltidsmiljön och den pedagogiska måltiden i kommunens olika verksamheter. Under 2016 fortsatte arbetet med kost och nutrition inom vård

och omsorg. Personalen inom omsorg funktionsnedsättning

stöttade de boende vid inköp och tillagning efter behov.

Samtliga tillagningskök har kravcertifierats under året. Detta för

att garantera att måltiderna som serveras är näringsriktiga och

att Livsmedelsverkets rekommendationer följs. Under året upp-

nåddes ekologiska livsmedel till 30 %.

Matsalen på Dalaskolan Norra rustades upp. Bland annat med

nytt golv och förändring av utskänkningsdiskarna för att få

ett bättre flöde. Matsalen på Näsums skola fräschades upp

med nya ytskikt. Arbetet med att förbättra måltidsmiljön i

På Tunnbyskolan på börjades under hösten. Nya möbler och

avskärmningar för att skapa en lugnare miljö är beställda och

kommer att levereras i januari 2017.

En kvalitetsmätning, gästens väg, har genomförts i alla skolres-

tauranger. Kvalitetsmätningen innebar bland annat en genom-

gång av bestickens och glasens skick, kontroll av att rätt mat i

förhållande till matsedeln serverades, specialkost och dess märk-

ning, lukt, smak och temperatur på maten som serverades, om

det fanns sittplatser till alla ätande och ljudmiljön.

• Personalbefrämjande arbete genom att omfördela medel från friskvårdsbidraget för att skapa ökad trivsel och gemenskap.I 2015 års personalekonomiska redovisning konstateras att

nyttjandet av det individuella friskvårdsbidraget minskat trots

att bidragets storlek fördubblades inför 2015. Förvaltningen

beslutade därför inför 2016 att omfördela medel för utveckling

av andra aktiviteter. Hälsoveckan utgör en del i denna satsning,

upphandling av ny företagshälsovård med utvecklad kompe-

tens utgör en annan del. Under 2017 kommer erfarenheter från

hälsoveckan att omsättas till arbetsplatsnära och i normalfallet

gruppbaserade aktiviteter.

Stöd och omsorg har arbetat utifrån de förutsättningar som

finns med dessa medel.

• Aktivt arbete för att minska osakliga löneskillnader.Löneöversynen 2016 avslutades i mars. Arbetet föregicks av en

löneanalys och utmynnande i kommunstyrelsens arbetsutskott

(KS AU) beslut om vissa riktade lönesatsningar. Inför löneöversyn

2017, som påbörjades i december 2016, har motsvarande analys

genomförts för att proaktivt identifiera och motverka osakliga

löneskillnader.

• Under året göra plan för hur föreningsbidragen kan ökas.I Bromölla kommun finns ett aktivt och växande förenings-

liv. Flera nya kulturföreningar har startats vilket innebär att

behovet av verksamhetsbidrag till kulturföreningarna har ökat.

Kommunen vill kunna ge föreningarna rimliga förutsättningar

och stimulera utvecklingen av kulturlivet. Beslut om utökning

av verksamhetsbidraget till kommunens kulturföreningar samt

utökning av evenemangsbidraget har tagits. Detsamma gäller

driftbidraget som både kultur- och fritidsföreningar kan söka.

Fokusområden 27

28 Kommunfullmäktiges mål

Kommunfullmäktiges mål 29


30 Verksamhetsberättelser | Gemensam service

2015

Verksamhetschef: Marie Wäppling

Kommunfullmäktiges mål 30

verksamhetsberättelser

Gemensam service

Gemensam service visade en negativ budgetavvikelse med 6

817 tkr.

Kansli- och utvecklingsenheten gjorde en positiv budgetav-

vikelse på 275 tkr.

Ekonomienheten avvek negativt mot budget med 564 tkr. I

mars prognosticerades en negativ avvikelse med 525 tkr, vil-

ken kvarstod fram till årets sista prognos i oktober. Avvikelsen

beror främst på att konsulter anlitats i högre grad än vad som

budgeterats. Detta främst för säkerställande av funktionalitet i

ekonomisystemet, men även med anledning av att hög perso-

nalomsättning samt sjukfrånvaro medförde behov av konsult-

stöd för att säkerställa produktionen under året.

Personalenheten uppvisade för helåret en positiv budgetavvi-

kelse med 162 tkr. På kontonivå föreligger avvikelser från bud-

get, främst till följd av förändrade arbetssätt under verksam-

hetsåret, men också till följd av icke förutsägbara händelser,

främst kostnader knutna till introduktion av vikariatsanställd

personalspecialist under fjärde kvartalet. Friskvårdsbidrag och

hälsofrämjande arbete tilldelades 575 tkr vardera i budget för

2016. Utfallet för friskvårdsbidraget blev 425 tkr, vilket innebar

att 50 % av organisationens medarbetare nyttjat bidraget till

en genomsnittlig nivå av 880 kr. Det hälsofrämjande arbetet

bestod i hälsoveckan Hälsa Mera och syftade till att skapa

initiala tankar kring ett vidgat hälsobegrepp och tydliggörande

individens ansvar för livsstil och beteende. Hälsoveckan visade

en positiv budgetavvikelse med 339 tkr. Det finns en dold kost-

nad för hälsoveckan för arbetstid eftersom verksamheterna

har tagit dessa.

Kommunikation- och serviceenheten visade en negativ bud-

getavvikelse med 871 tkr. Avvikelserna beror på ökade kostna-

der för kontorsmaterial, bland annat p.g.a. nytt avtal och större

förbrukning av kontorsmaterial, kostnader i samband med

upphandling av telefonitjänster, övergång till elbil samt obud-

geterade kostnader för uppmärkning av leasingbilar med kom-

munens profil samt Sveriges godaste vatten. Även intäkterna

avviker negativt vad gäller bidrag från Arbetsförmedlingen,

försäljning av kommunikationstjänster samt försäljning av

tjänster inom kontorsservice.

2016 års ekonomiska utfall för fastighetsenheten visade en

negativ budgetavvikelse på 6 514 tkr som främst beror på en

kombination av emissions- och syllåtgärder på Dalaskolorna,

Dalafurets förskola samt ett flertal vattenskador där över-

svämningen i Tunnbyskolans källare/Tunnans fritidsgård var

den mest omfattande. Det är i skrivande stund ett pågående

försäkringsärende och därmed inte reglerat ekonomiskt.

Kommunen har även drabbats av inbrott med omfattande

kostnader p.g.a. åverkan på Edenryd skola och Dala södra. Ett

par större haveri inträffade under året på VVS-installationerna

på Kommunteknik och Strandängens omklädningsbyggnad till

en kostnad av ca 800 tkr.

eKOnOmIsKT bOKsluT budgeT bOKsluT budgeT-resulTaT (TKr) 2015 2016 2016 avvIKelse 2016

Intäkter

- Taxor och avgifter 2 319 2 731 1 208 -1 523

- Bidrag 1 593 679 908 229

- Övriga intäkter 40 916 38 950 41 013 2 063

summa intäkter 44 828 42 360 43 129 769

Kostnader

-Personalkostnader -30 827 -31 131 -30 502 629

-Lokalkostnader -16 918 -7 968 -15 118 -7 150

-Köp av verksamhet -3 307 -664 -2 109 -1 445

-Kapitalkostnader -21 487 -21 411 -21 543 -132

-Övriga kostnader -18 133 -27 352 -26 841 511

summa kostnader -90 672 -88 526 -96 112 -7 586

nettokostnader -45 844 -46 166 -52 983 -6 817

Verksamhetsberättelser 31

Räddningstjänsten visade en negativ budgetavvikelse på totalt

832 tkr. Det negativa resultatet beror till stor del på ökad larm-

frekvens och ökade utbildningskostnader för nyanställda brand-

män.

InvesteringsredovisningDet mest omfattande investeringsprojektet har varit ombygg-

naden av Näsum skola Hus B, som har renoverats och byggts

om till ändamålsenliga skol- och bibliotekslokaler för både

utbildning och medborgare. Projektet är inte reglerat ekono-

miskt utan kommunen väntar på beviljat bidrag från Boverket.

Inbrottslarm vid Näsums räddningstjänst installerades.

Utbyte av fönster och dörrpartier vid Tianshallen påbörjades

under 2016 och färdigställs under början av 2017. Förskolan

i Näsum om- och tillbyggnadprojekterades och upphandling

pågår.

Några projekt har flyttats fram av olika anledningar, bl.a. asfal-

teringen av Näsums skolgård. Detta för att kunna ta ett hel-

hetsgrepp över utomhusmiljön i samband med genomförandet

av planerade ombyggnationer inom skolområdet framöver.

viktiga händelser under åretInom kanslienheten var ett viktigt fokus under verksamhetsåret

varit att planera för upphandling av nytt dokument- och ären-

dehanteringssystem. Systemet ska stödja många verksamheter

med olika medarbetare och även utgöra ett instrument till

kommunens sammanträdeshantering. Förfrågningsunderlag

gick ut i slutet av året.

Ett omfattande arbete har också gjorts gällande en total över-

syn av kommunstyrelsens delegationsordning. Arbetet samord-

nades av kommunkansliet.

Bromölla kommun fattade beslut om att bli medlem i

Kommunalförbundet Sydarkivera som från 2017 har 18 kommu-

ner och landsting som medlemmar. Medlemskapet innebär att

Sydarkivera ska ansvara för elektronisk långtidslagring ur kom-

munens IT-system. Under året har ett förarbete gjorts för att

kunna för att göra anslutningen möjlig. Sydarkivera bistår också

sina medlemmar med närliggande frågor både inom arkiv- och

informationssäkerhet. Ett omfattande utbildningsutbud erbjuds

också för medlemmarna.

32 Verksamhetsberättelser

Inom säkerhets- och beredskapsområdet trädde ett samver-

kansavtal med Östra Göinge kommun i kraft. Från den 1 april

om delar tjänsten som säkerhets- och trygghetssamordnare

mellan kommunerna. En omfattande krisledningsövning

genomfördes under sammanlagt en vecka i slutet av året

med olika scenarieinspel för att pröva vår förmåga inom olika

områden. Övningen gjordes gemensamt med kommunerna i

Skåne Nordost.

Ekonomienheten var under året inriktad mot fortsatt imple-

mentering av det nya ekonomisystemet samt rutiner kring

detta. Vid årets början fokuserades på mycket kvalitetssäk-

ringsarbete för att säkerställa indata till Agresso, bland annat

inför framtagande av årsredovisningen för föregående år.

Som helhet var implementeringen mycket besvärlig, då det

funnits många ouppklarade frågor att avhandla med system-

leverantören. Under verksamhetsåret dök det även upp nya

frågeställningar kring funktionaliteter, vilket ledde till ökad

konsulttid hos leverantören. I verksamheterna upplevdes under

våren systemmässiga prestandaproblem vid arbete i Agressos

webb-gränssnitt, bland annat i form av långa systemsvarsti-

der, främst i samband med hantering av fakturor. Felsökning

genomfördes i samarbete med SBKF IT, vilket ledde fram till

att ett flertal lösningar testades och där prestandan förbätt-

rades till en acceptabel nivå. Enheten genomförde kommunin-

terna utbildningar i Agresso. Sammantaget genomfördes ett

tiotal tillfällen med deltagande av totalt nästan 100 personer.

Enheten genomförde två ersättningsrekryteringar av eko-

nomihandläggare under perioden. Enheten hade under året

fem långtidssjukskrivningar. Detta medförde en fortsatt hög

arbetsbelastning vid enheten.

Personalenheten vidareutvecklade under 2016 den internkon-

sultativa HR-rollen. Prioriterade strategiska områden var:

• lönepolitik

• kompetensförsörjning

• sjukfrånvaro.

Viktiga händelser var:

• Chefsutveckling inom ramen för ett årslångt utbildnings-

program.

• Systematiskt arbetsmiljöarbete utifrån nya organisations-

gemensamma metoder.

• Personal- och löneadministrativ systemoptimering och

systemutveckling i samarbete med Sölvesborgs kommun

och kommunalförbundet SBKF.

Under hösten introducerades ett nytt systemstöd för rehabili-

teringsarbetet, hälsoveckan Hälsa Mera genomfördes samt ny

företagshälsovårdsleverans fr.o.m. 2017 upphandlades.

Ett stort webbprojekt genomfördes under årets första

månader inom kommunikation- och serviceenheten.

Utgångspunkten var att utifrån en fastlagd struktur, som tagits

fram av Funkas kommunnätverk, hitta en tillgänglig och att-

raktiv form för den nya webbplatsen. I april kunde nya bromol-

la.se lanseras. Resten av året fortsatte kvalitetsutvecklingen

och kommer att fortsätta under 2017.

Under hösten påbörjades ett utvecklingsarbete gällande att-

raktionskraft. Arbetet omfattar både kommunen och kommu-

nens bolag. Under 2016 gjordes kartläggning via intervjuer och

en marknadsundersökning. Resultatet av marknadsundersök-

ningen redovisades vid invigningshelgen i arrangemangshallen.

Utvecklingsarbetet kommer att presenteras i början på 2017

och därefter fortsätter arbetet.

Under året arbetade enheten med att profilera kommunen

med ”Sveriges godaste kranvatten”. Det har tagits fram vat-

tenflaskor för ”Sveriges godaste kranvatten” som delats ut och

profilen finns med i andra sammanhang där det är lämpligt.

En nyrekrytering av kommunikatör gjordes under året då en

medarbetare valde att avsluta sin anställning.

När det gäller telefoniplattform genomförde kommunen en

upphandling i samarbete med Blekingekommunerna. Nytt

avtal gäller från den 1 december med samma leverantör som

tidigare. Upphandling avseende mobiltelefoner och tillbehör

gjordes och gäller från januari 2017. Upphandlingen gjordes i

samarbete med SBKF, Sölvesborgs, Ronneby och Olofströms

kommuner.

Vid ombyggnaden av Näsum skola skapades mervärde genom

att samlokalisera skol- och folkbibliotek i hus B.

Emissions- och syllåtgärderna på Dalaskolorna samt Dalafurets

förskola resulterade i en bra arbetsmiljö och ökad trivsel för

barn och medarbetare.

Återställningen efter översvämningen i Tunnbyskolans källare/

Tunnans fritidsgård.


Räddningstjänsten deltog tillsammans med hemtjänsten i ett

projektet Brandskydd Vård Omsorg ordinärt boende, vilket

innebär att ett brandlarm är kopplat till trygghetslarmet. Sju

medborgare deltog och inga tillbud eller fellarm förekom under

året. Räddningstjänsten är positiv till en fortsatt utveckling av

projektet.

Personalläget är fortfarande problematiskt med brandmän som

slutar och svårigheter att rekrytera nya. Räddningstjänsten

genomförde ett antal utbildningar, som Heta Arbeten, allmän

brandkunskap både internt och externt, HLR, brandutbildningar

vid grannsamverkan tillsammans med polisen.

Statistik, uppdrag händelser inom räddningstjänsten:

2012 2013 2014 2015 2016

196 218 208 213 244

Intern kontrollKansli- och utvecklingsenheten hade ansvar för att samordna

arbetet med kommunstyrelsens internkontrollplan. Samtliga

beslutade internkontrollområden granskades och redovisas i en

rapport till kommunstyrelsen.

FramtidsutsikterProjektet med nytt dokument- och ärendehanteringssystem

kommer att genomföras under året med dels införande av själva

programvaran, dels att utveckla våra ärendeprocesser som fort-

satt arbete.

Under hösten kommer SCB:s medborgarundersökning att

genomföras. Detta är bl.a. ett viktigt instrument i vår uppfölj-

ning av kommunfullmäktiges övergripande mål.

Ekonomienheten kommer ha fortsatta utmaningar beman-

ningsmässigt samt i det fortsatta arbetet med rutiner kring det

nya ekonomisystemet.

Bromölla kommun upplever i likhet med landets övriga kom-

muner ökande svårigheter i att bemanna organisationen uti-

från nu definierade kompetensstrukturer och krav. I befintliga

bristyrken som förskollärare, grundskollärare, socialsekreterare,

undersköterska och sjuksköterska bedömer Arbetsförmedlingen

i sin analys en oförändrad eller förvärrad bristsituation under de

kommande tio åren. Den totala bristsituationen på den svenska

arbetsmarknaden bedöms för Bromölla kommuns del, utöver

stora utmaningar i bemanningsarbetet, också resultera i ökad

personalomsättning, vilket gör det svårt att förutsäga det sam-

lade rekryteringsbehovet. Det är högst sannolikt att den ökade

personalomsättningen kommer att leda till lönekostnadsökning-

ar utöver avtalade och (historiskt) budgeterade nivåhöjningar

knutna till den årliga lönerevisionen.

Under kommande år ligger fokus för kommunikation- och ser-

viceenheten på att utvärdera de interna och externa kanaler

som används. Förstudie för nytt intranät kommer att genom-

föras och utveckling av den externa webbplatsen fortsätter.

Varumärkesprojektet med attraktionskraft som viktigaste

beståndsdel kommer att prägla kommunikationsarbetet på

många olika sätt.

Från och med den 11 januari 2017 har Bromölla kommun till-

gång till Regional räddningschef (RRC) som är en gemensam

ledningsresurs för Skånes samlade räddningstjänster. RRC är

högst ansvarig för strategiska och normativa frågor inom länet

och ansvarar även för den övergripande strategiska planeringen

av operativa resurser för att säkerställa att kommunala rädd-

ningsinsatser kan genomföras på ett likvärdigt och effektivt

sätt.

Fastighetsenheten kommer att fortsätta arbeta utifrån ett

helhetsperspektiv för fastighetsbeståndet, där utemiljöer och

arbetsmiljö inom förskola och skola kommer att prioriteras

tillsammans med energioptimeringsåtgärder vid om- och till-

byggnad.

Utmaningen ligger i att möta våra verksamheters behov och

efterfrågan av lokaler, både på kort och lång sikt.



Årets resultat Stöd och omsorg visade en negativ budgetavvikelse på 2 182

tkr.

Den övergripande verksamheten uppvisade en negativ bud-

getavvikelse på 169 tkr. Det är ett sämre utfall än beräknat

på grund av personalkostnader och en extern placering som

finansierats med centrala medel. EU-projektet Within, som

drevs tillsammans med Utbildning och övriga kommuner i

Skåne Nordost, slutförs inte av Bromölla kommun. Kostnaden

för deltagandet i projektet blev 855 tkr.

Individ- och familjeomsorgen uppvisade en positiv avvi-

kelse på 5 197 tkr. Avvikelsen härrörde till intäkter från

Migrationsverket avseende integrationsverksamheten.

Vård och omsorg visade en negativ budgetavvikelse på 4 797

tkr som till största delen berodde på personalkostnader.

Omsorg funktionsnedsättning visade en negativ budgetav-

vikelse på 2 413 tkr som avsåg externa placeringar och perso-

nalkostnader.

InvesteringsredovisningInstallation av skenor och taklyftar gjordes och är investeringar

som ingår i ett treårigt projekt med start 2016.

Läsplattor köptes in till personliga assistenter för att de ska

kunna dokumentera i verksamhetssystemet hemma hos bru-

karen.

Investeringsprojektet för inventarier avser hela Stöd och

omsorgs verksamhetsområde. Under 2016 köptes stolar och

bord till delar av Lagunen, utbyte och kompletteringar till kon-

tor, arkivdörr och brandsäkra arkiv till Brogården.

Renoveringen av badrum och stora salen på Kvarngården

föreslås ombudgeteras. Investeringarna senareläggs för att

åtgärdas i samband med byggnationen av korttidsvistelsen på

Kvarngården.

viktiga händelser under åretUnder året anställdes en integrationskoordinator. Tjänsten är

kommunövergripande och tillhör organisatoriskt individ- och

familjeomsorgen (IFO). Målsättningen är att dels formulera

en strategi för att förbättra integrationen av nyanlända i kom-

munen men även aktivera kommunen i olika regionala projekt

som berör nyanlända.

För att möta ett ökat behov inom bland annat socialpsykiatrin

och hemtjänsten har verksamheten arbetat med att skapa ett

resursteam. Syftet var att hitta former för hur man organisato-

riskt skulle kunna skapa bättre förutsättningar för att möta be-

rörda brukare. Det har även inneburit att Träffpunkten övergår

till omsorg funktionsnedsättning 2017.

Det har tecknats ett hälso- och sjukvårdsavtal mellan Region

Skåne och kommunen om ansvarsfördelning och utveckling

avseende hälso- och sjukvården. Syftet med avtalet var bland

annat att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för de

personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och

därigenom bidra till ökad trygghet.

En arbetsgrupp för e-hälsa och välfärdsteknologi bildades

under året. Arbetet påbörjades med en inventering av vad som

fanns.

Under året har verksamhetsområdet haft en extra resurs som

arbetat med utskrift och arkivering av de journaler/akter från

gamla verksamhetssystem som inte gick att spara digitalt.

Stöd och omsorg Verksamhetschef: Susanne W Sjöbring


Intäkter

- Taxor och avgifter 7 514 5 307 5 583 276

- Bidrag exkl. EU-bidrag 55 506 27 082 74 216 47 134

- Övriga intäkter 16 608 16 592 17 214 622

summa intäkter 79 628 48 981 97 013 48 032

Kostnader

- Personalkostnader -181 531 -178 319 -189 471 -11 152

- Lokalhyror -19 696 -20 509 -22 159 -1 650

- Köp av verksamhet -51 744 -12 795 -61 702 -48 907

- Kapitalkostnader -1 360 -1 306 -1 325 -19

- Övriga kostnader -33 033 -53 413 -41 899 11 514

summa kostnader -287 364 -266 342 -316 556 -50 214

nettokostnader -207 736 -217 361 -219 543 -2 182


Individ- och familjeomsorgenAntalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd fortsatte

minska under 2016. Totalt har 171 hushåll någon gång under

året varit beroende av försörjningsstöd.

Projektet Jobbsökarkurs, där boendestödjaren och två social-

sekreterare hållit i gruppverksamheten, har pågått under hela

året. Under utbildningen diskuteras hur man söker arbete, vad

man bör tänka på vid en kontakt, hur man praktiskt går tillväga

för att hitta lediga arbeten samt hur man upprättar ett CV.

Budget- och skuldrådgivningen hjälper enskilda kommunin-

vånare med deras vardagsekonomi och skuldsituationen. Det

fanns totalt 40 pågående ärenden vid årets slut.

Under året arbetade individ- och familjeomsorgen med place-

ringar på institution, placeringar enlig Lagen om vård av unga

(LVU) och Socialtjänstlagen (SoL) samt utredningsplaceringar

för både barn och vuxna. Vidare har barn och ungdomar varit

placerade i familjehem med stöd av LVU eller SoL och det har

även förekommit konsulentledda familjehem.

Flera ensamkommande ungdomar har varit placerade i famil-

jehem. Under året avslutades några placeringar då ungdo-

marna blev för gamla, 21 år, och där några har kommit till eget

boende.

Ett samarbete med Sölvesborgs kommun inleddes i början

av året avseende missbruksbehandling. Från och med augusti

sker primärbehandlingen i Sölvesborg och efterbehandlingen i

Bromölla kommun. Här erbjuds även anhörig- och barngrup-

per. Under perioden har ett tiotal personer från Bromölla

deltagit.

Ungdomssekreterarna har under året fältat ungefär en helg

i månaden vid speciella tillställningar och helgdagar. Under

hösten upplevdes oroligheter och ökad skadegörelse förekom

i kommunen. Detta ledde till att fältningen skedde i stort sett

alla kvällar under jullovet där även personal från skola och fri-

tidsverksamheten deltog.

Öppenvården erbjöd tillsammans med personal från skolan

föräldrastödsgrupperna Alla barn i centrum (ABC) och Älskade,

förbannade tonåring (ÄFT). ABC genomfördes under både

våren och hösten medan ÄFT endast fanns under våren.

Familjerätten konstaterade en markant ökning av föräldrar

som önskade samarbetssamtal under 2016 jämfört med före-

gående år. Drygt 40 barn har varit aktuella för samarbetssam-

tal varav några initierades genom tingsrättsbeslut.

I mars kom ett nytt lagförslag som avsåg vuxna flyktingar.

Regeringen har märkt en obalans i mottagandet av vuxna mel-

lan kommunerna, vilket medfört att kommunerna numera får

ett visst antal vuxna flyktingar enligt framtaget kommuntal.

Bromöllas kommuntal för 2016 var tolv personer. Av dessa

anlände elva till kommunen innan lagen trädde i kraft. Utöver

det anvisade antalet flyktingar kommer det flera flyktingar via

eget boende, EBO.

Bromölla kommun har sedan 2010 avtal med Länsstyrelsen

om mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Detta

avtal har sagts upp av Migrationsverket och numera fördelas

även ensamkommande barn och ungdomar utifrån uträknat

kommuntal. För 2016 innebar kommuntalet två barn/ungdo-

mar. Vid årets slut ansvarade Bromölla kommun för totalt 63

ensamkommande flyktingbarn/ungdomar.

vård och omsorgRepresentanter från verksamheten deltog i planeringen av

utvecklingen kring e-hälsa- och välfärdsteknologi inom Stöd

och omsorg. Några av representanterna besökte bland annat

Vitalismässan för att skaffa sig ökad kunskap om utvecklingen

inom området.

Stimulansmedel har rekvirerats och använts för att stärka

bemanningen inom vård och omsorg. Resursförstärkningen har

fördelats över hela dygnet till särskilt boende, hemtjänst och

hemsjukvård.

En distriktssköterska inom hemsjukvården har genomfört före-

byggande hembesök hos dem som fyllt 75 år under året. Ett

samarbete med högskolan i Kristianstad är inlett. Syfte är att

tillsammans med övriga kommuner i nordöstra Skåne utveckla

arbetet med de förebyggande hembesöken.


Hemtjänsten arbetar ständigt med ett systematiskt förbätt-

ringsarbete utifrån Bromölla kommuns systemtänk. Det inne-

bär att det finns en gemensam samsyn kring ”Medborgaren

i fokus” och som präglar allt vad medarbetarna gör, vilket ger

goda resultat inom alla områden. Med en organisationsstruk-

tur som har lett till hög kontinuitet hos våra medborgare och

goda förutsättningar för medarbetarna uppnår vi en hemtjänst

som är professionell och flexibel. I nationella mätningar place-

rar sig Bromölla kommuns hemtjänst i topp vad gäller konti-

nuitet och bemötande.

Inom hemtjänsten finns en larmgrupp som verkställer över-

gripande frågor om trygghetslarm i ordinärt boende. Vidare

följer varje hemtjänstgrupp upp de digitala trygghetslar-

men i webbportalen och åtgärdar uppkomna funktionsfel.

Mottagningsenhet är larmcentralen i Kristianstad.

Ett projekt har genomförts i samverkan med räddningstjäns-

ten i Bromölla kommun där brandvarnare kopplats till trygg-

hetslarmet i ordinärt boende. Nio brandvarnare är tagna i

drift.

En samlingsmapp som kallas ”Koll på läget” har tagits fram för

medborgare som har hemtjänst. I mappen ska brukare kunna

samla all sin information kring olika förebyggande områden

såsom brandskydd, munhälsa, fallrisk/trycksår, kost- och mat-

glädje, träning, aktivering samt hot och våld.

Som en del i kommunens hälsofrämjande arbete har hemsjuk-

vården tillsammans med kommunens pensionärsföreningar

planerat och genomfört en seniorfestival. Syftet med festival-

dagarna var att inspirera seniorer att främja hälsa och livskva-

litet. Utvärderingen visade att evenemanget var uppskattat

och Kommunala Pensionärsrådet (KPR) har beslutat att de vill

vara delaktiga i att genomföra det igen.

Verksamheten arbetade med förbättringsarbeten inom vård

i livets slutskede, preventivt arbetssätt, vård vid demens-

sjukdom samt svårläkta sår. Detta gjordes i samverkan med

primärvården och specialistvården. Målet var att uppnå en hög

kvalitet i hela vårdkedjan.

Seniorveckan engagerade och inspirerade

kommunens seniorer.


De resultat som framkommit i kvalitetsregistren avseende

Palliativregistret, Senior Alert, Beteendemässiga och Psykiska

Symtom vid Demens (BPSD) samt Rikssår visar på fortsatt hög

kvalitetsutveckling inom dessa områden. Rehabgruppen har

implementerat beslutsstöd vars syfte var att främja ett enhet-

ligt och strukturerat arbetssätt med likvärdiga bedömningar,

där den enskilde ska vara delaktig på ett tydligt sätt.

En lokal på Brogården har inretts och utrustats med de hjälp-

medel som behövs för att kunna genomföra utbildning bland

annat när det gäller förflyttningsteknik. Tanken är att lokalen

ska kunna bokas av samtliga verksamheter som samlingslokal

och för utbildning.

Det genomfördes utbildningar för aktivitetsombuden inom

vård och omsorg och aktiviteterna är igång. Utmaningen är att

vara lyhörd och möta allas behov och önskemål av aktiviteter.

Verksamheten har inlett ett samarbete med Musik i Syd som

är en musikinstitution i Skåne. Syfte är att ge hyresgäster på

särskilt boende och medborgare i ordinärt boende föreställ-

ningar och musikupplevelser i olika former.

Under året har behovet ökat på särskilda boendeplatser med

inriktning på demensvård. Omvandling av en avdelning till

demensavdelning pågår för att tillgodose behovet framöver.

Korttidsenheten har installerat wifi och köpt in surfplattor för

att skapa möjligheter för de boende att kommunicera med

anhöriga och spela spel.

En satsning för att öka kunskapen hos medarbetarna gällande

psykisk hälsa har påbörjats. Tre medarbetare inom Stöd och

omsorg har gått en femdagars utbildning till instruktörer i

”Första hjälpen till psykisk hälsa - ungdom, vuxen och äldre”,

och har fått i uppdrag att lägga upp en plan för utbildning av

övrig personal.

Omsorg funktionsnedsättningNy LSS-handläggare tillträdde i början av januari. På grund av

pensionsavgång och vakanser av enhetschefer har en organi-

sationsöversyn genomförts innan rekrytering. I samband med

detta gjordes en chefstjänst om till kvalificerad administrativ

handläggare. Rekryteringarna har genomförts och tjänsterna

är tillsatta.

Två kompetenshöjande och samverkansfrämjande utbildnings-

dagar genomfördes under året för personal inom gruppbostä-

der och serviceboende. Under hösten genomfördes även en

kick off tillsammans med ansvarig enhetschef.

En extern placering har gjorts under året i väntan på ny grupp-

bostad.

På korttidstillsynen har flera beslut verkställts och för vissa av

dem köps plats i annan kommun. Behoven är stora och möjlig-

heten att verkställa i egen regi finns inte.

En fritidsgrupp inom Omsorg funktionsnedsättning har bildats

för att planera för aktiviteter enligt de önskemål som fram-

förs av brukarna. Under sommaren genomfördes flera olika

aktiviteter för brukarna. På boendena genomförs regelbundna

husmöten där brukarna framför sina åsikter.

För att möta efterfrågan på ökad vårdmängd hos brukare med

assistans har det krävts dels ökad bemanning både i hemmet

och vid sjukhusvistelse, dels att personal fått utbildning för att

kunna ge kvalificerad vård.

Under hösten tillkom ett nytt ärende som verkställs som

personlig assistans (SoL). Rekrytering av personal, utbildning

och bredvidgång har genomförts under hösten inför uppstart i

januari 2017.

Försäkringskassan gick från förskottsutbetalning till efter-

skottsbetalning från och med september månad. Detta har

inneburit stora förseningar i utbetalningarna till kommunen då

underlagen var i behov av revidering.

Korttidsvistelsen utökades under sommaren i form av flera

lägervistelser. Inom ledsagarservice finns för närvarande tio

ärende, varav fyra beviljats enligt SoL. Under första delen av

året tillkom några nya ärenden inom kontaktperson samti-

digt som svårigheten med att rekrytera nya kontaktpersoner

kvarstår. Inom korttidsvistelse, ledsagarservice, avlösarservice

och kontaktpersoner finns ärenden som inte är verkställda på

grund av svårigheter att rekrytera personal.


Assistansgrupperna har under året genomfört webbutbildning-

ar i social dokumentation och två assistansgrupper dokumen-

terar i verksamhetssystemet via surfplattor. Övriga grupper

kommer att införa detta under 2017.

Planering av ytterligare en gruppbostad för sex boende samt

tillhörande daglig verksamhet påbörjades under hösten till-

sammans med AB BromöllaHem och upphandlade entrepre-

nörer. Verksamheterna, som kommer att ha sin placering i

Näsum, kommer att öppnas under våren/sommaren 2018.

Tillsammans med personal från fastighetskontoret och anlitad

arkitekt har planeringsarbetet för att öppna korttidsvistelse på

hemmaplan har påbörjats. Denna verksamhet planeras kunna

öppna våren 2018.

Intern kontrollIntern kontroll genomfördes enligt fastställd plan.

FramtidsutsikterPersonalförsörjning till hela verksamhetsområdet är en stor

utmaning inom flera olika yrkesgrupper. Arbetet pågår, på både

kort och lång sikt, för att säkerställa att verksamheterna kom-

mer att erhålla de olika kompetenser som krävs inom de olika

verksamheterna.

Utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknologi för hela verk-

samhetsområdet kräver kompetens och resurser för imple-

mentering hos såväl personal som medborgare.

Stöd och omsorg har höga sjuktal. Ett systematiskt arbete

pågår med att undersöka, analysera, genomföra och följa upp

verksamheten för att motverka ohälsa.

Behov av bostäder är en utmaning för verksamheten både när

det gäller gruppbostäder, särskilda boenden och lägenheter för

medborgare med olika behov.

Arbetet med att minska medborgarnas bidragsberoende fort-

sätter. En fortsatt utmaning är de flyktingar som avslutas inom

etableringen och inte har tillräcklig kunskap/kompetens för att

etablera sig på arbetsmarknaden.

Arbetet med stödinsatser till utsatta barn och unga samt

deras familjer kommer att fortsätta utvecklas tillsammans

med skola/förskola. Det behöver dessutom kompletteras med

kulturkompetens då många nyanlända, både vuxna och barn,

har trauman med sig.

Vård och omsorg står inför utmaningar med en åldrande

befolkning med olika behov av bostäder, omvårdnad, service

samt hälso- och sjukvård. En ökad valfrihet och inflytande på

vården och dess utformning ställer stora krav på verksamhe-

ten. Med hjälp av alternativa tekniska lösningar ska möjligheter

skapas för den enskilde medborgaren att leva ett självständigt

liv.

Förberedelser krävs inför det lagförslag som innebär att

ansvaret för utskrivningsklara patienter föreslås att ändras.

Det ställer i sin tur krav på flexibilitet, gemensam samordning

av resurserna, tillgänglig och enkel informationsöverföring,

god planering, kontinuitet samt kompetensförsörjning både

externt och internt.

Utbildningsdagar planeras för vår och höst 2017, för att

utveckla samverkan ytterligare mellan gruppbostäderna och

inom daglig verksamhet samt för att öka kompetensen hos

medarbetarna.


”Verksamheten har inlett ett samarbete med Musik i Syd. Syfte är

att ge hyresgäster på särskilt boende och medborgare i ordinärt

boende föreställningar och musikupplevelser i olika former.”


Årets resultatTillväxt och utveckling visade en positiv budgetavvikelse på 3

921 tkr.

Tekniska verksamheten visade en positiv avvikelse på 3 302

tkr. Den positiva avvikelsen härrör bl.a. till genomförda effek-

tiviseringar inom gata/park samt att intäkterna inom samma

område ökat.

Näringslivsenheten visade en positiv avvikelse på 195 tkr.

Avvikelsen baserar sig på att ny tjänst som näringslivsutveck-

lare tillsätts först 2017.

Arbetsmarknadsenheten redovisar en budget i balans.

Feriearbete visar dock en negativ avvikelse på 272 tkr, som

täcks av intäkter från AME:s övriga verksamheter.

Det ekonomiska utfallet för kultur och bibliotek är i balans

med budget.

Turism- och fritidsenheten visade en positiv avvikelse på 327

tkr. Främst beror den positiva avvikelsen på ett ökat antal

besök i simhallen samt att vikarier ersatt ordinarie personal på

fritidsgården Tunnan.

InvesteringsredovisningEtt flertal stora investeringsprojekt genomfördes under året,

flera av dem tillsammans med andra enheter. T.ex. Råby bad-

plats där det anlagts fler parkeringsmöjligheter, badbryggan

har rätats och området har genomgått en uppfräschning.

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder har genomförts, b.la. genom

ombyggnation av fyrvägskorsning vid den västra infarten

till Bromölla. I tätorten Bromölla har trafiksäkerhetshöjande

åtgärder genomförts vid Fågel Fenix väg där nu kollektivtrafi-

ken leds om parallellt med Storgatan. Detta ger en bättre och

smidigare passage genom samhället för personbilar, cyklister

och fotgängare. Under året har det också påbörjats ett större

arbete med att förbättra trafiksäkerheten kring cykelvägar,

b.la. genom att grindar vid överfarter samt kringliggande bar-

riärer byts ut.

En skaparhörna har vuxit fram på Kulturpunkten/biblioteket.

Nya fasadskyltar har monterats och Kulturpunkten har lan-

serats. Inköp av lös konst gjordes till Näsums nya bibliotek,

konsten presenterades i samband med bibliotekets invigning.

Utlåningsautomat till det nya meröppna skol- och folkbibliote-

ket i Näsum har köpts in.

Beviljade investeringsmedel till Krumelurparken har inte

använts under året. Arbetet kommer att påbörjas 2017.

En vård- och underhållsplan för stengodsfontänen

Scanisaurus har tagits fram, och ett visst inköp av material har

gjorts. Arbetet kommer att fortsätta under 2017.

Musikanläggningarna har bytts ut i två av idrottshallarna,

vilket gör att besökarna kan använda modern teknik samt

mötas av ett bra ljud. Nya aktivitetsredskap är monterade och

driftsatta i simhallen.

Den digitala tekniken har delvis bytts ut på fritidsgården

Tunnan. Tyvärr inträffade en vattenskada under somma-

ren, vilket medförde att resterande investeringar inte kunde

genomföras.

Centrumskyltar i turistiskt utförande för gång- och cykeltra-

fikanter har monterats i stråket mellan järnvägsstationen och

centrum.

Tillväxt och utveckling Verksamhetschef: Anders Wanstadius


Intäkter


- Bidrag exkl. EU-bidrag 3 987 2 976 4 392 1 416

- Övriga intäkter 8 750 3 491 6 431 2 940

summa intäkter 25 347 21 722 26 265 4 543

Kostnader


- Lokalhyror -21 366 -10 956 -11 052 -96

- Köp av verksamhet -8 023 -15 602 -15 351 251

- Kapitalkostnader -11 379 -12 365 -12 183 182

- Övriga kostnader -22 610 -22 892 -21 111 1 781

summa kostnader -89 104 -86 624 -87 246 -622

Nettokostnader -63 757 -64 902 -60 981 3 921


viktiga händelser under åretTekniska enhetenDen fortlöpande tillsynen och driften av gata/park har

fortgått enligt plan och utförs av entreprenör. Under året

har flera arbetsmetoder effektiviserats vilket leder till att

upplevelsen i det offentliga rummet har förstärkts positivt.

Felanmälningssystemet Infracontrol har vidareutvecklats, vil-

ket leder till förkortade insatstider vid avvikelser i den offent-

liga miljön.

Enheten arbetar aktivt med utveckling och attraktionskraft

för hela kommunen och integreras i både kort- och långsiktiga

planer. Tyvärr har det offentliga rummet drabbats av omfat-

tande skadegörelse under året vilket påverkar rörelsekapitalet

negativt. Stort fokus har under året ägnats åt att reinvestera

ytor i den offentliga miljön, speciellt med fokus på lekplatser

och skolgårdar. Flera gator fick förnyad toppbeläggning enligt

upprättat schema. Inventering av det kommunala belysnings-

nätet påbörjades.

Antalet detaljplaneuppdrag har under året blivit fler och stort

fokus kring dessa leder långsiktigt till kommunens framtida

utveckling. Aktuella planer rör mest bostadsbebyggelse men

efterfrågan på detaljplaner som omfattar möjliggörande av

näringsverksamheter ökar. En intern arbetsgrupp kring arbetet

med detaljplaner tillsattes under 2015 och gruppen fortsatte

sitt arbete under 2016. Gruppen består av flertalet nischkom-

petenser vilket stärker arbetet med väl genomförda detaljpla-

ner. Under senare delen av året har detaljplaner producerats av

extern konsult då rekryteringsprocessen efter ny planarkitekt

dragit ut på tiden.

Kommunekologen är engagerad i ett stort antal frågeställning-

ar som rör gröna (natur) samt blåa (vatten) frågeställningar.

Att bevaka kommunövergripande och också nationella fråge-

ställningar är områden som är viktiga för kommunens framtida

strategiska utveckling. Enheten deltar i flera projekt, bl.a. i vat-

tenfrågor, kusterosionsfrågor och klimatförändringsfrågor.

Under året har det projektanställts en projektledare för att

implementera det tidigare beslutade insamlingssystemet för

avfall (hushållsnära insamlingssystem). Projektet kommer att

fortlöpa fram till 2018.

näringslivsenhetenDen sedan tidigare antagna näringslivsplanen har legat till

grund för arbetet. Näringslivsplanen är indelad i fem olika

avsnitt: insatser för befintligt näringsliv, stimulans för ökat

nyföretagande, företagsetablering, profilering av kommunen

samt medverkan i regionalt näringslivsarbete. Kommunens

näringsliv synliggörs genom ett digitalt nyhetsbrev en gång

per månad.

I SKL:s mätning av kommunens hantering av företagsrelate-

rade ärenden, INSIKT, rankades Bromölla kommun som bäst i

landet. I slutet på året tilldelades kommunen SYNAS tillväxt-

pris som tillfaller den kommun i länet som har störst tillväxt

bland aktiebolagen.

Enheten arbetar med att förbättra och utveckla förutsätt-

ningarna för ett ökat nyföretagande, både på kort och lång

sikt. Kommunen medverkar i SKL:s koncept Förenkla helt

enkelt, en fortlöpande process som pågår inom alla kommu-

nens verksamhetsområden. Nära samspel sker med Bromölla

Företagssafari


NyföretagarCentrum och Ung Företagsamhet (UF). Projektet

Tankeverkstaden, för elever i årskurs 8, är ett exempel på en

gemensam aktivitet. Samarbete inom näringslivsområdet

med Sölvesborgs kommun fortsatte, bl.a. sker samspel med

Furulundskolan med syfte att utveckla relationer med lokalt

näringsliv och få in mer inslag av entreprenörskap i skolan.

För politikerna i kommunstyrelsen arrangerades Företagsafari.

Syftet med dessa företagsbesök är att förbättra relationer och

öka förståelse för näringslivets villkor.

Intresset för etablering av verksamhet på Åbylyckorna har ökat

markant, både vad gäller markköp och tecknande av markre-

servationsavtal. Marken inom området är snart fulltecknad.

Inom landsbygdsutveckling har regionen som Bromölla kom-

mun tillhör, Leader Skånes Ess, påbörjat arbetet med att för-

dela projektmedel. I Bromölla kommun har projekt Scenkraft

(Lions) samt Scanisaurus 2.0 (IföCenter) beviljats medel.

Föreningen Företagsam har tagit över huvudmannaskapet

för Näringslivsrådet och årets insatser präglades av att skapa

intresse för medverkan i föreningen samt bidra till en mer

positiv självbild av kommunen bland invånare och företagare.

En positiv trend är att arbetslösheten minskar i kommunen,

både bland ungdomar och vuxna. Dock är ungdomsarbets-

lösheten fortfarande hög och det lokala arbetsmarknadsrådet

och kommunens interna arbetsmarknadsgrupp arbetar aktivt

med insatser för att ytterligare minska arbetslösheten bland

de unga.

arbetsmarknadsenhetenDen lokala överenskommelsen mellan Arbetsförmedling och

kommunen, DUA, har lagt grunden till gemensamma insatser

för ungas etablering på arbetsmarknaden. Fokus har riktats

mot unga mellan 16 och 24 år utan avslutad gymnasieutbild-

ning.

Under hösten beviljades Bromölla, Kristianstad och Östra

Göinge kommuner statligt bidrag för ett nytt projekt inom

ramen för DUA:s målgrupp. Fokus kommer att riktas mot

nyanlända ungdomar på gymnasieskolans IM-program. Syftet

med projektet är att skapa hållbara metoder och arbetssätt

med inriktning mot arbetslivskunskap för unga med utländsk

bakgrund. Målet är att korta de nyanländas väg till ett arbete.

AME:s personal genomförde totalt 210 individanpassade

planeringar med konkreta insatser. Därutöver anställdes 115

ungdomar som feriearbetare och 20 personer med olika

anställningsstöd.

Kultur och bibliotekBromölla bibliotek firade 30-årsjubileum och i samband med

det lanserades Kulturpunkten. Kulturpunktens verksam-

het kan delas in i fem områden: bibliotek, rum för skapande,

turistinformation, samhällsvägledning och service fritid.

Nyföretagarcentrum och Rådrum flyttade under året in i loka-

lerna. Två gånger kartlade Kulturpunkten efterfrågat utbud och

kulturprogrammet har breddats och omfattar numera även

föreningars och andra aktörers kulturarrangemang. SISSE-

föreställningarna tog ny form och blev Krumelurteater. Ett

meröppet skol- och folkbibliotek öppnade i Näsum.


Bromölla kommuns kulturpris 2016

tilldelades Ingemar Valdemarsson och

Thage Leo.


En ny biblioteksplan för perioden 2016–2020 antogs och fem

utvecklingsområden definierades: mötesplats och demokratisk

arena, barn och unga, mångspråk och kulturell mångfald, läs-

främjande och litteratur, samt digital kompetens. Under året

arbetade kultur och bibliotek särskilt med integrationsfrämjande

insatser genom inköp av media på flera språk samt genomför-

ande av kulturarrangemang, främst för barn och unga. Även

språkkurser, språkkaféer, seminarier och läsfrämjande projekt

genomfördes i samverkan med olika aktörer.

I samarbete med konstnärsnätverket i Bromölla arrangerades

Konstyra (konst i lokala butiker) under Våryran. Delar av konst-

närsnätverket har även ställt ut på Ifötorget vid två tillfällen.

Bromölla kommun blev utvald av Tomma Rum till årets projekt-

kommun och under sommaren deltog ett 60-tal konstnärer i

projektet. En inspirationskväll för handlare och kulturella krea-

tiva näringar arrangerades som en del av kommunens hand-

lingsplan för lokala kulturella och kreativa näringar.

En bussresa i kulturbygd genomfördes av Bromölla kultur till-

sammans med kommunens hembygdsföreningar och Skånes

Hembygdsförbund. Resan riktade sig till lokala beslutsfattare

och syftet var att öka kunskapen om kulturarvet. Årets kultur-

pris delades ut i samband med invigningen av Sparbankshallen.

Arbete pågår tillsammans med skolan om hur kommunens kul-

turgaranti ska utvecklas, bl.a. arrangerades en utbildningsdag för

kommunens rektorer, kulturombud och skolbibliotekarier.

Förstudien Ifö Center, som finansieras av Region Skåne, har

påbörjats. Syftet är att undersöka, analysera och främja Ifö

Centers utvecklingspotential i ett regionalt, regionöverskri-

dande och internationellt perspektiv. När det gäller projektet

Scanisaurus 2.0 har ett omfångsrikt arbete med att inventera

och dokumentera formar och plattor inletts.

Turism och fritidFritidsstrategin antogs och verksamheten kommer nu arbeta

efter dessa mål och riktlinjer.

Bromölla simhall har en av Sveriges främsta infrabastuanlägg-

ningar, förstärkt med saltstensutsöndring. Simhallen erbjuder

också nya aktivitetsredskap som är mycket populära. Simhallen

har förstärkt personalen med extra personalresurs under ett år

framåt som talar arabiska och är en tillgång gentemot nya kom-

muninvånare.

I början av året anställdes en kulturpedagog som ska arbeta

brett mellan verksamheterna fritid och kultur för att skapa

ytterligare utbud till barn och ungdomar. Under sommarens

genomfördes Bromöllalägret med ett högt deltagarantal.

Därutöver arrangerades sommaraktiviteter för barn och unga

inom teater och film.

Årets Humletidning distribuerades i 100 000 brevlådor och kar-

tan för Humleslingan trycktes och distribuerades i stor mängd.

Destinationsprocessen är i full gång och är nu i det tredje

steget. En gemensam strategisk plattform har tagits fram av

turismnäringen tillsammans med kommunerna. Några nya och

kompletterande aktörer har bjudits in för att skapa ännu bättre

utveckling av destinationen Skåne.

Sydostleden är invigd och de tio kommunerna inom tre regioner

har börjat en gemensam marknadsföringsprocess. En projektan-

sökan för hållbara kanotleder har tagits fram tillsammans med

Olofström, Kristianstad och Östra Göinge kommuner. Bromölla

kommun utsågs under året till Skånes bästa friluftskommun och

Sveriges elfte bästa.

Omsättningsstatistiken för besöksnäringen 2015 lanserades,

Bromölla kommun hade enligt HUI en total omsättning av 191

mnkr, vilket är en ökning med 14 mnkr En större händelse var

det regionala eventet Eurorando som genomfördes på fyra av

kommunens leder. Detta resulterade i besökare från Tjeckien,

Frankrike, USA och Danmark. Turbåten Klacken har haft fyra

populära turer under sommaren. Polensamverkan har fortsatt

och ca 40 bussar med turister från Polen har varit i kommunen.

Intern kontrollIntern kontroll är genomförd enligt plan.

FramtidsutsikterFör att kunna möta framtidens utmaningar behöver samarbe-

tet med lokala företag, myndigheter och föreningar utvecklas.

Bromölla kommun står inför fortsatt stora strukturella föränd-

ringar avseende arbetsmarknaden då ca 25 % av kommunens

arbetstillfällen finns i tillverkande industri. Arbetslösheten,

speciellt för ungdomar, är fortsatt hög även om vi under året

gjort stora framsteg och sänkt arbetslösheten. Olika insatser

för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden kommer att

fortsätta i samverkan med andra myndigheter och aktörer.



Tillsammans med berörda parter måste kommunen vara med

och utveckla alternativa näringar. Framsteg gjordes under

2016 med bl.a. samarbete mellan kulturella och kreativa fören-

ingar/företag. Ett aktivt arbete för att nå ut till nya målgrupper

av medborgare, att underlätta integration samt möjliggöra

större mångfald i verksamheten ska fortsätta. Kommunens

företagsservice behöver utvecklas ytterligare och förenklings-

arbetet är en pågående process. Näringslivsenheten kommer

att förstärkas med en näringslivsutvecklare vilket innebär att

de insatser som görs både kan breddas och fördjupas.

Andra prioriterade områden är att verka för ökad lokal handel

och levande landsbygd. Ett steg att möjliggöra levande lands-

bygd är utbyggnad av fibernät över hela kommunen. Arbetet

utefter tidigare antagen bredbandsstrategi fortsätter. Framöver

kommer kommunen aktivt medverka inom ramen för Skånes

Ess (Leader) som fokuserar på landsbygdsutveckling. En ny pro-

gramperiod trädde i kraft 2016 och pågår till och med 2020.

Välskötta, attraktiva och säkra badplatser bidrar till en god

upplevelse och de kommunala badplatserna kommer att

fortsätta att rustas upp efter den plan som är lagd. Tydligare

vägvisning genom kommunen ska skapas så att besökare utan

svårigheter kan följa cykelstråk, vandringsleder, sevärdheter

etc. Under året kommer arbetet med att revidera och utveckla

kommunens cykelplan att genomföras, planen kommer dess-

utom att kompletteras med projektet säker skolväg, ett projekt

som identifierar och synliggör barn och ungdomars färdväg till

och från olika målpunkter, t.ex. skola.

För att möjliggöra etablering av nya bostäder och företag

samt påvisa Bromölla kommuns attraktiva geografiska läge

kommer arbetet med framtagandet av detaljplaner fortsätta.

I samband med detta arbete intensifieras också arbetet med

att utveckla, förnya och reinvestera infrastrukturstråk såsom

cykelvägar och gång- och rekreationsytor. Den offentliga mil-

jön ska vara trygg, säker och värd att upplevas vilket tydliggörs

i arbetet med skötselplaner.

Det kulturpolitiska programmet för perioden 2016-2019 defi-

nierar Bromölla kommuns prioriterade utvecklingsområden.

Arbetet med barn och unga samt nyanlända kommer att ha

hög prioritet, inte minst när det gäller att främja läslust samt

stimulera till interkulturella möten och kreativt skapande.

Ambitionen är att Krumelurparken ska börja ta fysisk form

2017 och växa till en unik park där mötet med konst och

berättelser står i centrum.

Samverkan med och mellan kulturarbetare, kulturföreningar,

studieförbund och andra aktörer ska utvecklas. Bromölla kom-

mun är aktiv i flera regionala nätverk inom Skåne, men det

finns även möjligheter till regionöverskridande samverkan.

Ivöstranden plats för boende och umgängeI centrum vid Ivösjöns strand finns Bromöllas senaste utveck-

lingsområde, Ivöstrand. Stora delar av området som omfattas

av benämningen Ivöstrand är ett gammalt industriområde där

det fanns magasinslokaler, upplag, järnvägsspår med mera.

I mitten av 2000-talet påbörjades projekteringen av området

och för några år sedan började arbetet med att riva byggnader,

bryta gammalt järnvägsspår och sanera marken från de främ-

mande rester som återfanns vid provtagning. Under flera år

har den nya delen av Bromölla vuxit fram och en helt ny sida

av tätorten öppnar nu upp sig mot sjön och knyter på ett arki-

tektoniskt vis ihop samhället med sjön.

Politiker var ute på företagssafari hos företagare i Bromölla kommun.

Foto: Per-Anders Green



Efter omfattande provtagningar av marken kunde flera främ-

mandeämne konstateras och en omfattande saneringsprocess

påbörjades av stora delar av området, både norr och söder om

Skräbeån. Saneringen har varit kostsam men genomförts

grundligt för att det ska vara tryggt att bo och vistas på det

gamla industriområdet, en insats för både miljö och medbor-

gare. Under senvintern 2016 genomfördes de sista djupsa-

neringarna söder om Skräbeån som möjliggör byggnation av

både förskola och bostadshus.

På norra sidan av Skräbeån finns flera olika sportytor.

Sparbankshallen möjliggör sport, utställningar och arrang-

emang inomhus oavsett väder. Multi Copy arena är benäm-

ningen av den uppvärmda fotbollsplanen av konstgräs. Här

spelas det fotboll året om – oavsett väder. Det finns också

nyanlagda naturgräsplaner, östra Skånes första utomhuspa-

delbanor, utomhusgym, boulebanor, skatepark med mera. Här

finns det möjlighet för många att utöva någon fysisk aktivitet.

I anslutning finns dessutom wakeboardbana, modellbåtklubb

och ströv- och promenadområde.

Området har moderna anslutningar för både bil, cykel- och

gångtrafik som belyses med LED-armaturer – allt för en trygg,

trafiksäker miljö då barn och ungdomar vistas och rör sig i

området. I anslutning till området finns också busshållplatser,

laddstolpar för elbilar och cykelbanor som ansluter och knyter

samman den nya delen av Bromölla med omkringliggande

samhälle.

Området delas av Skräbeån, ”kanalrummet”. Här kommer

promenadstråk och söderplacerade sittplatser att rama in ån

som bjuder till umgänge, avslappning och attraktion. Vattnet i

kombination med en utsökt och naturligt stilren design knyter

ihop den norra delen med den södra delen av Ivöstrand på ett

naturligt, överbryggande vis.

På södra delen av Ivöstrand finns fyra bostadstomter som

kommer att inrymma ett par hundra lägenheter då området

är färdigexploaterat. Ett trygghetsboende för seniorer är klart

för inflyttning i mars 2017 och de andra bostadshusen uppförs

under 2017 med inflyttning från 2018 och framåt. I anslutning

till bostadshusen finns praktisk infrastruktur i form av gator,

cykelbanor och promenadstråk samt en elbelyst motions-

slinga. Området har utökats med en extra angränsande

detaljplan som möjliggör byggnation av storförskola innehål-

lande sex avdelningar. Under året har gräsplan C slutsanerats

och återställts till naturgräsplan för fotboll. Området mellan

motionsslingan och sjön har iordningsställts enligt anmält för-

slag till Länsstyrelsen. Under våren 2017 kommer området att

planteras och sås in med olika örter.


Investeringsprojekt budget helår

utfall 31/12

Prognos på helårs

investering

Utbyggnad av infrastruktur 6 000 2 034 2 100

Ny strandpaviljong (Lions, båtklubb, café), byggnadsyta ca 200 m2 1 500 0

Efterbehandling av förorenade omr 5,6,10 500 321 321

Efterbehandling av förorenade omr 7,8,9,11 2 100 3 985 3 985

Efterbehandling fd gräsplan C 8 500 8 492 8 492

Byggnation av gräsplan 3 000 3 133 3 133

Flytt av gasol på industriområdet 1 500 761 761

Bostadsområdet Vitasand, infrastruktur (kanalgata, ledningar, uppfyllnad

av marknivå, rivning av Strandstugan m.m.)

1 000 249 249

Kanalrummet (bryggor, belysning, trappor) 4 200 327 327

Lös utrustning exvis bänkar, papperskorgar 700 11 11

Övrigt:

Lerlagret 500 797 797

Efterkontroll 703 253 253

summa TOTalT IvösTrand 30 203 20 363 20 429


Verksamhetschef: Sven Håkansson

Årets resultatTotalt visade verksamhetsområdet Utbildning en negativ bud-

getavvikelse på 2 240 tkr.

Centralt fanns några större negativa avvikelser. De interkom-

munala ersättningarna visade en negativ avvikelse på 580 tkr

och skolskjutsverksamheten visade en negativ avvikelse på

380 tkr. Skolledningen visade en negativ avvikelse på 420 tkr.

EU-projektet Within, som drevs tillsammans med Stöd och

omsorg samt övriga kommuner i Skåne Nordost, slutförs inte

av Bromölla kommun. Kostnaden för deltagandet i projektet

blev för Utbildning 960 tkr.

Skolorna och förskolorna visade en negativ avvikelse på

3 300 tkr, vilket till största delen beror på personalkostnader.

Centralt fanns positiva avvikelser på motsvarande belopp som

omfattar bidrag samt budgettillskott som ej var fördelade på

helår. Övriga mindre avvikelser fanns centralt, både positiva

och negativa, som tillsammans uppgick till en negativ avvi-

kelse på 60 tkr.

Musikskolan visade en positiv avvikelse på 40 tkr.

InvesteringsredovisningInvesteringsbudgeten för förnyelse av befintlig utrust-

ning användes med prioritering på arbetsmiljö.

Investeringsprojekten som är kopplade till IT och IKT-planen

användes enligt plan, dock med en negativ avvikelse på

290 tkr.

Inventarier till Näsums skola efter renovering var ombudgete-

rade från 2015. Av budget på 800 tkr är knappt 600 tkr använt

och resterande kommer att föreslås att ombudgeteras.

Budget för inventarier till den nya storförskolan är inte använt

då förskolan ännu inte är byggd, denna investering kommer

föreslås att ombudgeteras.

viktiga händelser under åretVerksamhetsområdet Utbildning har under 2016 fortsatt att

arbeta med sitt övergripande mål: att alla barn ska trivas,

utvecklas och nå goda resultat i skolan.

Under våren arbetade Utbildnings ledningsgrupp med att

revidera och konkretisera verksamhetsområdets visionsdoku-

ment. Målet var att arbeta fram en långsiktig plan, Färdplan

2021, utifrån fokusområdena kunskapsutveckling, delaktighet

samt stöd och stimulans till alla elever. Inför läsåret 2016-2017

kompletterades fokusområdena med ett fjärde område: infor-

mations- och kommunikationsteknologi. Färdplanen ska på ett

konkret sätt beskriva vad verksamheterna måste arbeta med

inom respektive fokusområde för att föra utvecklingen framåt.

I centrum står, i enlighet med områdets övergripande mål,

elevens lärande. Som ett stöd i detta arbete finns en plan för

vad som årligen behöver utvecklas i professionen, inom led-

ning och styrning samt inom infrastruktur och resurser.

En utvärdering av verksamhetsområdets IKT-plan gjordes.

Med denna utvärdering som bas påbörjades arbetet med att

utarbeta en ny plan. Fokus ligger på att kompetensutveckla

personal och på att utveckla elevaktiva arbetssätt. Elevernas

delaktighet och ansvarstagande för sitt lärande ska öka. Innan

den nya planen görs klar avvaktar vi Skolverket som på upp-

drag av regeringen ska ta fram en nationell IKT-plan. Denna

plan kommer att ligga till grund för Bromölla kommuns nya

IKT-plan.

Skolinspektionen var i mars på återbesök med anledning av

den stora inspektionen 2015. Under våren mottog kommunen

avslutande beslut gällande de olika granskningsområdena.

De påpekanden och krav på åtgärder och förbättringar som

inspektionen förelade huvudmannen att åtgärda är genom-

förda och godkända. Förbättringsområden som pekades ut var

elevhälsa, modersmål och skolbiblioteksverksamhet. Under

året har både elevhälsan och modersmålet utökats och samt-

liga elever har idag tillgång till skolbibliotek.

Utbildning


Intäkter


- Bidrag 11 306 9 941 21 887 11 946

- Övriga intäkter 1 930 1 400 2 322 922

summa intäkter 21 829 19 476 32 767 13 291

Kostnader


- Lokalhyror -30 624 -31 330 -31 916 -586

- Köp av verksamhet -15 539 -16 435 -16 589 -154

- Kapitalkostnader -3 475 -3 352 -3 507 -155

- Övriga kostnader -27 336 -28 064 -30 594 -2 530

summa kostnader -238 988 -243 824 -259 355 -15 531

nettokostnader -217 159 -224 348 -226 588 -2 240


En stor utmaning för både förskolan och skolan är att det har

blivit allt svårare att rekrytera personal. De skärpta behörig-

hetskraven och den allt större bristsituation som råder när

det gäller legitimerade pedagoger är en stor utmaning som

kräver en långsiktig planering och ett bra rekryteringsarbete.

Förvaltningen måste arbeta aktivt med att Bromölla kommun

upplevs som en attraktiv arbetsgivare. Inför hösten rekrytera-

des drygt 30 nya medarbetare inom Utbildning. Under en av

de första arbetsdagarna i augusti genomfördes en halvdags

välkomstdag med en guidad busstur i kommunen, lunch och

informationsinslag. Ytterligare en halvdag genomfördes två

veckor senare, då med utbildning i IT-systemen.

Utbildning tog del av ett tillfälligt statsbidrag riktat mot inte-

grationsarbete för att utveckla mottagandet av nyanlända

barn och elever. Statsbidraget användes till förberedelseklasser,

modersmålsundervisning, studiehandledning, tolkverksamhet,

skolskjuts och måltider.

Årets sommarverksamhet var för förskolan förlagd till

Törnsångarens förskola och för fritidshemsverksamheten till

scoutstugan på Strandängen. Verksamheterna hade vardera i

snitt 25-30 barn per dag och både barnen, föräldrarna och per-

sonalen var mycket nöjda med årets verksamhet.

EU-projektet Plug In 2.0 utökades i början av året med ytter-

ligare personal så att fler åtgärder kunde sättas in för ung-

domar som saknar sysselsättning. Under sommaren kom

beslut om en fortsättning på projektet och under senare delen

av året övergick Plug In 2.0 till projektet Griffin. Projektet

Plug In/Griffin har arbetat förebyggande i årskurs 8 och 9 på

Humleskolan med studiestöd och arbetsmarknadskunskap.

Det har också skett ett förebyggande arbete tillsammans med

gymnasieskolor med elever från Bromölla för att förhindra att

elever avbryter sina studier. En mängd olika insatser utifrån

respektive elevs individuella behov har erbjudits. Det har varit

stöd för att komma till skolan, stödsamtal och motiverande

aktiviteter vid sidan av studierna.

De elever som hoppar av eller inte har fullständig gymnasie-

utbildning fångas upp av det kommunala aktivitetsansvaret

(KAA). Här sker arbetet efter konceptet en väg in och flera

vägar ut. De insatser som erbjuds är många och av varierande

art. Det kan exempelvis handla om motiverande samtal,

studiebesök, praktikplatser, traineejobb, möjlighet att träffa

arbetsgivare, sommarskola, etc.

FörskolaSkolverket presenterade under året riktlinjer för barngrup-

pernas storlek i förskolan. Riktlinjerna tar sin utgångspunkt i

forskning om små barns anknytning till vuxna, barns lärande,

sociala utveckling etc. Riktlinjerna är inte lagstadgade utan

ska ses som ett strävansmål. I riktlinjerna talar man om

gruppstorlekar på 6-12 barn/grupp i åldern 1-3 år och 9-15

barn/grupp i åldern 4-5 år. De nya riktlinjerna aktualiserar

diskussionerna om en snar utbyggnad av förskolan i Bromölla

kommun. I dagsläget är gruppstorlekarna för de yngre barnen

prioriterade vilket innebär att gruppstorlekarna för de äldre

barnen är större än vad riktlinjerna anger. Antalet placerade

barn i förskolan har 2016 legat på samma nivå som året innan,

runt 600 barn.

För att minska barngruppernas storlek på förskolorna i

Bromölla tätort fick förvaltningen i uppdrag att utreda möj-

ligheten att bygga tre förskoleavdelningar och ett större till-

lagningskök på markområdet mellan Törnsångarens förskola


och Folkets husgatan. Detta arbete är påbörjat och fortsätter

under 2017. Även planeringsarbetet för förskolan Vita Sand

på Ivöstrandsområdet fortsatte och detaljplanen antogs på

kommunstyrelsens decembermöte. När Vita Sand öppnas så

kommer Förskolan 1912:s lokaler att övergå i Alvikenskolans

regi, vilken är i behov av ytterligare lokaler. För att på kort sikt

utöka antalet förskoleavdelningar inreddes outnyttjade lokaler

på Förskolan 1912 inför höstterminen.

På förskolorna i kransorterna har barngruppernas storlek mins-

kats med hjälp av tre paviljonger som tillfälliga lösningar. En

paviljong står i Näsum, en i Gualöv och en i Edenryd. Tanken är

att dessa paviljonger ska ersättas med permanenta lösningar

under 2017-2018.

Förskolans matematiklyft har pågått under hela 2016 och

kommer att fortsätta 2017. Målet med satsningen är att bar-

nen vid skolstart ska vara bättre rustade när det gäller grund-

läggande matematikkunskaper. Diskussioner och aktiviteter

har gett inspiration som syns ute i verksamheterna. Andra

kompetensutvecklingsinsatser under året var utomhuspedago-

gik samt utbildning i IKT inom förskolan.

skolaElevökningen är fortsatt positiv i grundskolan. I januari var

1 469 elever inskrivna i grundskolan och i december var 1 503

elever inskrivna, en ökning med 34 elever. För att möta det

ökande elevantalet och säkerställa tillgången på skollokaler

har förvaltningen startat upp ett arbete med att ta fram en ny

lokalförsörjningsplan för hela verksamhetsområdet Utbildning.

Antalet placerade elever på fritidshemmen har 2016 legat på

samma nivå som året innan, runt 540 elever.

Sedan 2014 har kommunen haft förberedelseklasser för

nyanlända elever. Arbetet går ut på att kartlägga elevernas

kunskapsnivå i de olika ämnena och introducera dem i det

svenska språket. Därefter klass- och skolplaceras eleverna på

någon av kommunens grundskolor. Till en början startades en

förberedelseklass på Dalaskolan Södra för samtliga nyanlända

elever. Under 2015 startades därefter en klass för årskurs F-6

på Gualövs skola och senare ytterligare en klass på Edenryds

skola. Inför vårterminen 2016 startades en förberedelseklass

upp på Humleskolan för årskurs 7-9 och under hösten har

nyanlända elever i årskurs F-6 placerats på Alvikenskolan.

Under läsåret 2015/16 uppmärksammades det att antalet

skolpliktsärende som anmäldes till utskottet ökade. Från båda

årskurs 7-9-skolorna rapporterades det om elever som hade

långa perioder av skolfrånvaro. Förvaltningen har tagit fram

riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas både ute i verksamheten

och i utskottet för att fånga upp dessa elever.

Även inom skolan har lokalsituationen krävt åtgärder. För att

Alvikenskolans lokalbehov skulle säkerställas inför hösttermins-

starten inreddes två klassrum i fritidsgården Tunnans lokaler.

Tyvärr drabbades lokalerna av översvämning vid ett kraftigt

regnväder under sommaren vilket försenade arbetet men

klassrummen är nu iordning.

Styrning- och ledningsprojektet PISA 2015 är nu avslutat.

Förvaltningen har summerat och sammanställt de resultat

som projektet har gett i en slutrapport. En positiv vinst är ökad

förståelse för olika roller då arbetet har pågått i fyra nivåer:

lärare, skolledning, förvaltning och politik.


Under våren genomförde förvaltningen regeringens nya sats-

ning Lärarlönelyftet. Satsningens avsikt är att öka läraryrkets

attraktivitet och innebär för Bromölla kommun att 69 peda-

goger har fått en månatlig löneökning på 2 500 kr eller 4 000

kr. Även pedagoger i förskolan och på fritidshemmen har i viss

utsträckning omfattats av satsningen.

Inför höstterminen beslutade regeringen om utökad matema-

tikundervisning i årskurs 4, 5 och 6. Syftet är att öka målupp-

fyllelsen i matematik. Tidsutökningen motsvarar för kommu-

nen cirka en lärartjänst.

Polisen hade i februari en utbildning för lärarna på högstadie-

skolorna under temat våld i skolan. Syftet är att öka skolans

beredskap för eventuella framtida hot- och våldssituationer.

Hösten 2016 startade den kommunövergripande kompetens-

utvecklingssatsningen Läslyftet för samtliga undervisande

pedagoger från förskoleklass till årskurs 9. Satsningen har kom-

mit till då många barn har språkförseningar när de börjar i sko-

lan och eftersom språket är grunden till allt arbete som bedrivs

i skolan behövs en satsning på bred front. Läslyftet kommer

att fortsätta under vårterminen 2017.

Under våren genomförde KPMG en granskning med syftet att

bedöma om skolorna har förutsättningar att erbjuda likvärdig

utbildning i en trygg miljö. Rapporten kom till förvaltningen

innan sommaren och innehöll synpunkter på fritidshemmens

kvalitetsarbete. Efter granskningen togs gemensamma mallar

för planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten

fram. Samverkan mellan skolan och fritidshemmen ska stärkas

och verksamheterna ska arbeta mot gemensamma mål. En del

i det kvalitetshöjande arbetet är att både behålla och försöka

nyrekrytera fritidspedagoger.

Under sommaren genomfördes sommarskola under en vecka

med 30 elever från årskurs 6-9. Eleverna arbetade antingen

med matematik, svenska, svenska som andraspråk eller med

engelska. Närvaron var god och de medverkande eleverna

visade stort engagemang.

I årets ”Öppna jämförelser för grundskola”, från SKL, hamnade

Bromölla kommun på plats 132 av Sveriges 290 kommuner.

Detta var en förbättring med 23 placeringar från året innan

och resultatet gjorde att Bromölla kommun placerade sig

högst av Skåne Nordost-kommunerna. Siffrorna baseras på

måluppfyllelse i form av betygsutfall, meritvärde och resul-

tat på nationella prov. Särskilt glädjande är att resultaten på

nationella prov i årskurs 3 har förbättrats markant. 80 % av

eleverna i årskurs 3 klarar samtliga delprov i matematik, vil-

ket ger en 35:e plats. När det gäller svenska och svenska som

andraspråk har också en förbättring skett till plats 94. När

kostnadsparametrar läggs till, d.v.s. hur väl kostnaden förvaltas

i förhållande till visat resultat, hamnar Bromölla kommun på

plats 87 av 290.

Under hösten presenterade SKL ytterligare en Öppna jämförel-

ser. Denna gång med fokus på årskurs 9-elevernas avgångsbe-

tyg. Bromölla intog i denna jämförelse plats 263 bland landets

290 kommuner. Efter analys av utfallet har en åtgärdsplan

upprättats med ett flertal insatser både på kort och lång sikt

Åtgärderna innebär bland annat tydligare uppföljningar av

kvalitetsarbetet, en förstärkning av elevhälsan, satsningar på

arbetsmarknadskunskap, lovskola och läxhjälp samt tydligare

avstämningar av skolfrånvaron.

musikskolanMusikskolan har genomfört undervisning i grundskolan på

ett antal skolor och medverkat vid skolavslutningar. I de lägre

årskurserna på kommunens ytterskolor har projekt med Majas

Alfabetssånger genomförts.

Ett orkesterprojekt tillsammans med Östra Göinge och

Kristianstads kommuner med konserter i alla kommunerna

genomfördes. Projektet ska bli återkommande i någon form

och det finns intresse från både kommuner och fristående

orkestrar. Projekt med inriktning på afrotema, blåsinstrument

och stråk genomfördes under våren. Internkonserter och

elevaftnar har genomförts med avslutning på Stärkan.

Musikskolan medverkar i den övergripande lokalförsörjnings-

planen. Ett första resultat är ett undervisningsrum på Näsums

skola där musikskolan kan genomföra sin undervisning utan

att det påverkar annan verksamhet. Möjligheten att påverka

lokalplaneringen tidigt har betydelse såväl verksamhetsmäs-

sigt som arbetsmiljömässigt.

Intern kontrollIntern kontroll är gjord enligt plan.


FramtidsutsikterMånga arbetsgivare har idag stora anställningsbehov, men ändå

står många ungdomar utan jobb. Den nya generationen som

ska ta över känner sig dåligt rustade. De vet inte var jobben

finns, eller hur de ska ta sig dit. För att minska glappet mellan

ungdomarna och jobben behöver skolan prata mer arbetsmark-

nad. Samverkan mellan skola, näringsliv och föreningsliv måste

utvecklas.

Under hösten startade projektet Arbetsmarknadskunskap

upp, ett projekt som vänder sig till eleverna i årskurs 8-9 och

som handlar om just arbetsmarknadskunskap. Projektets mål

är att öka motivationen hos eleverna och ge dem en bättre

beredskap för arbetslivet. Eleverna ska få information om vilka

framtida yrken som finns samt olika utbildningsvägar till olika

arbeten. I detta arbete kommer både skolan, eleverna och elev-

ernas vårdnadshavare att vara involverade.

Under 2017 fortsätter arbetet och nästa steg i processen är att

arbetsgivare kommer att informeras och bjudas in till skolorna.

Klasser och/eller grupper av elever kommer därefter att besöka

arbetsgivare, företrädesvis i kommunen.

Elevhälsans arbete med att utöka och utveckla det förebyg-

gande och hälsofrämjande arbetet kommer att fortsätta. En

skolkurator kommer att anställas 2017 för att möta det ökade

behovet av elever med psykosocial problematik.

Arbetet med IKT-strategin kommer att fortsätta. De kom-

mande åren kommer nätverksstandarden och WiFi-kapaciteten

att behöva höjas efterhand som antalet IKT-enheter ökar. Stort

fokus kommer att ligga på att kompetensutveckla personalen

och på att utveckla elevaktiva arbetssätt. IKT-satsningen ska

leda till en utveckling av lärmiljöer och lärprocesser som tränar

elevernas övergripande förmågor.

Stort fokus kommer att ligga på att utöka antalet förskoleav-

delningar för att barngruppernas storlek ska minska. Under

2017 ska tillbyggnaden av Humlelyckans förskola i Näsum stå

klar och planeringen av tillbyggnader på förskolorna i Gualöv

och Edenryd kommer att fortsätta. I tätorten finns planer för

två helt nya förskolor, en vid Törnsångarens förskola som ska ha

tre avdelningar och en på Ivöstrandsområdet med sex avdel-

ningar.

Musikskolan har fått bidrag från Statens kulturråd för ett pro-

jekt som syftar till att förbättra möjligheterna för barn och

unga att delta i verksamheten och att nå målgrupper som van-

ligtvis inte väljer musikskolan.



”Verksamhetsområdet Utbildning har under 2016 fortsatt

att arbeta med sitt övergripande mål: att alla barn ska trivas,

utvecklas och nå goda resultat i skolan.”



Kommunstyrelsen genomförde en

gemensam resa för förtroendevalda på

temat ”Turist i din egen kommun”.

KommunfullmäktigeKommunstyrelsen Ordförande: Johan Larsson, kommunfullmäktige

och Jenny Önnevik, kommunstyrelsen


Intäkter

- Taxor och avgifter 0 0 0 0

- Bidrag 0 0 0 0

- Övriga intäkter 0 0 0 0

summa intäkter 0 0 0 0

Kostnader

- Personalkostnader -4 468 -4 243 -4 225 18

- Lokalhyror -1 -1 -2 -1

- Köp av verksamhet 0 0 0 0

- Kapitalkostnader -88 -111 -115 -4

- Övriga kostnader -1 410 -2 113 -1 298 815

summa kostnader -5 967 -6 468 -5 640 828

nettokostnader -5 967 -6 468 -5 640 828

Årets resultatResultatet för 2016 visar en positiv budgetavvikelse på 828 tkr. Resultatet

beror till största delar på att en del av anslagen för oförutsedda behov

inte utnyttjats samt att utbildningskostnader för förtroendevalda inte

förbrukats.

viktiga händelser under åretI kommunfullmäktige har det för första gången genomförts en partipoli-

tisk debatt med ett ämne som inte var ett beslutsärende. Debatten hand-

lade om grundskolan.

Fullmäktiges beredning för tillväxt och samhällsbyggande har under året

arbetat med framtagande av avfallsplan samt arbetat med uppdrag om

bostadsförsörjningsplan. Välfärdsberedningen har slutfört uppdraget

om en ny biblioteksplan. Beredningen har därefter påbörjat arbetet med

folkhälsostrategi, ungdomsinflytande samt strategi för att minska gene-

rationsklyftorna.

Under inledningen av året hade kommunstyrelsen på alla sammanträ-

den en punkt om hur flyktingsituationen hanterats i olika verksamheter.

Utöver rena beslutsärenden har också kommunstyrelsen på sina sam-

manträden haft informationsinslag om olika verksamheter. Exempel på

detta är destinationsutveckling, ”Turist i din egen kommun”, företags-

safari, måltidsverksamheten samt Finsam (Samordningsförbundet Skåne

Nordost). På kommunstyrelsens utskott lämnas fortlöpande mer verk-

samhetsanknuten information.



MyndighetsnämndenMyndighetskontoret Verksamhetschef: Øjvind Hatt

Årets resultatMyndighetskontoret visade en negativ budgetavvikelse på 297

tkr.

Det negativa utfallet beror på kostnaden för bostadsanpass-

ningsbidragen som ökade markant och överskred budgeten

med drygt en halv miljon kronor. Bygg- och miljökontoret

visade positiva avvikelser på intäktssidan, samtidigt som utgif-

terna för personal och externa tjänster var lägre än förväntat.

Myndighetsnämnden redovisade en positiv avvikelse på 109

tkr vilket ger en sammanlagd negativ avvikelse på 188 tkr.

InvesteringsredovisningInvesteringsmedel förekom endast inom bostadsanpassningen.

Av budgeten på 250 tkr för inköp av rullstolsgarage för utlå-

ning utnyttjades endast hälften.

viktiga händelser under åretbostadsanpassningsbidragÄven om åtgärderna inom bostadsanpassning är mycket posi-

tiva för samhällsekonomin, och inte minst för den enskilde

brukarens livskvalitet, så blev utgifterna betydligt högre 2016

jämfört med året innan. En handfull ärenden kostade till exem-

pel vart och ett mer än 100 tkr.

bygg Ett av de större bygglovsärendena är kvarteret Fiolen på

Ivöstrand som kommer att rymma 52 lägenheter när det är

färdigt. Det byggdes också ett flertal villor, liksom det också

gavs bygglov för förskolepaviljonger i Edenryd samt för indu-

strilokaler och veterinärmottagning på Åbylyckorna.

miljöÅrets planerade tillsynsprojekt utgick från fokusområdena

Friska vatten och Giftfri miljö som i sin tur bland annat utgick

från de lokala miljömålen Hushållning med mark, vatten och

bebyggd miljö samt Friska vatten.

Genomförandet av VA-planen är en viktig del i arbetet inom

båda dessa fokusområden. Arbetet tog ny fart sedan kom-

munstyrelsen fastställt att ambitionsnivån kvarstår och sedan

VA-bolaget skaffat egen kompetens på området.

Intern kontrollIntern kontroll genomfördes enligt plan.

FramtidsutsikterDet är möjligt att trenden med ökade kostnader för bostads-

anpassningsbidrag kommer att fortsätta, vilket även sker i

andra kommuner.

På byggsidan förväntas trycket på bostadsmarknaden fort-

sätta men hur detta kommer att påverka Bromölla kommun är

svårare att förutse. Den lokala byggsektorn kommer sannolikt

att fortsätta öka men detta kan komma att motverkas av en

överhettning i Malmö-Lundregionen, med påföljande kost-

nadsökningar och kapacitetsbrist.


Intäkter

- Taxor och avgifter 0 0 0 0

- Bidrag 0 0 0 0



Kostnader

- Personalkostnader -312 -398 -300 98

- Lokalhyra 0 0 0 0


- Kapitalkostnader 0 0 0 0

- Övriga kostnader -24 -30 -19 11

summa kostnader -336 -428 -319 109

nettokostnader -336 -428 -319 109


Intäkter

-Taxor och avgifter 1 996 2 090 2 210 120

-Bidrag exkl EU-bidrag 0 0 0 0

-Övriga intäkter 2 0 0 0

Summa intäkter 1 998 2 090 2 210 120

Kostnader

-Personalkostnader -4 335 -4 640 -4 517 123

-Lokalkostnader -234 -251 -251 0

-Köp av verksamhet -26 0 0 0

-Kapitalkostnader -99 -78 -86 -8

-Övriga kostnader -2 220 -1 974 -2 506 -532

summa kostnader -6 914 -6 943 -7 360 -417

nettokostnader -4 916 -4 853 -5 150 -297

myndighetsnämnden

myndighetskontoret


Miljökontoret har fått utökade resurser vilket inledningsvis i

huvudsak kommer livsmedelstillsynen till del. Samtidigt kan

de förändringar som i olika sammanhang aviserats från EU,

ämbetsverk och departement givetvis förändra bilden radikalt

under åren som kommer.

Trygghetsboendet Pynten.


Revisionen

Årets resultatHelårsbudget för 2016 för revisionen var 740 tkr. Av denna har

verksamheten stannat vid 718 tkr vilket gav en positiv budget-

avvikelse på 22 tkr.

viktiga händelser under åretUnder året har följande granskningar redovisats: gransknings-

rapport ”utskrivningsklara patienter”, granskning av likvärdig

skola och granskning av rutiner kring Lex Maria samt Lex Sara,

och ett PM över lokal försörjningsplan. Därutöver har ett mis-

siv ställts till kommunstyrelsen med anledning av dokument

Strandängen. Slutligen har års- och delårsbokslut granskats.

Den årliga granskningen, som under ett antal år genomförts

med Region Skåne, har under året uteblivet. Detta med anled-

ning av för få medverkande kommuner.

Revisionen genomförde tillsammans med kommunfullmäktige,

kommunstyrelsen och de kommunala bolagen under våren en

konferens gällande ägarstyrning samt risk och väsentlighet.

De som utsetts bland deltagarna som lekmannarevisorer har

på ett aktivt sätt kommit in i sina arbetsuppgifter. De olika

bolagen samarbetar på ett positivt sätt med sina revisorer.

FramtidsutsikterUnder det kommande året räknar revisionen med att åter-

uppta samgranskning med Region Skåne. De ämnesområden

som Bromölla kommun vill lyfta upp är demensvård och kul-

turpolitik.

En revisionsplan för 2017 har arbetats fram. Denna kommer

att kommuniceras med kommunfullmäktiges presidium. Likaså

kommer ett antal möten att läggas in för att få en samsyn

kring revisionens arbete.


Intäkter

- Avgifter 0 0 0 0

- Bidrag 0 0 0 0



Kostnader

- Personalkostnader -234 -228 -296 -68

- Lokalhyror 0 0 0 0


- Kapitalkostnader 0 0 0 0

- Övriga kostnader -510 -512 -422 90

summa kostnader -744 -740 -718 22

nettokostnader -744 -740 -718 22

Ordförande: Lars B Bergman

Byaträff för boende i Ivetofta, Allarp och Norreskog.


Överförmyndarnämnden Ordförande: Hans Persson


Intäkter

-Taxor och avgifter 166 200 0 -200

-Bidrag 616 500 1 517 1 017

-Övriga intäkter -41 0 270 270

summa intäkter 741 700 1 787 1 087

Kostnader

-Personalkostnader -1 725 -1 503 -2 625 -1 122

-Lokalkostnader 0 0 0 0

-Köp av verksamhet -33 0 -138 -138

-Kapitalkostnader 0 0 0 0

-Övriga kostnader -91 -131 -19 112

summa kostnader -1 849 -1 634 -2 782 -1 148

nettokostnader -1 108 -934 -995 -61

Årets resultatNämnden gör en negativ budgetavvikelse på 61 tkr. Avvikelsen

utgörs av ökade kostnader för arvoden till gode män för per-

soner som inte själva kan betala arvodet eftersom de står

utan tillgångar och har låg inkomst. Kostnaderna för gode

män för ensamkommande flyktingungdomar återsöks från

Migrationsverket och socialtjänsten och ingår inte i avvikelsen.

viktiga händelser under åretAntalet personer som varit i behov av god man eller förvaltare

har ökat. Det finns ett antal personer som anmält intresse för

dessa typer av uppdrag, vilket gjort det lättare att hålla hand-

lingstiden och lämpliga personer har kunnat tillfrågas.

Arbetet inom överförmyndarexpeditionen har under första

halvåret varit mycket fokuserat på att granska årsredovisningar.

Under första kvartalet har extra bemanning satts in för denna

granskning. Målen för handläggningstider har uppfyllts. Även

granskningar av redovisningar från gode män för ensamkom-

mande flyktingungdomar har genomförts inom angivna hand-

läggningstider.

Intern kontrollSamtliga som får ett uppdrag som god man eller förvaltare

kontrolleras mot belastningsregister och kronofogdens register.

För de som haft uppdrag under en längre tid görs stickprov-

svisa kontroller i dessa register.

FramtidsutsikterAntalet ärenden antas även fortsättningsvis öka för hjälp och

stöd enligt föräldrabalken. Det är troligt att en ökad mängd

av dessa blir inom ärenden där huvudmän inte har några egna

tillgångar för att betala sina arvoden. Detta medför att kostna-

derna för arvoden ökar för kommunen.



Sammanställd redovisningKommunala bolag och kommunalförbund

KommunkoncernenDen sammanställda redovisningen visar det totala ekonomiska

åtagandet som en kommun har. Redovisningen ska ligga till

grund för en mer heltäckande analys av kommunens ställning

och åtaganden, vilket ger ökade möjligheter till effektiv styr-

ning.

Den sammanställda redovisningen omfattar, förutom kommu-

nen, företag där kommunen på grund av andelsinnehav eller

annan anledning har ett betydande eller väsentligt inflytande.

Här ingår företag där kommunens ägarandel uppgår till mer

än 25 %. Aktiebolagen och stiftelsen som ingår i den sam-

manställda redovisningen betraktas som helägda, eftersom

Bromölla kommun tillsätter samtliga styrelsemedlemmar och

får samtliga tillgångar om de upplöses. Kommunalförbundet

som ingår i denna redovisning ägs till 50 % av Bromölla kom-

mun och har därför konsoliderats till 50 %. Förbundsordningen

reglerar fördelningen av tillgångar vid en eventuell upplösning

av kommunalförbundet.

I den sammanställda redovisningen för Bromölla kommun

ingår sex enheter: ett bostadsbolag som äger ett mindre fast-

ighetsbolag för industriändamål, ett kommunalförbund, en

industristiftelse, ett bolag som ska ansvara för utvecklingen

av idrottsparken på Ivöstrandsområdet samt en underkoncern

som bedriver elnäts-, fjärrvärme och vatten- och avloppsverk-

samhet (VA).

ab bromöllahemAB BromöllaHem bygger och förvaltar bostäder och lokaler i

Bromölla kommun. Fastighetsbeståndet består av 52 fastighe-

ter innehållande 1 023 lägenheter, 49 lokaler, 135 hyresavise-

rade garage och 205 hyresaviserade p-platser. Hyresbortfallen

har under räkenskapsåret blivit 784 tkr, vilket är en minskning

med 207 tkr jämfört med föregående räkenskapsår. Bortfallet

blev för lägenheter 563 tkr, för lokaler 191 tkr och garage/p-

platser 30 tkr. Hyresförluster har belastat resultatet med 273

tkr, vilket är 19 tkr lägre jämfört med år 2015. BromöllaHem

har anställt en fastighetschef fr.o.m. 2016-04-01 och en

receptionist/tolk fr.o.m. 2016-11-01. Styrelsen har fattat beslut

om byggnation av 52 lägenheter på Ivöstrandområdet. Avtal

har träffats med JSB för byggnationen och bygglovsansökan

är inlämnad. Inflyttning beräknas ske andra kvartalet 2018.

Avtalet med ISS gällande den tekniska förvaltningen upphör

2017-03-31. Styrelsen har beslutat att BromöllaHem övertar

förvaltningen i egen regi fr.o.m. 2017-04-01. I samband med

detta beställdes programvaran ”Teknisk förvaltning” från

Vitec. Detta ska vara klart för drift senast 2017-04-01. En

fastighetsförvaltare och åtta fastighetsskötare kommer att

anställas under 2017. I samarbete med Hyresgästföreningen

kommer projektet ”Systematisk hyressättning” att startas upp.

Med anledning av detta installeras ett program från Trimma.

Hyressättningen ska spegla hur hyresgästerna i allmänhet

värderar lägenheternas egenskaper, vilket bestämmer deras

bruksvärde. Skillnader i bruksvärde ska motsvaras av skillnader

i hyra.

Ett öppet bredbandsnät har installerats i Bromölla,

Näsum och Gualöv. Investeringen har kostat ca 7 400 tkr.

Räntekostnaderna har ökat med 239 tkr jämfört med år 2015.

Reparations- och underhållskostnaderna har ökat med 4 548

tkr jämfört med föregående år.

bromölla energi & vatten abBromölla Energi & Vatten AB bedriver elnäts-, VA- och

fjärrvärmeverksamhet i Bromölla kommun. Moderbolaget

Bromölla Energi & Vatten AB har nätkoncession och bedriver

elnätsverksamhet och VA-verksamhet i Bromölla kommuns

centralort för ca 4 000 kunder. Dotterbolaget Bromölla

Fjärrvärme driver anläggningar för distribution av fjärrvärme

i Bromölla kommun, dels i centralorten och dels i Näsum.

Bromölla Energi & Vatten AB:s elnätsavgifter tillhör de lägsta i

landet. VA-avgifterna och fjärrvärmeavgifterna ligger ungefär

på rikssnittet. Bromölla Energi & Vatten AB ansvarar också

för debitering av kommunens renhållning. Ökningen i net-

toomsättning beror främst på taxehöjningar för VA och högre

fjärrvärmevolymer. Energisidan fortsätter dock att minska

långsiktigt. Årets investeringar är fortsatt mycket höga i ett

historiskt perspektiv och avser både elnät och VA. I det längre

tidsperspektivet är det främst VA-verksamheten som kommer

kräva utbyggnad och reinvesteringar i verk och ledningsnät.

Elnätet och fjärrvärmenätet kommer att återgå till mer nor-

mala investeringsnivåer de närmaste åren.

sammandrag 2015 2016

Nettoomsättning (tkr) 73 519 76 412

Balansomslutning (tkr) 457 314 455 541

Resultat efter finansiella poster (tkr) 3 073 -537

Soliditet (%) 11,5 11,4

Investeringar (tkr) 31 331 10 000

Antal årsarbetare 4,0 5,0




Resultat efter finansiella poster (tkr) -2 443 2 550

Soliditet (%) neg neg


Antal årsarbetare 5 7



sölvesborg-bromölla kommunalförbund (sbKF)Förbundets verksamhet har under 2016 omfattat utbildnings-

verksamhet, med gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenut-

bildning, Lärcenter samt stöd- och serviceverksamhet omfat-

tande IT, städ, tvätt, måltidsverksamhet, personaladministra-

tion samt lönehantering. Verksamhetsåret 2016 får anses

vara ett exceptionellt år. Omvärldsläget medförde att ett stort

antal människor sökte skydd i Sverige och många kom till

våra kommuner. Situationen har krävt ett anpassat ledarskap

och medfört insatser utöver det planerade av medarbetaren.

Under ogynnsamma tidsförhållanden och med en rådande

brist på erforderliga resurser, såväl kompetenser som lokaler

m.m. har förbundet inom samtliga verksamheter kunnat han-

tera situationen. Dock kan det av årets resultat utläsas att det

medfört ökad belastning, vilken inte kan anses varit möjlig att

förutse sommaren 2015 då 2016 års ramar lades fast. Utöver

världslägets påverkan på förbundets budget har även lokala

händelser medfört avvikelser för budgeten. De åtgärder som

gjorts med anledning av den arbetsmiljösituation som råder

vid köket på Brogården är en sådan lokal händelse. Av positiv

karaktär är att flera praktikanter har kunnat beredas sys-

selsättning inom verksamheten Städservice. Förbundet har,

genom uppföljning av det ekonomiska läget, kunnat se ökad

belastning. Ett antal åtgärder har vidtagits, inom ramen för

verksamheternas ansvar. En ökad kostnadsmedvetenhet och

återhållsamhet avseende personersättning m.fl. exempel kan

nämnas.

Det kan konstateras att kostnaderna för den interkommu-

nala verksamheten även detta år visar på negativ avvikelse.

Dock kan konstateras att den positiva trenden med ökat

antal elever vid Furulundsskolan verkar fortsätta. Förbundet

ser därför att det bör råda en balans 2017. Under året har en

förbundsgemensam strategisk plan utarbetats som möjlig-

gör en långsiktig planering. Vidare har en samlad verksam-

hetsplan och budget för 2017 med plan för 2018 och 2019

tagits fram. Verksamhetsplanen fastställdes vid beslut av

direktionen november 2016. Planerings- och budgetarbetet

för 2017-2019 har under hösten påbörjats. Arbetet sker i

samarbete med kommun och bolag/förbund. Former för led-

ning och uppföljning har utvecklats. Bland annat har, i ett

gemensamt arbete, former för ledningsgruppen tagits fram.

SBKF redovisar ett resultat på -2 313 tkr för verksamhetsåret

2016. Serviceverksamheterna redovisar ett resultat på 950 tkr

vilket är i nivå med budget. PA-lön har under året genomfört

ett utvecklingsarbete. Utvecklingsarbetet belastar resultatet

med drygt 500 tkr. Utbildningsverk-samheten redovisar en

avvikelse gentemot budget på -3,5 mnkr. Avvikelsen kan i

allt väsentligt hänföras till: ökat resursbehov med anledning

av fler elever, ökat resursbehov med anledning av obehöriga/

nyanlända elever och ökat resursbehov med anledning utav

elevvård.

Ny förbundschef tillträde den 1 januari 2016

bromölla industristiftelseBromölla industristiftelse ska verka för att stödja och utveckla

näringslivet inom Bromölla kommun, bl.a. genom att till-

godose att det finns erforderlig tillgång på mark och lokaler

för näringslivets behov, samt i förekommande fall uppföra

och förvalta fastigheter för nämnda behov. En långsiktig

strategi för stiftelsen har tagits fram och beslutats av kom-

munfullmäktige. Den innebar förändringar dels genom att

fastighetsförvaltningen köpts från Bromölla kommun, dels att

kommunstyrelsens arbetsutskott utgjort styrelse. Stiftelsen

anlitar kommunens förvaltningar för bl.a. administration.

Under slutet av 2016 försattes entreprenören som, på uppdrag

av stifltelsen, drivit Hotell Iföhus i konkurs. I september sades

Hotell Iföhus AB upp som hyresgäst och avflyttade därefter

från lokalerna.

bromölla Fritidscenter abBolaget bildades under 2011 och ansvarar för utbyggnad av

Idrottsparken på Ivöstrandsområdet. Bolagets omsättning

avser driftsbidrag från kommunen, hyresintäkter för idrotts-

anläggningar, intäkter från arrangemang samt sponsorin-

täkter. I december 2016 färdigställdes arrangemangshallen,




Resultat efter finansiella poster (tkr) -692 -2 313

Soliditet (%) 4,8 neg




Nettoomsättning (tkr) 731 1 052


Resultat efter finansiella poster (tkr) 0 0

Soliditet (%) 0 0

Investeringar (tkr) 0 0



Sparbankshallen. 2017 blir bolagets första verksamhetsår med

alla anläggningar i drift.

Intresseföretag

ekonomisk översikt (2015 års värden inom parentes)

Årets resultat för den sammanställda redovisningen innebar en

ökning av det egna kapitalet med 10,0 (2,9) mnkr.

Nettoinvesteringarna uppgick till 187,7 (131,9) mnkr.

Koncernens soliditet uppgår i bokslutet till 22,8 (24,0) %.

Låneskulden uppgår till 983,7 (909,8) mnkr.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbi-

drag och statlig utjämning uppgick till 94,8 (95,7) %.

redovisningsprinciperDen sammanställda redovisningen har upprättats enligt för-

värvsmetoden med proportionell konsolidering.

Med förvärvsmetoden menas att det av kommunen vid för-

värvstillfället eventuellt förvärvade egna kapitalet i dotterföre-

tag har eliminerats.

Med proportionell konsolidering menas att om dotterföretaget

inte är helägt inkluderas resultat- och balansposter motsva-

rande den ägda andelen. Det är endast företag som ägs till mer

än 50 % eller mer som konsolideras.

Obeskattade reserver har behandlats som eget kapital med

undantag av den uppskjutna skatten som redovisas som en

avsättning i balansräkningen och under verksamhetens kost-

nader i resultaträkningen.

Interna mellanhavanden mellan kommunen och respektive

företag har eliminerats.

Eventuella skillnader i redovisningsprinciper mellan kommunen

och dotterföretagen har inte fullständigt justerats.




Resultat efter finansiella poster (tkr) 488 -2 229

Soliditet (%) 14,5 2,0



FöreTag andel bOKFörT värde I TKr

Kommunassurance Syd 574

Kommuninvest Sverige 1 317

Kommunsamköp 1

Kristianstad Österlen Airport AB 2 % 1 282

Skåne Blekinge Vattentjänst AB 25 % 1 000



räkenskaper

resultaträkning (mnkr)

nOT KOmmun 2015 budgeT 2016 KOmmun 2016 KOnCern 2015 KOnCern 2016

Verksamhetens intäkter 1 141,2 135,3 171,2 279,3 331,4

Verksamhetens kostnader 2 -731,1 -741,6 -785,2 -814,2 -891,2

Av- och nedskrivningar 7,8,11 -27,2 -28,0 -28,3 -57,7 -59,1

Verksamhetens nettokostnader -617,1 -634,3 -642,3 -592,6 -618,9

Skatteintäkter 3 485,3 510,0 506,8 485,3 506,8

Generella statsbidrag och utjämning 3 133,7 137,7 146,3 133,7 146,3

Finansiella intäkter 4 2,6 2,4 3,6 0,2 1,1

Finansiella kostnader 4 -2,3 -2,8 -2,3 -23,3 -23,5

Resultat före extraordinära poster 2,2 13,0 12,1 3,3 11,8

Årets skattekostnad 5 - - - -0,4 -1,8

ÅreTs resulTaT 2,2 13,0 12,1 2,9 10,0

Foto: Joachim Persson, Rejofoto

Förvaltningsberättelse 61Räkenskaper 61

Finansieringsanalys (mnkr)

nOT KOmmun 2015 budgeT 2016 KOmmun 2016 KOnCern 2015 KOnCern 2016

den löPande verKsamheTen

Årets resultat 2,2 13,0 12,1 2,9 10,0

Justeringar för av- och nedskrivningar 27,2 28,0 28,3 57,7 59,1

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 6 11,6 0,0 -0,3 12,4 6,4

Ökning-/minskning+exploateringsfastigheter -13,7 0,0 - -13,7 -

Ökning-/minskning+ rörelsefordringar -4,9 0,0 -5,0 8,3 -13,1

Ökning+/minskning- rörelseskulder -12,9 0,0 29,3 -6,3 32,4

Medel från den löpande verksamheten 9,5 41,0 64,4 61,3 94,8

InvesTerIngsverKsamheTen

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -28,8 -143,0 -59,3 -148,5 -189,4

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 4,3 0,0 1,7 4,4 -1,7

Försäljning av exploateringsfastigheter 4,9 -

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -2,0 - 0,0 -2,0 -

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 - - -

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar - - - 0,5 -

Förvärv av aktier i intresseföretag - - - - -

Omklassificering till exploateringsfastigheter 13,7 - - 13,7 -

Medel från investeringsverksamheten -12,8 -143 -52,7 -131,9 -187,7

FInansIerIngsverKsamheTen

Nyupptagna lån 35,0 35,0 0,0 118,0 97,0

Amortering av skuld - -20,0 -20,0 -6,7 -23,1

Ökning av finansiella anläggningstillgångar - - - -

Minskning av långfristiga fordringar 0,4 - 0,4 - -

Ökning av långfristiga fordringar - - - - -

Upplösning av långfristig skuld - - - - -

Medel från finansieringsverksamheten 35,4 15,0 -19,6 111,3 73,9

Årets kassaflöde 32,1 -87,0 -7,9 40,7 -19,0

Likvida medel vid årets början 68,7 100,8 100,8 111,0 151,7

lIKvIda medel vId ÅreTs sluT 100,8 13,8 92,9 151,7 132,7

62 Förvaltningsberättelse62 Räkenskaper

balansräkning (mnkr)

nOT KOmmun 2015 KOmmun 2016 KOnCern 2015 KOnCern 2016

TIllgÅngar

Anläggningstillgångar

Fastigheter och anläggningar 7 386,7 412,7 1 173,6 1 302,5

Inventarier 8 34,2 35,9 43,9 49,2

Aktier och andelar 9 20,2 20,2 6,3 6,3

Långfristiga fordringar 10 9,5 9,1 2,6 1,5

Goodwill 11 - - 4,4 0,0

Andra immateriella tillgångar 11 1,9 2,7 1,9 2,7

Summa anläggningstillgångar 452,5 480,6 1 232,7 1 362,2

Omsättningstillgångar

EExploateringsfastigheter 12 16,8 14,0 16,8 14,0

Kortfristiga fordringar 13 65,3 67,8 88,1 100,5

Likvida medel 14 100,8 92,9 151,7 132,7

Summa omsättningstillgångar 182,9 174,7 256,6 247,2

summa TIllgÅngar 635,4 655,3 489,3 1609,9

eget kapital och skulder

Eget kapital

Eget kapital 15 347,2 359,3 357,7 367,7

därav årets resultat 2,2 12,1 2,9 10,0

därav resultatutjämningsreserv 59,5 63,9 59,5 63,9

Avsättningar

Avsättningar för pensioner 10,1 9,8 10,1 9,8

Avsättningar för återställning av deponi 13,2 13,5 13,2 13,4

Avsättningar för uppskjuten skatt - - 25,7 27,0

Summa avsättningar 16 23,3 23,3 49,0 50,2

Långfristiga skulder

Anläggningslån 17 150,0 130,0 909,8 983,7

Andra långfristiga skulder 18 - - 6,0 8,0

Summa långfristiga skulder 150,0 130,0 915,8 991,7

Kortfristiga skulder 19 114,9 142,7 166,8 199,8

Summa skulder 288,2 296,0 1 131,6 1 241,7

summa egeT KaPITal OCh sKulder 635,4 655,3 1 489,3 1 609,4

sTällda PanTer OCh ansvarsFörbIndelser

Pensionsförpliktelser 20 185,7 177,3

Löneskatt på pensionsförpliktelser 20 45,0 43,0

Kommunalt förlustansvar för egnahem 21 0,5 0,4

Övriga borgensförbindelser 21 759,8 924,6

Beviljad checkräkningskredit 10,0 10,0


noter (mnkr)

KOmmun 2015 KOmmun 2016 KOnCern 2015 KOnCern 2016

1. verKsamheTens InTäKTer

Intäkter enligt driftredovisning 178,9 209,3 279,3 331,4

Interna intäkter -37,7 -38,1 - -

Summa verksamhetens intäkter 141,2 171,2 279,3 331,4

2. verKsamheTens KOsTnader

Kostnader enligt driftredovisning 768,9 823,3 814,2 891,2

Av- och nedskrivningar -27,2 -28,3

Internränta -10,4 -10,2

Interna kostnader -37,7 -38,1

Övriga kostnader 37,5 38,5

Summa verksamhetens kostnader 731,1 785,2 814,2 891,2

I verksamhetens kostnader ingår leasingavgifter med 1,9 1,8 - -

Redovisning av leasingavgifter på ingångna avtal i tkr.

Årets leasingavgifter, maskiner och inventarier

FFramtida förfallobelopp 2016 0,7 - 0,7

Framtida förfallobelopp 2017 0,5 1,5 0,5

Framtida förfallobelopp 2018 - 1,3 -

Framtida förfallobelopp 2019 - - -

3. sKaTTeInTäKTer, generella sTaTsbIdrag + uTJämnIng

Kommunala skatteintäkter

Preliminära skatteintäkter 485,6 508,8 485,6 508,8

Preliminär slutavräkning innevarande år -0,3 -2,0 -0,3 -2,0

Summa kommunala skatteintäkter 485,3 506,8 485,3 506,8

Generella statsbidrag och utjämning

Inkomstutjämning 131,4 142,0 131,4 142,0

Strukturbidrag 1,3 0,0 1,3 0,0

Kostnadsutjämning -4,8 -2,4 -4,8 -2,4

Kommunal fastighetsavgift 20,4 21,1 20,4 21,1

Regleringsavgift -0,5 -0,5 -0,5 -0,5

LSS-utjämning -14,1 -13,9 -14,1 -13,9

Summa generella statsbidrag och utjämning 133,7 146,3 133,7 146,3

4. FInansIella InTäKTer OCh KOsTnader

Intäktsräntor 2,5 3,6 0,2 1,1

Aktieutdelning 0,1 0,0 - -

Summa finansiella intäkter 2,6 3,6 0,2 1,1

Kostnadsräntor 2,3 2,3 23,3 23,5

Summa finansiella kostnader 2,3 2,3 23,3 23,5


noter (mnkr)


5. ÅreTs sKaTTeKOsTnad

Aktuell skatt på årets resultat -0,6 -1,4

Uppskjuten skatt på obeskattade reserver -0,9 0,5

Uppskjuten skatt på koncernmässiga övervärden 0,4 -0,9

Uppskjuten skatt övrigt 0,7 -

Summa skatt på årets resultat -0,4 -1,8

6. eJ lIKvIdITeTsPÅverKande POsTer

Nedskrivning av kundfordringar 0,1 1,0 0,1 1,2

Reavinst-/förlust vid försäljning av anläggningar 1,2 -1,2 1,0 0,5

Förändring av avsättningar 10,3 -0,1 10,3 1,0

Övrigt - - 1,0 3,7

Summa ej likviditetspåverkande poster 11,6 -0,3 12,4 6,4

7. FasTIgheTer OCh anläggnIngar

Allmän markreserv

Ingående anskaffningsvärde 58,7 63,9 58,9 64,1

Årets försäljningar -0,3 - -0,3 -

Omklassificering -2,9 -1,7 -2,9 -1,7

Nedskrivning av mark -0,5 -1,0 -0,5 -1,0

Årets investeringar 8,9 13,9 8,9 13,9

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 63,9 75,1 64,1 75,3

Utgående bokfört värde 63,9 75,1 64,1 75,3

Verksamhetsfastigheter


Årets försäljningar -0,2 - -0,2 -

Omklassificering -2,2 5,3 -2,2 0,4


Utgående anskaffningsvärde 399,9 409,1 449,4 458,6

Ingående avskrivning -187,5 -199,5 -206,8 -218,8

Årets försäljningar - - - -

Omklassificering - - - -

Årets avskrivning -12,0 -12,3 -12,0 -12,3

Utgående avskrivningar -199,5 -211,8 -218,8 -231,1


Fastigheter för affärsverksamhet


Årets försäljningar - - -0,9 -6,3

Omklassificering -2,0 - -0,1 61,7




Årets försäljningar - - 0,9 6,3





Publika fastigheter



Utrangering -15,6 - -15,6 -

Omklassificering -0,5 1,0 -0,4 6,3




noter (mnkr)




Utrangering 15,6 - 15,6 -





Bostadsfastigheter


Årets försäljningar - - -1,0 -0,3

Omklassificering -0,1 - 27,3 -4,9

Årets investeringar - - 0,2 14,3



Årets försäljningar - - 1,0 0,1


Årets avskrivning -0,1 - -9,1 -9,4



Pågående investeringar


Utrangering - - - -1,7


Omklassificering -10,9 -8,5 -40,1 -86,0


Summa fastigheter och anläggningar 386,7 412,7 1 173,6 1 302,5

8. masKIner OCh InvenTarIer

Fordon och maskiner

IIngående anskaffningsvärde 22,7 21,9 22,7 21,9


Utrangering -2,0 - -2,0 -







Omklassificering - - 0,0 -




Övriga inventarier


Årets försäljningar - - - -0,4

Utrangering -115,0 - -115,0 -

Omklassificering - 1,5 0,4 1,8



v


noter (mnkr)



Årets försäljningar - - - 0,3


Omklassificering - - -0,4 -




Pågående investeringar inventarier

Ingående anskaffningsvärde - 1,3 - 1,3


Omklassificering - -1,2 - -1,2


Summa inventarier 34,2 35,9 43,9 49,2

9. aKTIer OCh andelar

Bromölla Energi och Vatten AB 2,0 2,0

AB BromöllaHem 7,9 7,9

Bromölla Fritidscenter AB 5,0 5,0

Skåne Blekinge Vattentjänst AB - - 1,0 1,0

Kristianstad Airport AB 1,3 1,3 1,3 1,3

Folkets Hus föreningen 0,1 0,1 0,1 0,1

Kommunassurans Syd 0,6 0,6 0,6 0,6

Kommuninvest ekonomisk förening 1,3 1,3 1,3 1,3

Kommuninvest ekonomisk förening, förlagslån 2,0 2,0 2,0 2,0

Summa aktier och andelar 20,2 20,2 6,3 6,3

10. lÅngFrIsTIga FOrdrIngar

Bromölla Industristiftelse 5,0 4,6 - -

Bromölla Fritidscenter AB 4,5 4,5 - -

Uppskjuten skattefordran - - 0,1 -

HBV Förening - - 0,2 0,1

Förtida lösen ränteswap - - 2,3 1,4

Summa Långfristiga fordringar 9,5 9,1 2,6 1,5

11. ImmaTerIella TIllgÅngar

Goodwill

Ingående anskaffningsvärde - - 58,4 58,4

Utgående anskaffningsvärde 58,4 58,4

Ingående avskrivning

Justering nya redovisningsprinciper K3 - - -48,2 -54,0

Årets avskrivning -5,8 -4,4

Utgående avskrivningar -54,0 -58,4

Summa Goodwill 4,4 0,0

Andra immateriella tillgångar

Ingående anskaffningsvärde - 2,0 -- 2,0

Omklassificering - 1,1 - 1,1


Summa andra immateriella tillgångar 2,0 3,1 2,0 3,1

Ingående avskrivning 0,0 -0,1 0,0 -0,1



Summa immateriella tillgångar 1,9 2,7 1,9 2,7


noter (mnkr)


12. exPlOaTerIngsFasTIgheTer

Ingående balans 3,1 16,8 3,1 16,8

Omklassificering - 2,5 - 2,5

Nedskrivning - - - -0,4

Årets investeringar 18,7 - 18,7 -

Försäljning -5,0 -5,3 -5,0 -4,9

Summa exploateringsfastigheter 16,8 14,0 16,8 14,0

13. KOrTFrIsTIga FOrdrIngar

Kundfordringar 10,8 7,6 15,4 19,2

Div kortfristiga fordringar 23,2 28,3 14,9 37,8

Förutbetalda kostnader 12,7 1,9 17,5 7,1

Upplupna intäkter 18,6 30,0 19,8 36,4

Upplupna skatteintäkter - - 20,5 -

Summa kortfristiga fordringar 65,3 67,8 88,1 100,5

14. lIKvIda medel

Plusgiro 0,9 16,3 0,9 16,3

Bankmedel 99,9 76,6 150,8 116,4

Summa likvida medel 100,8 92,9 151,7 132,7

15. egeT KaPITal

IB eget kapital 345,0 347,2 354,8 357,7

- Årets resultat 2,2 12,1 2,9 10,0

UB eget kapital 347,2 359,2 357,7 367,7

16. avsäTTnIngar

Avsättningar till pensioner

Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP 5,5 5,5 5,5 5,5

Avsatt till ÖK-SAP 2,6 2,4 2,6 2,4

Särskild löneskatt 2,0 1,9 2,0 1,9

Summa avsättningar till pensioner 10,1 9,8 10,1 9,8

Antal pensionsförpliktelser till förtroendevalda 4 4

Antal personer med särskild överenskommelse 1 1

Övriga avsättningar

Avsättning för uppskjuten skatt - - 25,7 27,0

Avsättningar återställande av deponi 13,2 13,5 13,2 13,4

Summa övriga avsättningar 13,2 13,5 38,9 40,4

Summa avsättningar 23,3 23,3 49,0 50,2

KPAs överskottsfond

Ingående kapital 0,0 0,0

Utgående kapital 0,0 2,4

17. lÅngFrIsTIga sKulder

Låneskuld

Ingående låneskuld 115,0 150,0 798,5 909,8

Förändring korta skulder - - - -

Nyupplåning under året 35,0 - 118,0 97,0

Årets amorteringar - -20,0 -6,7 -23,1


18. andra lÅngFrIsTIga sKulder

Förutbetalda anslutningsintäkter VA - - 6,0 8,0

Summa andra långfristiga skulder 0,0 0,0 6,0 8,0



noter (mnkr)


Kreditgivare

SEB - - 85,2 -

Stadshypotek - - - -

Kommuninvest 150,0 130,0 824,6 983,7

Summa lånegivare 150,0 130,0 909,8 983,7

Låneskuldens struktur 1 - Lånelängd

Andel rörliga lån

Andelen som förfaller inom 1 år 13 %

Andel lån på mellan 1-5 år 87 % 100 %

Andel lån på mellan 6-10 år

Summa 100% 100%

19. KOrTFrIsTIga sKulder

Leverantörsskulder 21,9 51,8 41,8 69,9

Semesterlöneskuld 24,4 24,9 28,3 29,4

Upplupna pensionskostn. Individuell del 13,7 14,5 15,7 16,7

Upplupen särskild löneskatt på pensioner 3,3 3,5 4,0 4,1

Förutbetalda intäkter 6,9 5,5 12,0 12,9

Upplupna kostnader 16,4 16,8 30,8 33,7

Övriga kortfristiga skulder 28,3 25,7* 34,2 33,1

Summa kortfristiga skulder 114,9 142,7 166,8 199,8

* I Övriga kortfristiga skulder för 2016 ingår 6,9 mnkr såsom periodisering av Tillfälligt bidrag för hantering av den rådande flyktingsituationen.

20. ansvarsFörbIndelse För PensIOner

Ingående avsättning 192,0 185,7

Pensionsutbetalningar -8,9 -9,1

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 3,5 2,8

Förändringar i löneskatt 0,0 0,0

Sänkning av diskonteringsränta 0,0 0,0

Aktualisering 0,5 0,0

Bromsen 0,0 0,0

Försäkring IPR 0,0 0,0

Övrigt -1,4 -2,1

Utgående avsättning exkl. löneskatt 185,7 177,3

Löneskatt 45,0 43,0

Utgående avsättning inkl. löneskatt 230,7 220,3

Aktualiseringsgrad 96 % 96 %

21. bOrgensÅTagande

Egna hem och småhus

SBAB 0,5 0,4 0,5 0,4

Summa egna hem och småhus 0,5 0,4 0,5 0,4

Kommunägda företag

AB BromöllaHem 385,4 384,3 - -

Bromölla Fritidscenter AB 30,0 107,0 - -

Bromölla Energi och Vatten AB 324,4 344,4 - -

Bromölla Fjärrvärme AB 20,0 18,0 - -

Summa kommunägda företag 759,8 853,7 0,0 0,0

Fastighets AB Ivö Strand 0,0 0,0 - -

Föreningar 0,9 0,9 - -

Övriga 10,8 70,0 - -

Summa totala borgensåtagande 772,0 925,0 0,5 0,4


Bromölla kommun har i juli 2009 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:svsamtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 284 kommuner som per 2016-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive med-lemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Bromölla kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2016-12-31 uppgick Kom-muninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 346 091 313 278 kronor och totala tillgångar till 338 153 308 936 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktel-serna uppgick till 1 080 296 657 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 053 607 528 kronor.

Räkenskaper 69

rekommendationerKommunen följer i allt väsentligt Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer. De rekommendationer som inte följdes var:• 10.2 om avsättningar och ansvarsförbindelser. Det är framför allt avsätt-ning till sluttäckning av deponin på Åsen som inte är tillräckligt hög. Extra avsättning gjordes dock under året. Någon nuvärdesberäkning gjordes inte av kommunen, men Länsstyrelsen krävde i sitt tillstånd en garanti på 18,3 mkr. Kommunens avsättning den 31/12 utgör ca 73,6 % av Länsstyrelsens krav. • 11.4 om materiella anläggningstillgångar. Aktiveringar av anläggningar sker löpande under året. Det görs inte någon individuell prövning av varje tillgång för att fastställa avskrivningstiderna. Här gjordes bedömningen att tidsåtgång-en inte står i proportion till utfallet. Därmed har en avvikelse gjorts avseende RKR 11.4 gällande komponentavskrivningar.• RKR, yttrande om redovisning och periodisering av statsbidrag som gavs som tillfälligt stöd till kommuner och landsting för att hantera den rådande flyktingsituationen har ej efterlevts. Tolkningen var att regeringens intentioner med bidraget var att tillföra medel till etableringen av nyanlända. Kommunsty-relsen beslutade 16-04-27 avseende inriktningen för nyttjandet av bidraget i linje med regeringens intentioner. Under 2016 startades ett flertal aktiviteter upp vilka även kommer fortlöpa under 2017 för att därefter avslutas. För att uppnå god matchning mellan intäkter och kostnader har därför periodisering från 2016 till 2017 gjorts med ett belopp på ca 6,9 mnkr. Under 2016 match-ades kostnader på ca 4,7 mnkr mot motsvarande intäkter. Det totala bidraget var 11,7 mnkr.

leasingRådet för kommunal redovisning tog i sin rekommendation nr 13.2 upp frågan hur leasingavtal ska klassificeras. Man ska fr.o.m. 1 januari 2003 skilja på fi-nansiella och operationella leasingavtal. Avtal som ingåtts före rekommendat-ionens ikraftträdande får dock klassificeras som operationella. En kartläggning av samtliga leasingavtal gjordes och sedan 2003 har endast ett fåtal finansiella leasingavtal ingåtts och då till ett obetydligt värde. Dessa har därför klassifi-cerats som operationell leasing med hänsyn till dess värde. Inga hyresavtal är klassificerade som finansiella leasingavtal eftersom avtalsperioderna är kortare än objektens livslängd och inga ekonomiska risker eller fördelar är avtalade mellan leasegivaren och leasetagaren.

PensionsskuldKommunen använder sig av KPA för beräkning av pensionsskulden. Kommu-nens skuld till de anställda i form av pensionsutfästelser intjänade fr.o.m. 1998 bokfördes som en kortfristig skuld avseende den individuella delen och därtill tillhörande löneskatt. Kommunen betalar ut hela den individuella delen. Delen som tas upp som kortfristig skuld avser 2016 och betalas ut under våren 2017. Garanti- och efterlevandepension samt pensioner till personer som inte ingår i det nya pensionssystemet bokfördes som avsättning. Pensionsskulden intjänad före 1998 redovisades som en ansvarsförbindelse enligt den kommunala redovisningslagen.

Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för förlorad tjänstepension. Pensionsersättningen är 3,5 % och beräknas på den sammanlagda ersätt-ningen för förlorad arbetsförtjänst. Pensionsersättningen betalas en gång per år till en traditionell tjänstepensionsförsäkring i KPA Pensionsförsäkring AB. Förtroendevald som har uppdrag som motsvarar mer än 40 % tjänst följer det pensionsreglemente som gällde vid hans/hennes tillträdesdag. Fram till den 31 december 2010 omfattade det enbart kommunalrådet. Mellan åren 2011 och 2014 omfattades även oppositionsråd av detta reglemente.

semesterlöneskuldDe anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar, semes-tertimmar, flextid och okompenserad övertid bokfördes som kortfristig skuld. Semesterlöneskuldens förändring under 2016 bokfördes bland verksamhetens kostnader.

anläggningstillgångarI balansräkningen togs anläggningstillgångarna upp till anskaffningsvärdet, (utgiften minus investeringsbidrag) med avdrag för planenliga avskrivningar.

exploateringstillgångarOmklassificering gjordes från anläggningstillgång till omsättningstillgång i samband med att exploatering påbörjats.

lokalkostnaderUnder 2005 infördes internprissättning. Det innebär att budget och beräknat utfall för lokalkostnaderna fördelas ut på respektive lokalanvändare. Avsikten med internprissättningen var att kostnaderna skulle belasta verksamheten och visa den verkliga kostnaden.

InternräntaFör 2016 användes SKL:s föreslagna ränta på 2,5 %.

avskrivningarLinjär avskrivningsmetod tillämpas på anskaffningsvärdet. I anskaffningsvär-den ingår inga räntor. Principerna för avskrivningstider är 3 år för datorer, öv-riga inventarier 3-10 år, maskiner 10-20 år och fastigheter 10-50 år och görs efter bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. Gränsvärdet för aktivering är 20 tkr, undantag görs för datorer och möbler. Vissa anläggningstyper fick fr.o.m. 1997 förändrade avskrivningstider. De anläggningar som aktiverades före 1997 ligger kvar med de tidigare avskrivningstiderna. Kapitalkostnadsberäkningen påbörjades vid den tidpunkt anläggningen aktiverades i anläggningsregistret. Kapitalkostnaderna består av avskrivningar på anskaffningsvärdet samt ränta på bokfört värde.

lånekostnaderSamtliga lånekostnader belastade resultatet den period de hänför sig till. Inga lånekostnader aktiverades i anskaffningsvärdet.

Redovisningsprinciper


anläggningskapitalAnläggningstillgångar minus avsättningar och långfristiga skulder. Anger hur stor del av det egna kapitalet som är bundet i anläggningar.

balansräkningVisar kommunens ekonomiska ställning, tillgångar, skulder och eget kapital, vid en viss tidpunkt.

eget kapitalDen del av kommunens totala tillgångar som är finansierad med egna medel, kan delas in i anläggningskapital och rörelsekapital.

FinansieringsanalysVisar hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har påverkat rörelsekapitalet.

FinansnettoFinansiella intäkter minus finansiella kostnader.

InterimsfordringFörutbetalda kostnader och upplupna intäkter, utgör en omsättningstillgång.

InterimsskuldUpplupna kostnader och förutbetalda intäkter, utgör en kortfristig skuld.

KapitalkostnadIntern ränta och avskrivning.

Kortfristig skuldSkulder som förfaller till betalning inom ett år.

självfinansieringsgradÄr ett mått på hur stor del av årets anskaffning som kunnat finansieras med under året internt tillförda medel. Självfinansieringsgraden bör ligga i närhe-ten av 100 %.

balanslikvididitetBalanslikviditeten ger en bild av relationen mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.

likviditetBetalningsberedskap, förmåga att infria betalningsförpliktelser.

PersonalkostnadLöner plus arbetsgivaravgifter.

resultaträkningVisar hur årets resultat, förändringen av det egna kapitalet, under året har uppkommit.

rörelsekapitalOmsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Förhållandet mellan rörelsekapitalet och kommunens externa utgifter är ett mått på betalnings-beredskapen.

skuldsättningsgradSkulder i förhållande till totala tillgångar.

soliditetEget kapital i förhållande till totala tillgångar, ett mått på kapitalstyrkan.

Begreppsförklaringar

PersonalkostnaderVarje verksamhetsberättelse börjar med en ekonomisk sammanställning. I begreppet personalkostnader ingår lön, kostnadsersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader. Personalsociala kostnader ingår inte i personalkost-naderna.

KundfordringarFrån och med 2005 gjordes en schablonmässig nedskrivning av kundford-ringar. Nedskrivning skedde med 40 % på kundfordringar som är äldre än 45 dagar.

skatteintäkterDen preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decem-berprognos i enlighet med rekommendation nummer 4:2 från Rådet för kommunal redovisning.

övrigtSociala avgifter bokfördes i form av procentuella pålägg i samband med löne-redovisningen. Påläggen skedde enligt uppgifter från kommunförbundet.

Ändring av redovisningsprincip gjordes under den senaste 15-årsperioden vid två tillfällen. 2000 ändrades redovisningen av skatteintäkter vilket påverkade resultatet positivt med 7,8 mnkr. Samma år korrigerades beräkningen av löneskatt på pensioner för åren 1998 och 1999 vilket påverkade resultatet negativt med 2,8 mnkr.

2003 ändrade Bromölla kommun redovisningsprincip för redovisning av timlöner, obersättning och övertidsersättning etc. vilket påverkade resultatet negativt med 2,3 mnkr. Från och med 2003 redovisas timlöner, obersättning och övertidsersättning etc. på det år det är intjänat i motsats till tidigare år då den redovisades det år den utbetalades.

resultatutjämningsreservKommunfullmäktige beslutade 2013-12-16, § 211 att avsätta medel till en resultatutjämningsreserv. Per den 1 januari 2013 avsattes 51,3 mnkr. För 2013 medger resultatet en avsättning på 11,2 mnkr. Dock fastställde kom-munfullmäktige ett tak på reservens storlek till 10 % av årets skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta är 58,3 mnkr varför avsättningen blir 7 mnkr och därmed är reserven fylld för året. För år 2014 blir taket 59,5 mnkr och resultatet medger en avsättning på 3,7 mnkr. Avsättningen görs således med 1,2 mnkr.

För år 2015 görs ingen avsättning till resultatutjämningsreserven då resulta-tet inte medger detta.

För år 2016 blir taket 65,3 mnkr och resultatet medger en avsättning på 5,6 mnkr. Avsättningen görs således med 4,4 mnkr.


Den 9 december 2016 invigdes

Sparbankshallen i Bromölla.

Foto: Joachim Persson, Rejofoto

Foton: Viktoria Unosson

www.bromolla.se

Bromölla kommun · Besöksadress: Kommunhuset, Storgatan 48 · Postadress: Box 18, 295 21 Bromölla

Tel: 0456-82 20 00 · Fax: 0456-82 22 00 · E-post: [email protected] · Webbplats: www.bromolla.se

Documents

Årsredovisning 2016 - Bromolla · 2017-03-30 · skateboard-rampen som gör området mer komplett och inbju - ... energi och v atten ab välfärdsberedningen 11 ledamöter arvodesberedning